Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

1886-03-12 · 40 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:11, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Mars 1886, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjunde hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Beträffande anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel, som omfattar

anslagen under Kongl. Finansdepartementet, hafva följande framställningar

blifvit .gjorda.

Postverket.

l:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel äskat och föreslagit, Ang. anslag

att Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för vaktbe-''iH p°^verket''

tjenten Carl Josef Snells enka Charlotta Öster och vaktbetjenten Anders

Johan Luthboms enka Christina Catarina Sundberg å 150 kronor till

hvardera, att utgå så länge de lefva ogifta, samt af årliga understöd för

vaktbetjenten Snells söner Carl Hjalmar och Oscar Emil å 50 kronor

till hvardera, att uppbäras till fylda femton år, dels ock, med godkännande

af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 11 Januari 1886 tillstyrkta

ändringar i postverkets stater, äfvensom af de bestämmelser,

hvilka i sammanhang med ifrågasatta förbättrade aflöningsförmåner för

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Samt. 1 Afd. 8 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

en del posttjenstemän enligt samma protokoll föreslagits, måtte för år

1887 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,235,000

kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater,

som nu utgöra 5,694,500 kronor, skulle ökas med 540,500 kronor.

Jemte Kongl. Maj:ts framställningar föreligger till behandling äfven

en af Herr A. Hedin i Andra Kammaren väckt motion (N:o 181), men

då denna motion endast afser en detaljfråga inom en af postverkets

stater, kommer Utskottet först efter redogörelsen för Kongl. Maj:ts, samtliga

staterna afseende förslag att behandla berörda motion.

Slutsummorna af postverkets för år 1886 faststälda stater äro, jemförda

med de för år 1887 föreslagna, följande:

1886. 1887.

aflöningsstaten ..............

Kr.

2,272,800

— Kr. 2,500,600: —

öfvergångsstaten ..........

»

9,400

— » 8,400: —

indragningsstaten...........

»

8,540

— » 10,540: —

pensionsstaten.................

»

73,490

— » 73,790: —

omkostnadsstaten...........

»

3,223,500

— » 3,535,500; —

oförutsedda utgifter.....

»

68,000

— » 68,000: —

afkortningar och restitutioner m. m.

»

38,770

— » 38,170: —

tillsammans

Kr.

5,694,500

— Kr. 6,235,000: —

Af den i statsrådsprotokollet den 11 sistlidne Januari lemnade utredningen

inhemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater

afse :

I. Ökning.

A) Aflöning sstaten.

för genomförande af föreslagen löneförbättring

åt en del af postverkets tjensteman,

enligt hvad här nedan närmare

kommer att omförmälas: ökning i anslagen

till aflöning af postanstalternas personal.

....................................................................... Kr. 84,600: —

ökning i anslaget till ålderstillägg ... » 94,200: •—-

för tillgodoseende af befintligt behof

af nya poststationers inrättande och höjning

i poststationsföreståndares arfvoden » 50,000: — Kr. 228,800: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

3

Transport 228,800: —

B) Indragningsstaten.

för upptagande å denna stat af ett

belopp, motsvarande nuvarande aflöningen

åt föreståndaren för det till indragning

afsedda postkontoret i Anderslöf...... Kr. 2,000: — Kr. 2,000:_

C) Pensionsstaten.

för uppförande å denna stat dels af

personer, som dertill äro berättigade, och

dels af ofvanbemälda båda enkor och barn Kr. 6,600: — Kr. 6,600:__

D) Omkostnadsstaten.

för höjning af anslaget till uppbörds
och

frimärkesprovision med...........................

för höjning i anslaget till förhyrande

af de för postverket behöfliga lägenheter

m. m....................................................................

för höjning i anslaget till traktamenten

för tjensteman i jernvägspostkupé med

för höjning i anslaget till vaktbetjente

med .......................................................................

för höjning i anslaget till poståkdons

anskaffande och underhåll, hvilket. anslag,

i sammanhang med anvisande derå af utgifterna

för andra inventarier, skulle erhålla

förändrad benämning af »anslag till

inköp och underhåll af inventarier», med

för höjning i anslaget till postförings
kostnad

vid befordran å jernväg med ......

för höjning i anslaget till postföringskostnad

vid befordran sjöledes med tillhopa

.......................................................................

Kr. 30,000: —

» 5,000: —

» 20,000: —

» 40,000: — *)

» 85,000: —

» 100,000: —

» 47,000: —

Transport Kr. 327,000: —

237,400: —

!) I detta anslag föreslås af ofvanbemälde motionär en ytterligare höjning, hvarom mera framdeles.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Transport Kr. 327,000: — 237,400: —

för höjning i anslaget för tillverkning

af frimärken, frankokuvert och brefkort

med ...................................................................... ” 20,000:— Kr. 347,000: —

Summa ökning 584,400: —

II. Minskning.

A) Aflöning sstaten.

Minskning genom förut varande postvaktmästares ersättande

med vaktbetjente ........................................................... Kr. 1,000: —

B) Öfvergångsstaten.

Minskning genom afförande af ett aflöningsbelopp ... » 1,000: —

C) Pensionsstaten.

Minskning till följd af inträffade dödsfall .................... » 6,300: —

D) Omkostnadsstaten.

Minskning af anslagen till expensutgifter och diverse

utgifter................................................................................................... » 35,000: —

E) Afkortningar och restitutioner m. m.

Minskning till vinnande af jemn slutsumma.................. »__600: —

Summa minskning Kr. 43,900: —

Om från summan af ökningen ...................

dragés summan af minskningen...........................

................... Kr. 584,400: —

.................... » 43,900: —

erhålles det belopp af..............................................

.................... » 540,500: —

hvarmed postverkets utgiftsstater på det hela skulle komma att, enligt

Kongl. Maj:ts förslag, för år 1887 förhöjas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

5

De ändamål, för hvilkas tillgodoseende Kongl. Maj:t ifrågasatt de

omförmälda förhöjningarna, framgå till sina hufvuddrag af hvad ofvan

anförts, och, under hänvisning till statsrådsprotokollet den 11 Januari

1886 (sid. 2 —13) samt Generalpoststyrelsens såsom bilaga dertill fogade

skrifvelse den 30 November 1885, får Utskottet i detta utlåtande särskildt

omförmäla och behandla endast de delar af Kongl. Maj:ts förslag,

i hvilka Utskottet anser förtydligande böra ega rum eller ock ändring

kunna ifrågakomma.

Hvad då till en början angår ajlöningsstaten, så lärer, vid bedömandet

af de ifrågasatta aflöningstillökningarna, böra tagas i betraktande

icke allenast den fasta aflöning, som nu tillkommer de tjensteman, för

hvilka löneförbättring begärts, utan äfven de inkomster, som tillfalla

dem i form af sportler m. m., och för att lemna en öfverskådlig bild

häraf har Utskottet i en tabell sammanstält de uppgifter om dessa inkomster,

som på spridda ställen i handlingarna förekomma; varande

denna tabell, i hvilken jemväl införts fullständig uppgift å alla de förändringar

i nuvarande aflöningsförhållanden, som af Kongl. Maj:t ifrågasatts,

af det innehåll, som Bil. I vid detta utlåtande utvisar.

De skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda till stöd för Kongl.

Maj:ts framställning angående lönereglering för de i tabellen (Bil. I) upptagna

klasser och posttjenstemän, synas Utskottet ådagalägga behofvet

af åtminstone någon löneförbättring för ifrågavarande tjensteman, särskildt

de lägre af desse. I fråga om beloppen synes dock med hänsyn

till å ena sidan de ingalunda obetydliga inkomster af uppbördsprovision

och i någon mån äfven af sportler, som utgå till samtliga klasser af

posttjenstemän, för hvilka lönereglering begärts, samt å andra sidan den

ogynsamma ekonomiska ställningen i landet, jemkning böra vidtagas i de

af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningar; Och föreställer sig Utskottet,

att en på billighet grundad jemkning derutinnan kan åstadkommas på

det sätt, att hvad Kongl. Maj:t äskat i afseende på de två lägsta postförvaltareklasserna

och postexpeditörerna bifalles, så vidt angår höjningen

i den ursprungliga aflöningen, hvaremot någon ökning i dessa tjenstemäns

ålderstillägg icke skulle göras. Vidare skulle 4:de klassens postförvaltare,

i stället för begärda förhöjningar i deras ålderstillägg från

300 kronor till 500 kronor efter 5 år och från 600 kronor till 1,000

kronor efter 10 år, erhålla förhöjning i ursprungliga aflöningen med 200

kronor, men icke undfå förhöjda ålderstillägg. Hvad angår ålderstillägg

åt lista, 2:dra och 3:dje klassens postförvaltare samt kontrollörerne,

hvilka samtliga tjensteman nu ej hafva rätt till sådana tillägg och för

hvilka Kongl. Maj:t begärt sådana till belopp af 500 kronor efter 5 år

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

och 1,000 kronor efter 10 år, så skulle endast ett enda ålderstillägg å

400 kronor efter 10 år beviljas åt de två senare klassernas postförvaltare

samt kontrollörerne, men deremot ingen atlöningsförhöjning åt postförvaltare

af l:sta klassen.

Till jemförelse och ledning vid bedömandet af de aflöningsförmåner,

som nu tillkomma ifrågavarande posttjenstemän, samt de aflöningsförmåner,

som enligt Utskottets förslag skulle till dem utgå, har Utskottet

upprättat följande tabell:

Postmästare.

l:sta aflöningsklassen (nu)............................

» » enligt Utskottets förslag

2:dra aflöningsklassen (nu)..............................

» b enligt Utskottets förslag

3:dje aflöningsklassen (nu).........................

» b enligt Utskottets förslag

4:de aflöningsklassen (nu) .............................

» b enligt Utskottets förslag

5:fe aflöningsklassen (nu) ............................

» » enligt Utskottets förslag

6:te aflöningsklassen (nu) ...........................

b b enligt Utskottets förslag

Kontrollörer.

lista lönegraden (nu) ...................................

b b enligt Utskottets förslag......

2:dra lönegraden (nu)....................................

b b enligt Utskottets förslag......

3:dje lönegraden (nu) .................................

b b enligt Utskottets förslag......

Postexpeditörer.

lista lönegraden (nu) .................................

b b . enligt Utskottets förslag.....

Lön och

tjenstgö- ringspen- ningar.

Ålderstillägg

Summa

högsta

aflöning.

åt sportler

och uppbörds- provision.

Medelinkomst

Total-

summa

efter

år.

5

efter

år.

10

4,000

_

__

_

4,000

3,329

7,329 -

4,000

—

—

—

—

4,000

—

3,329

—

7,329 -

3,600

—

—

3,600

—

2,630

—

6,230 -

3,600

—

—

—

400

—

4,000

—

2,630

—

6,630 -

3,000

—

—

3,000

—

1,930

—

4,930

3,000

—

—

—

400

—

3,400

—

1,930

—

5,330 -

2,400

—

300

—

600

—

3,000

—

1,170

_

4,170 -

2,600

—

300

—

600

—

3,200

—

1,170

—

4,370 -

1,800

—

300

—

600

—

2,400

_

1,020

_

3,420 -

2,000

—

300

—

600

—

2,600

—

1,020

—

3,620 -

1,600

—

300

—

600

—

2,200

_

630

_

2,830 -

1,800

300

600

2,400

—

630

—

3,030 -

3,600

3,600

660

4,260 -

3,600

—

—

—

400

—

4,000

—

660

—

4,660 -

3,000

—

—

—

—

—

3,000

_

710

_

3,710 -

3,000

—

—

—

400

—

3,400

—

710

—

4,110 -

2,400

—

—

—

—

—

2,400

—

600

_

3,000 -

2,400

400

~

2,800

600

3,400 -

1,600

300

600

2,200

330

2,530 -

1,800

—

300

—

600

—

2,400

—

330

—

2,730 -

1,200

—

300

—

600

—

1,800

_

130

_

1,930 -

1,600

—

300

—

600

—

2,200

—

130

—

2,330 -

2:dra lönegraden (nu)............................

b b enligt Utskottets förslag

Anmärkningar.

1'' Aflöningen jemte alla ålderstillägg till aflöningen fördelas i lön och tjenstgöringspenningar på

det sätt, att 3/4:delar tillfalla lönen och ''/pdel tjenstgöringspenningarna.

2. Huru stor del af inkomsten af sportler och uppbördsprovision, som utgöres af inkomst af

hvartdera slaget, framgar af tabellbilagan I.

Sportlerna vexla, enligt hvad Generalpoststyrelsen uppgifvit, betydligt inom de särskilda klasserna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

7

Hvad angår de vilkor och närmare bestämmelser i fråga om den

nya aflöningen, som af Kongl. Maj:t enligt sid. 4—6 i statsrådsprotokollot

i sammanhang med löneregleringsfrågan föreslagits, så hafva dessa

icke föranledt annan erinran än att stadgandet, att pension skall utgå

af samma medel, hvarifrån pensioner till postverkets tjensteman hittills

utbetalats, synts böra på det sätt förtydligas, att bestämdt angifves, huru

pensionerna skola utgå. Posttjenstemän af alla grader äro nemligen berättigade

till pension från civilstatens pensionsinrättning; och af postmedel

utbetalas derför till dem endast så stort pensionsbelopp, som erfordras

för att bereda dem full pension till den å postverkets stat sist

åtnjutna lönens hela belopp. Nu äro vilkoren för erhållande af pension

från civilstatens pensionsinrättning något olika mot de vilkor, som gälla

för pension af postmedel, till följd hvaraf det kan inträffa att, när skyldigheten

att med pension afgå ur postverkets tjenst inträder, pension

icke kan från civilstatens pensionsinrättning erhållas. I detta fall måste

således af postmedlen utbetalas större pensionsbelopp än om posttjenstemannen

kunnat bekomma så stor pension från civilstatens pensionsinrättning,

som belöper på den klass i nämnda inrättning, som han tillhör.

Stadgandet synes derför böra affattås i det syfte, att dylik pension betalas

af postmedel i den mån pensionen enligt gällande bestämmelser

icke erhålles från civilstatens pensionsinrättning.

Mot öfriga af Kongl. Maj:t gjorda framställningar har anledning till

erinran icke förekommit i annan mån, än att Utskottet ansett sig i fråga

om de pensionsbelopp, som äskats för enkorna Snell och Luthbom, böra

meddela, att de pensionsbelopp, som från civilstatens pensionsinrättning

tillkomma dessa enkor, utgöra för enkan Snell 150 kronor och för enkan

Luthbom 66 kronor 67 öre; dock så, att enkan Snell under de första

14 åren 7 månaderna efter mannens dödsfall endast erhåller 75 kronor

från inrättningen. Återstoden — halfva pensionsbeloppet — innehålles

till dess att, efter förloppet af nämnda tid, oguldna pensionsafgifter till

sammanlagdt belopp af 306 kronor 25 öre hunnit enligt stadgade grunder

inbetalas.

Sedan Utskottet på detta sätt genomgått Kongl. Maj:ts proposition,

i hvad den afser postverket, och dervid här särskildt behandlat endast

de punkter, som föranledt någon erinran eller jemkning, återstår för Utskottet

att yttra sig om Herr Hedins ofvanberörda motion.

I densamma meddelas, att brefbärarne i Stockholm i en till Generalpoststyrelsen

på hösten 1885 ingifven ansökning begärt förhöjning i vissa

fall af till dem utgående dagtraktamente, och att styrelsen med anledning

häraf höjt traktamentet för en del af de sökande, men förklarat, att an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 11.

sökningen ej kunde i vidsträcktare mån bifallas, alldenstund den begärda

traktamentstillökningen skulle belöpa sig till omkring 11,000 kronor, och

utgifterna till traktamente åt vaktbetjente redan öfverskrede det i stat

anvisade beloppet; och har motionären föreslagit, att Riksdagen ville för

ofvan anförda ändamål höja postverkets omkostnadsstat med 11,000 kronor

utöfver hvad Kongl, Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, äro brefbärarnes i Stockholm årliga

aflöningsförmåner följande:

49

st.

ordinarie

i lön

Kr.

500

— och

i dagtraktamente

å

2: —

Kr.

730

Summa Kr.

1,230: —

12

3)

3)

3)

3)

500

— 3)

3)

3)

1: 75

3)

638

3)

3)

1,138: 75

22

3>

3)

3)

3)

500

— I)

3)

3)

1: 50

3)

547

50.

3)

3)

1,047: 50

15

D

3)

3)

3)

500

— 3)

3)

3)

1: 20

3)

438

—.

3)

3)

938: —

25

3>

3)

»

3)

500

— 3)

3)

3)

1: 10

3)

401

50.

3)

3)

901: 50

123 st.

Härtill komma

5 extra brefbärare med Kr. 150 i arfvode och i dagtraktamenten Kr. 730. Summa Kr. 880: —

2 » b b » 300 » » » » 438. » » 738: —

samt 27 reservbrefbärare med dagtraktamenten af Kr. 2—1: 25.

Brefbärareförmännen (1 i hvarje distrikt) hafva dessutom särskildt

arfvode af 10 kronor i månaden.

Alderstillägg å lönen lemnas efter 5 års tjenst med 100 kronor.

Pensionsafgiften till civilstatens pensionsinrättning utgör för brefbärare

21 kronor om året.

Till de ofvan angifna aflöningsförmånerna bör läggas värdet af den

beklädnad, som brefbärare erhåller och som består af en mössa och en

rock årligen, ena året en vinterrock och andra året en sommarrock.

Kostnaden för anskaffande af dessa persedlar har i Stockholm utgjort

för mössa 3 kronor 50 öre, vinterrock 36 kronor och sommarrock 35

kronor.

Utskottet kan icke annat finna, än att det vore olämpligt, att Riksdagen

fattade ett sådant beslut, som det af motionären åsyftade, i en

fråga, hvilken så nyligen varit föremål för pröfning af vederbörande

myndighet, helst denna tillmötesgått hvad i brefbärarnes ansökning begärts,

så långt den funnit det under för handen varande förhållanden

tjenligt. Redan detta formella skäl utgör för Utskottet tillräcklig anledning

att afstyrka motionen, och då till detsamma lägges den omständighet,

att brefbärarnes tjenstgöring icke kräfver någon särskild, mer eller

mindre kostsam utbildning, utan lämpliga personer kunna vid en jern
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 11. 9

förelsevis ung ålder vinna fast anställning, samt af hela antalet ordinarie

brefbärare (123 stycken) endast 40 erhålla så låga dagtraktamenten, att

deras inkomst af tjensten, ålderstillägget oberäknadt, uppgår till belopp

under 1,000 kronor om året i kontant, torde icke heller, då uppflyttningen

i högre klass för dagtraktamenten bör jemförelsevis tidigt kunna ega rum,

några särskild t ömmande förhållanden påkalla en afvikelse från grundsatsen,

att Riksdagen icke bör inblanda sig i förvaltningens detaljer, utan

att framställningar från Kongl. Maj:t dertill föranleda.

Genom den nedsättning i de af Kongl. Maj:t begärda förhöjda avlöningsförmånerna

för postförvaltarne, kontrollörerne och postexpeditörerne,

som Utskottet ansett böra göras, uppstår en minskning i det belopp,

hvarmed Kongl. Maj:t, föreslagit, att afiöningsstaten skulle för år 1877

ökas. I stället för de 84,600 kronor i tillökning å aflöningsanslagen till

postförvaltare m. fl., som enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle erfordas,

bör visserligen enligt Utskottets förslag höjningen bestämmas till 92,200

kronor, hvaremot de 94,200 kronor, Kongl. Maj:t äskat i tillökning å

ålderstilläggsanslaget, enligt Utskottets förslag komme att nedgå till

27,400 kronor. Till följd häraf varder hela den anslagsförhöjning, som

erfordras för tillämpning af Utskottets förslag 119,600 kronor, i stället

för af Kongl. Maj:t föreslagna 178,800 kronor; och skulle utgiftsstaternas

slutsumma efr,er iakttagande af berörda samt af Kongl. Maj:t föreslagen

minskning uppgå till 6,175,800 kronor i stället för 6,235,000 kronor enligt

Kongl. Maj:ts framställning.

Beträffande skilnaden mellan postverkets utgifter och inkomster torde

endast böra erinras, att denna skilnad skall, enligt redan gällande bestämmelser,

ingå till Statskontoret för statsverkets räkning, till följd

hvaraf särskildt stadgande icke erfordras härom.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts

framställningar angående postverket, må:

a) — för aflöning af de i Bil. //vid detta utlåtande

upptagna klasser af posttjenstemän, fastställa de aflöningsbelopp

och grunder i öfrigt, som i nämnda bilaga

angifvas, samt för tillämpning häraf från och med

1887 års början samt äskad förhöjning i anslaget till

poststationsföreståndare och med iakttagande af den

minskning till belopp af 1,000 kronor, Kongl. Maj:t

föreslagit, höja slutsumman af postverkets aflöningsstat

från nu utgående 2,272,800 kronor till 2,441,400 kronor,

eller med 168,600 kronor;

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

b) bifalla de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 11 Januari 1886 föreslagna vilkor och

öfriga bestämmelser, hvilka i sammanhang med den af

Kong!. Maj:t föreslagna löneregleringen för de i mom.

a) omförmälda klasser af posttjenstemän, enligt nämnda

protokoll föreslagits, endast med det förtydligande

tillägg beträffande pension för afskedad posttjensteman,

att sådan pension skall utgå af postmedlen i den

mån den afskedade posttjenstemannen icke eger att

enligt gällande bestämmelser erhålla pension från Civilstatens

pensionsinrättning;

c) bevilja årlig pension för vaktbetjenten Carl

Josef Snells enka Charlotta Öster till belopp af 150

kronor, att utgå så länge hon lefver ogift, samt af årliga

understöd till vaktbetjenten Snells söner Carl

Hjalmar och Oscar Emil å 50 kronor till hvardera,

att uppbäras till fylda 15 år;

d) bevilja årlig pension åt vaktbetjenten Anders

Johan Luthboms enka Christina Catarina Sundberg till

belopp af 150 kronor, att utgå så länge hon lefver

ogift; samt

e) — med godkännande af Kongl. Maj:ts öfriga

under de särskilda utgiftsstaterna framstälda förslag och

afslag å Herr Hedins ofvanberörda motion — fastställa

postverkets nedannämnda utgiftsstater för år 1887 till

följande belopp:

öfvergångsstaten .............................. till Kr.

indragningsstaten............................. » »

pensionsstaten................................... » »

omkostnadsstaten.............................. » »

oförutsedda utgifter........................ » »

afkortningar och restitutioner

m. m............................... » » 38,170: —

tillsammans Kr. 3,734,400: —

8,400

10,540

73,790

3,535,500

68,000

och, med tillägg af aflöningsstatens slutsumma, för år

1887 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 6,175,800 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

11

Telegrafverket.

2:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Riks- Ang. andag

dagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 11 sistlidne Januari närmare omförmälda ändringar i telegrafverkets (2.)

stater, under Kong!. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra

de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, måtte såsom

reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket

för år 1887 anvisa enahanda belopp, 1,300,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det

öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Kongl. Maj:t

användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring; och

blefve härigenom anslagets slutsumma i staten minskad med 30,000

kronor.

Hänvisande till ofvannämnda statsrådsprotokoll (sid. 13—17), hvari

leinnas redogörelse för de ändringar för år 1887 i telegrafverkets utgiftsstater,

som, i förhållande till de för 1886 faststälda, ansetts nödiga, får

Utskottet här endast meddela dessa staters slutsummor, sådana de enligt

hvad nu äskadt blifvit skulle varda för förstnämnda år:

aflöningsstat................................

öfvergångsaflöningsstat...........

pensions- och understödsstat

underhållsstat..............................

................ Kr.

936,800: —

........ »

9,859: —

»

82,922: —

. .. ))

258,128: —

Summa Kr.

1,287,709: —

hvilken summa med 2,141 kronor understiger slutsumman af 1886 års

utgiftsstater.

Utskottet, som ej funnit anledning till någon erinran mot Kongl.

Maj:ts föreliggande förslag, får derför hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

äskat och föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Tullverket.

mtuiiverket 8:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

"af de enligt statsrådsprotokollet öfver linansärenden den 11 sistlidne

Januari föreslagna förändringar i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget

till tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp

af 2,464,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,

hvarvid uppstode en minskning i anslagets nuvarande belopp af 4,000

kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 17—23) lemnas en närmare redogörelse

för denna framställning; och får Utskottet hufvudsakligen dit hänvisa

samt här endast meddela en öfversigt öfver de ändringar, som för 1887

ifrågasatts beträffande tullverkets stater.

a) i Aflöning sstaten.

Sedan 1883 års Riksdag faststält aflöningen till den vid tullkammaren

i Skellefteå anstälde tullförvaltaren till 2,000 kronor i lön, 700 kronor

i tjenstgöringspermingar och 800 kronor i ålderstillägg, eller tillhopa,

inberäknadt ålderstillägg, 3,500 kronor, har nu Kongl. Maj:t begärt förhöjning

i lönen till 2,500 kronor, i tjenstgöringspenningarna till 1,000

kronor och i älderstillägget till 1,000 kronor, då hela aflöningen, inberäknadt

nämnda tillägg, komme att uppgå till 4,500 kronor.

Vidare föreslås de ändringar i staten, som föranledas af Kongl.

Maj:ts beslut den 11 September 1885 angående omreglering af tullförvaltningen

i Jemtland.

För år 1885 upptog staten följande tulltjensteman för detta landskap:

i Dufed:

1 tullförvaltare med aflöning, ålderstillägg oberäknade, Kr. 3,000: —

1 uppsyningsman )) )) » » » 1,200: —

4 vaktmästare » )) )) » » 3,300: —•

i Melen:

1 kontrollör » » »

1 vaktmästare )> )) ))

)) » 2,400: —

)) » 800: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

13

i Östersund:

1 tullinspektor med aflöning, ålderstillägg oberäknade,..... Kr. 1,900: —

1 vaktmästare » » » » » 900: —

I stället för alla dessa tjenstår skulle enligt den nya regleringen

å stat endast behöfva uppföras aflöning, ålderstillägg oberäknade, åt 1

tullförvaltare i Östersund med 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjenstgöringspenningar, åt 2 gränsridare 500 kronor i lön och 300 kronor

i tjenstgöringspenningar hvardera, samt åt 2 vaktmästare förhöjd aflöning

af 200 kronor, eller tillhopa således 4,800 kronor. Deremot

skulle från staten afgå aflöningar till sammanlagdt belopp af 6,500 kronor,

oberäknadt ålderstillägg, samt statens slutsumma således minskas

med 1,700 kronor.

Om från denna summa af 1,700 kronor dragés det belopp af 800

kronor, hvarmed aflöningsstaten skulle höjas, derest den begärda aflöningsförhöjningen

beviljades, återstår en summa af 900 kronor, utgörande

minskningen på det hela i aflöningsstaten.

b) i Ofver gångs aflöning sst åt en.

Genom afgång af å denna stat uppförda personer har denna stat

från 33,260 kronor minskats till 31,660 kronor, eller med 1,600 kronor.

c) i Indragning sstaten.

Denna stat har under år 1885 minskats med 2,990 kronor, men

enär å densamma bör uppföras en på grund af sjuklighet till tjenstgöring

oförmögen tjensteman, måste staten ökas med det för denne behöfliga

beloppet, eller 1,600 kronor, till följd hvaraf indragningsstaten

på det hela för år 1887 befunnits kunna minskas allenast med skilnaden

mellan de två nyssnämnda beloppen, eller 1,390 kronor, då staten således

skulle komma att erhålla en slutsumma af 46,745 kronor.

d) i Omkostnadsstaten.

I denna stat ifrågasattes ej annan ändring än att, för jemnande af

staternas slutsumma, anslaget till diverse utgifter ansetts böra minskas

med 110 kronor, hvarigenom omkostnadsstatens slutsumma skulle varda

211,995 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Sammanfattas nu hvad ofvan, med ledning af statsrådsprotokollet,

meddelats, så framgår, att tullverkets stater för år 1887 skulle erhålla

följande slutsummor:

aflöningsstaten............................................................................ Kr. 1,694,800: —

öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... » 31,660: —

ålderstilläggsstaten ..................................................................... » 250,000: —

indragningsstaten ..................................................................... » 46,745: —

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente... » 197,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i

fattigdom efterlemnade enkor och barn..................... » 31,800: —

omkostnadsstaten ...................................................... » 211,995: ■—■

Summa Kr. 2,464,000: —-

eller 4,000 kronor mindre än motsvarande slutsumma för år 1886.

Mot hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit har Utskottet

så mycket mindre haft något att erinra, som den ringa tillökning

i aflöningsstaten, som betingas af förhöjd aflöning åt tullförvaltaren

i Skellefteå, icke erfordrar någon ökning i aflöningsstatens slutsumma,

utan denna tvärt om genom indragningar på andra håll minskats.

Då således en billig hänsyn till de särskilda förhållanden, hvilka,

enligt hvad i statsrådsprotokollet närmare visats, påkalla den äskade

förhöjningen i ifrågavarande tjenstemäns aflöning, kan tagas, utan att

staten derför behöfver underkasta sig några ökade utgifter på det hela,

föranlåtes Utskottet hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af de af Kongl.

Maj:t föreslagna förändringarna i tullverkets stater, må

bestämma anslaget för tullverket för år 1887 till ett

mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,464,000

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Skogsväsendet.

Ang. anslag

till skogsväsendet.

(4.)

4:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t framstält följande

förslag:

att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

den 11 sistlidne Januari tillstyrkta ändringar i staten för skogspersonalen

och i sammanhang dermed af de för åtnjutande af löneförmånerna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande Ar:o 11.

15

vid de nya öfverjägmästarebefattningarna föreslagna vilkor, måtte höja

det bestämda anslaget för skogsstaten med 9,020 kronor till 413,420

kronor; samt

att anslaget för statens skogsskolor måtte ökas med 850 kronor till

24,500 kronor, så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:
bestämdt

anslag:

för skogsstaten.............................................. Kr. 413,420: —

» statens skogsskolor ........................... » 24,500: —• Kr. 437,920: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet ...................................... Kr. 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen............ » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet.

.................................................. » 214,180: — » 244,080: —

Summa Kr. 682,000: -—

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle ökas med

10,000 kronor.

Den i statsverkspropositionen omförmälda regleringen af de nuvarande

skogsinspektörsbefattningarna utgör enligt hvad af statsrådsprotokollen

den 11 December 1885 och den 11 Januari 1886 framgår,

endast en del af en snart förestående omfattande reglering af hela skogsstaten

och kostnaden för den nu föreslagna regleringen är beräknad

erfordra en ökning i anslaget till skogsstaten af 7,350 kronor.

Återstoden af den äskade förhöjningen å skogsstatsanslaget, 1,670

kronor, är behöflig dels för att med 1,500 kronor betäcka den till detta

belopp uppgående skilnad en mellan för år 1887 tillkommande samt

ledigblifna lönetillägg åt vissa jägmästare, dels ock för att bereda ersättning

för ett jägmästare- och ett kronojägmästareboställe, som indragits

från vederbörande boställshafvare; och utgör det belopp, hvarmed dessa

boställens afkastning ingått i vederbörandes aflöning, 170 kronor.

Hvad nu först angår regleringen af skogsinspektörsbefattningarna,

så föreligga icke några särskilda skäl till det antagande, att den nu

ifrågasatta regleringen af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna ej

skulle kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas, till dess att tillfälle —

att döma af föredragande departementschefens yttrande vid ärendets

föredragning sannolikt redan vid någon af de närmaste riksdagarne ■—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11.

beredes att pröfva och afgöra frågan på en gång i hela hennes vidd.

Utskottet finner sig derför icke böra tillstyrka Riksdagen att nu bifalla

Kongl. Maj:ts i regleringsfrågan framstälda förslag; och lärer på grund

häraf något uttalande från Utskottets sida om samma förslags detaljer

icke erfordras.

Deremot anser Utskottet sig hafva anledning att här fästa uppmärksamheten

på hvad föredragande departementschefen yttrat till det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet den 11 December 1885,

i fråga om ett af Domänstyrelsen framstäldt förslag om ersättning åt

staten för dess åtgärder till de ecklesiastika skogarnes vård. Domänstyrelsens

i berörda afseende framstälda förslag, hvilket gick derpå ut,

att ersättningen skulle utgå så, att viss andel af de ifrågavarande skogarnes

afkastning skulle tillfalla statsverket, vann icke föredragandens

understöd, men deremot syntes det honom med skäl kunna sättas i

fråga, att, när å ecklesiastikt boställes skog genom skogsstaten utfördes

arbete, hänförligt till skogsskötseln, detta arbete måtte ersättas i enahanda

ordning som öfriga omkostnader för skogens skötsel, och således,

lika med dessa, gäldas af inflytande skogsförsäljningsmedel, innan någon

del deraf tillfölle vare sig boställsinnehafvare!! eller presterskapets löneregleringsfond.

En sådan anordning borde på intet sätt kunna anses

stridande mot de för dispositionen af de ecklesiastika boställsskogarnes

afkastning nu gällande grunder, hvilka uttryckligen innehölle, att af

denna afkastning i främsta rummet skulle gäldas kostnaden för skogens

skötsel. Der åter å boställe af ifrågavarande slag afkastningen icke

öfverstege husbehofvet och således icke lemnade tillgång till ersättande

af skogsstatens åtgärder för skogsskötseln, torde någon betänklighet icke

böra möta att för detta ändamål anlita de ecklesiastika boställenas skogsfond,

med hvars bildande just varit åsyftadt att utveckla skogsvården å

sådana ecklesiastika boställsskogar, hvilka icke sjelfva förmådde att derför

bestrida omkostnaderna.

Visserligen har föredragande departementschefen, enligt hvad ofvanberörda

statsrådsprotokoll den 11 December 1885 vidare gifver vid

handen, antydt, att skogsinspektörerne icke hafva någon omedelbar befattning

med skogsvården samt följaktligen icke beröras af frågan, huruvida

förrättningar af sådan art böra särskildt ersättas, och Utskottet

vill icke göra någon erinran mot denna uppfattning, men medelbart

lärer dock denna frågas ordnande kunna inverka på bedömandet af skogsinspektörsbefattningarnas

omreglering. Af denna anledning vore det

enligt Utskottets uppfattning olämpligt, att Riksdagen bunde sig genom

att nu på ett eller annat sätt ordna frågan om skogsinspektörsbefatt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Ut.skottets Utlåtande N:o 11.

17

ningarna. Hvad åter angår det på pröfning beroende förslaget om

ersättning åt staten för vården af ecklesiastika boställsskogar, så kan

Utskottet icke annat än finna detsamma, sådant det blifvit af föredragande

departementschefen till sina liufvuddrag angifvet, vara förtjent af

stor uppmärksamhet; dock att, vid blifvande pröfning af detsamma,

sedan detaljerna hunnit utarbetas, synnerligt afseende bör fästas derå,

att församlingarnes rätt att från ifrågavarande skogar erhålla virke till

byggnader och reparationer å boställen och kyrka tillräckligt tillgodoses.

Under nuvarande förhållanden förspörjes ej sällan klagan öfver svårigheter,

som möta, då församlingarna behöfva utsyning för nyssnämnda ändamål,

till följd hvaraf åt denna sida af saken måste egnas den sorgfälligaste

uppmärksamhet, på det att inga intressen — statens, församlingarnes

och boställshafvarnes — må blifva lidande vid en reglering, som i större

eller ringare mån berör dessa intressen.

Hvad derefter angår den äskade höjningen i skogsstatsanslaget med

ofvan omförmälda tillhopa 1,670 kronor samt framställningen om höjning

med 850 kronor i anslaget till statens skogsskolor, hvilken senare

framställning står i full öfverensstämmelse med det beslut angående stat

för Ombergs skogsskola, som vid 1885 års riksdag fattades i enlighet

med Kong!. Maj:ts då framstälda förslag, så föranleda framställningarna

om dessa båda anslagstillökningar icke någon Utskottets erinran. Och

om, i enlighet med hvad Utskottet finner rigtigast, den föreslagna partiella

regleringen af skogsstaten nu icke bifalles, samt de för denna

reglering begärda medel, 7,350 kronor, icke beviljas, skulle det bestämda

anslaget till skogsväsendet komma att för 1887 ökas med tillhopa 2,520

kronor och upptaga följande särskilda hufvudsummor:

för skogsstaten............................................ Kr. 406,070: —

» statens skogsskolor.............................. » 24,500: —

eller tillsammans Kr. 430,570: —

I reservationsanslaget till skogsväsendet, hvilket nu upptager följande

hufvudsummor:

till skogsinstitutet..................................... Kr. 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen ......... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet

.............................. » 214,050: —

eller tillsammans Kr. 243,950: —

har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan ändring, än att anslaget till kronoskogarnes

förvaltning m. m. måtte för erhållande af jemn slutsumma å

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

anslaget till skogsväsendet i sin helhet ökas med 130 kronor; men sedan

Utskottet afstyrkt beviljandet af ofvannämnda 7,350 kronor, torde höjningen

i anslaget till kronoskogarnes förvaltning böra stanna vid 80

kronor, hvarigenom det åsyftade jemnandet ernås.

Åberopande hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må:

a) — med afslag å Kongl. Maj:ts framställning om

reglering af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna

samt om höjning för genomförande af denna reglering

af anslaget till skogsstaten med derför begärda 7,350

kronor — bifalla hvad Kongl. Maj:t i öfrigt beträffande

det bestämda anslaget till skogsväsendet äskat och föreslagit

samt således från och med 1887 höja anslaget till

skogsstaten med 1,670 kronor och anslaget till statens

skogsskolor med 850 kronor, hvarigenom slutsumman

af det bestämda anslaget till skogsväsendet kommer

att höjas från 404,400 kronor till 406,070 kronor;

b) beträffande reservationsanslaget till skogsväsendet

besluta att, för jemnande af anslagets till »skogsväsendet»

slutsumma, höja anslaget till »kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet»

med 80 kronor eller från 214,050 kronor till

214,130 kronor, men i öfrigt till oförändrade belopp

upptaga de till reservationsanslaget hörande anslagen

till skogsväsendet; samt

c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) föreslagits

besluta, att anslaget till skogsväsendet skall för år 1887

erhålla följande uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten.................... Kr.

» statens skogsskolor...... »

reservationsanslag:

till skogsinstitutet.............. Kr.

» enskilda skogsunder
visningen.

....................... »

» kronoskogarnes för
-

406,070: —

24,500: — 430,570: —

21,300: —

8,600: —

vältning och befrämjande

af skogsväsendet

i allmänhet................... » 214,130: — 244,030: —

tillsammans Kr. 674,600: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

19

5:o) I en inom Första Kammaren af Herr L. M. Carlsson väck

motion (N:o 50), angående anslag till befrämjande af skogsodling och befrämjande

en rationel skogshushållning, har bemälde motionär framstält ett förslag"/ skogsodling

så lydande:

»att Riksdagen måtte för år 1887 till befrämjande och befordrande

af denna samhällsvigtiga angelägenhet anvisa erforderliga medel, och

tillåter jag mig föreslå ett förslagsanslag af högst 50,000 kronor, stäldt

till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, efter vederbörandes hörande, användas

till skogsodlingens och en rationel skogshushållnings befordran

inom riket, dock med vilkor, att vare sig landsting eller hushållningssällskap

inom de län, hvilka erhålla understöd af statsanslaget, skola

tillsammans bidraga med lika stora belopp som de af staten beviljade.»

Utan att förbise motionens goda syfte finner dock Utskottet någon

Riksdagens åtgärd för det af motionären åsyftade ändamålet icke vara

af oundgängligt behof påkallad. Befrämjandet af skogsodling och rationel

skogshushållning må visserligen vara en angelägenhet af stort allmänt

gagn, men något direkt ingripande härutinnan från statens sida synes

dock ej vara behöfligt, på sätt motionären föreslagit, då landsting och

hushållningssällskapen i de särskilda länen, och i synnerhet de förra,

numera torde ega så rikliga inkomstkällor, att saken bör af dem kunna

nöjaktigt främjas.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Carlssons förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Kontrollen vid enskilda banker ock kreditanstalter.

6:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, Ang. anslag

att det till kontroll vid enskilda banker och kreditanstalter anvisade til[ kontr°11

förslagsanslaget, högst 16,000 kronor, matte bestämmas till högst 20,000 banker m. m.

kronor och således ökas med 4,000 kronor. (5.)

Hvad i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 (sidd. 32 och 33)

blifvit till stöd för denna framställning anfördt, har synts Utskottet sätta

utom allt tvifvel, att den ifrågasatta anslagsförhöjningen är behöflig, till

följd hvaraf mot det begärda beloppets beviljande icke kan med fog

göras erinran.

Deremot har det icke kunnat undgå Utskottets uppmärksamhet, att

utöfningen af den kontroll, som med ifrågavarande anslag bekostas, till

följd af sakens egen natur och så som kontrollen nu är ordnad, ställer

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

i utsigt ständigt ökade utgifter för statsverket. Utskottet finner det

derför vara af stor vigt att en utväg må kunna utfinnas, hvarigenom

statens kostnader för kontrollens utöfning kunna väsentligen inskränkas.

Detta kan naturligtvis ej ske på annat sätt, än att det, i den mån sådant

kan ske, varder de statens kontroll underkastade penninganstalterna

ålagdt att betala någon del af utgifterna för kontrollen, hvilket, i betraktande

af den stora fördel, dessa anstalter sjelfva kunna hemta af en

väl ordnad och noggrann kontroll från det allmännas sida, icke synes

innebära något obilligt anspråk. För en anordning i denna rigtning —- om den pröfvas ändamålsenlig — synes tiden nu vara synnerligen lämplig,

då, såsom bekant, de enskilda bankernas oktrojer snarligen utlöpa,

hvarefter i de nya oktrojer, som kunna komma att medgifvas, erforderliga

stadganden i förevarande hänseende utan svårighet böra kunna vidtagas.

Hvad andra penninganstalter angår, hvilkas tillvaro och verksamhet

icke är beroende på för viss tid lemnade oktrojer, torde icke

heller några afsevärda svårigheter uppstå för att bringa en anordning i

nu antydt syfte till stånd, då nemligen det är antagligt, att hvarje

penninganstalt, som beror af allmänhetens förtroende, villigt skall underkasta

sig en skälig andel i kostnaderna för erhållandet af den erforderliga

kontrollen.

Från en annan sida sedt, torde äfven ett deltagande från penninganstalternas

sida i kostnaderna för den kontroll, det allmänna öfver dem

utöfvar, komma att medföra väsentliga fördelar, i det att dessa anstalter

derigenom erhålla ett eget intresse deruti, att de för kontrollen nödiga

penningarna användas så väl som möjligt, till följd hvaraf det icke är

oantagligt, att de skola i allt högre grad i hvad på dem kan bero medverka

till att kontrollen varder sä verksam, som den i penninganstalternas

eget samt allmänhetens intresse bör vara.

Derest Utskottets nu uttalade åsigter vinna bifall, torde det icke

vara skäl att nu bevilja de af Kongl. Maj:t äskade 4,000 kronor på ordinarie

stat, utan tills vidare och intill dess att en utredning om lämpligaste

sättet för sakens definitiva ordnande kan medhinnas, endast på

extra stat; och får Utskottet, under åberopande häraf, hemställa,

att Riksdagen för närvarande endast må på det sätt

bifalla Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen

på extra stat för år 1887 anvisar och ställer till

Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 4,000 kronor,

att i mån af behof och jemte det ordinarie anslaget

å 16,000 kronor användas »för kontrollen vid enskilda

banker och kreditanstalter».

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

21

Öfriga ordinarie anslag.

7:o) Beträffande alla nu på ordinarie stat under Sjunde hufvudtiteln A»g-Jfn?*

J # | -i • n • t p 1*11* p *i"t /»0 ovcLinciviG

uppförda anslag, hvilka ej blifvit här ofvan särskildt omförraälda, far anslag.

Utskottet hemställa,

att alla, här ofvan icke särskildt omförmälda ordinarie

anslag, i hvilka ändring ej blifvit föreslagen, må till

oförändrade belopp och natur i riksstaten för år 1887

uppföras; dock så, att i anslaget till skrifmaterialier

och expenser, vecl m. m. må få göras den jemkning, som

till jemnande af hufvudtitelns slutsumma må befinnas

nödvändig.

För tillfälliga behof, hänförliga till Sjunde hufvudtiteln, hafva nedannämnda

framställningar blifvit gjorda.

Genomförande af Statskontorets nya organisation.

8:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts framställning på grund af Statskontorets

derom gjorda anmälan får Utskottet hemställa, rande af stats
o

. kontorets nya

att Riksdagen må på extra stat tör år 1887 anvisa organisation.

det belopp af 5,400 kronor, som erfordras och äskats (6.)

för genomförande af Statskontorets nya organisation.

Beredande af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets riks
bokslntsbyrå.

9:o) Sedan 1885 års Riksdag, med anledning af Kongl. Maj:ts då Ang. anslag

gjorda framställning om uppförande å Statskontorets stat af aflöning till^^^ielbelopp

af sammanlagdt 4,500 kronor åt en tjensteman i andra lönegraden, krafterna å

beviljat på extra stat för 1886 det äskade beloppet, har Kongl. Maj:t,

af skäl, som i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 (sid. 84—37) byrå.

angifvits, för år 1887 begärt enahanda belopp till beredande af förstärk- <7-)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

ning af arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå; och får Utskottet

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

må på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp

af 4,500 kronor till beredande af förstärkning af

arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

m9érsättnin 10:o) Enligt af Statskontoret hos Kongl. Maj:t gjord anmälan, har

af »aistorfo-Statskontoret förskottsvis bestridt följande utgifter, hvilka borde hos

1"förskotta Riksdagen anmälas till ersättning, nemligen:

(8.) till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m.

af åtskilliga kronans domäner............................................. Kr. 3,177: 23

» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader å

indragna boställen .................................................................. » 8,604: 40

» ersättning åt en kronoarrendator för saknad afkomst

af exproprierad jord.............................................................. » 79: 30

» godtgörande af den på vissa kronoegendomar belöpande

kostnad för deltagande under år 1884 i

Hjelmarens och Qvismarens sänkning.............................. » 5,198: 89

» godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i andra vattenafledningsföretag .................. » 9,952: 24

» godtgörande af utskylder m. m. för ett indraget

boställe .................................................................................... » 684: 57

» reparationer under år 1884 å Tranebergs, Nockeby

och Drottningholms broar................................................... » 10,355: 06

» kostnader för statsverkets bergseffekter ........................ » 4: 20

» kostnader för komitén för utarbetande af förslag till

ny instruktion för Riksdagens revisorer........................ » 2,256: 90

» ersättning, jemlikt 9:de punkten i nådiga förord
-

ningen den 15 Juni 1883 angående reglering af

arbets- eller hofveriskyldigheten till vissa kronans

egendomar i Skåne, för år 1884 till den då ännu

befintliga landshöfdingelöneregleringsfonden för upphörd

arbets- eller hofveriskyldighet af vissa hemman

till Alnarps kungsgård ......................................................... Kr. 4,647: 35

eller tillhopa Kr. 44,960: 14.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

23

Med anledning häraf och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må till gäldande af nämnda förskott

på extra stat för år 1887 anvisa ett till helt krontal

jemnadt belopp af 44,961 kronor.

Genomförande af Öfverintendentsemlbetets nya organisation.

1 l:o)

Utskottet hemställer, , .

7 Ang. anslag

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom tll\.^°em^''

gjorda framställning, må, för genomförande af Öfver- öjvmnunintendentsembetets

nya organisation, anvisa för år 1887 dentsembetets

C j r\r\r\ 1 or9amsa~

ett extra anslag al 1,000 kronor. tion.

(9.)

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

12:o) Sedan 1884 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 80,000^-™’’““”*

kronor till iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m., samt af detta an- beviljadt anslag

för hvartdera af åren 1885 och 1886 anvisats en femtedel eller 16,000

kronor har Kongl. Maj:t, af skäl, som anförts till statsrådsprotokollet^* åKaimar

den 11 sistlidne Januari (sid. 38), äskat för år 1887 ytterligare en femte- sloUdel,

eller 16,000 kronor. (10'')

Vidare har, beträffande detta anslagsbehof, Herr A. P. Danielson

i en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 167) — efter erinran,

hurusom Stats-Utskottet, vid pröfning af Kongl. Maj:ts vid 1884 års

riksdag gjorda framställning om beviljande för ifrågavarande ändamål

af 120,000 kronor, ansett, att takhufvarne å slottet kunde utan afsevärd

olägenhet täckas med galvaniserad jernplåt i stället för af Kongl. Maj:t

föreslagna och i kostnadsförslaget upptagna kopparplåt samt förty hemstält,

att det begärda anslaget måtte nedsättas till af Riksdagen sedermera

ock beviljadt belopp af 80,000 kronor — föreslagit, att som motionären

varit i tillfälle inhemta, att priset å koppar, så betydligt fallit,

att högst 5,000 kronor erfordrades för att omförmälda takhufvar kunde

täckas med koppar i stället för, såsom beslutadt blifvit, med galvaniserad

jernplåt, samt att reparationsarbetet ännu icke mera framskridit än att

denna förändring lämpligen kunde vidtagas, Riksdagen, vid behandlingen

af Kong]. Maj:ts här ofvan omförmälda framställning, ville medgifva den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11.

ändring i det år 1884 fattade beslutet, att Riksdagen hos Kongl. Maj:t

anmälde att, derest takhufvarne å Kalmar slott kunde täckas med koppar

i stället för galvaniserad jernplåt till ökad kostnad af högst 5,000 kronor,

samt Kongl. Maj:t kunde af andra, till dess förfogande varande medel till

sagda kostnad bereda tillgång, Riksdagen för sin del lemnade bifall till

den sålunda afsedda förändringen.

Hvad Kongl. Maj:ts framställning vidkommer, föranleder densamma

icke någon erinran.

Beträffande föremålet för det af motionären framstälda förslag har

upplysts, att Öfverintendentsembetet i skrifvelse till Konungen den 5

Januari 1886, i fråga om antagandet af anbud å beslutade reparationsarbeten

å Kalmar slott, anfört bland annat följande:

att vid tiden för utförande af ifrågavarande reparationsarbeten Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län i skrifvelse den 15 Juni 1885

fäst Öfverintendentsembetets uppmärksamhet å det stai’ka prisfall å

koppar, som under de senare åren inträffat och antagligen komme att

ytterligare fortgå samt dervid tillika erinrat, dels hurusom kopparplåt

måste anses såsom vida varaktigare och smidigare taktäckningsämne än

galvaniserad jernplåt, hvilken dessutom, då den blifvit otjenstbar, saknade

allt värde, under det att kopparplåten bibehölle materialvärdet,

dels ock hurusom sistnämnda plåt, derest den anbragtes å tornhufvarne,

skulle med hänsyn till färgen synnerligen väl öfverensstämma med det

för de plana ytorna å slottstaken afsedda täckningsämnet svensk skiffer,

hvarigenom åt hela byggnaden komme att beredas ett långt mera harmoniskt

och värdigt utseende, än om tornhufvarne blefve täckta med

den hvitgrå galvaniserade plåten; till följd hvaraf Kongl. Majrts Befallningshafvande

funnit sig böra hemställa, huruvida icke skäl förefunnes

att beträffande omförmälda tornhufvars täckning uppgöra alternativa

kostnadsförslag, som å den blifvande entreprenadauktionen utbjödes,

hvarigenom kunde utrönas, om icke anslagets storlek medgåfve användandet

af kopparbetäckning;

att embetet, som delade Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes sålunda

uttalade åsigt, efter inhemtande af uppgifter å nu gällande pris å kopparplåt,

trodde det vara möjligt att erhålla anbud å arbetets utförande

med användande af koppar inom den för tornen afsedda del af anslagssumman

för hela slottsreparationen, eller 54,000 kronor, till följd hvaraf

embetet ock anmodat länsstyrelsen om anställande af auktion å arbetet

i dylikt syfte;

att denna auktion, hvilken hållits inför bemälde Befallningshafvande

den 12 December 1885 emellertid så utfallit, att dervid afgifvits anbud

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

25

å arbetet, med användande derför af kopparplåt af två uppgifna spekulanter,

den ena med 70,000 kronor och den andra med 76,933 kronor

41 öre, hvarförutom, efter auktionen, till Kongl. Maj:t inkommit ett

dylikt anbud af byggmästaren i Stockholm A. M. Svensson med ,59,000

kronor, eller 5,000 kronor högre än den omförmälda, för ändamålet tillgängliga

delen af anslagssumman;

att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på grund häraf funnit sig ej

kunna antaga något af de sålunda afgifna anbuden, men öfverlemnat

det sistnämnda till embetets pröfning under tillkännagifvande, att den

omständigheten, att detta med 5,000 kronor öfverstege maximibeloppet,

icke i och för sig, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åsigt, borde

föranleda till dess förkastande, enär, äfven om icke genom besparing å

den summa, som beräknats åtgå för slottstakens omläggning i öfrigt,

hela restaurationsarbetet skulle kunna utföras inom det af Riksdagen

beviljade anslag, skilnaden vore alltför obetydlig för att icke Kongl.

Maj:t skulle kunna finna utväg att betacka densamma med andra medel;

samt slutligen

att Öfverintendentsembetet för egen del hemstälde om bemyndigande

att, på anförda skäl, antaga Svenssons anbud, äfvensom att, derest

sig visade att nämnda 5,000 kronor icke kunde helt och hållet eller till

någon del betäckas af det för restaurering af slottstaket m. m. i dess

helhet anvisade extra anslaget af 80,000 kronor, få bekosta bristen af

Sjunde hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer.^

Denna Öfverintendentsembetets skrifvelse inkom till Kongl. Maj:t

den 8 Januari 1886 samt hade derför, derest densamma ansetts böra

föranleda till någon Kongl. Maj:ts framställning hos Riksdagen, kunnat,

om dertill funnits vara skäl, behandlas i sammanhang med andra till

regleringen af utgifterna under Sjunde hufvudtiteln hörande frågor,

hvilka föredrogos i Statsrådet den 11 i samma månad.

Vid sådant förhållande skulle möjligen ett uttalande från Riksdagens

sida i ett ärende, som är understäldt Kongl. Maj:ts pröfning och ännu

icke blifvit afgjordt, kunna anses mindre lämpligt, men då Utskottet,

sedan dess uppmärksamhet blifvit genom förevarande motion fäst å

frågans nuvarande läge, delar den uppfattning, att det vore önskvärdt,

att kopparplåt måtte kunna användas till täckning af tornhufvarne å

slottet i stället för galvaniserad jernplåt, då sådant nu synes kunna ske

för en kostnad, som knappast är nämnvärd i förhållande till hvad ursprungligen

blifvit beräknadt, så finner Utskottet de förhandenvarande

betänkligheterna mot ett Riksdagens uttalande i det på Kongl. Maj:ts

pröfning beroende ärendet böra falla; och hemställer Utskottet alltså,

Bih. till Rilcsd. Frot. 1886. 4 Sami. 1 Afcl. 8 Haft. i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

att Riksdagen må:

a) med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit på

extra stat för år 1887 anvisa till iständsättande af taket

å Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed

af vissa förändringar i afseende å slottstornen en

femtedel af det för detta ändamål beviljade anslaget å

80,000 kronor, eller 16,000 kronor; samt

b) besluta att, vid anmälan om anslagets anvisande,

tillika gifva tillkänna, att, derest tornhufvarne å Kalmar

slott kunna täckas med kopparplåt i stället för galvaniserad

jernplåt till en ökad kostnad af högst 5,000

kronor samt Kongl. Maj:t kan af andra, till dess förfogande

stälda medel till sagda kostnad bereda tillgång,

Riksdagen för sin del deremot icke har något att

erinra.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

AnS. anslag 13:o) Med anledning af Kongl. Mai:ts derom gjorda framställningar

förvaltningen hemställer Utskottet,

jordbruks- att Riksdagen för bestridande af utgifterna för

domäner. den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner

‘-11 12-] må på extra stat för år 1887 anvisa följande belopp:

a) till aflöning ät domänintendenter och uppehållande

af domäng öromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor

; och

b) till resekostnader vid domänförvaltningen, såsom

förslagsanslag, 21,639 kronor.

Kongl. teatrarne.

Ang. anslag 14:o) I skrifvelse den 9 April 1884 (N:o 21) anmälde Riksdagen, med

anledning af Kongl. Maj:ts vid nämnda riksdag framstälda förslag rörande

(13.) de Kongl. teatrarne, bland annat, att Riksdagen under vilkor, att Stockholms

stad under tre år från den 1 Juli 1884 med ett belopp af 50,000

kronor om året deltoge i kostnaden för de Kongl. teatrarnes verksamhet,

dels medgifvit, att teatrarnes verksamhet å såväl den stora som den

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

27

dramatiska teatern finge fortgå i tre spelår, räknadt från den 1 Juli

1884, dels för sådant ändamål uppfört till oförändradt belopp det till

Kongl. teatern i då gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget å 60,000

kronor, dels ock på det sätt bifallit Kongl. Maj:ts begäran om anslag å

extra stat för år 1885 till de Kongl. teatrarne, att till Kongl. Maj:ts förfogande

stäldes ett kreditiv å högst 15,000 kronor, att användas endast

i den mån anslaget å ordinarie stat samt Hans Maj:t konungens bidrag

till teatrarne tillika med Stockholms stads tillskott och teatrarnes öfriga

inkomster icke försloge till bestridande af teatrarnes utgifter; dock med

vilkor jemväl att statsmedel utöfver sålunda bestämda anslag icke finge

för de Kongl. teatrarne användas.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda af 1884 års Riksdag blifvit

beslutadt har nu Kongl. Maj:t äskat, att för spelåret den 1 Juli 1886—

den 1 Juli 1887, hvilket är det sista af de tre spelår, som 1884 års

Riksdag afsåg, måtte beviljas ett kreditiv af högst 15,000 kronor att

användas på samma vilkor, som af 1884 års Riksdag först föreskrefvos

och derefter af 1885 års Riksdag upprepades i fråga om det för nu

löpande spelår beviljade kreditivet, likaledes å högst 15,000 kronor.

Då, sedan Stockholms stad uppfylt det anspråk på bidrag från

staden till de Kongl. teatrarnes upprätthållande, som stälts på densamma,

någon ändring i anslaget till teatrarne nu icke kan ifrågasättas, får

Utskottet hemställa,

att Riksdagen må för de Kongl. teatrarne anvisa

ett kreditiv af högst 15,000 kronor, att under spelåret

den 1 Juli 1886 — den 1 Juli 1887 användas endast

i den mån anslaget å ordinarie stat, Kongl. Maj:ts bidrag;

till teatrarne tillika med Stockholms stads tillskott

och teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till

bestridande af teatrarnes utgifter, samt med vilkor

jemväl att statsmedel, utöfver sålunda bestämda anslag,

icke få för de Kongl. teatrarne användas.

Stockholm den 12 Mars 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Reservationer:

vid punkten 3:o (angående tullverket): af Herrar N. Petersson, O. B.

Olsson, G. Eriksson, M. Jonsson och P. Pehr sson, hvilka ansett, att

Utskottets yttrande och förslag beträffande denna anslagstitel bort hafva

följande innehåll:

»Till följd af de nedsättningar, som på annat håll kunnat göras, kan

visserligen den nu begärda afiöningsförhöjningen åt tullförvaltaren i

Skellefteå beviljas, utan att sådant föranleder höjning af aflöningsstatens

slutsumma, men då den nuvarande aflöningens belopp, i enlighet med

Kongl. Maj:ts förslag, faststälts sä nyligen som vid 1883 års riksdag,

samt något så väsentligt fördyrande af lefnadskostnaderna hvarken uppgifvits

eller kan antagas hafva efter denna tid inträffat, att förhöjning i

aflöningen kan anses påkallad af sådana förhållanden härutinnan, hvilka

icke redan vid aflöningens bestämmande till det nuvarande beloppet

kunnat förutses och beräknas, finner Utskottet, som icke anser tulluppbördens

belopp samt mer eller mindre tillfälliga stegringar i denna i

och för sig böra grundlägga anspråk på ökade aflöningsförmåner, ej skäl

att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts framställning i denna del. Aflöningsstaten

skulle alltså kunna minskas med hela det belopp af 1,700 kronor,

som besparas genom den ofvan omförmälda omregleringen af tullförvaltningen

i Jemtland, samt för år 1887 komma att sluta å en summa af

1,694,000 kronor i stället för äskade 1,694,800 kronor.

Ofriga af Kongl. Maj:t framstälda förslag angående tullverket hafva

icke föranledt annan erinran, än att omkostnadsstaten, till vinnande af en

jemn slutsumma, synts böra nedsättas med 310 kronor i stället för af

Kongl. Maj:t för samma ändamål föreslagna 110 kronor, då denna stat

skulle komma att utgöra 211,795 kronor i stället för af Kongl. Maj:t

beräknade 211,995 kronor; hemställande derför Utskottet,

att Riksdagen må:

a) — med afslag å Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i aflöningen

åt tullförvaltaren i Skellefteå, men med godkännande af öfriga

af Kongl. Maj:t föreslagna ändringar i tullverkets aflöningsstat för år 1887

— fastställa denna stat för samma år till 1,694,000 kronor;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

29

b) med godkännande af hvad Kongl. Maj:t beträffande tullverkets

öfriga utgiftsstater för år 1887 föreslagit — endast med den förändring

att omkostnadsstaten för vinnande af jemn slutsumma minskas med 310

kronor i stället för 110 kronor enligt Kongl. Maj:ts framställning —- bestämma

tullverkets öfriga utgiftsstater för år 1887 till följande belopp:

öfverg-ångsaflöningsstaten till

ålderstilläggsstaten till......................................................

indragningsstaten till .......................................................

pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente

till .......................................................................

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

efterleumade enkor och barn till...........................

omkostnadsstaten till ........................................................

Kr.

31,660

250,000

46,745

197,000:

31,800

211,795

eller tillsammans Kr. 769,000

samt

c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) hemstälts, bestämma anslaget

för tullverket för år 1887 till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,463,000 kronor»;

vid punkten 4:o (angående Skogsväsendet): af Herrar Grefve U.

Sparre och Grefve W. (1. Hamilton; och

af Herrar Friherre Ii. von Kramer, C. E. Casparsson, Friherre F.

von Essen, H. P. P. Tamm och E. Sederholm, hvilka yrkat bifall till

Kongl. Maj:ts proposition;

vid punkten 5:o (angående ifrågasatt anslag till befrämjande af skogsodling

m. m.): af Herr Friherre F. von Essen, hvilken yrkat, att

Utskottets utlåtande i denna punkt skulle erhålla följande lydelse:

»Utan tvifvel är denna framställning förtjent af uppmärksamhet, såsom

afseende ett ändamål, hvilket för hela landet är af stor vigt; men

med den ringa utredning, som nu föreligger, lärer dock icke böra komma

i fråga, åtminstone för närvarande och i sakens nuvarande skick, att anvisa

medel för dess främjande.

Dock synes det Utskottet, att vissa åtgärder i det af motionären

afsedda syfte redan nu skulle kunna vidtagas, nemligen på det sätt, att

enskilde erbjödes tillfälle att, i mån af tillgång, af staten erhålla skogsfrö

till lägre pris än det allmänt gällande; hvarjemte utlemnandet till

enskilde af plantor för skogsplantering, hvilket nu lärer ega rum vid en

eller annan af statens plantskolor för skogsträd, synes böra utsträckas

så långt, som sådant låter sig göra utan afsevärda kostnader för staten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Huru denna sak skall till sina detaljer ordnas, såsom t. ex. i fråga

om sättet för försäljningen af det frö, staten kan undvara, om och i

hvad mån staten kan låta den enskilde, som sådant behöfver, erhålla

någon handledning vid skogssådd och skogsplantering, om staten sjelfständigt

eller endast i förening med landsting eller hushållningssällskap

bör verka för ändamålet o. s. v., lärer endast genom Kongl. Maj:t och

vederbörande myndigheter kunna utredas.

Utskottet hemställer derför,

att Herr L. M. Carlssons motion må på det sätt bifallas, att Riksdagen

besluter att hos Kongl. Maj:t hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, om och på hvad sätt staten skulle för billigt pris

och i mån af tillgång åt enskilde kunna tillhandahålla skogsfrö och

plantor för skogsodling, samt låta anordna handledning vid skogssådd

och skogsplantering utan afsevärda kostnader för statsverket.»

I denna reservation hafva Herrar Friherre R. von Krcemer, C. E.

Casparsson, S. Nilsson, N. Petersson och A. Persson instämt;

af Herr A. P. Danielsson;

vid punkten 12:o (augående iståndsättande af taket å Kalmar slott):

af C. E. Casparsson.

Herrar O. W. Odelberg och N. Fosser hafva ej inom Utskottet deltagit

i behandlingen af Sjunde hufvudtiteln och Herr Friherre B. A.

Leijonhufvud endast i den del deraf, som rör postverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor Litt. A och Litt. B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Bil.

Tabell öfver ordinarie aus-slagen under

1886 års riksstat anslår:

17.000

62,400

122,100

95,800

174,000

75.000

20,300

5,400

169,600

35,500

5,694,500

1,330,000

2,468,000

1,640,000''

94,000;

672,000!

Tpt 12,675,600

17,000 - 62,400 - 22,100; —

95,800 —

• 174,000;—!

75,000! —

— 20,300 —

— 5,4001—!

— 169,600 —

— 35,500 —

j—i 5,694,500 —

— 1,330,000]—

2,468,000 —

1,640,000!—!

94,000; -j

672,000,—

i

Anvisning i

kontant

Indelning och dermed

jemförlig anvisning, på ]

förslag.

Friheter och i ■« .... .

\ i i ,. i Krsattnmgar

kyrkotionde

Summa

Kronor

ö. i Kronor ö. j Kronor ! ö.

Kronor

Finans
-

Departementschefen ............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Kammarkollegium ................................................

Statskontoret.........................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag .....................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering,

Mynt- och kontrollverken ....................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag ...

Kammarrätten ......................................................

Ofverintendentsembetet..........................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt

Ökas med .........................................................

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafbelopp

...........................................................

Minskas med......................................................

Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt

Minskas med......................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
Domänstyrelsen

.................................................

Skogsväsendet:

Bestämd/, anslag:

För skogsstaten. Nuvarande belopp............

Ökas med...............................................

För statens skogsskolor. Nuvarande belopp

Ökas med................................................

-i 12,675,600;—j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.

38

Litt. A.

riksstatens SJ ix 11 <1 e 1 miViitltitol.

Förslag till blifvande riksstat:

departementet.

Anvisning i

kontant

Indelning och dermed

jemförlig anvisning, på

förslag.

Summa

Friheter och

kyrkotionde

Ersättningar

Kronor ! ö.

Kronor ö.

|

Kronor ö.

Kronor I ö.

förslagsanslag

af postmedlen. Nuvarande belopp 5,694,500: —

........................................................481,300: —

medlen direkt utgå. Nuvarande

...... 1,330,000: —

30,000: —

utgå. Nuvarande belopp .......

...... 2,468,000: —

anslag ....................................

4,000: —

17,000—

—

—

—

17,000

—

62,400 —

—

—

62,400

—

122,100 —

—

—

—

122,100

—

95,800 —

—

—

95,800

174,000''—

—

—

174,000

75,000 —

—

—

75,000

—

20,300 —

—

_

20,300

—

5,400 —

—

5,400

—

169,600 —

—

—

169,600

—

35,500 —

—

—

—

35,500

—

6,175,800 —

—

-—

—

6,175,800

—

1,300,000 —

%

—

—

1,300,000

—

2,464,000 —

_

2,464,000

—

1,640,000 —

—

__

1,640,000

—

94,000:—

—

—

94,000

—''

404,400: —

1,670^— 406,070: —

23,650: —

__________850: ~ 24,500: — 430,570:

Transport 430,570:

— 12,450,900

— 12,450,900:-

Bill. till Iiiksd. Prof. 18SV. 4 Sami. 1 Afä. 8 Häft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

1886 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant

Indelning och dermed

jemförlig anvisning, pa

förslog.

Sumn

Friheter och!™ .... .

, , ,. , Ersättningar

kyrkotionde i °

Tpt

Kronor

12,675,600

12,000

30.000

200,000

21,550

15.000

430.000

16.000

25.000

30,800

20.000

250.000

36,810

35.000

60.000

Kronor I ö. | Kronor

2,520

2,720

Kronor

I 2,675,600

12,000

30.000

200,000

26,790

15.000

430.000

16.000

25.000

30,800

20.000

250.000

36,810

35.000

60.000

S:ai 13,857,760— 2,520 — 2,720

13,863,000

Ö.

Reservationsanslag :

För skogsinstitutet ......................................

» enskilda skogsundervisningen .............

Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

mänhet. Nuvarande belopp ....................

Okas med..................................................

—j Till belöningar för rofdjurs dödande, förslags—■

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

— | Byggnader och reparationer, reservationsanslag ...

— | Städers friheter, förslagsanslag.............................

— j Observations- och uppbördsprocenter m. m., för
—;

Kontroll & tillverkningsafgifter, förslagsanslag......

—'' För kontrollen vid enskilda banker och kredit
—J

Restitutioner, förslagsanslag .................................

—: Ålderstillägg, förslagsanslag .................................

—I Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

—| Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser,

—j Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
—!

Extra utgifter, reservationsanslag .......................

—-I Kong!. Teatern .................................................

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 11.

35

Förslag till blifvande riksstat:

xlnvisning i

kontant

Kronor

Ö.

Transport 430,570: —

| 12,450,900

—

......................... 21,300: —

................................... 8,600: —

af skogsväsendet i all-

.....................214,050: —

..................... 80: — 214,130: — 244,030: —

674,600

anslag ..................................................................

hus i Stockholm, förslagsanslag ......................

12,000

30,000

_

200,000

—

21,550

—

slagsanslag ............................................................

15,000

—

430,000

—

anstalter, förslagsanslag, högst..............................

16,000

25,000

—

30,800

—

20,000

—

förslagsanslag.........................................................

250,000

—

anslag ...............................................................

36,810

—

35,000

—

60,000

—

Indelning och dermed

jemförlig anvisning, på

förslag.

Friheter och

kyrkotionde

Kronor

2,520

Ersättningar

Kronor

2,720

Summa

Kronor

Ö.

12,450,900

674,600

12,000

—

30,000

—

200,000

—

26,790

—

15,000

—

430,000

—

16,000

—

25,000

—

30,800

—

20,000

—

250,000

—

36,810

—

35,000

—

60,000

—

2,520 2,720

14,312,900 —

Summa; 14,307,660

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Bil. Litt. B.

Tabell öiVei* extra ordinarie anslaget under

rilesstatens Sjunde lin i tv iid titel.

Kronor

öre

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli:

För

kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter..............

4,000

Statskontoret:

För

genomförande af dess nya organisation.................................

5,400: —

Till

beredande af förstärkning af arbetskrafterna å riksboksluts-

byrån .....................................................................

4,500: —

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna

hufvudtitel ..........................................................................

44,961: —

54,861

—:

Öfverintendentsembetet:

För

genomförande af dess nya organisation .............................

1,000: —

»

ist&ndsättande af taket å Kalmar slott m. m.....................

16,000: —

17,000

—-

Domänstyrelsen:

Till

aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domän-

göromålen hos länsstyrelserna ...........................................

45,000: -

»

resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag .........

21,639: —

66,639

—

De Kongl. Teatrarne:

Till

de Kongl. Teatrarne för spelåret 1886—1887 utöfver det å

ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, kreditiv,

högst .....................................................................................

15,000

-

Summaj

157,500

_|

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

Bii. i. t a
utvisande

de aflöniugsförmåner samt öfriga inkomster, som årligen tillfalla nedan
-

Fast aflöning under de 5

första tjenstefiren; sportler

och uppbördsprovision

oberäknade

Postförvaltare.

l:sta, aflöuingsklassen ............ 3,000

enligt Kongl. Majits förslag 3,000

Lön

Tjenst- I

görings- i Summa

ipenningai’!

2. dra

d:o

enligt Kongl, Maj:ts förslag

3:dje

d:0

enligt Kongl. Majits förslag

4: de

d:o

enligt Kongl. Maj:ts förslag

5:te

d:o

enligt Kongl. Majits förslag

6:te

d:o

2,700

2,700

2,250

2,250

1,800

1,800

1,350

1,500

1,200

enligt Kongl. Majits förslag 1,350

Kontrollörer.

lista lönegraden ..................! 2,700 I

2,700

1,000

1,000

900

900

750:

750

000 ;

600

450

500

400 !

450

- 4,000

- 4,000

- 3,600

- 3,600

- 3,000

- 3,000

- 2,400

-2,400

- 1,800

- 2,000

- 1,600

- 1,800

enligt Kongl. Majits förslag

2:dra d:o ................

enligt Kongl. Maj:ts förslag

3:dje d:o ..................

2,250

2,250

1,800

enligt Kongl. Majits förslag 1,800

Postexpeditörer.

lista lönegraden .................I 1,200

enligt Kongl. Majits förslag 1,350

2:dra d:o ................| 900

enligt Kongl. Majits förslag 1,200

900 — 3,600 I—

900 - 3,600 -

750 — 3,000: —

750 —

600

600 -

400 - 450 -

300 -

400 -

3,000 —

2,400 —

2,400 -

1,600

1,800

1,200

1,600

Fast aflöning efter 5 års

tjenstgöring; sportler och

uppbördsprovision

oberäknade

Fast aflöuing efter 10 års

tjenstgöring; sportler och

uppbördsprovision

oberäknade

Lön

Tjenst-

görings-

Summa

Lön

Tjenst-

görings-

Summa

penningar

penningai

3,000

—

1,000

4,000

_

3,000

_

1,000

_

4,000

_■

3,375

—

1,125

—

4.500

-

3,750

—

1,250

—

5,000

2,700

—

900

—

3,600

—

2,700

—

900

—

3,600

—

3,075

—

1,025

—

4,100

-

3,450

—

1,150

—

4,600

2,250

—

750

—

3,000

—

2,250

—

750

—

3,000

—!

2,625

—

875

—

3.500

—

3,000

—

1,000

—

4,000

—

2,025

—

675

—

2,700

—

2,250

—

750

—

3,000

- |

2,175

—

725

—

2,900

-

2,550

—

850

-

3,400

~ !!

1,575

—

525

—

2,100

—

1,800

—

600

—

2,400

—

1,800

—

600

—

2,400

—

2,100

—

700

—

2,800

—

1,425

—

475

—

1,900

—

1,650

—

550

—

2,200

— j

1,650

—

550

—

2,200

—

1,950

—

650

—

2,600

- |

2,700

900

3,600

2,700

900

3,600

3,075

—

1,025

—

4,100

—

3,450

-

1,150

—

4,600

—

2,250

—

750

—

3,000

—

2,250

—

750

—

3,000

—;

2,625

—

875

—

3,500

—

3,000

—

1,000

—

4,000

1,800

—

600

—

2,400

—

1,800

—

600

—

2,400

—

2,175

—

725

—

2,900

—

2,550

—

850

—

3,400

—

1,425

475

1,900

1,650

550

2,200

1,650

—

550

—

2,200

—

1,950

—

650

—

2,600

—

1,125

—

375

—

1,600

—

1,350

—

450

—

1,800

—

1,500

—

500

—

2,000

—

1,800

—

600

—

2,400

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.

39

b e 11

nämnde posttjenstemän; med tillägg af uppgift om pension vid afsked ur tjensten.

GO

''-3

sr,

d

to

rM

P *-3

>5 aF

i

Pension vid

afsked ur

Bl

CD

C

CD

B

O:

di

^ 2

er1 S-

p

tjensten

a

n-.

..Il

>-i <—•

p:

,co crq

Anmärkningar

>—1 25o

<

-3

ö 2L

CD

d w

< *3

co O

ifrån ci-

3

vilstatens

B ^

cd’

B

po

m*

uq*

B

O d- rH

P

o 3

pensions-

inrätt-

r rån post- verket

Summa

T

B

"D

ning

1,169

—

2,160

—

7,329

—

1,800

_

1,200

3,000 —

1,169

—

2,160

—

8,329

—

—

—

—

—

3,750 -

1,130

—

1,500

—

6,230

—

1,200

—

1,500

—

2,700 —

l:o. Sportler.

1,130

—

1,500

—

7,230

—

—

—

—

—

3,450 -

Sportlerna utgöras af

a) afgifter för postutvexling genom lösväska.

770

—

1,160

—

4,930

—

1,200

—

1,050

—

2,250 —

b) afgifter för postafgifters bokförande.

770

-

1,160

—

5,930

—

—

—

—

3,000 -

c) en afgift af 2 öre för hvarje insättning i postsparbanken.

Om sportlerna anmärker Generalpoststyrelsen, att de äro

310

—

860

—

4,170

—

900

-

1,350

—

2,250 —

stadda i sjunkande samt dessutom ytterst vexlande inom

de särskilda klassserna (se vidare härom sid. 7 i skrifvelsen

310

—

860

—

4,570

—

—

—

—

—

2,550 -

den 30 Nov. 1885.)

280

—

740

—

3,420

—

600

—

1,200

—

1,800 j—

2:o. Uppbördsprovision.

280

—

740

—

3,820

—

2,100 i-

Genom K. Br. d. 16 Juni 1876 är bestämdt, att den tjenste-

130

—

500

-

2,830

—

600

—

1,050

—

1,650 -

• männen vid postanstalterna tillkommande provision för

kontant redovisade postafgifter och sålda frimärken skall

130

500

3,230

1,950 -

från och med 1877 utgå med höjda belopp af

10 % å uppbörd, som icke öfverstiger 3,000 kronor.

6 % å d:o, som öfverskjuter 3,000 kronor men icke 15,000

kronor.

—

660

660

—

4,260

—

900

—

1,800

—

2,700 —

3 % å d:o, som öfverskjuter 15,000 kronor.

Genom K. Br. d. 23 Mars 1877 är vidare bestämdt, hvad

5,260

3,710

900

1,350

3,450 —

2,250 '' -

angår provisionen åt de i denna tabell upptagna befatt- ningar, att Y4 tillkommer postkontorschefen ensam och

710

—

—

—

—

—

öfriga 3/4 denne och vederbörande d stat uppförda biträdande

—

—

710

—

4,710

—

—

—

—

—

3,000 j—

tjenstemän gemensamt i mån af beloppet af dem hvar

tillkommande ordinarie lön eller arfvode.

—

—

600

—

3,000

—

900

—

900

—

1,800 -

För Stockholm och Göteborg äro särskilda bestämmelser

meddelade.

—

—

600

—

4,000

—

—

—

—

—

2,550 —

|

3:o. Pension.

Uppgifterna om de från civilstatens pensionsinrättning ut-

600

1,050

gående pensionsbeloppen äro hemtade från Kongl. Maj:ts

—

—

330

—

2,530

—

—

—

1,650 |—

förnyade reglemente för civilstatens pensionsinrättning den

—

—

330

—

2,930

—

—

—

—

1,950 -

28 September 1883, införd t i svensk författningssamling

för samma år under N:o 54.

—

—

130

—

1,930

—

600

—

750

—

1,350!-

—

—

130

—

2,530

—

—

—

—

—

1,800 -

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottetft Utlåtande N:o II

Bil. II.

Förslag

till aflöningsbelopp och öfriga grunder för aflöning af nedannämnda

klasser af posttjenstemän.

Lön

Tjenst-

görings-

penmn-

gar

Summa

Postförvaltare.

Kr.

Kr.

Kr.

lista aflöningsklassen ...........

2:dra aflöningsklassen...........

3,000

2,700

1,000

900

4,000

3,600

Efter 10 år kan aflöningen höjas med

100 kronor.

3: dj e d:o ...........

2,250

750

3,000

D:o d:o

4:de d:o ...........

1,950

650

2,600

Efter 5 år kan aflöningen höjas med!

300 kronor och efter 10 år med''

ytterligare 300 kronor.

5:te d:o ..........

1,500

1,350

500

2,000

1,800

D:o d:o

D:o d:o

6:te d:o

450

Biträdande posttjenste-

män.

a) Kontrollörer.

lista lönegraden .....................

2,700

900

3,600

Efter 10 år kan aflöningen höjas med

2:dra d:o ...................

2,250

1,800

750

3,000

2,400

D:o d:o

D:o d:o

,''l:dje d:o ..................

600

b) Postexpeditörer.

lista lönegraden.....................

1,350

450

1,800

Efter 5 år kan aflöningen höjas med

300 kronor och efter 10 år med i

ytterligare 300 kronor.

2:dra d:o .....................

1,200

400

1,600

D:o (l:o

Stockholm, Tvär Heeggströms Boktryckeri, 1886.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RÄTTELSE

i Stats-Utskottets utlåtande N:o ll.

Sid. 18 rad. 17 uppifrån står: från 404,400 kronor till 406,070 kronor

läs; från 428,050 kronor till 430,570 kronor.

*

Bih. till Rihsd. Prot. 188 6. 4 Sam/. 1 Afl

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1886:44 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel. s. 1 i texten