Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 17

1887-06-07 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 B:17, Lagutskottets Utlåtande N:o 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 7 juni 1887, kl. 2 e. in.

Lagutskottets utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om skiljemän och lag angående förändtmd

lydelse af 46 § utsökning slag en den 10 augusti

Kongl. Maj:t har den 29 sistlidne april till Riksdagen aflåtit en

så lydande proposition:

»Under åberopande af bifogade i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed jemlikt 87 § Regeringsformen

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

l:o lag om skiljemän och

2:o lag angående förändrad lydelse af 46 8 utsökningslaeen den

10 augusti 1877.»

De propositionen bifogade lagförslagen finnas här nedan i detta

utlåtande intagna.

Propositionen har af kamrarne blifvit hänvisad till lagutskottet och

får° utskottet, efter fullbordad granskning af densamma, härmed afgifva

utlåtande deröfver. ........

Bill. till Riksd. Frat. 1887. B. 7 Sami. 8 Iläft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

Så väl af ledamöter af högsta domstolen som ock inom utskottet

hafva tvifvelsmål blifvit framstälda, huru vida en lag af beskaffenhet

som den nu föreslagna lagen om skiljemän skulle vara af ett verkligt

behof påkallad och kunna medföra någon väsentlig nytta. De i sådant

afseende framstälda anmärkningar hafva hufvudsakligen antagit tvenne

särskilda former, i det man dels framhållit, att det icke skulle kunna

anses önskvärdt att genom en utförligare lagstiftning i förevarande

ämne anledning gåfves att i vidsträcktare omfång draga rättstvister

undan domstolarnes afgörande för att öfverlemna dem åt skiljemän,

dels ock uttryckt den farhåga, att på sådant sätt en ytterligare instans

skulle uppstå, hvarigenom tvistens slutliga afgörande skulle kunna än

längre uppehållas än nu är möjligt. Dessa båda anmärkningar stå i

sjelfva verket i ett ganska nära samband med hvarandra. Hvad man

genom en rättstvists öfverlemnande till. afgörande af skiljemän hufvudsakligen

vill och kan vinna är ju, att tvisten må slitas på ett snabbare

sätt än genom densammas hänskjutande till domstol; och denna fördel

kan verkligen i många fall vara så. stor, att den fullt uppväger de

större garantier för ett i alla delar rigtigt afgörande, som onekligen i

allmänhet innefattas i domstolarnes pröfning. Men för att detta ändamål

skall kunna vinnas, erfordras, enligt hvad erfarenheten visat, eu

utförligare lagstiftning i ämnet än som nu förefinnes, om någon sådan

ens kan anses vara befintlig. Lagstiftaren måste emellertid härvid i

främsta rummet tillse, att lagbestämmelserna så affattas, att icke en

tredskande part kan omintetgöra denna fördel och derigenom framkalla

den af lagförslagets motståndare befarade olägenheten af tvistens ytterligare

förlängande. Detta skulle kunna ske genom ett sådant användande

af lagens formella föreskrifter, att hela det förfarande, som afsåge

tvistens afgörande genom skiljemän, blefve fruktlöst och endast

komme att fördröja densammas hänskjutande till domstol.

Det nu föreliggande lagförslaget synes i det hela vara väl egnadt

att förebygga inträffandet af dylika fall. Dock har utskottet funnit

detsamma i några delar genom ofullständighet eller tvetydighet i bestämmelserna

angående skiljemäns utseende och formen för deras verksamhet

kunna gifva part tillfälle att, åtminstone i samråd med en af

honom till skiljeman utsedd person, förlama verkan af skiljeaftalet.

För de ändringar, hvilka utskottet ansett böra, till afhjelpande af dessa

brister, vidtagas i förslaget, redogöres här nedan i sammanhang med

de öfriga, föga betydande anmärkningar, till hvilka utskottet funnit

förslaget gifva anledning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

3

§ 6.

Då en part genom att underrätta sin motpart om sitt val af skilje

man måste anses hafva uppmanat motparten att äfven utse skiljeman,

synas orden »och uppmanat honom att välja skiljeman» kunna ur paragrafen

utgå, hvarigenom äfven vinnes den fördel, att det derefter följande

ordet »denne» kommer att mera tydligt, än med paragrafens nuvarande

lydelse är fallet, hänföra sig till ordet »motparten».

7 §•

Genom att i det fall, som i andra stycket af denna § afses, ånyo

till skiljeman utse en person, som antingen vore af jäf eller annan anledning

hindrad att mottaga uppdraget eller förut med part öfverenskommit

att afsåga sig detsamma, skulle en part kunna gång efter annan

uppskjuta skiljeaftalets verkställighet och slutligen på grund af

föreskriften i 11 § helt och hållet tillintetgöra detsamma. Till förekommande

häraf har utskottet gjort ett tillägg af innehåll, att om skiljeman,

som blifvit af part utsedd i afgående skiljemans ställe, afsäger

sig uppdraget eller af jäf eller annan anledning är hindrad att mottaga

detsamma, skall förfaras såsom i 9 § sägs, d. v. s. att ny skiljeman

skall utses af öfverexekutor.

9 §.

Till de fall, då skiljeman skall af öfverexekutor utses, har af utskottet

ytterligare fogats, förutom det under 7 § här ofvan omförmälda

fall, jemväl den händelse, att det mera än en gång inträffat, att skiljeman

underlåtit att infinna sig vid sammanträde, hvartill han blifvit

kallad i enlighet med en af utskottet tillagd ny §, den 12:te, för hvars

innehåll här nedan skall redogöras. Äfven detta tillägg afser att hindra

aftalets omintetgörande genom oredlig öfverenskommelse mellan part

och skiljeman.

Den jemväl i 9 § förekommande bestämmelsen, att skiljeman i der

omförmälda fall skall utses af öfverexekutor i den ort, der endera parten

har sitt bo och hemvist, kan gifva anledning dertill, att två skiljemän

på föreskrifvet sätt utses i stället för eu, utan att lagen gifver

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

någon ledning för besvarandet af Irågan, hvilkendera bör anses vara

rätteligen utsedd och följaktligen deltaga i tvistens afgörande. Utskottet

har derför utbytt denna föreskrift mot''stadgande, att skiljeman

skall utses af öfverexekutor i den ort, der part, som påkallat skilje-aftalets

tillämpning, har sitt bo och hemvist; dock med förbehåll af parternes

rätt att i skiljeaftalet annorlunda bestämma.

11 §.

I sista punkten af denna § har utskottet vidtagit en mindre betydande

redaktionsändring.

I Kongl. Maj:ts förslag saknas hvarje föreskrift om sättet för skiljemännens

sammankallande. Äfven denna omständighet torde kunna leda

till skiljeaftalets omintetgörande genom tredska hos någon af skiljemännen.

Utskottet har derför efter 11 § insatt i förslaget en ny 12:te

paragraf, innehållande bestämmelser härom, i följd hvaraf de följande

paragrafernas ordningsnummer blifvit ändrad.

12 § i Kong]. Maj:ts förslag.

(13 § i utskottets.)

I denna § meddelas föreskrifter angående omröstning till skiljedomen;

hvarvid stadgas dels att, om olika meningar uppstå, den mening

skall gälla, om hvilken mer än halfva antalet skiljemän förenat

sig, dels ock att, der i någon punkt sådan pluralitet för en mening

ej kan vinnas, skiljeaftalet i denna del är förfallet. Då emellertid enligt

utskottets tanke parterna böra ega rätt att äfven i detta afseende

genom skiljeaftalet bestämma, huru eu giltig skiljedom skall åstadkommas,

och tvist om tillvaro af en sådan rätt möjligen skulle kunna

uppstå, så framt den icke uttryckligen i lagen förklaras tillkomma parterna,

har utskottet genom tillägg till paragrafen velat åt dem förvara

denna rätt.

Mot det af Kongl. Maj: t framlagda förslaget till lag angående förändrad

lydelse af 46 § utsökningslagen har utskottet icke funnit något

att erinra.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa

^1) att Riksdagen ville, med förklarande att det

af Kong], Maj:t framlagda förslaget till lag om skiljemän

icke kan i oförändradt skick antagas, för sin del

antaga följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

o

LAG

om skiljemän.

1 §•

Fråga af tvistemåls beskaffenhet, hvarom förlikning kan träffas, så

ock fråga om ersättning för skada, som någon tillfogat annan genom

brott, må, då tvist derom uppstått, genom aftal mellan parterne hänskjutas

till afgörande af en eller flere skiljemän. År tvist redan vid

domstol anhängig, vare skiljeaftal, som derom slutes, icke gällande,

med mindre saken vid domstolen nedlägges.

Skiljeaftal om fråga, som ofvan sägs, kan ock afse framtida tvist,

härflytande af visst rättsförhållande, som angifves i aftalet.

2 §.

Slutes skiljeaftal utan förbehåll om rätt för parterne att klandra

skiljedomen, skola de anses hafva utfäst sig att åtnöjas med densamma.

Denna lag ege icke tillämpning å skiljeaftal, som innefattar förbehåll

om rätt för parterne att klandra skiljedomen.

3 §•

Åro skiljemän ej nämnde i skiljeaftalet och är deri ej heller bestämdt,

till hvilket. antal och på hvad sätt de böra utses, skola skiljemännen

vara tre, af hvilka hvardera parten väljer en och de sålunda

valde tillkalla den tredje.

4 §■

Emot skiljeman gälle dessa jäf: om lian ej fylt tjugufem år; om

han är med part i den skyldskap eller det svågerlag, som enligt lag

utgör jäf mot domare; om han eller någon, som med honom är sålunda

skyld eller besvågrad, eger del i saken eller kan deraf vänta

synnerlig nytta eller skada; om han såsom domare eller eljest å embetes

vägnar deltagit i åtgärd eller beslut, som rörer saken; om han

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

varit fullmägtig i saken eller deri vittnat; om lian är part i en lika

sak; om han är parts vederdeloman eller uppenbare ovän; om han

står under annans målsmansskap eller någondera partens husbondevälde

eller af honom njuter lön eller underhåll; om han såsom embetseller

tjensteman lyder under någondera partens förmanskap; om han

blifvit dömd för brott, som medfört förlust af medborgerligt förtroende,

eller står under tilltal för brott, som kan medföra sådan påföljd; om

han blifvit dömd ovärdig att i rikets tjenst nyttjas eller att föra annans

talan inför rätta.

Har saken varit handlagd vid häradsrätt, må den, som dervid suttit

i nämnden, ej af sådan orsak anses jäfvig såsom skiljeman. Ej

heller vare den, som af kronan njuter lön eller underhåll, förty jäfvig

såsom skiljeman i sak, deri kronan är part.

.Söker någon sak med skiljeman eller tillfogar honom något med

ord eller gerning i uppsåt att dermed göra honom jäfvig, skall det ej

räknas för jäf.

Part må ej jäfva skiljeman, som han sjelf valt eller om hvars

väljande parterne varit ense, så framt ej jäfvet uppkommit eller blifvit

veterlig^ först efter valet.

5 §.

Tillämpning af skiljeaftal må påkallas af en hvar af parterne. Afser

skiljeaftalet framtida tvist, eller är det ej skriftligen upprättadt,

skall den, som påkallar aftalets tillämpning, skriftligen meddela motparten

uppgift på den eller de frågor, om hvilka skiljedom äskas.

Kongl Maj-.ts förslag.

6 §.

Skola parterne hvar för sig välja

skiljemän, och har endera parten

skriftligen underrättat motparten om

sitt val och uppmanat honom att välja

skiljeman, vare denne, der ej annorlunda

är genom skiljeaftalet bestämdt,

pligtig ått inom fjorton da
-

<5

Utskottets förslag.

6 §•

Skola parterne hvar för sig

välja skiljemän, och har endera

parten skriftligen underrättat motparten

om sitt val, vare denne, der

ej annorlunda är genom skiljeaftalet

bestämdt, pligtig att inom fjorton

dagar derefter lemna den an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17,

Kongl. May.ts förslag.

gar derefter lemna den andra parten

skriftlig underrättelse om sitt

val af skiljeman.

7 §■

Har någon, som blifvit genom

skiljeaftalet utsedd till skiljeman,

afsagt sig uppdraget, eller varder

han på grund af jäf eller af annan

anledning hindrad att fullgöra detsamma,

vare i afseende på den tvist,

som är i fråga, aftalet förfallet,

der ej parterne annorlunda öfverenskommit.

Afgår skiljeman, som eljest blifvit

af part utsedd, välje parten annan

skiljeman i hans ställe; och

gälle om sådant val i tillämpliga

delar hvad i 6 § sägs.

Utskottets förslag.

dra parten skriftlig underrättelse

om sitt val af skiljeman.

7 §•

Har någon, som blifvit genom

skiljeaftalet utsedd till skiljeman,

afsagt sig uppdraget, eller varder

han på grund af jäf eller af annan

anledning hindrad att fullgöra detsamma,

vare i afseende på den

tvist, som är i fråga, aftalet för.

fallet, der ej parterna annorlunda

öfverenskommit.

Afgår skiljeman, som eljest blifvit

af part utsedd, välje parten

annan skiljeman i hans ställe; och

gälle om sådant val i tillämpliga

delar hvad i 6 § är stadgadt. Skulle

skiljeman, som sålunda blifvit af part

vald i afgående skiljemans ställe,

afsåga sig uppdraget eller af jäf

eller annan anledning vara hindrad

att detsamma fullgöra, förfares såsom

i 9 § sägs.

8 §•

Part, som lemnat motparten underrättelse om sitt val af skiljeman,

må ej utan motpartens medgifvande återkalla valet.

Kong/,. Maj:ts förslag.

9 §.

Utskottets förslag.

9 §.

Tredskas part, som skall välja Tredskas part, som skall välja

skiljeman, att fullgöra hvad ho- skiljeman, att fullgöra hvad ho
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

Kongl. Maj:ts förslag.

nom i sådant afseende åligger, eller

kunna i det fall, att skiljeman skall

af andra skiljemän tillkallas, desse

ej förena sig om valet, skall, så

vida ej skiljeaftalet innehåller annan

bestämmelse, skiljeman utses

af öfverexekutor i den ort, der endera

parten har sitt bo och hemvist.

Mot öfverexekutors beslut, hvarigenom

skiljeman blifvit utsedd,

må klagan ej föras; dock vare beslutet

utan verkan, der domstol

förklarar skiljeaftalet icke hafva egt

giltighet eller tillämplighet å den

tvist, hvarom fråga är.

U tskottets förslag.

nom i sådant afseende åligger,

eller kunna i det fall, att skiljeman

skall af andra skiljemän väljas,

desse ej förena sig om valet, eller

hav det mera än en gång inträffat,

att skiljeman underlåtit att inställa

sig vid sammanträde, hvartill

han blifvit enligt 12 § kallad, då

skall, såvida ej skiljeaftalet innehåller

annan bestämmelse eller

skiljemännen blifvit i skiljeaftalet

nämnde, skiljeman utses af öfverexekutor

i den ort, der part, som

påkallat skilj eaftalets tillämpning,

har sitt bo och hemvist.

Mot öfverexekutors beslut, hvarigenom

skiljeman blifvit utsedd,

må klagan ej föras; dock vare beslutet

utan verkan, der domstol

förklarar skiljeaftalet icke hafva

egt giltighet eller tillämplighet å

den tvist, hvarom fråga är.

10 §.

Har, sedan yrkande om skiljeaftalets tillämpning blifvit framstäldt,

part bestridt yrkandet, eller har part, som skolat välja skiljeman, försummat

fullgöra hvad honom i sådant afseende ålegat, och vill motparten,

hellre än att vidare påkalla skiljedom i tvisten, sin talan deri vid domstol

utföra, må skiljeaftalet ej utgöra hinder för tvistens pröfning vid

domstol.

Kongl. Majäs förslag. Utskottets förslag.

ii §. ii §.

Parterne ege bestämma viss tid, Parterne egal bestämma viss tid,

inom hvilken skiljemannaåtgärden inom hvilken skiljemannaåtgärden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

9

Kongl. Maj:ts förslag.

skall vara afslutad. År sådan bestämmelse

ej gifven, skall skiljedom

meddelas inom sex månader, räknade

från den dag, då skiljeaftalet

slöts, eller, der skilj eaftalet afser

framtida tvist eller ej är skriftligen

upprättadt, från den dag, då dess

tillämpning påkallades i den ordning

som i 5 § sägs; dock skall,

derest tvist om skiljeaftalets giltighet

eller tillämplighet inom nämnda

lid varder anhängiggjord vid

domstol, tiden för skiljedoms meddelande

räknas från den dag, då

sådan tvist blifvit slutligen afgjord.

År ej skiljedom meddelad inom den

af parterne eller eljest bestämda

tid, vare i afseende på den tvist,

som öfverlemnats till skiljemännens

pröfning, skiljeaftalet förfallet.

Utskottets förslag.

skall vara afslutad. År sådan bestämmelse

ej gifven, skall skiljedom

meddelas inom sex månader, räknade

från den dag, då skiljeaftalet

slöts, eller, der skiljeaftalet afser

framtida tvist eller ej är skriftligen

upprättadt, från den dag, då dess

tillämpning påkallades i den ordning

som i 5 § sägs; dock skall,

derest tvist om skiljeaftalets giltighet

eller tillämplighet inom nämnda

tid varder anhängiggjord vid

domstol, tiden för skiljedoms meddelande

räknas från den dag, då

sådan tvist blifvit slutligen afgjord.

År ej skiljedom meddelad inom tid,

som ofvan för hvarje fall sägs, vare

i afseende på den tvist, som öfverlemnats

till skiljemännens pröfning,

skiljeaftalet förfallet.

12 §.

Den, som blifvit till tredje skiljeman

utsedd, eller, om sådan skiljeman

i följd af skiljeaftalet ej finnes,

den af skiljemännen, som är till

lefnadsåren äldst, ege att, såvida ej

annorlunda är genom skiljeaftalet

bestämdt, kalla öfrige skiljemän att

å viss tid och ort sammanträda för

tvistens afgörande. Sådan kallelse

skall bevisligen delgifvas öfrige skiljemännen

minst fjorton dagar före

sammanträdet.

Bih. till Riksd. Prof. 1887. H. 7 Sami.

8 Saft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

Kongl. Maj:ts förslag.

12 §■

Samtlige skiljemän skola i tvists

afgörande deltaga. Uppkomma mellan

dem olika meningar, galle den

mening, om hvilken mer än halfva

antalet af skiljemännen förenar sig.

År ej flertalet bland skiljemännen

ense angående fråga, som blifvit

öfverlemnad till deras pröfning,

vare i afseende derå skiljeaftalet

förfallet.

Utskottets förslag.

13 §.

Samtlige skiljemän skola i tvists

afgörande deltaga. Uppkomma mellan

dem olika meningar, galle, såvida

ej annorlunda är genom skiljeaftalet

bestämdt, den mening, om

hvilken mer än halfva antalet af

skiljemännen förenar sig. År ej

flertalet bland skiljemännen ense

angående fråga, som blifvit öfverlemnad

till deras pröfning, vare i

afseende derå skiljeaftalet förfallet,

der ej parterne annorledes öfverenskommit.

13 §• 14 §.

Skiljedom skall skriftligen affattas och af skiljemännen undertecknas.

Saknas skiljemans underskrift, föranleder detta icke domens

ogiltighet, der den finnes vara undertecknad af de fleste skiljemännen

och desse å skiljedomen intygat, att den, hvilkens underskrift saknas,

deltagit i tvistens afgörande.

14 §• 15 §.

Vill part hafva skiljedom häfd på den grund, att skiljeman var

jäfvig, eller af annan orsak obehörig, eller att annan felaktighet egt

rum i afseende på ärendets behandling, ege han draga frågan derom

under domstols pröfning, så framt han instämmer sin talan inom nittio

dagar från det skiljedomen delgafs honom i hufvudskrift eller bestyrkt''

afskrift.

15 §.

16 §.

År skiljedom gifven efter utgången af den för skiljemannaåtgärden

bestämda tid, eller hafva skiljemännen öfverskridit sitt upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

11

drag eller meddelat dom angående fråga, som ej enligt lag må skjutas

under skiljemän, skall hvad skiljemännen sålunda dömt vara ogilt,

ändå att talan mot skiljedomen icke föres. År domen ogill i någon

del och kan den af sådan anledning ej verkställas i öfrig!, vare

den ogill i allo.

Kongl Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

16 §. 17 §.

Hafva skiljemän i sin dom förbigått fråga, som varit öfverlemnad

till deras pröfning, och hafva de ej, innan tiden för skiljemannaåtgärden

utgick, meddelat särskild dom öfver det förbigångna, står

det part fritt att till domstol instämma sådan fråga.

Lag samma vare, der öfverexekutor finner skiljedom så mörk, att

verkställighet derå ej kan meddelas.

17 §. 18 §.

Der enligt lag eller författning viss fråga skall pröfvas af skiljemän,

gälle hvad derom är särskilt stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1888, men eger ej utan

parternes medgifvande tillämpning å skiljeaftal, som slutits före nämnda

dag,

samt

2:o) att Riksdagen ville, med bifall till Kongl.

Maj:ts förevarande proposition i hvad den afser ändrad

lydelse af 46 § utsökningslagen, antaga följande
-

LAG

angående förändrad lydelse af 46 § utsökningslagen den 10 Augusti 1877.

Härigenom förordnas att 46 § utsökningslagen skall erhålla följande

förändrade lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

46 §.

Vill någon erhålla verkställighet å skiljedom, söke det hos öfverexekutor.

Finnes dervid, att parterne under skiljemännen skjutit den

fråga, hvarom skiljemännen dömt, samt att skiljeaftalet slutits utan

förbehåll om rätt för parterne att klandra skiljedomen, och förekommer

icke någon omständighet, på grund hvaraf skiljedomen är ogill

ändå att talan mot densamma icke föres, förordne öfverexekutor, att

skiljedomen verkställas må; och gånge den sedan i verket lika som

domstols laga kraft egande dom, der ej af högre myndighet eller af

domstol, der talan mot skiljedomen är anhängig, annorledes förordnadt

varder.

Skall eljest enligt lag eller särskild författning skiljedom lända

till efterrättelse, varde den efter öfverexekutors förordnande verkstäld

lika som domstols laga kraft egande dom, der ej af högre myndighet

annorledes förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1888. I fråga om verkställighet

å skiljedom grundad på skiljeaftal, som slutits före nämnda

dag, gälle hvad hittills varit stadgadt.

Stockholm den 7 juni 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af herr A. Bergström, som dels tillstyrkt antagande i oförändradt

skick af 9 § sådan den lyder i Kongl. Maj:ts .förslag, och dels förklarat

sig icke kunna biträda flertalets inom utskottet hemställan om

inskjutande emellan 11 och 2 §§ i Kongl. Maj:ts förslag af en ny §,

utgörande den 12:te i utskottets förslag;

af herrar V. ÅT. Ekenman, Fröberg, Lundeberg, Hasselnöt, Norden/dt

och J. Pehrsson, Indika afstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts förslag till lag

om skiljemän;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

13

af herr G. H. Stråle, som afstyrka bifall till propositionen i dess helhet

under åberopande af de utaf justitieråden Olivecrona och Wedberg

vid ärendets behandling inom högsta domstolen afgifna yttranden;

af herrar J. Anderson i Tenhult och Smedberg, hvilka ansett att

ordet »öfverexekutor» i 9 § första stycket, af förslag till lag om

skiljemän bort utbytas mot orden: »öfverexekutor i stad och kronofogde

på landet».

Herr Sjöcrona har begärt få här antecknadt, att han, på grund af

honom beviljad ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i detta

ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Kilcsd. Prot. 1887. B. 7 Sand. 8 Käft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse:

I reservationerna till lagutskottets utlåtande n:o

sid. 12, rad. 5 nedifrån, står: emellan 11 och 2 §§

läs: emellan 11 och 12 §§.

Bih. till Rifad. Prot. 1887. B.

7 Samt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:43 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skiljemän och lag angående förändrad lydelse af 46 § utsökning slag e s. 3 i texten