Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet.

1887-05-20 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:13, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 20 maj 1887, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående

upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen

kronolägenhet.

(I. A.)

Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 14) af

den 6 april 1887 inhemtas, hade af den landshöfdingen i Jemtlands

län förr anslagna vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad enligt kongl.

brefvet den 8 januari 1846 ett mindre område blifvit upplåtet till tomtplats

för länets lasarettsbyggnader samt återstoden sedermera indragits

till statsverket och utarrenderats till den 14 mars 1894. Allmänna

landsvägen delade vretlotten i två delar, af bvilka den öster om landsvägen

belägna sträckte sig fram till den utmed länsfängelset löpande

gatan och, utöfver omförmälda tomtplats, innehölle en areal af 49,980

qvadratfot. Längst i öster å samma del af vretlotten och nära intill

nämnda gata vore en till länsfängelse fordom använd byggnad qvarstående,

hvilken efter öfverlåtelse numera egdes af Östersunds stad,

som anordnat densamma till epidemiskt sjukhus samt i följd af öfverenskommelse

med vretlottens arrendator innehade den plats, derå

byggnaden vore belägen, jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande

6,612 qvadratfot.

Nu hade Jemtlands läns landsting hos Kongl. Maj:t anhållit, att

som den tomtplats, hvilken för länets lasarettsbyggnader upplåtits från

berörda vretlott, befunnits otillräcklig, i det att nödigt område saknades

såväl för anläggning invid sjukhuset af en promenadplats med

planteringar för konvalescenter som ock för uppförande af de ytter
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

7

ligare byggnader, hvilka i följd af den ökade folkmängden förr eller

senare otvifvelaktigt komme att erfordras, samt den östligaste mellan

nuvarande sjukhustomten och den utmed länsfängelset löpande gatan

belägna delen af omförmälda vretlott, derifrån undantaget det område

om 6,612 qvadratfot, hvarå det till epidemiskt sjukhus numera inrättade

gamla länsfängelset funnes uppfördt, lämpligen kunde med nuvarande

sjukhustomten förenas och för ofvanberörda ändamål anordnas, Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning derom, att ifrågavarande

område, 43,368 qvadratfot, af vretlotten n:o 153 måtte under de vilkor,

Kongl. Maj:t kunde finna skäligt med afseende å det allmännyttiga

ändamålet med jordupplåtelsen föreskrifva, från och med den 14 mars

1894, då tiden för nu gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge,

till landstinget med full eganderätt öfverlåtas, att till ökadt

tomtutrymme för länets sjukvårdsinrättningar användas.

Vidare hade Östersunds stadsfullmägtige i en till Kongl. Maj:t

stäld skrift förmält, att det af staden för flera år sedan inköpta gamla

länsfängelset, hvilket till en början användts till fattighus, sedan 1879

stått disponibelt såsom epidemiskt sjukhus; att det vore angeläget för

staden, som med icke obetydliga kostnader anordnat byggnaden för

berörda ändamål och jemväl invid densamma uppfört en uthusbyggnad,

att förvärfva eganderätt till den lilla jordrymd, hvarå byggnaderna

vore uppförda, jemte det derintill inhägnade område; samt att dessutom

önskvärd! vore om eu något större gårdsplan kunde vinnas, så

att utrymme funnes för i framtiden möjligen behöfliga tillbyggnader

eller för anläggande af en mindre park med blomsterplantering. På

grund häraf hade stadsfullmägtige anhållit, att Kongl. Maj: t måtte

medgifva, att, sedan arrenderätten till meranämnda vretlott den 14 mars

1894 upphört, åt staden Östersund måtte till tomt för dess epidemiska

sjukhus få med full eganderätt upplåtas de 19,750 qvadratfot af vretlottens

östligaste del, hvilka å en ansökningen bifogad karta begränsades

i vester af eu röd linie, eller, derest så stor jordrymd icke kunde

afstås, åtminstone de 6,612 qvadratfot, som läge inom den nuvarande

inhägnaden; hvarjemte stadsfullmägtige förklarat, att derest ej den

nödig ansedda jordrymden med afseende å det dermed afsedda allmännyttiga

ändamål kunde kostnadsfritt tilldelas staden, denna vore villig

erlägga den ersättning, som af Kongl. Maj:t kunde anses böra derför

skäligen utgå.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 11 december 1885 hade Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet, med öfverlemnande af ifrågavarande

ansökningar jemte utdrag af magistraten i Östersunds protokoll, enligt

hvilket magistraten tillstyrkt bifall till stadsfullmägtiges ansökning, för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

egen del tillkännagifvit, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåge

länets allmänna sjukvårdsanstalt i yttersta behof af vidgadt utrymme,

men stadens epidemiska sjukhus i sagda hänseende fullt tillgodosedt

med hvad det för närvarande besutte. Kongl. domänstyrelsen, hvars

utlåtande i ärendet infordrats, hade anfört, att, enligt meddelad upplysning

från Kongl. Maj:ts befallningshafvande, det i ansökningarna afsedda

området hvarken nu vore eller, såvidt förutses kunde, ansåges komma

att blifva för något statsverkets ändamål behöfligt; att då, såsom ett

ansökningshandlingarne i transsumt bifogadt arrendekontrakt utvisade,

ifrågavarande vretlott och två andra lägenheter vore på gemensamt

arrende upplåtna mot ett årligt arrendebelopp af tillsammans endast

etthundra kronor, vretlotten följaktligen borde enligt kongl. brefvet den

6 juni 1879 vid arrendetidens slut föryttras, derest ej dess bibehållande

åt kronan af särskild anledning påkallades; samt att domänstyrelsen

hade så mycket mindre något att anmärka deremot, att det i ansökningarne

afsedda område blefve till sökandena upplåtet, som samma

område, hvilket genom nuvarande lasarettstomten och en väg vore skildt

från öfriga delen af vretlotten, icke lämpligen kunde afyttras tillsammans

med denna del; och ansåge styrelsen, om upplåtelsen beviljades, företrädesrätten

till den mark, innehållande 13,138 qvadratfot, som landstinget

och stadsfullmägtige hvar för sig önskat förvärfva, böra, med

hänsyn till hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande i detta hänseende

anfört, lemnas landstinget framför stadsfullmägtige. Beträffande vilkoren

för upplåtelsen hade domänstyrelsen, som förklarat sig sakna anledning

att tillstyrka den ifrågavarande markens öfverlemnande till sökandena

utan ersättning, hemstält, att köpesumman måtte bestämmas i den ordning,

som i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves.

På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att medgifva,

att Jemtlands läns landsting och Östersunds stadsfullmägtige måtte

berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning, som skulle bestämmas

i enlighet med sistberörda kongl. förordning, från ifrågavarande vretlott

till sig lösa, landstinget det af detta begärda området, 43,368 qvadratfot,

och stadsfullmägtige den till förra länsfängelset hörande inhägnade

jordrymd om 6,612 qvadratfot;

äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen skulle få användas

på enahanda sätt, som vore bestämdt i fråga om köpeskillingarne för

de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl.

brefvet den 29 maj 1874.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

9

Efter erhållen remiss har statsutskottet detta ärende till behandling

förehaft; och får utskottet, som emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende föreslagit icke haft något att erinra, hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 maj 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till JRiJcsd. Prot. 1887. B,

å Sami. 1 Afd. 10 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:8 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet. s. 1 i texten