Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
1886-03-12 · 40 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 36 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1886:11, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1
N:o 11.
Ank. till Riksd. Kansli den 18 Mars 1886, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Sjunde hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Beträffande anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel, som omfattar
anslagen under Kongl. Finansdepartementet, hafva följande framställningar
blifvit .gjorda.
Postverket.
l:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel äskat och föreslagit, Ang. anslag
att Riksdagen, dels med beviljande af årliga pensioner för vaktbe-''iH p°^verket''
tjenten Carl Josef Snells enka Charlotta Öster och vaktbetjenten Anders
Johan Luthboms enka Christina Catarina Sundberg å 150 kronor till
hvardera, att utgå så länge de lefva ogifta, samt af årliga understöd för
vaktbetjenten Snells söner Carl Hjalmar och Oscar Emil å 50 kronor
till hvardera, att uppbäras till fylda femton år, dels ock, med godkännande
af öfriga enligt statsrådsprotokollet för den 11 Januari 1886 tillstyrkta
ändringar i postverkets stater, äfvensom af de bestämmelser,
hvilka i sammanhang med ifrågasatta förbättrade aflöningsförmåner för
Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Samt. 1 Afd. 8 Häft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
en del posttjenstemän enligt samma protokoll föreslagits, måtte för år
1887 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 6,235,000
kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater,
som nu utgöra 5,694,500 kronor, skulle ökas med 540,500 kronor.
Jemte Kongl. Maj:ts framställningar föreligger till behandling äfven
en af Herr A. Hedin i Andra Kammaren väckt motion (N:o 181), men
då denna motion endast afser en detaljfråga inom en af postverkets
stater, kommer Utskottet först efter redogörelsen för Kongl. Maj:ts, samtliga
staterna afseende förslag att behandla berörda motion.
Slutsummorna af postverkets för år 1886 faststälda stater äro, jemförda
med de för år 1887 föreslagna, följande:
1886. 1887.
aflöningsstaten ..............
Kr.
2,272,800
— Kr. 2,500,600: —
öfvergångsstaten ..........
»
9,400
— » 8,400: —
indragningsstaten...........
»
8,540
— » 10,540: —
pensionsstaten.................
»
73,490
— » 73,790: —
omkostnadsstaten...........
»
3,223,500
— » 3,535,500; —
oförutsedda utgifter.....
»
68,000
— » 68,000: —
afkortningar och restitutioner m. m.
»
38,770
— » 38,170: —
tillsammans
Kr.
5,694,500
— Kr. 6,235,000: —
Af den i statsrådsprotokollet den 11 sistlidne Januari lemnade utredningen
inhemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater
afse :
I. Ökning.
A) Aflöning sstaten.
för genomförande af föreslagen löneförbättring
åt en del af postverkets tjensteman,
enligt hvad här nedan närmare
kommer att omförmälas: ökning i anslagen
till aflöning af postanstalternas personal.
....................................................................... Kr. 84,600: —
ökning i anslaget till ålderstillägg ... » 94,200: •—-
för tillgodoseende af befintligt behof
af nya poststationers inrättande och höjning
i poststationsföreståndares arfvoden » 50,000: — Kr. 228,800: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
3
Transport 228,800: —
B) Indragningsstaten.
för upptagande å denna stat af ett
belopp, motsvarande nuvarande aflöningen
åt föreståndaren för det till indragning
afsedda postkontoret i Anderslöf...... Kr. 2,000: — Kr. 2,000:_
C) Pensionsstaten.
för uppförande å denna stat dels af
personer, som dertill äro berättigade, och
dels af ofvanbemälda båda enkor och barn Kr. 6,600: — Kr. 6,600:__
D) Omkostnadsstaten.
för höjning af anslaget till uppbörds
och
frimärkesprovision med...........................
för höjning i anslaget till förhyrande
af de för postverket behöfliga lägenheter
m. m....................................................................
för höjning i anslaget till traktamenten
för tjensteman i jernvägspostkupé med
för höjning i anslaget till vaktbetjente
med .......................................................................
för höjning i anslaget till poståkdons
anskaffande och underhåll, hvilket. anslag,
i sammanhang med anvisande derå af utgifterna
för andra inventarier, skulle erhålla
förändrad benämning af »anslag till
inköp och underhåll af inventarier», med
för höjning i anslaget till postförings
kostnad
vid befordran å jernväg med ......
för höjning i anslaget till postföringskostnad
vid befordran sjöledes med tillhopa
.......................................................................
Kr. 30,000: —
» 5,000: —
» 20,000: —
» 40,000: — *)
» 85,000: —
» 100,000: —
» 47,000: —
Transport Kr. 327,000: —
237,400: —
!) I detta anslag föreslås af ofvanbemälde motionär en ytterligare höjning, hvarom mera framdeles.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Transport Kr. 327,000: — 237,400: —
för höjning i anslaget för tillverkning
af frimärken, frankokuvert och brefkort
med ...................................................................... ” 20,000:— Kr. 347,000: —
Summa ökning 584,400: —
II. Minskning.
A) Aflöning sstaten.
Minskning genom förut varande postvaktmästares ersättande
med vaktbetjente ........................................................... Kr. 1,000: —
B) Öfvergångsstaten.
Minskning genom afförande af ett aflöningsbelopp ... » 1,000: —
C) Pensionsstaten.
Minskning till följd af inträffade dödsfall .................... » 6,300: —
D) Omkostnadsstaten.
Minskning af anslagen till expensutgifter och diverse
utgifter................................................................................................... » 35,000: —
E) Afkortningar och restitutioner m. m.
Minskning till vinnande af jemn slutsumma.................. »__600: —
Summa minskning Kr. 43,900: —
Om från summan af ökningen ...................
dragés summan af minskningen...........................
................... Kr. 584,400: —
.................... » 43,900: —
erhålles det belopp af..............................................
.................... » 540,500: —
hvarmed postverkets utgiftsstater på det hela skulle komma att, enligt
Kongl. Maj:ts förslag, för år 1887 förhöjas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
5
De ändamål, för hvilkas tillgodoseende Kongl. Maj:t ifrågasatt de
omförmälda förhöjningarna, framgå till sina hufvuddrag af hvad ofvan
anförts, och, under hänvisning till statsrådsprotokollet den 11 Januari
1886 (sid. 2 —13) samt Generalpoststyrelsens såsom bilaga dertill fogade
skrifvelse den 30 November 1885, får Utskottet i detta utlåtande särskildt
omförmäla och behandla endast de delar af Kongl. Maj:ts förslag,
i hvilka Utskottet anser förtydligande böra ega rum eller ock ändring
kunna ifrågakomma.
Hvad då till en början angår ajlöningsstaten, så lärer, vid bedömandet
af de ifrågasatta aflöningstillökningarna, böra tagas i betraktande
icke allenast den fasta aflöning, som nu tillkommer de tjensteman, för
hvilka löneförbättring begärts, utan äfven de inkomster, som tillfalla
dem i form af sportler m. m., och för att lemna en öfverskådlig bild
häraf har Utskottet i en tabell sammanstält de uppgifter om dessa inkomster,
som på spridda ställen i handlingarna förekomma; varande
denna tabell, i hvilken jemväl införts fullständig uppgift å alla de förändringar
i nuvarande aflöningsförhållanden, som af Kongl. Maj:t ifrågasatts,
af det innehåll, som Bil. I vid detta utlåtande utvisar.
De skäl, som i statsrådsprotokollet blifvit anförda till stöd för Kongl.
Maj:ts framställning angående lönereglering för de i tabellen (Bil. I) upptagna
klasser och posttjenstemän, synas Utskottet ådagalägga behofvet
af åtminstone någon löneförbättring för ifrågavarande tjensteman, särskildt
de lägre af desse. I fråga om beloppen synes dock med hänsyn
till å ena sidan de ingalunda obetydliga inkomster af uppbördsprovision
och i någon mån äfven af sportler, som utgå till samtliga klasser af
posttjenstemän, för hvilka lönereglering begärts, samt å andra sidan den
ogynsamma ekonomiska ställningen i landet, jemkning böra vidtagas i de
af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningar; Och föreställer sig Utskottet,
att en på billighet grundad jemkning derutinnan kan åstadkommas på
det sätt, att hvad Kongl. Maj:t äskat i afseende på de två lägsta postförvaltareklasserna
och postexpeditörerna bifalles, så vidt angår höjningen
i den ursprungliga aflöningen, hvaremot någon ökning i dessa tjenstemäns
ålderstillägg icke skulle göras. Vidare skulle 4:de klassens postförvaltare,
i stället för begärda förhöjningar i deras ålderstillägg från
300 kronor till 500 kronor efter 5 år och från 600 kronor till 1,000
kronor efter 10 år, erhålla förhöjning i ursprungliga aflöningen med 200
kronor, men icke undfå förhöjda ålderstillägg. Hvad angår ålderstillägg
åt lista, 2:dra och 3:dje klassens postförvaltare samt kontrollörerne,
hvilka samtliga tjensteman nu ej hafva rätt till sådana tillägg och för
hvilka Kongl. Maj:t begärt sådana till belopp af 500 kronor efter 5 år
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
och 1,000 kronor efter 10 år, så skulle endast ett enda ålderstillägg å
400 kronor efter 10 år beviljas åt de två senare klassernas postförvaltare
samt kontrollörerne, men deremot ingen atlöningsförhöjning åt postförvaltare
af l:sta klassen.
Till jemförelse och ledning vid bedömandet af de aflöningsförmåner,
som nu tillkomma ifrågavarande posttjenstemän, samt de aflöningsförmåner,
som enligt Utskottets förslag skulle till dem utgå, har Utskottet
upprättat följande tabell:
Postmästare.
l:sta aflöningsklassen (nu)............................
» » enligt Utskottets förslag
2:dra aflöningsklassen (nu)..............................
» b enligt Utskottets förslag
3:dje aflöningsklassen (nu).........................
» b enligt Utskottets förslag
4:de aflöningsklassen (nu) .............................
» b enligt Utskottets förslag
5:fe aflöningsklassen (nu) ............................
» » enligt Utskottets förslag
6:te aflöningsklassen (nu) ...........................
b b enligt Utskottets förslag
Kontrollörer.
lista lönegraden (nu) ...................................
b b enligt Utskottets förslag......
2:dra lönegraden (nu)....................................
b b enligt Utskottets förslag......
3:dje lönegraden (nu) .................................
b b enligt Utskottets förslag......
Postexpeditörer.
lista lönegraden (nu) .................................
b b . enligt Utskottets förslag.....
Lön och
tjenstgö- ringspen- ningar.
Ålderstillägg
Summa
högsta
aflöning.
åt sportler
och uppbörds- provision.
Medelinkomst
Total-
summa
efter
år.
5
efter
år.
10
4,000
_
__
_
4,000
3,329
7,329 -
4,000
—
—
—
—
4,000
—
3,329
—
7,329 -
3,600
—
—
3,600
—
2,630
—
6,230 -
3,600
—
—
—
400
—
4,000
—
2,630
—
6,630 -
3,000
—
—
3,000
—
1,930
—
4,930
3,000
—
—
—
400
—
3,400
—
1,930
—
5,330 -
2,400
—
300
—
600
—
3,000
—
1,170
_
4,170 -
2,600
—
300
—
600
—
3,200
—
1,170
—
4,370 -
1,800
—
300
—
600
—
2,400
_
1,020
_
3,420 -
2,000
—
300
—
600
—
2,600
—
1,020
—
3,620 -
1,600
—
300
—
600
—
2,200
_
630
_
2,830 -
1,800
300
600
2,400
—
630
—
3,030 -
3,600
3,600
660
4,260 -
3,600
—
—
—
400
—
4,000
—
660
—
4,660 -
3,000
—
—
—
—
—
3,000
_
710
_
3,710 -
3,000
—
—
—
400
—
3,400
—
710
—
4,110 -
2,400
—
—
—
—
—
2,400
—
600
_
3,000 -
2,400
400
~
2,800
600
3,400 -
1,600
300
600
2,200
330
2,530 -
1,800
—
300
—
600
—
2,400
—
330
—
2,730 -
1,200
—
300
—
600
—
1,800
_
130
_
1,930 -
1,600
—
300
—
600
—
2,200
—
130
—
2,330 -
2:dra lönegraden (nu)............................
b b enligt Utskottets förslag
Anmärkningar.
1'' Aflöningen jemte alla ålderstillägg till aflöningen fördelas i lön och tjenstgöringspenningar på
det sätt, att 3/4:delar tillfalla lönen och ''/pdel tjenstgöringspenningarna.
2. Huru stor del af inkomsten af sportler och uppbördsprovision, som utgöres af inkomst af
hvartdera slaget, framgar af tabellbilagan I.
Sportlerna vexla, enligt hvad Generalpoststyrelsen uppgifvit, betydligt inom de särskilda klasserna.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
7
Hvad angår de vilkor och närmare bestämmelser i fråga om den
nya aflöningen, som af Kongl. Maj:t enligt sid. 4—6 i statsrådsprotokollot
i sammanhang med löneregleringsfrågan föreslagits, så hafva dessa
icke föranledt annan erinran än att stadgandet, att pension skall utgå
af samma medel, hvarifrån pensioner till postverkets tjensteman hittills
utbetalats, synts böra på det sätt förtydligas, att bestämdt angifves, huru
pensionerna skola utgå. Posttjenstemän af alla grader äro nemligen berättigade
till pension från civilstatens pensionsinrättning; och af postmedel
utbetalas derför till dem endast så stort pensionsbelopp, som erfordras
för att bereda dem full pension till den å postverkets stat sist
åtnjutna lönens hela belopp. Nu äro vilkoren för erhållande af pension
från civilstatens pensionsinrättning något olika mot de vilkor, som gälla
för pension af postmedel, till följd hvaraf det kan inträffa att, när skyldigheten
att med pension afgå ur postverkets tjenst inträder, pension
icke kan från civilstatens pensionsinrättning erhållas. I detta fall måste
således af postmedlen utbetalas större pensionsbelopp än om posttjenstemannen
kunnat bekomma så stor pension från civilstatens pensionsinrättning,
som belöper på den klass i nämnda inrättning, som han tillhör.
Stadgandet synes derför böra affattås i det syfte, att dylik pension betalas
af postmedel i den mån pensionen enligt gällande bestämmelser
icke erhålles från civilstatens pensionsinrättning.
Mot öfriga af Kongl. Maj:t gjorda framställningar har anledning till
erinran icke förekommit i annan mån, än att Utskottet ansett sig i fråga
om de pensionsbelopp, som äskats för enkorna Snell och Luthbom, böra
meddela, att de pensionsbelopp, som från civilstatens pensionsinrättning
tillkomma dessa enkor, utgöra för enkan Snell 150 kronor och för enkan
Luthbom 66 kronor 67 öre; dock så, att enkan Snell under de första
14 åren 7 månaderna efter mannens dödsfall endast erhåller 75 kronor
från inrättningen. Återstoden — halfva pensionsbeloppet — innehålles
till dess att, efter förloppet af nämnda tid, oguldna pensionsafgifter till
sammanlagdt belopp af 306 kronor 25 öre hunnit enligt stadgade grunder
inbetalas.
Sedan Utskottet på detta sätt genomgått Kongl. Maj:ts proposition,
i hvad den afser postverket, och dervid här särskildt behandlat endast
de punkter, som föranledt någon erinran eller jemkning, återstår för Utskottet
att yttra sig om Herr Hedins ofvanberörda motion.
I densamma meddelas, att brefbärarne i Stockholm i en till Generalpoststyrelsen
på hösten 1885 ingifven ansökning begärt förhöjning i vissa
fall af till dem utgående dagtraktamente, och att styrelsen med anledning
häraf höjt traktamentet för en del af de sökande, men förklarat, att an
-
8
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 11.
sökningen ej kunde i vidsträcktare mån bifallas, alldenstund den begärda
traktamentstillökningen skulle belöpa sig till omkring 11,000 kronor, och
utgifterna till traktamente åt vaktbetjente redan öfverskrede det i stat
anvisade beloppet; och har motionären föreslagit, att Riksdagen ville för
ofvan anförda ändamål höja postverkets omkostnadsstat med 11,000 kronor
utöfver hvad Kongl, Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, äro brefbärarnes i Stockholm årliga
aflöningsförmåner följande:
49
st.
ordinarie
i lön
Kr.
500
— och
i dagtraktamente
å
2: —
Kr.
730
Summa Kr.
1,230: —
12
3)
3)
3)
3)
500
— 3)
3)
3)
1: 75
3)
638
3)
3)
1,138: 75
22
3>
3)
3)
3)
500
— I)
3)
3)
1: 50
3)
547
50.
3)
3)
1,047: 50
15
D
3)
3)
3)
500
— 3)
3)
3)
1: 20
3)
438
—.
3)
3)
938: —
25
3>
3)
»
3)
500
— 3)
3)
3)
1: 10
3)
401
50.
3)
3)
901: 50
123 st.
Härtill komma
5 extra brefbärare med Kr. 150 i arfvode och i dagtraktamenten Kr. 730. Summa Kr. 880: —
2 » b b » 300 » » » » 438. » » 738: —
samt 27 reservbrefbärare med dagtraktamenten af Kr. 2—1: 25.
Brefbärareförmännen (1 i hvarje distrikt) hafva dessutom särskildt
arfvode af 10 kronor i månaden.
Alderstillägg å lönen lemnas efter 5 års tjenst med 100 kronor.
Pensionsafgiften till civilstatens pensionsinrättning utgör för brefbärare
21 kronor om året.
Till de ofvan angifna aflöningsförmånerna bör läggas värdet af den
beklädnad, som brefbärare erhåller och som består af en mössa och en
rock årligen, ena året en vinterrock och andra året en sommarrock.
Kostnaden för anskaffande af dessa persedlar har i Stockholm utgjort
för mössa 3 kronor 50 öre, vinterrock 36 kronor och sommarrock 35
kronor.
Utskottet kan icke annat finna, än att det vore olämpligt, att Riksdagen
fattade ett sådant beslut, som det af motionären åsyftade, i en
fråga, hvilken så nyligen varit föremål för pröfning af vederbörande
myndighet, helst denna tillmötesgått hvad i brefbärarnes ansökning begärts,
så långt den funnit det under för handen varande förhållanden
tjenligt. Redan detta formella skäl utgör för Utskottet tillräcklig anledning
att afstyrka motionen, och då till detsamma lägges den omständighet,
att brefbärarnes tjenstgöring icke kräfver någon särskild, mer eller
mindre kostsam utbildning, utan lämpliga personer kunna vid en jern
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 11. 9
förelsevis ung ålder vinna fast anställning, samt af hela antalet ordinarie
brefbärare (123 stycken) endast 40 erhålla så låga dagtraktamenten, att
deras inkomst af tjensten, ålderstillägget oberäknadt, uppgår till belopp
under 1,000 kronor om året i kontant, torde icke heller, då uppflyttningen
i högre klass för dagtraktamenten bör jemförelsevis tidigt kunna ega rum,
några särskild t ömmande förhållanden påkalla en afvikelse från grundsatsen,
att Riksdagen icke bör inblanda sig i förvaltningens detaljer, utan
att framställningar från Kongl. Maj:t dertill föranleda.
Genom den nedsättning i de af Kongl. Maj:t begärda förhöjda avlöningsförmånerna
för postförvaltarne, kontrollörerne och postexpeditörerne,
som Utskottet ansett böra göras, uppstår en minskning i det belopp,
hvarmed Kongl. Maj:t, föreslagit, att afiöningsstaten skulle för år 1877
ökas. I stället för de 84,600 kronor i tillökning å aflöningsanslagen till
postförvaltare m. fl., som enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle erfordas,
bör visserligen enligt Utskottets förslag höjningen bestämmas till 92,200
kronor, hvaremot de 94,200 kronor, Kongl. Maj:t äskat i tillökning å
ålderstilläggsanslaget, enligt Utskottets förslag komme att nedgå till
27,400 kronor. Till följd häraf varder hela den anslagsförhöjning, som
erfordras för tillämpning af Utskottets förslag 119,600 kronor, i stället
för af Kongl. Maj:t föreslagna 178,800 kronor; och skulle utgiftsstaternas
slutsumma efr,er iakttagande af berörda samt af Kongl. Maj:t föreslagen
minskning uppgå till 6,175,800 kronor i stället för 6,235,000 kronor enligt
Kongl. Maj:ts framställning.
Beträffande skilnaden mellan postverkets utgifter och inkomster torde
endast böra erinras, att denna skilnad skall, enligt redan gällande bestämmelser,
ingå till Statskontoret för statsverkets räkning, till följd
hvaraf särskildt stadgande icke erfordras härom.
Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
framställningar angående postverket, må:
a) — för aflöning af de i Bil. //vid detta utlåtande
upptagna klasser af posttjenstemän, fastställa de aflöningsbelopp
och grunder i öfrigt, som i nämnda bilaga
angifvas, samt för tillämpning häraf från och med
1887 års början samt äskad förhöjning i anslaget till
poststationsföreståndare och med iakttagande af den
minskning till belopp af 1,000 kronor, Kongl. Maj:t
föreslagit, höja slutsumman af postverkets aflöningsstat
från nu utgående 2,272,800 kronor till 2,441,400 kronor,
eller med 168,600 kronor;
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 8 Haft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
b) bifalla de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 11 Januari 1886 föreslagna vilkor och
öfriga bestämmelser, hvilka i sammanhang med den af
Kong!. Maj:t föreslagna löneregleringen för de i mom.
a) omförmälda klasser af posttjenstemän, enligt nämnda
protokoll föreslagits, endast med det förtydligande
tillägg beträffande pension för afskedad posttjensteman,
att sådan pension skall utgå af postmedlen i den
mån den afskedade posttjenstemannen icke eger att
enligt gällande bestämmelser erhålla pension från Civilstatens
pensionsinrättning;
c) bevilja årlig pension för vaktbetjenten Carl
Josef Snells enka Charlotta Öster till belopp af 150
kronor, att utgå så länge hon lefver ogift, samt af årliga
understöd till vaktbetjenten Snells söner Carl
Hjalmar och Oscar Emil å 50 kronor till hvardera,
att uppbäras till fylda 15 år;
d) bevilja årlig pension åt vaktbetjenten Anders
Johan Luthboms enka Christina Catarina Sundberg till
belopp af 150 kronor, att utgå så länge hon lefver
ogift; samt
e) — med godkännande af Kongl. Maj:ts öfriga
under de särskilda utgiftsstaterna framstälda förslag och
afslag å Herr Hedins ofvanberörda motion — fastställa
postverkets nedannämnda utgiftsstater för år 1887 till
följande belopp:
öfvergångsstaten .............................. till Kr.
indragningsstaten............................. » »
pensionsstaten................................... » »
omkostnadsstaten.............................. » »
oförutsedda utgifter........................ » »
afkortningar och restitutioner
m. m............................... » » 38,170: —
tillsammans Kr. 3,734,400: —
8,400
10,540
73,790
3,535,500
68,000
och, med tillägg af aflöningsstatens slutsumma, för år
1887 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,
till 6,175,800 kronor, att utgå direkt af postmedlen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
11
Telegrafverket.
2:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Riks- Ang. andag
dagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 11 sistlidne Januari närmare omförmälda ändringar i telegrafverkets (2.)
stater, under Kong!. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra
de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, måtte såsom
reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket
för år 1887 anvisa enahanda belopp, 1,300,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna
för året blifvit beräknade, samt tillika medgifva, att det
öfverskott, som kunde å telegrafinkomsterna uppstå, finge af Kongl. Maj:t
användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring; och
blefve härigenom anslagets slutsumma i staten minskad med 30,000
kronor.
Hänvisande till ofvannämnda statsrådsprotokoll (sid. 13—17), hvari
leinnas redogörelse för de ändringar för år 1887 i telegrafverkets utgiftsstater,
som, i förhållande till de för 1886 faststälda, ansetts nödiga, får
Utskottet här endast meddela dessa staters slutsummor, sådana de enligt
hvad nu äskadt blifvit skulle varda för förstnämnda år:
aflöningsstat................................
öfvergångsaflöningsstat...........
pensions- och understödsstat
underhållsstat..............................
................ Kr.
936,800: —
........ »
9,859: —
»
82,922: —
. .. ))
258,128: —
Summa Kr.
1,287,709: —
hvilken summa med 2,141 kronor understiger slutsumman af 1886 års
utgiftsstater.
Utskottet, som ej funnit anledning till någon erinran mot Kongl.
Maj:ts föreliggande förslag, får derför hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel
äskat och föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Tullverket.
mtuiiverket 8:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
"af de enligt statsrådsprotokollet öfver linansärenden den 11 sistlidne
Januari föreslagna förändringar i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget
till tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp
af 2,464,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,
hvarvid uppstode en minskning i anslagets nuvarande belopp af 4,000
kronor.
I statsrådsprotokollet (sid. 17—23) lemnas en närmare redogörelse
för denna framställning; och får Utskottet hufvudsakligen dit hänvisa
samt här endast meddela en öfversigt öfver de ändringar, som för 1887
ifrågasatts beträffande tullverkets stater.
a) i Aflöning sstaten.
Sedan 1883 års Riksdag faststält aflöningen till den vid tullkammaren
i Skellefteå anstälde tullförvaltaren till 2,000 kronor i lön, 700 kronor
i tjenstgöringspermingar och 800 kronor i ålderstillägg, eller tillhopa,
inberäknadt ålderstillägg, 3,500 kronor, har nu Kongl. Maj:t begärt förhöjning
i lönen till 2,500 kronor, i tjenstgöringspenningarna till 1,000
kronor och i älderstillägget till 1,000 kronor, då hela aflöningen, inberäknadt
nämnda tillägg, komme att uppgå till 4,500 kronor.
Vidare föreslås de ändringar i staten, som föranledas af Kongl.
Maj:ts beslut den 11 September 1885 angående omreglering af tullförvaltningen
i Jemtland.
För år 1885 upptog staten följande tulltjensteman för detta landskap:
i Dufed:
1 tullförvaltare med aflöning, ålderstillägg oberäknade, Kr. 3,000: —
1 uppsyningsman )) )) » » » 1,200: —
4 vaktmästare » )) )) » » 3,300: —•
i Melen:
1 kontrollör » » »
1 vaktmästare )> )) ))
)) » 2,400: —
)) » 800: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
13
i Östersund:
1 tullinspektor med aflöning, ålderstillägg oberäknade,..... Kr. 1,900: —
1 vaktmästare » » » » » 900: —
I stället för alla dessa tjenstår skulle enligt den nya regleringen
å stat endast behöfva uppföras aflöning, ålderstillägg oberäknade, åt 1
tullförvaltare i Östersund med 2,000 kronor i lön och 1,000 kronor i
tjenstgöringspenningar, åt 2 gränsridare 500 kronor i lön och 300 kronor
i tjenstgöringspenningar hvardera, samt åt 2 vaktmästare förhöjd aflöning
af 200 kronor, eller tillhopa således 4,800 kronor. Deremot
skulle från staten afgå aflöningar till sammanlagdt belopp af 6,500 kronor,
oberäknadt ålderstillägg, samt statens slutsumma således minskas
med 1,700 kronor.
Om från denna summa af 1,700 kronor dragés det belopp af 800
kronor, hvarmed aflöningsstaten skulle höjas, derest den begärda aflöningsförhöjningen
beviljades, återstår en summa af 900 kronor, utgörande
minskningen på det hela i aflöningsstaten.
b) i Ofver gångs aflöning sst åt en.
Genom afgång af å denna stat uppförda personer har denna stat
från 33,260 kronor minskats till 31,660 kronor, eller med 1,600 kronor.
c) i Indragning sstaten.
Denna stat har under år 1885 minskats med 2,990 kronor, men
enär å densamma bör uppföras en på grund af sjuklighet till tjenstgöring
oförmögen tjensteman, måste staten ökas med det för denne behöfliga
beloppet, eller 1,600 kronor, till följd hvaraf indragningsstaten
på det hela för år 1887 befunnits kunna minskas allenast med skilnaden
mellan de två nyssnämnda beloppen, eller 1,390 kronor, då staten således
skulle komma att erhålla en slutsumma af 46,745 kronor.
d) i Omkostnadsstaten.
I denna stat ifrågasattes ej annan ändring än att, för jemnande af
staternas slutsumma, anslaget till diverse utgifter ansetts böra minskas
med 110 kronor, hvarigenom omkostnadsstatens slutsumma skulle varda
211,995 kronor.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Sammanfattas nu hvad ofvan, med ledning af statsrådsprotokollet,
meddelats, så framgår, att tullverkets stater för år 1887 skulle erhålla
följande slutsummor:
aflöningsstaten............................................................................ Kr. 1,694,800: —
öfvergångsaflöningsstaten ......................................................... » 31,660: —
ålderstilläggsstaten ..................................................................... » 250,000: —
indragningsstaten ..................................................................... » 46,745: —
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente... » 197,000: —
pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes i
fattigdom efterlemnade enkor och barn..................... » 31,800: —
omkostnadsstaten ...................................................... » 211,995: ■—■
Summa Kr. 2,464,000: —-
eller 4,000 kronor mindre än motsvarande slutsumma för år 1886.
Mot hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel föreslagit har Utskottet
så mycket mindre haft något att erinra, som den ringa tillökning
i aflöningsstaten, som betingas af förhöjd aflöning åt tullförvaltaren
i Skellefteå, icke erfordrar någon ökning i aflöningsstatens slutsumma,
utan denna tvärt om genom indragningar på andra håll minskats.
Då således en billig hänsyn till de särskilda förhållanden, hvilka,
enligt hvad i statsrådsprotokollet närmare visats, påkalla den äskade
förhöjningen i ifrågavarande tjenstemäns aflöning, kan tagas, utan att
staten derför behöfver underkasta sig några ökade utgifter på det hela,
föranlåtes Utskottet hemställa,
att Riksdagen, med godkännande af de af Kongl.
Maj:t föreslagna förändringarna i tullverkets stater, må
bestämma anslaget för tullverket för år 1887 till ett
mot staternas slutsumma svarande belopp af 2,464,000
kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.
Skogsväsendet.
Ang. anslag
till skogsväsendet.
(4.)
4:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t framstält följande
förslag:
att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet
den 11 sistlidne Januari tillstyrkta ändringar i staten för skogspersonalen
och i sammanhang dermed af de för åtnjutande af löneförmånerna
Stats-Utskottets Utlåtande Ar:o 11.
15
vid de nya öfverjägmästarebefattningarna föreslagna vilkor, måtte höja
det bestämda anslaget för skogsstaten med 9,020 kronor till 413,420
kronor; samt
att anslaget för statens skogsskolor måtte ökas med 850 kronor till
24,500 kronor, så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:
bestämdt
anslag:
för skogsstaten.............................................. Kr. 413,420: —
» statens skogsskolor ........................... » 24,500: —• Kr. 437,920: —
reservationsanslag:
till skogsinstitutet ...................................... Kr. 21,300: —
» enskilda skogsundervisningen............ » 8,600: —
» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet.
.................................................. » 214,180: — » 244,080: —
Summa Kr. 682,000: -—
hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle ökas med
10,000 kronor.
Den i statsverkspropositionen omförmälda regleringen af de nuvarande
skogsinspektörsbefattningarna utgör enligt hvad af statsrådsprotokollen
den 11 December 1885 och den 11 Januari 1886 framgår,
endast en del af en snart förestående omfattande reglering af hela skogsstaten
och kostnaden för den nu föreslagna regleringen är beräknad
erfordra en ökning i anslaget till skogsstaten af 7,350 kronor.
Återstoden af den äskade förhöjningen å skogsstatsanslaget, 1,670
kronor, är behöflig dels för att med 1,500 kronor betäcka den till detta
belopp uppgående skilnad en mellan för år 1887 tillkommande samt
ledigblifna lönetillägg åt vissa jägmästare, dels ock för att bereda ersättning
för ett jägmästare- och ett kronojägmästareboställe, som indragits
från vederbörande boställshafvare; och utgör det belopp, hvarmed dessa
boställens afkastning ingått i vederbörandes aflöning, 170 kronor.
Hvad nu först angår regleringen af skogsinspektörsbefattningarna,
så föreligga icke några särskilda skäl till det antagande, att den nu
ifrågasatta regleringen af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna ej
skulle kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas, till dess att tillfälle —
att döma af föredragande departementschefens yttrande vid ärendets
föredragning sannolikt redan vid någon af de närmaste riksdagarne ■—
16
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11.
beredes att pröfva och afgöra frågan på en gång i hela hennes vidd.
Utskottet finner sig derför icke böra tillstyrka Riksdagen att nu bifalla
Kongl. Maj:ts i regleringsfrågan framstälda förslag; och lärer på grund
häraf något uttalande från Utskottets sida om samma förslags detaljer
icke erfordras.
Deremot anser Utskottet sig hafva anledning att här fästa uppmärksamheten
på hvad föredragande departementschefen yttrat till det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet den 11 December 1885,
i fråga om ett af Domänstyrelsen framstäldt förslag om ersättning åt
staten för dess åtgärder till de ecklesiastika skogarnes vård. Domänstyrelsens
i berörda afseende framstälda förslag, hvilket gick derpå ut,
att ersättningen skulle utgå så, att viss andel af de ifrågavarande skogarnes
afkastning skulle tillfalla statsverket, vann icke föredragandens
understöd, men deremot syntes det honom med skäl kunna sättas i
fråga, att, när å ecklesiastikt boställes skog genom skogsstaten utfördes
arbete, hänförligt till skogsskötseln, detta arbete måtte ersättas i enahanda
ordning som öfriga omkostnader för skogens skötsel, och således,
lika med dessa, gäldas af inflytande skogsförsäljningsmedel, innan någon
del deraf tillfölle vare sig boställsinnehafvare!! eller presterskapets löneregleringsfond.
En sådan anordning borde på intet sätt kunna anses
stridande mot de för dispositionen af de ecklesiastika boställsskogarnes
afkastning nu gällande grunder, hvilka uttryckligen innehölle, att af
denna afkastning i främsta rummet skulle gäldas kostnaden för skogens
skötsel. Der åter å boställe af ifrågavarande slag afkastningen icke
öfverstege husbehofvet och således icke lemnade tillgång till ersättande
af skogsstatens åtgärder för skogsskötseln, torde någon betänklighet icke
böra möta att för detta ändamål anlita de ecklesiastika boställenas skogsfond,
med hvars bildande just varit åsyftadt att utveckla skogsvården å
sådana ecklesiastika boställsskogar, hvilka icke sjelfva förmådde att derför
bestrida omkostnaderna.
Visserligen har föredragande departementschefen, enligt hvad ofvanberörda
statsrådsprotokoll den 11 December 1885 vidare gifver vid
handen, antydt, att skogsinspektörerne icke hafva någon omedelbar befattning
med skogsvården samt följaktligen icke beröras af frågan, huruvida
förrättningar af sådan art böra särskildt ersättas, och Utskottet
vill icke göra någon erinran mot denna uppfattning, men medelbart
lärer dock denna frågas ordnande kunna inverka på bedömandet af skogsinspektörsbefattningarnas
omreglering. Af denna anledning vore det
enligt Utskottets uppfattning olämpligt, att Riksdagen bunde sig genom
att nu på ett eller annat sätt ordna frågan om skogsinspektörsbefatt
-
Stats-Ut.skottets Utlåtande N:o 11.
17
ningarna. Hvad åter angår det på pröfning beroende förslaget om
ersättning åt staten för vården af ecklesiastika boställsskogar, så kan
Utskottet icke annat än finna detsamma, sådant det blifvit af föredragande
departementschefen till sina liufvuddrag angifvet, vara förtjent af
stor uppmärksamhet; dock att, vid blifvande pröfning af detsamma,
sedan detaljerna hunnit utarbetas, synnerligt afseende bör fästas derå,
att församlingarnes rätt att från ifrågavarande skogar erhålla virke till
byggnader och reparationer å boställen och kyrka tillräckligt tillgodoses.
Under nuvarande förhållanden förspörjes ej sällan klagan öfver svårigheter,
som möta, då församlingarna behöfva utsyning för nyssnämnda ändamål,
till följd hvaraf åt denna sida af saken måste egnas den sorgfälligaste
uppmärksamhet, på det att inga intressen — statens, församlingarnes
och boställshafvarnes — må blifva lidande vid en reglering, som i större
eller ringare mån berör dessa intressen.
Hvad derefter angår den äskade höjningen i skogsstatsanslaget med
ofvan omförmälda tillhopa 1,670 kronor samt framställningen om höjning
med 850 kronor i anslaget till statens skogsskolor, hvilken senare
framställning står i full öfverensstämmelse med det beslut angående stat
för Ombergs skogsskola, som vid 1885 års riksdag fattades i enlighet
med Kong!. Maj:ts då framstälda förslag, så föranleda framställningarna
om dessa båda anslagstillökningar icke någon Utskottets erinran. Och
om, i enlighet med hvad Utskottet finner rigtigast, den föreslagna partiella
regleringen af skogsstaten nu icke bifalles, samt de för denna
reglering begärda medel, 7,350 kronor, icke beviljas, skulle det bestämda
anslaget till skogsväsendet komma att för 1887 ökas med tillhopa 2,520
kronor och upptaga följande särskilda hufvudsummor:
för skogsstaten............................................ Kr. 406,070: —
» statens skogsskolor.............................. » 24,500: —
eller tillsammans Kr. 430,570: —
I reservationsanslaget till skogsväsendet, hvilket nu upptager följande
hufvudsummor:
till skogsinstitutet..................................... Kr. 21,300: —
» enskilda skogsundervisningen ......... » 8,600: —
» kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet
.............................. » 214,050: —
eller tillsammans Kr. 243,950: —
har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan ändring, än att anslaget till kronoskogarnes
förvaltning m. m. måtte för erhållande af jemn slutsumma å
Bill. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
anslaget till skogsväsendet i sin helhet ökas med 130 kronor; men sedan
Utskottet afstyrkt beviljandet af ofvannämnda 7,350 kronor, torde höjningen
i anslaget till kronoskogarnes förvaltning böra stanna vid 80
kronor, hvarigenom det åsyftade jemnandet ernås.
Åberopande hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må:
a) — med afslag å Kongl. Maj:ts framställning om
reglering af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna
samt om höjning för genomförande af denna reglering
af anslaget till skogsstaten med derför begärda 7,350
kronor — bifalla hvad Kongl. Maj:t i öfrigt beträffande
det bestämda anslaget till skogsväsendet äskat och föreslagit
samt således från och med 1887 höja anslaget till
skogsstaten med 1,670 kronor och anslaget till statens
skogsskolor med 850 kronor, hvarigenom slutsumman
af det bestämda anslaget till skogsväsendet kommer
att höjas från 404,400 kronor till 406,070 kronor;
b) beträffande reservationsanslaget till skogsväsendet
besluta att, för jemnande af anslagets till »skogsväsendet»
slutsumma, höja anslaget till »kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet»
med 80 kronor eller från 214,050 kronor till
214,130 kronor, men i öfrigt till oförändrade belopp
upptaga de till reservationsanslaget hörande anslagen
till skogsväsendet; samt
c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) föreslagits
besluta, att anslaget till skogsväsendet skall för år 1887
erhålla följande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten.................... Kr.
» statens skogsskolor...... »
reservationsanslag:
till skogsinstitutet.............. Kr.
» enskilda skogsunder
visningen.
....................... »
» kronoskogarnes för
-
406,070: —
24,500: — 430,570: —
21,300: —
8,600: —
vältning och befrämjande
af skogsväsendet
i allmänhet................... » 214,130: — 244,030: —
tillsammans Kr. 674,600: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
19
5:o) I en inom Första Kammaren af Herr L. M. Carlsson väck
motion (N:o 50), angående anslag till befrämjande af skogsodling och befrämjande
en rationel skogshushållning, har bemälde motionär framstält ett förslag"/ skogsodling
så lydande:
»att Riksdagen måtte för år 1887 till befrämjande och befordrande
af denna samhällsvigtiga angelägenhet anvisa erforderliga medel, och
tillåter jag mig föreslå ett förslagsanslag af högst 50,000 kronor, stäldt
till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, efter vederbörandes hörande, användas
till skogsodlingens och en rationel skogshushållnings befordran
inom riket, dock med vilkor, att vare sig landsting eller hushållningssällskap
inom de län, hvilka erhålla understöd af statsanslaget, skola
tillsammans bidraga med lika stora belopp som de af staten beviljade.»
Utan att förbise motionens goda syfte finner dock Utskottet någon
Riksdagens åtgärd för det af motionären åsyftade ändamålet icke vara
af oundgängligt behof påkallad. Befrämjandet af skogsodling och rationel
skogshushållning må visserligen vara en angelägenhet af stort allmänt
gagn, men något direkt ingripande härutinnan från statens sida synes
dock ej vara behöfligt, på sätt motionären föreslagit, då landsting och
hushållningssällskapen i de särskilda länen, och i synnerhet de förra,
numera torde ega så rikliga inkomstkällor, att saken bör af dem kunna
nöjaktigt främjas.
Utskottet hemställer alltså,
att Herr Carlssons förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Kontrollen vid enskilda banker ock kreditanstalter.
6:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, Ang. anslag
att det till kontroll vid enskilda banker och kreditanstalter anvisade til[ kontr°11
förslagsanslaget, högst 16,000 kronor, matte bestämmas till högst 20,000 banker m. m.
kronor och således ökas med 4,000 kronor. (5.)
Hvad i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 (sidd. 32 och 33)
blifvit till stöd för denna framställning anfördt, har synts Utskottet sätta
utom allt tvifvel, att den ifrågasatta anslagsförhöjningen är behöflig, till
följd hvaraf mot det begärda beloppets beviljande icke kan med fog
göras erinran.
Deremot har det icke kunnat undgå Utskottets uppmärksamhet, att
utöfningen af den kontroll, som med ifrågavarande anslag bekostas, till
följd af sakens egen natur och så som kontrollen nu är ordnad, ställer
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
i utsigt ständigt ökade utgifter för statsverket. Utskottet finner det
derför vara af stor vigt att en utväg må kunna utfinnas, hvarigenom
statens kostnader för kontrollens utöfning kunna väsentligen inskränkas.
Detta kan naturligtvis ej ske på annat sätt, än att det, i den mån sådant
kan ske, varder de statens kontroll underkastade penninganstalterna
ålagdt att betala någon del af utgifterna för kontrollen, hvilket, i betraktande
af den stora fördel, dessa anstalter sjelfva kunna hemta af en
väl ordnad och noggrann kontroll från det allmännas sida, icke synes
innebära något obilligt anspråk. För en anordning i denna rigtning —- om den pröfvas ändamålsenlig — synes tiden nu vara synnerligen lämplig,
då, såsom bekant, de enskilda bankernas oktrojer snarligen utlöpa,
hvarefter i de nya oktrojer, som kunna komma att medgifvas, erforderliga
stadganden i förevarande hänseende utan svårighet böra kunna vidtagas.
Hvad andra penninganstalter angår, hvilkas tillvaro och verksamhet
icke är beroende på för viss tid lemnade oktrojer, torde icke
heller några afsevärda svårigheter uppstå för att bringa en anordning i
nu antydt syfte till stånd, då nemligen det är antagligt, att hvarje
penninganstalt, som beror af allmänhetens förtroende, villigt skall underkasta
sig en skälig andel i kostnaderna för erhållandet af den erforderliga
kontrollen.
Från en annan sida sedt, torde äfven ett deltagande från penninganstalternas
sida i kostnaderna för den kontroll, det allmänna öfver dem
utöfvar, komma att medföra väsentliga fördelar, i det att dessa anstalter
derigenom erhålla ett eget intresse deruti, att de för kontrollen nödiga
penningarna användas så väl som möjligt, till följd hvaraf det icke är
oantagligt, att de skola i allt högre grad i hvad på dem kan bero medverka
till att kontrollen varder sä verksam, som den i penninganstalternas
eget samt allmänhetens intresse bör vara.
Derest Utskottets nu uttalade åsigter vinna bifall, torde det icke
vara skäl att nu bevilja de af Kongl. Maj:t äskade 4,000 kronor på ordinarie
stat, utan tills vidare och intill dess att en utredning om lämpligaste
sättet för sakens definitiva ordnande kan medhinnas, endast på
extra stat; och får Utskottet, under åberopande häraf, hemställa,
att Riksdagen för närvarande endast må på det sätt
bifalla Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
på extra stat för år 1887 anvisar och ställer till
Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 4,000 kronor,
att i mån af behof och jemte det ordinarie anslaget
å 16,000 kronor användas »för kontrollen vid enskilda
banker och kreditanstalter».
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
21
Öfriga ordinarie anslag.
7:o) Beträffande alla nu på ordinarie stat under Sjunde hufvudtiteln A»g-Jfn?*
J # | -i • n • t p 1*11* p *i"t /»0 ovcLinciviG
uppförda anslag, hvilka ej blifvit här ofvan särskildt omförraälda, far anslag.
Utskottet hemställa,
att alla, här ofvan icke särskildt omförmälda ordinarie
anslag, i hvilka ändring ej blifvit föreslagen, må till
oförändrade belopp och natur i riksstaten för år 1887
uppföras; dock så, att i anslaget till skrifmaterialier
och expenser, vecl m. m. må få göras den jemkning, som
till jemnande af hufvudtitelns slutsumma må befinnas
nödvändig.
För tillfälliga behof, hänförliga till Sjunde hufvudtiteln, hafva nedannämnda
framställningar blifvit gjorda.
Genomförande af Statskontorets nya organisation.
8:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts framställning på grund af Statskontorets
derom gjorda anmälan får Utskottet hemställa, rande af stats
o
. kontorets nya
att Riksdagen må på extra stat tör år 1887 anvisa organisation.
det belopp af 5,400 kronor, som erfordras och äskats (6.)
för genomförande af Statskontorets nya organisation.
Beredande af förstärkning af arbetskrafterna å Statskontorets riks
bokslntsbyrå.
9:o) Sedan 1885 års Riksdag, med anledning af Kongl. Maj:ts då Ang. anslag
gjorda framställning om uppförande å Statskontorets stat af aflöning till^^^ielbelopp
af sammanlagdt 4,500 kronor åt en tjensteman i andra lönegraden, krafterna å
beviljat på extra stat för 1886 det äskade beloppet, har Kongl. Maj:t,
af skäl, som i statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 (sid. 84—37) byrå.
angifvits, för år 1887 begärt enahanda belopp till beredande af förstärk- <7-)
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
ning af arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå; och får Utskottet
hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
må på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp
af 4,500 kronor till beredande af förstärkning af
arbetskrafterna å Statskontorets riksbokslutsbyrå.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
m9érsättnin 10:o) Enligt af Statskontoret hos Kongl. Maj:t gjord anmälan, har
af »aistorfo-Statskontoret förskottsvis bestridt följande utgifter, hvilka borde hos
1"förskotta Riksdagen anmälas till ersättning, nemligen:
(8.) till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m.
af åtskilliga kronans domäner............................................. Kr. 3,177: 23
» ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader å
indragna boställen .................................................................. » 8,604: 40
» ersättning åt en kronoarrendator för saknad afkomst
af exproprierad jord.............................................................. » 79: 30
» godtgörande af den på vissa kronoegendomar belöpande
kostnad för deltagande under år 1884 i
Hjelmarens och Qvismarens sänkning.............................. » 5,198: 89
» godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars
deltagande i andra vattenafledningsföretag .................. » 9,952: 24
» godtgörande af utskylder m. m. för ett indraget
boställe .................................................................................... » 684: 57
» reparationer under år 1884 å Tranebergs, Nockeby
och Drottningholms broar................................................... » 10,355: 06
» kostnader för statsverkets bergseffekter ........................ » 4: 20
» kostnader för komitén för utarbetande af förslag till
ny instruktion för Riksdagens revisorer........................ » 2,256: 90
» ersättning, jemlikt 9:de punkten i nådiga förord
-
ningen den 15 Juni 1883 angående reglering af
arbets- eller hofveriskyldigheten till vissa kronans
egendomar i Skåne, för år 1884 till den då ännu
befintliga landshöfdingelöneregleringsfonden för upphörd
arbets- eller hofveriskyldighet af vissa hemman
till Alnarps kungsgård ......................................................... Kr. 4,647: 35
eller tillhopa Kr. 44,960: 14.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
23
Med anledning häraf och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må till gäldande af nämnda förskott
på extra stat för år 1887 anvisa ett till helt krontal
jemnadt belopp af 44,961 kronor.
Genomförande af Öfverintendentsemlbetets nya organisation.
1 l:o)
Utskottet hemställer, , .
7 Ang. anslag
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom tll\.^°em^''
gjorda framställning, må, för genomförande af Öfver- öjvmnunintendentsembetets
nya organisation, anvisa för år 1887 dentsembetets
C j r\r\r\ 1 or9amsa~
ett extra anslag al 1,000 kronor. tion.
(9.)
Iståndsättande af taket å Kalmar slott.
12:o) Sedan 1884 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 80,000^-™’’““”*
kronor till iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m., samt af detta an- beviljadt anslag
för hvartdera af åren 1885 och 1886 anvisats en femtedel eller 16,000
kronor har Kongl. Maj:t, af skäl, som anförts till statsrådsprotokollet^* åKaimar
den 11 sistlidne Januari (sid. 38), äskat för år 1887 ytterligare en femte- sloUdel,
eller 16,000 kronor. (10'')
Vidare har, beträffande detta anslagsbehof, Herr A. P. Danielson
i en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 167) — efter erinran,
hurusom Stats-Utskottet, vid pröfning af Kongl. Maj:ts vid 1884 års
riksdag gjorda framställning om beviljande för ifrågavarande ändamål
af 120,000 kronor, ansett, att takhufvarne å slottet kunde utan afsevärd
olägenhet täckas med galvaniserad jernplåt i stället för af Kongl. Maj:t
föreslagna och i kostnadsförslaget upptagna kopparplåt samt förty hemstält,
att det begärda anslaget måtte nedsättas till af Riksdagen sedermera
ock beviljadt belopp af 80,000 kronor — föreslagit, att som motionären
varit i tillfälle inhemta, att priset å koppar, så betydligt fallit,
att högst 5,000 kronor erfordrades för att omförmälda takhufvar kunde
täckas med koppar i stället för, såsom beslutadt blifvit, med galvaniserad
jernplåt, samt att reparationsarbetet ännu icke mera framskridit än att
denna förändring lämpligen kunde vidtagas, Riksdagen, vid behandlingen
af Kong]. Maj:ts här ofvan omförmälda framställning, ville medgifva den
24
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11.
ändring i det år 1884 fattade beslutet, att Riksdagen hos Kongl. Maj:t
anmälde att, derest takhufvarne å Kalmar slott kunde täckas med koppar
i stället för galvaniserad jernplåt till ökad kostnad af högst 5,000 kronor,
samt Kongl. Maj:t kunde af andra, till dess förfogande varande medel till
sagda kostnad bereda tillgång, Riksdagen för sin del lemnade bifall till
den sålunda afsedda förändringen.
Hvad Kongl. Maj:ts framställning vidkommer, föranleder densamma
icke någon erinran.
Beträffande föremålet för det af motionären framstälda förslag har
upplysts, att Öfverintendentsembetet i skrifvelse till Konungen den 5
Januari 1886, i fråga om antagandet af anbud å beslutade reparationsarbeten
å Kalmar slott, anfört bland annat följande:
att vid tiden för utförande af ifrågavarande reparationsarbeten Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Kalmar län i skrifvelse den 15 Juni 1885
fäst Öfverintendentsembetets uppmärksamhet å det stai’ka prisfall å
koppar, som under de senare åren inträffat och antagligen komme att
ytterligare fortgå samt dervid tillika erinrat, dels hurusom kopparplåt
måste anses såsom vida varaktigare och smidigare taktäckningsämne än
galvaniserad jernplåt, hvilken dessutom, då den blifvit otjenstbar, saknade
allt värde, under det att kopparplåten bibehölle materialvärdet,
dels ock hurusom sistnämnda plåt, derest den anbragtes å tornhufvarne,
skulle med hänsyn till färgen synnerligen väl öfverensstämma med det
för de plana ytorna å slottstaken afsedda täckningsämnet svensk skiffer,
hvarigenom åt hela byggnaden komme att beredas ett långt mera harmoniskt
och värdigt utseende, än om tornhufvarne blefve täckta med
den hvitgrå galvaniserade plåten; till följd hvaraf Kongl. Majrts Befallningshafvande
funnit sig böra hemställa, huruvida icke skäl förefunnes
att beträffande omförmälda tornhufvars täckning uppgöra alternativa
kostnadsförslag, som å den blifvande entreprenadauktionen utbjödes,
hvarigenom kunde utrönas, om icke anslagets storlek medgåfve användandet
af kopparbetäckning;
att embetet, som delade Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes sålunda
uttalade åsigt, efter inhemtande af uppgifter å nu gällande pris å kopparplåt,
trodde det vara möjligt att erhålla anbud å arbetets utförande
med användande af koppar inom den för tornen afsedda del af anslagssumman
för hela slottsreparationen, eller 54,000 kronor, till följd hvaraf
embetet ock anmodat länsstyrelsen om anställande af auktion å arbetet
i dylikt syfte;
att denna auktion, hvilken hållits inför bemälde Befallningshafvande
den 12 December 1885 emellertid så utfallit, att dervid afgifvits anbud
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
25
å arbetet, med användande derför af kopparplåt af två uppgifna spekulanter,
den ena med 70,000 kronor och den andra med 76,933 kronor
41 öre, hvarförutom, efter auktionen, till Kongl. Maj:t inkommit ett
dylikt anbud af byggmästaren i Stockholm A. M. Svensson med ,59,000
kronor, eller 5,000 kronor högre än den omförmälda, för ändamålet tillgängliga
delen af anslagssumman;
att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande på grund häraf funnit sig ej
kunna antaga något af de sålunda afgifna anbuden, men öfverlemnat
det sistnämnda till embetets pröfning under tillkännagifvande, att den
omständigheten, att detta med 5,000 kronor öfverstege maximibeloppet,
icke i och för sig, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åsigt, borde
föranleda till dess förkastande, enär, äfven om icke genom besparing å
den summa, som beräknats åtgå för slottstakens omläggning i öfrigt,
hela restaurationsarbetet skulle kunna utföras inom det af Riksdagen
beviljade anslag, skilnaden vore alltför obetydlig för att icke Kongl.
Maj:t skulle kunna finna utväg att betacka densamma med andra medel;
samt slutligen
att Öfverintendentsembetet för egen del hemstälde om bemyndigande
att, på anförda skäl, antaga Svenssons anbud, äfvensom att, derest
sig visade att nämnda 5,000 kronor icke kunde helt och hållet eller till
någon del betäckas af det för restaurering af slottstaket m. m. i dess
helhet anvisade extra anslaget af 80,000 kronor, få bekosta bristen af
Sjunde hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer.^
Denna Öfverintendentsembetets skrifvelse inkom till Kongl. Maj:t
den 8 Januari 1886 samt hade derför, derest densamma ansetts böra
föranleda till någon Kongl. Maj:ts framställning hos Riksdagen, kunnat,
om dertill funnits vara skäl, behandlas i sammanhang med andra till
regleringen af utgifterna under Sjunde hufvudtiteln hörande frågor,
hvilka föredrogos i Statsrådet den 11 i samma månad.
Vid sådant förhållande skulle möjligen ett uttalande från Riksdagens
sida i ett ärende, som är understäldt Kongl. Maj:ts pröfning och ännu
icke blifvit afgjordt, kunna anses mindre lämpligt, men då Utskottet,
sedan dess uppmärksamhet blifvit genom förevarande motion fäst å
frågans nuvarande läge, delar den uppfattning, att det vore önskvärdt,
att kopparplåt måtte kunna användas till täckning af tornhufvarne å
slottet i stället för galvaniserad jernplåt, då sådant nu synes kunna ske
för en kostnad, som knappast är nämnvärd i förhållande till hvad ursprungligen
blifvit beräknadt, så finner Utskottet de förhandenvarande
betänkligheterna mot ett Riksdagens uttalande i det på Kongl. Maj:ts
pröfning beroende ärendet böra falla; och hemställer Utskottet alltså,
Bih. till Rilcsd. Frot. 1886. 4 Sami. 1 Afcl. 8 Haft. i
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
att Riksdagen må:
a) med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit på
extra stat för år 1887 anvisa till iständsättande af taket
å Kalmar slott och verkställande i sammanhang dermed
af vissa förändringar i afseende å slottstornen en
femtedel af det för detta ändamål beviljade anslaget å
80,000 kronor, eller 16,000 kronor; samt
b) besluta att, vid anmälan om anslagets anvisande,
tillika gifva tillkänna, att, derest tornhufvarne å Kalmar
slott kunna täckas med kopparplåt i stället för galvaniserad
jernplåt till en ökad kostnad af högst 5,000
kronor samt Kongl. Maj:t kan af andra, till dess förfogande
stälda medel till sagda kostnad bereda tillgång,
Riksdagen för sin del deremot icke har något att
erinra.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
AnS. anslag 13:o) Med anledning af Kongl. Mai:ts derom gjorda framställningar
förvaltningen hemställer Utskottet,
jordbruks- att Riksdagen för bestridande af utgifterna för
domäner. den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner
‘-11 12-] må på extra stat för år 1887 anvisa följande belopp:
a) till aflöning ät domänintendenter och uppehållande
af domäng öromålen hos länsstyrelserna 45,000 kronor
; och
b) till resekostnader vid domänförvaltningen, såsom
förslagsanslag, 21,639 kronor.
Kongl. teatrarne.
Ang. anslag 14:o) I skrifvelse den 9 April 1884 (N:o 21) anmälde Riksdagen, med
anledning af Kongl. Maj:ts vid nämnda riksdag framstälda förslag rörande
(13.) de Kongl. teatrarne, bland annat, att Riksdagen under vilkor, att Stockholms
stad under tre år från den 1 Juli 1884 med ett belopp af 50,000
kronor om året deltoge i kostnaden för de Kongl. teatrarnes verksamhet,
dels medgifvit, att teatrarnes verksamhet å såväl den stora som den
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
27
dramatiska teatern finge fortgå i tre spelår, räknadt från den 1 Juli
1884, dels för sådant ändamål uppfört till oförändradt belopp det till
Kongl. teatern i då gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget å 60,000
kronor, dels ock på det sätt bifallit Kongl. Maj:ts begäran om anslag å
extra stat för år 1885 till de Kongl. teatrarne, att till Kongl. Maj:ts förfogande
stäldes ett kreditiv å högst 15,000 kronor, att användas endast
i den mån anslaget å ordinarie stat samt Hans Maj:t konungens bidrag
till teatrarne tillika med Stockholms stads tillskott och teatrarnes öfriga
inkomster icke försloge till bestridande af teatrarnes utgifter; dock med
vilkor jemväl att statsmedel utöfver sålunda bestämda anslag icke finge
för de Kongl. teatrarne användas.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda af 1884 års Riksdag blifvit
beslutadt har nu Kongl. Maj:t äskat, att för spelåret den 1 Juli 1886—
den 1 Juli 1887, hvilket är det sista af de tre spelår, som 1884 års
Riksdag afsåg, måtte beviljas ett kreditiv af högst 15,000 kronor att
användas på samma vilkor, som af 1884 års Riksdag först föreskrefvos
och derefter af 1885 års Riksdag upprepades i fråga om det för nu
löpande spelår beviljade kreditivet, likaledes å högst 15,000 kronor.
Då, sedan Stockholms stad uppfylt det anspråk på bidrag från
staden till de Kongl. teatrarnes upprätthållande, som stälts på densamma,
någon ändring i anslaget till teatrarne nu icke kan ifrågasättas, får
Utskottet hemställa,
att Riksdagen må för de Kongl. teatrarne anvisa
ett kreditiv af högst 15,000 kronor, att under spelåret
den 1 Juli 1886 — den 1 Juli 1887 användas endast
i den mån anslaget å ordinarie stat, Kongl. Maj:ts bidrag;
till teatrarne tillika med Stockholms stads tillskott
och teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till
bestridande af teatrarnes utgifter, samt med vilkor
jemväl att statsmedel, utöfver sålunda bestämda anslag,
icke få för de Kongl. teatrarne användas.
Stockholm den 12 Mars 1886.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Reservationer:
vid punkten 3:o (angående tullverket): af Herrar N. Petersson, O. B.
Olsson, G. Eriksson, M. Jonsson och P. Pehr sson, hvilka ansett, att
Utskottets yttrande och förslag beträffande denna anslagstitel bort hafva
följande innehåll:
»Till följd af de nedsättningar, som på annat håll kunnat göras, kan
visserligen den nu begärda afiöningsförhöjningen åt tullförvaltaren i
Skellefteå beviljas, utan att sådant föranleder höjning af aflöningsstatens
slutsumma, men då den nuvarande aflöningens belopp, i enlighet med
Kongl. Maj:ts förslag, faststälts sä nyligen som vid 1883 års riksdag,
samt något så väsentligt fördyrande af lefnadskostnaderna hvarken uppgifvits
eller kan antagas hafva efter denna tid inträffat, att förhöjning i
aflöningen kan anses påkallad af sådana förhållanden härutinnan, hvilka
icke redan vid aflöningens bestämmande till det nuvarande beloppet
kunnat förutses och beräknas, finner Utskottet, som icke anser tulluppbördens
belopp samt mer eller mindre tillfälliga stegringar i denna i
och för sig böra grundlägga anspråk på ökade aflöningsförmåner, ej skäl
att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts framställning i denna del. Aflöningsstaten
skulle alltså kunna minskas med hela det belopp af 1,700 kronor,
som besparas genom den ofvan omförmälda omregleringen af tullförvaltningen
i Jemtland, samt för år 1887 komma att sluta å en summa af
1,694,000 kronor i stället för äskade 1,694,800 kronor.
Ofriga af Kongl. Maj:t framstälda förslag angående tullverket hafva
icke föranledt annan erinran, än att omkostnadsstaten, till vinnande af en
jemn slutsumma, synts böra nedsättas med 310 kronor i stället för af
Kongl. Maj:t för samma ändamål föreslagna 110 kronor, då denna stat
skulle komma att utgöra 211,795 kronor i stället för af Kongl. Maj:t
beräknade 211,995 kronor; hemställande derför Utskottet,
att Riksdagen må:
a) — med afslag å Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i aflöningen
åt tullförvaltaren i Skellefteå, men med godkännande af öfriga
af Kongl. Maj:t föreslagna ändringar i tullverkets aflöningsstat för år 1887
— fastställa denna stat för samma år till 1,694,000 kronor;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
29
b) med godkännande af hvad Kongl. Maj:t beträffande tullverkets
öfriga utgiftsstater för år 1887 föreslagit — endast med den förändring
att omkostnadsstaten för vinnande af jemn slutsumma minskas med 310
kronor i stället för 110 kronor enligt Kongl. Maj:ts framställning —- bestämma
tullverkets öfriga utgiftsstater för år 1887 till följande belopp:
öfverg-ångsaflöningsstaten till
ålderstilläggsstaten till......................................................
indragningsstaten till .......................................................
pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente
till .......................................................................
pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes
efterleumade enkor och barn till...........................
omkostnadsstaten till ........................................................
Kr.
31,660
250,000
46,745
197,000:
31,800
211,795
eller tillsammans Kr. 769,000
samt
c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) hemstälts, bestämma anslaget
för tullverket för år 1887 till ett mot staternas slutsumma svarande
belopp af 2,463,000 kronor»;
vid punkten 4:o (angående Skogsväsendet): af Herrar Grefve U.
Sparre och Grefve W. (1. Hamilton; och
af Herrar Friherre Ii. von Kramer, C. E. Casparsson, Friherre F.
von Essen, H. P. P. Tamm och E. Sederholm, hvilka yrkat bifall till
Kongl. Maj:ts proposition;
vid punkten 5:o (angående ifrågasatt anslag till befrämjande af skogsodling
m. m.): af Herr Friherre F. von Essen, hvilken yrkat, att
Utskottets utlåtande i denna punkt skulle erhålla följande lydelse:
»Utan tvifvel är denna framställning förtjent af uppmärksamhet, såsom
afseende ett ändamål, hvilket för hela landet är af stor vigt; men
med den ringa utredning, som nu föreligger, lärer dock icke böra komma
i fråga, åtminstone för närvarande och i sakens nuvarande skick, att anvisa
medel för dess främjande.
Dock synes det Utskottet, att vissa åtgärder i det af motionären
afsedda syfte redan nu skulle kunna vidtagas, nemligen på det sätt, att
enskilde erbjödes tillfälle att, i mån af tillgång, af staten erhålla skogsfrö
till lägre pris än det allmänt gällande; hvarjemte utlemnandet till
enskilde af plantor för skogsplantering, hvilket nu lärer ega rum vid en
eller annan af statens plantskolor för skogsträd, synes böra utsträckas
så långt, som sådant låter sig göra utan afsevärda kostnader för staten.
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Huru denna sak skall till sina detaljer ordnas, såsom t. ex. i fråga
om sättet för försäljningen af det frö, staten kan undvara, om och i
hvad mån staten kan låta den enskilde, som sådant behöfver, erhålla
någon handledning vid skogssådd och skogsplantering, om staten sjelfständigt
eller endast i förening med landsting eller hushållningssällskap
bör verka för ändamålet o. s. v., lärer endast genom Kongl. Maj:t och
vederbörande myndigheter kunna utredas.
Utskottet hemställer derför,
att Herr L. M. Carlssons motion må på det sätt bifallas, att Riksdagen
besluter att hos Kongl. Maj:t hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, om och på hvad sätt staten skulle för billigt pris
och i mån af tillgång åt enskilde kunna tillhandahålla skogsfrö och
plantor för skogsodling, samt låta anordna handledning vid skogssådd
och skogsplantering utan afsevärda kostnader för statsverket.»
I denna reservation hafva Herrar Friherre R. von Krcemer, C. E.
Casparsson, S. Nilsson, N. Petersson och A. Persson instämt;
af Herr A. P. Danielsson;
vid punkten 12:o (augående iståndsättande af taket å Kalmar slott):
af C. E. Casparsson.
Herrar O. W. Odelberg och N. Fosser hafva ej inom Utskottet deltagit
i behandlingen af Sjunde hufvudtiteln och Herr Friherre B. A.
Leijonhufvud endast i den del deraf, som rör postverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilagor Litt. A och Litt. B.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Bil.
Tabell öfver ordinarie aus-slagen under
1886 års riksstat anslår:
17.000
62,400
122,100
95,800
174,000
75.000
20,300
5,400
169,600
35,500
5,694,500
1,330,000
2,468,000
1,640,000''
94,000;
672,000!
Tpt 12,675,600
17,000 - 62,400 - 22,100; —
95,800 —
• 174,000;—!
75,000! —
— 20,300 —
— 5,4001—!
— 169,600 —
— 35,500 —
j—i 5,694,500 —
— 1,330,000]—
2,468,000 —
1,640,000!—!
94,000; -j
672,000,—
i
Anvisning i
kontant
Indelning och dermed
jemförlig anvisning, på ]
förslag.
Friheter och i ■« .... .
\ i i ,. i Krsattnmgar
kyrkotionde
Summa
Kronor
ö. i Kronor ö. j Kronor ! ö.
Kronor
Finans
-
Departementschefen ............................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
Kammarkollegium ................................................
Statskontoret.........................................................
Stämpelomkostnader, förslagsanslag .....................
Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering,
Mynt- och kontrollverken ....................................
Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag ...
Kammarrätten ......................................................
Ofverintendentsembetet..........................................
Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt
Ökas med .........................................................
Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafbelopp
...........................................................
Minskas med......................................................
Tullverket, förslagsanslag, att af tullmedlen direkt
Minskas med......................................................
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
Domänstyrelsen
.................................................
Skogsväsendet:
Bestämd/, anslag:
För skogsstaten. Nuvarande belopp............
Ökas med...............................................
För statens skogsskolor. Nuvarande belopp
Ökas med................................................
-i 12,675,600;—j
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
38
Litt. A.
riksstatens SJ ix 11 <1 e 1 miViitltitol.
Förslag till blifvande riksstat:
departementet.
Anvisning i
kontant
Indelning och dermed
jemförlig anvisning, på
förslag.
Summa
Friheter och
kyrkotionde
Ersättningar
Kronor ! ö.
Kronor ö.
|
Kronor ö.
Kronor I ö.
förslagsanslag
af postmedlen. Nuvarande belopp 5,694,500: —
........................................................481,300: —
medlen direkt utgå. Nuvarande
...... 1,330,000: —
30,000: —
utgå. Nuvarande belopp .......
...... 2,468,000: —
anslag ....................................
4,000: —
17,000—
—
—
—
17,000
—
62,400 —
—
—
62,400
—
122,100 —
—
—
—
122,100
—
95,800 —
—
—
95,800
174,000''—
—
—
174,000
75,000 —
—
—
75,000
—
20,300 —
—
_
20,300
—
5,400 —
—
5,400
—
169,600 —
—
—
169,600
—
35,500 —
—
—
—
35,500
—
6,175,800 —
—
-—
—
6,175,800
—
1,300,000 —
%
—
—
1,300,000
—
2,464,000 —
_
2,464,000
—
1,640,000 —
—
__
1,640,000
—
94,000:—
—
—
94,000
—''
404,400: —
1,670^— 406,070: —
23,650: —
__________850: ~ 24,500: — 430,570:
Transport 430,570:
— 12,450,900
— 12,450,900:-
Bill. till Iiiksd. Prof. 18SV. 4 Sami. 1 Afä. 8 Häft.
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1886 års riksstat anslår:
Anvisning i
kontant
Indelning och dermed
jemförlig anvisning, pa
förslog.
Sumn
Friheter och!™ .... .
, , ,. , Ersättningar
kyrkotionde i °
Tpt
Kronor
12,675,600
12,000
30.000
200,000
21,550
15.000
430.000
16.000
25.000
30,800
20.000
250.000
36,810
35.000
60.000
Kronor I ö. | Kronor
2,520
2,720
Kronor
I 2,675,600
12,000
30.000
200,000
26,790
15.000
430.000
16.000
25.000
30,800
20.000
250.000
36,810
35.000
60.000
S:ai 13,857,760— 2,520 — 2,720
13,863,000
Ö.
Reservationsanslag :
För skogsinstitutet ......................................
» enskilda skogsundervisningen .............
Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande
mänhet. Nuvarande belopp ....................
Okas med..................................................
—j Till belöningar för rofdjurs dödande, förslags—■
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika
— | Byggnader och reparationer, reservationsanslag ...
— | Städers friheter, förslagsanslag.............................
— j Observations- och uppbördsprocenter m. m., för
—;
Kontroll & tillverkningsafgifter, förslagsanslag......
—'' För kontrollen vid enskilda banker och kredit
—J
Restitutioner, förslagsanslag .................................
—: Ålderstillägg, förslagsanslag .................................
—I Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...
—| Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser,
—j Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
—!
Extra utgifter, reservationsanslag .......................
—-I Kong!. Teatern .................................................
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 11.
35
Förslag till blifvande riksstat:
xlnvisning i
kontant
Kronor
Ö.
Transport 430,570: —
| 12,450,900
—
......................... 21,300: —
................................... 8,600: —
af skogsväsendet i all-
.....................214,050: —
..................... 80: — 214,130: — 244,030: —
674,600
anslag ..................................................................
hus i Stockholm, förslagsanslag ......................
12,000
30,000
_
200,000
—
21,550
—
slagsanslag ............................................................
15,000
—
430,000
—
anstalter, förslagsanslag, högst..............................
16,000
25,000
—
30,800
—
20,000
—
förslagsanslag.........................................................
250,000
—
anslag ...............................................................
36,810
—
35,000
—
60,000
—
Indelning och dermed
jemförlig anvisning, på
förslag.
Friheter och
kyrkotionde
Kronor
2,520
Ersättningar
Kronor
2,720
Summa
Kronor
Ö.
12,450,900
674,600
12,000
—
30,000
—
200,000
—
26,790
—
15,000
—
430,000
—
16,000
—
25,000
—
30,800
—
20,000
—
250,000
—
36,810
—
35,000
—
60,000
—
2,520 2,720
14,312,900 —
Summa; 14,307,660
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Bil. Litt. B.
Tabell öiVei* extra ordinarie anslaget under
rilesstatens Sjunde lin i tv iid titel.
Kronor
öre
Finansdepartementet.
Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli:
För
kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter..............
4,000
Statskontoret:
För
genomförande af dess nya organisation.................................
5,400: —
Till
beredande af förstärkning af arbetskrafterna å riksboksluts-
byrån .....................................................................
4,500: —
Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna
hufvudtitel ..........................................................................
44,961: —
54,861
—:
Öfverintendentsembetet:
För
genomförande af dess nya organisation .............................
1,000: —
»
ist&ndsättande af taket å Kalmar slott m. m.....................
16,000: —
17,000
—-
Domänstyrelsen:
Till
aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domän-
göromålen hos länsstyrelserna ...........................................
45,000: -
»
resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag .........
21,639: —
66,639
—
De Kongl. Teatrarne:
Till
de Kongl. Teatrarne för spelåret 1886—1887 utöfver det å
ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, kreditiv,
högst .....................................................................................
15,000
-
Summaj
157,500
_|
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Bii. i. t a
utvisande
de aflöniugsförmåner samt öfriga inkomster, som årligen tillfalla nedan
-
Fast aflöning under de 5
första tjenstefiren; sportler
och uppbördsprovision
oberäknade
Postförvaltare.
l:sta, aflöuingsklassen ............ 3,000
enligt Kongl. Majits förslag 3,000
Lön
Tjenst- I
görings- i Summa
ipenningai’!
2. dra
d:o
enligt Kongl, Maj:ts förslag
3:dje
d:0
enligt Kongl. Majits förslag
4: de
d:o
enligt Kongl. Maj:ts förslag
5:te
d:o
enligt Kongl. Majits förslag
6:te
d:o
2,700
2,700
2,250
2,250
1,800
1,800
1,350
1,500
1,200
enligt Kongl. Majits förslag 1,350
Kontrollörer.
lista lönegraden ..................! 2,700 I
2,700
1,000
1,000
900
900
750:
750
000 ;
600
450
500
400 !
450
- 4,000
- 4,000
- 3,600
- 3,600
- 3,000
- 3,000
- 2,400
-2,400
- 1,800
- 2,000
- 1,600
- 1,800
enligt Kongl. Majits förslag
2:dra d:o ................
enligt Kongl. Maj:ts förslag
3:dje d:o ..................
2,250
2,250
1,800
enligt Kongl. Majits förslag 1,800
Postexpeditörer.
lista lönegraden .................I 1,200
enligt Kongl. Majits förslag 1,350
2:dra d:o ................| 900
enligt Kongl. Majits förslag 1,200
900 — 3,600 I—
900 - 3,600 -
750 — 3,000: —
750 —
600
600 -
400 - 450 -
300 -
400 -
3,000 —
2,400 —
2,400 -
1,600
1,800
1,200
1,600
Fast aflöning efter 5 års
tjenstgöring; sportler och
uppbördsprovision
oberäknade
Fast aflöuing efter 10 års
tjenstgöring; sportler och
uppbördsprovision
oberäknade
Lön
Tjenst-
görings-
Summa
Lön
Tjenst-
görings-
Summa
penningar
penningai
3,000
—
1,000
4,000
_
3,000
_
1,000
_
4,000
_■
3,375
—
1,125
—
4.500
-
3,750
—
1,250
—
5,000
2,700
—
900
—
3,600
—
2,700
—
900
—
3,600
—
3,075
—
1,025
—
4,100
-
3,450
—
1,150
—
4,600
2,250
—
750
—
3,000
—
2,250
—
750
—
3,000
—!
2,625
—
875
—
3.500
—
3,000
—
1,000
—
4,000
—
2,025
—
675
—
2,700
—
2,250
—
750
—
3,000
- |
2,175
—
725
—
2,900
-
2,550
—
850
-
3,400
~ !!
1,575
—
525
—
2,100
—
1,800
—
600
—
2,400
—
1,800
—
600
—
2,400
—
2,100
—
700
—
2,800
—
1,425
—
475
—
1,900
—
1,650
—
550
—
2,200
— j
1,650
—
550
—
2,200
—
1,950
—
650
—
2,600
- |
2,700
900
3,600
2,700
900
3,600
3,075
—
1,025
—
4,100
—
3,450
-
1,150
—
4,600
—
2,250
—
750
—
3,000
—
2,250
—
750
—
3,000
—;
2,625
—
875
—
3,500
—
3,000
—
1,000
—
4,000
1,800
—
600
—
2,400
—
1,800
—
600
—
2,400
—
2,175
—
725
—
2,900
—
2,550
—
850
—
3,400
—
1,425
475
1,900
1,650
550
2,200
1,650
—
550
—
2,200
—
1,950
—
650
—
2,600
—
1,125
—
375
—
1,600
—
1,350
—
450
—
1,800
—
1,500
—
500
—
2,000
—
1,800
—
600
—
2,400
—
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
39
b e 11
nämnde posttjenstemän; med tillägg af uppgift om pension vid afsked ur tjensten.
GO
''-3
sr,
d
to
rM
P *-3
>5 aF
i
Pension vid
afsked ur
Bl
CD
C
CD
B
O:
di
^ 2
er1 S-
p
tjensten
a
n-.
..Il
>-i <—•
p:
,co crq
Anmärkningar
>—1 25o
<
-3
ö 2L
CD
d w
< *3
co O
ifrån ci-
3
vilstatens
B ^
cd’
B
po
m*
uq*
B
O d- rH
P
o 3
pensions-
inrätt-
r rån post- verket
Summa
T
B
"D
ning
1,169
—
2,160
—
7,329
—
1,800
_
1,200
3,000 —
1,169
—
2,160
—
8,329
—
—
—
—
—
3,750 -
1,130
—
1,500
—
6,230
—
1,200
—
1,500
—
2,700 —
l:o. Sportler.
1,130
—
1,500
—
7,230
—
—
—
—
—
3,450 -
Sportlerna utgöras af
a) afgifter för postutvexling genom lösväska.
770
—
1,160
—
4,930
—
1,200
—
1,050
—
2,250 —
b) afgifter för postafgifters bokförande.
770
-
1,160
—
5,930
—
—
—
—
3,000 -
c) en afgift af 2 öre för hvarje insättning i postsparbanken.
Om sportlerna anmärker Generalpoststyrelsen, att de äro
310
—
860
—
4,170
—
900
-
1,350
—
2,250 —
stadda i sjunkande samt dessutom ytterst vexlande inom
de särskilda klassserna (se vidare härom sid. 7 i skrifvelsen
310
—
860
—
4,570
—
—
—
—
—
2,550 -
den 30 Nov. 1885.)
280
—
740
—
3,420
—
600
—
1,200
—
1,800 j—
2:o. Uppbördsprovision.
280
—
740
—
3,820
—
2,100 i-
Genom K. Br. d. 16 Juni 1876 är bestämdt, att den tjenste-
130
—
500
-
2,830
—
600
—
1,050
—
1,650 -
• männen vid postanstalterna tillkommande provision för
kontant redovisade postafgifter och sålda frimärken skall
130
500
3,230
1,950 -
från och med 1877 utgå med höjda belopp af
10 % å uppbörd, som icke öfverstiger 3,000 kronor.
6 % å d:o, som öfverskjuter 3,000 kronor men icke 15,000
kronor.
—
660
660
—
4,260
—
900
—
1,800
—
2,700 —
3 % å d:o, som öfverskjuter 15,000 kronor.
Genom K. Br. d. 23 Mars 1877 är vidare bestämdt, hvad
5,260
3,710
900
1,350
3,450 —
2,250 '' -
angår provisionen åt de i denna tabell upptagna befatt- ningar, att Y4 tillkommer postkontorschefen ensam och
710
—
—
—
—
—
öfriga 3/4 denne och vederbörande d stat uppförda biträdande
—
—
710
—
4,710
—
—
—
—
—
3,000 j—
tjenstemän gemensamt i mån af beloppet af dem hvar
tillkommande ordinarie lön eller arfvode.
—
—
600
—
3,000
—
900
—
900
—
1,800 -
För Stockholm och Göteborg äro särskilda bestämmelser
meddelade.
—
—
600
—
4,000
—
—
—
—
—
2,550 —
|
3:o. Pension.
Uppgifterna om de från civilstatens pensionsinrättning ut-
600
1,050
gående pensionsbeloppen äro hemtade från Kongl. Maj:ts
—
—
330
—
2,530
—
—
—
1,650 |—
förnyade reglemente för civilstatens pensionsinrättning den
—
—
330
—
2,930
—
—
—
—
1,950 -
28 September 1883, införd t i svensk författningssamling
för samma år under N:o 54.
—
—
130
—
1,930
—
600
—
750
—
1,350!-
—
—
130
—
2,530
—
—
—
—
—
1,800 -
40
Stats-Utskottetft Utlåtande N:o II
Bil. II.
Förslag
till aflöningsbelopp och öfriga grunder för aflöning af nedannämnda
klasser af posttjenstemän.
Lön
Tjenst-
görings-
penmn-
gar
Summa
Postförvaltare.
Kr.
Kr.
Kr.
lista aflöningsklassen ...........
2:dra aflöningsklassen...........
3,000
2,700
1,000
900
4,000
3,600
Efter 10 år kan aflöningen höjas med
100 kronor.
3: dj e d:o ...........
2,250
750
3,000
D:o d:o
4:de d:o ...........
1,950
650
2,600
Efter 5 år kan aflöningen höjas med!
300 kronor och efter 10 år med''
ytterligare 300 kronor.
5:te d:o ..........
1,500
1,350
500
2,000
1,800
D:o d:o
D:o d:o
6:te d:o
450
Biträdande posttjenste-
män.
a) Kontrollörer.
lista lönegraden .....................
2,700
900
3,600
Efter 10 år kan aflöningen höjas med
2:dra d:o ...................
2,250
1,800
750
3,000
2,400
D:o d:o
D:o d:o
,''l:dje d:o ..................
600
b) Postexpeditörer.
lista lönegraden.....................
1,350
450
1,800
Efter 5 år kan aflöningen höjas med
300 kronor och efter 10 år med i
ytterligare 300 kronor.
2:dra d:o .....................
1,200
400
1,600
D:o (l:o
Stockholm, Tvär Heeggströms Boktryckeri, 1886.
opaginerad Kontrollera mot PDF
RÄTTELSE
i Stats-Utskottets utlåtande N:o ll.
Sid. 18 rad. 17 uppifrån står: från 404,400 kronor till 406,070 kronor
läs; från 428,050 kronor till 430,570 kronor.
*
Bih. till Rihsd. Prot. 188 6. 4 Sam/. 1 Afl
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1886:44 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel. s. 1 i texten