Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i syfte att qvinna må kunna väljas till ledamot af fångvårdsstyrelse och skolråd. Till handläggning af lagutskottet har Första Kammaren hänvisat två särskilda inom nämnda kammare af herr F. T. Borg afgifua motioner, i hvilka föreslås lagstiftningsåtgärder i syfte att qvinna må kunna väljas till ledamot såväl af fattigvårdsstyrelse som af skolråd.

1887-06-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 B:16, Utlåtande, i anledning af väckta motioner i syfte att qvinna må kunna väljas till ledamot af fångvårdsstyrelse och skolråd. Till handläggning af lagutskottet har Första Kammaren hänvisat två särskilda inom nämnda kammare af herr F. T. Borg afgifua motioner, i hvilka föreslås lagstiftningsåtgärder i syfte att qvinna må kunna väljas till ledamot såväl af fattigvårdsstyrelse som af skolråd.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 6 juni 1887, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner i syfte att

qvinna må kunna väljas till ledamot af fångvårdsstyrelse

och skolråd.

Till handläggning af lagutskottet har Första Kammaren hänvisat

två särskilda inom nämnda kammare af herr F. T. Borg afgifua motioner,

i hvilka föreslås lagstiftningsåtgärder i syfte att qvinna må kunna

väljas till ledamot såväl af fattigvårdsstyrelse som af skolråd. I den

ena af dessa motioner, n:o 17, föreslår motionären, att § 10 mom. 1

af förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871 må erhålla

följande ändrade lydelse: »1. a) I hvarje — — — — kommunal
nämnden.

b) Myndig qvinna kan i fattigvårdsstyrelse inväljas; »samt

att i § 21 af samma förordning hänvisningen till § 10 skulle utbytas

mot en hänvisning till § 10 mom. 1. a).

I motionen n:o 18 föreslås »att i Kongl. Majrts nådiga förordning

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, af den 21 mars 1862, i

§ 23, femte stycket, slutorden: kände män utbytas mot orden: kända

personer, samt att i Kongl. Maj:ts nådiga förordning om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm, af den 20 november 1863,

slutorden i § 25 mom. 3: kände män utbytas mot orden kända personer.»

Båda de sålunda framstälda förslagen synas utskottet vara förtjena

af lagstiftarens uppmärksamhet. Hvad först angår frågan om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 16. 18

qvinna» inväljande i fångvårdsstyrelse, torde det väl icke vara fullt

klart, att nu gällande lagstiftning lägger bestämdt hinder i vägen

härför, der nemligen fattigvårdsstyrelsen ej utgöres af kommunalnämnden.

I förordningen angående fattigvården förekommer icke

någon bestämmelse, som i och för sig utesluter möjligheten, att qvinna

skulle kunna i fångvårdsstyrelse inväljas. Deremot har man i deri

omständighet, att i kommunalnämnd, som enligt § 10 mom. 1 af nämnda

förordning skall å landet utgöra fångvårdsstyrelse, der fattigvårdssamhället

ej annorlunda förordnar, endast män kunna inväljas, sökt ett

stöd för det antagande, att fångvårdsstyrelse, äfven i stad och der

särskild sådan å landet finnes, skall bestå uteslutande af män. Ett

mål, hvaruti Kong!. Maj:ts befallningshafvande uttalat sig för sistnämnda

åsigt, lär för närvarande vara beroende på Kongl. Maj:ts pröfning.

Utan att nu närmare inlåta sig på tolkningen af ifrågavarande

bestämmelser anser utskottet, i likhet med motionären, att qvinnors

inväljande i fångvårdsstyrelse skulle kunna vara samhället till ganska

väsentligt gagn. De uppgifter, som enligt fattigvårdsförordningen

åligga fångvårdsstyrelse, kräfva, såsom motionären erinrat, så mycken

tid, att det ofta kan vara för den af andra värf upptagne mannen

förenadt med stor svårighet att på ett tillfredsställande sätt fylla desamma.

Granskar man närmare beskaffenheten af dessa uppgifter,

sådana de i §§ 12 och 13 af fattigvårdsförordningen finnas angifva,1

kan man ej undgå att erkänna, att qvinnan genom arten af sin

begåfning och de sysselsättningar, åt hvilka hon i allmänhet egnar

sig, är synnerligt väl lämpad för fullgörandet af åtminstone en del af

antydda skyldigheter. I detta afseende må särskild! erinras om fattigvårdsstyrelsens

förpligtelse att tillse, det barn, hvilkas underhåll åligger

fattigvårdssamhället, erhålla vård och kristlig uppfostran. Äfven i

öfrig* torde qvinnan i högre grad än mannen vara i besittning af den

grannlagenhet och ömhet mot den nödstälde, som i väsentlig mån ökar

värdet af meddelad hjelp och bidrager att hos den, som blir föremål

derför, väcka och underhålla hågen att, såvidt i hans förmåga står,

sjelf draga försorg för sig och de sina.

Beträffande vidare den af motionären ifrågasatta behörigheten

för qvinna att inväljas i skolråd, så synas giltiga skäl tala äfven härför.

Det sätt, hvarpå qvinnan, under senare tider i allt större utsträckning,

visat sig kunna verka pa undervisningens alla områden, synnerligen

inom folkskolan, torde innebära eu borgen för, att hennes deltagande

. i ledningen af folkskolans angelägenheter inom de särskilda

skoldistrikten skulle kunna vara icke blott utan skadlig inverkan utan

äfven till gagn. Detta gäller, såsom motionären framhållit, särskild!

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 7 Sami. 7 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o i (i

i fråga om öfvervakandet af undervisningen i qvinlig slöjd, för hvilket

ändamål skolråden flerestädes lära nödgats anlita biträde af deruti erfarna

qvinnor.

Utskottet, som sålunda i allt väsentligt delar de af motionären

i förevarande ämne uttalade åsigter, men anser en fullständigare utredning

af de för ändamålets vinnande nödiga lagstiftningsåtgärder höra

föregå framläggandet af ett lagförslag i ämnet, får på giund häraf

hemställa,

att Riksdagen ville, med anledning af motionerna,

i skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådan

ändring i gällande lagstiftning, att hinder icke. må

möta för att i kommunala angelägenheter röstberättigad

qvinna må kunna såväl i stad som på landet inväljas

till ledamot af skolråd och af fångvårdsstyrelse, der

denna å landet icke utgöres af kommunalnämnd.

Stockholm den 6 juni 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af herr Bergström, som icke funnit skäl att i anledning af förevarande

motioner för närvarande tillstyrka någon Riksdagens åtgärd;

samt

af herrar Lundeberg, G. H. Stråle och A. Svensson i Lösen,

hvilka förordat afslag å de af motionären framstälda förslag.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:19 Skrifvelse till Konungen, angående behörighet för qvinna att väljas till ledamot af fattigvändsstyrelse och af skolråd. s. 8 i texten