Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

1887-06-20 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1887 B:8, Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

{

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 21 juni 1887, kl. 6 e. in.

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 5 april 1886 anhållit, det Kong!

Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

sådana ändringar i förordningen angående vilkoren för tillverkning af

bränvin den 2 juni 1882, som kunde leda till en mera betryggande

kontroll öfver bränvinsbeskattningen, och Riksdagen derjemte särskildt

anfört, att den i 30 § 1 mom. af berörda förordning innefattade straffbestämmelse,

enligt hvad erfarenheten ådagalagt, ej varit tillräckligt

verksam, så har nu Kongl. Magt uti nådig proposition, n:o 34, under

åberopande af densamma åtföljande protokoll öfver finansärenden för

den 10 december 1886 och den 13 maj 1887 samt med bifogande af

ett uti Kongl. Maj:ts högsta domstol den 21 februari 1887 hållet protokoll

öfver lagärenden, föreslagit Riksdagen att antaga ett med propositionen

öfverlemnadt. förslag till förordning angående vilkoren för tillverkning

af bränvin, att träda i kraft den 1 nästkommande oktober;

hvilket förslag är af den lydelse här efter finnes intagen.

Den kongl. propositionen har jemte två i ämnet inom Andra Kammaren

väckta motioner: n:o 88 af herr vice talmannen S. Nilsson, om

Bill. till Riksd. Prot. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd, 6 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 . Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

ändringar i kongl. förordningen om tillverkning af bränvin den 2 juni

1882 m. in., samt n:o 102 af herr Liss Olof Larsson, i hithörande delar,

om förhöjning af bränvinstillverkningsskatten och om fördelning af

samma skatt, förehafts till behandling af utskottet.

Af ofvan omförmälda statsrådsprotokoll inhemtas de väsentligaste

olikheterna mellan nu gällande bränvinstillverkningsförordning och det

i Kongl. Maj:ts proposition innefattade förslag i ämnet äfvensom skälen

för de gjorda förändringarne.

De hufvudsakliga förändringarne äro, att noggrannare kontrollåtgärder

och strängare straff för försnillning af bränvin vid tillverkningen,

i likhet med hvad Riksdagen äskat, stadgats, hvarjemte tillkommit

förbud för bränvins tillverkning af vissa råmaterial samt medgifvande

af rättighet att återfå tillverkningsskatt för bränvin, som användes

för tekniskt eller vetenskapligt behof.

Hvad först anginge den noggrannare kontroll, som Riksdagen

ansett nödig, så ansåge Kongl. Magt, att de ej längesedan

inom ett par län yppade, bekanta förhållanden till fyllest ådagalagt

behofvet af skärpta bestämmelser i detta afseende. Kongl. Maj:t

hade derför framstält förslag såväl om förändrad ordning för kontrollörers

tillsättande som ock om någon förändring i sättet för deras

aflönande.

Enligt hittills gällande stadganden hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

varit den myndighet, hvilken det ålegat att utöfva tillsyn

öfver kontrollen af bränvinstillverkningen. Detta hade varit nödigt

på grund af bränneriernas stora antal den närmaste tiden efter husbehofsbränningens

afskaffande, de ofullständigare kommunikationerna

samt bristen på en fastare organiserad öfverkontroll i orterna. Förhållandena

vore nu ändrade. Bränneriernas antal hade, nedgått till

mindre än en tredjedel mot förut. Öfverkontrollörerne hade nu mera

ständig tjenstgöring, och kontrollen hade genom de nya sjelfverkande

apparaterna blifvit mera teknisk, i hvilken rigtning den äfven borde

utvecklas, framför allt genom strängare övervakning af inmäskningsarbetet

i brännerierna. Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,

som enligt gällande instruktion hade att öfvervaka kontrollen å

bränvinsbeskattningen, vore numera genom förstärkt tjenstepersonal

och framför allt genom de lättade kommunikationerna satt i tillfälle

att omedelbart taga befattning med kontrollens detaljer, hvilka måste

vara mer eller mindre främmande för länsstyrelserna. Tiden syntes

Kongl. Magt derför nu vara inne att från länsstyrelserna till nämnda

centrala myndighet öfverflytta liandhafvandet af bränvinskontrollen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande B:o 8. 3

Häraf följde äfven, att kontrollörerne, pa hvilka kontrollens säkerhet

ytterst berodde, borde tillsättas af denna myndighet. Genom en sådan

anordning skulle åtskilliga andra fördelar vinnas, såsom likformighet

och följdugtighet i kontrollörernes befordran och användning, utnämning

af endast sa stort antal kontrollörer, som vore nödvändigt,

tillfälle att förflytta kontrollör till annat öfverkontrollörsdistrikt och

derigenom erhålla fullt opartiska vitsord om honom samt utsigt, det

bättre qvalificerade personer än hittills skulle finnas villige att söka

kontrollörsbefattning. Byråns utnämningsrätt skulle naturligtvis, liksom

hittills länsstyrelsernas, vara begränsad af öf v erkontrollörens förslag.

Då det sätt, hvarpå ersättning till kontrollör nu utginge, icke vore

fördelaktigt, vare sig för kontrollörerne eller för kronan, föresloges nu

ett såväl för samtlige intresserade förmånligare och enklare som från

kontrollsynpunkt säkrare sätt; och vore ett förbättradt sätt äfven för

aflönande af tillsyningsmän vid bränvinsnederlagen i förslaget upptaget.

På senare tiden hade med synnerlig styrka framträdt fordran på

tull för majs, hufvudsakligen i syfte att derigenom förhindra dess användning

såsom råämne vid bränvinstillverkningen. Eu sådan tull

vore dock betänklig, ty derigenom stegrades priset på ett, särskildt

för svinafveln, godt foderämne. Kongl. Maj:t hade derför, tillmötesgående

de ofvan uttalade önskningarne, utan att försvåra användandet

af majs till annat bruk, i föreliggande förslag insatt ett förbud för

användande vid bränvinstillverkning af majs och dylika här i landet

ej alstrade råämnen.

Hvad åter anginge den ifrågasatta återbetalningen af tillverkningsafgift

för bränvin, som användes för tekniskt och vetenskapligt behof,

sa, både på senare tider från näringsidkare och vetenskapliga institutioner

till Kongl. Maj:t inkommit åtskilliga framställningar i detta syfte.

Enligt hvad kändt vore, kunde alkoholen icke umbäras för åtskilliga

tekniska och industriella ändamål. En följd häraf vore, att deri skatt,

som vore åsatt sprittillverkningen, måste utöfva ett väsentligt inflytande

på tillverkningskostnaden inom de yrken, der sprit användes för frambringande

af yrkenas produkter. Det vore dock obilligt och ekonomiskt

origtigt, att den skatt, som afsåge att träffa förtäringen af rusdrycker,

äfven drabbade det bränvin, som användes för tekniskt och

vetenskapligt behof. De gjorda ansökningarne vore derför i högsta

grad beaktansvärda. För att dock återbetalning af skatten skulle kunna

medgifvas, vore af nöden, att bränvinet denaturerades eller försattes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

med främmande ämne, så att det blefve omöjligt att använda det

såsom njutningsmedel. Frågan hade äfven betydelse i statsfinansielt

hänseende. Inom landet användes enligt insamlade uppgifter, som dock

icke kunnat blifva fullständiga, för närvarande, vid förbrukning: i större

skala, för tekniskt behof årligen omkring 680,000 liter bränvin af normalstyrka,

motsvarande en tillverkningsskatt af 272,000 kronor.. Nu

bestående handelsgemenskap med Norge, der skattefrihet för sprit, till

vissa tekniska behof vore införd, syntes påkalla dylik frihet i Sverige,

emedan all konkurrens med norska varor, beredda med skattefri sprit,

vore, om varorna hit tullfritt infördes, omöjlig i samma mån som

spriten inginge såsom beredningsämne i dessa varor. Kongl. Maj:t

hade också i föreliggande förslag intagit föreskrifter om återbetalning

af tillverkningsafgiften för bränvin, som denaturerats. De närmare

föreskrifterna om kontroll m. m. hade dock Kongl. Maj:t icke ansett

vara af beskaffenhet att behöfva underställas Riksdagens pröfning.

Kongl. Maj:t har jemväl i andra delar af gällande förordning vidtagit

förändringar, hvilka dock icke äro af den omfattning, att för

dem här torde behöfva redogöras.

Vid behandlingen af ifrågavarande ärende har utskottet ansett

nödigt att för öfverläggning med afseende på art. IV, angående ansvarsbestämmelser,

och art, V, innefattande föreskrifter angående förordningens

verkställighet, sammanträda med lagutskottet; och lärer det

sålunda sammansatta utskottet, jemlikt 47 § riksdagsordningen, öfver

dessa delar af förslaget afgifva särskild! utlåtande, hvilket bevillningsutskottet

får

l:o

för Riksdagen anmäla.

Förutom det, att utskottet ansett förbudet för tillverkning af bränvin

med majs och dylika råämnen böra utgå ur förordningen, har utskottet

i Kongl. Maj:ts förslag vidtagit endast några obetydliga förändringar,

hufvudsakligen i afsigt att förtydliga deri gjorda bestämmelser;

och går utskottet nu, följande förslagets paragratföljd, att redogöra

för de ändringar, utskottet ansett sig böra vidtaga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

5

§ 3.

Chefens för finansdepartementet yttrande till ofvanberörda statsrådsprotokoll

för den 13 nästlidne maj lyder i fråga om det i förslaget

intagna förbudet att använda majs och dylika ämnen sålunda:

»Bland de yrkanden på ändringar i tullagstiftningen, hvilka på senare

tider framträdt med synnerlig styrka, märkes fordran på tull för majs.

En dylik tull beslöts till och med af 1880 års Riksdag, ehuru densamma

åter afskaffades två år derefter. Eu mycket utbredd önskan

om åsättande af tull i detta fall gör sig emellertid fortfarande gällande

och har i motionsform uttalats äfven vid den innevarande riksdagen.

Hufvudsakliga syftet med denna tull är att genom majsens fördyrande

hindra eller åtminstone begränsa dess användning såsom råämne vid

bränvinstillverkningen. Mot denna tull och ett deraf verkadt förd}''-- rande af varan har åter den betänklighet yppats, att man på samma

gång stegrade priset på ett godt foderämne, som egde en ganska vigtig

användning särskild! för svinafveln. Detta förhållande har föranledt

mig att taga i öfvervägande, huruvida man icke i lagstiftningen

om bränvinstillverkningen borde vidtaga förfoganden, som tillgodosåge

det ofvan angifna syftet med majstullen, utan att verka någon olägenhet

för dem, som önskade använda majs för utfodring eller andra ändamål.

Det efter min åsigt i allmänhet berättigade sträfvande! att, der

sådant kan undvikas, icke genom tullar å råämnen försvåra vilkoren

för en inhemsk industri eller fördyra dess produkter egen nemligen

icke tillämpning på bränvinstillverkningen, ty långt ifrån att ett fördyrande

af bränvinet af lagstiftaren anses såsom någon olägenhet, kan

man ju säga, att en sådan effekt just är denna lagstiftnings syfte. Om

således bränvinspriset skulle i någon mån stiga derigenom att icke

samma tillfälle som nu vidare stode tillverkaren öppet att använda majs

för bränning, bör detta ej vara egnadt att väcka någon betänklighet.

I fråga åter om hvad lagstiftningen i detta afseende bör stadga kunde

det visserligen ifrågasättas att låta en högre tillverkningsskatt drabba

det af majs framstälda bränvinet, men den kontroll öfver inmäskningen

en sådan anordning förutsätter är förbunden med synnerliga svårigheter,

så mycket större som det mångenstädes är endast tidtals majs

användes, under det att eljest inhemska råämnen inmäskas eller ock

majs brännes i blandning med andra ämnen. Jag har derföre ansett

mig böra föreslå ett fullständigt förbud mot majsens användning vid

bränvinstillverkning. Kontrollen öfver detta förbuds efterlefnad är ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

svår att verkställa, och icke heller i andra hänseenden behöfver man

befara några af so värda olägenheter af förbudet, då dels, såsom jag redan

antydt, ett möjligt fördyrande af bränvinet icke är egnadt att väcka

några betänkligheter och dels man icke har att frukta någon brist i

tillgången på eller svårighet att anskaffa andra råämnen för bränning,

så länge spannmål och potates äro vid införsel tullfria. Att det med

hänsyn till de grundsatser, man i allmänhet vill se tillämpade inom

näringslagstiftningen, kan synas såsom en oegentlighet att förbjuda en

industri att begagna ett visst råämne, som är af oskadlig natur, må

väl medgifvas, men bör ej i detta fall tillmätas något synnerligt afseende,

då hela bränvinslagstiftningen är en undantagslagstiftning, hvilken

redan i så många andra afseenden innehåller betydliga inskränkningar

i den frihet, som i allmänhet åtnjutes af andra, näringar, och detta äfven

der sådana ej påkallas ur kontrollsynpunkt. Det här föreslagna

förbudet är ock, såsom jag redan antydt, af beskaffenhet att dess efterlefnad

kan noggrant öfvervakas, ett förhållande, som icke alltid inträffar

med inskränkningar på näringsfrihetens område. Med majs

hafva likstälts ris och andra sådana råämnen, som äro af beskaffenhet

att icke kunna inom landet allmänneligen alstras, men hvilka dock hittills

haft ringa användning vid brännerierna i vårt land. För att göra

förbudet effektivt, kan det ej undvikas att belägga dess öfverträdande

med ansvar, då kontrollören ej eger makt att hindra tillverkningens

fortsättande, om han skulle finna majs användas vid inmäskningen.»

Uti sin här förut omnämnda motion n:o 88 inom Andra Kammaren

anför herr vice talmannen S. Nilsson, att många och berättigade klagomål

läte från hela landet höra sig öfver den betryckta ställningen.

Många botemedel för det onda hade försökts, men intet hade hjelpt.

Det vore derför en pligt för hvar och en att söka angifva något sätt,

som kunde anses verksamt till åstadkommande af bättre förhållanden.

Det hade för sist förflutna Riksdag bebådats, att K. Maj:t i ett förslag

till ny bränvinstillverkningsförordning ämnade intaga bestämmelser,

som skulle omöjliggöra bränvinstillverkning af en de! utländska produkter

för att derigenom förekomma konkurrens af dessa varor med

våra inhemska för bränvin stillverkningen användbara sädesslag. För

sin del ansåge motionären, att ett sådant förslag skulle hos Riksdagen

rönt framgång. För att visa, huru stor bränvinstillverkningen af

sådana sädesslag, som icke nödvändigt behöfde användas för bränvinstillverkningen,

vore, hade motionären gjort utdrag af tillgängliga statistiska

berättelser, hvaraf framginge, att under de tio tillverkningsåren

från och med 1876—77 till och med 1885—86 hade i medeltal årligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 7

för bränvin stillverkningen användts 471,954 kg. hvete, 8,369,236 kg.

*''af 7,357,722 kg. majs samt dessutom under två år i medeltal

1,095,906 kg. ris äfvensom under ett år 45,399 kg. stärkelse och unT51-

ett annat ar 597,405 kg. darry. Motionären hade med stöd af

dessa siffror beräknat, att antagligen l af landets hela bränvinstillverkning

vore till väsentligaste delen eu produkt af utländska sädesslag,

ror att åstadkomma hvad motionären åsyftade, vore lättaste medlet

att belägga alla ^ ofvannämnda varor med tull; och skulle motionären

understödja en sådan åtgärd, såvidt den endast berörde de sädesslag

som. ej odlades i landet. Det kunde icke heller möta några synnerliga

svårigheter att förbjuda bränvinstillverkning af majs, ris, stärkelse,

darry och dylika varor, eller åsätta sådan tillverkning högre skatt än

annan.

Herr vice talmannen föreslår derför eu förändring i gällande förordning

om bränvins tillverkning i syfte,

''»dels alternativt att tillverkning af bränvin måtte förbjudas af majs

ris, stärkelse och darry; eller '' J 1

att allt det bränvin, som _ tillverkas af majs, ris, stärkelse eller

darry, måtte åsättas en tillverkningsskatt utöfver den nu bestämda med

20 öre eller till 60 öre pr liter;

oc}: Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det

Kong!. Maj.t täcktes låta utarbeta och till nästa Riksdag afgifva förslag

till sådana bestämmelser, att tillverkning af bränvin utaf utländskt

hvete och råg antingen förbjudes eller ock åsättes förhöjd tillverkningsskatt,

samt i sammanhang härmed låter utreda och för Riksdagen

föreslå sådana åtgärder, som möjliggöra export till utlandet af bränvin

som mom landet tillverkas.»

Mot den sista delen af herr vice talmannens gjorda förslag får utskottet

till en början anmärka, att det är snart sagdt omöjligt att åvägabringa

en så noggrann kontroll, att vid inmäskningen utländsk råg

eller hvete kan skiljas från svensk.

Hvad vidare angår den i nyssnämnda förslags senare alternativ

föreslagna skatt å bränvin, tillverkadt af majs, ris, stärkelse och darry,

så blefve en sådan skatt genom sin storlek'' detsamma som ett förbud

för tillverkning med begagnande af dessa råämnen. Dessutom måste

da äfven en särskilt sträng kontroll införas vid inmäskningen och

denna underkastas vilkor och inskränkningar, som kunde kännas särdeles

betungande.

Kongl. Maj:ts förslag åter om förbud för tillverkning af majs och

dylika råämnen, med hvilket förslag bemälde motionärs första alternativ

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

i det närmaste öfverensstämmer, finner utskottet leda till ett allt för

strängt förmynderskap, då det, huru omsorgsfullt en näring än är begränsad,

dock bör stå hvar och en fritt att välja det råmaterial, han

finner för näringens utveckling fördelaktigast. Ett ej ovigtigt skäl

för att underlåta att stadga ett sådant förbud torde äfven vara, att ett

stort antal af brännerierna i landet äro helt och hållet hänvisade

att bränna af majs och andra dylika i Kongl. Maj:ts förslag afsedda

ämnen, då potatis icke kan med fördel och i tillräcklig mängd för

dem erhållas, hvarför dessa brännerier, derest ett sådant ifrågasatt

förbud infördes i förordningen, icke kunde längre uppehållas och i

och med nedläggandet af rörelsen blefve nästan värdelösa för egaren.

Förbigås bör ej heller, att ett förbud i ofvan angifna _ retning, som

hade till syfte ''att monopolisera bränvin sbränningen af inhemska produkter,

särskildt af potatis, måhända komme att uppmuntra till

import från utlandet af potatis till de trakter, der sådan icke finnes i

tillräcklig mängd, en följd som förslagets upphofsman törhända icke

tänkt sig eller åtminstone icke afsett.

Utskottet har derför i sitt förslag till förordningen uteslutit förbudet

att tillverka bränvin af majs och dylika ämnen.

§ 10.

Då man icke kan säga, när skatten för tillverkadt bränvin kommer

att erläggas, och då stundom bränvinet obeskattadt utföres ur landet,

hafva de här i l:a mom. använda orden »erläggas tillverkningsskattv ansetts

böra utbytas mot orden )>tillverkaren påföras skatt».

Vidare har af den senare punkten i samma mom., hvilken innefattar

sättet för uppbörden, bildats ett särskildt mom. 2. Den förra

punkten rörer uteslutande debiteringen. Till följd af denna ändring

har derjemte en obetydlig formel ordförändring vidtagits i början af

detta 2:a mom. Derjemte hafva följdrigtigt mom. 2 och 3 i Kongl.

Maj:ts förslag åsatts respektive n:is 3 och 4.

I sin inom Andra Kammaren väckta motion n:o 102 har herr Lisa

Olof Larsson anmärkt, att flere förslag till befrämjande af nykterlietssträfvandet

kunde framställas. Ett af de mera verksamma, som tillika

vore lätt att genomföra, vore rusdryckernas fördyrande, en åtgärd, mot

hvilken ingen befogad anmärkning syntes motionären kunna göras, då

spritdrycker icke kunde räknas till nödvändighetsvaror, och den förhöjda

skatten således blefve frivillig af dem, som begagnade rusdrycker.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

9

Motionären föreslår derför,

»att den nuvarande bränvinstillverkningsskatten 40 öre per liter

måtte höjas till 60 öre per liter, och att nu stadgade afgifter vid införsel

af sprithaltiga varor jemväl måtte höjas med 50 procent.»

Vidare anmärker motionären, att då kommunalskatterna, i synnerhet

på landsbygden, stigit betydligt och hotade att ytterligare stegras,

måste någon hjelp lemnas kommunerna. Det vore billigt att dessa,

som Unge försörja, dem, som fallit offer för bränvinets missbruk, äfven

finge del af bränvinstillverkningsskatten.

_ Under förutsättning, att Riksdagen bifaller motionärens här ofvan

angå fn a förslag, hemställes vidare, att Riksdagen måtte besluta,

»att af den inflytande bränvinstillverkningsskatten eu tredjedel fördelas

emellan landets samtlig^ kommuner efter folkmängd».

En förhöjning, sådan som motionären föreslagit, med 50 procent innebär

enligt utskottets åsigt allt för stora vådor och olägenheter. Man

har icke heller tillförene, då förhöjning skett, ökat bränvinstillverkningsskatten

med så stort relativt eller absolut belopp. Tydligt är

äfven, att ju mera skatten höjes, dess större blir frestelsen att undansnilla

bränvin från beskattning, då fördelen af den olagliga handlingen

ökas. Smuggling af bränvin från Danmark, der tillverkningsskatten

är omkring 9 öre för liter, skulle i följd af den stora vinst, den

medförde, blifva alltför inbringande, och mången kunde derigenom lockas

att trotsa den dermed förenade fara. Vådan af allt för stor olikhet

i bränvinsbeskattningen inom närgränsande länder har ock till fullo

ådagalagts annorstädes inom Europa.

Med stöd af hvad här ofvan blifvit uttaladt, har utskottet icke i

anledning af motionen vidtagit någon förändring i 10 8 af Rond.

Maj:ts förslag.

Beträffande senare delen af motionen, mot hvilken för öfrigt kan

anmärkas, att deri innehållna förslag skulle göra kommunerna, mera än

nyttigt vore, intresserade i bränvinstillverkningen, lärer denna del förfalla,

då . den derför betingade förutsättningen, tillverkningsafgiftens

höjande, icke kommer till stånd.

§ 16.

Som det är tänkbart, att vid eu inträffande prisstegring det kan

komma i fråga att exportera rått bränvin, så bör det beredas bränneriegare

tillfälle härtill utan att först behöfva erlägga skatten. UtBili.

till Riksd. Prot. 1887. B. ö Stim!. / Afd. 0 ljuft, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

skottet har derför i denna § infört ett tillägg, gående ut på att bereda

råvarutillverkare samma förmån i detta afseende, som nu tillkommer

innehafvare af allmänt nederlag, beläget i stapelstad vid saltsjön.

§ 17-

En af de anmärkningar, som af Kongl. Maj:t öfver författningsförslaget

hörda myndigheter deremot framstält, är att byråchef i

i statsdepartement icke intager den ställning, att kontrollörernes tillsättande

bör åt honom öfverlemnas. Visserligen kan det synas oegentligt

att lemna en byråchef denna befogenhet, men då en sådan anordning

medförer en säkrare kontroll, och den ifrågavarande byråchefen

redan på ett annat område af förvaltningen har en liknande beslutanderätt

sig uppdragen, samt kontrollbyrån i viss mån är att anse

som ett sjelfständigt embetsverk, då för densamma gäller en särskild

af Kongl. ''Magt utfärdad instruktion, enligt hvilken äfvensom genom

gällande ordningsstadga för brännerierna det åligger byråchefen att

utöfva förmanskap öfver kontrollpersonalen, torde denna olägenhet

vara ringa mot de fördelar, som derigenom vinnas. Utskottet, som

sålunda i hufvudsak godkänt §:s innehåll i denna del, har likväl ansett

det lämpligt att i texten inrycka, hvad som redan genom motiveringen

till Kongl. Maj:ts proposition var tydligt, att öfverkontrollörerne skulle

afgifva förslag för tillsättande af kontrollörer, innan chefen för finansdepartementets

kontrollbyrå antog sådane.

I fråga om de uti denna § intagna förändrade bestämmelserna

rörande kontrollörernes aflöniugsförmåner, har utskottet icke funnit

skäl till någon annan anmärkning än den, att då kontrollör enligt förslaget

erhåller tio kronor om dagen och derjemte femton kronor för

hvarje gång, han inträder i tjenstgöring eller från ett till annat bränneri

förflyttas, det synts utskottet öfverflödigt att derutöfver tillägga

honom ett anslag af tjugufem kronor för tillverkningsåret, om han

inträdt i tjenstgöring utom det öfverkontrollörsdistrikt, der han är bosatt,

helst det alldeles icke får tagas för gifvet, att våglängden för

honom blifvit större än för dem, som skickats till aflägsna platser

inom det distrikt, der de hafva sin bostad, och det i allt fall måste

räknas såsom en fördel för kontrollörerne att icke nödvändigt behöfva

vara bosatte inom det distrikt, der de tjenstgöra. Af denna anledning

har utskottet icke kunnat förorda bifall till ifrågavarande stadgande

om tillägg för visst fall af tjugufem kronor till kontrollörens aflöning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

11

Eu gifven följd deraf, att utskottet ansett förbudet att använda

majs m. fl. råämnen vid tillverkning böra ur förordningen utgå, är, att

den i stadgandet om förordningens trädande i kraft inryckta bestämmelse

i afseende å dessa ämnen bör utgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa:

2:o.

att Riksdagen, med förklarande, att Kongl. Maj:ts

proposition i de delar bevillningsutskottet förehaft

till behandling icke kunnat oförändrad bifallas, måtte

antaga bifogade förslag till Art, I, II och III af

förordning angående vilkoren för tillverkning af

bränvin, äfvensom till stadgande om tiden, då förordningen

skall träda kraft;

samt

3:o.

att herrar vice talmannen S. Nilssons och Liss

Olof Larssons ifrågavarande motioner måtte genom

utskottets föregående hemställan anses besvarade.

Stockholm den 20 juni 1887.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservation:

Af herr A. G. Björkman.

Herrar Lithander och Meyer hafva anhållit få antecknadt, att de

icke deltagit uti behandlingen af detta betänkande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Förslag

till

förordning angående tillverkning af bränvin.

Kongl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Art. 1.

Om rättighet till bränvins tillverkning och destSllering.

§ I-

§ 1-

1. Bränvin må tillverkas ej min- dre af en hvar välfrejdad person,

hvilken eger eller innehar i mantal

satt eller särskild! skattlagd jord,

än äfven af den, som är behörig

att idka fabriksrörelse. Äflider

bränvinstillverkare eller varder han

försatt i konkurs, må redan an- mäld tillverkning utöfvas af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthål- lare, landshöfding, landssekreterare,

landskamrerare, kronofogde, läns- man, lands- och stadsfiskal, polis- tjensteman, domare på landet, borg- mästare eller annan magistrats-

(Oförändrad.)

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

13

Kongl. Maj:ts förslag.

person i stad, ecklesiastik embetseller

tjensteman, kyrkobetjent,

folkskolelärare, i tjenst varande

läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman,

så ock i allmänhet

embets- eller tjensteman, som till

följd af sin befattning kan komma

att deltaga i beslut om bränvinstillverkning

eller kontroll derå, må

dock icke befatta sig med dylik

tillverkning.

3. Å ecklesiastika och andra

boställen, så ock å annan kronans

jord, som ej med stadgad åborätt

besittes, vare bränvinstillverkning

förbjuden.

§ 2.

1. Bränvinstillverkning skall vara

tillåten från klockan tolf på dagen

första helgfria dag i Oktober månad

till första helgfria dag i Maj

månad det derpå följande året vid

samma timme; och vare bränvinstillverkning

i sammanhang med

pressjästberedning medgifven äfven

under den återstående delen

af året mot de särskilda vilkor

Kongl. Maj:t pröfvar erforderliga;

Kongl. Maj:t dock obetaget att,

der högst vigtiga omständigheter

sådant föranleda, föreskrifva inställande

under viss tid af all bränvinstillverkning.

2. Bränvinstillverkning eller mäskberedning

dertill vare ej medgif
-

Utskottets förslag.

§ 2.

(Oförändrad.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. Maj:ts förslag.

veu från klockan tio om aftonen

näst fö»e sön- eller helgdag till

klockan tio om aftonen å sådan

dag; dock att, om för särskilda

tillverkningsmetoders begagnande

undantag från denna bestämmelse

skulle finnas oundgängligen nödigt,

Kongl. Maj:t vill på särskild underdånig

ansökning pröfva, huruvida

sådant undantag må medgifvas.

§ 3.

För bränvinstillverkning må begagnas

redskap af hvilken storlek

och beskaffenhet som helst med

allenast de inskränkningar, som

för kontrollens handhafvande äro

eller varda föreskrifna. Äfven må

användas alla slags råämnen utom

majs, ris och andra sådana, som

äro af beskaffenhet att icke kunna

inom landet allmänneligen alstras.

§ 4-

Den, som vill idka bränvinstillverkning,

skall minst fjorton dagar

före den, då tillverkningen är afsedd

att begynna, skriftligen .anmäla

sådant hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

med uppgift å

såväl stället för tillverkningens bedrifvande

som ock dagen, då den

skall taga sin början, samt dervid

aflemna bevis, att han är behörig

Utskottets förslag.

§ 3.

För bränvinstillverkning må begagnas

redskap af hvilken storlek

och beskaffenhet som helst med

allenast de inskränkningar, som för

kontrollens handhafvande äro eller

varda föreskrifna.

5 4.

(Oförändrad.)

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

15

Kongl. Majds förslag.

att utöfva bränvinstillverkning. Af

bolag tillämnad bränvinstillverkning

skall anmälas af den, som enligt

gällande lag eger för bolaget föra

talan, och skall dervid lemnas upp- gift om samtlige delegare i bo- laget. Finner Kongl. Maj:ts be- fallningshafvande hinder icke möta

för handteringens utöfvande, varde

tillståndsbevis utfärdadt. Dock må

sådant bevis icke utfärdas för

den, hvilken blifvit dömd till an- svar för brott, som omförmälas i

§§ 23 och 25 i denna förordning.

Utskottets förslag.

§ 5.

§ 5.

Vill den, som erhållit tillstånd

till bränvinstillverkning, afstå från

tillverkningens utöfvande, utan att

densamma tagit sin början, må an- mälan derom ske hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande; dock att ve- derbörande i sådant fall vare plig- tig godtgöra den kostnad, som möj- ligen uppstått genom kontrollörs

inkallande.

(Oförändrad.)

§ 6.

§ 6.

1. Vill bränvinstillverkare före

den allmänna tillverkningstidens ut- gång afstå från tillverkningsrätten,

skall han derom göra skriftlig an- mälan hos den kontrollör, som är

(Oförändrad.)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. Maj:ts förslag.

anstäld vid bränneriet, minst fem

dagar före utgången af det tillverkningsdygn,

med h vilket han anmäler

sig vilja afsluta tillverkningen;

dock att, om bränneri eller deri

begagnad redskap genom vådeld

eller annan olyckshändelse blifvit

väsentligen skadadt, tillverkningsrätten

må upphöra omedelbart efter

det tillverkaren gjort skriftlig

anmälan derom. Kontrollören

åligger att dels lemna tillverkaren

bevis om gjord anmälan, dels

ock ofördröjligen underrätta Kongl.

Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören

om tiden för tillverkningsrättens

upphörande.

2. I bränneri, der tillverkningen

sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden

ega rum utan förnyad anmälan, som

i § 4 sägs.

3. Med tillverkningsdygn förstås

i denna förordning tiden från klockan

tolf på dagen den ena till

samma timme å nästföljande helgfria

dag.

§ 7-

Om anmäld bränvinstillverkning

ej företages inom fem tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna

tid eller bränvinstillverkning afbrytes

utan sådan anmälan, som i § 6

mom. 1 omförmäles, eller utan

Kongl. Maj:ts derom meddelade

Utskottets förslag.

§ 7.

(Oförändrad.)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

17

Kongl. Maj:ts förslag.

föreskrift och ej inom fem tillverk- ningsdygn, det oräknadt, hvarunder

afbrottet inträdde, å nyo företages,

åligger det brän vinstill verkaren att

för de tillverkningsdygn, under

hvilka tillverkningen sålunda icke

utöfvats, gälda på bränneriet be- löpande kontrollkostnader.

Utskottets förslag.

00

ten

§ 8.

Förteckning öfver anmälningar

och uppgifter enligt §§ 4 och 5

skall af Kongl. Maj:ts befallnings- hafvande öfversändas till öfverkon- trollör sist dagen efter det sådan

anmälan skett och till finansdepar- tementets kontroll- och justerings- byrå första belgfria dag i hvarje

vecka.

(Oförändrad.)

§ 9.

§ -9.

1. Vill någon under den tid, då

han, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till bränvin stillverkning berätti- gad, å bränneriställe genom sär- skild destillering rena bränvin, må

sådant ske under tillsyn af kon- trollör. Destillering å bränneri- ställe under annan tid vare äfven

medgifven; dock att anmälan derom

skall minst åtta dagar före den tid,

destillering hvarje gång företages,

göras hos vederbörande öfverkon- trollör.

(Oförändrad.)

Bill. till Bifad. Frat. 1887. Ii. 5 Sami. 1 Afä.

6'' Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

2. I öfrigt må bränvins rening,

vare sig genom destillering eller

på kall väg, verkställas såsom annan

handtering, enligt hvad i gällande

författningar stadgas.

Art. 2.

Om bränvins beskattning och uppläggande på nederlag.

§ 10.

1. För bränvin, tillverkadt inom

landet, skall efter afdrag af två

procent, som äro skattefria, erläggas

tillverkningsskatt med 40 öre

för hvarje liter af normalstyrka,

hvarmed förstås bränvin, som vid

+ 15° å Celsii termometer innehåller

50 volymprocent alkohol.

Denna skatt skall inbetalas till landtränteriet,

dock hvarje gång icke

för mindre än 1,500 liter.

2. Vid utförsel af bränvin må,

efter hvad särskildt finnes stadgadt,

åtnjutas restitution med 40,8 öre för

hvarje liter renadt och med 40 öre

för hvarje liter icke renadt bränvin

af normalstyrka.

3. Då bränvin under de vilkor

och den kontroll, Kongl. Maj:t vill

föreskrifva, göres till förtäring obrukbart

(denatureras) för att användas

för tekniskt eller vetenskap
-

§ io.

1. För bränvin, tillverkadt inom

landet, skall efter afdrag af två

procent, som äro skattefria, tillverkaren

påföras skatt med 40 öre för

hvarje liter af normalstyrka, hvarmed

förstås bränvin, som vid

15° å Celsii termometer innehåller

50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt

verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång icke för mindre

än 1,500 liter.

3. Vid utförsel af bränvin må,

efter hvad särskildt finnes stadgadt,

åtnjutas restitution med 40,8 öre för

hvarje liter renadt och med 40 öre

för hvarje liter icke renadt bränvin

af normalstyrka.

4. Då bränvin under de vilkor

och den kontroll, Kongl. Maj:t vill

föreskrifva, göres till förtäring obrukbart

(denatureras) för att an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

19

Kongl. Maj:ts förslag.

ligt behof, må restitution åtnjutas

med 40 öre för hvarje liter bränvin

af normalstyrka; dock medgifves

ej restitution för bränvin, som

användes till tvål, parfym eller,

med undantag af ättika, till fabrikater,

afsedda att förtäras. Denatureradt

bränvin är ej underkastadt

försäljningsafgift.

§ 11-

1. Har tillverkningen icke uppgått

till 8,000 liter beskattningsbart

bränvin för hela den tid tillverkningsrätten

gält, då skall förutom

stadgad skatt erläggas eu afgift

af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger

nämnda belopp; och likaledes skall,

i händelse tillverkningen ej uppgått

till 500 liter eller öfverstigit 5,000

liter i medeltal för hvarje tillverkningsdygn,

utgå en afgift af tio

öre för hvarje liter, hvarmed det

tillverkade bränvinet understiger ett

efter en medeltillverkning af 500

liter beräknadt tillverkningsbelopp

eller öfverstiger en medeltillverkning,

beräknad efter 5,000 liter för

hvarje tillverkningsdygn. Dessa afgifter

skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens

upphörande grundar

sig på anmälan efter olyckshändelse,

hvarom i § 6 sägs, eller

Kongl. Maj:ts derom meddelade

Utskottets förslag.

vändas för tekniskt eller vetenskapligt

behof, må restitution åtnjutas

med 40 öre för hvarje liter bränvin

af normalstyrka; dock medgifves

ej restitution för bränvin, som

användes till tvål, parfym eller,

med undantag af ättika, till fabrikater,

afsedda att förtäras. Denatureradt

bränvin är ej underkastadt

försäljningsafgift.

§ U.

(Oförändrad.)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. Maj:ts förslag.

föreskrift; och ankomme på Kongl.

Maj:ts pröfning, huruvida eller i

hvad mån befrielse från desamma

må medgifvas, då bränvinet erhålles

såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. De enligt mom. 1 utgående

särskilda afgifter skall tillverkaren

inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens

upphörande inbetala

till landtränteriet. Sker det ej, läte

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och

skall emellertid det vid bränneriet

tillverkade och vid tillverkningstidens

slut under offentlig vård

qvarvarande bränvinet utgöra pant

för afgifterna.

§ 12-

Af obeskattadt bränvin skola

minst åttio procent såsom säkerhet

för skatten vara liggande på nederlag.

Återstoden eger tillverkaren

utbekomma utan skattens erläggande,

dock med skyldighet att

före den 1 påföljande oktober erlägga

derpå belöpande skatt, vid

påföljd att Kongl. Maj:ts befallningshafvande

eljest låter ofördröjligen

utmäta densamma.

§ 13-

Magasin eller rum för nederlag

af bränvin skall finnas vid hvarje

Utskottets förslag.

§

12.

(Oförändrad).

§ 13.

(Oförändrad).

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

21

Kongl. Ma,j:ts förslag.

bränneri samt vara beläget i dess

närhet och af tillverkaren upplåtet

uteslutande för bränvin, som skall

utgöra säkerhet för ogulden skatt.

§ 14.

1. Bränvinstillverkare må efter

tillverkningens upphörande hafva

obeskattadt bränvin qvarliggande

å nederlag vid bränneriet, om anmälan

derom blifvit gjord hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande minst

tio dagar före tillverkningens upphörande.

2. Sättes bränneriet ånyo i gång,

och har nederlaget emellertid icke

blifvit utrymdt, skall detta senare

öfvertagas af den i tjenstgöring

inträdande kontrollören.

1. Inträffar minskning, vare sig

genom läckning, afdunstning eller

olyckshändelse, i det å nederlagupplagda

bränvinets litertal eller

styrka, skall ändock tillverkningsskatt

erläggas för allt det bränvin,

hvarför skatt är ogulden; dock vill

Kongl. Maj:t, der minskningen utan

egarens vållande uppkommit genom

olyckshändelse, medgifva den lindring

i skatten, hvartill omständigheterna

kunna föranleda.

2. Å nederlag befintligt bränvin

utgör pant för ogulden skatt; och

Utskottets förslag.

§ 14.

(Oförändrad.)

§ 14-

(Oförändrad.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. Maj:ts förslag.

skall detsamma till ytterligare säkerhet

för skattens utbekommande

efter tillverkningsrättens upphörande

städse vara mot eldskada

försäkradt till ett värde ej understigande

den oguldna skattens belopp;

hvarjemte det åligger tillverkaren

att, då nederlaget öfvertages

af tillsyningsman, till denne

aflemna försäkringshandlingarna

jemte behörigt bevis, att kronan

eger rätt till så stor del af försäkringssumman,

som fordras för

skattens gäldande. Underlåter tillverkare

att fullgöra hvad sålunda

är föreskrifvet, vare nederlagsrätten

förverkad och anmäle kontrollör

eller tillsyningsman genast förhållandet

hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som i så fall ofördröjligen

förordnar om skattens uttagande.

§ 16-

På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning

i hvarje fall skall bero, om

och under livilka vilkor och kontroller

samt mot hvilken nederlagsafgift

nederlag af inhemskt bränvin

utan sammanhang med bränvinstillverkning

bör medgifvas; och

må, på sätt särskildt derom är eller

kan varda stadgadt, från sådant

nederlag, beläget i stapelstad vid

saltsjön, bränvin ur riket utföras,

utan att tillverkningsskatt derför

erlägges.

Utskottets förslag.

§ 16.

På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning

i hvarje fall skall bero, om

och under hvilka vilkor och kontroller

samt mot hvilken nederlagsafgift

nederlag af inhemskt bränvin

utan sammanhang med bränvinstiliverkning

bör medgifvas; och

må, på sätt särskildt derom är eller

kan varda stadgadt, såväl från sådant

nederlag, som från brännerinederlag,

bränvin ur riket utföras,

utan att tillverkningsskatt derför

erlägges.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

23

Kong!. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Art, 3.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

§ 17.

1. Öfverkontrollörer förordnas

af Kongl. Maj:t till erforderligt antal

att hafva tillsyn ä förordningens

efterlefnad. Öfverkontrollör åtnjuter

det arfvode samt den ersättning

för rese- och expeditionskostnader,

som af Kongl. Maj:t bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då,

efter erhållet tillståndsbevis, tillverkningsrätt

der är medgifven, utöfvas

af kontrollör.

3. Kontrollör utses af chefen för

finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå och åtnjuter af staten

:

a) arfvode under tjenstgöringstiden

med tio kronor om dagen

vid tillsyn å ett och tolf kronor

om dagen vid tillsyn å två brännerier;
b)

reseersättning med femton

kronor för hvarje gång han inträder

i tjenstgöring eller från ett till

annat bränneri förflyttas och dessutom

tjugufem kronor för tillverkningsåret,

om han inträdt i tjenstgöring

utom det öfverkontrollörsdistrikt,

der han är bosatt; och

c) ersättning för skrif- och för
-

§ 17.

1. Öfverkontrollörer förordnas

af Kongl. Maj:t till erforderligt antal

att hafva tillsyn å förordningens

efterlefnad. Öfverkontrollör åtnjuter

det arfvode samt den ersättning

för rese- och expeditionskostnader,

som af Kongl. Maj:t bestämmas.

2. Tillsyn vid bränneri skall, då,

efter erhållet tillståndsbevis, tillverkningsrätt

der är medgifven, utöfvas

af kontrollör.

3. Kontrollörer utses af chefen

för finansdepartementets kontroll°ch

justeringsbyrå, efter det förslag

afgifvits af öfverkontrollörerna.

Kontrollör åtnjuter af staten:

a) arfvode under tjenstgöringstiden

med tio kronor om dagen

vid tillsyn å ett och tolf kronor

om dagen vid tillsyn å två brännerier;
b)

reseersättning med femton

kronor för hvarje gång han inträder

i tjenstgöring eller från ett till

annat bränneri förflyttas; och

c) ersättning för skrif- och för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. Maj:ts förslag.

seglingsmaterialier samt postporto

med tio öre för hvarje dag, han

varit i tjenstgöring.

4. Kontrollör skall hafva sin bostad

vid eller så nära intill bränneriet,

som öfverkontrollören anser

erforderligt. Möter hinder att anskaffa

bostad och kost på tillräckligt

närbeläget ställe, vare tillverkare

på öfverkontrollörens tillsägelse

skyldig att mot tre kronor

om dagen, som af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande godtgöres genom

afdrag å kontrollörsarfvodet,

tillhandahålla kost samt ett möbleradt,

eldadt och städadt boningsrum

å plats, som af öfverkontrollören

godkännes.

5. Nederlag vid bränneri, der

tillverkningsrätt upphört, skall handhafvas

af särskild tillsyningsman.

6. Tillsyningsman förordnas af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som äfven bestämmer honom tillkommande

arfvode; och åligger

det tillverkaren att före nederlagets

utrymmande eller öfverlemnande

till kontrollör hafva till tillsyningsmannen

betalt arfvode.

§ 18.

Bränvinsrillverkning må ej företagas,

innan kontrollapparat blifvit

i bränneriet anbragt, tillståndsbeviset

för kontrollören uppvisadt samt

bränneri och nederlagsmagasin af

honom besigtigade.

Utskottets förslag.

seglingsmaterialier samt postporto

med tio öre för hvarje dag, han

varit i tjenstgöring.

4. Kontrollör skall hafva sin bostad

vid eller så nära intill bränneriet,

som öfverkontrollören anser

erforderligt. Möter hinder att anskaffa

bostad och kost på tillräckligt

närbeläget ställe, vare tillverkare

på öfverkontrollörens tillsägelse

skyldig att mot tre kronor

om dagen, som af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande godtgöres genom

afdrag å kontrollörsarfvodet,

tillhandahålla kost samt ett möbleradt,

eldadt och städadt boningsrum

å plats, som af öfverkontrollören

godkännes.

5. Nederlag vid bränneri, der

tillverkningsrätt upphört, skall handhafvas

af särskild tillsyningsman.

6. Tillsyningsman förordnas af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som äfven bestämmer honom tillkommande

arfvode; och åligger

det tillverkaren att före nederlagets

utrymmande eller öfverlemnande

till kontrollör hafva till tillsyningsmannen

betalt arfvode.

§ 18.

(Oförändrad).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

25

Kongl. May.ts förslag.

§ 19.

1. Det tillverkade bränvinet uppmätes

och reduceras till normalstyrka

förmedelst den i bränneriet

uppstälda kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri

kommit i olag, skall kontrollör

derom genast underrätta öfverkontrollören

samt tömma sprithållaren

och afläsa apparaten; hvarjemte

kontrollören, intill dess öfverkontrollören

annorlunda föreskrifver,

skall uppmäta och profva det bränvin,

som sedermera tillverkas; egande

öfverkontrollören bestämma, efter

hvilken grund det från närmast

föregående aflysning af apparaten

tillverkade bränvin skall beräknas.

§ 20.

1. Kontrollapparat anskaffas, eges

och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig att på

egen bekostnad låta afhemta apparaten

från plats inom länet, hvilken

öfverkontrollören bestämmer, samt

att likaledes bestrida kostnaden för

dess uppsättning.

3. Efter tillverkningens upphörande

qvarstanna!’ kontrollapparaten

vid bränneriet under tillverkarens

vård, så vida denne ej hos

öfverkontrollören anmäler sig vilja

återlemna apparaten eller densamma

af öfverkontrollören återfordras;

. Bill. till Rihd. Prat. 1887. Ii. ö Sami. 1 A/d.

Utskottets förslag.

§ 19.

(Oförändrad).

tf 20.

(Oförändrad).

f‘ Saft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. May.ts förslag.

Utskottets förslag.

och åligger i så fall tillverkare att

på egen bekostnad låta forsla apparaten

till plats inom länet, hviken

öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess

tillbehör uppkommen skada, som

kunnat förekommas genom omsorgsfull

vård, ersättes af tillverkaren.

till grund för beskattning, mellan

bränviustillverkare och kontrollör

uppstår tvist om bränvinets alkoholhalt,

skall af detsamma tagas prof,

hvilket under bådas försegling lemnas

till öfverkontrollören, som efter

verkstäld profning med normaltermoalkoholometer

bestämmer alkoholhalten.

2. Anmäler tillverkare hos kontrollören

missnöje med kontrollapparatens

mätning, skall, så fort sig göra

låter, kontrollmätning verkställas.

Om efter kontrollmätning, verkstäld

under minst två tillverkningsdygn

och å minst 1,000 liter sprit, apparatens

utslag visat sig öfverstiga det

omedelbara mätningsresultatet med

en procent eller derutöfver, då

skall afdrag å skatten härför ske

från den afösning å apparaten, som

närmast föregick anmälan om missnöje.

1. Om vid profning, som ligger

(Oförändrad).

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Kongl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

Kostnaden för sådan kontrollmätning

skall tillverkaren betala,

i händelse apparatens utslag ej med

minst en procent öfverstiger det

omedelbara mätningsresultatet.

§ 22- § 22.

Finner kontrollören eller till- (Oförändrad),

syningsmän olaglighet vara begången

vid något under hans uppsigt

stäldt bränneri eller nederlag, gifve

ofördröjligen sådant tillkänna för

allmän åklagare äfvensom för öfverkontrollören.

Art. IV.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

Art. V.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

27

Denna förordning skall träda i Denna förordning skall träda i

kraft den 1 oktober 1887, vid kraft den 1 oktober 1887, vid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillning sutskottets

Kongl. Majds förslag.

hvilken tid nådiga förordningen

angående vilkoren för tillverkning

af bränvin den 2 juni 1882 upphör

att vara gällande; dock att tillsättningen

af kontrollörer skall för

det tillverkningsår, som tager sin

början den 1 oktober 1887, ske

i enlighet med denna förordning

samt att förbudet i § 3 mot användning

af majs, ris och andra

råämnen, som äro af beskaffenhet

att icke kunna inom landet allmänneligen

alstras, och rättigheten till

restitution af skatt för bränvin, som

användes för tekniskt eller vetenskapligt

behof, icke träda i kraft

förr än den 1 januari 1888; och

vill Kong!. Magt i särskild ordningsstadga

för bränvinsbrännerierna i

riket meddela erforderliga bestämmelser

angående förordningens

tillämpning.

Betänkande N:o 8.

Utskottets förslag.

hvilken tid nådiga förordningen

angående vilkoren för tillverkning

af bränvin den 2 juni 1882 upphör

att vara gällande; dock att tillsättningen

af kontrollörer skall för det

tillverkningsår, som tager sin början

den 1 oktober 1887, ske i enlighet

med denna förordning, samt att

rättigheten till restitution af skatt

för bränvin, som användes för tekniskt

och vetenskapligt behof, icke

träder i kraft förr än den 1 januari

1888; och vill Kongl. Maj:t i

särskild ordningsstadga för bränvinsbrännerierna

i riket meddela

erforderliga bestämmelser angående

förordningens tillämpning.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1887,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:67 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts nådiga proposition med förslag till ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin. s. 1 i texten