Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker, samt angående vilkor en för sådana statsbidrags, äfvensom odlingslåns erhältande.

1885-02-13 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:5, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker, samt angående vilkor en för sådana statsbidrags, äfvensom odlingslåns erhältande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

I

N:0 5.

Ank. till Kiksrl. Kansli den 13 Febr. 1885, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka marker, samt

angående vilkor en för sådana statsbidrags, äfvensom

odlingslåns erhältande.

(R. A.)

Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof

har Kong]. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort

framställning om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas

för utförande af väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggm

ider, vattenkommunikationer samt arbeten för torrläggning af

sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,

sprida frostskador öfver omgifvande nejd; och får Stats-Utskottet härmed

afgifva utlåtande ej mindre öfver Kongl. Maj:ts omförmälda förslag

än ock öfver de i nedannämnda enskilda motioner gjorda framställningar

i enahanda och dermed sammanhang egande ämnen.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya. samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda nåBih.

till Riksd. Frot. 1885. å Samt. 1 Afd. é käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

diga proposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1886 bevilja

500,000 kronor.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll den

12 sistlidne Januari (6:te hufvudtiteln sid. 98) inhemta», att Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 22 November

1884 afgifvit generalförslag i fråga om beloppet af de statsbidrag, som

syntes styrelsen böra äskas för år 1886 till understödjande af allmänna

väg- och vattenbyggnadsarbeten, samt dervid anfört, bland annat, beträffande

fonden till bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar:

att beliofvet af denna fond, hvilken för år 1884 varit och jemväl

för innevarande år vore bestämd till 400,000 kronor, vore i ständig

tillväxt såsom följd af landets raskt fortgående utveckling i ekonomiskt

hänseende och dermed jemväl fortskridande utsträckning af

jern vägsnätet öfver landet, hvaraf helt naturligt följde behof af nya

eller förbättrade vägar så väl till jernvägsstationerna som i öfrigt inom

de orter, hvilka ännu icke kommit i åtnjutande af jernvägskommunikationer;

att detta förhållande bestyrktes deraf, att i styrelsens arkiv innelåge

fullt förberedde och granskade planer till ett så betydligt antal

af vederbörande myndigheter och kommuner förordade och af understöd

förtjenta vägföretag, att den beräknade kostnaden för deras utförande

uppginge till omkring 2,500,000 kronor och summan af det

understöd, som derför begärts, belöpte sig till omkring 1,600,000 kronor;

att visserligen flera af dessa företag vore af beskaffenhet att icke

på en gång, utan endast i mån af arbetenas fortgång erfordra anslag,

men att, då likväl en tid af minst fyra år skulle, derest den ifrågavarande

fonden fortfarande bestämdes till 400,000 kronor årligen, åtgå

för beredande efter hand af understöd till de nämnda vägarbetena, och

då under tiden nya företag af samma art till oförminskadt antal och

kräfvande motsvarande kostnad antagligen skulle förberedas och till

erhållande af understöd anmälas, styrelsen ansåge sig böra hemställa,

att till Riksdagen måtte göras framställning om anvisande till det

ändamål, hvarom nu är fråga, af ett för år 1886 förhöjdt belopp af

500,000 kronor.

Vid underdånig föredragning af detta ärende har Statsrådet och

Chefen för Civildepartementet erinrat, att ifrågavarande anslag, som

för år 1867 varit bestämdt till 150,000 kronor och till och med år

1874 vid detta belopp bibehållits, derefter höjts från t>ch med år 1875

till 200,000 kronor och från och med år 1882 till 300,000 kronor samt

vid 1883 års riksdag, på derom inom Riksdagen väckt förslag, bestämts

till det belopp för år 1884, hvarmed det äfven innevarande år utginge,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

3

eller 400,000 kronor. Medan ännu det årliga anslaget var faststäldt

endast till 150,000 kronor och 200,000 kronor, hade det ej sällan förekommit,

att särskilda medel af Riksdagen anslogos till utförande af

sådana väganläggningar, till hvilka med hänsyn till deras större omfattning

vägbyggnadsfonden ansåges icke böra anlitas.

Några särskilda anslag för ifrågavarande ändamål hade deremot,

efter det vägbyggnadsfonden höjdes till 300,000 kronor, icke blifvit af

Riksdagen beviljade.

Den höjning, som sålunda skett i vägbyggnadsfonden under senare

åren, kunde följaktligen icke vid det af Departementschefen angifna

förhållandet anses hafva tillfört de ifrågavarande behofven tillgångar

till fullt samma belopp, hvarmed tillökningen i fonden skett;

utan Kongl. Maj:t hade funnit sig föranlåten att ur denna fond Jemna

bidrag jemväl till sådana större företag, hvartill särskilda anslag förut

plägat af Riksdagen beviljas.

Vid sådant förhållande vore det enligt Departementschefens åsigt

nödvändigt, för att kunna i någon mån understödja den ständigt fortgående

utvecklingens kraf på underlättade samfärdemedel, att ifrågavarande

anslag blefve förhöjdt, på sätt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit.

Utskottet har inhemtat, att sedan vägbyggnadsanslaget för innevarande

år, 400,000 kronor, blifvit disponeradt enligt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

den 11 December 1884 afgifna förslag, i styrelsens

arkiv funnes hvilande ansökningar och intill nämnda dag granskade förslag

till ytterligare vägbyggnadsföretag, hvilka styrelsen ansåge förtjenta

att med statsbidrag understödjas och för hvilka kostnaden beräknats

till 1,959,905 kronor 72 öre, samt att derutöfver efter samma

dag till styrelsen inkommit vägförslag, beräknade till en kostnad af

462,774 kronor 33 öre.

Behofvet af anslagets förhöjning synes härmed vara ådagalagdt;

i följd hvaraf Utskottet — med erinran, att enligt de förslagna vilkoren

ifrågavarande anslag ej få uppgå till mera än högst 2/3 af den

beräknade kostnaden enligt faststäld arbetsplan samt att, om verkliga

kostnaden för arbetets utförande befinnes understiga den beräknade,

anslaget skall i förhållande derefter minskas — får hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förevarande förslag, för år 1886 såsom bidrag för

anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar anvisa ett

belopp af 500,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattonkommunikationer.

2:o.

För understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder liar Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen

måtte för år 1886 anvisa samma belopp, som för åren 1883,

1884 och 1885 beviljats, eller 100,000 kronor.

1 sitt ofvan omförmälda generalförslag har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, att redan vid förslagets afgifvande den 22 November

1884 af ifrågavarande anslag för år 1885 disponerats 89,300

kronor samt att hos styrelsen vore hvilande granskade förslag till nödiga

befunna brobyggnader, för hvilka anläggningssumman uppginge till

316,520 kronor, hvartill komrne 96,500 kronor för två särskildt omförmälda

företag; och har styrelsen, i anseende till de sålunda anmälda betydliga

kraf på understöd från ifrågavarande fond, hemstält, huruvida icke

Kongl. Maj:t skulle finna skäl vara för handen att hos Riksdagen föreslå

densammas ökande till 150,000 kronor; hvilken hemställan dock, på

sätt i statsrådsprotokollet upplyses, Departementschefen ansett sig icke

böra för närvarande biträda.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, till understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder

för år 1886 anvisa 100,000 kronor.

3:o.

I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 98) har Herr A. V. Ljungman hemstält, att Riksdagen

måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 70,000

kronor för åstadkommandet af en fullständig momskärs farled, utmed vestra

Tjärn emellan Krosse- och Marstrands]''jordar ne.

Till stöd för detta förslag har motionären åberopat betydelsen för

det nu ånyo yppade, ymniga Bohuslänska sillfisket af en ökad samfärdsel,

hvilken vore så mycket mer i ögonen fallande, som afsättningen

af fångsten för detsamma hittills utgjort största svårigheten att öfvervinna.

Af de samfärdselförbättringar, som behöfdes för sillfiskets upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o. 5.

5

bringande till oneklig höjdpunkt, vore, till följd af fiskets utöfvande

hufvudsakligen inuti skärgården, förbättringar uti inomskärsfarlederna

å ena sidan af synnerligt betydande vigt och å andra sidan i förhållande

dertill jemförelsevis helt måttligt kostsamma.

För åstadkommandet af en oafbruten inomskärsfarled hela Bohusläns

hafskust utefter hade fullständiga undersökningar verkstälts på

föranstaltande och bekostnad af Göteborgs och Bohus läns landsting.

Af de arbeten, som dervid ifrågasatts, vore, till följd af dels trafikens

starkt tilltagande ökning ju mer man närmade sig densammas

hufvudpunkt, Göteborg med dess talrika afsättningsmöjligheter, och

dels den mellersta delens af Bohuslänska skärgården öfvervägande betydelse

för både hafsfiske! i allmänhet och det ymniga sillfisket, de som

behöfdes för fullbordandet af inom skärsfarleden utmed vestra Tjörn de

vigtigaste, hvilket äfven af ofvannämnda landsting erkänts genom hemställanden

till Kougl. Maj:t under åren 1807 och 1882 om denna farleds

åvägabringande på bekostnad af allmänna medel, af hvilka hemställanden

det första också ledde till utförandet af en del af de nödiga

arbetena. Denna farleds allmänna betydelse för samfärdseln i Bohuslänska

skärgården vore sålunda insedd och erkänd redan före och oberoende

af den med vintern 1877—1878 begynta nya sillfiskeperioden.

Någon större lokal betydelse särskildt för den trakt, utmed hvilken

den läge, egde den deremot på intet vis, hvadan den heller icke någonsin

torde komma till stånd, med mindre än att den bekostades af

staten.

Den, på sätt nyss antydts, redan utförda del af den erforderliga

farleden hade åvägabragts med anslag af de medel, som Riksdagen för

år 1871 ställ till Kongl. Maj:ts förfogande för understödjande af liknande

arbeten, och den 10 December 1872 efter afsyning godkänts;

men då den farled, man sålunda erhållit, hvarken utgjorde ett fullständigt

helt eller blifvit med hänsyn till varaktigheten utförd i tillräcklig

omfattning, och då densamma nu, sedan sillfisket tillkommit, än mindre

motsvarade sin bestämmelse, torde det ock böra anses vara med

god hushållning öfverensstämmande att genom utförandet af ytterligare

nödiga arbeten åstadkomma ett verkliga behofvet tillfredsställande helt

af det redan på allmän bekostnad verkstälda, hvarigenom man skulle,

såsom det hette i nämnda landstings hemställan till Kong!. Maj:t år

1882, »erhålla en sammanhängande och trygg inomskärsfarled från Soten

till Göteborg». Härför åter vore nödigt att, enligt till vederbörande

distriktschef vid Kongl. Väg- och vattenbyggnadscorpsen uppgjordt

förslag, dels uppmuddra sundet mellan Tjörns-hufvud ochTjörnskalf

till 12 fots djup under medel vattenhöjd, hvilket skulle medföra en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

kostnad af 14,900 kronor, och dels förbättra den 1872 åvägabragta farleden

mellan Hjerterösund och Toftösund, hvilket åter skalle kräfva en

kostnad för det förra sundet af 52,550 kronor och för det senare af 2,700

kronor, hvadan alltså hela den ifrågavarande farledens åstadkommande

skulle förorsaka statsverket en utgift af 70,150 kronor.

Herr Ljungman har till Utskottet öfverlemnat kostnadsförslag

jemte öfriga, detta ärende rörande handlingar, af hvilka Utskottet tagit

del.

Ehuru Utskottet ej vill förneka, att den i berörda motion föreslagna

inom skärsfarledens åstadkommande kan medföra afsevärdt gagn, har

Utskottet ej ansett sig kunna föreslå bifall till förslaget. Det må vara

sant att, såsom motionären antydt, den trakt, utmed hvilken farleden

ligger, ej skulle af densamma hemta den största fördelen, men tydligt

är i allt fall, att med arbetet afses främjande af vinstgifvande företag,

af intressen, hvilkas betydenhet motionären sjelf vitsordat.

Af de handlingar, motionären stält till Utskottets förfogande, inhemtas

ock, att i följd af bristande deltagande från intressenters sida,

föreslagna åtgärder i samma syfte som det till grund för motionen

liggande redan tillförene funnits ej kunna från statens sida vidtagas.

Sålunda förekommer i fråga om den af motionären omförmälda, den

10 December 1872 afsynade, med statsbidrag öppnade farleden innanför

Hjerterön och Toftön i Bohusläns skärgård, att, sedan Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anmält, att densamma ej hölle erforderligt

djup, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 December 1879, enär

hvarken enskilde personer i orten eller vederbörande kommuner funnits

villige att verkställa de erforderliga muddringsarbetena, äfven om

anslag af allmänna medel dertill beviljades, samt Göteborgs och Bohusläns

landsting jemväl ansett sig icke böra åtaga sig verkställandet af

nämnda arbeten eller ikläda sig ansvar för framgent underhållande af

visst segeldjup af farleden, funnit den gjorda anmälan icke för det

dåvarande till vidare åtgärd föranleda.

Likaså, och sedan Göteborgs och Bohus läns landsting år 1882

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärder för upprensning

till erforderligt djup af sundet mellan Tjörns hufvud och Tjörnskalf

i närheten af Marstrand, samt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i underdånigt utlåtande deröfver anfört, bland annat, att angeläget

vore att på förhand utreddes, hvilken eller hvilka de vore, som ville

åtaga sig att utföra och ansvara för underhållet af arbetet, i fall detsamma

komme att med bidrag af statsmedel verkställas, äfvensom att

tillskjuta den andel af kostnadssumman, som komme att ifrågasättas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

7

liar Kongl. Maj:t deri 2 Mars 1883 förklarat Landstingets framställning

icke i ärendets dåvarande skick föranleda någon vidare åtgärd.

1 öfverensstämmelse med do åsigter, som sålunda i liknande fall

gjort sig gällande, samt på grund af livad Utskottet här ofvan anfört

och då Kongl. Maj:t, om Han dertill finner skäl, kan af anslaget till,

bland annat, upprensning af åar och farleder bevilja statsbidrag

på vanliga vilkor till ifrågavarande arbetes utförande, hemställer

Utskottet,

*

att Herr Ljungmans ifrågavarande motion ej

må vinna Riksdagens bifall.

C. Vattenaftappningsföretag.

4:o.

Sedan under en följd af år Riksdagen beviljat dels anslag utan

återbetalningsskyldighet, för understödjande af sådana utdikningar och

vattenaftappningar i särskildt de norra länen, som hufvudsakligen afsåge

att förminska frosfländigheten, och dels låneunderstöd för befrämjande

af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar, för

beredande af odlingsbar mark inom rikets mellersta och södra län,

beslöt 1873 års Riksdag, enligt dess skrifvelse N:o 67 mom. 8:o, den

ändring härutinnan, att till Kongl. Maj:ts disposition stäldes tvenne

för hela riket gemensamma anslagssummor, den ena att såsom låneunderstöd

anvisas för sådana utdikningar och aftappningar af sanka

trakter och sjöar, som hufvudsakligen afsåge att befrämja odlingsföretag,

och den andra att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

användas till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afsåge att förminska frosfländigheten;

och förfors på hufvudsakligen enahanda sätt vid de följande riksdagarne

till år 1883.

Sistnämnda års Riksdag åter (se dess skrifvelse N:o 67) beslöt

bildande af en särskild fond med ändamål att genom lån understödja

odling af sanka trakter och anvisade derjemte, till understödjande,

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som utan att kunna med fördel odlas sprida

frostskador öfver omgifvande nejd, för år 1884 ett belopp af 100,000

kronor; hvarefter enahanda anslag vid 1884 års riksdag beviljades till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

lika belopp för år 1885; oclx liar Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit Riksdagen att till samma ändamål för år 1886 anvisa likaledes

100,000 kronor.

I en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling''hänvisad

motion (N:o 37) hafva Herrar Friherre John Ericson och

II. A. Widmark andragit, att den förändring, som, på sätt ofvan

meddelats, vid 1883 års riksdag med detta anslag vidtogs, för Norrland

icke varit lycklig.

Förut hade anslag utan återbetalningsskyldighet kommit sådana

aftappningar och utdikningar till godo, hvilka företrädesvis afsågo att

minska frostländigheten, utan afseende på om marken var af beskaffenhet

att efter torrläggningen kunna odlas, hvaremot numera detta anslag

endast tilldelades torrläggningsföretag å sådana vattensjuka marker,

som sprede frostskada och icke kunde med fördel odlas__Detta

vore emellertid för Norrland ganska ödesdigert. För den med norrländska

förhållanden obekante kunde det visserligen synas helt naturligt,

att aftappningar å odlingsbar mark hänvisades för understöd

till odlingsfonden och att i sådant fall ingen hänsyn toges till markens

frostspridande egenskaper, enär ju, enligt begrepp, hemtade

från erfarenhet om förhållandena i mellersta och södra Sverige,

aftappning af sådan mark betalade sig sjelf och det lån, som finges

ur odlingsfonden, ytterligare gynnade företaget; men i Norrland stälde

sig emellertid saken helt annorlunda. Odlingsbar mark funnes nemligen

der i myckenhet, och norrländingen behöfde sålunda icke tillgripa

myrar för uppodling, enär annan god odlingsmark i de allra flesta

fall läge närmare till hans hem, men han kunde icke med fördel bruka

den jord, han redan hade under plog, och hade sålunda icke något skid.

öka den, så länge en myr sprede frostens härjningar öfver hans fält. Alt

utdika denna myr vore således för hans jordbruk ett lifsvilkor och

frosthärdens undanrödjande hans förnämsta och i de allra flesta fall

enda afsigt med utdikningen. Det vore för honom likgiltigt, om jordmånen

i myren vore mer eller mindre god. Odlingsfonden blefvé, enligt

motionärernes förmenande, för den norrländska jordbrukaren af föga

gagn. Han kunde icke begagna sig af denna fond, när hans egentliga

och enda afsigt med dikningsföretaget vore den ofvan anförda. Han

kunde icke åtaga sig odla de ofta aflägset belägna tusentals tunnland,

hvaraf myren bestode, blott derför att han finge lån ur odlingsfonden

till upptagande af hufvuddikena. Den fond, som just vore afsedd för

det ändamål, lian ville vinna, frostländighetens minskande, finge han

icke del af, såvida icke hans myr skulle höra till det i närheten af

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

9

de odlade bygderna uti Norrland sällan förekommande slag, der jorden

efter torrläggningen icke dugde till odling.

En annan form för eller rättare titel på anslaget till myrutdikningar

för frostländighetens minskande vore nödvändig, om anslaget

skulle komma Norrland till gagn, d. v. s. den del af fäderneslandet

till gagn, som bäst beböfde det och för hvilken det väl ock förnämligast

afsetts.

Men äfven beträffande beloppet anhålla motionärerne om en ökning,

ty om det vilkor, som nu hämmade användandet af denna fond,

borttoges, så vore de fullt öfvertygade derom, att de nu anslagna 100,000

kronorna skulle varda otillräckliga. Målet, som ernåddes genom detta

anslag, vore vigtig!; de utgifna medlen komme hundrafaldt åter genom

landets uppodling och genom utkomst för ökad befolkning, som

derigenom bereddes. Betänkligheter mot att öka anslaget torde derföre

icke böra finnas.

Motionärerne hafva på grund häraf hemstält, att Riksdagen ville

till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

som företrädesvis afse att minska frostländigheten, för år 1886 anvisa ett

belopp af 150,000 kronor.

Inom Andra Kammaren hafva Herrar Will. Farup, P. A. Hellgrén,

Gunnar Eriksson, O. N. Wagenius, Johan Nydahl, Ant. Markstedt, P.

G. Näslund, Gust. Hceggström, P. Näsman, Eric Öberg, J. W. Lindh,

Er. Petter Jonsson, P.*0. Eriksson, Nils Wallmark och G. O. Tundal i

afgifven motion (N:o 132) gjort enahanda framställning, endast med

den förändring, att anslagets belopp af desse motionärer föreslagits till

200,000 kronor.

Enligt upplysningar, som Utskottet från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

erhållit, har ifrågavarande anslag för år 1884 sålunda fördelats,

att deraf beviljats till arbeten

inom Norrbottens län............................................. kronor 29,000: —

,, Vesterbottens „ .......................................... v 3,900: —

„ Jemtlands „ ........................................... „ 60,400: —

„ Skaraborgs „ ................................ »__6,700: —

kronor 100,000: —

och utgjorde den beräknade kostnaden för arbeten af den med anslaget

afsedda beskaffenhet, hvartill planer inkommit under tiden från 1884^

års anslags fördelning till den 2 dennes, ett sammanräknadt belopp af

40,231 kronor.

Utskottet har funnit den uppfattning, som ligger till grund för

Bih. till Bilcsd. Prof, 1885. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 5.

ofvannämnde enskilde motionärers förslag, föranledd af en enligt Utskottets

åsigt må hända allt för sträng tolkning af de för ifrågavarande

fond gällande bestämmelser. De anförda orden: »utan att kunna med

fördel odlas», om hvilka i detta sammanhang hufvudsakligen är fråga,

utesluta ej möjligheten af en sådan användning af fonden, att anslag

derifrån lemnas till torrläggning af mark, som, ehuru odlingsbar, ej

med fördel kan odlas. Denna Utskottets tolkning af bestämmelsen vinner

stöd" af innehållet i Riksdagens underdåniga skrifvelse den 11 Juni

1883 (N:o 67). Såsom skäl derför att ifrågavarande torrläggningsföretag

ej lämpligen borde understödjas genom lån, utan statsbidragen dertill

lemnas såsom anslag, anföres nemligen i denna skrifvelse, att med

fonden afsåges att understödja utdikningar af sådan mark, som äfven

efter arbetets utförande, åtminstone under den närmaste framtiden, vore

otjenlig till odling och således för egaren utan värde, men hvilken mark

genom de derifrån härflytande frostskador hade förderfligt inflytande

på den omgifvande nejden, samt att förty arbeten af förevarande beskaffenhet

medförde jemförelsevis mindre nytta för den jordegare, som

utförde arbetet, än för egarne af angränsande fält.

För motionernas beaktansvärda syfte torde således de gällande

bestämmelserna ej lägga hinder i vägen.

Hvad åter anslagets belopp angår, har Utskottet ej funnit giltiga

skäl anförda för eller den hittills vunna erfarenheten ådagalägga behofvet

af en förhöjning deri, åtminstone för det närvarande.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag och utan vidare afseende å Herrar Friherre

Ericsons och Widmarks samt Herr Farups m. fl.

motioner, för understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som utan att kunna med fördel odlas

sprida frostskador öfver omgifvande nejd, för år 1886

anvisa 100,000 kronor.

5:o.

På sätt under nästföregående punkt förmälts, beslöt Riksdagen

år 1883 bildande af en särskild fond med ändamål att genom lån understödja

odling af sanka trakter; hvarvid Riksdagen tillika för åren

1884—i.888 meddelade bestämmelser angående samma fond, hvilka

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 5.

11

återfinnas i 1883 års Riksdags underdåniga skrifvelse N:o 67 och Kong!,

kungörelsen den 28 September 1883.

Herr Grefve Eric Sparre har i en i detta ämne inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o 141) anfört, hurusom den omständighet

att den s. k. mossodlingslånefonden föga anlitades, föranledde till det

antagande, att vilkoren för dessa lån vore för hårda. En hvar med

någon erfarenhet om de vid något större vattenledningar ty värr alltför

vanliga missräkningar eller inträffade oförutsedda omständigheter

måste också inse de betänkligheter, som uppstå att, redan efter fem

års förlopp, å kostnadssumman med tillägg af fem års ränta erlägga

en annuitet af 10 procent. Detta jemte föreskriften om ställande af

säkerhet för fullgörande af kontraktet om hela vattenafledningens och

odlingens utförande, hvilket vore öfverflödigt, om lånet delvis utlemnades

i mån af arbetets fortgång, afskräckte allmogen från att anlita

fonden.

Slutligen voré önskvärdt, att lån ur denna fond kunde erhållas

till vattenafledning och odling icke blott af mossar och sanka trakter,

men äfven af andra marker, för hvilkas fruktbarhet en fullständigare

vattenafledning vore hufvudvilkoret. I andra länder, särskildt England

och Skotland, lemnades af staten högst betydliga belopp till sådana

låneunderstöd, och det vore tid att äfven här uppmärksamheten fästes

derpå.

Nämnde motionär har derföre föreslagit, att Riksdagen måtte för

sin del besluta den ändring i de för erhållande af lån ur den s. k.

mossodlingslånefonden genom Kongl. kungörelsen den 28 September

1883 meddelade föreskrifter, att dels vilkoren för erhållande af sådana

lån i ofvan angifna syfte mildrades, dels lån beviljades för vattenafledning

och afdikning jemväl af andra än i vanlig bemärkelse sanka eller

vattensjuka marker.

Utskottet har inhemtat, att lån från ifrågavarande fond för år

1884 beviljats till ett belopp af 120,700 kronor, hvaraf belöpa:

på Kalmar län .................................................................... kronor 87,700

,, Skaraborgs ,, ............................................................... ,, 27,700

och ,, Elfsborgs „ ............................................................ ,, 5,300;

att den beräknade kostnaden för företag, afsedda att med lån ur

odlingsfonden understödjas och beträffande hvilka planer till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för granskning inkommit efter fördelningen af

1884 års fond intill den 2 dennes, utgjorde 33,344 kronor; samt

att ansökningar om lån från odlingsfonden, som inom den 31

December 1884 till styrelsen inkommit, men hvilka i agronomiskt hänseende

varit ofullständiga och derföre återsändts för att efter omarbet
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 5.

ning anmälas till låneunderstöd, afsett arbeten för en beräknad kostnad

af 122,214 kronor.

De i Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse den 11 Juni 1883

meddelade bestämmelser, i bvilka motionären önskat ändring, synas

vara följande:

i punkten A): att fonden afser understödjande af odling »af sanka

trakter»;

i punkten F) mom. 3: att lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till

kela det belopp, hvarmed, enligt den faststälda arbetsplanen kostnaden

för vattenafledningen och afdikningen beräknas komma att uppgå;

i mom. 5: att för fullgörande af kontraktet om skyldighet att inom

viss bestämd tid fullborda så väl vattenafledningen och afdikningen som

äfven odlingsarbetet, äfvensom för de lyftade statsmedlens återbäring,

i fall mot kontraktet bry tes, skall ställas säkerhet; samt

i mom. 12: att de första fem åren från första lyftningsdagen icke

någon ränta eller kapitalafbetalning erlägges, men å de under tiden

lyftade belopp fem procent årlig ränta beräknas, hvilken vid de fem

årens slut lägges till den beviljade låuesumman, hvarefter å det sålunda

uppkommande beloppet från och med sjette året tills lånet blifvjt

slutbetaldt erlägges cn annuitet af tio procent, deraf som ränta räknas

fem procent å oguldna kapitalbeloppet.

I fråga om punkten A) och punkten F) mom. 3 har Utskottet ej

ansett sig eg a giltiga skäl att nu föreslå en så genomgripande förändring

i de för blott två år sedan af Riksdagen faststälda föreskrifter,

som motionären synes hafva afsett, eller att lån skulle kunna lemnas

till fullständigare vattenafledning å redan odlad mark samt, vid nyodling,

till ej blott vattenafledningen och afdikningen, utan äfven sjelfva

odlingen.

Den i mom 5 stadgade säkerhet har synts Utskottet oeftergiflig

och ej lämpligen kunna delas så, att särskild säkerhet finge ställas för

särskilda andelar af lånet. En dylik förändring synes ock mindre behöflig

vid det förhållande att, enligt gällande vilkor, medlen utbekommas

endast successivt i mån af arbetets fortgång, hvarigenom löftesmännens

äfventyr väsentligen minskas.

Beträffande åter bestämmelsen i mom. 12 har Utskottet funnit

anledning förefinnas att i en ej ringa grad tillmötesgå motionärens framställning.

Att ifrågavarande fond ännu anlitas endast i ganska ringa

utsträckning framgår af de siffror, Utskottet här ofvan anfört, om desamma

jemföras med det vid fondens bildande medgifna beloppet af

1,000,000 kronor årligen. Då staten numera, i följd af ernådda billi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

13

garo egna lånevilkor, lemnar lån till enskilda jernvägsbolag mot 4\

procent årlig ränta ocb dertill förunnar dessa ett anstånd med räntas

erläggande för de första åren, vida fördelaktigare än det, som i åberopade

mom. 12 finnes för odlingslånen bestämdt, synes billigheten

fordra, att äfven räntan å dessa sistnämnda lån nedsättes till 4i- procent,

helst säkerheten för deras i sammanhang med kronouppbörden

skeende återbetalning är otvifvelaktig.

Äfven amorteringsbeloppet torde utan någon olägenhet för staten,

men till lättnad för låntagaren, kunna nedsättas till 3>, procent,

hvarigenom aunuiteten i dess helhet minskades från nu föreskrifna tio

till åtta procent.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Grefve Sparres förevarande motion må

på det sätt af Riksdagen bifallas, att annuiteten för

lån ur fonden till understödjande af odling af sanka

trakter må för lån, som hädanefter utbetalas, bestämmas

till åtta procent, deraf som ränta räknas fyra

och en half procent å oguldna kapitalbeloppet.

6:o.

I afseende å vill''or en för erhållande och tillgodonjutande af de här

ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena

utföras enligt faststälda planer, får Utskottet, under förutsättning af bifall

till sitt under nästföregående punkt gjorda förslag, hemställa,

att de i Riksdagens underdåniga skrivelser den

27 April 1881 (N:o 69) och den 11 Juni 1883 (N:o

67) intagna allmänna vilkor och föreskrifter fortfarande

skola blifva gällande, endast med den förändring,

som kan föranledas af Riksdagens beslut öfver

Utskottets i nästföregående punkt gjorda hemställan.

Stockholm den 13 Februari 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Bilcsd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5.

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande M:o 5 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

samt torrläggning af vattensjuka marker.

Anslag. ! Summa.

A) Väganläggningar och vägförbättringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vägar ............................................ ;500,000 —

B) Bro- och hamnbyggnader samt vatten
kommunikationer.

! *

Till fond för understödjande af brobyggnader och

mindre hamnbyggnader samt upprensning af

dar och farleder................................................. 100,000—j

C) Vättenaftappningsföretag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som utan att

kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd...................................... 100,000;—700,000;—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:30 Skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka mar s. 1 i texten