Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker, samt angående vilkoren för sådana statsbidrags, äfvensom odlingslåns åtnjutande.

1887-02-17 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 A:9, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker, samt angående vilkoren för sådana statsbidrags, äfvensom odlingslåns åtnjutande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

N:0 9.

Ank. till Riksd. kansli den 17 febr. 1887, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer

och torrläggning af vattensjuka marker, samt

angående vilkoren för sådana statsbidrags, äfvensom

odlingslåns åtnjutande.

(R. A.)

Uti Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof

har Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort

framställning om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas

för utförande af väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,

vattenkommunikationer samt arbeten för torrläggning af

sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,

sprida frostskador öfver omgifvande nejd; hvarjemte Kongl. Maj:t i en

annan proposition föreslagit nedsättning af annuiteten å vissa odlingslån;

och får statsutskottet härmed afgifva utlåtande ej mindre öfver

Kongl. Maj:ts omförmälda förslag än ock öfver de i nedannämnda enskilda

motioner gjorda framställningar i enahanda och dermed sammanhang

egande ämnen.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda proBih.

till Riksd. Frot. 1887. 4 Samt. 1 Afd. 8 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

position angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att Riksdagen

måtte för år 1888 bevilja 600,000 kronor.

Af det vid nyssnämnda proposition fogade statsrådsprotokoll öfver

civilärenden den 12 nästlidne januari inhemtas, att Kong!.. Maj:ts befallning

skaf vande i Norrbottens län i en hos Kongl. Maj:t gjord framställning

af den 12 Oktober 1886 anfört, bland annat, att i jemnbredd

med den ökning af folkmängd och odling, som i länet egt rum, behofvet

af nya landsvägar tilltagit; att likväl, oaktadt befolkningens

ökade offervillighet för vägväsendet, de under sista femårsperioden

1881—1885 fullbordade vägarbetenas längd nedgått till 15,9 mil från att

hafva under nästföregående 20 år utgjort i medeltal 19,2 9 mil för hvarje

femårsperiod; samt att den omständighet, att denna inskränkning i länets

vägarbeten inträffat samtidigt dermed, att ett årligen växande antal

ansökningar om statsbidrag för vägarbeten icke kunnat vinna afseende,

syntes ådagalägga, att de till vägbyggnaders understödjande

anvisade medel vore otillräckliga; och har Kong]. Majts befallningshafvande

på grund häraf hemstält om väganslagets höjande från 500,000

till 1,000,000 kronor.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län har i underdånig

skrifvelse af den 3 november 1886 — enär bristande tillgångar

vållat, att af de vägar, som landstinget i nämnda län ansett i främsta

rummet behöfliga, icke ens femtedelen kommit till utförande — hos

Kongl. Magt gjort enahanda hemställan; och jemväl Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vermlands län har hos Kongl. Maj:t hemstält, att

proposition till Riksdagen måtte aflåtas om ett anslag för år 1888 för

väganläggningar och vägförbättringar till belopp af 1,000,000 kronor.

Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, för åskådliggörande

af det antal planer till vägbyggnadsföretag jemte ansökningar om statsbidrag

till dem, som vore i styrelsens arkiv hvilande, upprättat en å

sid. 67 och 68 af ofvan åberopade statsrådsprotokoll intagen öfversigtstablå,

till hvilken utskottet, beträffande fördelningen mellan de olika

länen, får hänvisa och af hvilken framgår, att sammanlagda antalet deri

upptagna arbeten utgör 80; att dessa företag i sin helhet beräknats

till en kostnad af 3,070,627 kronor; att statsbidrag för dem begärts

till ett sammanräknadt belopp af 1,997,450 kronor; samt att för samtliga

företagens påbörjande kostnaden för det första året beräknats till

1,865,052 kronor och det för samma år behöfliga bidrag till 1,224,061

kronor.

Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen yttrar vidare i sitt för

år 1888 afgifna generalförslag att, äfven om alla de ifrågasatta vägföretagen

skulle samtidigt sättas i verket, det icke vore nödigt- att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

till en början anvisa större understödsbelopp än 1,224,061 kronor; att

de ifrågavarande arbetsföretagen, till hvilka kommuner och. väghållningsskyldige

voro villiga att bidraga med hälften mot statsbidraget, måste

anses af ett trängande behof påkallade; att den kostnad och det arbete,

som blifvit å planernas utarbetande nedlagda, förlorade i värde ju äldre

planerna blefve, alldenstund prissättningarna komme att vid tidpunkten

för arbetenas utförande alltmer skilja sig från förhållandena vid förslagens

utarbetande och sålunda blifva mindre tillförlitliga; att i betraktande

deraf att, sedan 1885 och 1886 årens Riksdagar ökat anslaget

till vägundersökningar med 10,000 kronor vid hvardera riksdagen, så

att detsamma för innevarande år utgjorde 60,000 kronor, än flere vägplaner

kunde förväntas snarligen inkomma till pröfning; och att såväl

med anledning af alla dessa omständigheter, som ock med hänsyn till

hvad Kongl. Maj:ts ofvanbemälde befallningshafvande i ärendet anfört,

styrelsen ansåge sig böra hemställa, att Kongl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att för år 1888 anvisa till anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar 1,000,000

kronor.

Statsrådet och chefen för kongl. civildepartementet har vid detta

ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t i statsrådet anfört, att, ehuru

väganslaget, som för år 1885 utgick med 400,000 kronor, af samma

års Riksdag för år 1886 höjdes till 500,000 kronor, till hvilket belopp

anslaget jemväl för innevarande år vore bestämdt, det dock åter torde

böra förhöjas, för att kunna motsvara befogade anspråk på bidrag från

denna fond. Då Kongl. Maj:t af Riksdagen år 1885 äskade anslagets

bestämmande till 500,000 kronor, innelågo hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

fullständiga planer till vägföretag, för hvilka kostnaderna uppgingo

till 2,500,000 kronor, och understöd begärdes till belopp af omkring

1,600,000 kronor. Nu hade dessa siffror vuxit så, att kostnaderna

för utförande af de hos styrelsen inneliggande vägförslag, som

af styrelsen granskats, vore beräknade till mera än 3,000,000 kronor,

och statsbidrag hade för dem begärts till belopp, föga understigande

2,000,000 kronor. Då fonden emellertid så nyligen, som ofvan nämnts,

blifvit förhöjd, har departementschefen ansett sig nu icke böra förorda

dess ytterligare förhöjning med så stort belopp, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ifrågasatts, utan hållit före att, om fonden för år

1888 ökades till 600,000 kronor eller således med 100,000 kronor utöfver

hvad för hvart och ett af åren 1886 och 1887 anvisats, möjlighet

såmedelst skulle kunna beredas att påbörja de flesta af de mest

vigtiga vägföretagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I väckta, till statsutskottet remitterade motioner hafva inom Första

Kammaren herrar J. E. Nyström, II. A. Widmark, Jonas Andersson,

Wilhelm Roos, A. A Liljesköld, Axel Ros, Helmer Falk, P. O. Sund,ström

och H. Gyllenram (motion N:o 7) och inom Andra Kammaren herrar

P. Sahlström, Anders Bengtsson, Pärs Ersson, AP7s Nilsson,./. Andersson,

P. Petter Jonsson, A. Sundström, Jonas Larsson, P. O. Eriksson och O.

Ak Wag envis (motion n:o 174), med framhållande bland annat af det

behof af arbetsförtjenst, som öfver allt inom riket förelåge, och de billiga

pris på arbetskraft och materiel, som för närvarande vore gällande,

föreslagit, att Riksdagen för år 1888 måtte ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande, till bidrag för anläggning af nja och förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre göda vägar, en million kronor.

Slutligen har i en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottets

behandling hänvisad motion (n:o 12) herr A. F. O. Cederberg

anfört, att åtskilliga anledningar gåfve stöd åt den uppfattning, att, om

ock, såsom nu af Kongl. Maj:t föreslagits, vägbyggnadsfonden höjdes

till 600,000 kronor, den knappast skulle varda tillräcklig att tillgodose

anslagsbehofvet för de vägarbeten, till hvilka anslag hädanefter komma

att sökas, än mindre kunna derjemte lemna tillgång till redan sökta

och pröfvade behof.

Efter fördelning af 1884 års fond qvarlågo nemligen i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens arkiv planer till arbetsföretag, för hvilka anslag

sökts och ansetts böra beredas utan att fonden dertill lemna! tillgång,

och för hvilka kostnaden beräknats till 1,500,000 kronor. — Efter

fördelning af 1885 års fond hade motsvarande balans stigit till 1,960,000,

efter fördelning af 1886 års fond till 2,310,000 kronor och, så vidt nu

kunde bedömas, torde efter fördelning af 1887 års fond motsvarande

balans komma att uppgå till omkring 2,500,000 kronor, allt i runda tal.

Enahanda åsigt om fondens otillräcklighet vunne man af den omständighet,

att på grund af sistlidne Riksdags beslut 30,000 kronor då

afsattes för vägundersökningar, en åtgärd, som syntes vara afsedd att

åtminstone tills vidare varda permanent. Det lede intet tvifvel att

denna undersökningskostnad skulle hafva till följd arbetsplaner till vägföretag,

för hvilka anslag söktes och för hvilka arbetskostnaden skulle

betydligt öfverstiga en million kronor, påkallande således anslag öfver

fondens nu föreslagna belopp.

Under sådana omständigheter hade motionären ansett sig böra

hålla eu utväg öppen för afhjelpande af nuvarande brist i detta hänseende

genom att föreslå särskilda anslag till de större arbetsföretag,

hvilkas understödjande från den allmänna fonden skulle taga dennas

tillgångar allt för mycket i anspråk. I eu vid motionen fogad förteck
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

ning hade motionären sammanfört dessa företag, hvarvid endast de, för

hvilkas fullbordande mer än 50,000 kronor beräknats erforderliga, ansetts

som större företag.

Erinrande att här ej vore fråga om en permanent återgång till

en redan öfvergifven form för meddelande af anslag till vägarbeten,

utan endast om ett af omständigheterna påkalladt undantag från en i

öfrigt god regel, har motionären föreslagit, att Riksdagen måtte till de

i den motionen bilagda tablå intagna vägarbeten anslå de för hvart och

ett af dessa utförda anslagsbelopp med tillsammans 987,915 kronor,

minskadt med de belopp, som möjligen kunde varda af Kongl. Maj:t

från 1887 års fond anvisade för samma arbeten, samt att för dessa anslag

skulle i tillämpliga delar gälla de för 1886 års vägbyggnadsfond

meddelade föreskrifter.

Beträffande innehållet af berörda tablå tillåter sig utskottet, då

den finnes vid motionen tryckt såsom bilaga, att hänvisa till densamma.

Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1886 sålunda

fördelats, att till sammanlagd! 42 arbeten med en väglängd af

256,713 kilometer och en beräknad kostnad af 753,696 kronor anslag

beviljats till följande belopp för företag inom nedannämnda län, nemligen:
-

inom

Stockholms

län..........

....................... kronor

9,300

—

»

Upsala

» ..........

...................... »

17,260

—

))

Södermanlands

» ...........

....................... »

20,140

—

»

Östergötlands

)> ...........

......................... »

29,800

—

»

Jönköpings

» ...........

......................... »

29,660

—

Kristianstads

» ..........

........................ »

13,660

—

»

Malmöhus

)> ...........

........................ »

23,840

—

x>

Hallands

» ..........

........................ »

22,220

—

Göteborgs och Bohus

)) ...........

........................ »

36,130

—

»

Elfsborgs

» ...........

........................ :>■

40,700

—

Skaraborgs

» ..........

........................ »

12,210

—

Vermlands

» ...........

........................ »

28,530

—

»

Vestmanlands

» ...........

........................ »

20,080

—

D

Kopparbergs

»• ...........

........................ »

7,330

—

))

Gefleborgs

» ...........

........................ »

24,680

—

)>

Vesternorrlands

)> ...........

....................... »

77,930

—

))

Jemtlands

» ...........

....................... ))

14,200

—

))

Vesterbottens

» ...........

........................ »

32,530

—

»

Norrbottens

» ...........

........................ »

39,800

—

Summa kronor

500,000

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Enligt kong!, brefvet den 22 januari innevarande år är från 1887

års vägbyggnadsfond anvisadt till arbeten

inom

Stockholms

län..........

........................ kronor

12,530

—

b

Upsala

B ............

...................... B

11,040

—

b

Södermanlands

B ...........

........................ B

26,480

—

»

Östergötlands

B .........

.................... B

12,970

—

b

Jönköpings

B ...........

..................... B

25,830

—

»

Kronobergs

B ..........

........................ B

2,120

—

b

Kalmar

B ............

...................... B

21,330

—

B

Kristianstads

B ...........

...................... B

18,460

_

B

Hallands

B ...........

........................ B

27,840

—

))

Göteborgs och Bohus

B ...........

...................... B

17,100

—

B

Elfsborgs

B ...........

...................... B

29,030

—

B

Skaraborgs

B .........

.................... B

12,200

—

B

Vermlands

B ...........

........................ B

39,080

—

B

Vestmanlands

B ...........

........................ B

20,540

—

B

Kopparbergs

B ............

....................... B

28,260

—

B

Gefleborgs

B ............

..................... B

30,730

•—

B

Vesternorrlands

B ...........

....................... B

66.120

—

B

Jemtlands

B ..........

....................... B

24,000

—

B

Vesterbottens

B ...........

........................ B

20,000

—

B

Norrbottens

B ...........

........................ B

54,340

—

Summa kronor

500,000

—

Vidare tillåter sig utskottet att i minnet återkalla, att ifrågavarande

anslag, som för åren 1867—1874 varit bestämdt till endast 150,000

kronor, derefter böjts, för åren 1875—1881 till 200,000 kronor, för åren

1882 och 1883 till 300,000 kronor, för åren 1884 och 1885 till 400,000

kronor samt för åren 1886 och 1887 till 500,000 kronor, allt årligen;

att, medan anslaget utgjorde endast 150,000 eller 200,000 kronor, ytterligare

medel ej sällan anvisats till vissa särskilda väganläggningar;

men att, sedan fonden höjts till 300,000 kronor och derutöfver, nya

sådana särskilda anslag icke blifvit af Riksdagen beviljade.

Enligt de gällande vilkoren få vägbyggnadsanslagen bestämmas

till högst fdelar af den beräknade kostnaden enligt faststäld arbetsplan;

hvarjemte, om verkliga kostnaden för ett arbetes utförande befinnes

understiga den beräknade, anslaget skall i förhållande derefter

minskas.

Utskottet finner det visserligen vara ådagalagdt, att behofvet af

understöd till väganläggningar för det närvarande är ganska stort.

Riksdagen har ock under de senare åren i allt mera ökad grad tillgodo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

sett det växande behofvet. Men om ock en höjning af anslaget nu

åter är erforderlig, torde det icke vara med nödig varsamhet förenligt

att i sådant hänseende gå utöfver hvad Kong!. Maj:t föreslagit. Ännu år

1883 utgjorde anslaget, såsom ofvan nämnts, 300,000 kronor; beloppets

bestämmande till de af Kongl. Maj:t begärda 600,000 kronor innefattar

således anslagets fördubbling på några få år och derjemte dess bestämmande

till ett belopp, som i och för sig måste anses vara för våra förhållanden

betydligt.

Behofvets afhjelpande synes ock ej böra åligga endast staten och

de närmast vägbyggnadsskyldige. Äfven landsting och kommuner

lärer det tillkomma att bidraga till ifrågavarande art af kommunikationsmedel.

Riksdagen har visserligen medgifvit, att vid vägarbeten

statsbidraget må kunna uppgå till högst f delar af kostnaden, men i

flera fall torde ett bidrag af f delar vara mera än behofvet och billigligheten

kräfva. Bestämmes anslaget till en mindre del af kostnaden

i de säkerligen många fall, då sådant utan olägenhet kan ega rum, och

få landsting och andra kommuner samt vägbyggnadsskyldige vidkännas

större del af kostnaden än för närvarande synes vara vanligt, så blir

äfven statsanslaget i det hela mera tillräckligt för sitt ändamål. Utskottet

förbiser ej de svårigheter, som härvid ofta torde för vederbörande

myndigheter möta, men då anspråken på staten nu allt mera

stegrats och den här ofvan uppgifva fördelningen af 1886 års fond

visar att, åtminstone för landet i dess helhet, anslag för nämnda år

beviljats till f delar af kostnadsbeloppet, har utskottet funnit sig böra

erinra om den utväg, som torde förefinnas att genom begränsning af

de särskilda statsbidragen i högre grad tillgodose det helas kraf.

Utskottet får derför hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

proposition och med afslag å herrar Nyströms m. flis,

Sahlströms m. flis och Gederbergs motioner, för år

1888 såsom bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

göda vägar anvisa ett belopp af 600,000 kronor.

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

2:o.

Till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder bär'' Kong]. Maj it föreslagit, att Riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

måtte för år 1888 anvisa samma belopp, som för åren 1883—1887 beviljats,

eller 100,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens och Vesterbottens län hos Kongl. Maj:t föreslagit

detta anslags höjning till 200,000 kronor samt att kongl. väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen så till vida biträdt dessa framställningar-, att

styrelsen ansett önskligt, att ifrågavarande fond blefve för år 1888 bestämd

till 150,000 kronor.

Hvad styrelsen i fråga härom anfört har visserligen synts statsrådet

och chefen för civildepartementet förtjent af beaktande, men då

de af styrelsen till stöd för dess åsigt omnämnda större brobyggnadsföretag

icke torde vara af den brådskande beskaffenhet, att de måste

samtidigt påbörjas, bär departementschefen ansett enahanda belopp,

som för innevarande år anvisats, eller 100,000 kronor, jemväl för år

1888 kunna anses tillfyllestgörande.

Utskottet har inhemta!, att detta anslag för år 1886 utgått med

hela sitt belopp och sålunda fördelats, att deraf lemnats anslag till ett

hamn- och fyra broföretag.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, till understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder

för år 1888 anvisa 100,000 kronor.

C) VattenaItappningsföretag.

3:o.

Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af torrläggning utaf sådana, vattensjuka marker, som utan att kunna med

fördel odlas, sprida frostskador öfver omgörande nejd, har Kongl. Maj:t

i statsverkspropositionen äskat anvisande för år 1888 af 100,000 kronor.

Detta belopp är detsamma som för åren 1884—1887 till samma

ändamål beviljats; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, för understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

åt torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som, utan att kunna med fördel

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd för

år 1888 anvisa 100,000 kronor.

4:o.

I proposition till. Riksdagen af den 3 december 1886 (n:o 5) har

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att annuiteten å de från

odling slånefonden för år 1884 beviljade lån, h vilka, enligt de vid deras

utbetalande gällande vilkor, skulle återgäldas med 10 procent för år,

deraf fem procent såsom ränta, i stället finge, i likhet med hvad som

gälde för öfriga från nämnda fond utlemnade lån, utgöra åtta procent,

deraf såsom ränta skulle räknas fyra och en half procent å oguldna

kapitalbeloppet.

I enlighet med Riksdagens år 1883 fattade beslut blef genom

kongl. kungörelsen den 28 september samma år angående bildandet

af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af sänka

trakter föreskrifvet, i afseende å återbetalningen af de från denna fond

utlemnade lån, att de första fem åren från första lyftningsdagen skulle

å lånesumman icke erläggas någon ränta eller kapitalafbetalning, men

å.de under tiden lyftade belopp beräknas fem procent ränta, hvilken

vid de fem årens slut lades till lånesumman, och att å det sålunda

uppkommande beloppet skulle betalas från och med sjette året till dess

lanet blefve slufbetaldt en annuitet af tio procent, deraf såsom ränta

räknades fem procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Sedermera har Riksdagen år 1885, med anledning af en inom

Riksdagen väckt motion, medgifvit att annuiteten för lån ur odlingst

lånefonden finge för lån, som derefter utbetalades, bestämmas till åtta

procent, deraf såsom ränta räknades fyra och en half procent å oguldna

kapitalbeloppet, i enlighet hvarmed ock kungörelse den 19 ma? 1885

blifvit af Kongl. Maj:t utfärdad.

_Af det ofvanberörda kong], proposition bifogade statsrådsprotokoll

. inhemtas, att arbetsdirektionerna för två företag, det ena till afdikning

och odling af vattenskadade marker, tillhörande byarne Ekeflod,

Slagdala med flera hemman i Virserums socken af Kalmar län,

och det andra till afdikning och odling af vattenskadade marker, tillhörande

hemmanen Hvenesjögle, Vrånganäs med flera hemman i nämnda

socken och län, till hvilka företag lån från odlingslånefonden den 12

september 1884 beviljats med 33,000 kronor till det förra företaget och

med 20,000 kronor till det senare, anhållit att, då, enligt de för dessa

lån gällande vilkor, lånen skulle återgäldas medelst en årlig annuitet

Bill. till Rilcsd. Prof. 1897 4 Sami. 1 Afä. 8 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lån, Kongl. Maj.t, jemväl mena j , arpetade, måtte med
U£tl

SfÄ —en å dessa lån finge nedsattas till åtta

Pr°Cetatskontotet, till iSÄ

SS©ix*^ä

Ä som

S^^cr^dkänSr^hlCBombev^ä

gifna lmdngare vllko™n under år 1885 meddelade odlings
nnder

ar 1 med åberopande hufvudsakligen af den för

lån’ ÄÄ

sättning till fyra och en ha proce , år 1884 beviljade odlings
tes

föreslå Rjksdagen a«bel utbetalats före utfar
rideÄngörlefdet»

maj 1885 fin^e beråknas och utgå efter

hvad i "Är k::ä »«*» c*. *»

Borr C.“ . i Eksebo ^slagit,

måtte besluta, att annuiteten för a ^ innevarande år bestäm
ÄSÄ

rälmas * i oguldna

kapitalbeloppet. , med billighet och rättvisa

•fVeJSÄJJ''och derute

lån ur odlmgsfonden h »g6 « _ro underka8tade andra, och

strängade,6betalningsvilkor L de odlingslån, hvilka derefter utgått, och

hemställer alltså,

att med bifall till Kongl. Maj:ts proposition och

herr Petersons förevarande motion, annuiteten a de

från odlingslånefonden för år 1884 beviljade lan,

hvilka, enligt de vid deras utbetalande gällande vilkor

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skola återgäldas med tio procent för år, deraf fem

procent såsom ränta, i stället må, i likhet med hvad

som gäller för öfriga från nämnda fond utlemnade

lån utgöra åtta procent, deraf såsom ränta räknas

fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet.

5:o.

I afseende å vilkor en för erhållande och tillgodonjutande af de här

ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen dera, att arbetena

utföras enligt faststälda planer, får utskottet hemställa,

att, de allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka

finnas intagna i Riksdagens skrivelser till Konungen

den 27 april 1881 (n:o 69) och. den 11 juni 1883

(n:o 67), den senare skrifvelsen jemförd med inom.

4:o af Riksdagens skrifvelse den 5 maj 1885 (n:o 30),

fortfarande skola blifva gällande.

Stockholm den 17 februari 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation

vid punkterna l:o (angående väganläggningar och vägförbättringar)

och 5:o (angående vilkoren): .. , . . ..ii ri0

af herr A. Persson i Mörarp, som ansett den ändring i nu gällande

vilkor höra beslotas, att anslag till väganläggningar och vagforbatt
rino-ar

ei finge bestämmas till högre belopp an högst hälften af den

beräknade kostnaden enligt den taststälda arbetsplanen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottetss Utlåtande N:o 9.

Sammandrag af de uti statsutskottets utlåtande n:o 9 tillstyrkta

statsbidrag för väganläggningar och vågförbättringar, bro- och

hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt torrläggning

af vattensjuka marker.

Anslag.

A.) Väganläggningar och v äg förbättring ar.

Kronor.

«

ö.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar...

600,000

—

B.) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder..

100,000

—

C.) Vattenaftappning sföretag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf sådana

vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel

odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd .. ..

100,000

Summa Kronor

800,000

—

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 A:10 Skrifvelse till Konungen, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af s. 16 i texten