Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1

1888-02-03 · 28 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1888:1, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1

M:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 3 febr. 1888, kl. 9 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af tidlbevillningen.

Till bevillningsutskottet hafva blifvit hänvisade, bland annat, dels

en af Kongl. Maj: t till Riksdagen afbiten nådig proposition angående

förhöjning af bränvinstillverkningsskatten samt i tullsatserna för bränvin

och tobak in. m., dels femton inom Första Kammaren och sjutton inom

den Andra väckta motioner, innefattande förslag till ändringar i gällande

tulltaxa och dermed sammanhängande ämnen.

Bland de framställningar, öfver hvilka det sålunda åligger utskottet

att afgifva yttrande, har utskottet funnit sig böra till särskild, skyndsam

behandling företaga dem, som afse eller på annat sätt beröra införandet

af tullafgifter å spanmål. Ingen artikel är nemligen i så

hög grad som spanmål utsatt för faran, att under nuvarande förhållanden,

då tullskyddspartiets kända öfvervigt inom Riksdagen ställer

i utsigt spanmålstullars införande, dröjsmål med afgörandet af frågan

om tull å spanmål skall medföra en genom öfverdrifven spekulation

stegrad införsel af denna artikel och sålunda åtminstone för innevarande

år väsentligen förlama de åsyftade verkningarna af tilläfventyrs

beslutade spanmålstullar. I ett land såsom vårt, der 84 procent af

befolkningen äro bosatta på landsbygden och jordbruket obestridligen

utgör modernäringen, hvars trygga och bergade ställning måste så väl

i statsfinansielt som socialt hänseende bilda underlaget för landets ekonomiska

oberoende och fortgående utveckling, ingå för öfrigt spanmålsBih.

till Riksd, Prot. 1888. 5 kläm/. 1 Afä. 1 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

tullar med sådan nödvändighet i ett skyddstullsystem, att utskottet

ansett frågan om ett allmännare införande af skyddstullar stå eller

falla med frågan om införande af tull å spanmål.

Några bevis derför, att jordbruksnäringen, likasom de flesta öfriga

näringar, för närvarande lider under trycket af synnerligen stora ekonomiska

svårigheter, anser sig utskottet icke behöfva anföra. Utskottet

vill endast fästa uppmärksamheten derpå, att den i vårt land intecknade

gälden under de senare åren varit stadd i ett nästan jemnt stigande.

'' Då den intecknade gälden år 1876 utgjorde i rundt tal 864

millioner kronor, motsvarande 33,i procent af det fast egendom samtidigt

åsätta taxeringsvärde, utgjorde densamma år 1886, likaledes i

rundt tal, 1,450 millioner kronor, motsvarande 41,7 procent af det för

samma år gällande taxeringsvärdet. Besinnar man nu, till hvilken höjd

taxeringsvärdena blifvit uppdrifna, skall man finna, att förhållandet

emellan beloppet af gälden och den derför intecknade egendomens

verkliga värde ställer sig ännu ofördelaktigare och rätteligen uttryckes

genom ett ännu större tal än 41,7 procent.

Till räddning undan denna med undergång hotande ställning angifva

tullskyddets motståndare åtskilliga utvägar. Man uppmanar jordbrukaren

att afstå från odlandet af höstsäd och i stället egna sig åt

produktion af vårsäd eller åt kreatursafvel och tillverkning af mejeriprodukter.

Utom det att för de flesta jordbrukare nästan oöfvervinneliga praktiska

svårigheter skulle möta vid en öfvergång till odling af uteslutande

vårsäd, får man, vid bedömandet af värdet utaf det landtbrukaren gifna

rådet, icke förglömma, att äfven odlandet af hafre numera blifvit mindre

lönande. Medelpriset för en kilogram hafre utgjorde å Stockholms

börs i mars månad år 1887 9,i öre (=. 77,2 öre per lisp.) men sjönk

i april månad till 8,6 öre (=73 öre per lisp.), i maj till 7,7 öre (= 65,8

öre per lisp.) och både i oktober gått ned till 7,5 öre (= 63 öre per

lisp.) samt utgjorde i december månad 8,i öre (= 69 öre per lisp.). Orsaken

till detta starka prisfall låg hos den höjning i hafretullen, hvilken Frankrike,

dit en betydlig del af vår hafreexport går, vidtog i slutet af mars

månad sistlidna år, då tullen å hafre, dittills utgående med 1 fr. 50 c.,

bestämdes till 3 fr. Och må i förbigående här erinras, att förhållandet

emellan priset å hafre och den i Frankrike företagna höjningen af

tullen å denna artikel tydligen vittnar derom, att det i de flesta fall

är producenten och icke konsumenten, som drabbas af tullen.

För en öfvergång till nya produktionssätt inom vårt landtbruk

erfordras dessutom kapital. Nyss anförda siffror rörande storleken af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

intecknad gäld i Sverige visa dock nogsamt, att sådant saknas. Och

en ytterligare skuldsättning utan bestämd utsigt till framgång lärer

ingen vilja förorda. Genom inskränkningar på alla båll torde väl de

af landets jordbrukare, Indika hittills icke behof! åsamka sig alltför

stor skuld, ännu någon tid förmå uthärda sin bekymmersamma ställning,

men de jordbrukare, hvilkas skuldsättning redan nått eller i betänklig

grad närmat sig den gräns, hvarutöfver den icke kan gå utan att leda

till fullständig ruin — och deras antal är för visso högst betydligt —

komma helt säkert, lemnade åt sig sjelfva, att gå under. Lägges härtill,

att orsakerna till betrycket icke äro af öfvergående natur, samt

att jordbrukarnes egna bemödanden under inga förhållanden ensamt

kunna åstadkomma någon förbättring i tillståndet, framställer sig ovilkorligen

för hvarje fosterlandsvän den frågan, huruvida det icke gifves

någon väg, på hvilken staten kan komma jordbrukarne till hjelp.

Såsom hufvudorsaker till jordbruksnäringens nödstälda belägenhet

hafva under de föregående årens tulldebatter framhållits dels den snabba

utveckling, spanmålsodlingen nått i främmande länder, hvarest produktionsvilkoren

ställa sig ojemförligt mycket gynsammare än här, dels

ock den oerhörda nedsättning i transportkostnaderna, som åstadkommits

genom senare tiders lättade kommunikationer och förbättrade transportmedel.

Härigenom och till följd deraf att de stora rederiernas täflan

sinsemellan under de båda sista åren nedbragt fraktprisen till belopp,

som på vissa håll till och med understigit driftkostnaderna, har det

skydd, naturen sjelf skänkt emot öfvermägtig konkurrens från aflägsna

länder, blifvit omintetgjordt.

Hvad särskildt beträffar Ryssland, hvarifrån betydande qvantiteter

höstsäd hit införas, befinna vi oss på spanmålsmarknaden i en synnerligen

ofördelaktig ställning till detta vårt grannland, beroende derpå

att till följd af de ryska kursförhållandena den ryska spanmålen kan,

utan förlust för producenterna, säljas till ett lägre pris än under samma

förutsättning den svenska. Förklaringen härtill är följande. När en

utländsk köpman tillhandlar sig rysk spanmål af ryska köpmän, får

han i regeln betala densamma i guld. De ryska köpmännen deremot

betala producenterna i ett med tvångskurs belagdt pappersmynt.

Oaktadt kursen å detta betydligt fallit, hafva likväl inom Ryssland

spanmålsprisen ej stigit. Den ryske köpmannen gör sålunda på kursen

en vinst, hvilken vinst sätter honom i stånd att sälja sin vara till ett billigare

pris än han eljest skulle kunna göra. Tager man nu i betraktande,

att några utsigter just icke förefinnas, att den ryska pappersrubelns

låga kurs skall i nämnvärd grad stiga, samt att den stora mas
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

san af jordbrukare i Ryssland för ett ytterst torftigt lefnadssätt och i

jemförelse med vår jordbruksidkande befolkning förbrukar blott en

obetydlig mängd af kolonialvaror, synes det vara föga hopp derom,

att de för Rysslands konkurrenter ogynsamma förhållandena skola

förändras.

På samma sätt som Ryssland kan äfven Ostindien till följd af

kursförhållandena i landet — der beroende på silfvervärdets fall utbjuda

sitt ofantliga öfverskott af hvete till så lågt pris, att det måste

nedtrycka priset på den allmänna marknaden, f ör Ostindien gäller

för öfrigt i ännu högre grad hvad som angående Ryssland blifvit sagdt

om befolkningens inskränkta lefnadssätt och små lefnadsomkostnader.

Genom alla dessa omständigheter i förening har emellertid striden

mellan den svenske jordbrukaren och hans utländske medtäflare blifvit

för den förre alltför ojemn, och han måste i längden blifva undanträngd

till och med från den svenska marknaden.

Den inhemska marknaden kan dock, enligt utskottets åsigt, åt

våra jordbrukare bevaras. I skyddstullar har staten i sin hand ett

verksamt medel att hejda spanmålsimporten och bryta den utländska

konkurrensens öfvermagt.

Mot ett återinförande i vårt land af spanmålstullar framställas

emellertid åtskilliga anmärkningar, af hvilka de vigtigaste äro, att dylika

tullar endast komma ett mindre antal större jordegare till godo,

men blifva utan inflytande eller rent åt skadliga för jordbrukets kikare

i öfrigt, samt att spanmålstullar, liksom lifsmedeltullar i allmänhet, genom

fördyrande af lefnadskostnaderna verka hämmande på landets öfriga

näringar och särskildt ytterligare försämra arbetsklassens ställning.

Den första af dessa anmärkningar grundar sig uppenbarligen på

den föreställningen, att icke ens hälften af landets jordbrukare skulle

hafva någon höstsäd att aflåta, sedan det egna beliofvet deraf blifvit

fyldt. Denna föreställning är dock icke rigtig. Af eu i bevillningsutskottets

till Riksdagen 15 januari— 5 mars 1887 afgifna betänkande

angående vissa delar af tulibevillningen intagen noggrann uträkning

visar det sig, att tvärtom det vida öfvervägande antalet jordbrukare

kan antagas hafva höstsäd till afyttring och derigenom, drager direkt

fördel af tull å dessa slag af spanmål. Men äfven de små jordbrukarne,

hvilka ej kunna sälja höstsäd, få, ehuru på ett indirekt sätt, gagn deraf,

att priset å sådan säd hindras från att falla alltför lågt. Nedsatta pris

å höstsäd medföra nemligen alltid nedgång i pris ej blott å andra arter

af säd utan äfven å öfriga landtbruksalster samt kreatur.

I fråga om spanmålstullars inverkan på produktionsvilkoren för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

5

andra näringar och på de icke jordbrukande klassernas lefnadskostnader,

erinrar utskottet, att, enligt hvad erfarenheten från andra länder gifver

vid handen, uti ett land, hvilket sjelft producerar spanmål till den

myckenhet som vårt land, spanmålspriset icke ökas med den åsätta

tullens belopp. Ofvan omförmälda betänkande innehöll till ådagaläggande

deraf några meddelanden angående priset å råg i åtskilliga tyska

östersjöhamnar, å ena, samt de ryska hamnarne S:t Petersburg och

Riga, å andra sidan, före och efter införandet den 15 juli 1879 af

spanmålstullar i Tyskland samt före och efter den derstädes i maj månad

år 1885 vidtagna höjning af samma tullar. Till dessa upplysningar

är utskottet nu i tillfälle att lägga följande. Den 1 november 1887

noterades å Berlins börs priset å hvete till 167,75 riksmark och priset

å råg till 126,50 riksmark, allt för 1,000 kilogram. Efter åtskilliga

fluktuationer utgjorde priset den 26 i nämnda månad resp. 170,50 och

128 riksmark. Samma dag utkom den nya tullagen, som höjde tullen

å hvete och råg från 30 riksmark per 1,000 kilogram till 50 riksmark.

Vid följande notering den 28 november hade priset å 1,000 kilogram

hvete stigit till 171,50 riksmark och å samma qvantitet råg till 129,50

riksmark. En förhöjning i tullen af 20 riksmark hade sålunda verkat

en förhöjning i varans pris af l,so riksmark. Under den följande tiden

varierade prisen och utgjorde vid noteringen den 27 sistlidne januari

167,50 riksmark för hvete och 122,25 riksmark för råg. Men, invända

tullskyddets motståndare, när förhållandet är sådant, hvarför äflas då

jordbrukarne att få spanmålstullar? Härtill svarar utskottet, att hvad

som i detta hänseende bestämmer jordbrukarne är icke endast den prisförhöjning,

som kan väntas blifva en följd af tullen, utan äfven, och i

främsta rummet, önskan att sätta en gräns för importen och derigenom

bereda tillfälle till afsättning af svensk spanmål på den inhemska marknaden,

hvilket i och för sig redan utgör eu stor förbättring i det nuvarande

tillståndet.

Rörande den egentliga arbetsklassens ställning till frågan om tull

på spanmål måste det till en början anses sjelf klart, att för dem,

hvilka för sin arbetsförtjenst äro beroende af jordbruksnäringens bestånd,

tullarne blifva till väsentlig nytta. Hvarje vara, som säljes,

utgör ju produkten af ett på densamma nedlagdt arbete. Det pris,

som för en sådan vara betingas, måste alltid till någon del tillfalla

den eller dem, som presterat arbetet. Kan man således i någon mån

genom lagstiftningen i ett land åstadkomma, att så mycket som möjligt

af inhemska produkter säljes, så synes det ovedersägligt, att den

inhemske kroppsarbetaren deraf skall hafva en bestämd fördel. Klart

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

är vidare, att jordbruksnäringens uppblomstring skall till jordbruket

åter draga många af de arbetskrafter, som detsamma under dess tryckta

läge icke kunnat använda. Den för närvarande för arbetarne i städerna

svåra konkurrensen med sysslolöse jordbruksarbetare skall derigenom

betydligt inskränkas. För stadsarbetaren, hvilken i allmänhet

icke köper säd eller mjöl utan färdigt bröd, har en mindre höjning i

priset på spanmål ingen betydelse. I flere städer är nemligen den

iakttagelsen gjord, att fluktuationer i spanmålsprisen i allmänhet icke

inverka på brödets pris eller sedvanliga vigt. Men äfven om tullarne

skulle öka priset med hela sitt belopp, hvilket ännu icke inträffat någonstädes,

blefve spanmålspriset det oaktadt icke så litet lägre, än

detsamma under en längre följd af år varit. Då arbetarne, trots nu

varande låga pris på mjöl, till följd af minskade arbetstillfällen hafva

stora svårigheter att skaffa bröd åt sig och de sina, men jordbrukets

framåtskridande, enligt erfarenhetens vittnesbörd, för öfriga näringar

medför lifligare omsättning och ökadt behof af arbetskrafter, synes det

vara satt utom allt tvifvel, att en måttlig tull å spanmål skall blifva

till gagn jemväl för arbetaren.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 30, har herr L. O.

Smith, af anförda orsaker, hemstält, att alla sådana varor, som hit importeras

och hvilka i hemlandet åtnjutit exportpremie, skola vid införseln

här draga så mycket högre tull än den i tulltaxan åsätta som

motsvarar exportpremien, samt att Kongl. Maj:t måtte bemyndigas vidtaga

sådan tullhöjning vid tid då Riksdagen ej är samlad.

Herr Smith förordar i detta sitt förslag införandet af ett differentialtullsystem.

Frågan om lämpligheten af differentialtullar har i vårt

land nyligen varit föremål för pröfning af en dertill utsedd komité,

hvilken funnit sig böra afstyrka införandet af dylika tullar till följd af,

bland annat, de stora praktiska svårigheter, som möta vid deras tillämpning.

På grund häraf och då ett bifall till motionen förutsätter ett

uppsägande af våra handelstraktater, hvilka tillförsäkra de olika främmande

länderna samma förmåner som den mest gynnade nation, kan

utskottet icke tillstyrka bifall till ifrågavarande motion.

På samma grunder anser utskottet sig böra afstyrka det af herr

Smith i motion n:o 31 inom Första Kammaren gjorda yrkande, att de

förhöjda eller nya tullsatser, som under innevarande riksdag möjligen

komme att åsättas, ej måtte blifva gällande för varor producerade i

Storbritannien och från detta land direkt hit införda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

7

Yrkanden om tull å spanmål och produkter deraf förekomma i

följande motioner:

Inom Första Kammaren: n:o 20 af herr Reuterswärd, n:o 52 af

herr P. M. Söderberg m. fl. och n:o 59 af herr ./. Lundin; samt

Inom Andra Kammaren: n:o 50 af herr Jan Elia''sson, n:o 115 af

herr J. Anderson i Tenhult m. fln:o 130 af herr C. G. Bergendahl

m. fl., n:o 136 af herr P. Pehrsson i Törneryd och n:o 147 af herr P.

Svensson i Brämhult m. fl.

För större öfverskådlighets skull sammanfattas de olika yrkandena

i följande tabell:

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

Föreslagna tullsatser i kronor.

Af

i

1 0 0

kilogram:

Omalen spanmål:

Malen spanmål:

Malt, äfven krossadt.

S ''

(8°

Hvete.

W

O

l-j

3

g

GG*

Ärter och

bönor.

w

so

O

Vicker.

Andra slag.

Mjöl och gryn,

alla slag.

Mjöl och

arrowrot.

Majs, malen

eller krossad.

Herr

Reuterswärd ...................... • ■

2: —

2: —

*-

2: —

fritt.

fritt.

1: 50

3: 50

3: 50

3: 50

2: —

0: 30

»

Söderberg m. fl......................

4: 50

5: —

4: 50

4: 50

4: 50

2: —

2: —

2: -

6: —

—

8: 50

—

0: 80

»

Lundin...................................

—

—

—

—

—

2: -

—

—

—

—

—

_

—

»

J. Eliasson ...........................

2: —

2: —

2: —

—

2: —

fritt.

fritt.

2: —

3: 50

3: 50

3: 50

2: 50

0: SO

»

J. Anderson m. fl...................

3: 50

4: —

3: 50

4: —

3: 50

2: —

fritt.

3: —

5: —

5: —

5: —

3: 50

0: 70

»

Bergendalil m. fl.....................

8: —

3: —

3: -

O.

o. -

3: —

1: 50

1: 50

8: —

4: 50

4: 50

4: 50

3: 50

©

O

))

P. Pelirsson.............................

2: —

2: —

2: —

2: —

2: —

fritt.

fritt.

2: —

3: 50

—

3: 50

j 2: 50

| 0: 30

))

P. Svensson m. fl......... ............

: -

—

—

4: -

—

—

—

—

1 _

I

—

5: —

—

—

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillning std''skottets Betänkande N:o 1. 9

Flere skäl tala obestridligen för sättandet af olika tullsatser å Omaien

olika slag af spanmål. Den omalna spanmålen måste dock i detta fall Bpanm L

följa samma bestämmelser som den mulna. Alla slag af malen spanmål

böra emellertid draga samma tull. Då vissa slag af mjöl och gryn

för några år sedan voro hos oss belagda med införselsafgifter, visade

det sig nemligen mycket svårt att bestämma beståndsdelarne i inkomna

mjölpartier, och ofta uppstodo olika meningar vid tullbehandlingen

deraf, icke endast emellan tulltjenstemännen och importörerna utan

äfven hos mjölhandlare, qvarnegare och andra sakkunnige, ja, till och

med vetenskapsmän, till hvilkas afgörande frågorna hänskötos, hade

stor svårighet att å mikroskopisk väg komma på det klara med innehållet.

Hvad beträffar hvete och väg, af livilka det förra i och för sig

kan synas böra beläggas med högre tull än den senare, har utskottet

tagit hänsyn jemväl till följande omständigheter. Då hvetet är icke

obetydligt tyngre än rågen och lemnar mera mjöl än denna — en

hektoliter af det förra väger omkring 81,2 kilogram, under det att en

hektoliter råg väger endast omkring 73,i kilogram, och då procenten

fmsiktadt mjöl af råg utgör 60 å 65 procent, uppgår densamma för

hvete till 65 å 75 procent — måste en efter vigt utgående tull drabba

hvetet drygare per tunna än rågen, äfven om tullen sättes lika för

båda slagen.

I Frankrike utgick spanmålstullen, enligt de den 28 mars 1885

vidtagna förändringar i landets allmänna tulltariff af den 7 maj 1881,

med följande belopp:

Produkter af euro- Produkter från

peiskt ursprung länder utom

(iller importerade Europa,

direkt från länder »importerade från

, , , utom Europa. nederlag i Europa.

Francs.

6: 60

9: 60

5: 10

5: 5Q

? •)

8: 60

2

a hvete, spelt och blandsac

omalen.....................

i:

för

100

kilogram

Francs.

3: —

malen .....................

»

»

»

6: —

å omalen hafre, råg och

korn ................................

»

»

»

1: 50

å malt......................................

»

»

1: 90

å gryn ....................................

»

»

■ »

5: 50

Efter den i mars 1887 vid- tagna höjning i spanmåls- tullarne utgör tullsatsen:

å omalet hvete .....................

»

»

5: —

*) Här tillkommer å tullen 5 francs 50 centimer en nederlagsafgift.

Bill. till Riksä. Prat. 1888. 5 Sami. 1 A/d. 1 Häft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o i.

å omalen råg och korn..... för 100 kilogram 1: 50 5: 10

å » hafre..................... x> » » 3: — 6: 60

å malen spanmål.................. » )> »'' 8: — . 11: 60

I maj 1885 faststäldes i Tyskland följande tullsatser å spanmål:

å omalen spanmål: '' Mark.

hvete och råg ................................................... för 100 kilogram 3: —

hafre och korn ................................................ » » » 1: 50

majs, bohvete, skidfrukter och andra slag » » » 1: —

malt ................................................................... » » » 3: —

å malen spanmål:

mjöl och gryn................................................ » )) . » 7: 50

Genom lagen af den 26 november 1887 höjdes dessa tullar till:

å omalen spanmål: Mark.

hvete och råg................................................... för 100 kilogram 5: —

hafre................................. » » » 4: —

korn .................................................................. )) » )) 2: 25

majs .................................................................. » » » 2: —

å malen spanmål:

mjöl och gryn................................................. » » » 10: 50

Bevillningsutskotten vid riksdagarne år 1886 och den 15 januari

—5 mars 1887 hade för all omalen spanmål, utom hafre och vicker,

föreslagit en tullsats af 2 kronor för 100 kilogram. Förhållanden hafva

emellertid sedan dess inträdt, som göra, att utskottet anser sig icke

kunna nu föreslå Riksdagen en så låg tullsats. Dels hafva, på sätt

här ofvan blifvit nämndt, betydliga tullhöjningar skett såväl i Frankrike

som Tyskland, dels har priset särskild! å råg och korn ytterligare

fallit. Så höga tullsatser .som de af herr Söderberg in. fl. och herr

J. Anderson in. fl. förordade har utskottet likväl icke funnit antagliga.

För den ekonomiska lagstiftningen gäller, liksom för hvarje annan

lagstiftning, att genomgripande förändringar skola med försigtighet

vidtagas. I betraktande häraf har utskottet beslutit föreslå Riksdagen

en tull å omalen spanmål af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram. I

jemförelse med de af flere motionärer yrkade tullsatser af 3 kronor

50 öre ända till 5 kronor synes en tull af 2 kronor 50 öre vara väl

låg. Utskottet erinrar dock, att denna tullsats, under nuvarande spånmålspris,

för råg utgör omkring 30 procent af den tullpligtiga varans

värde.

Af hvad utskottet förut anfört framgår, att majs, som numera på

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11

grund af sisthållne Riksdags beslut drager eu tull al 2 kronor för 100

kilogram, bör åsättas samma tull som annan omalen spannmål, eller 2

kronor 50 öre för 100 kilogram. Deremot undantager utskottet från

denna tullsats hafre och vicker. Det kunde visserligen tyckas vara

öfverflödigt att belägga hafre, som är en af våra förnämsta exportartiklar,

med tull. Af de motionärer, hvilka yrkat tull å detta sädesslag,

har emellertid anmärkts, att i ett genomfördt skyddssystem icke

borde saknas tull å hafre, enär import deraf egde rum. Enligt officiella

underrättelser uppgick denna import år 1886 till något öfver två millioner

kilogram. Då veterlig! är, att hafreimporten under sistlidna år

öfverstiga importen år 1886 och sålunda visar tendens till ökning,

samt till utskottets kännedom kommit, att hafre numera hit införes icke

blott för att härifrån åter utföras utan till konsumtion inom landet,

finnes icke något skäl, hvarför man ej skulle belägga äfven detta slag

af spanmål med tull. Denna tull har utskottet ansett lämpligen kunna

bestämmas till 1 krona för 100 kilogram. Och enär vicker, såsom

kändt är, oftast användes blandadt tillsammans med hafre, bör vicker

draga tull lika med hafre.

På grund af det anförda får utskottet hemställa:

Do) att på omalen spanmål, råg, hvete, korn,

majs, ärter och bönor samt alla öfriga slag, utom

hafre och vicker, måtte sättas en tull af 2 kronor

50 öre för 100 kilogram, och

2:o) att på hafre och vicker måtte sättas en tull

af 1 krona för 100 kilogram.

Herr L. O. Smith har i en inom Första Kammaren väckt motion,

u:r 55, hemstält, att mjöltullarne måtte fastställas i sådant rigtigt förhållande

till eventuella'' spanmål stullar, att handelsqvarnarne icke genom

desamma, på allmänhetens bekostnad, otillbörligt gynnas och den naturliga

konkurrensen utestänges, samt att groft sammanmalet rågmjöl,

den fattiges vigtigaste och oumbärligaste näringsämne, icke ålägges

högre skatt än den, af hvilken qvarnarne drabbas, d. v. s. rågtullens

belopp med tillägg af högst 3 procent.

Vid bestämmandet af tullsatserna för mjöl är det afvigt att tillse,

dels att tullen icke, i förhållande till tullen å den omaka spanmålen,

sättes så låg, att man löper fara att omintetgöra verkningarna af sädestullarne

och framkalla en stor och lönande mjölimport, dels att qvarnindustrien,

som för närvarande befinner sig i ett synnerligen tryckt

Malen

spanmål.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

läge, erhåller skydd mot den utländska konkurrensen. Af hvilken betydenhet

denna är, inhemtas af de vid detta betänkande fogade statistiska

tabeller, som jemväl utvisa, att införseln af mjöl är stadd i stadigt

stigande.

Såsom redan vid frågan om tullen å omalen spanmål blifvit anmärkt,

har utskottet, på uppgifna skäl, funnit samma tullsats böra

gälla för mjöl af olika slags säd. Utskottet anser det icke heller vara

lämpligt att skilja emellan så kalladt sammanmalet mjöl och finsiktadt

mjöl. Införseln af groft sammanmalet rågmjöl sker nästan uteslutande

från Ryssland. Importen hit af ryskt rågmjöl utgjorde år 1885 omkring

9,400,000 kilogram, men år 1886 blott omkring 7,800,000 kilogram

samt lär, enligt livad utskottet från trovärdigt håll hört uppgifvas,

under år 1887 hafva ytterligare nedgått. Allt rågmjöl, som från

Ryssland hit införes, kan emellertid icke antagas vara sammanmalet

mjöl. Men äfven om så vore, har likväl importen af dylikt mjöl endast

utgjort ungefär en tiondedel af hela Sveriges mjölimport. Vår mjölimport

består sålunda till ojemförligt största delen af en finare vara,

som icke kan kallas »den fattiges vigtigaste och oumbärligaste näringsämne)).

Vid utförseln af mjöl lemnas i Tyskland, enligt gällande tullagar,

restitution efter 65 procent mjölutbyte vid förmalning af råg till sikt

och efter 75 procent vid dylik förmalning af hvete. Vår spanmål är,

äfven då den är välbergad, i allmänhet tjockskaligare än den under

sydligare klimat vuxna och lemnar följaktligen ett något ringare mjölutbyte.

Utgår man icke desto mindre äfven hos oss från den i Tyskland

faststälda utbytesprocenten, finner man, genom en- lätt gjord uträkning,

att den föreslagna spanmålstullen, af 2 kronor 50 öre, omräknad

i mjöltull, utgör 3 kronor 85 öre. Till detta belopp måste

sedermera läggas dels ränta på den erlagda tullen, dels ock någon

ersättning för den högre frakt, som ett parti säd betingar i förhållande

till motsvarande parti mjöl. Eu tull å spanmål, satt till det belopp,

som erhålles efter en dylik sammanräkning, skänker likväl icke qvarnegaren

något som helst skydd. Qvarnegarne äro jordbrukarnes naturliga

afnämare, och det måste derför ligga i de sistnämndes intresse,

att qvarnegarne komma i eu sådan ställning, att de icke, för att kunna

bestå i den skarpa konkurrensen, tvingas att till det yttersta nedtrycka

prisen på den inhemska spanmålen. I utlandet har man också till

fullo beaktat detta förhållande.

I Frankrike utgjorde enligt lagen af år 1885 tullen för hvete 3

francs. Denna tullsats, efter ofvan an gill] a utbyiesprocent omräknad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

13

till mjöltull, gör 4,62 francs, men tullen å mjöl var satt till 6 francs.

År 1887, då hvetetullen höjdes till 5 francs, höjdes mjöltullen till

8 francs. •

I Tyskland utgjorde spanmålstullen år 1879 1 mark och skulle,

på förut angifvet sätt omräknad till mjöltull, hafva utgjort 1,54 mark.

Mjöltullen var bestämd till 3 mark. Då spanmålstullen år 1885 höjdes

till 3 mark, hvaremot svarar en mjöltull af 4,02 mark, höjdes samtidigt

mjöltullen till 7,50 mark. Och år 1887, då spanmålstulien bestämdes

till 5 mark, motsvarande eu mjöltull af 7,09 mark, satte man mjöltullen

till 10,50 mark.

1 det förslag, som danska regeringen år 1886 framlade för riksdagen,

var, med en spanmålstull af 1 krona 50 öre (- 2 kronor 31

öre mjöltull), tullen å malen spanmål föreslagen till 4 kronor.

Hvilken styrka den tyska qvarnindustrien, som är vår qvarnindustris

farligaste konkurrent, genom tullagstiftningen vunnit gent emot

denna framgår af följande officiella uppgifter på de qvantiteter rågoch

hvetemjöl, som under senaste åren från Preussen importerats till

Q

År

1879 .........

Rågmjöl.

...... 3,883,574 kilogram

Hvetemjöl.

3,706,298 kilogram

»

1880............

794,681

»

4,422,000

)>

1881............

2,222,542

»

5,149,542

»

»

1882...........

....... 2,640,716

)>

6,121,647

»

1883...........

...... 5,681,738

»

5,657,321

t

)>

1884............

....... 6,508,547

»

6,879,019

)>

»

1885...........

....... 13,619,200

»

7,107,093

8,459,520

))

))

1886............

....... 17,451,293

»

);

Utskottet har dock icke vågat föreslå Riksdagen att åt den svenska

qvarnindustrien gifva ett så betydligt skydd, som den tyska åtnjuter.

Eu så hög tull skulle nemligen verka så godt som importförbud.

■v Hvarje belopp, som går utöfver den till mjöltull omräknade spanmålstullen,

med tillägg af ofvan omförmälda rånte- och ersättningsbelopp,

innöbär alltid åtminstone någon fördel för qvarnegaren. Utskottet

ämnar för sin del föreslå Riksdagen att bestämma tullen för mjöl till

4 kronor 30 öre för 100 kilogram.

Till grund för de uträkningar, hvilka i det föregående gjorts

angående spanmålstullens belopp omräknad till mjöltull, har legat den

procent mjöl, som erhålles vid förmalning af råg. Vid hveteförmalningen

är utbytesprocenten högre, och i fråga om hvete blir tullen,

omräknad till mjöltull, 3 kronor 33 öre. För hvetemjöl åtnjuter qvarn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Malt.

Kli.

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

egaren således högre skydd. Då härtill kommer, att man måste antaga,

det ungefär lika mycket hvete som råg förmales till sikt, ställa

sig med en tull af 4 kronor 30 öre förhållandena betydligt gynsammare

för qvarnegaren än nu, då han saknar allt skydd. '' Genom en tull af

4 kronor 30 öre har utskottet åt qvarnegaren bibehållit ungefär samma

skydd, som åt honom afsågs, då spanmålstullen föreslogs till 2 kronor

och mjöltullen till 3 kronor 50 öre.

För den händelse Riksdagens beslut blifver, att tull skall åsättas

malen spannmål, torde utskottet framdeles komma i tillfälle att undersöka,

huruvida och till hvilket belopp restitutioner af erlagd tull må

finnas böra medgifvas vid återutförsel af spånmål, som till landet införts

och härstädes förmalts.

I anledning af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

3:o) att malen spanmål, mjöl och gryn, alla slag,

måtte åsättas en tull af 4 kronor 30 öre för 100

kilogram.

I sammanhang med tull på mjöl, bör, på sätt flere af motionärerne

föreslagit, tull jemväl åsättas mjöl af andra vegetabiliska ämnen än

spanmål, hufvudsakligen till förekommande af missbruk vid import af

mjöl, i följd hvaraf utskottet hemställer,

4:o) att mjöl af arrowrot och andra vegetabilier,

som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras

till medicinalier, måtte åsättas en tull af 4 kronor

30 öre för 100 kilogram.

Då malt utgör en förädlad produkt af korn, och vid mältningen

ungefär en fjerdedel af kornets vigt går förlorad, torde tullen å malt

höra sättas något högre än för korn. Men vid det förhållande att

maltets krossning är en jemförelsevis enkel åtgärd, som icke kräfver

användandet af synnerligen dyrbara maskiner, erfordras icke å det

krossade maltet någon särskild! högre tullsats, utan får utskottet hem-,

ställa,

5:o) att malt, äfven krossadt, måtte åsätläs en

tull af 3 kronor för 100 kilogram.

Såsom af den föregående framställningen inhemtas, har utskottet

föreslagit eu proportionsvis vida ringare tull å mjöl, än hvad som i

utlandet förekommer. Våra idkare af qvarnindustrien äro derför i behof

äfven af den lättnad i näringens tryckta läge, som skulle kunna

beredas genom åsättande af tull å kli, hvilken vara i allt större qväll
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

15

titeter till riket införes. Tullen å kli kommer dessutom att medföra,

att den in ko mm varan underkastas en noggrannare undersökning och.

skall sålunda, bidi ''''ga till hämmande af missbruk vid import deraf.

Utskottet måste emellertid taga hänsyn till den stora betydelse, denna

artikel har vid .kreatursutfodringen, och kan af detta skäl ej tillstyrka

bifall till de föreslagna högre tullsatserna, utan hemställer,

''■■} att kli, alla slag, måtte åsättas en tull af 30

öf ji "00 kilogram.

I motion, n:o 32 inöfi* forsta Kammaren, har herr L. O. Smith

hemstält, att Rf dagen måtfce under namn af efterskatt pålägga alla

de varor, som finnas i landet Syo dag, förhöjd tull.eller skatt träder

i kraft, samma förhöjda tull elRr skatt, som från den dagen skall af

varan utgöras vid införsel eller tillverkning, börande dock anstånd med

betalningen af efterskatten in . Vask der st, nt påfordras.

Utskottet hade stannat i stor förbindelse hos motionären, om denne

blott i någon mån antydt, huru han tdrlh, sig : slagets utförande.

För sin del kan utskottet icke annat a. hemställa,

7:o) att ifrågavaranu. motion af l’1 ''ogen lemnas

utan afseende.

Såsom ofvan är antydt, ligger det stor vigt deruppå, au. om Riksdagen

finner för godt bifalla något eller några af de om nya

eller höjda tullar å alster af jordbruksnäringen, utskottet ramstält,

Riksdagens beslut måtte med första möjliga befordras till veim rådighet.

Under nämnda förutsättning torde derför befinnas lämpligt, att Riksdagen,

i sammanhang med beslutets öfverlemnande, hos Kongl. Maj:t

gör framställning i sådant syfte.

Utskottet får således hemställa,

8:o) att, för den händelse tull åsättes flere eller

färre af de ofvan under n:is Ro)—6:o) omförmälda

artiklar, Riksdagen jemväl måtte besluta, att dessa

tullar skola, såsom tilläggsafgifter till nu gällande tulltaxa,

jemväl innevarande år utgöras från den tid, som

af Kongl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till

Kong]. Maj:t, jemte öfverlemnande af sitt sålunda

fattade beslut, anhålla, det Kong], Maj:t täcktes, så

fort ske kunde, förordna om beslutets trädande i kraft.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande No 1.

Slutligen hemställer utskottet

9:o) att genom utskottets här ofvan gjorda hemställauden

måtte anses besvarade ej blotjfc herr Smiths

förut omförmälda motioner n:is 30, 31 (och 55 inom

Första Kammaren utan äfven herr Lundins motion,

samt, i de uti detta betänkande omhatidlade delar, de

ofvannämnda motioner, som väckts/äf herrar Reuterswärd,

Söderberg m. fl., Lundin, JyEliasson, J. Anderson

in. fl., Bergendahl in. flJNPehrsson och. /''. Svensson

in. fl.

Stockholm den 3 februari 188$.

På utskottets vägnar:

EEC GUSP. BOSTRÖM.

Reservation:

af herr Nyström, J. E., som röstat för att utskottet nu endast

skulle föreslå de förra året föreslagna tullar af två kronor för spanmål

och 3 kronor 50 öro för mjöl per 100 kilogram.

Herr Lithander har anmält, att han till följd af sjukdom icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1888.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

I

\ ''

. i

i

.

\ '' \

v X

l '''' \

i

i

Bilagt ?

Litt. A—P.

%

Bill. till Rikd. Prat. lass. ''yj Samt. 1 Åfil. 1 Käft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. A.

Råg'' (omalen).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram. !

Värde. — -

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

i-tSlS—1877 i ärligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 .................................

1884 ..........................

1885 ...................................

1886 ................................

1887 (omkring) ..................

87,563,5(56

120,995,851

172.015,996

155,134,282

188,777,095

130,999,292

154,632,000

12,002,889

15,312,324

20,707,808

17,402.204

20,828,650

12.117,435

2,806,309

1,288,022

1,145,477

2,790,958

1 M7,7.?7

854,173

1,706,000

405,099

182,609

137,896

313,076

137,5171'')

79,012

— 84,757,257

— 119,707,829

— 170,870,519

-152,343,324

—187,719,338

-l3W/aU>

—152,926,0001

— 11,597,790

— 15,129,715

— 20,569,912

— 17,089,128

— 20,691,099

— 12,038,4231

Litt. B.

V—. -

Hvete (omalet).

Införsel.

1 Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

■gram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medel tu,.

1878—1882 i ärligt medeltal

1883 ............................

1884 .....................

1885 ........................

1886 .................

3,185,476

20,267,520

50,214,892

47,337,164

47,683,888

32,832,142

37,656.000

576,753

4.770,909

8,966,945

6,470,967

6,643,718

3,830,416

L.

5,216,288

1,282,148

622,804

1,727,936

3,539,916

1,745,000

1,670,588

6193,434

221,060

85,137

257,766

412,991

+ 5,810,672

— 15,051,232

-4H4F32f744

— 46,714,360

— 45,955,952

— 29,292,226

— 35,911,000

+ 1,093,835

— 3,877,475

— 8,745,885

385,830

— 6,385,952

— 3,417,425

1887 (omkring) ..............

T o:xyr »puvquypgr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. C.

Hafre (omalen).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ....................................

1884 ....................................

1885 ....................................

1886 ...................................

1887 (omkring) ..................

886,340

1,412,300

906,307

3,790,321

2,349,775

2,211,289

115,280

158,390

111,660

466,980

257,869

210,072

216,558,673

261,041,253

270,761,773

175,848,395

233,052,224

245,109,334

247,599,000

29,559,977

29,115,993

26,531,318

17,693,165

23,332,382

23,285,386

+ 215,672,333

+ 259,628,953

+ 269,855,466

+ 172,058,074

+ 230,702,449

+ 242,898,045

+ 29,444,697

+ 28,957,603

+ 26,419,658

+ 17,226,185

+ 23,074,513

+ 23,075,314

■Litt. D.

Korn

målet).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873 —1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ..................................

1884 ....................................

1885 .................................

1886 ..................................

1887 (omkring) ...............

9,612,844

9,296,401

13,459,820

14,950,428

16,528,760

4,035,693

5,044,000

1,459,724

1,372,640

1,578,400

1,643,625

1,652,876

423,748

30,225,953

35,087,052

30,387,265

23,020,180

15,047,689

35,473,208

37,288,000

4,371,138

4,858,933

3.563,440

2,530,800

1,805,723

3,724,687

+ 20,613,109

+ 25,790,651

+ 16,927,445

+ 8,069,752

— 1,481,071

— 31,437,515

— 32,244,000

+ 2,911,414

+ 2,486,293

+ 1,985,040

+ 887,175

+ 152,847

+ 3,300,939

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. E.

Malt

malet).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)•

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

438,379

68,749

32,571

5,108

— 405,808

— 63,641

1878—1882 i årligt medeltal

1,148,033

185,102

72,143

11,591

— 1,075,890

— 173,511

1883 ..................................

1,691,370

277,680

94,046

15,440

— 1,597,324

— 262,240

1884 ................................

1,101,144

165,840

139,364

22,880

— 961,780

— 142,960

1885 .............................

1,132,924

181,268

41,713

6,674

— 1,091,211

— 174,594

1886 .....................................

1,044,067

167,051

144,241

23,079

— 899,826

— 143,972

Litt. F.

Vicker

''omalen).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

74,704

11,728

190,008

30,225

+ 115,304

f 18,497

1878—1882 i årligt medeltal

455,532

78,088

78,764

12,380

— 376,768

— 65,708

1883 ...................................

37,352

5,520

194,880

30,000

+ 157,528

+ 24,480

1884 ..................................

8,120

950

281,764

32,965

+ 273,644

+ 32,015

1885 ..................................

12,180

1,728

469,336

65,748

+ 457,156

+ 64,020

1886 ..................................

8,234

769

396,953

37,049

+ 388,719

+ 36,280

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. G.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ........................

1884 .................................

1885 ..............................

188G ...................................

Irter och Åkerhönor (omalna).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)•

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

962,761

2,442,964

612,598

1,393,973

178,600

103,763

146,267

346,214

78,890

171,710

26,790

11,414

2,165,525

1.961,028

1,610,079

2,887,069

2,301,261

3,875,532

311,984

272,733

216,360

355,630

345,206

426,308

+ 1,202,764

— 481,936

+ 997,481

+ 1,493,096

+ 2,122,661

+ 3,771,769

+ 165,717

— 73,481

+ 137,470

+ 183.920

+ 318,416

+ 414,894

Litt. H.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ............................

Andra slag af omalen spanmål.

Införsel.

„ Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (-}-)■

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

141,482

407,572

290,752

206,647

129,800

480.

14,163

40,903

29,120

19,695

22,829

48

1,298

24,662

29,854

79

1,999

2,930

— 140,184

— 382,910

— 260,898

— 206,647

— 129,800

— 480

— 14,084

— 38,904

— 26,190

— 19,695

— 22.829

— 48

1884 ....................

1885 ..................................

1886 ....................................

zz

<3

*

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. I.

Malen spanmål: Gryn.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+1.

Kilogram.

Viinlo.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873 — 1877 i årligt medeltal

186,192

33.050

49.096

9,781

— 137,096

— 23,269

1878—1882 i årligt medeltal

170,633

29,290

. 127,221

25,045

— 43,402

— 4,245

1883 ...............~................

54,956

11,285

166,940

32,330

+ 111,984

+ 21,045

1884 ...................................

58,051

12,474

187,874

36,224

+- 129,823

+ 23,750

1885 .................................

87,998

17,484

214,708

30,536

+ 126,710

+ 13,052

1886 ..................................

130,920

25,212

247,097

34,862

+ 116,177

+ 9,650

Litt. K.

Rågmjöl.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873 — 1877 i årligt medejtal

1878 —1882 i årligt medeltal

1883 .................................

1884 ...................................

1885 ...................................

1886 ..................................

1887 (omkring) ..................

43,634,332

18,894,895

22,862,461

20,854,674

32,891,242

34,952,824

37,300.000

6,475,031

2,622,755

3,200,745

2,815,381

4,111,405

3,844,811

938,500

754,233

1,828,646

4,297,544

4,064,261

1,308,151

1,761,000

149,440

105,571

256,010

580,165

609,639

196,223

— 42,695,832

— 18,140,662

— 21,033,815

— 16,557,130

28,826,981

— 33,644,613

— 35,539,000

— 6,325,591

— 2.517,184

— 2.944,735

— 2.235,216

— 3,501,766

— 3,648,588

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. L.

Hvetemjöl.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ..................................

1884 .................................

1885 ................................

1886 ...................................

1887 (omkring) ................

23,498,814

26,257,271

33,880,121

39,150,388

39,355,924

38,552,222

34,782,000

7,219,434

7,703,670

8,470,030

8,613,085

8,264,744

7,710,444

2,462,508

2,413,499

6,868,548

7,253,232

6,860,650

6,145,594

5,362,000

726,203

717,223

1.717,137

1,595,711

1,715,163

1,536,399

— 21,036,306

— 23,843,772

— 27,011,573

— 31,897,156

— 32,495.274

— 32,406,628

— 29,420,000

— 6,493,231

— 6,986,447

— 6,752,893

— 7,017,374

— 6,549,581

— 6,174,045

Litt. M.

Kornmjöl.

Införsel. »

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873 — 1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ...................................

1884 ..................................

1885 ...................................

1886 ....................................

388,851

337,241

572,680

936,048

1,056,228

1,540,430

54,886

47,427

80,175

131,047

147,872

215.660

17,369

5,123

15,101

17,399

7,046

16,665

2,451

721

2,114

2,436

986

2,333

— 371,482

— 332,118

— 557,579

— 918,649

— 1,049,182

— 1,523,765

— 52,435

— 46,706

— 78,061

— 128,611

— 146,886

— 213,327

•m

Bevillningsutskottets Betänkande N:o i. VII

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. N.

Mjöl: an

dra slag.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

69,092

11,035

— 69,092

— 11,035

1878-—1882 i årligt medeltal

109,047

18,353

—

— 109,047

— 18,353

1883 ..................................

137,545

23,293

27,257

3,631

— 110,288

— 19,662

1884 ...................................

150.122

23,005

19,662

2,572

— 130,460

— 20,433

1885 ..................................

178,067

27,972

19,273

2,718

— 158,794

— 25.254

1886 ....................................

34,169

5,039

9,682

1,162

— 24,487

— 3,877

Litt. 0.

Kli.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel ( + ).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ....................................

1884 ....................................

1885 ...................................

1886 ....................................

1,719,007

5,171,323

1,807,536

7,048,982

11,717,169

7,445,759

101,100

307,137

108,452

422,939

703,030

446,746

218,268

720,829

6,005,636

3,634,660

3,460,514

4,821,433

12,837

43,138

360,338

218,080

207,631

289,286

— 1,500,739

— 4,450,494

+ 4.198,100

— 3,414,322

— 8,256,655

— 2,624,326

— 88,263

— 263,999

+ 251,886

— 204,859

— 495,399

— 157,460

VIII Bevillningsutskottets betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bill. till Rifad. Prof. 1888. 5 Sami. 1 Åfd. 1 Raft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

X

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Öfversigt af värdet af Sveriges införsel och utförsel af landtmanna
-

1879.

1880.

1881.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Lefvande djur ................................ Kr.

756,139

5,251,402

1,136,741

6,987,137

860,234

4,813,600

Kött............................................... »

692,900

88,625

828,650

69,900

950,755

64,232

Fläsk ............................................ »

6,759,877

43,610

11,284,232

118,090

10,320,408

313,524

Ost............................................... »

282,480

198,000

320,495

287,150

387,157

137,376

Smör ............................................ »

2,529,375

8,741,520

5,206,175

10,521,555

3,526,232

10,213,368

Ägg ............................................. »

65,910

105,226

23,215

143,530

56,736

103,051

Spanmål och produkter deraf ............ »

27,155,385

41,763,794

34,294,951

41,483,024

38,235,801

27,530,995

Summa Kr.

38,242,066

56,192,177

53,094,459

59,610,386

54,337,323

43,176,146

Öfverskott af

Utförsel + )

Införsel = — \ ............ .......... ”

+ 17,950,111

+ 6,515,927

— 11,161,177

Särskildt å spanmål och produkter deraf..,.

+ 14,608,409

+ 7,188,073

— 10,704,806

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

XI

Litt. P.

produkter under åren 1879—1886 efter kommerskollegii berättelser.

1882.

1883.

1884.

18 85.

188 6. j

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel. I

1,166,484

8,107,112

1,702,303

10,997,270

1,753,278

11,729,833

1,622,091

8,113,095

1,058,163

6,632,826

997,651

130,106

1,035,301

75,418

841,746

125,191

1,198,071

190,165

1,227,444

149,3921

5,511,340

251,606

8,655,016

122,166

5,093,297

258,589

6,618,495

993,734

6,198,921

1,270,677)

762,249

165,222

346,758

242,446

390,311

183,541

417,504

70,630

305,540

92,459|

3,333,103

11,645,202

4,097,222

16,326,688

4,860,701

17,212,447

4,454,647

20,613,141

3,984,230

20,511,2151

60,247

122,471

66,054

142,296

34,227

160,229

45,994

141,233

59,017

161.850!

39,455,747

32,827,263

45,132,309

33,210,040

40,646,276

23,519,747

46,813,719

28,544,414

30,794,742

30,079,247''

51,286,821

53,248,982

61,034,963

61,116,324

53,619,836

53,189,577

61,170,521

58,666,412

43,628,057

58,897,666

+ 1,962,161

+

81,361

— 430,259

— 2,504,109

+ 15,269,609

— 6,628,484

— 11,922,269

— 17,126,529

— 18,269,305

— 715,495

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i bevillningsutskottets betänkande n:o 1:

Pag. III. Bil. Lift, D.

Rubriken: Korn (makt) skall vara Korn (''omakt).

I kolumnen »öfverskott af införsel (—) eller utförsel ( + ): kilogram» är

för år 1886 uppgifvet — 31,487,515, skall vara + 31,437,515

» » 1887 » - 32,244,000, » » + 32,244,000

Pag. IT. Bil. Litt. E.

Rubriken: Malt (makt) skall vara Malt (ornaletj.

Bih. till Riksd. Prat. 1888.

5 Sami.

1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:1 Skrifvelse till Konungen, angående vissa delar af tullbevillningen. s. 1 i texten