Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande af medel till o äling slånefonden m. ro.

1888-03-02 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:25, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande af medel till o äling slånefonden m. ro.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

1

N:o 25.

Ant. till Riksd. kansli den 2 mars 1888, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande

af medel till o äling slånefonden m. ro.

(R. A.)

I proposition af den 31 december 1887 (n:o 20), som till statsutskottet

remitterats, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen:

att till odlingslånefonden skulle under hvarje af åren 1889—1893 ej

mindre få ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån,

än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af

Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kunde erfordras till fyllande af högst en

million kronor årligen;

att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för

riksgäldskontoret förorsakades;

att fullmägtige i riksgäldskontoret måtte bemyndigas att, för beredande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad enligt särskilda

beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarens sida, men ställa att återbetalas viss kortare

tid efter af riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för

fullmägtige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid;

samt

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Af cl. 14 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

att de vilkor och bestämmelser, som gälde för lån från ifrågavarande

fond, måtte sålunda ändras, att

a) stadgandet i punkten F mom. 5 af kongl. kungörelsen angående

bildandet af en fond med ändamål att genom lån understödja odling af

sänka trakter den 28 september 1883 upphäfdes samt deraf föranledda

redaktionsförändringar i mom. 6 och 8 vidtoges; samt

b) åt föreskriften i mom. 10 af samma punkt gåfves följande ändrade

lydelse:

»I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse,

skett från den faststälda arbetsplanen,

eller arbetet, utan att anstånd med detsammas utförande blifvit af

Kongl. Maj:t inedgifvet, icke inom derför bestämd tid fullbordats,

eller om, innan lånet blifvit genom laga kraft egande beslut fördeladt

på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, statskontoret

skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. 8 e) blifvit för

lånet stäld, icke vidare vara nöjaktig, och ny säkerhet, som af statskontoret

godkännes, icke varder inom af statskontoret bestämd tid aflemuad,

eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,

ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning

af statslånet samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller

efter hand till statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl. Maj:t

bestämmes.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i vederbörlig ordning

ingår; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och återburna

medel jemväl erlägga fyra och en half procent årlig ränta från

lyftningsdagen, till dess återbetalning sker.»

Med anledning af eu utaf Kongl. Maj:t gjord framställning beslöt

Riksdagen år 1883, enligt dess skrifvelse till Konungen af den 11 juni

samma år (n:o 67):

att en särskild fond skulle bildas med ändamål att genom lån understödja

odling af sänka trakter;

att till denna fond skulle från och med år 1884 till och med år

1888 ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån;

att under åren 1884 till och med 1888 riksgäldskontoret skulle, i

mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna

medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda till fonden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

3

ingående annuiteter å odlingslån kunde erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen;

att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för

riksgäldskontoret förorsakades;

att fonden skulle af statskontoret förvaltas; samt

att Kongl. Maj:t skulle ega att, i den mån fondens kapital och

sedermera inflytande låneafbetalningar och räntebehållningar dertill lernnade

tillgång, å fonden anvisa lån för odling af sänka trakter, att utgå

med högst en million kronor årligen enligt vissa allmänna afl Riksdagen

stadgade vilkor och bestämmelser, som i ofvan åberopade skrifvelse

finnas intagna.

Derjemte bemyndigades fullmägtige i riksgäldskontoret att för beredande

af den tillgång till de riksgäldskontoret åliggande försträckningar

till ifrågavarande fond, som kunde erfordras utöfver hvad enligt

särskilda beslut kunde blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret

öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara

från långifvarnes sida, men stälda att återbetalas viss kortare

tid efter af riksgäldskontoret verkstad uppsägning, med rätt tillika för

fullmägtige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

På grund af detta Riksdagens beslut utfärdade Kongl. Maj:t den

28 september 1883 kungörelse, intagen i svensk författningssamling för

samma år under n:o 46, angående bildandet af en fond med ändamål

att genom lån understödja odling af sänka trakter.

Enligt de sålunda meddelade bestämmelser skulle annuiteten å lånen

utgöra tio procent, hvaraf fem procent räknades såsom ränta, men genom

kongl. kungörelse den 19 maj 1885, intagen i svensk författningssamling

samma år n:o 23, blef, med godkännande af Riksdagens derom fattade

beslut, annuiteten nedsatt till åtta procent, deraf som ränta skulle räknas

fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet; hvarjemte i samma

kungörelse gjordes ett tillägg i fråga om låneunderstödets successiva utbekommande

i mån af arbetets utförande.

Båda dessa kungörelser finnas vid detta utlåtande såsom bilagor

aftrycka; och får utskottet beträffande kungörelsernas innehåll till dessa

bilagor hänvisa.

Den tidrymd, för hvilken 1883 års Riksdag anvisat medel till ifrågavarande

fond, utgår med innevarande år; och hafva i följd häraf, uppå

föranledande af statsrådet och chefen för kongl. civildepartementet, vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

sex län äfvensom landtbruksakademiens förvaltningskomité afgifvit yttranden

beträffande fortsatt beviljande af odlingslån; hvarjemte, uppå

remiss af Kongl. Maj:t, statskontoret samt fullmägtige i riksgäldskontoret

till Kongl. Magt inkommit med utlåtanden i ämnet.

Enligt hvad det vid ifrågavarande kong], proposition fogade statsrådsprotokoll

gifver vid handen, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

för att visa användningen af fonden, upprättat en tabellarisk öfversigt

öfver de belopp, som till den 1 juli 1887 blifvit inom de särskilda länen

från fonden anvisade, och de ytvidder, hvilka med de beviljade lånen

afsetts att torrläggas. Af denna öfversigt, som sålunda blott omfattar

tre och ett hälft år, visar sig att lån beviljats till företag, åsyftande torrläggning

af tillhopa 20,949 hektar, och att de beviljade lånen, hvilka

det första året eller 1884 blott uppgingo till 115,400 kronor, år 1885

utgjorde 948,500 kronor, år 1886 1,000,000 kronor samt under första

hälften af år 1887 701,990 kronor. Under senare hälften af detta år

hafva ytterligare anvisats 298,010 krono)'' att användas för torrläggning

af 2,924 hektar, hvadan jemväl för år 1887 hela det tillgängliga beloppet

blifvit disponerad!. Hela den areal, som genom de hittills anvisade

lånebeloppen skall torrläggas, utgör alltså 23,873 hektar, motsvarande i

rundt tal mer än 48,000 tunnland.

Med hänsyn till den begärlighet, hvarmed fonden fortfarande anlitas,

och det antal planer, som allt emellanåt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inkomma eller i olika delar af landet äro under utarbetning,

samt det verkliga gagn för landet, som de arbeten otvifvelaktigt

komma att medföra, hvilka med lån från fonden understödjas, har

nämnda styrelse hemstält om aflåtande af proposition till Riksdagen om

anvisande af medel till fonden för ytterligare fem år med en million

kronor årligen.

Beträffande fördelningen af ifrågavarande fond för det senast förflutna

året får utskottet meddela följande, i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

5

»Sammandrag öfver fördelningen af 1887 års odlingslånefond.

>

----

Vatten

Beräknad kost-

Beräknad kost-

i r • i

, r..

Anvisade lån

e-

O!

CD

P

aq

hektar

dikning

odling

bidrag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Stockholms

län ............

6

918

03

157,500

—

63,383

80

145,500

—

Upsala

))

3

1,198

43

213,586

—

110,567

—

213,570

—

Södermanlands

))

4

440

34

120 332

_

33.391

75

118 400

Jönköpings

))

4

586

48

47,000

—

33,277

59

46.950

—

Kalmar

»

9

1,440

49

170,429

20

103,565

60

169,880

—

Gotlands

))

3

794

14

27,683

78

24,110

40

26,800

—

Kronobergs

»

2

788

32

36,700

—

5,431

99

84,720

—.

Blekinge

))

1

44

53

9,800

—

2,200

—

9,800

—

Kristianstads

))

1

28

37

4,800

—

1,220

—

4,800

—

Malmöhus

»

1

196

67

34,508

18

8,676

05

24,100

—

Elfsborgs

»

1

45

14

15,210

—

7,950

—

15,200

—

Skaraborgs

»

3

687

55

75.970

—

21,540

80

75,280

-—

Örebro

))

2

260

66

43,020

20

18,424

—

43,000

—

Gefleborgs

))

3

217

94

25,530

—

16,011

69

22,000

—

Summa

43

7,647

09

982,069

36

449,750

07

1,000,000

—

Anm. I det Kronobergs län påförda bidraget, 84,720 kr., ingår ett belopp af

48,020 kronor, tilldelade den med lån från 1886 års fond påbörjade utdiknirigen af Borrsjö

mader, för hvilket arbete hela den för företagets utförande beräknade kostnad påförts

nämnda fond, ehuru deraf omkring 48,020 kronor motsvara lånet från 1887 års fond.»

Lika med Kong]. Maj:t finner utskottet de skäl. hvilka år 1883 föranledde

bildandet af den nu ifrågavarande fonden, fortfarande böra tillerkännas

full giltighet. Att anspråk på lån från fonden fortfarande

komma att framställas i minst samma utsträckning som hittills, torde

ock kunna antagas för gifvet, då i betraktande tages, å ena sidan, att,

enligt hvad i statsrådsprotokollet för den 6 mars 1883 omförmäles, de

till odling användbara moss- och myrmarker inom landet, enligt landtbruksakademiens

förvaltningskomités beräkning, uppgå till 5 eller 6 millioner

tunnland, å andra sidan den jemförelsevis ringa areal, som med

hittills från fonden beviljade lån kan torrläggas. Utskottet anser således,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

att till Kong]. Maj:ts disposition medel fortfarande böra för ifrågavarande

ändamål anvisas, och att någon nedsättning i det belopp, som årligen

bör vara tillgängligt att till odlingslån disponeras, icke skäligen kan

ifrågasättas.

Utskottet öfvergår härefter till yttrandes afgifvande beträffande de

förändringar i eller tillägg till nu gällande vilkor för lån från berörda

fond, hvilka Kongl. Maj:t föreslagit.

Uti punkten F mom. 5 af kongl. kungörelsen den 28 september

1883 föreskrifves, att för fullgörande af det kontrakt, som skall af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen afslutas med den, hvilken mot åtnjutande

af statslån åtager sig ett odlingsföretag, äfvensom för de lyftade statsmedlens

återbäring, i händelse mot kontraktet brytes, skall ställas sådan

säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes. Tillika

stadgas uti mom. 8 af samma punkt, att innan någon del af beviljadt

lån utbetalas, skall hos statskontoret företes, bland annat, dels en till

statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd skuldförbindelse,

som skall innefatta vederbörandes åtagande att för lånets betalning

ansvara, intill dess lånet, jemlikt kong!, kungörelserna den 13 juni

1845 och den 9 november 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka

för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft

samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats, dels ock af statskontoret

godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens

uppfyllande. Landtbruksakademiens förvaltningskomité har

hemstält, att den åberopade föreskriften i mom. 5 måtte upphäfvas,

enär den dels vore mindre nödig, då staten i hvarje fall egde full säkerhet

för lånebeloppet uti den borgen, som enligt mom. 8 skulle till

statskontoret aflemnas, dels ock medförde omgång och olägenhet för

låntagarne; och äfven väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett föreskriften

kunna utan någon olägenhet borttagas. Jemväl statskontoret har

såsom sin åsigt uttalat, att den i inom. 5 omförmälda säkerhet kunde,

med afseende derå att, den i mom. 10 stadgade påföljd för brytande af

det ingångna kontraktet funnes intagen i formuläret för de skuldförbindelser,

som för lånens utbekommande skulle aflemnas, utan afsevärd

olägenhet undvaras, helst de personer, hvilka iklädde sig förbindelsen

att ansvara för kontraktets fullgörande, i de flesta fall vore desamma,

som å skuldförbindelsen tecknade borgen. På de skäl, som af myndigheterna

åberopats, har Kong]. Maj:t föreslagit ifrågavarande bestämmelses

borttagande.

Utskottet har ej kunnat dela den åsigt, som ligger till grund för

detta förslag. Enligt punkten F mom. 4 af ofvan åberopade kungörelse

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

7

åligger det låntagare från fonden att »fullborda såväl vattenafledningen

och afdikningen som äfven odlingsarbetet»; kontrakt skall härom upprättas

och, enligt omförmälda mom. 5, säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkännes, ställas ej mindre för »de lyftade statsmedlens

återbäring, i fall mot kontraktet brytes», utan äfven för »fullgörande

af sådant kontrakt».

Det ligger ock mycken vigt uppå att kontraktet fullgöres samt det

deri utfästa odlings-arbetet behörigen utföres, och staten har härvid

en skyldighet att iakttaga, som ej upphäfves genom den säkerhet, staten

må ega för lånets återbäring, i fall mot kontraktet brytes.

Vid de förhandlingar, som föregingo beslutet om ifrågavarande fonds

bildande, framkallade den tysta förmånsrätt, som staten måste betinga

sig för de utlemnade lånen, ej ringa betänkligheter, och då icke dess

mindre den dittills använda och häfdvunna formen för statens säkerhet

för odlingslån befans, utan olägenhet för inteckningshafvare, fortfarande

kunna bibehållas, berodde detta, såsom Riksdagen i sin ofvan åberopade

skrifvelse till Konungen af den 11 juni 1883 anförde, derpå att vådan

för inteckninghafvarne, om en sådan antoges förefinnas, vore mindre vid

de ifrågasatta nya odlingslånen än vid de äldre, dels derför att dessa

senare endast afsåge beredande af odlingsföretag, under det att med de

nya följde »ovilkorlig skyldighet, för hvars fullgörande särskild säkerhet

måste lemnas, att verkställa odlingen», dels med anledning deraf att,

under det lånebeloppet bestämdes till kostnadssumman endast för vattenafledningen

och afdikningen, men härmed följde skyldighet för jordegaren

att bekosta odlings-arbetet, hemmanets värde i följd häraf måste

antagas ökas med ett belopp, vida större än det, för h vilket staten betingade

sig förmånsrätt.

Utskottet finner i betraktande häraf den staten med fog åliggande

omsorgen om inteckningshafvarnes rätt icke medgifva eftergifvande i

någon väsentlig mån af den säkerhet, som i förevarande del finnes i nu

gällande bestämmelser föreskrifven.

Endast så till vida har utskottet trott sig kunna förorda Kongl.

Maj:ts framställning i denna del, att ifrågavarande säkerhet skulle kunna

eftergifvas för så vidt den afser den i kontraktet åtagna skyldigheten

att, sedan odlingsarbetet väl blifvit verkstäldt, vederbörligen underhålla

detsamma, så länge någon del af lånet återstår ogulden. Den långa tid,

detta åtagande afser, torde mycket försvåra säkerhetens anskaffande, och

då, efter odlingens fullbordande, det egna ekonomiska intresset påkallar

arbetets behöriga vidmagthållande, lärer den för det närvarande föreskrifna

säkerheten i denna del i sjelfva verket vara mindre behöflig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

Utskottet kommer med anledning häraf här nedan att föreslå ett tillägg

i berörda syfte till stadgandet i mom. 5 af 1883 års kongl. kungörelse.

Ett vidsträcktare eftergifvande af säkerheten, på sätt Kongl. Maj:t

föreslagit, har, förutom hvad här ofvan ur synpunkten af inteckningshafvares

rätt deremot anmärkts, vidare synts utskottet dels ej behöfligt,

då det visat sig att, oaktadt tillämpning af det anmärkta stadgandet,

fonden till hela sitt belopp tagits af lånesökande i anspråk, dels, äfven

ur statens egen synpunkt, mindre lämpligt, emedan den åberopade säkerheten

för 6''iwir/förbindelsens uppfyllande, enligt mom. 8 d) och e) af

kungörelsen den 28 september 1883, i hvilka föreskrifter endast de af

ifrågavarande stadgandes upphäfvande föranledda redaktionsför&nårmga,Y

ifrågasatts, ej afser och enligt sakens natur ej bör afse vidare betalningsansvar

än intill dess lånet blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för

återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt

uti jordeboken antecknats, men denna fördelning i vissa fall torde kunna

hinna behörigen verkställas och säkerheten således upphöra, innan sjelfva

odlingsarbetet utförts. Utskottet får i sammanhang härmed erinra, att

säkerheten för kontraktets fullgörande pröfvas af väg- och vattenbyggnadsstyrelseu,

men säkerheten för skuldförbindelsen af statskontoret.

Statskontoret har vidare erinrat, att då det ej sällan inträffade, att

laga kraft egande beslut rörande ett låns fördelning på jorden först efter

längre tids förlopp kunde erhållas, och statens säkerhet för lånens återbetalning

kunde under tiden i väsentlig mån förminskas, utan att enligt

nu gällande stadgande!! låntagare vore skyldig anskaffa annan säkerhet

eller att i annat fall än i punkt F mom. 10 af kungörelsen den 28 september

1883 sägs, på en gång inbetala det uppburna lånebeloppet, det

vore nödvändigt att ett stadgande om skyldighet för låntagare att, der

så påfordrades, aflemna ny säkerhet inrycktes i de skuldförbindelser,

som borde för lånet utfärdas, samt att äfventyr för försummelse att aflemna

säkerhet eller erlägga annuiteterna bestämdes; och har statskontoret

till följd deraf hemstält att för låntagare måtte stadgas skyldighet

att, derest, innan laga kraft egande beslut om lånets fördelning

på jorden erhållits, statskontoret skulle anse den stälda säkerheten ej

nöjaktig, inom viss tid, som af statskontoret bestämdes, aflemna säkerhet,

som kunde af statskontoret godkännas, vid samma äfventyr i händelse

af försummelse häraf eller uraktlåtenhet att i behörig tid erlägga de

bestämda annuiteterna, som för afvikelse från arbetsplanen och dröjsmål

med arbetets fullgörande vore stadgadt i nyssnämnda mom. 10.

Mot det förslag till tillägg till nu gällande stadganden, som Kongl.

Maj:t i öfverensstämmelse härmed framstält, har utskottet ej annat att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

9

erinra än att, då den säkerhet för kontraktets fullgörande, hvars borttagande

Kongl. Maj:t ifrågasatt, enligt utskottets förslag skulle komma

att väsentligen bibehållas, den nu ifrågavarande tilläggsbestämmelsen

lämpligen synes böra afse ej blott säkerheten för skuldförbindelsen, utan

äfven säkerheten för kontraktet.

Slutligen har af Kongl. Maj:t ifrågasatts, att den nedsättning af

räntan å odlingslånen till fyra och en half procent, som skett genom

kongl. kungöi''elsen den 19 maj 1885, måtte komma låntagaren till godo

äfven i det fall, att han på grund af afvikelse från kontraktet blefve

förbunden att på en gång återbära hela lånebeloppet, i hvilket fall han

enligt nu gällande bestämmelser är liksom före nyssnämnda räntenedsättning

skyldig att erlägga fem procent ränta.

Denna obetydliga, endast undantagsfall afseende ändring har utskottet

ej ansett böra medgifvas. Då staten utlemnar lån till den numera

bestämda räntan af fyra och en half procent och derutöfverTmedgifver

den lättnad, att under de första fem åren från första lyftningsdagen

icke någon ränta erlägges, utan sådan endast beräknas och vid de fem

årens slut lägges till den beviljade lånesumman, sker detta med hänsyn,

bland annat, till den nytta, sänka trakters uppodling medför äfven för

det allmänna. Om vid sådant förhållande eu låntagare, som lyftat medlen

och begagnat sig af det från statens sida medgifna ränteanståndet,

men underlåtit att behörigen fullgöra det åtagna arbetet och derigenom

bereda det gagn, staten med lånet åsyftat, vid lånebeloppets återbäring

får vidkännas en något högre ränta än den som bestämts under förutsättning

deraf att statens syftemål verkligen uppnås,''''''torde detta ej innefatta

någon obillighet.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må på

det sätt bifallas, att Riksdagen beslutar:

A) att till odlingslånefonden må under hvarje af

åren 1889—1893 ej mindre ingå de till statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret,

i mån af behof och uppå reqvisition af

Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras

till fyllande af högst eu million kronor årligen;

B) att riksgäldskontor skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda

medels öfverlemnande till fonden, för riksgäldskontor

förorsakas;

Bill. lill Riksd. Prof. 1888. 4 Samt. 1 Afd, 14 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

C) att de vilkor och bestämmelser, som gälla för

lån från ifrågavarande fond och finnas intagna i kongl.

kungörelserna den 28 september 1883 och den 19 maj

1885, sålunda ändras, att

a) stadgandet i punkten F) mom. 5 af kongl.

kungörelsen den 28 september 1883 erhåller följande

lydelse:

»För fullgörande af sådant kontrakt äfvensom för

de lyftade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet

brytes, skall ställas sådan säkerhet, som af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen godkännes; skolande denna

säkerhet upphöra att gälla så snart vattenaflednings- och

afdiknings- samt odling surhet et blifvit afsynadt och godkändt»;

och

b) åt föreskriften i punkten F mom. 10 af förstnämnda

kongl. kungörelse gifves följande lydelse:

»I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig

tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen,

eller arbetet, utan att anstånd med detsammas

utförande blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet, icke inom

derför bestämd tid fullbordats,

eller om, innan vattenaflednings-, afdiknings- och

odlingsarbetet blifvit fullbordadt, afsynadt och godkändt,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle finna den säkerhet,

som jemlikt mom. 5 blifvit för kontraktets fullgörande

stöld, icke vidare vara nöjaktig, eller om, innan lånet

blifvit genom laga kraft egande beslut fördeladt på de

hemman, livilka för återbetalningen skola ansvara, statskontoret

skulle finna den säkerhet, som jemlikt mom. 8 e)

blifvit för lånet stöld, icke vidare vara nöjaktig, och ny

säkerhet, som af vederbörande myndighet godkännes, icke

varder inom bestämd tid aflemnad,

eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig

tid erlagd,

ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all

vidare utbetalning af statslånet samt återfordra hvad

deraf uppburits, att på en gång eller efter hand till

statskontoret inbetalas inom den tid, som af Kongl.

Maj:t bestämmes.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

11

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning i

vederbörlig ordning ingår; och skall det åligga vederbörande

att å sålunda lyftade och återburna medel

jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,

till dess återbetalning sker»; samt

D) att fullmägtige i riksgäldskontor bemyndigas

att, för beredande af den tillgång till de riksgäldskontor

åliggande försträckningar till ifrågavarande

fond, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda

beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontor

öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer

i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens

sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter

af riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt

tillika för fullmägtige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid..

Stockholm den 2 mars 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

af herr friherre B. A. Leijonhufvud, som ansett, att de i punkten

F) mom. 5 af kongl. kungörelsen den 28 september 1883 förekommande

orden »eller om den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd»

icke bort i momentet införas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

Bilaga till statsutskottets utlåtande N:<> 25.

Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse,

angående bildandet af eu fond med ändamål att genom lån

understödja odling af sänka trakter;

gifven Stockholms slott den 28 september 1883.

V i OSCAR, med Guds Dåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung,

göre veterligt: att Vi med Riksdagen och efter inhemtande af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksakademiens förvaltningskomités

underdåniga yttranden i ämnet funnit godt att angående låneunderstöd

för odling af sänka trakter stadga, som följer:

A) Eu särskild fond bildas med ändamål att genom lån understödja

odling af sänka trakter.

B) De till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från

och med år 1884 till och med år 1888 ingå till denna fond.

C) Under åren 1884 till och med 1888 skall riksgäldskontor, i män

af behof och uppå reqvisition af Kongi. Maj:t, öfverlemna till fonden

medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående,

annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fjällande af högst eu

million kronor årligen.

D) Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, förorsakas

för riksgäldskontoret.

E) Fonden skall af statskontoret förvaltas.

F) I den mån, fondens kapital och sedermera inflytande låneafbetalningar

och räntebehållningar dertill lemna tillgång, anvisas å fonden,

efter Kongl. Maj:ts bestämmande, lån för odling af sänka trakter att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

IQ

O

utgå med högst eu million kronor årligen enligt följande allmänna vilkor

och bestämmelser:

Mom. 1. För hvarje odlingsföretag skall fullständig, af utredning

angående jordens naturliga beskaffenhet och större eller mindre lämplighet

för odling åtföljd, plan till arbetets utförande jemte beräkning

öfver de med såväl vattenafiedningen och afdikningen som odling’en

förenade kostnader vara af sakkunnig person uppgjord och underställas

Kongl. Maj:ts pröfning.

Mom. 2. Vederbörande, som erhåller lån från fonden, är underkastad

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Mom. 3. Lånet kan af Kongl. Maj:t bestämmas till hela det belopp,

hvartill, enligt den faststälda arbetsplanen, kostnaden för vattenafiedningen

och afdikningen beräknas komma att uppgå; skolande låntagaren

genom kontant tillskott, materialier, arbete eller annat bidrag bestrida

hvad till hela odlingsföretagets fullbordande kan erfordras utöfver det

lemnade lånebidraget.

Mom. 4. Med den, som mot åtnjutande af statslån åtager sig ett

odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig ordning afslutas samt af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännas. Kontraktet skall innefatta

förbindelse för låntagaren dels att, i noggrann öfverensstämmelse med

den faststälda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastad

vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda så väl vattenafiedningen

och afdikningen som äfven odlingsarbetet, inom viss bestämd

tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna

medel, och dels att genom egna tillskott utgöra hvad som utöfver statslånet

kan erfordras.

Mom. 5. För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade

statsmedlens återbäring i fall mot kontraktet brytes, skall ställas

sådan säkerhet, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes*).

Mom. 6. Sedan det i mom. 4 omförmälda kontrakt afslutats och

säkerhet derför enligt mom. 5 blifvit stäld, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att derom underrätta statskontoret; hvarefter det åligger statskontoret

att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarna tre gånger,

dels ock genom Kongl. Majts vederbörande befallningshafvande i länskungörelserna

en gång, införa kungörelse om odlingslånets beviljande,

i hvilken kungörelse de hemman eller hemmansdelar, å hvilkas egor

odlingsföretaget kommer att- utföras, skola uppgifvas.

*) I detta mom. är ändring af utskottet föreslagen, se utskottets hemställan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

Mom. 7. Lånet må ej till någon del utbekommas förr, än arbetsföretaget

blifvit börjadt, men derefter få lånemedlen efter hand och i

mån af arbetets fortgång lyftas vid de tider, som i kontraktet finnas

utsatta eller särskildt blifvit bestämda; börande, så vida icke Kongl. Maj:t,

med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna,

någon del af lånet i statskontoret innestå, intill dess vattenaflednings-

och afdikningsarbetet är afsynadt och godkändt*).

Mom. 8. Lånen skola af statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Kongl. Majrts vederbörande befallningshafvande;

börande, innan större eller mindre del af beviljadt lån utbetalas, hos

statskontoret företes:

a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 4, afslutadt och godkändt

kontrakt;

b) godkänd, i mom. 5 omförmäld, säkerhetshandling för samma kontrakts

fullgörande eller medlens återbäring;

c) behörigt intyg, att arbetet är börjadt;

d) en till statskontoret eller ordres stäld, af nämnda kontor godkänd

skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att för

lånets betalning ansvara intill dess lånet, jemlikt kongl. kungörelserna

af den 13 juni 1845 och den 3 november 1848, blifvit fördeladt

på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och

fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet

sätt antecknats; och

e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för den

afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för låneunderstöds

utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti statskontorets

vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter

kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition

utlemnas.

Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig

tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen, eller arbetet, utan att

anstånd med detsammas utförande blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet, icke

inom derför bestämd tid fullbordats, ankommer på Kongl. Maj:t att låta

inställa all vidare utbetalning af statslånet samt återfordra hvad deraf

uppburits att på en gång eller efter hand till statskontoret inbetalas

inom den tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes. Statskontoret bör tillse,

*) Jfr kongl. kungörelsen den 19 maj 1885, aftryckt här nedan.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

15

att sådan inbetalning i vederbörlig ordning ingår; och skall det åligga

vederbörande att å sålunda lyftade och återburna medel jemväl erlägga

fem procent årlig ränta från lyftningsdagen, till dess återbetalning sker*).

Mom. 11. Alla med låneunderstöd från fonden utförda arbeten

skola, så länge någon del af lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas

af den eller dem det åligger.

Mom. 12. A den af Kong). Maj:t bestämda lånesumman erlägges

de första fem åren från första lyftningsdagen icke någon ränta eller

kapitalafbetalning, men å de under tiden lyftade belopp beräknas fem

procent årlig ränta, hvilken vid de fem årens slut lägges till den beviljade

lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet erlägges,

från och med sjette året till dess lånet blifvit slutbetaldt, en annuitet

af tio procent, deraf såsom ränta räknas fem procent å det oguldna

kapitalbeloppet**).

Sedan odlingslån blifvit på vederbörande hemman fördeladt och i

jordebok antecknadt, eger jordegare, som sådant önskar, att, oberoende

af det här ofvan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,

sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala

hela det på hans hemman belöpande skuldbelopp jemte all derå upplupen

ogulden ränta.

Mom. 13. I afseende på sättet och ansvarigheten för de i nästförestående

moment omförmälda inbétalningars verkställande böra ofvan

åberopade kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och den 3 november

1848 lända till efterrättelse.

Mom. 14. Alla kostnader af hvad namn de vara må, som i följd af

erhållna lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag bestridas

eller godtgöras af låntagaren.

Mom. 15. Intressenter i företag, hvartill lån från fonden erhållits,

åligger att, vid afslutandet af kontrakt om arbetets utförande, öfverlemna

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras,

bestyrkt kopia af den gillade plankartan för arbetet, äfvensom

bestyrkta afskrifter af dertill hörande godkända betänkande och kostnadsförslag.

G) Landtbruksakademiens förvaltningskomité upprättar, i samråd

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, instruktion för statens landtbruksingeniörer

att lända till efterrättelse vid upprättandet af planer

för sådana vattenaftappningar och odlingar, för hvilkas utförande lån

*) I detta mom. är ändring af utskottet föreslagen, se utskottets hemställan.

**) Ändradt genom kongl. kungörelsen den 19 maj 1885, aftryckt här nedan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

från fonden sökas in. m.; och skall denna instruktion gälla jemväl för

de andre förrättningsmän, som enligt lagen om dikning och annan afledning

af vatten den 20 juni 1879 § 29 kunna komma att handlägga

dylika undersökningsförrättningar.

Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till

yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med

Vårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 28 september 1883.

O S C A

(T- S-)

Ö. K. Themptander.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nio 25.

17

Bilaga till statsutskottets utlåtande n:o 25.

Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse,

angående annuiteten för lån, som hädanefter utbetalas ur

odlingslånefonden, och angående visst vilkor för lånemedels

utbekommande;

gifven Stockholms slott den 19 maj 1885.

V i OSCAR, med Guds nåde, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung,

göre veterlig!: att Vi funnit godt i nåder förordna

dels, med godkännande af Riksdagens derom fattade beslut,

att annuiteten för lån, som hädanefter utbetalas ur den enligt Vår

nådiga kungörelse den 28 september 1883 bildade fond med ändamål

att understödja odling af sänka trakter, skall utgöra åtta procent, deraf

som ränta räknas fyra och en half procent å oguldna kapitalbeloppet;

dels ock, uppå hemställan af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

med föranledande af stadgandet i nämnda kungörelses mom. 7 derom

att lånemedlen få lyftas efter hand och i mån af arbetets fortgång,

att det skall åligga vederbörande att, efter utfående utaf deri del

af lånet, som enligt bestämmelse i hvarje särskild t fall får lyftas på

grund deraf att arbetet blifvit börjadt, vid hvarje af de följande lyftningstiderna,

innan ytterligare lånemedel må utbekommas, hos statskontoret

förete intyg af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, enligt

hvad derstädes nöjaktigt styrkts, så mycket af arbetet blifvit utfördt,

som skäligen kan anses motsvara hvad i förhållande till det beviljade

låneunderstödet belöper å hvad af lånet redan utbekommits; skolande

derjemte i afseende å sista delen af lånet lända till efterrättelse hvad i

nyssnämnda moment derom är stadgadt.

Bill. till Piksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 14 Håft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 25.

Det alla, som vederbör, hafva sig hörsamligen att efterrätta. T1 i 1

yttermera visso hafve Vi detta med egen hand underskrifvit och med

Vårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 19 maj 1885.

O SCA R.

E. von Krusenstjerna.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1888.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:28 Skrifvelse till Konungen, angående, anvisande af medel till odling slånefonden m. m. a1 i texten