Sök i Ratio Lex

Memorial, med anledning af Kamrarnes olika beslut i vissa till regleringen af utgifterna under riJcsstatens Sjunde hufvudtitel hörande frågor.

1886-04-05 · 8 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:43, Memorial, med anledning af Kamrarnes olika beslut i vissa till regleringen af utgifterna under riJcsstatens Sjunde hufvudtitel hörande frågor.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 43.

3

N:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 April 1886, kl. 2 e. m.

Memorial, med anledning af Kamrarnes olika beslut i vissa till

regleringen af utgifterna under riJcsstatens Sjunde

hufvudtitel hörande frågor.

(2: a U. A.)

Sedan Utskottet fått del af Kamrarnes beslut vid behandlingen

af Utskottets Utlåtande N:o 11, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Sjunde hufvudtitel, så får Utskottet nu afgifva det

yttrande, hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o.

Beträffande tullverket hade Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

öfver finausärenden den 11 sistlidne Januari föreslagna förändringar i

tullverkets stater, måtte bestämma anslaget till tullverket till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp af 2,464,000 kronor, att såsom

förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen, hvarvid uppstode en minskning

i anslagets nuvarande belopp af 4,000 kronor.

Med anledning häraf hade Utskottet i punkten 3:o af sitt ofvanberörda

utlåtande hemstält,

att Riksdagen, med godkännande af de af Kongl. Maj:t föreslagna

förändringarna i tullverkets stater, måtte bestämma anslaget för tullverket

för år 1887 till ett mot staternas slutsumma svarande belopp

af 2,464,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tulimedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 43.

Denna Utskottets hemställan är af Första Kammaren bifallen;

hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit

det förslag till beslut i ämnet, som framstälts i den af Herrar N. Petersson

m. fl. afgifna, vid punkten fogade reservation.

I denna reservation hade yrkats, att Riksdagen måtte:

a) — - med afslag å Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i

aflöningen åt tullförvaltaren i Skellefteå, men med godkännånde°af

öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna ändringar i tullverkets aflöningsstat

för år 1887 — fastställa denna stat försumma år till 1,694,000 kronor;

b) med godkännande af hvad Kongl. Maj:t beträffande tullverkets

öfriga utgiftsstater för år 1887 föreslagit — endast med den förändring

att omkostnadsstaten för vinnande af jemn slutsumma minskades med

310 kronor i stället för 110 kronor enligt Kongl. Majrts framställning

— bestämma tullverkets öfriga utgiftsstater för år 1887 till följande

belopp:

öfvergångsaflöningsstaten till............................. kronor

ålderstilläggsstaten till .......................................... ^

indragningsstaten till.............................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och

betjente till ..................................................... ^

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och be
tjentes

efterlemnade enkor och barn till „

omkostnadsstaten till .............................................

eller tillsammans kronor

31,660: —

250,000: —

46,745: —

197,000: —

31,800: —

211,795: —

769,000: —; samt,

c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) hemstälts, bestämma anslaget

för tullverket för år 1887 till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,463,000 kronor.

Då dessa Kamrarnes olika beslut, hvilka skilja sig dels med afseende

på aflöning sstatens slutsumma, som enligt Kongl. Maj:ts, af

Första Kammaren bifallna förslag skulle bestämmas till 1,694,800 kronor,

men af Andra Kammaren bestämts till 1,694,000 kronor, dels med

afseende på omkostnadsstatens slutsumma, hvilken, af Första Kammaren,

i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning, bestämd till 211,995 kronor,

af Andra Kammaren bestämts till 211,795 kronor; dels ock slutligen,

till följd af de olika belopp, hvartill aflönings- och omkostnadsstaternas

slutsummor af hvardera Kammaren bestämts, med afseende på hela

anslagets till tullverket slutsumma, hvilken bestämts af Första Kammaren

till 2,464,000 kronor, och af Andra Kammaren till 2,463,000

kronor, icke kunna sammanjemkas, och frågan förty bör genom gemen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial Avo 43.

sam omröstning mellan Kamrarne afgöras, så får Utskottet i sådant

afseende föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen, med godkännande af de af Kongl.

Maj:t föreslagna förändringarna i tullverkets stater, bestämmer anslaget

för tullverket för år 1887 till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp af 2,464,000 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen dels — med afslag å Kongl. Maj:ts

framställning om förhöjning i aflöningen åt tullförvaltaren i Skellefteå,

men med godkännande af öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna ändringar

i tullverkets aflöningsstat för år 1887 — fastställ denna stat för samma

år till 1,694,000 kronor;

dels med godkännande af hvad Kongl. Maj:t beträffande tullverkets

öfriga utgiftsstater för år 1887 föreslagit — endast med den förändring

att omkostnadsstaten för vinnande af jemn slutsumma minskas med 310

kronor i stället för 110 kronor enligt Kongl. Maj:ts framställning —

bestämt tullverkets öfriga utgiftsstater för år 1887 till följande belopp:

öfvergångsaflöningsstaten till......................................... kronor 31,660: —

ålderstilläggsstaten till..................................................... » 250,000: —

indragningsstaten till .................................................... » 46,745: —

pensionsstaten för afskedade tjenetemän och be
_

tjente till ................................................................. » 197,000: —

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjen
tes

efterlemnade enkor och barn till............... » 31,800: —

omkostnadsstaten till............................... .................... » 211,795: -—

eller tillsammans kronor 769,000: —;

dels ock bestämt anslaget för tullverket för år 1887 till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp af 2,463,000 kronor.»

2:o.

Under anslagstitelu »skogsväsendet» hade Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 43.

deri 11 Januari 1886 tillstyrkta ändringar i staten för skogspersonalen

och i sammanhang dermed af de för åtnjutande af löneförmånerna vid

de nya öfverjägmästarebefattningarna föreslagna vilkor, höja det bestämda

anslaget för skogsstaten med 9,020 kronor till 413,420 kronor;

att öka anslaget för statens skogsskolor med 850 kronor till

24,500 kronor;

samt att öka anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet med 130 kronor till 214,180

kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhölle denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ........................... kronor 413,420: —

» statens skogsskolor ............ » 24,500: — kronor 437,920: _

reservationsanslag:

till skogsinstitutet........................ kronor 21,300: —

» enskilda skogsundervis
ningen

................................ » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet ...... » 214,108: — ), 244,080: —

summa kronor 682,000: —?

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle ökas

med 10,000 kronor.

Med anledning af denna framställning hade Utskottet i punkten

4:o af sitt ofvannämnda utlåtande hemstält,

att Riksdagen måtte:

a) — med afslag å Ivongl. Maj:ts framställning om reglering af

de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna samt om höjning för

genomförande af denna reglering af anslaget till skogsstaten med derför

begärda 7,350 kronor — bifalla hvad Kongl. Maj:t i öfrigt beträffande

det bestämda anslaget till skogsväsendet äskat och föreslagit samt

således från och med 1887 höja anslaget till skogsstaten med 1,670

kronor och anslaget till statens skogsskolor med 850 kronor, hvarigenom

slutsumman af det bestämda anslaget till skogsväsendet komme

att höjas från 428,050 kronor till 430,570 kronor;

b) beträffande reservationsanslaget till skogsväsendet besluta att,

för jemnande af anslagets till »skogsväsendet» slutsumma, höja anslaget

till »kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 43.

7

i allmänhet» med 80 kronor eller från 214,050 kronor till 214,130

kronor, men i öfrigt till oförändrade belopp upptaga de till reservationsanslaget

hörande anslagen till skogsväsendet; samt,

c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) föreslagits, besluta, att

anslaget till skogsväsendet skulle för år 1887 erhålla följande uppställning:
bestämdt

anslag:

för skogsstaten ............

» statens skogsskolor

reservationsanslag:

till skogsinstitutet .................................... » 21,300: —

» enskilda skogsundervisningen ...... » 8,600: —

» kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i

allmänhet ......................................... » 214,130: — 244,030: —

tillsammans kr. 674,600: —

Med afslag å Utskottets hemställan, så vidt den skilde sig från

Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, har Första Kammaren bifallit

denna framställning oförändrad; hvaremot Andra Kammaren bifallit

Utskottets hemställan.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning får Utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

“Den, som vill, att Riksdagen, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

för den 11 Januari 1886 tillstyrkta ändringar i staten

för skogspersonalen och i sammanhang dermed af de för åtnjutande

af löneförmånerna vid de nya öfverjägmästarebefattningarne föreslagna

vilkor, höjer det bestämda anslaget för skogsstaten med 9,020 kronor

till 413,420 kronor;

ökar anslaget för statens skogsskolor med 850 kronor till 24,500

kronor;

samt ökar anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet med 130 kronor till 214,180 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna uppställning:

kronor 406,070: —

» 24,500: — 430,570: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 43.

bestämdt anslag:

för skogsstaten ................. kronor 413,420: —

» statens skogsskolor ... „ 24,500: — kronor 437,920: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet ............ kronor 21,300: —

,, enskilda skogsunder
visningen

............... „ 8,600: —

„

valtning och befrämjande

af skogsväsendet

i allmänhet.

............................. „ 214,180: — „ 244,080: —

summa kronor 682,000: —,

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet ökas med

10,000 kronor, röstar

*

Jä j

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen dels — med afslag å Kongl. Maj:ts

framställning om reglering af de nuvarande skogsinspektörsbefattningarna

samt om höjning för genomförande af denna reglering af

anslaget till skogsstaten med derför begärda 7,350 kronor — bifallit

hvad Kongl. Maj:t i öfrigt beträffande det bestämda anslaget till skogsväsendet

äskat och föreslagit samt således från och med 1887 höjt

anslaget till skogsstaten med 1,670 kronor och anslaget till statens

skogsskolor med 850 kronor, hvarigenom slutsumman af det bestämda

anslaget till skogsväsendet höjts från 428,050 kronor till 430,570 kronor;

dels beträffande reservationsanslaget till skogsväsendet, för jemnande

af anslagets till “skogsväsendet44 slutsumma, höjt anslaget till “kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet44

med 80 kronor eller från 214,050 kronor till 214,130 kronor, men i

öfrigt till oförändrade belopp upptagit de till reservationsanslaget

hörande anslagen till skogsväsendet;

dels ock beslutat, att anslaget till skogsväsendet skall för år 1887

erhålla följande uppställning:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 43.

9

bestämdt anslag:

för

skogsstaten................................

kronor 406,070: —

11

statens skogsskolor.................

„ 24,500: —

430,570:

reservationsanslag:

till

skogsinstitutet...........................

kronor 21,300: —

11

enskilda skogsunder visningen

,, 8,600: —

11

kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogs-

väsendet i allmänhet........

„ 214,130: —

244,030:

tillsammans kronor 674,600: —»

3:o.

Under anslagstiteln “skogsväsendet14 hade vidare Utskottet behandlat

en inom Första Kammaren af Herr L. M. Carlsson väckt motion

(N:o 50) angående anslag till befrämjande af skogsodling och en rationel

skogshushållning, i hvilken motion bemälde motionär framstält ett förslag,

så lydande:

»att Riksdagen måtte för år 1887 till befrämjande och befordrande

af denna samhällsvigtiga angelägenhet anvisa erforderliga medel, och

tillåter jag mig föreslå ett förslagsanslag af högst 50,000 kronor, stäldt

till Kongl. Majt:s förfogande, för att, efter vederbörandes hörande, användas

till skogsodlingens och en rationel skogshushållnings befordran

inom riket, dock med vilkor, att vare sig landsting eller hushållningssällskap

inom de län, hvilka erhålla understöd af statsanslaget, skola

tillsammans bidraga med lika stora belopp som de af staten beviljade.»

I punkten 5:o hade Utskottet hemstält, att Herr Carlssons förevarande

motion icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Denna Utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot

Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, beslutat

att för år 1887 bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor att ställas

till Kongl. Maj:ts förfogande för att i mån af tillgång tilldelas de landsting

eller hushållningssällskap, som derom gjorde ansökan och som

beslutat att för skogsodlingens och skogshushållningens befrämjande

till enskilde skogsodlare kostnadsfritt eller till billigt pris tillhandahålla

skogsfrö eller plantor; dock med vilkor, att sådant landsting eller hushållningssällskap

förbundit sig att till sagda ändamål bidraga med minst

lika stort belopp som det sökta statsanslaget.

Bih. till Biksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afcl. 26 Käft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 43.

Då Kamrarnes beslut i denna fråga icke kunna sammanjemkas,

får Utskottet för dess afgörande medelst gemensam omröstning föreslå

följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen för år 1887 beviljar ett extra anslag

af 25,000 kronor att ställas till Kong]. Maj:ts förfogande för att i

mån af tillgång tilldelas de landsting eller hushållningssällskap, som

derom göra ansökan och som beslutat att för skogsodlingens och skogshushållningens

befrämjande till enskilde skogsodlare kostnadsfritt eller

till billigt pris tillhandahålla skogsfrö eller plantor; dock med vilkor

att sådant landsting eller hushållningssällskap förbundit sig att till

sagda ändamål bidraga med minst lika stort belopp som det sökta

statsanslaget, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att Herr Carlssons i ofvanberörda

ämne väckta motion icke skall till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.»

Stockholm den 5 April 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1886:44 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel. s. 1 i texten