Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.

1884-03-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1884:32, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, samt nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Vtslcottets Utlåtande N:o 32.

1

N:o 32.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1884, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om statens inlösande

dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde,

som åtföljer patronaträtt i vissa församlingar

eller under annan enskild eganderätt innehafves, samt

nämnde räntors och tiondes omsättning i penningar.

(I. A.)

Till Utskottets behandling hafva - blifvit öfverlemnade två inom

Andra Kammaren af Herrar Nils Olsson och Ola Andersson väckta

motioner, deruti föreslagits:

af Herr Nils Olsson (motion N:o 32): a) att Riksdagen ville till

regeringens disposition för år 1885 ställa ett förslagsanslag af 500,000

kronor att, i den mån anbud om försäljning af skattefrälseräntor från

vederbörande ränteegare ingår, använda till inlösen åt statsverket af

samma räntor; samt b) att Riksdagen ville genom skrifvelse till Kong!.

Maj:t anhålla, det Kong]. Maj:t ville förständiga Kammarkollegium att,

i den mån skattefrälseräntor till statsverket inköpts, verkställa den

skatteförenkling och persedlarnes omsättning, som innefattas i Kongl.

kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen den 23 Juli

1869; och

af Herr Ola Andersson (motion N:o 60): a) att Riksdagen beviljar

och ställer till Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 280,000 kronor

till inlösen af den kronotionde, hvilken åtföljer patronaträtt inom vissa

församlingar eller under annan enskild eganderätt innehafves, sedan

Bih. till Riksd. Prof. 1884. 4 Sam. 1 Afd. 24 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 32.

dess värde efter medeltalet af 1872—1881 årens medelmarkegångspris

med tillagd forsellönsersättning af 8 öre kubikfoten för råg och korn

och 6 öre kubikfoten för hafre blifvit kapitaliseradt efter fem för

hundrade, och att inlösningen sker med det sålunda erhållna kapitalbelopp;

samt b) tillika beslutar att, der vederbörande tiondeegare icke

åtnöjes med förutnämnda lösningspris, sådant skall bestämmas af tre

gode män, af hvilka Kongl. Maj:ts Befallningshafvande å kronans vägnar

samt tiondeegaren utse en hvardera och domstolen i orten den tredje;

börande i fråga om inlösningsgrunderna Kongl. förordningen den 14

April 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

härvid i tillämpliga delar tjena till efterrättelse; samt c) att den inlösta

kronotionden skall till kronan utgöras efter omsättning enligt föreskrifterna

i Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen

den 23 Juli 1869.

De slag af ränta och kronotionde, om hvilka i de föreliggande

motionerna förmäles, hafva genom köp, byte eller gåfva öfvergått från

kronan till enskild mans hand. Ehuru till sin kamerala natur i öfrig-!

fullt likartade med den kronan behållna räntan och kronotionden, hafva

de likväl på grund deraf, att de till enskild man utgöras, icke kunnat

underkastas den förenkling och omsättning i penningar, som jemlikt

Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen den 23

Juli 1869 med öfriga grundskatter vidtagits.

Då, efter det fråga uppkommit om afskrifning af grundskatterna,

rättvisan syntes fordra, att de hemman, af hvilka ofvannämnda utskylder

utgå, lika väl som de skattehemman, hvilkas räntor staten behållit,

borde komma i åtnjutande af afskrifning, föreslogs i det af Kammarrådet

A. Anderson på nådig befallning afgifna betänkande rörande

sättet för grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning,

att berörde utskylder skulle till staten inlösas samt, efter

det de blifvit i penningar omsatta, afskrifva» i samma ordning som

öfriga grundskatter. Enahanda stadgande föreslogs af skatteregleringskomitén

i dess under den 13 September 1882 afgifna underdåniga betänkande.

Kongl. Maj:ts till nästlidet års Riksdag aflåtna proposition

angående afskrifning af grundskatterna innefattade visserligen icke

förslag jemväl till inlösen och afskrifning af nu ifrågavarande utskylder,

men berodde detta, enligt hvad det vid propositionens beslutande

af föredragande departementschefen afgifna yttrande utmärker, uteslutande

derpå, att sättet för berörde inlösen icke ansetts böra göras

till föremål för statsmakternas pröfning, innan den hufvudsakliga frågan,

eller den om de till staten ingående grundskatternas afskrifning,

först blifvit afgjord. Ville man nemligen för nämnde inlösen tillämpa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

3

det af skatteregleringskomitén föreslagna expropriationsförfarande, måste

detta ordnas genom en lag, hvilken efter departementschefens förmenande

borde stiftas i samma ordning, som för civillags tillkomst vore

i grundlagarne bestämd och sålunda tarfvade helt annan förberedande

behandling än sjelfva skattefrågan, hvartill komme, att de undersökningar,

som måste föregå ifrågavarande utskylders inlösen för att

i hvarje fall utröna deras rätta natur till skilnad från andra frälseräntor

eller de s. k. frälseskatteräntorna, antagligen blefve af den vidlyftighet,

att undersökningarne svårligen kunde afslutas under det

budgetår, som då vore i fråga.

Jemväl oberoende af frågan om grundskatternas afskrifning anser

Utskottet rättvisa och billighet påkalla, att ifrågavarande rånte- och

tiondegifvare må genom deras utskylders inlösen till staten och fixering

i penningar beredas samma förmåner, som redan kommit öfriga grundskattegifvare

till del. Vid sådant förhållande, och då ett beslut om inlösen

af ifrågavarande utskylder, hvilken åtgärd kan tänkas såsom för

rånte- eller tiondeegaren antingen obligatorisk eller frivillig, lärer böra

föregås af en närmare utredning angående de vilkor och föreskrifter,

som i ena eller andra fallet kunna varda erforderliga, än som för närvarande

kan af Utskottet åstadkommas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes, efter förutgången utredning,

vidtaga åtgärder för att ej mindre de räntor

å skattefrälsehemman, hvilka genom köp, byte eller

gåfva kommit från kronan i enskild persons hand och

icke blifvit med jordeganderätten förenade, än äfven

den kronotionde, hvilken åtföljer patronaträtt inom vissa

församlingar eller under annan enskild eganderätt

innehafves, måtte emot full ersättning till rånte- eller

tiondeegarne varda af statsverket inlösta samt derefter

omsatta enligt föreskrifterna i Kongl. kungörelsen

den 11 Maj 1855 och Kongl. förordningen deu

23 Juli 1869.

Stockholm den 24 Mars 1884.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1884:58 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta frågor om statens inlösande dels af skattefrälseräntor, dels af den kronotionde, som åtföljer patronaträtt i vis s. 1 i texten