Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvud tit el.

1886-02-23 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:10, Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvud tit el.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:0 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Febr. 1886, kl. 1/2 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjette hufvud tit el.

(2:a U. A.)

Beträffande anslagen under riksstatens sjette hufvudtitel, som omfattar

anslagen under Kongl. Civildepartementet, hafva följande förändringar

ifrågakommit.

Kommerskollegium.

l:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i

tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförde

embets- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1887 till samma belopp, som för innevarande år beviljats,

på extra stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor,

dels medgifva, att intill slutet af år 1887, i den mån sådant vore

erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för beredande

åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Kongl. Maj:t

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Fläft. 1

Ang. dispositionsrätt

öfver

lediga löner

och tillfällig

löneförbättring

för

vissa tjenstemän.

[1 och 2].

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

finge för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som vore i Kommerskollegiets

stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst, än

för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet,

i afseende å hvilka indragning kunde ega rum eller förändring eljest

vidtagas; och

dels på extra stat för år 1887 anvisa såsom tillfälligt lönetillägg

för tre tjenstemän vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående

löner, eller tillsammans 500 kronor.

Dessa framställningar hafva icke gifvit anledning till annan erinran

än att, beträffande löneförbättringen åt Kommerskollegiets i stat

uppförde embets- och tjenstemän, densamma synts böra beviljas endast

under förutsättning af samma vilkor, som faststälts för tillgodonjutande

af de för innevarande år beviljade enahanda lönetillskott, eller att dessa

endast må betraktas såsom tillfälliga och att på dem icke får grundas

någon rätt till högre pension.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att Riksdagen må:

a) på det Kong], Maj:t må komma i tillfälle

tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess i

stat uppförde embets- och tjenstemän, med undantag

af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år

1887 till samma belopp som för innevarande år beviljats,

på extra stat för år 1887 anvisa 8,540 kronor;

b) medgifva att intill slutet af år 1887, i den

mån sådant är erforderligt för bestridande af göromålen

inom kollegiet eller för beredande åt bemälde

embets- och tjenstemän af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af

Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp,

som äro i Kommerskollegiets stat anvisade

ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven

för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar

inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan

ega rum eller förändring eljest vidtagas; samt

c) på extra stat för år 1887 anvisa såsom tillfälligt

lönetillägg för tre tjenstemän vid Sala silfververk

tjugu procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans

500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

3

2:o. Beträffande ''patentbyrån har Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen måtte medgifva, att de under år 1887 inflytande

afgifter för patent och för registrering af varumärken måtte få användas

till bestridande af de utgifter, hvilka betingades af tillämpning

under samma år af förordningen angående patent och lagen om skydd

för varumärken.

Utskottet har från patentbyrån erhållit uppgift öfver byråns inkomster

och utgifter under år 1885, utvisande en behållning till år

1886 af 41,153 kronor 34 öre. Till belysning af denna uppgifts innehåll

har likväl från byrån meddelats, att af denna behållning under

år 1886 måste bestridas åtskilliga utgifter för handläggning af ärenden,

som inkommit under år 1885 och för hvilka afgifter då till byrån erlagts,

men hvilka ej under samma år kunnat slutbehandlas, äfvensom

att i behållningen inginge en del så väl patent- som registreringsafgifter,

hvilka på grund deraf att ansökningarne afslagits eller förfallit,

borde till sökandena återbetalas; hvarjemte erinrats, att en väsentlig

del af byråns inkomster år 1885 utgjorts af registreringsafgifter, hvilka

under nämnda år influtit i stort antal så väl på grund deraf att de flesta

äldre svenska varumärken då anmäldes som ock i följd af att Sverige

under detta år inträdde i den s. k. patentunionen; men att antalet anmälda

varumärken säkerligen innevarande år komme att nedgå högst

betydligt samt att den deraf föranledda minskningen i byråns inkomster

naturligtvis ännu icke kunde i någon nämnvärd grad motvägas af inkomsten

af årsafgifter för meddelade patent.

Den af Kongl. Maj:t under den 4 December 1885 för patentbyrån

faststälda stat för innevarande år slutar på ett belopp af 45,175 kronor.

Utskottet finner den omständighet, att under det första året af

patentbyråns verksamhet en jemförelsevis betydlig behållning uppkommit,

ej innefatta skälig grund till det antagande, att inkomsterna äfven

under följande år skola inflyta till sådana belopp, att några betydligare

behållningar uppkomma, men då i allt fall dessa inkomster naturligtvis

ej böra anvisas till användande i vidsträckrare mån än erforderligt kan

vara, har Utskottet ansett detta böra i beslutet uttryckas, och Utskottet

hemställer derför,

att Riksdagen må medgifva, att de under år 1887

inflytande afgifter för patent och för registrering af

varumärken må till erforderligt belopp få användas

till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tilllämpning

under samma år af förordningen angående

patent och lagen om skydd för varumärken.

Ang. användning

af patentafgifter

m. m.

[3],

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Angående

ifrågasatt beviljande

af

anslag för utarbetande

m.

m. af formulär

för primäruppgifter

angående

näringsstatistiken.

3:o. I en af Herr J. II. G. Fredholm inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 9) har följande förslag blifvit framstäldt:

att Riksdagen, för den händelse Kougl. Maj:t skulle finna skäl

att förständiga sitt och rikets Kommerskollegium att med iakttagande

af alla förbättringar, som nu kunna åstadkommas, skyndsamt upprätta

nya formulär för insamlande af primäruppgifterna till de statistiska

redogörelser, som af nämnda kollegium utarbetas, må besluta att, till

betäckande af de med utarbetandet af formulären och med tryckning

af blanketter m. m. förenade kostnader, ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

ett extra anslag för en gång af tre tusen (3,000) kronor.

De upplysningar och anmärkningar, hvilka motionären i denna

motion framlagt rörande beskaffenheten af den statistik öfver Sveriges

näringar, handel och sjöfart, som Kommerskollegium under en följd

af år utarbetat och fortfarande har till åliggande att utarbeta, hafva

synts Utskottet böra särskildt uppmärksammas, ty huru stort afseende

än rättvisligen bör fästas å de svårigheter, hvilka kollegiet har att

öfvervinna för att bringa näringsstatistiken till en tidsenlig utveckling,

tyder dock motionärens framställning derpå, att i en del af de påvisade

bristfälligheterna ändring bör af kollegiet kunna åstadkommas.

Så är åtminstone fallet med de formulär till primäruppgifter, hvilka

begagnas och öfver hvilkas lämpliga innehåll och uppställning samt

tidsenliga förbättrande det naturligtvis tillkommer den myndighet, som

utarbetar och svarar för statistiken, att vaka.

Huruvida åter någon åtgärd från Riksdagens sida bör vidtagas

med anledning af förevarande motion, kan dock ifrågasättas, då särskildt

den i motionen hufvudsakligen afsedda frågan om primäruppgifterna

redan förut blifvit behandlad af, bland andra, 1883 års komiterade

och kollegiet således redan bör känna de anmärkningar mot nu använda

formulär, som framstälts, och hvilka förbättringar och ändringar

som ansetts böra åstadkommas. Härtill kommer, att den tid, då en

lösning af frågan om kollegiets omorganisation eller ersättande med

annan myndighet kan motses, icke torde vara aflägsen, till följd hvaraf

och då, vid den frågans afgörande, för visso näringsstatistikens intressen

komma att bättre än för närvarande tillgodoses, det torde kunna anses

öfverflödigt att nu, genom ett Riksdagens uttalande, föranleda en särskild

behandling af frågan om näringsstatistikens förbättrande.

Motionärens yrkande är dessutom så till vida icke fullt klart,

att det föi''eslagna anslaget begärts allenast under förutsättning, att

Kongl. Maj:t funne skäl gifva kollegiet ett förständigande af antydt

innehåll, ehuru all kännedom saknas derom, huruvida skäl till en sådan

förutsättning må vara för handen eller icke.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

5

Utskottet hemställer,

Ang. ifrågasatt

ändring

af vilkoren

för beviljande

af lån ur

manufakturförlagslånef

onden.

att Herr Fredholms förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

4:o. Af Herr K. Söderblom har i en inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 75) föreslagits,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t hemställa, det täcktes

Kongl. Maj:t förordna att lån från manufakturförlagslånefonden finge

till industriidkare utlemnas mot af vederbörlig embetsmyndighet godkänd

säkerhet på femton års tid; att under de första fem åren af lånetiden

ränta och kapitalafbetalning icke skulle utgöras; men att lånesumman,

ökad med de under de fem föregående åren upplupna räntor,

under de återstående tio åren skulle förräntas med fyra och en half

procent och amorteras med tio procent.

På sätt motionären upplyser, utlemnas från manufakturförlagslånefonden

lån till industriidkare mot säkerhet, som pröfvas af vederbörlig

embetsmyndighet (Statskontoret) och lånetiden är bestämd till 8 år,

under hvilka 5 procent ränta erlägges. På fjerde året börjar kapitalåterbetalningen

och fortgår med £ årligen, till dess hela lånet infriats.

Då det är ovisst, huruvida under nu rådande förhållanden industriidkare

kunna påräkna att erhålla lån till lägre eller ens till samma

ränta som den för lån ur fonden för närvarande föreskrifna samt Kongl.

Maj:t säkerligen, med hänsyn till fondens hufvudsakliga uppgift att

lemna medel till industriens främjande, ej lärer underlåta att i mån som

räntan i allmänna penningmarknaden nedgår, äfven nedsätta räntan

å fondens utlånade medel, finner Utskottet något uttalande härom från

Riksdagens sida ej böra göras; äfvensom och då den lånetid af 8 år,

som nu är bestämd, synes Utskottet vara så lång, som skäligen kan

för industriella anläggningar begäras, Utskottet anser motionen i denna

del icke heller böra vinna afseende; hemställande derför Utskottet,

att Herr Söderbloms motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Statistiska tabellkommissionen. ^

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, för utarbetande och offent- Ang. anslag

liggörande årligen af uppgifter om rikets folkmängd till ledning vid ^fandTaf''

val af landstingsman och af valmän för utseende af landstingsmän, de foikmängdsunder

anslaget till »statistiska tabellkommissionen» uppförda två reser- uPP9d''^rvationsanslagen

»till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats- ^

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Ang. ifrågasatt

begäran

om utredning

beträffande

ny organisation

af

landtmätericorpsen.

ersättningar» å 12,000 kronor och »till officiella statistiska trycket» å

15,000 kronor måtte höjas, det förra med 200 kronor till 12,200 kronor

och det senare med 800 kronor till 15,800 kronor.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 4—8) blifvit, till

stöd för denna framställning, anfördt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, för utarbetande och offentliggörande

årligen af uppgifter om rikets folkmängd till

ledning vid val af landstingsman och af valmän för

utseende af landstingsmän, må höja de under anslaget

till »statistiska tabellkommissionen» uppförda

två reservationsanslagen »till arfvoden åt tillfälliga

biträden samt till vikariatsersättningar» å 12,000 kronor,

och »till officiella statistiska trycket» å 15,000 kronor,

det förra med 200 kronor till 12,200 kronor

och det senare med 800 kronor till 15,800 kronor.

Landtmäteristaten.

6:o. Herr J. E. Nyström har i en inom Första Kammaren väckt

motion (N:o 38) på anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen måtte dels i underdånig skrifvelse anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes låta utreda frågan om behofvet och lämpligheten

af landtmätericorpsens omorganisering i den rigtning, som i motionen

antydts och dels för bestridande af kostnaderna för en sådan utredning

bevilja ett förslagsanslag af 3,000 kronor.

Hänvisande till motionens innehåll, får Utskottet anföra, att motionen

icke är af beskaffenhet att kunna af Utskottet tillstyrkas. Särskildt

finner Utskottet motionärens förslag till rikets indelning i landtmäteridistrikt

och hvad dermed står i sammanhang vara olämpligt,

hvarjemte det icke synes vara ådagalagdt, att något allmännare kändt

behof af landtmätericorpsens omorganisation gjort sig gällande; till

följd hvaraf Utskottet föranlåtes hemställa,

att Herr Nyströms förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

7

Rikets ekonomiska kartverk.

7:o. Under denna anslagstitel hafva framstälts följande förslag:

dels af Ivongl. Maj:t,

att Riksdagen måtte, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor,

under samma hufvudtitel på extra stat för år 1887 anvisa, till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af

riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva

att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket;

dels ock i en inom Första Kammaren af Herr H. A. Widmark

väckt motion (N:o 49),

att Riksdagen måtte, för utgifning af ekonomiska häradskartor i

skalan 1: 50,000, der ej mindre skala pröfvades tillräcklig, öfver Skaraborgs

och Vermlands län, bevilja ett reservationsanslag af 23,500

kronor, att användas till bidrag med en tredjedel af den för kartutgifningen

beräknade kostnaden att utgå till vederbörande landsting,

hushållningssällskap eller kommuner, som förbunde sig att bestrida

alla i öfrigt för denna kartutgifning uppkommande kostnader, samt

af denna summa för år 1887 anvisa och ställa till Ivongl. Maj:ts

disposition 3,500 kronor; äfvensom

att Riksdagen vid beviljandet af detta anslag ville fästa följande

vilkor:

att kartutgifningen skulle öfvervakas af chefen för generalstabens

topografiska afdelning, och att ett tillräckligt antal exemplar

af hvarje kartblad skulle utan ytterligare kostnad till statsverket

öfverlemnas.

Beträffande Ivongl. Maj:ts framställning, i hvilken för år 1887

begäres samma anslagsbelopp, som af 1885 års Riksdag beviljades, får

Utskottet hänvisa till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 8—12) till stöd

för framställningen är anfördt.

Hvad derefter angår Herr Widmarks motion, blef, såsom motionären

anfört, genom Kongl. brefvet den 15 December 1871, i öfverensstämmelse

med Riksdagens fattade beslut, förklaradt, att utgifning på

statsverkets bekostnad af ekonomiska häradskartor i skalan 1 : 50,000

icke vidare skulle eg a rum. Något undantag härifrån för Skaraborgs

och Vermlands län torde icke lämpligarn böra ske och Utskottet för
-

Ang. anslag

Ull det

ekonomiska

kartverket

m. m.

[5],

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. en indragen

länsmanslöns

användande

till

inrättande af

en ny länsmanstjenst.

[6],

Ang. höjning

af anslaget

till landsstaterna

i länen

till följd af

landsstatsboställens

indragning.

m.

anlåtes derför att, under åberopande af hvad Utskottet bär ofvan anfört,

hemställa,

att Riksdagen må,

a) bifalla hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit, och således utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1887 anvisa till fortsättande

af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller

tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att

möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må

användas äfven till bestridande af utgifter för det

topografiska kartverket; samt

b) lemna Herr H. A. Widmarks ofvanberörda

motion utan vidare afseende.

Landsstaterna i länen.

8:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, på det Sköns länsmansdistrikt i Vesternorrlands län måtte

kunna delas i två distrikt, aflöningsbelopp, som blefve tillgängligt i

följd af anbefalda regleringar af länsmansdistrikten inom Gotlands och

Yestmanlands län, finge användas för inrättande af en ny länsmanstjenst

inom Vesternorrlands län.

Då hvad i statsrådsprotokollet (sid. 12—15) anförts till stöd för

denna framställning till fullo ådagalägger den nya länsmanstjenstens

behöflighet, hemställer Utskottet,

att förevarande framställning må af Riksdagen

bifallas.

9:o. I berättelsen angående statsverkets tillstånd och behof har

Statskontoret meddelat, att följande landsstatsboställen till statsverket

indragits, utan att ersättning till vederbörande tjenstemän ännu blifvit

å anslaget till »landsstaterna i länen» uppförd:

landskamrerarebostället i Södermanlands län, lägenheten Spelhagen

Östra kungsladugård, h mantal; och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

9

häradsskrifvarebostället i Lysings, Dals och. Aska härads fögderi

Skogsby N:o 1, 1 mantal.

På grund häraf och med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda

framställning hemställer Utskottet,

att Riksdagen må höja penninganslaget under

»landsstaterna i länen» med det belopp, hvartill ofvannämnda

två landsstatsboställens afkastning är i stat

beräknad, eller med 1,130 kronor, så att detta anslag

i sin helhet kommer att från 2,636,179 kronor ökas

till 2,637,309 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten;

10:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit,

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten» uppförda

reservationsanslaget »till vägundersökningar och expenser för

allmänna arbeten» måtte från och med år 1887 höjas från 50,000 kronor

till 60,000 kronor.

Då vid 1885 års riksdag, på Kongl. Maj:ts framställning, höjning

af detta anslag från 40,000 kronor till 50,000 kronor beviljades, uttalade

Riksdagen, vid anmälan härom, att Riksdagen icke lemnat obeaktadt,

att anslaget, med hänsyn till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes behof

af ökade medel för vägundersökningar, utan tvifvel snart måste höjas.

Behof af en sådan höjning af nyss antydda anledning har ock

redan nu inträffat, enär, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 16) utvisar,

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse den 23 November 1885

hemstält om anslagets ökande med det nu af Kongl. Maj:t äskade beloppet,

hufvudsakligen af det skäl, att behofvet af medel till vägundersökningar

icke ansågs kunna med det nu utgående anslaget på

ett tillfredsställande sätt fyllas. Tillväxten af detta behof har också

varit stor, enligt hvad de i statsrådsprotokollet meddelade uppgifter

å de från länen begärda vägundersökningsmedlen för de senare åren

utvisa. Sålunda begärdes under åren

1883. 1884. 1885.

kronor 24,933: —kronor 27,300: —®j kronor 55,822: 36

men beviljades „ 15,533: — „ 10,800: — „ 13,967: n

*) hvarförutom från 1 län "begärts så mycket, som omständigheterna medgåfvo.

Bih. till Biltsd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Raft.

Mig. höjning

af reservationsanslaget

till vägundersökningar

m. m.

[8]-

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

Dessa siffror gifva Utskottet anledning att återupptaga en fråga,

som under behandlingen af Kongl. Maj:ts framställning vid 1885 års

riksdag, af Utskottet jemväl öfvervägdes, nemligen om icke lämpligast

vore att dela det ifrågavarande reservationsanslaget, så att ett visst

bestämdt belopp deraf afsåges för sådana vägundersökningar, som af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas.

Till ledning för bedömandet af möjligheten häraf har Utskottet

förskaffat sig uppgift å de utgifter, som bestridts för hvartdera af nämnda

ändamål under åren 1884 och 1885; och framgår af denna uppgift, att

af 1884 års anslag, som utgjort 40,000 kronor, samt reservationen från

1883 å 3,473 kronor 52 öre, användts till expenser 26,509 kronor 51

öre och till vägundersökningar 10,800 kronor, samt att sammanlagda

utgiften sålunda utgjort 37,309 kronor 51 öre och behållningen (reservationen)

till år 1885 alltså 6,164 kronor 1 öre.

För år 1885, då anslaget sammanlagdt med behållningen från

1884 utgjorde 46,164 kronor 1 öre, användes till expenser 26,558 kronor

60 öre och till vägundersökningar 13,967 kronor 11 öre, så att utgiften

på det hela utgjorde 40,525 kronor 71 öre och behållningen

till år 1886 alltså 5,638 kronor 30 öre.

Då nu de anslagsförhöjningar å tillhopa 20,000 kronor, som begärts

vid sistlidet och innevarande års riksdagar, hufvudsakligen grundats

på det ökade behofvet af medel till vägundersökningar, samt det

visat sig, att expenserna under både år 1884 och år 1885 kraft omkring

26,500 kronor om året, synes något hinder icke förefinnas för den

ofvan antydda delningen af anslaget, hvilken deremot ur flere synpunkter

är lämplig; hemställande derför Utskottet,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kong!.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen må

från och med 1887 under anslagstiteln iväg- och

vattenbyggnadsstatem uppföra två reservationsanslag

till sammanlagdt belopp af 60,000 kronor, att användas:

a) 30,000 kronor till expenser för allmänna arbeten;

och

b) 30,000 kronor t\\Y{vägunder sökning ar, som af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föranstaltas; dock

så, att reservationer å det förra anslaget jemväl få användas

till vägundersökningar, när sådant finnes behöfligt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

Gästgifvares friheter.

ll:o. På grund af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslaget, hemställer Utskottet,

Ang. utbyten

af rånteersättning.

[Sl
-

ätt Riksdagen må, med bifall till dels de i

statsrådsprotokollet föreslagna utbyten af ränteersättningar

mot betämda årliga belopp och dels öfriga i

protokollet omnämnda förenklingar, höja penninganslaget

under anslagstiteln »gästgifvares friheter»,

utgörande 1,040 kronor, med i jemnt tal 5,840 kronor,

eller till 6,880 kronor, men deremot minska det under

samma anslagstitel i kolumnen »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» uppförda

beloppet af 11,900 kronor med 5,840 kronor till 6,060

kronor.

Färjor och färjekarlar.

12:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel Å^''rr^_e

gjorda framställning hemställer Utskottet, ersättning.

[10].

att Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet

föreslagna utbyte af ränteersättning mot

bestämdt årligt belopp, må höja penninganslaget under

anslagstiteln »färjor och färjekarlar» från 150

kronor med 2 kronor till 152 kronor, men deremot

minska det under samma anslagstitel i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,

ersättningar» uppförda beloppet af 210 kronor med

2 kronor till 208 kronor.

Jordbruket, handeln och näringarna.

I riksstaterna från och med 1840—1841 årens riksdag har upptagits

en grupp anslag, hvilka före nämnda riksdag plägade uppföras

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N.o 10.

i klump utan någon närmare specifikation såsom ett anslag i>för åkerbruket,

handeln och näringarna i allmänhet samt bergsbrukets understöda

Beträffande detta anslag yttrade Rikets Ständer i sin angående

regleringen af utgifterna under dåvarande Nionde hufvudtiteln den 23

December 1840 aflåtna skrifvelse (N:o 174), bland annat, att vid anstäld

undersökning rörande de dispositioner, hvilka å denna bufvudtitels anslag

under de sistförflutna åren egt rum, Rikets Ständer trott sig finna,

att en fullständigare fördelning af totalsumman å särskilda underafdelningar

eller anslagstitlar lämpligen borde kunna tillvägabringas, hvarvid,

enär någon förändring uti den Kongl. Maj: t förbehållna rätt att

inom hufvudtiteln disponera besparingarna å de särskilda anslagen härigenom

icke åsyftades, Rikets Ständer endast sökt åstadkomma, att den

blifvande riksstaten mera åskådligt måtte upptaga de särskilda föremål,

till hvilka de å hufvudtiteln beviljade anslagen utginge; och pröfvade

Rikets Ständer fördenskull skäligt fastställa särskilda anslagstitlar,

på hvilka den förut i klump beviljade anslagssumman fördelades.

De sålunda bestämda anslagstitlarne, hvilka vid 1856—1858 årens

riksdag erhöllo den ännu i riksstaterna använda rubriken »jordbruket,

handeln och näringarna, reservationsanslag)), hafva, med några förändringar,

genom vissa anslags utbrytande ur gruppen samt obetydliga

namnförändringar för vissa af de återstående, bibehållits till närvarande

tid och i 1886 års riksstat upptagas de på följande sätt:

1.

Vägar och kommunikationer .....................

kronor

12,000: —

2.

Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar..........................................

175,400: —

3.

Landtbruksingeniörer och deras biträden

11

47,500: —

4.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar..........................................

1}

45,450: —

5.

Länsveterinärer................................................

48,500: —

6.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.........

11

40,500: —

7.

Befrämjande i allmänhet af handel och

sjöfart ..................................................................

11

21,500: —

8.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket...

11

8,715: —

9.

Fiskerinäringens understöd ..........................

11

17,600: —

Summa

kronor

417,165: —

Det egendomliga för dessa, till en del mera efter den allmänna

syftningen än efter speciella, noga begränsade ändamål, betecknade

ordinarie reservationsanslag, är, att de å desamma årligen uppkommande

besparingarna (reservationerna) icke bibehållas såsom besparingar

för hvarje särskildt anslag, utan tillfalla en särskild fond, kallad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

13

besparingsfonden för jordbruket, handeln och näringarna. Denna fond,

som årligen ökas i den mån de särskilda anslagen lemnas oanvända, och

besparda anslagsbelopp sålunda kunna till fonden öfverföras, kan, jemlikt

det af 1840—41 årens Riksdag stadfästa och hittills tillämpade medgifvandet,

disponeras för ändamål, som äro hänförliga till något af de

syften, som af anslagens titlar betecknas; och då flere af dessa beteckningar

äro synnerligen obestämda, följer häraf, att friheten i användandet

af fondens tillgångar egentligen icke har annan begränsning

än den, som tillgångarnas mer eller mindre rikliga belopp naturligen

medför. Också visar en granskning af de utgifter, som under de

senare åren blifvit bestridda med fondens medel, att mångfaldiga ändamål

främjats med dess tillgångar, såsom t. ex. Sveriges deltagande i

internationella utställningar eller kongresser på utrikes orter, ut- och

inländska resor för idkande af studier eller vinnande af ökade insigter

i vissa ämnen, utarbetande af kartor dels öfver hela och dels öfver

vissa delar af Sverige, utgifvandet af vissa tidskrifter, försöksarbeten

för vissa ändamål vid vissa grufvor o. s. v.

Medel till alla dessa olikartade utgifter hafva erhållits derigenom,

att småningom, och särskildt från vissa anslag, stora besparingar årligen

kunnat till fonden öfverföras; besparingar, hvilkas jemua belopp

under en följd af år antyda, att anslagen äro större än de med dem

närmast afsedda ändamålen kräfva, medan å andra sidan det starka

anlitandet af fondens tillgångar angifver, att småningom uppstått behof

af medel till främjande af nya ändamål, hvilka icke direkt kunna hänföras

under någon särskild anslagstitel och för hvilka, i saknad af särskilda

medel, fondens från samtliga anslagen härflytande tillgångar lämpa

sig. På detta sätt har det inträffat, att på samma gång större delar af vissa

anslag fått stå obegagnade, till dess de vid hvarje års slut kunnat till

fonden öfverföras, åtskilliga utgifter från denna senare vid sidan af de

mera tillfälliga erhållit en permanens, som icke vore möjlig, om icke

säkert påräkneliga inkomster tillflöte fonden.

Till vägagåendet vid fördelningen på vissa anslagstitlar af den

förut till »åkerbruket, handeln och näringarna i allmänhet, samt bergsbrukets

understöd» i riksstaten uppförda anslagssumman visar emellertid,

att ett sådant sakernas skick icke kan hafva varit afsedt. Ständernas

ofvanberörda skrifvelse af den 23 December 1840 gifver nemligen

vid handen, att man först efter en noggrann beräkning af de utgiftsbelopp,

som för anslagets särskilda hufvudändamål under de föregående

åren egt rum, faststält beloppet af det anslag, som under hvarje

särskild titel borde uppföras. Härmed måste således hafva afsetts att

afpassa anslagen efter behofven, så vidt dessa kunde med ledning af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

erfarenheten förutses. Af denna orsak varder det ock nödigt att äfven

framgent egna denna sida af saken uppmärksamhet, på det att icke

det oegentliga må inträffa, att i riksstaten bibehållas anslag, hvilka

endast i ringare mått än ursprungligen beräknats behöfvas för de med

dem närmast afsedda ändamål. Om, såsom i fråga om hithörande anslag

är fallet, de medel, som blifva disponibla derigenom, att anslagen

icke till fullo tagas i anspråk för de ändamål, för hvilka de afsetts,

kunna till stora belopp användas till understöd för olikartade ändamål

eller företag, uppstå och främjas härigenom lätteligen anspråk på

understöd från statens sida för dylika, icke af Riksdagen pröfvade ändamål,

och, om sedermera de af besparingar härflytande medlen upphöra

eller minskas, lärer Riksdagen komma att anlitas för erhållande af anslag

till behof, som, utan att vara af Riksdagen uttryckligen erkända,

erhållit egenskapen att framstå såsom stadigvarande.

På grund häraf och med anledning af Kongl. Maj:ts vid åtskilliga

af ifrågavarande anslagstitlar gjorda framställningar om förhöjning

af de ordinarie anslagen, har Utskottet under pröfningen af

de äskade anslagsförhöjningarnas behöflighet ansett sig böra anställa

en till samtliga under ifrågavarande rubrik uppförda anslag utsträckt

undersökning, huruvida desamma nu mera kunna anses vara behöfliga

till oförändrade belopp eller om skäl till nedsättning i ett eller flere

af dem är för handen.

Till ledning för denna undersökning har Utskottet låtit sammanställa

följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppgift å de belopp, som under hvart och ett af nedannämnda år besparats

å följande i 1886 års riksstat upptagna anslag till

jordbruket, handeln och näringarna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Uppgift å de belopp, som under hvart och ett af nedannämnda år besparats å föl
-

1. Yägar och kommunikationer .............

2. Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar..........................

3. Landtbruksingeniörer och deras biträden

4. Befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar ..................

5. Länsveterinärer....................................

6. Befrämjande i allmänhet af slöjderna...

Anslag i

penningar för

år 1886.

12,000

—

8,859 0 6

5,854

175,400

966 6 7

.1,833

47,500

3,850 —

3,850

45,450

—

2,529 0 5

1,905

48,500

—

1,562,50

1,125

40,500

—

17,450 —

16,500

50

34

B—e—

1880.

5,533''12

2,066h7

8,750*—

1,560 4 0

583 3 3

7,197 22

■

7. Befrämjande i allmänhet af handel och

sjöfart ...............................................

8. Befrämjande i allmänhet af bergsbruket

9. Fiskerinäringens understöd .................

Summa kronor

21,500 —

8,700 —

17600 —

’ i

417,150[—|

18,800!—

I

3,200 —

3,677,—

’ j

60,894,! 2 8

18,800— 16,600 —

1 !

3,700:—j 3,450 —

!

L. 169 ro 2,627 81

’ i’ i

! !

54,737|74| 48,268,6 5:

Af denna tabell framgår, att de årliga inkomster, som tillgodoförts

besparingsfonden, varit högst betydliga. De hafva under intet

af de uppräknade 8 åren understigit 48,000 kronor, men under tre af

dem öfverstigit 60,000 kronor samt i medeltal utgjort 55,095 kronor

5 öre årligen. Till följd häraf har också fondeu ända till de senaste

åren haft betydliga tillgångar. Störst var den vid slutet af år 1880,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

17

jande i 1886 års riksstat upptagna anslag till jordbruket, handeln och näringarna.

s—p—a—r—i—n—g.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

besparing.

medeltal.

3,312

—

83

12

5,266

56

7,092

50

7,359

06

43,359

92

5,419

99

2,000

—

1,733

31

2,000

01

1,566

66

5,400

—

17,566

69

2,195

83

4,000

—

3,000

—

5,000

—

4,125

—

2,833

34

35,408

34

4,426

04

1,902

88

3,769

44

5,968

20

6,080

33

1,436

93

25,152

43

3,144

06

166

67

875

—

840

11

793

89

2,611

—

8,557

60

1,069

68

15,675

—

14,400

—

16,765

62

15,500

15,300

—

118,787

84

14,848

48

18,800

—

18,800

—

18,800

—

18,800

—

18,800

148,200

_

18,525

3,325

—

3,533

34

4,950

—

4,762

60

3,000

—

29,920

84

3,740

10

1,300

—

2,481

44

1,083

60

1,567

36

—

_

13,806

91

1,725

86

50,481

56

48,675

68

60,674

10

60,288

24

56,740

33

440,760

47

55,095

05

då den utgjorde 256,196 kronor 27 öre. Småningom har den derefter

sjunkit och genom stora anvisningar å densamma under åren 1884 och

1885 har den nu så nedgått, att den vid 1885 års slut, approximativt

beräknad, uppgick till endast 64,000 kronor i jemnt tal, å hvilket

belopp dock stora, vid 1885 års utgång ännu icke infriade anvisningar

blifvit gjorda, så att fondens betydelse för närvarande ej är stor. Häri

Bih. till Riksd. Prat. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

ligger dock intet skäl att undanskjuta undersökningen om möjliga nedsättningar

i de anslag, från hvilka fonden liemtat sina hufvudsakliga

inkomster. Den princip, som alltsedan riksdagarna blifvit årliga, mer

och mer gjort sig gällande, att nemligen statens utgifter helst böra

bestridas medelst anslag och icke med sådana från Riksdagens beslutanderätt

undantagna fonder, som fordom ansågos lämpliga och nödiga,

kräfver nemligen, att anslagen rättas efter de med dem egentligen och

närmast afsedda behofven utan hänsyn dertill, att anslagen må kunna

lemna öfverskott till användning för andra ändamål. Befinnas dessa

senare gagneliga, lärer Riksdagen icke undandraga sig att bevilja de

för deras främjande erforderliga medel, hvilket sätt onekligen i flera

afseenden medför större fördelar än stadigvarande utgifters grundande

på mer eller mindre tillfälliga besparingar.

Framhållande detta, får Utskottet nu öfvergå till den åsyftade

undersökningen, samt dervid först redogöra för de grunder, på hvilka

Utskottet anser nedsättningar kunna föreslås i sådana anslag, som under

en längre tid lemnat afsevärda besparingar. Besparingarnas belopp

i och för sig, sådana de synas i ofvanstående tabell, lemna i förevarande

hänseende endast ledning, men icke något ovilkorligt bevis för möjligheten

eller lämpligheten af anslagens minskning. Fall förekomma

nemligen, då en bokförd besparing endast beror derpå, att gjorda anvisningar

å anslag, af olika anledningar, icke uttagits, utan under längre

eller kortare tid fått innestå. Exempel härpå lemna åtskilliga under

vissa anslagstitlar bestämda belopp till reseunderstöd åt vissa kategorier

af arbetare och andra. Af reseunderstödet. plägar nemligen allenast

en del (f) utbetalas före resan, men återstoden innehålles, till dess vederbörande

stundom efter flera års förlopp hemkommit och aflemna!'' reseberättelse.

I andra fall åter beror besparingen — och den är då verklig

— derpå, att enligt lönestater faststälda aflöningsbelopp, till följd

af dödsfall eller andra omständigheter, icke behöft eller kunnat till

fullo tagas i anspråk. De i sådana fall uppkommande besparingarna

få naturligtvis icke tagas med vid beräkningen af möjliga anslagsminskningar,

så vida icke besparing uppstår derigenom, att en eller

flere tjenster under en lång tid lemnats otillsatta, då fråga kan väckas

om tjenstbefattningens behöflighet eller indragning.

Den under iakttagande af dessa grunder verkstälda undersökningen,

i sammanhang med hvilken Kongl. Maj:ts framställningar på hithörande

område behandlas, har lemnat det resultat, att å följande anslag

någon nedsättning icke bör ifrågasättas, nemligen

a) till »vägar och kommunikationer», enär de stora besparingarna

under de senare åren å detta anslag hufvudsakligen bero derpå, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

19

större belopp, som af Kongl. Maj:t blifvit anvisade, icke ännu uttagits,

samt enär flera nya ansökningar om bidrag till kommunikationers förbättrande,

för närvarande bero på Kongl. Maj:ts pröfning;

b) och c) till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

samt till »landtbruksingeniörer och deras biträden»,

emedan de besparingar, som å dessa båda anslag uppkommit, bero af

sådana tillfälligheter, som att enligt faststälda lönestater anvisade

aflöningsbelopp icke behöft för de särskilda åren helt och hållet utgå;

d) till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»,

af skäl, för hvilka Utskottet här nedan under denna anslagstitel

får tillfälle att redogöra;

e) till »länsveterinärer», enär behållningarna endast utgöra besparingar

å medel, anvisade till aflöningar;

f) till »befrämjande i allmänhet af bergsbruket», af skäl, som här

nedan under denna anslagstitel angifvas; och

g) till »fiskerinäringens understöd», af skäl att enligt inhemtade

upplysningar detta anslag, hvilket under år 1885 icke lemnat någon

behållning, kommer att nu mera för sitt egentliga ändamål till fullo

tagas i anspråk.

I öfrigt får Utskottet rörande nedannämnda anslag till jordbruket,

handeln och näringarna anföra följande:

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

13:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit:

att såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof — inom de orter, der hushållningssällskapen

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för

detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta

aflöningen till desse och laboratoriet]enaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof — måtte på ordinarie stat, från och med år

1887 uppföras ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller|tillsammans

21,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat för samma

ändamål anvisade belopp; och komme, i händelse af bifall härtill, ordinarie

anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

att höjas från 45,450 kronor till 66,450 kronor.

Ehuru visserligen den stadigvarande beskaffenheten af de behof,

hvilka ifrågavarande anslag afser att fylla, icke lärer kunna ifrågasättas,

finner dock Utskottet betänkligheter möta att, på sätt Kongl. Maj:t

Ang. uppförande

å

ordinarie stat

af ett nu a

extra stat

anvisadt

belopp.

[H-]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

föreslagit, uppföra anslaget på ordinarie stat. De bidrag af statsmedel

till underhåll af kemiska stationer, som med anslaget bekostas, äro

nemligen helt och hållet beroende af vederbörande hushållningssällskaps

deltagande på visst föreskrifvet sätt i kostnaderna för stationerna, och

statsbidragen måste derför betraktas såsom i viss mån tillfälliga. Af

sådan orsak borde äfven, ifall anslaget skulle komma att uppföras på

ordinarie stat, särskilda bestämmelser meddelas, på det att, derest ett

eller flere hushållningssällskap icke vidare uppfylde de på dem stälda

anspråken i afseende på deltagandet i underhållet af kemisk station,

anslaget då måtte minskas, men enär sådana bestämmelser utan tvifvel

skulle medföra åtskilliga olägenheter af beskaffenhet att väsentligen

inskränka den fördel, som med anslagets öfverförande till ordinarie stat

åsyftats, finner Utskottet anslaget hellre böra fortfarande förblifva extra.

En förändring med anslaget torde dock lämpligen böra vidtagas,

nemligen så till vida, att statsbidrag till kemisk station må få utgå

äfven i det fall, att landsting ensamt eller gemensamt med hushållningssällskap

iklädt sig de förpligtelser, som nu fordras af hushållningssällskap

ensamt.

I fråga om möjligheten att nedsätta det ordinarie anslaget till

»befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar», får

Utskottet meddela, att af det nuvarande och senast af sistlidet års

Riksdag höjda anslaget ett belopp af 43,050 kronor är till bestämda

ändamål disponerad!, så att deraf allenast återstå 2,400 kronor, hvilka

i 1885 års statsliggare utförts till Kongl. Maj:ts disposition. De till

vexlande summor uppgående besparingarna under åren 1878—1885

hafva ock visat sig bero af helt och hållet tillfälliga orsaker, så att

någon säker beräkning med hänsyn till dessa icke är möjlig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt föranlåtes Utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, såsom bidrag till underhåll af

sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof— inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig

att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

samt bekosta aflöningen till desse och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för

stationens behof — uppföra på extra stat för år 1887

ett anslag af 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans

21,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

21

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

14:o. Kong], Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte ej mindre Ang. upphöja

det under denna anslagstitel på ordinarie stat särskildt till be- Jfdinwrie^tat

främjande af husslöjden uppförda belopp, 10,000 kronor, till 20,000 af anslag,

kronor, eller med 10,000 kronor, motsvarande det nu på extra stat som(ffffftff*''

för ändamålet anvisade belopp, än äfven medgifva, att under denna extra stat.

anslagstitel måtte på ordinarie stat från och med år 1887 uppföras [12 o. 13.]

till väfskolan i Borås det nu på extra stat till upprätthållande af skolan

och till aflönande af en andre lärare derstädes anvisade belopp af

4,800 kronor,

att användas:

dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande af skolan,

med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett

belopp, motsvarande minst hälften af dessa 3,800 kronor;

dels ock med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande af eu

andre lärare vid samma skola, under vilkor att enahanda belopp varder

för ändamålet från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet;

och komme det ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet af

slöjderna» att, i händelse Riksdagen bifölle hvad sålunda föreslagits,

böjas från dess nuvarande belopp, 40,500 kronor, till 55,300 kronor.

Med anledning af denna framställning får Utskottet anföra följande.

Då vid 1840—41 årens riksdag anslaget till »befrämjande i allmänhet

af slöjderna» för första gången uppfördes å riksstaten, utgjorde

dess belopp 18,000 kronor, och bar det nu växt till 40,500 kronor.

Enligt hvad Statskontorets liggare rörande sjette hufvudtiteln samt de

Riksdagens beslut, till bvilka i liggaren lemnas hänvisning, gifva vid

banden, ingå i detta anslag flere för särskilda ändamål i äldre och i

senare tider beviljade summor. Sålunda hörer hit ett belopp af 10,500

kronor till manufakturernas befrämjande. Af 1862—63 årens Riksdag

ökades anslaget med två nya anslag, det ena å 3,000 kronor till reseunderstöd

åt fabriks- och handtverksarbetare, som ville genom resor

till främmande länder och någon tids arbete på dervarande verkstäder

öka sina insigter och konstfärdighet, samt det andra å 1,500 kronor

till slöjdexpositioners befrämjande. Det förra af dessa anslag har efter

hand af Riksdagen böjts och utgör nu 12,000 kronor.

För husslöjden uppfördes på enskild motionärs förslag bland de

förut befintliga anslagen första gången af 1872 års Riksdag ett sär
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

skildt anslag å 2,500 kronor, hvilket beviljades till anställande af en

kringresande undervisare i husslöjd. Redan vid 1873 års riksdag blef

beloppet, likaledes på enskild motionärs förslag, ökadt till 10,000 kronor,

eller med 7,500 kronor, om hvilka föreskrefs, att de skulle i likhet med

sist omförmälda 2,500 kronor användas till befordrande af husslöjder.

Det sålunda beviljade beloppet, 10,000 kronor, har årligen utgått,

hvarjemte Kong]. Maj:t från och med 1876 haft till förfogande på extra

stat årligen anvisade 10,000 kronor, eller tillhopa från och med nämnda

år 20,000 kronor.

Att detta belopp är behöflig!, visar sig af det förhållande, att

de efter afdrag af årligen utgående aflöningsmedel 2,000 kronor återstående

18,000 kronor årligen tagas i anspråk till understöd för hushållningssällskap

m. fl., som verka för husslöjdens befordrande i orterna.

Härom förefinnes icke något tvifvel, men deremot kan det ifrågasättas,

om icke medel att fortfarande med 20,000 kronor om året befrämja

husslöjden kunna erhållas från redan befintliga tillgångar inom anslagstiteln,

så att, ehuru det extra anslaget upphör, det ordinarie anslaget

likväl icke behöfver ökas.

Enligt 1885 års statsliggare utgår af anslaget å 10,500 kronor till

manufakturernas befrämjande årligen allenast följande belopp, nemligen:

till borgmästaren i Eskilstuna såsom ersättning för behandling

af sådana polisförseelser, som inom Carl Gustafs stads faktoris område

begås af personer, tillhörande nämnda faktori, hvilket område eljest

icke tillhör stadens dom värjo ......................................... kronor 250: —

till nuvarande stadsläkaren i Eskilstuna, så

länge han innehar tjensten, för kostnadsfri läkarevård

åt medellöse arbetare vid faktoriet ....................... „ 1,200: —

till föreningen »Handarbetets vänner».................. ,, 1,200: —-

Summa kronor 2,650: —

Af anvisningen till manufakturernas befrämjande är det således ett

belopp af 7,850 kronor, som ej är af Kongl. Maj:t disponeradt, hvarjemte i

statskontorets liggare för år 1885 ett ytterligare belopp af 6,850 kronor °), *)

*) Enligt Statskontorets liggare för år 1885 äro följande dispositioner, så vidt

hufvudsummorna angår, gjorda å anslaget “till befrämjande i allmänhet af slöjderna:''1

1. Manufakturernas befrämjande enligt Kongl. bref ven den 21 Juli 1812 och den

27 April 1838 ............................................................................ kronor 10,500: —

2. Befrämjande af linneväfnadsslöjden i Vesternorrlands län,

enligt Kongl. brefvet den 4 December 1874 .................................... „ 650: —

Transport 11,150: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

23

utgörande hela anslagets återstod, utförts till Kong!. Maj:ts disposition.

Sammanläggas dessa två belopp, erhålles en summa af 14,700 kronor,

hvilken skulle kunna påräknas såsom besparing å anslaget i sin helhet.

Den omständighet, att årliga besparingen i sjelfva verket visat sig blifva

större än den nyss angifna, torde bero dels derpå, att ett par smärre, i statsliggaren

såsom ständiga antecknade utgiftsposter icke utgå och dels hufvudsakligast

derpå, att af de 12,000 kronor, som årligen utgå till reseunderstöd

åt arbetare, en del, högst j:del, icke utbetalas under samma

år, för hvilket understödet beviljats. Det för år 1885 samt flere föregående

år till besparingsfonden öfverförda och der af ofvan antydda anledning

ännu innestående beloppet reseunderstödsmedel utgör för närvarande

8,725 kronor.

Då nu i hvarje fall af det belopp å 30,500 kronor, som af det

ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna återstår efter

afdrag af de 10,000 kronor, hvilka under denna anslagstitel redan äro

uppförda till husslöjden, årligen under en längre följd af år kunnat

besparas så betydliga summor, som af tabellen och ofvan lemnade redogörelse

framgår, kan Utskottet icke annat finna, än att medel till

ökande af ordinarie husslöjdsanslaget böra beredas genom att från

förstnämnda 30,500 kronor till husslöjdsanslaget öfverföra 10,000 kronor,

eller det belopp, hvarmed sistnämnda anslag behöfver höjas. Denna

åtgärd innefattar egentligen två, nemligen dels en minskning af det

obehöfligt. stora anslaget till manufakturernas befrämjande och af de

medel, som icke äro till något visst ändamål anvisade eller disponerade,

en minskning som uppgår till 10,000 kronor; dels oek en höjning

af ett särskildt anslag under anslagstiteln, hvilken höjning till beloppet

motsvarar minskningen, så att i sjelfva verket dessa båda åtgärder

kunna betecknas såsom en öfverföring, genom hvilken Kongl. Maj:t,

utan statsverkets belastande med något nytt anslag, erhåller de medel,

som i fråga om husslöjden blifvit äskade.

Transport 11,150: —

3. Keseunderstöd åt arbetare, enligt flere Kongl. bref, det

sista af den 2 Juni 1882 ................................................................. 12,000: -—

4. Slöjdexpositionernas befrämjande, enligt Kongl. brefvet den

13 November 1863 ...................................................................... „ 1,500: —•

5. Befrämjande af husslöjd, enligt flere Kongl. bref, det sista

af den 23 Maj 1879 ....................................................................... ,, 9,000: —

Summa kronor 33,650: —

Återstoden är utförd till Kongl. Maj:ts disposition........... ...... „ 6,850: —■

Tillsammans kronor 40,500: •—•

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Hvad angår uppförandet på ordinarie stat af det nu på extra

stat utgående anslaget å 4,800 kronor till vafskolan i Borås, så anser

Utskottet, under åberopande af de skäl, som här ofvan i punkten 13:o

anförts, rörande bidrag af statsmedel till agrikultur-kemiska stationer, att

detta anslag fortfarande bör förblifva extra.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må

a) besluta, att efter minskning med 10,000

kronor af den del af anslaget till »befrämjande i allmänhet

af slöjderna», som icke redan är till husslöjdens

befrämjande anvisad och hvilken del nu utgör

30,500 kronor, det genom denna minskning besparade

belopp, 10,000 kronor, skall från och med början af

1887 öfverföras till det särskilda anslaget till husslöjdens

befrämjande, hvilket senare sålunda skall

från sitt nuvarande belopp af 10,000 kronor höjas

till 20,000 kronor; kommande, vid bifall härtill, ordinarie

anslaget till »befrämjande i allmänhet af slöjderna»

att vid oförändradt belopp af 40,500 kronor

bibehållas; samt

b) bevilja på extra stat för år 1887 till väfskolan

i Borås ett belopp af 4,800 kronor, att användas:

dels med 3,800 kronor såsom bidrag till upprätthållande

af skolan, med vilkor att från Elfsborgs

läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af dessa 3,800 kronor,

dels och med 1,000 kronor såsom bidrag till aflönande

af en andre lärare vid samma skola, under

vilkor, att enahanda belopp varder för ändamålet från

Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

Ang. anslagets

minskning.

15:o. På sätt af den här ofvan intagna tabellen framgår, härunder

en följd af flera år af det under de uppräknade 8 åren med 21,500

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

25

kronor årligen utgående anslaget till »befrämjande i allmänhet af handel

och sjöfart» årligen besparats i 7 år 18,800 kronor och under 1 år

16,600 kronor, eller i medeltal årligen 18,525 kronor. Af Statskontorets

liggare för år 1885, jemförd med memorialböckerna för flere år,

inhemtas ock, att den enda årligen å detta anslag återkommande

dispositionen afser ett belopp af 2,700 kronor till godtgörande af förskott

af svenske och norske konsuler till nödstälde svenske sjömän,

och granskar man de senare årens förteckningar å de årliga utgifterna

från besparingsfonden för jordbruket, handeln och näringarna, så förekommer

bland dessa utgifter icke någon afsevärd post, som kan hänföras

till de ändamål, som med det nu ifrågavarande anslaget särskildt

afses.

Deremot torde böra påpekas, att besparingarna från Handels- och

sjöfartsfonden faktiskt lemnat en jemväl ofta anlitad tillgång för Kongl.

Maj:t att bestrida sådana utgifter, som afse handelns och sjöfartens

främjande. Under sådana förhållanden lärer det icke kunna förnekas,

att det särskilda anslaget till »befrämjande i allmänhet af handel och

sjöfart» är för detta särskilda ändamål obehöfligt stort, och att detsamma

derför bör nedsättas. Om detta medgifves, återstår allenast

frågan om huru stor nedsättningen bör blifva. På grund af hvad ofvan

anförts skulle visserligen en nedsättning af 18,800 kronor kunna

anses vara möjlig, men Utskottet, som bort iakttaga all den försigtighet,

som är nödig vid behandlingen af frågor om minskning af länge

anvisade anslag, utan att förslag derutinnan framstälts af Kongl. Maj:t,

har af sådan anledning förskaffat sig upplysning, huruvida tilläfventyrs

under den närmaste framtiden några utgifter vore att motse för behof

hänförliga till dem, för hvilka anslaget är bestämdt, samt i sådant hänseende

inhemtat, att under de närmaste åren erfordrades medel för utgifvande

af en ny upplaga af en kommersiel signalbok, hvilkens senaste

upplaga äfven bekostats af statsmedel. Den härför nödiga utgiften

har beräknats till 5,000 kronor; och Utskottet anser derför, att nedsättningen

bör stanna vid ett belopp af 10,500 kronor, då anslaget således

skulle komma att utgöra 11,000 kronor, i stället för nu uppförda

21,500 kronor, hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må från och med 1887 nedsätta

det ordinarie anslaget till »befrämjande i allmänhet

af handel och sjöfart» från nu uppförda 21,500 kronor

till 11,000 kronor.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1886. 4 Sami 1 Afd. 7 lläft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

-Ang. utbyte

afindelningsersättning

mot ett bestämdt

belopp.

[14.]

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

lG:o. Å anslaget till »befrämjande i allmänhet af bergsbruket»

förekommer i kolumnen för indelningsersättningar ett belopp af 15

kronor, som, på sätt i statsrådsprotokollet (sid. 35 och 36) närmare

framhålles, är afsedt till bestridande af godtgörelse, jemlikt Kongl.

kungörelsen den 30 December 1863, till Borgviks bruksegare i Vermlands

län för en afskrifven qvarnränta, hvilken utgått i penningar och

spanmål, den senare godtgjord räntetagaren efter tioårigt medelmarkegångspris.

Af skäl, som i statsrådsprotokollet ock meddelas, har nu Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen, att det under anslagstiteln »befrämjande i

allmänhet af bergsbruket» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda beloppet 15 kronor må

från riksstaten uteslutas och samma anslag till följd deraf nedsättas

från 8,715 kronor till 8,700 kronor.

Inom Utskottet har, på sätt ofvan anförts, förehafts fråga om en

större nedsättning af nu ifrågavarande anslag, men Utskottet har vid

pröfningen af denna fråga, på sätt jemväl anförts, funnit en sådan nedsättning

icke böra tillstyrkas. Af anslaget åtgå nemligen årligen

6,000 kronor till reseunderstöd åt lämplige personer (bergsingeniörer),

hvilka önska i främmande länder förvärfva sig ökad insigt och skicklighet

i hvad till bergshandteringen hörer (Kongl. brefven den 30 Maj

1873 och den 6 Mars 1874). Tilloppet af sökande har alltid varit stort,

så att hela beloppet årligen fördelats, så långt det räckt, och den besparing,

som å reseunderstödsmedlen kunnat uppstå, beror blott derpå,

att b icke utfås förr än vederbörande viss tid efter hemkomsten aflemnat

reseberättelse till Kommerskollegium. För närvarande innestå i

Statskontoret af beviljade, men icke uttagna resestipendier ett belopp

af 3,312 kronor 50 öre, öfverförda till besparingsfonden för jordbruket,

handeln och näringarna under loppet af flere år.

Den del af kontanta penninganslaget, som återstår efter afdrag

af reseunderstödsmedlen, eller 2,700 kronor, är icke för bestämda ändamål

disponerad, utan har i Statskontorets liggare utförts till Kongl.

Maj:ts disposition.

Detta belopp synes icke vara större, än att detsamma bör fortfarande

vara för Kong]. Maj:t tillgängligt, helst från besparingsfonden

flere utgifter till bergsbrukets nytta möjliggjorts derigenom att för

flere år samlade medel funnits att tillgå; och Utskottet hemställer derför,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

27

att Riksdagen, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

må medgifva, att det under förevarande anslagstitel

i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag, ersättningar» uppförda beloppet af

15 kronor ur riksstaten uteslutes och anslaget till

»befrämjande i allmänhet af bergsbruket» till följd

deraf nedsättes med nämnda belopp, men för öfrigt

lemnas oförändradt och således för år 1887 uppföres

med 8,700 kronor.

Skiften och afvittringar.

17:o. På grund af de framställningar, Kongl. Maj:t, i likhet med

hvad vid 1885 års riksdag egt rum, under denna anslagstitel gjort

beträffande behofven för 1887, får Utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må dels för år 1887 bevilja

förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer

att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med

400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed

inkomsterna af tjensten under år 1887 för afvittringslandtmätare

i Vesterbottens och Norrbottens län och

de storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka

åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att understiga

2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden,

och 3,000 kronor för dem, som på grund af

ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse

tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken; dels för år 1887 åt föredragandena

af afvittringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens

län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna

belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens

för afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode

för år 1887 med 200 kronor; samt

b) att Riksdagen må, till bestridande af kostnaderna

för storskiftes- och afvittringsverken under

år 1887, för samma år, utöfver ordinarie anslaget,

63,000 kronor, på extra stat anvisa 187,000 kronor.

Ang. anslag

till storskiftes-

och afvittringsverken.

[15 o. 16.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

Ang. ifrågasatt

förhöjning

af det

till statens

landtbrulcsingeniörer

utgående dagtraktamente.

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[17.]

Rese- och traktamentspenningar

18:o. I en inom Andra Kammaren af Herr J. II. G. Fredholm

väckt motion (N:o 24) har föreslagits:

att det till statens landtbruksingeniör nu utgående dagtraktamente

af 4 kronor 50 öre måtte höjas till 10 kronor, dock så att öfverskjutande

5 kronor 50 öre för förrättningsdag skulle för alla af landtbruksingeniör

utgjorda förrättningsdagar sammanlagdt afräknas från

den af honom upprättade reseräknings slutsumma, så att endast hvad

derutöfver återstode att fordra skulle till honom af Statskontoret utbetalas.

Onekligt är, att, såsom motionären erinrat, medan statens utgifter

för landtbruksingeniörsinstitutionen småningom stegrats, den enskilde

jordbrukarens bidrag, eller betalandet af ett visst belopp i dagtraktamente

åt anlitad ingeniör, förblifvit detsamma, som då institutionen

uppkom, men långt ifrån att häraf draga den slutsats, att en ändring

i hittills rådande förhållanden till den enskilde jordbrukarens

nackdel nu påkallas, finner Utskottet statens växande utgifter för det

gagneliga ändamålet med institutionen snarare böra anses såsom ett

glädjande bevis på ett ökadt förtroende för densamma. Att befästa

och öka detta förtroende, särdeles hos de smärre jordbrukarne, synes

vara ett eftersträfvansvärdt mål, hvilket naturligtvis endast står att

vinna derigenom, att tillfället att lära känna institutionens värde så

mycket som möjligt underlättas; och enär ett beslut i den rigtning,

motionären föreslår, utan tvifvel skulle, till hinder för jordbrukets förbättrande,

så vidt sådant kan ske genom lättheten att erhålla sakkunnigt

biträde, för mången försvåra om ej omöjliggöra anlitandet af

sådant biträde i förekommande fall, finner Utskottet vid öfvervägande

häraf, och då, enligt hvad motionären sjelf uppgifver, hushållningssällskapen

i vissa orter, oaktadt dagtraktamentet, som den enskilde har

att, betala, är så lågt som 4 kronor 50 öre, måste lemna understöd till

betalning deraf, sig böra hemställa,

att förevarande motion må lemnas utan afseende.

Öfriga ordinarie anslag.

19:o. Beträffande alla andra, här ofvan icke särskildt omförmälda

, » >

ordinarie anslag, som nu äro uppförda under riksstatens sjette hufvudtitel,

hemställer Utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 10.

29

att Riksdagen må till oförändrade belopp och

natur i riksstaten för år 1887 uppföra alla nu utgående

ordinarie anslag, under sjette liufvudtiteln, hvilka

här ofvan icke blifvit särskildt omförmälda; dock att,

i anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»

må få göras den jemkning, som till jemnande af

hufvud ti telns slutsumma kan blifva behöflig.

Beträffande tillfälliga hd loj'' hänförliga till sjette liufvudtiteln, hafva,

förutom redan nämnda, följande framställningar blifvit gjorda:

Civildepartementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli.

20:o. Till anordnande af kontroll ä för säkring sanstalterna har Kongl.

Maj:t äskat ett anslag af 4,500 kronor.

De skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 41—48) blifvit till stöd

för denna framställning anförda, hafva synts Utskottet till fullo ådagalägga

behofvet af en väl ordnad kontroll från statens sida öfver försäkringsanstalterna;

och Utskottet anser derför Kongl. Maj:ts framställning

böra bifallas.

Dock vill Utskottet här fästa uppmärksamheten derpå, att, då

meningen är, att kontrollanten skall åtnjuta resekostnadsersättning af

statsmedel, de härför behöfliga utgifterna utan tvifvel komma att blifva

betydliga, och att af sådan anledning skäl torde vara att söka åstadkomma

minskning åtminstone i dessa kostnader. Utväg härtill synes

icke saknas, då i betraktande tages, att försäkringsanstalterna hafva

ett med den försäkring-stagande allmänhetens fullt jemförligt intresse,

att kontrollen öfver anstalterna från statens sida varder effektiv. Af

sådan orsak synes det icke vara en obefogad , begäran, att dessa anstalter

få, om icke alldeles uteslutande bekosta kontrollen, dock åtminstone

med staten deltaga i bördan. Huru ett sådant deltagande bör

ordnas, kan icke nu af Utskottet utredas, men torde böra blifva föremål

för pröfning. I afbidan derpå samt på resultatet af den kontroll,

som nu skall mera på försök anordnas, har det synts Utskottet synnerligen

lämpligt, att anslaget endast begärts på extra stat; och får

Utskottet derför hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1887 anvisa

ett belopp af 4,500 kronor till anordnande af

kontroll d försäkringsanstalterna.

Ang. anslag

för anordnande

af

kontroll &

försäkringsanstalterna.

[18.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag

för aflöningsoch

pensionsstatistiken.

[19-]

Statistiska tabellkommissionen.

2l:o. För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

har Kongl. Maj:t i likhet med hvad vid 1885 års riksdag

för innevarande år egt rum, på extra stat för år 1887 äskat ett belopp

af 5,000 kronor.

Riksdagens i skrifvelse den 18 Maj 1885 (N:o 58) till Kongl. Maj:t

gjorda anmälan derom, att det för år 1886 äskade anslaget beviljats,

beledsagades af ett uttalande af den förhoppning, att åtminstone, om

medel, utöfver hvad då begärts, framdeles skulle befinnas erforderliga

för den ifrågavarande statistikens åstadkommande, sådana då måtte

kunna beredas genom en motsvarande minskning i utgifterna för andra,

nu bearbetade grenar af statistiken.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 48 — 60) kan inhemtas,

har Riksdagens härutinnan gjorda uttalande, hvilket i sin helhet återgifves

i nämnda protokoll och derför icke torde behöfva här ytterligare

upprepas, remitterats till chefen för statistiska centralbyrån för utlåtandes

afgifvande. Af detta, h vilket är i prokoilet intaget, framgår att bemälde

chef ansett sig icke kunna biträda den mening, som Riksdagen antydt,

eller att medel till påskyndande af löne- och pensionsstatistiken möjligen

skulle kunna erhållas derigenom, att inskränkning på andra områden

af statistiken egde rum och den såmedelst vunna besparingen

användes till ersättning åt den eller dem, som med den af Riksdagen

länge väntade statistikens åstadkommande loge befattning.

Såsom i någon mån sammanhängande med framställningen i 1885

års skrifvelse får Utskottet här omförmäla den utredning, som föranstaltats,

med anledning af Riksdagens skrifvelse den 11 Maj 1884, (N:o

56) med anledning af väckt fråga om en utredning rörande de s. k. expensmedlens

användande, i hvilken skrifvelse Riksdagen, bland andra utvägar

att åstadkomma besparingar i statens utgifter, ifrågasatt en inskränkning

i möjligaste mån af det statistiska trycket. Denna skrifvelse

blef af Herr Statsrådet och chefen för Kongl. Civildepartementet

remitterad till chefen för statistiska byrån, åt hvilken uppdrogs att inkomma

med utredning och förslag om de åtgärder, som, till vinnande

af besparing i kostnaderna för det statistiska trycket, lämpligen syntes

böra vidtagas; och då den till svar å denna remiss af chefen för

statistiska byrån den 18 November 1885 aflåtna skrifvelsen innehåller

meddelanden, som angifva en utväg att åtminstone något inskränka

kostnaderna för det statistiska trycket, har Utskottet ansett sig böra

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 10.

31

här meddela det hufvudsakliga innehållet af denna skrifvelse i så sammanträngd

form som möjligt.

Af skrifvelsen inhemtas, bland annat, att Serien Bidrag Jill Sveriges

officiella statistik, som i dagligt tal benämnes den officiella statistiken

eller'' det statistiska trycket, för närvarande utgifves af 14 olika embetsverk

och omfattar 22 särskilda afdelningar eller berättelser, hvar och

en utmärkt af sin littera (A. —X.)

För kostnaden för dessa publikationer redogöres i två vid skrifvelsen

fogade tabeller, hvilka Utskottet ansett vara af det intresse, att

desamma bort i sin helhet meddelas, hvadan de samma fogats vid detta

betänkande (se Bil. D och E.)

Dessa båda tabeller gifva vid handen, att kostnaderna utgöra:

för en fullständig samling af alla

statistiska berättelser för ett år

(en årgång):

sättning ............ kronor 48,296: —

tryckning m. m. ,, 3 4,052: —

kartor och diagram

.............. „ 3,456: —

Summa kronor 85,804: —

för ett år i medeltal:

sättning ............ kronor 28,616:

tryckning m. m. „ 21,567:

kartor och diagram.

.............. ,, 3,456:

Summa kronor 53,639:

I skrifvelsen angifves vidare, hvilka utvägar, som erbjuda sig för

att åstadkomma en minskning i dessa kostnader, nemligen

a) genom att minska sjelfva arbets- och materialkostnaderna för

publikationernas utgifvande;

b) genom att minska publikationernas volym, och

c) genom att minska publikationernas upplagor.

Vidkommande den under punkten d) antydda utvägen, anser chefen

för statistiska centralbyrån att på grund af vissa omständigheter, hvilka

särskildt i Stockholm göra allt slags tryck något dyrare än annorstädes,

någon nämnvärd nedsättning i kostnaderna icke kan på detta sätt

ernås.

Hvad derefter angår punkten å), eller minskning af publikationernas

volym, så erkännes visserligen, att på denna väg den största

besparingen i kostnad skulle kunna ernås, dels genom att bättre än

förr begagna utrymmet och dels samt i synnerhet genom att minska

innehållet, men, hvad särskildt detta senare beträffar, finner dock chefen

några större inskränkningar icke kunna vidtagas. Några få förändringar

i förevarande afseenden hafva emellertid en del af de myndigheter,

som utgifva ifrågavarande statistiska berättelser för den när
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande 2V.-0 10.

maste framtiden utlofvat och beloppet af de härigenom motsedda minskningarna

i dessa myndigheters tryckningsutgifter, -■ sådana de i tabellbilagorna

angifvas, beräknas till sammanlagdt 3,250 kronor.

Hvad till sist angår punkten c), eller minskning af publikationernas

upplagor, så anser chefen för Statistiska byrån, att den nu bestämda

gratisutdelningen, till hvilken åtgå minst 850 exemplar, kunde

väsentligen inskränkas, hvarigenom upplagornas storlek skulle kunna

minskas med 400 exemplar; och skulle denna minskning medföra en

årlig besparing i tryckningskostnaderna af 5,000 kronor.

Då chefens för Statistiska byrån nu berörda skrifvelse den 11

December 1885 föredrogs i Statsrådet, beslöt Kongl. Maj:t, bland annat,

att anbefalla samtliga embetsverk, hvilka hafva utgifvandet af

statistiska publikationer sig anförtrodt, att tillse, att, för besparing i

kostnaderna, utrymmet i publikationerna tillgodogjordes på bästa möjliga

sätt, der detta kunde ske utan uppoffring af tydlighet och redighet

samt äfven utan åsidosättande af de fordringar, man borde ställa

på verk, utgifna på statens bekostnad;

att anbefalla hvarje embetsverk att vid utdelning af särskilda littera

af nyssnämnda publikationer tillse, att utdelningen ej skedde i större

omfång än nödigt och lämpligt vore; samt

att bestämma, att utdelningen af »Bidrag till Sveriges officiella

statistik» i fråga om de littera;, som hädanefter utgåfvos, skulle verkställas

efter en vid statsrådsprotokollet fogad ny lista; och skulle

riksdagsman eg a att på anmälan hos Statistiska centralbyrån i mån af

tillgång kostnadsfritt erhålla en eller flere af publikationerna af serien

»Bidrag till Sveriges officiella statistik», hvarjemte åt Riksdagens ledamöter

skulle utdelas den sammanfattning ur de statistiska publikationerna,

som under benämning »Sveriges officiella statistik i sammandrag»

årligen intages i den genom Statistiska byråns försorg utgifna »Statistiska

Tidskrift».

Genom dessa bestämmelser har tillfället för Riksdagens ledamöter

att erhålla det statistiska trycket i väsentlig mån inskränkts, hvarjemte

utlemnandet af hithörande publikationer till nationsföreningarna vid

universiteten, folkhögskolorna och de lägre allmänna läroverken m. fl.

helt och hållet upphört.

Det hade varit önskligt, att de af 1884 och 1885 årens Riksdagar

gjorda framställningarna angående dels expensmedlens användande och

dels statistiska tabellkommissionen, föranledt en utredning, omfattande

jemväl andra på kostnaderna inverkande förhållanden än sättet och

omfattningen för offentliggörandet af den officiella statistiken och deribland

äfven den vigtiga frågan, huruvida hos de myndigheter, som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

33

ombesörja utarbetandet af större eller mindre delar af statistiken, arbetet

är ordnadt på så föga kostsamt sätt som möjligt eller om icke härutinnan

förenklingar och besparingar skulle kunna vinnas.

En annan fråga, som härvid också kunnat utredas, är den om

icke en annan ordning än den af Kongl. Maj:t beslutade och vid 1885

års riksdag meddelade för löne- och pensionsstatistikens utarbetande

kunnat utöfva något inflytande till minskning af den tid, som för arbetet

åtgår och derigenom äfven på kostnaderna. Det behof, som särskildt torde

hafva framkallat Riksdagens år 1879 framstälda begäran om löne- och

pensionsstatistik för den offentliga förvaltningen, visade sig känbarast vid

de många löneregleringar för statens embets- och tjenstemän som vid

den tiden förekommo hos Riksdagen, och detta behof qvarstår ännu till

stor del och gör sig ej sällan gällande, då nästan vid hvarje riksdag

framlägges något förslag till lönereglering inom någon gren af statsförvaltningen.

Huruvida nu den vid löne- och pensionsstatistikens utarbetande

följda planen kan, med hänsyn till hvad nu framhållits,

böra i något afseende jemkas, lärer endast af den myndighet, som har

att utarbeta statistiken, kunna med erforderlig sakkännedom utredas

och svårligen utan grund af dylik utredning af Riksdagen bedömas.

Saknaden af utredning i nu nämnda afseenden skulle också kunnat

gifva Utskottet en anledning att för närvarande afstyrka beviljandet

af de nu äskade medlen, men i betraktande deraf, att arbetet är

brådskande, så att hvarje anledning till uppskof med detsamma bör

undvikas, äfven om under tiden utvägar att minska behofvet af särskilda

arbetskrafter för statistikens bearbetande skulle yppas, föranlåtes

Utskottet, i förhoppning, att löne- och pensionsstatistiken, på sätt

af chefen för statistiska centralbyrån antydts, varder fullbordad inom

1888 års slut, hemställa,

att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t äskat,

på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af 5,000

kronor för ett skyndsammare bearbetande af aflöningsoch

pensionsstatistiken.

Öfverståthållareembetet.

22:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hvilken icke föranledt någon erinran, får Utskottet hemställa,

Rlh. till Biksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Höft. 5

Ang. anslag

för fortsatt

utgifvande af

Jrolisunderrättelser.

[20].

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag

till två fögderitjenster

inom Jemtlands

län.

[21J.

Ang. anslag

för aflöning

m. m. ät särskild

polisstyrka

på

landet m. m.

[22].

Ang. anslag

till anordnande

af tillsynen

öfver

statens jernvägsbyggnader

m. m.

[23 o.24].

att till fortsatt utgifvande af ''»Polisunderrättelser''» må

på extra stat för år 1887 anvisas enahanda belopp, som

nu är för samma ändamål beviljadt, eller 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

23:o. Som ännu ingen ledighet inträffat bland fögderitjenstemännen

inom andra och tredje fögderierna af Upsala län, sedan Kongl.

Maj:t beslutade dessa fögderiers sammanslagning till ett fögderi, och då

fortfarande inga aflöningsbelopp äro tillgängliga att, i enlighet med

1883 års Riksdags medgifvande, användas till aflöningar, åt kronofogden

och häradsskrifvaren i det enligt Kongl. brefvet den 22 Juni 1883

nyinrättade fögderiet inom Jemtlands län, får Utskottet, på grund af

Kongl. Maj:t derom gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen, för uppehållande af kronofogdeoch

häradsskrifvarebefattningarna i det enligt Kongl. brefvet

den 22 Juni 1883 nyinrättade fögderiet inom Jemtlands

län under 1887 må på extra stat för samma år

anvisa 6,800 kronor, att utgå i den mån sådant kan

varda erforderligt.

24:o. Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet har

Kongl Maj:t för år 1887 äskat samma belopp, som för innevarande och

flere föregående år beviljats, eller 50,000 kronor; och då behofvet af

detta anslag, hvilket jemväl användes till belöningar för gröfre brotts

upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande, fortfarande

lärer förefinnas, anser sig Utskottet böra hemställa,

att Riksdagen till aflöning och underhåll af särskild

polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts

upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande,

må bevilja ett extra anslag för år 1887 af

50,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

25:o. Kongl. Maj:t har, på sätt under flere föregående år egt rum,

föreslagit att dels till anordnande af tillsynen öfver statens jernväg sby g g
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

35

nåder och dels till arfvode ät en extra byråingeniör hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måtte beviljas, för det förra af dessa ändamål, 20,000

kronor och för det senare, 3,000 kronor på extra stat för år 1887;

hemställande med anledning häraf Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1887

anvisa:

a) 20,000 kronor till anordnande af tillsynen öfver

statens jernvägsbyggnader; samt

b) 3,000 kronor till arfvode åt en extra byråingeniör

hos Väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

26:o. Till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna

landtbruksinstitut har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag för år 1887

af 32,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 62—65) redogöres för detta anslagsbehof;

och då af hvad i detta protokoll, äfvensom i Riksdagens år 1885

församlade revisorers berättelse blifvit angående den nu till laboratorium

använda byggnaden anfördt, framgår, att byggnaden är i hög

grad förfallen och af denna jemte flere andra anledningar otjenlig för

ändamålet, lärer något tvifvel om en ny laboratoriebyggnads behöflighet

icke förefinnas. Och ehuru Utskottet hyst tvekan, huruvida det kunde

vara lämpligt att redan nu, innan den hvilande frågan om landtbruksinstitutens

organisation blifvit afgjord, företaga större eller mindre förändringar

i nu bestående förhållanden, har Utskottet, med hänsyn dertill,

att ett tidsenligt laboratorium vid Ultuna icke lärer kunna undvaras,

hu.iu nämnda fråga än må blifva slutligen ordnad,'' ansett de ur den

angifna synpunkten uppkomna betänkligheterna böra falla.

Obetingadt kan dock icke Utskottet förorda bifall till Kongl. Maj:ts

framställning.

Vid granskning af de till ärendet hörande handlingar och ritningar

har nemligen befunnits, dels att kostnadsförslaget, som uppgjorts år

1879, är grundadt på sådana prisberäkningar för materialier m. m.,

hvilka icke numera torde vara fullt rigtiga med hänsyn till det under

tiden inträffade prisfall, och dels att byggnaden synes hafva erhållit

en väl dyrbar yttre utstyrsel, som bör kunna förenklas, i följd hvaraf

och då institutet synes kunna med egna dragare bestrida större delen

af nödiga körslor, för hvilka särskild betalning således icke skulle erfordras,

Utskottet ansett, att en nedsättning i kostnadssumman kan

Ang. anslag

till uppförande

af en

ny byggnad

för laboratoriet

vid

TJltuna landtbruksinstitut.

L25].

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag

för anordnande

af

högre undervisning

i

mejerihushållning

vid

Vltuna och

Alnarps

landtbruksinstitut.

[26.]

Ang. anslag

för allmänna

landtbruksmöten

samt

prisbelöningar

vid så

dana.

[27 o.28.]

göras, utan att derför något af byggnadens ändamålsenlighet bör behöfva

åsidosättas eller uppoffras.

I öfrigt har framställningen icke föranledt någon erinran; och

hemställer derför Utskottet

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen på

extra stat för år 1887 anvisar ett anslag af 25,000

kronor till uppförande af en ny byggnad för laboratoriet

vid Ultuna landtbruksinstitut, dock under vilkor,

att, utan sådana ändringar i den för byggnaden "uppgjorda

plan, genom hvilka dess ändamålsenlighet skulle

i större eller mindre mån uppoffras, i öfrigt sådana

förenklingar vid byggnadens uppförande vidtagas, att

byggnaden må kunna för det anvisade beloppet fullbordas.

27:o. Till anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid

Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut har Kongl. Maj:t äskat samma

belopp för 1887, som för innevarande år beviljats, eller 10,000 kronor;

och som detta anslag fortfarande är behöfligt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må, till anordnande af högre

undervisning i mejerihushållning vid Ultuna och Alnarps

landtbruksinstitut, på extra stat för år 1887 uppföra

ett anslag af 10,000 kronor, motsvarande det belopp,

som för samma ändamål anvisats för innevarande år.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

28:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar, och

i likhet med hvad under flere föregående år egt rum, beträffande enahanda

då ock gjorda framställningar, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må för år 1887 bevilja följande

extra anslag, nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruk smöten 5,000 kronor; och

b) till prisbelöningar vid sådana möten för hus
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

37

djur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster, 10,000 kronor.

29:o. Herr A. G. Jönsson i Mårarp har i en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 31) — under åberopande af den förtjenstfulla och

enligt åtskilliga vid motionen fogade intyg väl vitsordade verksamhet,

såsom landtbruksföreläsare, som under loppet af flera år utöfvats af

agronomen C. Kihlberg, hvarigenom han flerstädes inom landet tillvunnit

sig jordbrukares förtroende och särskild!, varit de små jordbrukarne

till stor nytta — föreslagit,

att ett arfvode af 3,000 kronor jemte fria resor måtte på extra

stat anslås för 1887 och af bemälde C. Kihlberg qvartalsvis uppbäras,

och att nämnda anslag fortfarande måtte utgå, till dess. omständigheterna

föranledde ändring, och detta mot vilkor att nämnde G. Kihlberg

stälde sig till Kongl. Landtbruksakademiens förfogande och till

noggrann efterrättelse de föreskrifter, som af denna institution lemnades,

samt inför Riksdagen lemnade redogörelse för sin verksamhet.

Utan att vilja underskatta nyttan och värdet af bemälde agronoms

verksamhet, kan dock Utskottet icke finna, att sådana skäl blifvit

till stöd för motionärens förslag anförda, att af dem en afvikelse

kan anses påkallad i den af Riksdagen i liknande fall med få undantag

upprätthållna principen att icke utan föregående utredning genom

Kongl. Maj:t, på enskilde motionärers framställningar bevilja större eller

mindre löner eller arfvoden af statsmedel; och hemställer förty Utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

30:o. 1 en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 36) har

Herr A. Th. Carlheim-Gyllensköld föreslagit, att till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1887 måtte ställas ett reservationsanslag af 10,000

kronor för att med 1,000 kronor om året understödja hvardera af de

frökontrollanstalter, hvilka vore såsom särskilda anstalter anordnade

samt af hushållningssällskap understödda med minst 1,000 kronor årligen

samt hade utaf hushållningssällskap utsedd styrelse med vilkor,

utom de förut stadgade, att de skulle följa de analysmetoder, Kongl.

Landtbruksakademien kunde finna skäligt bestämma.

Bland de försök, som på senare tider börjat göras för att främja

jordbruksnäringen, är otvifvelaktigt att räkna såsom ett af de mest

beaktansvärda det framträdande sträfvandet att framkalla och sprida

Ang. ifrågasatt

beviljande

af ett

arfvodesbelopp

m. m.

åt agronomen

G. Kihlberg.

Ang. anslag

till understöd

ät frökontrollanstalter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

intresset för inhemsk fröodling samt att på den in- och utländska marknaden

införa svenskt, till grobarhetenjkontrolleradt frö. Också hafva,

ofta med understöd af hushållningssällskap, anstalter för frökontroll

flerstädes inrättats och verkat gagnande men till följd af de brister,

som vidlåda anstalternas nuvarande organisation, kunna de icke verka

med så stor framgång, som önskligt vore. De äro nemligen inrättade

utan gemensam plan och vid dem tillämpas ofta stridiga metoder för

frökontrollen, så att samma vara vid olika anstalter kan blifva föremål

för helt skiljaktiga bedömanden. Det inses lätt, hur föga en på sådant

sätt ordnad frökontroll är egnad att stadfästa och utvidga förtroendet

till anstalternas förmåga att tillfredsställande lösa uppgiften att vara

ett stöd för den ännu outvecklade odlingen inom landet af frö och

handeln dermed, och då staten understödjer så många andra grenar af

jordbruksnäringen, kan Utskottet icke annat finna än att äfven här är

ett område, der staten bör ingripa ordnande och stödjande; helst detta

påkallar endast ringa penninguppoffring.

Hufvudvigten faller härvid icke på beloppet af understödsmedlen,

som staten lemnar, utan derpå, att anstalter finnas, hvilka äro underkastade

offentlig myndighets inseende och kontroll och arbeta efter

metoder, som af sådan myndighet pröfvats och befunnits vara de bästa.

Huru saken i sina detaljer skall ordnas, bör naturligtvis öfverlemnas åt

Kongl. Maj: t att bestämma; dock får Utskottet såsom sin mening uttala,

att det synes Utskottet icke förefinnas något giltigt hinder för att ställa

frökontrollanstalter i samband med redan inrättade agrikulturkemiska

stationer, der sådant kan finnas medföra mindre kostnader än helt och

hållet fristående frökontrollanstalter; dock alltid under förutsättning,

att härigenom icke må tillskyndas dessa senare anstalter något afbräck

i deras verksamhet. Vidare torde understöd af statsmedel böra få lemnas

åt hvilken frökontrollanstalt som helst, som upprätthålles eller understödes

af landsting eller hushållningssällskap och som underkastar

sig den uppsigt och de föreskrifter Kongl. Maj:t finner skäligt att bestämma

såsom vilkor för statsunderstöds erhållande; och antager Utskottet

härvid, att den myndighet, som kommer att utöfva den närmaste

tillsynen å anstalterna, varder Landtbruksakademien, samt att

beloppet af det hvarje anstalt tillgodokommande statsunderstöd ställes

i visst förhållande till hvad landsting eller hushållningssällskap för

ändamålet tillskjuta.

Utskottet får under åberopande af hvad sålunda anförts hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla förevarande

motion, att Riksdagen för år 1887 ställer till Kongl.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

39

Maj:ts förfogande ett extra anslag af 10,000 kronor,

för att användas till understöd, med högst 1,000 kronor

för hvarje anstalt, åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för

sig eller i förening, understödjas med minst samma

belopp som statsbidraget och hvilka anstalter vilja

underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende

på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af

Kongl. Maj:t fastställas.

31:o. För de geologiska undersökningarna har Kongl. Maj:t äskat

för år 1887 ett extra anslag af 86,000 kronor; och redogöres i statsrådsprotokollet

(sid. 66—68) för de behof, som med det äskade beloppet

skola tillgodoses.

Inom Utskottet har fråga förehafts, huruvida icke de på de geologiska

undersökningarna grundade kartor, hvilka nu utgifvas i skalan

1 : 200,000, skulle medföra ett större praktiskt gagn, om skalan ändrades

till en större, hvilket numera enligt hvad Utskottet inhemtat,

skulle låta sig göra utan mycket ökade kostnader. Ett stöd för denna

uppfattning föreligger i den omständighet, att vissa hushållningssällskap

sett sig föranlåtna att begära och bekosta utgifvandet, hvad deras

verksamhetsområden angår, af kartor i en väsentligen ökad skala. Då

emellertid, enligt meddelade upplysningar, denna fråga nu är föremål

för utredning, i det att vid slutet af år 1885 åt chefen för geologiska

undersökningen lemnats uppdrag att yttra sig, om de geologiska kartorna

böra utgifvas i samma skala som för närvarande är fallet, har

Utskottet ansett sig icke böra nu göra annat uttalande i frågan än

att Utskottet antager att, om någon ändring i skalan pröfvas lämplig,

denna då må blifva sådan, att kartorna utan att kräfva väsentligen

ökade kostnader lemna det största möjliga praktiska gagn; hemställande

alltså Utskottet,

att Riksdagen,''med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må på extra stat för år 1887 anvisa äskade

86,000 kronor, för fortsättande under samma år af

de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå

grundade kartor, afhandlingar och uppsatser.

Ang. anslag

till de geologiska

undersökningarna.

[29.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag

till anställande

af en

andre undervisare

i husslöjd

m. m.

[30.]

Ang. anslag

till bergsskolorna

i

Filipstad och

Falun.

[31.]

Ang. anslag

till anslagsoch

låneunderstöd

åt

rälsfabriker.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

32:o. Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Ivongl. Maj:ts

derom gjorda framställning och i likhet med hvad

förut egt rum, må på extra stat för år 1887 anvisa

3,500 kronor, till anställande af en andre undervisare

i husslöjd och en elev.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

33:o. Vidare, och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen, — under vilkor att bergsskolorna

i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för

bergsarbetare, komma att jemväl under år 1887 fortsätta

sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning

som hittills och underkasta sig den inspektion,

Kongl. Maj:t finner skäligt bestämma, — må på

extra stat för år 1887 anvisa 14,000 kronor, att till

brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

34:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 124) har

på anförda skäl Herr P. M. Larsson i Loa föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta att ställa till Kongl. Maj:s förfogande

ett belopp af högst 5,000,000 kronor, att — efter förutgången pröfning

af de framställningar som komme att ingå för anslags- och låneunderstöd

till fullbordande af fullt tidsenliga verkstäder för rälsfabrikationens

bedrifvande inom landet — utgå, dels i form af förskotts- eller

förlags- och byggnadslån mot billig ränta och amortering samt dels

som anslag utan återbetalningsskyldighet för betäckande af experimentella

kostnader; och har motionären lemnat Utskottet frihet att

efter sig företeende omständigheter vid frågans behandling föreskrifva

de lämpligare eller noggrannare vilkor, som för beviljande af ifrågavarande

understöd kunde anses erforderliga, blott ändamålet med

framställningen på ett eller annat sätt kunde vinnas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

41

Det enda fullt verksamma sätt, hvarigenom en inhemsk industri

för rälstillverkning skulle kunna främjas och uppmuntras, vore enligt

Utskottets tanke, om staten kunde för sina jernvägar i större skala

och mera jemnt begagna sig af i Sverige tillverkade räler. I hvad

mån detta, såsom af senaste statsrevisorer blifvit antydt, kan ske utan

nämnvärd förlust för statsverket, lär svårligen nu böra blifva föremål

för Utskottets utredning. Om emellertid staten skulle anses böra för

det ifrågavarande ändamålet underkasta sig någon uppoffring, b vilket

ännu synes vara en öppen fråga, torde så mycket mindre skäl förefinnas

att på sådant sätt, som af motionären blifvit föreslaget, understödja

en möjligen uppkommande industri för inhemsk tillverkning af

räler. Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet

att Herr P. M. Larssons förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

35:o. I särskilda skrivelser af den 1 December 1885 bar Statskontoret

till ersättande anmält följande af Statskontoret förskjutna belopp:

till arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning åt ledamöterne

och sekreteraren i den af Kongl. Maj:t den 9 Maj 1884 för

afgifvande af förslag till lagstadganden rörande vilkorerr för stenkolsfyndigheters

eftersökande och bearbetande tillsatta komité,

äfvensom till åtskilliga komiténs utgifter och till tryckning af dess

betänkande, tillhopa................................................ kronor 7,078: 73

och

» arfvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning

åt ledamöterne och sekreteraren i den af Kongl. Maj:t

den 23 Maj 1884 för utredning af frågan om åvägabringande

af ångfärjeförbindelse mellan Sverige och

Seland förordnade komité samt för bestridande af

komiténs utgifter, tillhopa...................................................... 1,426: 31.

Summa kronor 8,505: 04.

Ang. anslag

till ersättning

för af

Statskontoret

gjorda

förskott.

[32].

På grund af Kongl. Maj:ts, med anledning häraf framstälda begäran

om anslag till ersättande af sålunda förskjutna medel, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må, till ersättning af omförmälda,

af Statskontoret förskjutna medel, anvisa på extra

stat för år 1887 ett anslag af 8,506 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anslag

till statens

jernvägstrafik.

[38.]

Statens järnvägstrafik.

36:o. Slutligen liar Kongl. Maj:t föreslagit, att dels å riksstatens

sjette hufvudtitel för år 1887 måtte anvisas till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens jernväg strafik 400,000 kronor, dels å

riksstaten utom liufvucltitlarne beviljas till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernväg ar 1,500,000 kronor, att utgå

med en tredjedel under hvartdera af åren 1887, 1888 och 1889, och

således under år 1887 med 500,000 kronor;

hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 72 — 77) blifvit

angående dessa anslagshehof anfördt, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må,

a) på extra stat för år 1887 anvisa, till utförande

af nva byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik

400,000 kronor;

b) bevilja till anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens redan trafikerade jernvägar ett extra anslag af

1,500,000 kronor samt deraf på extra stat för år

1887 anvisa 500,000 kronor.

Stockholm den 23 Februari 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 7:o (angående rikets ekonomiska kartverk): af Herrar

Friherre R. von Krcemer och F. von Essen, hvilka ansett att Utskottets

motivering i fråga om den af Herr H. A. Widmark väckta motion

bort hafva följande lydelse:

»Hvad angår det af Herr Widmark framstälda förslag, så vill

Utskottet ej förneka, att icke allenast enskilde, utan äfven staten i ej

ringa grad kan hemta nytta af ekonomiska häradskartor, utgifna i skalan

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande R:o 10.

43

1 : 50,000, och att således ur denna synpunkt anledning kunde finnas

för staten att lemna bidrag till utgifning af de kartor, motionären uppgivit.

Men då — enligt hvad motionären meddelar — Kongl. Maj:ts

den 15 December 1871 gifna och på ett föregående riksdagsbeslut

grundade förordnande, att utgifning på statsverkets bekostnad af ekonomiska

häradskartor i skalan 1 : 50,000 icke vidare skulle ega rum,

ännu qvarstår oförändradt, och någon giltig anledning att, beträffande

särskild! Skaraborgs och Vermlands län, afvika från hvad för hela riket

finnes stadgadt, ej synts Utskottet nu vara för handen, har Utskottet

ansett skäl för närvarande saknas att tillstyrka motionen»;

vid punkten 14:o mom. a) (ang. befrämjande i allmänhet af slöjderna):
af

Herrar Grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, Grefve E. C. A.

Piper, Grefve W. G. Hamilton, J. Widén, H. P. P. Tamm, E. Sederholin

och E. R. Törnebladh;

vid punkten 14:o mom. a) (ang. anslaget till befrämjande i allmänhet

af slöjderna) och punkten 15 (ang. anslaget till befrämjande i allmänhet

af handel och sjöfart): af Herrar Friherre F. von Essen och Äh

Fosser, hvilka anfört: »Det är visserligen en sanning, att å anslaget

40,500 kronor till befrämjande i allmänhet af slöjderna besparingar uppkommit,

men sådant synes i väsentlig mån hafva berott derpå, att Kongl.

Maj:t i vissa fall, i stället för att under året använda det för samma

år anvisade anslagsbeloppet, bestridt den utgift för med anslaget afsedt

ändamål, som ifrågakommit, med reservationer från föregående år. Redan

detta förhållande manar till varsamhet vid uppkommen fråga om

nedsättning af detta ordinarie anslags belopp.

Äfven en annan omständighet synes göra det betänkligt att, såsom

Utskottet föreslagit, med 10,000 kronor minska den del af anslaget,

som icke redan är till husslöjdens befrämjande anvisad. I denna

del, 30,500 kronor, ingå nemligen 12,000 kronor, afsedda till reseunderstöd

åt arbetare, och det vore enligt vår åsigt mindre välbetänkt om

ifrågavarande anslagsbelopps minskning från 30,500 kronor skulle befinnas

leda dertill att behofvet af reseunderstöd åt arbetare, hvilket,

att döma efter inkomna ansökningar är ganska stort, ej skulle kunna

i tillfyllestgörande grad tillgodoses. Då Riksdagen i riksstaten uppfört

anslaget »till befrämjande i allmänhet af slöjderna» såsom en helhet,

anse vi Kongl. Maj:t numera ega och böra hafva rätt att inom anslagets

totalbelopp fritt använda detsamma till de olika ändamål, hvilka

under anslaget inbegripas och det synes oss äfven med hänsyn härtill

mindre egentligt att besluta om minskning i någon del af anslaget.

Deremot anse vi oss böra föreslå nedsättning af anslaget till be
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

främjande i allmänhet af handel och sjöfart med 10,000 kronor. Detta

anslag och anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna voro ursprungligen,

såsom Utskottet visat, båda sammanförda i ett och samma

anslag, som derjemte afsåg äfven några andra ändamål. De hafva ännu

det sammanhang med hvarandra, att besparingar å dem båda ingå till

en gemensam fond, och då, enligt vårt förslag, det ena ordinarie anslaget

minskas och det andra ökas med samma belopp, 10,000 kronor,

skiljer sig ett sådant förfaringssätt från det af Kongl. Maj:t föreslagna

i sjelfva verket endast deri, att det å ett ordinarie anslag öfverflödigt

befunua beloppet öfverflyttas till ett annat ordinarie anslag, der eu motsvarande

tillökning synts erforderlig och af Kongl. Maj :t begärts, under

det att å andra sidan, ett genom denna öfverflyttning ej längre behöflig!

extra anslag från riksstaten afföres.

Vi yrka således,

vid punkten 14:o mom. a)

att det under denna anslagstitel på ordinarie

stat särskildt till befrämjande af husslöjden uppförda

belopp 10,000 kronor må med 10,000 kronor till 20,000

kronor förhöjas, dock under vilkor att motsvarande

nedsättning i anslaget till befrämjande i allmänhet

af handel och sjöfart må af Riksdagen beslutas;

och vid punkten 15:o

att, under vilkor att i förestående punkt föreslagna

förhöjning af 10,000 kronor till det under anslagstiteln

befrämjande i allmänhet af slöjderna förekommande

särskilda anslaget till husslöjdens befrämjande

varder af Riksdagen bifallen, anslaget till befrämjande

i allmänhet af handel och sjöfart må med

samma belopp 10,000 kronor nedsättas från 21,500

till 11,500 kronor.

vid punkten 34:.o (ang. anslags- och låneunderstöd åt rälsfabriker):

af Herrar C. E. Casparsson, J. Widén och N. Fosser, hvilka ansett

att Utskottets motivering bort affattas sålunda:

»Det hinder som väl hufvudsakligen stått i vägen för uppkomsten

i Sverige af en rälsindustri, är det högre pris, som åtminstone

till en början måst fordras af våra jerntillverkare, i förhållande till hvad

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

45

det utländska fabrikatet kräfver. Om nu, såsom af flere uttalanden

inom Riksdagen och af dess Revisorer synes framgå, en allt lifligare

omfattad önskan gör sig gällande, att i Sverige tillverkade räler skola

företrädesvis begagnas vid statens jernvägar samt staten derför kommer

att, på sätt af 1885 års Revisorer ansetts önskvärdt, göra beställningar

af de för statens räkning erforderliga räler, om sådant kan ske

utan nämnvärd ökad kostnad, hos inländska verkstäder, så torde detta

vara den lämpligaste form af uppoffring, som staten bör välja för att

uppmuntra den inhemska rälsindustrien. Utskottet hemställer derför» etc.

Herr Friherre B. A. Leijonhufvud har begärt få antecknadt, att

han ej deltagit i behandlingen inom Utskottet af 6:te hufvudtiteln.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1886 års

riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

6,500

_

36,000

- -

—

- -

—

36,000

—

17,000

_

17,000

—

76,700

- -

—

- -

—

76,700

—

86,000

- -

—

- -

—

86,000

—

58,900

58,900

108,800

108,800

6,000

—

- -

—

- -

—

6,000

—

87,422

—

- -

—

---

—

87,422

—

2,636,179

—

— —

—

— —

—

2,636,179

—

116,400

— —

—

—

116,400

—

239,000

239,000

Tpt

3,474,901

—

—

—

—

—

3,474,901

— |

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag högst ........

Statsråden utan departement, 3 ä 12,000 kronor......

Departementschefen..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Kommerskollegium ......................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ............

Reservationsanslag :

Till bibliotekets underhållande.............................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till

Nuvarande belopp.........................................

Ökas med .................................................

„ officiella statistiska trycket. Nuvarande be
Ökas

med ...................................................

„ en statistisk tidskrift ..................................

„ utarbetande af en aflönings- och pensions
Laudtmäteristaten.

.......................................................

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .........

Öfverståthållareembetet ...............................-..............

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor, reservationsTilllcommer

det belopp, hvartill två indragna landsväg-

och vatten byggnadsstaten:

Nuvarande belopp (deraf särskildt reservationsanslag,

allmänna arbeten) ................................................

Reservationsanslaget delas i två: till expenser för

gar, hvartdera å 30,000 kronor, och förhöjes alltså

Ålderstillägg, förslagsanslag ......................................

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande A:o 10.

47

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

1

indelning och dermed jemförlig

Aii visning

anvisning,

på förslag.

kontant.

Summa.

Friheter.

Ersättninga

r.

departementet.

Kronor.

1

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

6,500

__

_ —

—

—

6,500

-

36,000

---

36,000

—

17,000

—

— —

—

- -

—

17,000

—

76,700

—

— —

—

- -

—

76,700

.............................................

86,000

—

— —

—

— —

—

86,000

.................. 28,400: —

1,500: —

1

i

vikariatsersättningar.

............... 12,000: —

...........*............ 200: —

12,200: —

lopp .................. 15,000: —

......................... 800: —

15,800: —

.............................. ..

1,000: —

statistik ...............................

1,000: — 31,500: —

59,900

—

— —

—

- -

—

59,900

—

108,800

—

— —

—

- -

—

108,800

—

6,000

—

. — - -

—

- -

—

6,000

—

87,422

— —

—

_ —

—

87,422

—

anslag). Nuvarande belopp

............... 2,636,179: —

statsboställen äro i stat beräknade,''eller 1,130: —

2,637,309

—

— —

—

—

2,637,309

—

50,000 kronor till undersökningar och expenser för

.................. 116,400: —

allmänna arbeten och till vägundersöknin-

med ......................................

.................. 10,000: —

126,400

— —

—

— —

—

126,400

—

................................. . ...

239,000

—

— —

—

— —

—

239,000

—

Transport

3,487,03!

—

— —

|—

1 — —

—

i 3,487,031

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1886 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och c

anvisning,

Friheter.

ermed jemförlig

på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Tpt

3,474,901

_

_ _

_

_ _

_

3,474,901

1,040

—

6,635

—

11,900

—

19,575

250,000

_

_ _

_

___

_

250,000

150

_

25

—

210

—

385

_

Sgr

3,726,091

6,660

12,110

3,744,861

12,000

12,000

175,400

—

- -

—

- -

—

175,400

—

47,500

—

;- -

—

---

—

47,500

—

45,450

—

---

—

- -

—

45,450

-''

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

40,500

—

- -

—

---

—

40,500

—

21,500

—

— —

—

— —

—

21,500

—

8,700

—

—

—

15

—

8,715

—

17,600

—

— —.

—

- -

—

17,600

—

Sgr

417,150

15

417,165

63,000

63.000

50,000

—

— —

—

■--

—

50,000

1

Tpt

4,256,241

__

6,660

—

12,125

-■

4,275,026

—

Gästgifvares friheter.....................................................

Penningeanslaget liöjes med 5,840 kronor och an
Bidrag

till skjutsentreprenader, förslagsanslag...........

Färjor och färjekarlar................................................

Penningeanslaget liöjes med 2 kronor och anslaget

lordbruket, handeln

Reservations
Vägar

och kommunikationer .....................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
Landtbruksingeniörer

och deras biträden.....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Länsveterinärer

...............................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna ......................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart. Nu
Minskas

med...........................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.....................

Anslaget: “Ersättningar*1, 15 kronor, uteslutes.

Fiskerinäringens understöd ........................................

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ...

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag...

s. 49 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

49

Förslag till

blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning,

på, förslag.

kontant.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,487,031

—

- -

—

— _

_

3,487,031

_

6,880

—

6,635

—

6,060

—

19,575

—

slaget “Ersättningar“ minskas med samma belopp......

..................................................................................

250,000

—

- -

—

- -

—

250,000

—

152

—

25

—

208

—

385

—

“Ersättningar “ minskas med samma belopp.

Sgr

3,744,063

6,660

6,268

3,756,991

_

och näringarne.

anslag.

12,000

12,000

näringar...................................................................

175.400

—

---

—

- -

—

175,400

—

47,500

—

- -

—

- -

—

47,500

—

näringar......................................................................

45,450

—

---

—

- -

—

45,450

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

40,500

_

- -

—

---

—

40,500

varande belopp ..................................... 21,500: —

............................................................. 10,500: —

11,000

—

---

—

- -

—

11,000

—

8,700

—

— —

—

— —

—

8,700

—

17,600

—

- -

—

- -

—

17,600

_

Sgr

406,650

—

- -

—

- -

—

406,650

—

anslag.

63.000

63,000

50,000

—

_ _

—

— —

—

50,000

—

Transport

4,263,713

—

6,660

—

6,268;

4,276,641

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1886 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

4,256,241

_

6,660

_

12,125

_

4,275,026

—

- -

—

- -

—

6,320

—

6,320

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

93,550

—

1,070

—

- -

—

94,620

—

30,000

—

30,000

—

15,850

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- --

—

26.500

—

43,000

—

- -

—

---

—

43,000

—

119,038

12,000

119,038

12,000

Sgr

460,138

—

2,630

—

12,320

—

475,088

—

S:a

4,603,379]

—

9,290

—

24,445

—

4,637,114

—

Sala bergslag ...............................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag .........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar förHästafvelns

förbättrande, reservationsanslag (deraf särTill

förekommande och hämmande af smittosamma

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. va. förslagsanslag.

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag.................................

s. 51 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

51

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

anvisning,

på förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,263,713

_

6,660

_

6,268

—

4,276,641

—

. . •............................................

- -

—

- -

—

6,320

—

6,320

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

slagsanslag ..................................................................

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

skildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar) ...

93,550

—

1,070

—

— —

—

94,620

—

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag..................

30,000

15,850

—

- -

—

30,000

15,850

26,500

26,500

—

43,000

—

- -

—

- -

—

43,000

—

Nuvarande belopp ................................ 119,038: —

med ....................... ...................... ..... 375: —

118,663

—

- -

—

- -

—

118,663

—

............................................................................

12,000

—

12,000

—

Sgr

459,763

—

2,630

—

12,320

—

474,713|-—

Summa

4,610,476

—

| 9,290

_

18,588|—

4,638,354 —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För anordnande af kontroll å försäkringsanstalterna ...............

Tillfällig löneförbättring:

För Komraerskollegium...........................

„ tre tjensteman vid Sala silfververk.

8,540:

500:

Statistiska tabellkommissionen:

För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —

„ de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ... 45,000: —

Ofverståthållare-embetet:

Till fortsatt utgifvande af “Polisunderrättelser“..................................

Landsstaterna i länen:

För uppehållande af en kronofogde- och en häradskrifvaretjenst inom

Jemtlands län ................................................. 6,800: —

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet......... 50,000: —

Kronor, i ö

Transport

4,500

9,040

5,000

76,000

15,000

56,800

166,340

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

53

Kronor.

ö.

Transport

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

166,340

—

För anordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader 20,000: —

Till arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg- och vatten- byggnadsstyrelsen ......................................................... 3,000: —

23,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till uppförande af ny byggnad för laboratoriet vid Ultuna landtbruks- institut ...................................................................... 25,000: —

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning

vid Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut.................. 10,000: —

35,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten ............................................................... 5,000: —:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten, för hus- djur, redskap, maskiner m. m................................... 10,000: —-

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof ................................................ 21,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter ................................. 10,000: —

För de geologiska undersökningarne................................. 86,000: —

132,000

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev 3,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola............ 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun ..........................................

14,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ........................

187,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, till- hörande denna hufvudtitel ...........................................................

8,506

_

Diverse anslag:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägs- trafik ...........................................................................................

400,000

,

Summa

974,146

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor, ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar ......................................................................................

500,000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 10.

Bil. D.

Uppgift om samtliga tryckningskostnader för de i serien

Antal ark

i hvarje

exemplar.

Sätt-

Redogörelser.

Upplaga.

Text.

Tabeller

i texten

Tabell-

bilagor.

Ex.

Ark.

Kr.

Kr.

Kr.

A) Befolkningsstatistik: 18831) ..............................

2,500

8

45

133

588

dito folkräkning): 1880: 22) ......................

2,800

30 2

88

79

2,996

dito dito 1880: 3, ...........................

2,600

214

210

184

1,512

Uppgift om folkmängden kommunvis: 1883.....

5,500

2

- -

— —

224

B) Rättsväsendet: 1883 ........................................

1,500

m

97

3) 504

») 930

G) Bergshandteringen: 1883....................................

1,300

4|

72

175

— —

D) Fabriker och manufakturer: 1883.....................

1,500

1H

76

99

919

E) Inrikes handel och sjöfart: 1883 .....................

1,500

141

61

22

863

F) Utrikes handel och sjöfart: 1883 .....................

1,600

49

70

- -

4.330

G) Fångvården: 1882 ..........................................

H) Kongl. Maj:fs Befallningshafvandes femårsberät-

1,200

10

129

192

504

telser: 1876—1880 ........................................

A) 1,200

161

4,594

5) 308

») 7,542

I) Telegrafväsendet: 1883 ...................................

1,300

Q1

6) 132

6)--

450

K) I Helso- och sjukvården: 1882 ........................

1,600

17

158

540

724

II dito (hospitalen): 1882 .......................

7) 800

76

280

— —

L) Statens jernvägstrafik: 1884.........................

1,600

20 f

6) 464

c)--

2,183

M) Postverket: ser. I för 1883 och ser. II för 1882

1,600

Hi

4o

139

699

N) Jordbruk (Hushållnings-Sällskapens ber.): 1882

s) 1,200

25

270

103

1,793

dito (Årsväxtberättelser): 1884.................

1,6()0

2

bo

28

42

0) Landtmäteriet: 1883 ..........................

1,000

3

36

77

53

P) Undervisningsväsendet: 1876—77 .....................

1,200

57»

946

720

3,843

Q) Skogsväsendet: 1883 .........................................

1,050

15

176

— —

1,075

R) Valstatistik: 1882—1884 ................................

1,250

101

81

270

S) Allmänna arbeten: 1883 ..................................

1,000

14

379

66

517

T) Lots- och fyriarättningen: 1883....................

1,100

10

113

9)---

U 490

U) Kommunernas fattigvård och finanser: 1883 ...

3,400

154

72

80

1.442

V) Bränvinstillverkning: 1881 —1882 .....................

1,500

41

6) 169

159

X) Afiöningsstatistik: 1883 .................................

1,500

H

150

9) 364

Summa *)

45,900

5591

8,789

3,810

34,512

'') Denna summa är icke att förvexla med den årliga bostnadssumman, för hvilken redogöres i Bil. B.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

57

Bidrag till Sveriges officiella statistik ingående redogörelser.

n i

» g■

Tryckning

och häftnin

£>•

Total-

kostnad

!

Fransk

resumé

o. dylikt.

Itorri- ! gering.

Summa

| (sättning).

Tryck-

ning.

Papper.

Omslag.

lliäftning.

1 Bindning

)o. dylikt.

) Summa

j (tryckn. o

| häftning).

Diagram

och

kartor.

Kr.

Kr.

1 Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

| Kr.

26

| - -

792

160

440

83

97

69

849

\

1,641

28

— —

3,191

610

1,863

94

286

48

2,901

_ _

6,092

28

— —

1,934

430

1,230

85

195

49

1,989

_ _

3,923

—

— —

224

88

2421

— —

51

- -

381

_ _

605

i»)

—

— —

1,531

153

586!

76

135

87

1,037

_____

2,568

10 ,

— —

LO

257

50

182:

45

58

15

350

___

607

19

33

1,146

180

468

47

149

15

859

___ ___

2,005

25

9

980

180

476!

47

149

15

867

_ _

1,847

10)

—

—

4,400

588

1,803

40

399

20

2,850

_ _

7,250

1 0)

—

- -

825

120

276|

46

117

30

589

—

1,414

40

- -

12,484

1,968

4,117

55

759

126

7,025

19,509

L°)

—

42

624

97

351

36

156

40

680

246

1,550

100

--.

1,522

272

616

56

206

34

1,184

____ _

2,706

10)

—

— —

356

7) 50

7) 125

28

52

9

264

_ _

620

10)

—

204

2,851,

336

1,084:

109

340

111

1,980

497

5,328

10 >

—

18

S96

130

331

86

242

85

874

488

2.258

28

— —

2,194

330

674

32

183

52

1,271

___

3,465

10V

14

—

149

32

70

56

19

39

216

____

365

— —

166

24

69:

49

19

5

166

_ _

332

67

377

5,953

708

1,750;

51

240

42

2,791

_ _

8.744

1 °)-

—

— —

1,251

90

3431

35

83

51

602

593

2,446

27

—

479

72

158!

43

34

39

346

___

825

10).

•— — i

962

112

328

28

142

12

622

1,093

9, 877

22 !

6

631

120

375

56

99

40 :

690

539

1,860

26

— —

1,620

434

1,159:

113

184

54

1,944

___

3,564

30

— —

358

60

164;

48

60

i°

342

___

700

6 ''

- - 1

520

66

182j

49

41 )

45 J

383

---

903

486

699 |

48,296

7,460

19,462)

1,493

4,495 |

1,142 |

34,052

3,456 ]

85,804

JBih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sand. 1 Afd. 7 Räft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Anmärkningar.

1) I arkantalet och kostnaden för 1883 års befolkningsstatistik ingå här ej

deri intagna aftryck af uppgift om folkmängden kommunvis, hvilken särskildt här

redovisas och omfattar äfven dessa aftryck.

2) Första afdelningen af redogörelsen för 1880 års folkräkning (1880: l) utgör

tillika 1880 års sedvanliga befolkningsstatistik och behöfver derför ej här särskildt

upptagas.

3) Såsom tabeller i texten äro här räknade: i räkenskaperna upptagna “enklare

tabeller" och såsom tabellbilagor: “vidlyftigare tabeller".

4) Sammandraget af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser tryckes

i 1,200 exemplar och de särskilda länsberättelserna i 1,050—1,375 exemplar. Medeltalet

är vid pass 1,200 exemplar.

5) De i femårsberättelsernas jemte sammandragets text intagna tabellerna kosta

4,326 kronor och tabellbilagorna 3,524 kronor eller tillsammans 7,850 kronor, men

då texttabellerna i sjelfva länsberättelserna äro mera jemförliga med vanliga tabellbilagor

än med tabeller i texten, upptagas bär såsom kostnader för texttabellerna

endast de som tillhöra sammandraget, hvaremot återstoden föres på tabellbilagorna.

6) Texttabellerna äro inräknade bland den öfriga texten.

7) I upplagan för berättelsen om hospitalen äro ej inräknade 450 exemplar

öfvertryck af 2^ ark, men deremot äro kostnaderna härför (tryckning och papper)

vederbörligen inräknade.

8) Sammandraget af Hushållningssällskapens berättelser tryckes i 1,600 exemplar,

men de särskilda länsberättelserna i 1,075—1,325 exemplar. Medeltalet antages vara

1,200 exemplar.

9) Texttabeller äro sammanförda med tabellbilagor.

10) I de fall, der några särskilda kostnadsbelopp för fransk resumé eller innehållsförteckning

och dylikt ej kunnat angifvas, äro de vanligast sammanförda med kostnaderna

för texttabellerna, stundom för sjelfva texten eller tabellbilagorna.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bi!. E.

Ärliga medeltalet af samtliga tryckningskostnaderna för de i serien *

Redogörelser.

Redogörelser

utkomma:

Sättning.

Tryckning

och

häftning.

Diagram

och

kartor.

Kr.

Kr.

Kr.

A) Befolkningsstatistik .............................................

Årligen

792

849

__

I):o (folkräkning) ......................................

Hvart 10 år

n 513

U 489

—

Uppgift om folkmängden kommunvis..................

Årligen 2)

224

381

—

B) Rättsväsendet .....................................................

d:o

1,531

1,037

__

i G) Bergshandteringen.................................................

d:o

257

350

—

iD) Fabriker och manufakturer............ ......................

d:o

1,146

859

—

ä E) Inrikes handel och sjöfart ................................

d:o

980

867

—

F) Utrikes handel och sjöfart ................................

d:o

4,400

2,850

—

G) Fångvården ..........................................................

d:o

825

589

—

H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser

Hvart 5:e år

2,497

■■) 1,405

— 1

i 1) Telegrafväsendet......................................................

Årligen

624

680

246]

K) 1 Helso- och sjukvården...................................

d:o

1,522

1,184

—

II D:o (Hospitalen)..........................................

d:o

356

264

—

L) Statens järnvägstrafik............................................

d:o

2,851

1,980

497

| M) Postverket ............................................................

d:0

896

874

488:

N) Jordbruk och Boskapsskötsel (Hush. Sällsk:s ber.)

d:o

2,194

1.271

- 1

D:o (Årsväxtberättelser) .................................

d:o

149

216

—

0) Landtmäteriet ......................................................

d:0

166

166

—

i P) Undervisningsväsendet.........................................

? 4)

4) 1,191

4) 558

- 1

! Q) Skogsväsendet .......................................................

Årligen

1,251

602

593

R) Valstatistik .......................................................

] S) Allmänna arbeten ...................................................

Hvart 3:e år

S) 160

■r'') 115

— !

Årligen

962

622

1,093

'' T) Lots- och fyrinrättningen ....................................

d:o

631

690

539

U) Kommunernas fattigvård och finanser ..............

d:0

1,620

1,944

—

V) Bränvinstillverkning och försäljning ....................

d:o

358

342

—

X) Afiönings- och pensionsstatistik...........................

(d:o) c)

520

383

—

Summa årligen] —• | 28,616] 21,567] 3,456

50,183

* Detta tal bör i fråga om blifvande årskostnaden minskas med den besparing, som kan uppstå

t Beträffande de besparingar, som kunna vinnas genom minskande af de särskilda berättelsernas

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

61

Bidrag till Sveriges officiella statistik ingående redogörelser.

ii m ii

jSom denna publikation utgifves endast hvart 10:e år, upptagas årskostnaderna i

(till en T1(T af kostnaderna för sista publikationen.

Utkommer för det n. v. endast hvart 3:e år, men som Riksdagen hos Kongl.!

Maj:t anhållit om denna redogörelses utgifvande hvarje år, upptages den här !

såsom årlig. Om en föreslagen annan uppställning än den hittills använda

antages, komma kostnaderna att ökas med omkring 400 kr.

3) Årskostnaderna upptagas här till 1 af kostnaderna för femårspublikationen.

6)

4)

Den sista eller år 1884 utgifna redogörelsen behandlar statens elementarläroverk j

för gossar året 1876—77. Årskostnaderna upptagas här förslagsvis till 1 af

kostnaderna för nämnda publikation. För folkundervisningen år 1868 utkom i

en redogörelse år 1870.

5) Årskostnaderna upptagas här till * af kostnaderna för sista 3-års-publikationen.

jDenna redogörelse har hittills ej kunnat utgifvas för hvarje år. Arskostna(derna

upptagas dock lika med utgifterna för sista redogörelsen.

53,639

genom de inskränkningar, hvarom i utlåtandets text (mom. 2) är redogjordt.

upplagor, se utlåtandets text (mom. 3).

Biti. till Biksd. Prot. 1886. 4. Sami. 1 Afä. 7 Häft.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1886:43 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel. s. 1 i texten