Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af en del af Tunga hed samt försäljningssummans användande till inköp af nytt skjutfält för gata artilleriregemente vid Remmene i Vester götland.

1887-05-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:22, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af en del af Tunga hed samt försäljningssummans användande till inköp af nytt skjutfält för gata artilleriregemente vid Remmene i Vester götland.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcoltets Utlåtande N:o 22.

11

ning i ämnet, som finnes intagen i omförmälda statsrådsprotokoll öfver

ecklesiastikärenden, hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 28 maj 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 28 maj 1887, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

försäljning af en del af Tunga hed samt försäljningssummans

användande till inköp af nytt skjutfält för

gata artilleriregemente vid Remmene i Vester götland.

(I. A.)

Enligt hvad af ett vid Kongl. Maj:ts den 22 April innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition (n:o 23) fogadt statsrådsprotokoll

öfver landtförsvarsärenden inhemtas, hade generalfälttygmästare!! och

chefen för artilleriet i en den 24 april 1886 till Kongl. Maj:t aflåten

skrifvelse erinrat, att han under de senare åren i flera memorial fäst

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att Tånga hed blifvit alldeles

oanvändbar såsom skjutfält för göta artilleriregemente, sedan regementet

erhållit nya långskjutande kanoner, och att såsom följd deraf förslag

blifvit väckta att antingen söka utvidga det till regementet upplåtna

område vid nämnda hed, eller ock anskaffa en ny skjutplats för regementet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

Förstnämnda förslag hade emellertid på grund af terrängförhållandena

visat sig ej kunna leda till målet; ty äfven om stora summor

nedlades på fältets utvidgning, skulle likväl den användbara delen af

skottlinie!), hvilken måste korsa vattendrag och vägar, ej erhålla tillräcklig

längd, utan att byggnaderna vid Vårgårda herrgård inlöstes,

hvarförutom skottliniens förlängning komme att infalla på marker, som

vore olämpliga för projektilers uppfångande.

Då härtill komme, att skjutfältet ej kunde erhålla nöjaktig bredd,

hade all tanke på Tånga heds bibehållande såsom skjutplats för göta

artilleriregemente, äfven under förutsättning af dess utvidgande, måst

uppgifvas, och det andra förslaget, eller anskaffande af ny skjutplats

åt regementet, ansetts böra tagas i närmare öfvervägande.

Af de undersökningar, som blifvit verkstälda i ändamål att utfinna

ett lämpligt skjutfält, beläget invid jernväg och ej för långt aflägset

vare sig från Göteborg eller Karlsborg, hvars positionsartilleri

i en framtid borde använda samma skjutplats som göta artilleri, hade

utrönts, att det enda fält, som för ifrågavarande ändamål vore fullt

lämpligt både genom sitt läge och sin storlek samt markens beskaffenhet,

utgjordes af ett område, som i sydlig rigtning sträcker sig från

den söder om Remmene kyrka nära intill vestra stambanan mellan Herrljunga

och Vårgårda befintliga sandåsen.

Det ifrågastälda skjutfältet, hvars beskaffenhet äfven medgåfve att

flera batterier kunde samtidigt derstädes öfva exercis med anspända

kanoner, hade, under förutsättning att hela det till en början ifrågasatta

området skulle förvärfvas, en utsträckning från jernvägen till vägen

vid den s, k. Källerbacken af 10,900 meter med en bredd af från 1,300

till 2,000 meter och ett ytinnehåll af 3,789 tunnland 16,8 kappland. Då

emellertid å nordliga delen deraf ett område, utgörande en areal af 330

tunnland 9,5 kappland, vid närmare undersökning visat sig kunna i följd

af terrängens beskaffenhet undvaras, mötte intet hinder att förminska

förstnämnda områdes ytinnehåll till 3,459 tunnland 7,3 kappland, utan

att den del af fältet, som vore användbar för artilleriets öfningar, derigenom

underginge någon förminskning i längd eller bredd. Härförutom

kunde ytterligare en förminskning åstadkommas genom uteslutande

af ett område uti fältets sydligaste del, hvilket ej vore behöfligt förr

än skjutning med positionsartilleriets pjeser kunde komma att ega rum;

arealen skulle derigenom minskas med 1,050 tunnland och det återstående

området således bestå af endast 2,409 tunnland 7,3 kappland

med en längd från skottliniens nollpunkt af 7,300 meter och en bredd

vexlande emellan 540 och 2,000 meter. Fältet blefve oaktadt de''uppgifna

förminskningarna ändå tillräckligt för fäitartilleriet, äfven om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

13

skarpskjutning skulle företagas från det på 600 meters afstånd från

skottliniens nollpunkt belägna exercisfältet.

Chefen för artilleriet förutsatte emellertid, att icke ens sistnämnda

område borde redan nu i sin helhet förvärfvas. Oaktadt den föreslagna

inskränkningen vore arealen betydlig, och då mycken åkerjord förefunnes

i den sydliga delen af det senast ifrågasatta skjutfältet, skulle ett timligen

stort belopp erfordras för fältets förvärfvande. Den mark, som

utöfver det exproprierade området behöfdes för skarpskjutningarnes utförande,

skulle, enligt chefens för artilleriet åsigt, kunna genom särskilclt

aftal med respektive jordegare, på sätt förut vid andra skjutfält

egt rum, blifva tillgänglig under loppet af några dagar årligen i och

för måls uppställande och projektilers uppfångande.

Den del af det senast ifrågastälda fältet, som således nu borde

exproprieras, bestode, enligt af vederbörligen förordnad landtmätare

uppgjorda kartor och beskrifningar, af

åker ............................................................. 25,5600 hektar

äng .............................................................. 3,3210 ,,

utmark ................................................... 256,2700 ,,

impedimenta............................................ 4,7000 ,,

eller tillsammans 289,8510 hektar,

motsvarande 587,21 tunnland.

Kunde detta område förvärfvas, erhölles ej allenast passande plats

för erforderliga byggnaders förläggning, utan äfven lämplig mark för

utförande af regementets öfningar till fot och till häst samt dessutom

tjenliga uppställningsplatser för utförande af skarpskjutning under olika

förutsättningar.

Det sålunda föreslagna området hade en längd af 2,340 meter,

hvaraf den fördelaktigaste skottlinien upptoge 1,650 meter, samt en bredd

af 525 meter i norra och 1,340 meter i södra delen.

I sammanhang med frågan om förvärfvande af ett nytt skjutfält

för göta artilleriregemente, användbart äfven för fot- och hästexercis

under regementsexercisen, stode emellertid frågan om Tånga

heds bibehållande eller afyttrande för kronans räkning. Det nya fältet

skulle i allo kunna ersätta Tånga hed och dessutom bereda tillfälle

till öfningar i skarpskjutning, hvadan något skäl ej förefunnes att behålla

Tånga hed, utan borde densamma, med undantag af det område

som begagnas såsom kompaniskjutbana för ett kompani af hvartdera

utaf Vestgöta och Vestgötadals regementen, försäljas samt de å fältet

befintliga, af artilleriet begagnade byggnader nedtagas och förflyttas

till det 10 kilometer derifrån belägna Remmene.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

Kostnaden för expropriation af det ifrågastälda skjutfältet och de

deraf föranledda arbeten, deribland flyttning från Tånga hed till Reminene

och uppsättning derstädes af omförmälda byggnader, hvilket sistnämnda

arbete anses föranleda en utgift af 16,200 kronor, beräknas

af chefen för artilleriet till 88,200 kronor.

Kunde emellertid Tånga hed få försäljas och den beräknade försäljningssumman,

enligt värdering uppgående till 6,200 kronor, användas

till gäldande af kostnaden för förflyttning af ofvannämnda byggnader,

minskades utgiftsbeloppet till 82,000 kronor.

Chefen för artilleriet hemstälde alltså, att, jemte det Kongl. Maj:t

täcktes medgifva, att nytt skjutfält vid Remmene måtte för göta artilleriregemente

inköpas och i sammanhang dermed de å Tånga hed nu befintliga

byggnader till det nya skjutfältet få förflyttas, Kongl. Maj:t

ville till Riksdagen aflåta proposition rörande dels tillstånd att få afyttra

Tånga hed med undantag af ofvannämnda till kompaniskjutbanor

för vestgöta och vestgötadals regementen erforderliga områden och

dels rättighet att få använda försäljningssumman till förflyttning af

omförmälda byggnader från Tånga till Remmenefältet.

Arméförvaltningen å artilleri-, intendents- och civila departementen,

hvars yttrande i ämnet infordrats, hade i sitt med anledning deraf

afgifna utlåtande ansett angelägenheten deraf, att åt göta artilleriregemente

bereddes ett nytt tidsenligt skjutfält, vara till fullo ådagalagd;

och som den vid Remmene angifna platsen äfven syntes arméförvaltningen

vara för ändamålet lämplig, tillstyrkte arméförvaltningen

bifall till hvad chefen för artilleriet föreslagit.

Uti skrifvelse den 10 sistlidne november hade chefen för artilleriet

vidare föreslagit, att, som göta artilleriregemente numera vore det

enda bland de garnisonerande regementena, der befäl och stammanskap

under regementsexercisen voro inqvarterade i tält, nödiga medel till

uppförande af befäls- och manskapsbaraeker å det nya skjut- och exercisfältet

samt till en del andra med Remmenefältets apterande till skjutfält

förbundna arbeten nu måtte med sammanlagdt 89,500 kronor varda

af Riksdagen äskade.

Sistnämnda förslag hade, enligt hvad i förberörda statsrådsprotokoll

vidare meddelas, icke synts herr statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

stå i oupplösligt samband med frågan om inköp

af nytt skjutfält, hvadan herr statsrådet icke kunnat biträda detsamma;

och hade vid föredragning den 31 sistlidne december af chefens för

artilleriet berörda framställning Kongl. Maj:t, på herr statsrådets tillstyrkan,

funnit detsamma icke böra för det närvarande till någon åtgärd

föranleda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

15

Den åsigt chefen för artilleriet och arméförvaltningen uttalat i

fråga om behofvet af nytt skjutfält för göta artilleriregemente delade

herr statsrådet deremot fullständigt. Det kunde också lätt inses att,

med den större skottvidd nutidens artilleripjeser erhållit, de äldre skjutfälten,

hvilkas utsträckning lämpats efter dåvarande pjesers skottvidd,

numera skulle visa sig otillräckliga; och då, hvad särskild! Tånga hed

anginge, någon utvidgning af skjutfältet derstädes, enligt hvad chefen

för artilleriet upplyst, icke kunde utan synnerligen betungande kostnader

ega rum, återstode ingen annan utväg än att inköpa ett nytt

skjutfält. Den plats, som af chefen för artilleriet i sådant afseende

föreslagits, syntes också väl vald. Nödig försigtighet borde dock bjuda

att, innan inköp af den nu ifrågastälda delen af Remmenefältet komme

till stånd, visshet vunnits derom, att den mark, som utöfver det till

inköp föreslagna området vid verkställandet af skarpskjutningar erfordrades,

kunde under den tid af året, då dylika öfningar påginge, få af

kronan på antagliga vilkor disponeras.

Slutligen hade herr statsrådet i sammanhang härmed upplyst,

att, enligt hvad arméförvaltningen tillkännagifvit, artilleriets reservationer

och allmänna besparingarne under 4:de hufvudtiteln lemnade

tillgång till betäckande af de utgifter, som utöfver försäljningssumman

för Tångahed erfordrades till inköp af Remmenefältet och deraf föranledda

arbeten.

I öfverensstämmelse med hvad herr statsrådet, på grund af hvad

sålunda förekommit, hemstält, har Kongl. Maj:t i ofvan omförmälda

proposition nu föreslagit Riksdagen att — under förutsättning att rättighet

att, för måls uppställande och projektilers uppfångande under

den tid hvarje år, då öfning i skarpskjutning å det till inköp föreslagna

fältet vid Remmene försigginge, disponera öfver erforderliga

delar af de till fältet angränsande jordområden, kunde på vilkor, som

Kongl. Maj: t funne antagliga, åt kronan förvärfvas, och att Kongl.

Maj:t till följd deraf beslöte, att fältet skulle till skjutfält för göta

artilleriregemente inköpas — medgifva, att Tånga hed måtte till den

del, som för två derstädes befintliga kompaniskjutbanor för vestgöta

och vestgötadals regementen ej toges i anspråk, få i den ordning, Kongl.

Maj:t funne lämplig, försäljas och köpeskillingen användas till bestridande

af kostnaderna för förflyttning från Tånga till Remmene skjutfält

af de å förstnämnda skjutfält uppförda byggnader, som af artilleriet

begagnats.

Statsutskottet har efter erhållen remiss tagit detta ärende i öfvervägande.

Det har härvid förefallit Utskottet, som om Tånga hed lämpligen

borde helt och hållet, och således äfven till den del deraf, som för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 22.

närvarande tages i anspråk till kompaniskjutbanor för vestgöta och

vestgötadals regementen, i ett sammanhang försäljas. Utskottet föreställer

sig nemligen, att ifrågavarande jordområde skulle, derest äfven

berörde del samtidigt afvttrades, betinga jemförelsevis högre försäljningspris,

än om samma del för omförmälda ändamål från försäljningen

undantoges; och å andra sidan torde det antagligen ej vara med svårighet

förenadt att anordna skjutbanor för nämnda regementen å det till

inköp ifrågasatta, på endast 10 kilometers afstånd från Tånga hed belägna

nya skjutfältet, utan att hinder derigenom skulle läggas för sistnämnda

fälts begagnande för göta artilleris ändamål, helst kompaniskjutöfningarne

torde kunna företagas å tider, då fältet icke tages i

anspråk för artilleriets räkning. Utskottet, som i öfrigt ej haft något

att erinra vid Kong!. Maj:ts berörda proposition, föreslår alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 maj 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:14 Skrifvelse till Konungen, angående försäljning af en del af Tånga hed samt försäljningssummans användande till inköp af nytt skjutfält för gåta artilleriregemen s. 3 i texten