Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1886 års riksdag.

1887-02-11 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 A:5, Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1886 års riksdag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:0 5.

Ank. till Riksd. kansli den 11 febr. 1887, kl. 6 e. in.

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,

som förflutit sedan början af 1886 års riksdag.

(R. A.)

Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år

1886 församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen af riksgäldskontor»

tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till utskottet

remitterats och bland kamrarnes ledamöter i tryck utdelats, samt

genomläst de protokoll, hvilka blifvit hos fullmägtige i riksgäldskontor

förda efter den 30 september 1886, med hvilken dag revisorernas

protokollsgranskning slutade, till och med den 22 januari 1887, å hvilken

dag fullmägtiges berättelse till innevarande Riksdag blifvit afgifven,

får utskottet nu meddela yttrande öfver hvad revisorerne i sin berättelse

i ett eller annat hänseende anfört och föreslagit samt hvad i

öfrigt vid berörda, af utskottet verkstälda granskning förekommit.

l:o.

Angående skilnaden mellan statens utgifter för jernvägslän och statens inkomster

dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda jernv ägs aktiebolags

annuitetsliqvider.

Till fullföljande af de i ofvan angifna afseende af föregående

Riksdagars statsutskott lemnade uppgifter får utskottet för det senast

tilländagångna året 1886 meddela följande siffror:

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

af riksgälds kontoret utbetald ränta å de fonderade statslånen (i

hvilken post ej inbegripits ränta å de för jernvägshypoteksfondens

räkning använda obligationer af 1875 och 1878 års lån, hvilken af

nämnda fond riksgäldskontoret godtgöres) ......... kronor 10,011,029: 13.

till statskontoret levererad behållning af

trafikinkomsten å statens

jernvägar................................. kronor 5,700,000: —

å lånen till enskilda

jernvägar till riksgäldskontoret

inbetald ränta ... „ 1,384,354: 10. ,, 7,084,354: 10.

ränteskilnad, som måst af andra statsmedel

gäldas ............................................................................. kronor 2,926,675: 0 3.

kapitalafbetalning å de fonderade statslånen kronor 2,221,959: 91.

kapitalinbetalning å lånen till enskilda jernvägar

................................................................................. ,, *698,075: so.

skilnad, som af andra statsmedel guldris.. „ 1,523,884:41.

Härvid är dock, beträffande ofvanberörda ränteskilnad, att märka,

att å ‘vissa lån till enskilda jernvägsanläggningar för år 1886 upplupit

ränta, med hvars erläggande anstånd af Riksdagen medgifvits,

men hvilken räntefordran i sjelfva verket utgör ett riksgäldskontorets

under året uppkomna tillgodohafvande hos enskilda jernvägar. Detta

räntebelopp uppgår till 204,216 kronor 60 öre.

2:o.

Riksgäldskontorets fordringar för lån till enskilda jernvägar ur 1871

och 1876 års fonder.

Sistlidne års riksdag medgaf, att de enskilda jernvägsaktiebolag,

hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade

anslag till låneunderstöd för enskilda jernvägar, skulle, om de sådant

önskade och före utgången af år 1886 derom hos fullmägtige i riksgäldskontoret

gjorde anmälan, få återbetala sin skuld till riksgäldskontoret

på sådant sätt, att annuiteten, utan rubbning af ofri ga för lånet gällande

bestämmelser, för tiden från och med år 1887 beräknades till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

skulle godtgöras ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och återstoden utgöra afbetalning derå; dock under vilkor

att de jernvägsaktiebolag, hvilka häraf sig begagnade, skulle vara underkastade

de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor eller andra af Kongl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

Maj:t för dem gifna bestämmelser, livilka Kongl. Maj:t, ur statens och.

det allmännas synpunkt samt för åstadkommande af närmare öfverensstämmelse

med de under senare tid gifna koncessioner, kunde finna

skäl att föreskrifva och före den 1 december 1886 delgifva bolagens

styrelser.

Utskottet har inhemtat, att Gotlands, Hultsfred—Vester viks,

Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Karlskrona—Vexiö, Vislanda—Bolmens,

Södra Dalarnes och Varberg—Borås jernvägsaktiebolag begagnat sig

af Riksdagens berörda medgifvande; hvaremot de återstående ifrågavarande

bolagen, nemligen Bergslagernas, Upsala—Margretehills och

Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, förklarat sig icke vilja mot de

stadgade vilkoren åtnjuta den medgifna nedsättningen i annuiteten.

3:o.

Angående afskrifning af ett bland riksgäldskontorets skulder mom linien

upptaget belopp.

(Rev. ber. sid. 11—13. Uti. sid. 232 och 233.)

Enligt 1867 års Riksdags beslut balanseras inom linien bland

riksgäldskontorets skulder 6 stycken för tillskott till Trollhätte slussverks

byggnad den 1 Mars 1750 utfärdade, ännu icke till inlösen hos riksgäldskontoret

företedda så kallade lottsedlar, nemligen fyra å 1,000 och

två å 500 daler silfvermynt hvardera, eller tillsammans å 5,000 daler,

motsvarande...............................................................................kronor 1,250: —

med tillägg af den till 1865 års slut å dessa lottsedlar

beräknade obetalda ränta ................. „ 2,286: 88.

eller tillhopa......................................................................... kronor 3,536:88.

Då nu vid pass femton år förflutit, utan att inlösen af någon af

de utelöpande lottsedlarne blifvit påfordrad, samt antagandet att desamma

under tidernas lopp gått förlorade sålunda vunnit en hög grad

af sannolikhet, och då upphörandet af detta belopps hittills fortsatta

upptagande bland riksgäldskontorets skulder icke skulle komma att

inverka på den vederbörande lottsedelsinnehafvare förut tillerkända

betalningsrätt, men deremot egde stöd af flere vid föregående riksdagar

i likartade fall meddelade beslut, hvartill komme, att den bokförda

summan, 3,536 kronor 88 öre, i allt fall icke motsvarade det belopp,

riksgäldskontoret, i händelse lottsedlarne mot förmodan skulle till inlösen

företes, hade att utgifva, hafva revisorerne hemstält, att Troll
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

häfte slussverks ännu icke inlösta sex lottsedlar måtte såväl till kapital

som ränta ur riksgäldskontorets räkenskaper afföras.

I sitt öfver revisionsberättelsen afgifna, vid densamma fogade

utlåtande hafva fullmägtige i riksgäldskontoret erinrat derom att, såsom

äfven revisorerne omförmält, 1871 års statsrevisorer väckt enahanda

förslag, men att, enär skuldens uteslutande ur räkenskaperna

icke kunde inverka på lottsedelsinnehafvares betalningsrätt, samt riksgäldskontoret

följaktligen fortfarande skulle hafva skyldighet att, äfven

om beloppet afskrefves, betala ifrågavarande skuld, om och när förbindelserna

blefve till inlösen företedda, 1872 års Riksdags statsutskott,

som ansett olämpligt, att en skuld af ifrågavarande beskaffenhet helt

och hållet afskrefves, så länge statens betalningsskyldighet fortfore,

hemstält att revisorernas då gjorda förslag icke måtte till någon åtgärd

föranleda; hvilken utskottets hemställan af Riksdagen bifölls.

Vid sådant förhållande och då det ju ej vore helt och hållet omöjligt,

att de ifrågavarande lottsedlarne kunde finnas i behåll och komma

att till inlösen företes, hafva fullmägtige ansett sig sakna skäl att nu,

i strid mot den åsigt som vid 1872 års riksdag gjorde sig gällande,

tillstyrka bifall till revisorernas i ämnet ånyo gjorda framställning.

Äfven utskottet finner, lika med fullmägtige, fullt giltiga skäl ej

vara för handen att nu helt och hållet afskrifva denna skuld, för hvilken

betalning möjligen ännu skulle kunna ifrågakomma och hvars anteckning

inom linien således synes böra bibehållas, och får utskottet

alltså hemställa,

att revisorernas ifrågavarande förslag ej må

vinna Riksdagens bifall.

4:o.

Angående Dalslands kanalaktiebolag.

(Rev. ber. sid. 76—79.)

Såsom tillägg till hvad revisorerne beträffande detta bolag anfört,

får utskottet meddela, att bolaget i december månad år 1886 inbetalt

återstoden af 1882 års annuitet å lånet för segelleds öppnande

från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee med 17,158 kronor 75

öre samt i afräkning å 1883 års annuitet 24,769 kronor 25 öre; hvarefter

vid 1886 års slut återstod eu skuld å nämnda lån af 598,913

kronor 66 öre i kapital och 49 kronor 91 öre i ränta eller sammanlagdt

598,963 kronor 57 öre, hvaraf 135,230 kronor 75 öre till betalning

förfallna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

5:o.

Angående Kinda kanals aktiebolag.

(Rev. ber. sid. 80—83.)

Efter det revisorernas berättelse afgafs, bar detta bolag i december

månad af nästlidne år till riksgäldskontoret inbetalt återstoden

9,704 kronor 80 öre af 1882 års annuitet och i afräkning å 1883 års

annuitet 12,170 kronor 20 öre.

Bolagets skuld vid 1886 års slut utgjorde derefter 359,692 kronor

5 öre, allt kapital, hvaraf 75,329 kronor 80 öre voro till betalning

förfallna.

6:o.

Angående U ddevalla— Vener sborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag.

(Rev. ber. sid. 128—133).

Utskottet har inhemtat, att af den vid 1886 års slut förfallna

annuitet 162,000 kronor å bolagets statslån endast 62,000 kronor då

inbetalts; hvaremot återstående 100,000 kronor jemte förskrifven öfverränta

ännu äro oguldna.

7:o.

Angående Bergslagernas jemn ägs aktiebolag.

(Rev. ber. sid. 140—149. Uti. sid. 233 o. 234 samt 238—244).

Nämnda bolag bär behörigen guldit ränta och amortering å sitt

för jern vägsanläggningen mellan Ludvika och Kihl erhållna, med bästa

rätt i bolagets hela jernväg från Falun till Göteborg med bibana från

Daglösen till Filipstad intecknade statslån å ursprungligen 5,000,000

kronor. Efter den å detta lån den 30 december 1886 senast verkstälda

inbetalning till riksgäldskontoret af 275,000 kronor återstår å detsamma

en kapitalskuld af 4,801,180 kronor 36 öre.

Åt de bolagets 5 procent obligationer å sammanlagdt nominelt

6,753,600 kronor, hvilka riksgäldskontoret enligt 1878 års riksdagsbeslut

till en kurs af 90 procent inköpt, återstå för det närvarande oinlösta

obligationer å 6,291,000 kronor, deraf 94,500 kronor, efter verk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

stäld utlottning, den 15 nästlidne januari till betalning förfallit, men

ännu ej liqviderats. Räntan åter å dessa af riksgäldskontoret öfvertagna

obligationer är ej betald för längre tid än till den 15 januari

1883; och utgör riksgäldskontorets förfallna, men oguldna räntefordran

hos bolaget för oinlösta kuponger, tillhörande de öfvertagna obligationerna,

1,285,155 kronor. De riksgäldskontoret tillhöriga, efter öfvertagandet

utlottade och behörigen infriade obligationerna. hafva under

tiden till och med den amortering, som förföll den 15 januari 1886,

uppgått till nominelt 462,600 kronor, utvisande efter ofvan angifna inköpskurs

en kapitalvinst af 46,260 kronor.

■ Bolaget har, såsom af ofvanstående framgår, under tiden till och

med nästlidne år verkstält amorteringen å sitt med rätt näst efter statslånet

i bolagets jernväg intecknade obligationslån behörigen å förfallodagarne,

men endast i mån af tillgång godtgjort förfallen obligationsränta,

äfven den som löper å de utlottade, förfallna och infriade obligationerna,

i följd hvaraf sådana obligationer tillhörande kuponger för

tiden mellan den 15 januari 1883 och obligationens förfallodag finnas

qvarliggande och oinlösta efter det sjelfva obligationerna blifvit

infriade.

Det har synts revisorerne otvetydigt, att riksgäldskontoret, som

antagligen innehar större obligationspost än någon annan, nu åtminstone

kan sägas hafva på det här ofvan angifna liqvidationssätt gjort

en kapitalvinsten vida öfvervägande, och efter all sannolikhet än vidare

vexande ränteförlust, och hafva revisorerne vid nu utvecklade

förhållanden funnit sig föranlåtna hemställa, om icke Bergslagernas

jernvägsaktiebolag borde från riksgäldskontorets sida uppmanas att i

första hand infria oguldna räntekuponger och först då ränteskulden en

gång är betald använda Överskjutande tillgångar till att efter hand

infria jemväl utlottade obligationer.

Fullmägtige hafva i sitt utlåtande anfört, att bolagets styrelse,

uppå derom af fullmägtige gjord förfrågan, meddelat, att minskade

trafikinkomster omöjliggjort inlösen af de den 15 nästlidne januari förfallna

obligationerna; att beträffande förfaringssättet för framtiden ännu

icke något beslut vore af styrelsen fattadt; samt att ett beslut härom

hufvudsakligen kom me att vara beroende af trafikinkomsterna och resultatet

af ärendets behandling vid Riksdagen.

Fullmägtige hafva vidare förmält, att de ej hade någon anledning

betvifla, att bolaget allt hitintills gjort inbetalningar å sin skuld

till riksgäldskontoret i mån af sin af trafikinkomsterna beroende förmåga.

Då nu hvarken förfallen ränta eller förfallen amortering å

bolagets obligationslån kunnat behörigen fullgöras, uppkomme härige
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

nom ett annat förhållande än det hittills för handen varande, att bolaget

verkstält amorteringen behörigen å förfallodagarne, men endast i

mån af tillgång godtgjort räntan. Detta förändrade och för riksgäldskontor

naturligtvis ofördelaktigare förhållande hade emellertid först

helt nyligen, i medlet af januari månad, inträdt; och fullmägtige hafva

för sin del ej funnit det vara lämpligt och med statens fördel öfverensstämmande

att med anledning af detsamma redan nu vidtaga någon

åtgärd.

Beträffande vidare detaljer och uträkningar i detta ärende tillåter

sig utskottet, till undvikande af allt för stor vidlyftighet, att hänvisa

till revisionsberättelsen (sid. 146—149), bolagsstyrelsens öfver revisorernas

framställning afgifna förklaring (sid. 238—240) samt riksgäldskontorets

kamererares utlåtande i ämnet till fullmägtige (sid.

240—244).

Utskottet, som förehaft detta ärende till behandling, har visserligen

dervid funnit revisorerne hafva egt de mest giltiga anledningar

att fästa Riksdagens uppmärksamhet på det ifrågavarande förhållandet;

men då ingen anledning finnes att antaga annat än att bolaget till

liqvider å sin skuld användt alla de medel, som ej måst för trafikens

uppehållande tagas i anspråk; då öfrige innehafvare af bolagets obligationer,

hvilka ega lika rätt med staten i dess egenskap af obligationsinnehafvare,

funnit sig böra låta bero vid bolagets hittills iakttagna

liqvidationssätt; och då det åtminstone ännu synes tvifvelaktigt, om

ett ingripande i förhållandet, skulle vara af omsorgen om statens verkliga

fördel påkalladt, har utskottet ansett sig böra hemställa,

att revisorernas förevarande framställning ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

8:o.

Angående Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag.

(Rev. ber. sid. 152—155.)

Å det detta bolag beviljade statslån har, sedan Riksdagens revisorer

afgåfvo sin berättelse, ej någon vidare inbetalning egt rum.

Af de vid 1885 och 1886 årens slut förfallna annuiteter å 43,175

kronor hvardera återstå ännu oguldna 75,667 kronor 50 öre jemte

öfverränta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9:o.

Angående Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag.

(Rev. ber. sid. 168—172.)

Af den vid 1886 års slut förfallna annuitet 96,250 kronor å nämnda

bolags statslån återstå ännu oguldna 56,244 kronor 21 öre jemte öfverränta.

10:o.

Beträffande Norbergs jernvägs nya aktiebolag (rev. ber. sid. 84—

91) och Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag (rev. ber. sid. 176—181)

hafva revisorerne fäst uppmärksamheten på bristande öfverensstämmelse

mellan dessa bolags och riksgäldskontorets räkenskaper.

Fullmägtige i riksgäldskontoret hafva genom remiss beredt bolagens

styrelser tillfälle att öfver revisorernas framställning afgifva

förklaring; men någon sådan har, såsom fullmägtige anmält, ej till

riksgäldskontoret inkommit.

Då emellertid uppmärksamheten nu blifvit fäst på detta förhållande

och fullmägtige ej lära underlåta att söka bereda rättelse i

berörda hänseenden i den mån någon sådan skulle finnas erforderlig,

har utskottet endast velat förhållandet för Riksdagen

anmäla.

1 l:o.

Hvad i öfrigt revisorerne i sin berättelse om granskningen af

riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning i ett eller annat hänseende

anfört och vid läsningen af fullmägtiges protokoll förekommit, har

utskottet, efter tagen del af de vid revisionsberättelsen fogade yttranden

och förklaringar, funnit ej böra föranleda någon utskottets anmälan

eller hemställan.

12:o.

Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då utskottet vid den nu verkstälda granskningen af riksgälds
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

kontorets styrelse och förvaltning funnit fullmägtige i nämnda kontor

hafva med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall,

tillstyrker utskottet,

att fullmägtige må tillerkännas full ansvarsfrihet

för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade

uti deras protokoll från den 22 januari 1886 till och

med den 22 januari 1887.

Stockholm den 11 februari 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Riksd. Prot. 1887.

4. Smil. 1 Afd. 4 Iläft.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 A:7 Skrifvelse till fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1886 års riksdag. s. 12 i texten