Sök i Ratio Lex

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 57

1885-05-11 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:57, Lag- Utskottets Utlåtande N:o 57

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 57.

1

N:o 57.

Ank. till Riksd, Kansli flen 11 Maj 1885, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt mation med förslag

till Lag om aktiebolag.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver en från Första

Kammaren till Utskottet hänvisad motion, N:o 3, hvari motionären, Herr

A. O. Wallenberg för Riksdagen framlagt ett förslag till Lag om aktiebolag.

Motionen har följande lydelse:

»Associationen är den mäktiga häfstång, hvarmed många smärre

förenade krafter kunna åvägabringa stora företag. För att underlätta

dylika föreningar eller bolag, har lagstiftningen välbetänkt begränsat

deltagarnes ansvarighet till det af dem insatta kapitalet. Tidigare än

i flertalet andra länder utkom i Sverige den lag, hvarpå aktiebolag

kunde grundas. Lagen om aktiebolag den 6 Oktober 1848 var, då den

utfärdades, sannolikt bättre än de flesta dylika lagar i andra länder,

men numera är det en erkänd sak, att denna författning är bristfällig.

Att. vid granskning inom Kong!. Civildepartementet af bolagsordningar,

ingifna i afsigt att vinna Konungens fastställelse, iakttaga att i sådan

bolagsordning må inkomma ej blott de bestämmelser, som igenfinnas i

nu gällande lag om aktiebolag, utan äfven sådana föreskrifter, som

borde igenfinnas i en allmän aktiebolagslag, lyckas icke alltid. Det torde

derföre vara önskvärdt att en mera tidsenlig aktiebolagslag blefve

stiftad, och det desto hellre, som benägenheten att stifta aktiebolag

Bill. till Riksd. Prot. 1885. 7 Sand. 37 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

fortfarande visat sig vara ganska stor, då 150 å 200 framställningar

om Konungens stadfästelse å dylika bolagsordningar årligen förekomma.

»Aktiebolagslagar utkommo i England år 1862, i Frankrike år

1867, hvilken senare lag nu är underkastad omarbetning; i Belgien och

i Tyskland år 1873, hvilket sistnämnda lands aktiebolagslag redan år 1884

genom behöflig» tillägg förbättrades. Man torde häraf finna, att lagstiftande

makterna i andra länder egnat den vigtig» frågan förtjent

uppmärksamhet.

»Vid 1881 års riksdag väckte jag motion i denna Kammare med

hemställan det Riksdagen behagade besluta, »att i underdånig skrifvelse

anhålla det Konungen täcktes låta granska nuvarande lagbestämmelser

angående aktiebolag och till en blifvande Riksdag låta framlägga förslagtill

lagstiftning i ämnet». Första Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 1,

dit min motion hänvisades, upptog framställningen på det välvilligaste,

och jag beder att nu få åberopa samma Tillfälliga Utskotts Betänkande

N:o 2, som slutar med att tillstyrka Riksdagen att till Konungen aflåta

eu underdånig skrifvelse i ämnet.

»Första Kammaren biföll Tillfälliga Utskottets Betänkande utan

votering, men Andra Kammaren afslog motionen så väl som betänkandet,

på den grund, att motionen icke blifvit från Första Kammaren hänvisad

till Lag-Utskottet.

»Fyra år hafva sedan dess förflutit, utan att, oaktadt Första

Kammarens uttalande för behofvet af förbättrad lagstiftning i ämnet,

något blifvit till denna lags förbättrande åtgjord!, och derföre har jagkänt

mig manad att väcka ny motion i eu form, som måste komma

under begge Kamrarnes behandling. Att under tiden, liksom flera

föregående år, många oregelbundenheter och tvister uppkommit till

följd af en föråldrad aktiebolagslag, det är allmänt känd!

»Det lagförslag, som jag nu tillåter mig framlägga, upptager alla

de bestämmelser, som förekomma i 1848 års lag, måhända något förtydligade,

och med begagnande af nu brukliga tekniska benämningar.

De väsentligaste tilläggen äro, att aktiebolag skall bildas medelst aktieteckning,

som egen bindande kraft mot aktietecknarne; att inregistrering

af aktiebolag skall på ett ställe för hela riket verkställas, så att säkra

underrättelser alltid kunna erhållas angående samtliga i verksamhet

varande aktiebolag; att skärpta bestämmelser meddelas; om aktieegares

skyldighet att verkställa inbetalningar och att för det oguldna aktiebeloppet

afgifva förbindelser; om förtydligande af gällande bestämmelse

om aktiegares frikallande från inbetalningsskyldighet utöfver aktiebeloppet;

om ansvar för styrelsen, i händelse densamma underlåter att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

behörigen fullgöra sina åligganden; om akties odelbarhet och det minimibelopp,

hvarå aktie må lyda; att såsom regel skall gälla aktiebrefs utställande

till viss man, men att Konungen må kunna, när företaget är af synnerligen

allmänt gagn, medgifva att aktiebref utfärdas till innehafvaren;

att flertalet af aktiebolags styrelseledamöter skall vara svenske män

och ändtligen att årlig revision af bolagets räkenskaper skall vara obligatorisk.

»På grund af hvad jag tillåtit mig anföra, hemställer jag det Riksdagen

ville för sin del besluta en så lydande:

Lag om aktiebolag.

§ 1.

Med al;tiebolag förstås i denna lag sådant bolag, för bedrifvande

af verksamhet för gemensam räkning under begränsad ansvarighet för

aktieegarne, hvilket är grundadt på lika andelar eller aktier, och som

erhållit Konungens stadfästelse å sin bolagsordning.

§ 2.

Den eller de, som vilja stifta aktiebolag, skola utfärda inbjudning

till aktieteckning. Sådan inbjudning skall innehålla:

l:o. aktiebolagets ändamål;

2:o. aktiekapitalets minimibelopp och hvarje akties belopp;

3:o. tiden, inom hvilken aktieteckningen skall vara fullbordad

för att emot aktietecknare gälla;

4:o. tiden för fullgörande af första inbetalningen, hvilken ej må

understiga tio procent af tecknad aktie; samt

5:o. tiden, inom hvilken tecknadt aktiebelopp skall vara till fullo

inbetaldt.

1 behörig ordning affatta^ inbjudning vare, jemväl der den i flere

lika lydande exemplar utfärdats, gällande såsom annat skriftligt aftal

emot en hvar, som undertecknat inbjudning eller derå tecknat sig

för aktie.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

§ 3.

Aktie må, der den lyder å penningar, ej ställas å mindre belopp

än tjugofem kronor.

Aktie är i förhållande till aktiebolaget odelbar, hvadan endast en

person kan för aktien föra talan vid bolagsstämma.

§ 4.

Aktiebref skall ställas å viss man, der ej för särskildt fall Konungen,

med afseende å företagets allmännare gagn och större omfattning’

finner skäligt medgifva, att aktiebref må till innehafvaren utfärdas.

Ej . må samma aktiebolag utfärda aktiebref såväl till viss man

som till innehafvaren.

Aktiebref å viss man må ej till innehafvaren öfverlåtas.

§ 5-

Ansökan om fastställelse å aktiebolagsordning göres hos Konungen,

som pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt

om och huruvida derutöfver, med afseende på vidden och beskaffenheten

af aktiebolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

§ 6.

Bifalles ansökningen, skall den sålunda faststälda bolagsordningen

företes hos underrätten i den ort, der aktiebolagets styrelse har sitt

sate, för intagande i Rättens protokoll; åliggande det Rätten att, derest

ej allmän kungörelse i ämnet blifvit utfärdad, ofördröjligen låta, på

aktiebolagets bekostnad, kungörelse om bolagsordningens fastställande

i allmänna tidningarna införa.

Har aktiebolag icke trädt i verksamhet inom ett år från det fastställelsen

meddelades, vare denna förfallen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

5

§ 7.

Bolagsordningen skall bestämma:

l:o. den ort inom riket, der aktiebolagets styrelse har sitt säte;

och blifver "underrätten å samma ort aktiebolagets laga

forum i alla de mål och ärenden, för hvilka ej annorlunda

i lag stadgas;

2:o. den firma, hvarunder aktiebolaget afser att drifva sin rörelse;

och skall i bolagets firma eller benämning alltid ingå

ordet »aktiebolag»;

3:o. aktiebolagets ändamål;

4:o. aktiebolagets minimi- och maximibelopp äfvensom beloppet

af hvarje aktie;

5:o. grunderna för rösträtts utöfvande vid bolagsstämma;

6:o. huruvida, derest aktierna äro stälda till viss man, aktieegares

rättsinnehafvare må, efter anmälan, inträda i aktiebolaget,

eller om han är skyldig att efter vissa i bolagsordningen

angifna grunder taga lösen;

7:o. tiden, inom hvilken aktieegare, som ej till fullo inbetalt det

af honom tecknade belopp, skall, för hvad derå oguldet är

afgifva sin skriftliga förbindelse;

8:o. äfventyret för uraktlåtenhet att afgifva sådan förbindelse

eller verkställa beslutad inbetalning; börande, i händelse

äfventyret bestämmes till aktierättens förlust, tillika stadgas,

huruvida eller i hvilken mån sådan aktieegare är

efter sitt uteslutande från vidare ansvar till bolaget fri;

9:o. sättet för sammankallande af bolagsstämma och tiden, då

ordinarie bolagsstämma skall hållas;

10:o. den eller de orter inom riket, der bolagsstämma må hållas;

ll:o. sättet för val af den eller de personer, hvilka skola utgöra

aktiebolagets styrelse; och skall, der styrelsen utgöres af

flere ledamöter, mer än halfva antalet vara i Sverige bosatte

svenske undersåtar;

12:o. sättet för anställande af årlig revision;

13:o. huruvida på bolagsstämmas beslut må ankomma att utfärda

aktier med bättre rätt än de ursprungliga, eller så kallade

preferenceaktier, och sättet för sådant besluts fattande;

14:o. huru beslut om ändring i bolagsordningen eller om aktiebolagets

upplösning må fattas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-TJtslcottets Utlåtande N:o, 57.

§ 8.

Beslutad ändring af bolagsordning vare ej till efterlefnad gällande,

med mindre den varder af Konungen faststäld; och vare om anmälan

hos Rätten af sådan ändring och kungörande af densamma lag som i

§ 6 sägs.

§ 9.

Den i § 7 mom. 7 om förmälda förbindelse för ogulden del af aktie

må icke, innan den fullgjord är, återställas, utan så är, att den med

styrelsens medgifvande mot annan förbindelse utbytes eller aktieegare,

som förlorat sill aktierätt, varder, enligt bolagsordningens bestämmelse,

fri från vidare ansvar till bolaget.

§ io.

Råkar aktiebolag i konkurs inom ett år efter det aktieegare blifvit,

såsom i § 7 mom. 8 sägs, ur aktiebolaget utesluten, vare han ej

genom uteslutandet, så vidt aktiebolagets borgenärers rätt angår, befriad

från skyldighet att inbetala det af honom tecknade belopp; och må

förty afgifven skriftlig förbindelse å oguldet aktiebelopp icke återställas

förr än efter sagda tids förlopp.

§ 11.

Inom ett år från den dag, då stadfästelse å bolagsordningen meddelades,

skall aktietecknare vara skyldig inbetala minst tjugufem procent

och inom nästföljande året ytterligare minst tjugufem procent af det

tecknade beloppet; och skall aktiekapitalet vara till fullo inbetaldt inom

den tid af högst tre år, som bolagsordningen bestämmer.

Ej må aktiebref till viss man utfärdas för den, som ej inbetalt

minst femtio procent af det belopp, för hvilket han sig tecknat.

Aktiebref till innehafvaren må icke utlemnas, förrän aktiens hela

belopp blifvit till fullo inbetaldt.

För försäkringsaktiebolag gälle i dessa hänseenden hvad bolagsordningen

derom särskildt bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

t

§ 12.

Aktiebolag'' må ej träda i verksamhet förr än det. bestämda minimikapitalet

är fulltecknadt och minst tio procent deraf blifvit inbetaide

samt aktieegarnes förbindelser afgifvits för ogulden återstod.

Besluter aktiebolag att tillöka bolagets aktiekapital medelst ytterligare

teckning af nya aktier, inom den i bolagsordningen stadgade

begränsning af aktiekapitalet, galle hvad ofvan om aktieteckning föreskrifvet

är.

§ 13-

Ak Urin dags styrelse åligger:

l:o. att inom trettio dagar efter det aktiebolagets verksamhet

tagit sin början, eller genom aktiebolagets upplösning eller

annorledes upphört, derom göra anmälan, ej mindre till

Kongl. Civildepartementet, än ock hos Rätten eller domhafvanden

i den ort, der styrelsen har sitt säte;

2:o. att inom samma tid efter hvarje val till styrelse eller styrelseledamot

om valets utgång göra anmälan såsom i mom.

1 sägs;

3:o. att inom samma tid efter det ordinarie bolagsstämma hvarje

år hållits till Kongl. Civildepartementet insända ett exemplar

af revisionsberättelsen äfvensom till rigtigheten af

revisorer styrkt sammandrag af aktiebolagets ställning vid

slutet af den tid revisionen omfattat, samt uppgift angående

den utdelning till aktieegarne, som beslutits.

§ 14.

Huru i Kongl. Civildepartementet Register öfver dit inkomna anmälanden

enligt denna lag föras skall, derom förordne Konungen.

Rätten eller Domhafvande!! före öfver inkomna anmälande!!, om

hvilka i denna lag stadgas, särskild dagbok och hålle den för allmänheten

tillgänglig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag- Utskottds Utlåtande N:o 5''

§ 15.

Tryckt exemplar af bolagsordningen skall hos styrelsen på begäran

hållas aktieegare tillhanda.

§ 16.

Hos aktiebolags styrelse skall föras en särskild, för en hvar

tillgänglig HrgisfrrhoL upptagande samtlige aktieegares namn och hemvist

samt det antal aktier, en hvar eger, äfvensom de förändringar, som

härutinnan inträda.

Åro aktiebrelven stälda å innehafvaren, skall registerboken innehålla

uppgift å aktiebrefvens antal och, der flera serier af aktiebref

utfärdats, å antalet aktiebref i hvarje serie.

§ 17.

Alla skriftliga afhandlingar, som för aktiebolag ingås, skola undertecknas

å aktiebolagets vägnar och med utsättande af dess firma, vid

äfventyr att den eller de, som afhandlingen underskrifvit eller låtit

underskrifva, för fullgörande af den på afhandlingen grundade förbindelse

ansvara såsom för egen skuld, en för alla och alla för en.

§ 18.

Upptager aktiebolag lån mot tryckta eller graverade räntebärande

obligationer, må sådan obligation ej lyda ä lägre belopp än tvåhundrafemtio

kronor.

§ 19.

Upplöses aktiebolag, då må utdelning till aktieegare ej ske, förr

än alla aktiebolagets kända skulder blifvit godtgjorda. År fordran

tvistig, då må utdelning ske, sedan det belopp, hvartill den tvistiga

fordran högst uppgå kan, eller antaglig säkerhet derför blifvit i all
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-TJtskottets Utlåtande N-.o 57.

9

mänt försvar nedsatt. Ej heller må eljest af aktiebolags tillgångar

vidare utdelning mellan aktieegarne ske, än att enligt sista bokslutet,

och det ej äldre än för nästföregående kalenderår, öfverskott utöfver

aktiekapitalet finnes. Detta öfverskotts förhållande till aktiekapitalet

bestämmes i bolagsordningen.

Ej må aktiebolags aktiekapital anlitas för förvärfvande af aktier

i aktiebolaget.

Medlemmar af styrelse eller aktieegare, Indika i något häremot

stridande beslut deltagit, vare, såvidt aktiebolagets borgenärers rätt angår,

skyldige ansvara, eu för alla och alla för eu, för den brist, som i

följd deraf uppkomma kan.

§ 20.

Underlåter styrelse iakttaga hvad densamma enligt §§ 4, 9, 10,

12, 13, 15, 16, 18 och 19 åligger, vare för ledamot af styrelsen, som till

sådan underlåtenhet gjort sig skyldig, straffet böter från ett hundra till

fem hundra kronor och svare till all skada; vare ock alltid medlemmar

af styrelsen eller aktieegare, hvilka i annan måtto öfverträda den faststälda

bolagsordningen, skyldige ersätta all genom sådan öfverträdelse

uppkommande skada, eu för alla och alla för en.

§ 21.

Utom i de fall nu sagda äro skall aktieegare i aktiebolag, för

hvilket bolagsordning blifvit i föreskrifven ordning faststäld och kungjord,

ej vara förbunden till ansvar för aktiebolagets skulder med mera,

än eu hvar i aktiebolaget insatt eller genom aktieteckning åtagit sig

att insätta, utan så är att han genom särskild, skiftligen utfärdad förbindelse

ytterligare ansvarighet sig åtagit.

§ 22.

O tvär bolag, utan att hafva erhållit Konungens stadfästelse!^ sin

bolagsordning, verksamhet under benämning »aktiebolag», stånde hvar,

som å sådant bolags vägnar handlar, derför i personlig ansvarighet,

och straffes med böter från ett hundra till fem hundra kronor.

§ 23.

Af böter, som enligt denna lag ådömas, fälle hälften kronan och

hälften åklagaren till.

JM. till Rtksd. Prot. 1885. 7 Sami. 37 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

rörelse.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

§ 24.

Denna lag gäller ej aktiebolag, som drifver bank- eller kredit
-

§ 25.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1886.)

Bebofvet af samladt kapital för genomförande af stora merkantila

eller industriella företag, som gått öfver den enskildes höfva, hafva gifvit

anledning till uppkomsten af den associationsform, som benämnes

aktiebolag.

Det karakteristiska vid aktiebolagen torde vara, att delegarne

ansvara endast med de af dem gjorda tillskott eller med det aktiebelopp,

för hvilket de i bolaget ingått. Det ligger i sakens natur, att en dylik

association, med begränsad ansvarighet för delegarne, måste vara underkastad

särskilda bestämmelser från statens sida för att skydda tredje mans

rätt. I sådant hänseende hafva blifvit tillämpade tvenne särskilda system.

Enligt det första af dessa, det så kallade auktorisationssystemet, underkastar

regeringen hvarje aktiebolagsordning, som blifvit af delegarne

antagen, en föregående pröfning, fastställer de närmare bestämmelser,

som skola gälla för bolagets verksamhet, och utöfvar, om den så finner

nödigt, uppsigt öfver bestämmelsernas efterlefnad.

Enligt det andra, det så kallade normativsystemet, stadgar lagstiftningen

allmängiltiga regler för aktiebolags bildande och verksamhet,

afsedda att omöjliggöra alla missbruk af denna föreningsform, under

hvilka reglers iakttagande aktiebolagen i öfrigt fritt må röra sig.

Enligt det tredje systemet åter-, det så kallade publidtetssystemet, få

de enskilde fritt anordna aktiebolagsförhållandet så, som dem för godt

synes, men i aktieegares och tredje mans intresse är påbjuden en ovilkorlig

offentlighet af allt, som för desse kan vara af vigt att känna.

Det första systemet är den äldre franska rättens och den tyska

handelslagbokens i dennas ursprungliga lydelse, det andra återfinnes

i Frankrikes och Tysklands nu gällande rätt; det tredje är den engelska

lagstiftningens.

Den hos oss nu gällande förordning angående aktiebolag af den 6

Oktober 1848 är byggd på auktorisationssystemet. Röster hafva visserligen

hos oss höjts för att afskaffa detta system såsom grundval för

vår lagstiftning om aktiebolag, men de hafva icke vunnit synnerlig genklang.

Desto allmännare torde deremot åsigterna vara om den i ämnet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5Y. 11

gällande''-lagstiftningens bristfällighet och om behofvet af densammas

revision.

För dessa åsigter har motionären gjort sig till målsman, och

onekligen innefattar det af honom framlagda förslag väsentliga förbättringar

i gällande^ lagstiftning.

Denna lagstiftning tillkom på en tid, då affärslifvet icke rörde

sig i så många former som nu. Otvifvelaktigt afsågs med aktiebolagsinstitutionen

vid dess ^införande hos oss hufvudsakligen att möjliggöra

större företag af merkantil eller industriel natur, hvilka icke utan fleres

samverkan kunde komma till stånd; och om man äfven, såsom synes

framgå af förhandlingarne om förordningens antagande, icke ville från

dess tillämplighet utesluta äfven mindre företag af dylik natur, tänkte

man sig/ dock* troligen -icke, att denna associationsform skulle kunna

komma att användas på företag sådana som t. ex. jordbruk utan

dermed förenad industriel rörelse, eller komma att begagnas utan annat

egentligt ändamål, än att undandraga delegarne personligt ansvar.

Det kan icke heller nekas, att så som stadgandet om Konungens fastställelse

å aktiebolagens ordningar i vanliga fall tillämpas, dervid någon

pröfning om bolagets ändamålsenlighet, behöflighet och nytta ur allmän

synpunkt nu mera icke eger rum, utan i allmänhet endast tillses, att

bolagsordningens bestämmelser icke i något afseende strida mot 1848

års förordning samt; innehålla såväl hvad enligt nämnda förordning skall

i dem upptagas som ock hvad enligt utbildad praxis anses dessförutom

böra i bolagsordningarna inflyta, auktorisationssystemet i sjelfva verket

i tillämpningen närmar sig normativsystemet, hvarigenom förloras auktorisationssystemets

fördel att kunna i hvarje särskild! fall anordna

bestämmelserna efter det föreliggande fallets egendomligheter och deraf

följande behof, utan att normativsystemets fördel af allmängiltiga, under

alla förhållanden lika grundsatser vinnes.

1848 års förordning företer i sina särskilda bestämmelser många

ofullständigheter och bristfälligheter. Så falla under förordningens stadganden

äfven bankbolag, som icke ega rätt att utgifva egna banksedlar,

ehuru särskilda bestämmelser naturligen“vore erforderliga, derest äfven

bankaktiebolag utan sedelutgifningsrätt skola falla under den allmänna

aktiebolagslagstiftningen; så saknas erforderliga föreskrifter beträffande

den aktieteckning, som i allmänhet föregår aktiebolags konstituerande,

samt om de rättsförhållanden.'';.som'' genom teckningen uppstå mellan inbjudarne

och tecknarne samt mellan desse inbördes; så äro fullständigare

och skärpta bestämmelser erforderliga ^beträffande aktietecknares och

aktieegares skyldighet att verkställa inbetalningar och aflemna förbin
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

delser å ännu icke inbetalade belopp samt om tiden, inom hvilken sådant

skall fullgöras;, så hafva visat sig af nöden förtydligande bestämmelser

beträffande aktieegares frikallelse från betalningsskyldighet utöfver det

aktiebelopp, för hvilket han i aktiebolaget eger del; så"finnas, på ett

undantag när (7 § i förordningen), inga särskilda bestämmelser för det

fall, att aktierna äro stälda till viss man, och för det fall, att de äro

stälda till innehafvaren, ehuru uppenbarligen denna) hufvudsakliga olikhet

i aktiernas karakter måste betinga särskilda bestämmelser i flerehanda

afseenden; så torde tarfvas närmare bestämmelser om aktiebolagsstyrelses

ansvar, om akties odelbarhet och det minimibelopp, hvarå den

må lyda samt minimiantalet af delegare i aktiebolag, äfvensom derom,

att alla aktiebolag skola på ett ställe inom riket inregistreras för vinnande

af nödig publicitet, att aktiebolag icke må med någon del af

grundkapitalet inlösa egna aktier, att flertalet af styrelseledamöterne

skola vara svenske män, att årligfrevision af räkenskaperna skall försiggå,

m. in.

De flesta af nu endast antydningsvis anmärkta brister i gällande

aktiebolagslagstiftning, till hvilka för öfrigt skulle kunna läggas andra

i ögonen mindre fallande, äro visserligen af motionären beaktade i hans

förslag; men Utskottet antager, att icke ens motionären sjelf väntar, att,

Riksdagen skulle vara färdig att, utan föregången omfattande utredning

på enskild motionärs förslag för sin de! besluta eu i alla detaljer formulerad

ny lag om aktiebolag; och Utskottet tror sig derföre äfven

bäst tjena det syfte, motionären afsett med sin motion, då Utskottet,

med anledning af motionen, hemställer,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta utarbeta samt för Riksdagen framlägga

förslag till ny lag om aktiebolag.

Stockholm den 11 Maj 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Hen- Nisser har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom Utskottet.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:71 Skrifvelse till Konungen, om framläggande af förslag till ny lag om aktiebolag. s. 9 i texten