Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om åtgärder för skyddande af arbetares lif och helsa i arbetet. Kongl. Maj:t har den 12 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en så lydande proposition

1889-03-29 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1889:40, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om åtgärder för skyddande af arbetares lif och helsa i arbetet. Kongl. Maj:t har den 12 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en så lydande proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

1

N:o 40.

Ank. till Riksd. kansli den 29 mars 1889, kl. 3 e. in.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om åtgärder för skyddande

af arbetares lif och helsa i arbetet.

Kongl. Maj:t har den 12 sistlidne januari till Riksdagen aflåtit en

så lydande proposition (n:o 5):

»Med öfverlemnande af det i ämnet inom statsrådet förda protokoll

vill Kongl. Maj:t härmed i nåder inhemta Riksdagens yttrande öfver

närlagda förslag till förordning om åtgärder för skyddande af arbetares

lif och helsa i arbetet; viljande Kongl. Maj:t efter emottagandet af

Riksdagens svar företaga den slutliga pröfningen af samma förslag och

om författnings utfärdande i ämnet i nåder förordna.»

Det propositionen bifogade författningsförslaget finnes här nedan i

detta utlåtande infördt.

Ifrågavarande proposition har af båda kamrarne blifvit hänvisad till

lagutskottet; och får utskottet härmed öfver densamma afgifva utlåtande.

Då det här gälde att stifta lag på ett väsentligen nytt område, beslöt

utskottet, jemväl med föranledande af framställning från enskilde

industriidkare, att inbjuda Riksdagen tillhörande idkare af industriella

yrken att inför utskottet afgifva yttranden öfver det föreliggande lagförslaget.

Flertalet af de industriidkare, hvilka i anledning häraf yttrade sig i

ämnet, uttalade åtskilliga betänkligheter mot det af Kongl. Maj:t fram
llih.

till Iiiksd. Prat. 1889. 7 Sand. ''22 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottet Utlåtande N:o 40.

lagda förslaget, hvarjemte några bland dem yttrade sig angående de

ändringar, hvilka de ansågo förslaget böra undergå för att kunna godkännas.

Beträffande vissa af de vid ifrågavarande tillfälle mot förslaget

gjorda anmärkningar kommer utskottet att i det följande yttra^ sig i

sammanhang med de ändringar, utskottet funnit böra vidtagas i Kongl.

Maj:ts förslag. Här vill utskottet endast uttala sig dels rörande frågan

om behöfligheten i vårt land af en lagstiftning till arbetares skydd mot

yrkesfara, dels ock beträffande de i förslaget omförmälda inspektörer.

Af några bland de industriidkare, som inför utskottet yttrade sig i

ämnet, erinrades, att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare hos

oss i allmänhet vore så godt och att från arbetsgifvarnes sida frivilligt

gjorts så mycket icke blott för arbetarnes skyddande mot olycksfall och

ohelsa, utan ock för betryggande af deras ekonomiska ställning, att en

sådan lagstiftning som den nu ifrågasatta icke kunde anses vara af något

verkligt behof i vårt land påkallad. Hvad sålunda blifvit erinradt är,

enligt utskottets uppfattning, så till vida riktigt, att de antydda förhållandena

hittills inom vårt land gestaltat sig vida bättre än mångenstädes

i utlandet; och gäller detta särskildt om den större industrien.

Men man lärer icke med fog kunna påstå vare sig att förhållandena för

närvarande öfverallt i vårt land äro tillfredsställande, eller att de icke

i en framtid under trymket af eu ökad konkurrens kunna ytterligare utveckla

sig så, att en lagstiftning af ifrågavarande art måste anses behöflig.

Utskottet vill derjemte erinra, huru som det mången gång kan

inträffa, att en arbetsgivare af okunnighet eller förbiseende underlåter

att till sina arbetares skydd vidtaga åtgärder, hvilka han ingalunda skulle

vilja undandraga sig, om hans uppmärksamhet fästes å nödvändigheten

af deras vidtagande.

Beträffande de inspektörer, hvilkas uppgift omförmäles i 3 § af

Kongl. Maj:ts förslag, hafva flere bland industriidkarne framstält åtskilliga

betänkligheter, hufvudsakligen grundade dels på farhågan, att inspektionen

skulle blifva allt för betungande för arbetsgifvarne och dels

på svårigheten att för uppdraget erhålla fullt lämpliga personer. Utskottet

är i denna punkt, lika med statsrådet och chefen för civildepartementet,

af den åsigt, att en lagstiftning uti ifrågavarande syftning

skulle blifva utan synnerlig verkan, derest icke samtidigt en offentligen

ordnad tillsyn öfver dess efterlefnad komme till stånd, samt att en verksam

tillsyn och kontroll å lagbestämmelsernas iakttagande icke kan

åstadkommas annorlunda, än att staten tillsätter särskilda inspektörer

med uppdrag och befogenhet att vaka deröfver, att vederbörande arbetsgivare

ställa sig lagens föreskrifter till efterrättelse. Att kontrollen i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

detta afseende icke lämpligen kan öfverlemnas åt helsovårds- och kommunalnämnderna

torde vara till fullo ådagalagdt af hvad statsrådet och

chefen för civildepartementet anfört i sitt propositionen bilagda yttrande

till statsrådsprotokollet (sid. 14).

Hvad angår den anmärkta svårigheten att erhålla för uppdragets

skötande fullt lämpliga personer, lärer väl icke åt denna anmärkning

böra tillmätas allt för stor vigt. Likasom man i utlandet kunnat finna

dylika personer, torde väl icke heller i vårt land saknas tillgång på sådana;

och om de inspektörer, som till en början tillsättas, icke kunna

vid sina befattningars tillträdande vara i besittning af alla för uppdragets

fyllande önskvärda kunskaper och insigter, lärer väl hvad deri

brister kunna, om valet i öfrigt varit lyckligt, genom studier och erfarenhet

förvärfvas.

Den hufvudsakliga vigten ligger, enligt utskottets uppfattning, vid

inspektörsbefattningens utöfvande derpå, att inspektörerna rätt uppfatta

sin ställning, så att de, på samma gång de icke eftersätta sin pligt att

vaka öfver uppfyllandet af de till arbetarnes skydd gifna föreskrifter,

undvika att onödigtvis betunga arbetsgifvarne. I Kongl. Maj:ts förslag

har genom 3 §:ns affattning uttryckligen framhållits, att inspektörerna i

främsta rummet skola gå vederbörande yrkesidkare till banda med

upplysningar och råd. Utskottet finner för sin del detta vara synnerligen

välbetänkt. De föreskrifter, som i det föreliggande förslaget innehållas,

skulle, enligt utskottets tanke, endast ofullständigt medföra det

med dem åsyftade ändamål, om icke inspektörerna företrädesvis vinnlägga

sig om att på öfvertygelsens väg bibringa så väl arbetsgifvare som

arbetare insigt om nyttan och nödvändigheten af samma föreskrifters

efterlefnad. Det synes derför nödvändigt, att inspektörerna vid utöfvandet

af sin befattning tillvägagå med takt och varsamhet; att icke så

höga fordringar ställas på arbetslokaler och anordningar, att arbetet

onödigtvis försvåras eller fördyras eller onödig kostnad vållas; att der

synnerlig fara ej är för handen, behöfliga förbättringar må efter hand

vidtagas, med vederbörlig hänsyn till yrkesidkarens förmåga att utföra

dem; samt att inspektörerna städse ihågkomma, att arbete, äfven under

mindre gynsamma förhållanden, är att föredraga framför arbetsbrist.

Dessa grundsatser, hvilka enligt utskottets uppfattning böra leda inspektörernas

verksamhet, torde visserligen lämpligast böra uttalas i en instruktion

för dessa tjensteman; men utskottet har likväl ansett dem böra

i någon mån antydas i sjelfva lagen, på sätt iramgår af den lydelse utskottet

gifvit åt andra stycket af 5 § i utskottets här nedan intagna

förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

Utskottet föreställer sig, att åt de i nu ifrågavarande förslag omförmälda

inspektörer jemväl kommer att uppdragas tillsynen öfver efterlefnaden

af förordningen angående minderåriges användande i arbete vid

fabrik, handtverk eller annan handtering den 18 november 1881, i hvars

16 § förutsattes, att dylikt uppdrag kan lemnas åt särskilda af Kongl.

Maj:t förordnade inspektörer. Äfven i afseende härå hafva vissa farhågor

uttalats af industriidkarne; men utskottet, som för (ifrigt ansett

sig sakna befogenhet att yttra sig öfver nämnda förordning, har icke

funnit anledning att på grund af dessa industriidkarnes uttalanden förändra

sin åsigt om nyttan af de föreslagna yrkesinspektörerna, då utskottet

är öfvertygadt, att Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att, innan

instruktion för inspektörerna utfärdas, taga i öfvervägande, huru vida

och i hvad mån de anmärkningar, som rigtats mot vissa af ofvan berörda

förordnings bestämmelser, kunna vara befogade.

Då utskottet härefter öfvergår till en redogörelse för sina särskilda

ändringsförslag, vill utskottet i första rummet anmärka, att utskottet

ansett författningens rubrik böra ändras till »lag angående skydd

mot yrkesfara». I det kortare uttrycket yrkesfara torde kunna sammanfattas

de faror, som under yrkesarbetet hota arbetarne i form af så väl

olycksfall som helsovådliga inflytelser.

Utskottet har vidare funnit nödigt att förse sitt förslag med en

särskild ingress, afsedd att i allmänna ordalag angifva syftet med den

nya lagstiftningen. Utskottet har nemligen ansett, att uppfattningen af

lagens betydelse och dess ändamålsenliga tillämpning i hvarje särskildt

fall skulle i väsentlig mån underlättas genom ett sådant tillägg. Den

af utskottet föreslagna ingressen står ock i sammanhang med den här

nedan omförmälda bestämmelsen i 3 § af utskottets förslag.

Det här begagnade uttrycket »industriella yrken» betecknar, att

utskottet, i likhet med statsrådet och chefen för civildepartementet,

ansett jordbruket och dess binäringar böra falla utom lagens tillämpningsområde.

För denna inskränkning talar, enligt utskottets mening,

icke blott den omständighet, att sjelfva anordningen af jordbruksnäringens

bedrifvande är sådan, att lagförslagets bestämmelser skäligen icke

böra derpå tillämpas, utan jemväl och förnämligast, att om ock olycksfall

äfven inom denna näring förekommit och måste förekomma, faran

för helsovådliga inflytelser inom densamma i allmänhet torde vara ytterst

ringa.

I den härefter följande redogörelsen för utskottets förslag under

särskilda paragrafer afser siffran framför paragraftecknet paragrafens

nummer i utskottets förslag, der ej annat förhållande särskildt angifves.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

5

1 §■

Då uttrycket »industriel! yrke» icke kan anses vara i och för sig nog

bestämdt, har utskottet funnit nödigt att i denna paragraf närmare angifva

de yrken, på hvilkas utöfning lagförslaget skall ega tillämpning. I sak

skiljer sig utskottets förslag i denna del från Kongl. Maj:ts väsentligast

deruti, att utskottet från lagens tillämpning uteslutit handtverkeri- och

annan rörelse, som icke drifves, såsom det heter i 8 § af förordningen

den 18 november 1881, « så stor omfattning eller under sådana förhållanden

i öfrigt, att den skäligen må anses som /bergsrörelse. Af några

bland de industriidkare, hvilka, på sätt ofvan är förmäldt, inför utskottet

yttrat sig i ämnet, anmärktes, att lagförslagets bestämmelser, om de

tillämpades å smärre handtverkerier, synnerligen på landsbygden och i

smärre städer, skulle för dessas idkare kunna blifva fullständigt ruinerande,

äfvensom att eu verksam inspektion skulle, genom det stora antalet

af dylika handtverkerier, blifva nästan omöjlig att genomföra. Då

utskottet icke kunnat undgå att erkänna rigtigheten af dessa anmärkningar,

har utskottet vidtagit ifrågavarande ändring.

Äfven i en annan punkt, dock af mindre betydenhet, bär utskottet

föreslagit eu inskränkning af lagens tillämpningsområde, i det utskottet

ansett brädgårdsrörelse böra falla under lagens bestämmelser endast, då

den är förenad med sågverksrörelse. Brädgårdsrörelse, som ju i allmänhet

snarare tillhör handelns än produktionens område, torde nemligen

endast i sistnämnda fall bedrifvas i så stor skala och med så

varaktiga anordningar, att lagens föreskrifter böra vara derå tillämpliga.

Der brädgårdsrörelse icke är förenad med sågverksrörelse, lärer den i

afseende å anordningarnas beskaffenhet vara att jemföra med byggnadsverksamhet,

för hvilken de i lagen föreslagna bestämmelserna icke ansetts

böra gälla.

De vidare i denna paragraf upptagna yrken, som afse tillgodogörande

eller förädling af mineralrikets alster och icke äro att som handtverk

anse, äfvensom fabrik, boktryckeri, bränneri och annan med fabriksdrift

jemförlig handtering skola, enligt utskottets förslag, ovilkorligen

vara underkastade lagens bestämmelser; hvaremot dessa bestämmelser

gälla om skeppsbyggeri-, stenhuggeri-, mejeri-, bryggeri-, mjöl- och sågqvarns-

samt, såsom redan blifvit anmärkt, handtverkerirörelse endast

då dylik rörelse drifves i så stor omfattning eller under sådana förhållanden

i öfrigt, att den skäligen må anses såsom fabriksrörelse. Uppenbart

torde vara, att apoteksrörelse, hvarför särskilda föreskrifter finnas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

stadgade, icke i något fall är underkastad de i denna lag meddelade

bestämmelser.

Med bestämmelserna i 1 § böra jemföras de i 4 § stadgade undantag,

till hvilka utskottet vid sistnämnda paragraf vill återkomma.

2 §■

1 mom.

öfverensstämmer hufvudsakligen med 1 § 1 mom. af Kongl. Maj:ts förslag.

2 mom.,

som motsvarar 1 § 2 mom. i Kongl. Maj:ts förslag, har ansetts böra undergå

följande mera betydande ändringar.

Det under d) förekommande stadgande, att, der yrkesdrift är förenad

med eldfara, eldfasta trappor skola vara anbragta, synes utskottet

vara af den beskaffenhet, att undantag derifrån för redan befintlig fabrik

bör kunna under särskilda förhållanden medgifvas. Kostnaden för anbringande

af sådana trappor torde nemligen stundom kunna blifva så stor i

förhållande till rörelsens omfattning, att den skulle medföra den största

olägenhet och kanske rent af nödsaka yrkesidkaren att nedlägga hela

rörelsen. En brist i detta hänseende kan i dylika fall ersättas genom

strängare försigtighetsmått i öfrigt.

Beträffande den under e) meddelade föreskrift om gångarnes bredd

och höjd anser utskottet, lika med kommerskollegium, att man i detta

afseende icke bör uppställa så stränga anspråk, att arbetarne endast

genom »-egen uppenbart grof oförsigtighet» kunna vara utsatta för fara.

Man synes nemligen härutinnan kunna af arbetarne fordra vanlig försigtighet;

och har stadgandet blifvit i öfverensstämmelse härmed ändradt.

Man torde icke kunna, såsom under f) i Kongl. Maj:ts förslag förutsattes,

i regel fordra, att motor skall uppställas i särskildt rum, helst

motorn stundom måste hafva sin plats i sjelfva arbetslokalen och oftast

icke medför större fara än sjelfva arbetsmaskinerna. Derjemte lärer det

vara tydligt, att motorns inhägnad icke behöfver afse att skydda arbetarne

för beröring med andra delar af densamma än de rörliga.

Belysning af maskiner och transmissioner, hvarom stadgas under g),

synes vara erforderlig endast å sådana ställen, der arbetarne kunna med

dem komma i beröring.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

*

3 mom.

I fråga om det luftrum, som, der arbetet bedrifves i sluten lokal,

bör finnas för hvarje arbetare, innehåller Kong!. Maj:ts förslag icke annan

bestämmelse än att det skall vara tillräckligt. Med hänsyn till de olika

åsigter, som kunna framställas om hvad i detta afseende må anses tillräckligt,

har utskottet, till förekommande af tvister härom, ansett nödigt,

att i lagen utsattes den minsta luftrymd, som kan godkännas såsom tillfyllestgörande.

1 England är från fabriksinspektionens sida uppstäld den

regel, att i slutna arbetslokaler skola för hvarje arbetare finnas 250

engelska kubikfot (7,08 kubikmeter), och enligt förslag, som en af tyska riksregeringen

år 1880 tillsatt komité af sakkunnige framlagt, föreslås det

minsta luftutrymmet till 5 kubikmeter, dock med tillåtelse af mindre

utrymme, om tillräcklig luftvexling garanteras. (Se arbetareförsäkringskomiténs

betänkande II, sid. 9.) Med ledning af dessa föredömen från

utlandet och med hänsyn till våra förhållanden har utskottet ansett det

minsta luftutrymmet för hvarje arbetare böra i lagen bestämmas till 7

kubikmeter, dock alltid med tillägg af erforderlig luftvexling. Af samma

skäl, som här ofvan anförts i fråga om anbringande af eldfasta trappor,

torde dock undantag från nu ifrågavarande bestämmelse böra medgifvas

för redan befintlig arbetslokal, under vilkor att synnerligen verksam

anordning för luftvexling vidtages.

4 mom.

öfverensstämmer, förutom någon redaktionsjemkning, hufvudsakligen med

1 § 4 mom. i Kongl. Maj:ts förslag. Tilläggandet af ordet »synnerlig» i

sista stycket är föranledt af utskottets jemväl här ofvan vid mom. 2 e)

uttalade uppfattning, att man i allmänhet bör kunna af arbetarne fordra

vanlig försigtighet och derför på särdeles farliga ställen synnerlig försigtighet.

3 §

har icke någon motsvarighet i Kongl. Maj:ts förslag; men ett sådant

stadgande som det af utskottet här föreslagna står i full öfverensstämmelse

med lagens i den af utskottet tillagda ingressen angifna ändamål. Utan

den medverkan från arbetarnes sida, som i denna paragraf påkallas, kan

nemligen detta ändamål icke vinnas. Åtskilliga af de i lagen meddelade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

föreskrifter och jemväl af öfriga till skydd mot yrkesfara nödiga, men

ej i lagen uttryckligen föreskrifna åtgärder äro uppenbarligen af den

beskaffenhet, att de förorsaka arbetarne besvär och omgång. Man kan

derför lätt tänka sig, att desse till följd af bristande eftertanke åsidosätta

nämnda föreskrifter och åtgärder. En uttrycklig uppmaning till

arbetarne att i hvad på dem ankommer medverka till uppnående af det

med lagen åsyftade ändamål torde derför vara fullkomligt på sin plats

i lagen, helst uppmaningens inrymmande der icke torde blifva utan inverkan

på bedömandet af framstälda skadeståndsanspråk, der ett olycksfall

inträffat.

Genom införandet af denna paragraf torde ock kunna anses undanröjd

den från yrkesidkarnes sida framstälda anmärkning mot lagförslaget,

att detsamma ålägger endast arbetsgifvarne, men icke arbetarne förpligtelser

för vinnande af skydd mot yrkesfara.

4 §

afser att från lagens tillämpningsområde uttryckligen utesluta några

yrken, med afseende på hvilka 1 § skulle kunna lemna någon anledning

till tvekan. Af några bland de yrkesidkare, som yttrat sig i ämnet,

uttalades den farhåga, att idkare af bergsbruk skulle komma att underkastas

en dubbel inspektion, nemligen dels af bergtnästarne enligt grufvestadgan

och dels af de i nu föreliggande förslag omförmälda inspektörer.

Till undanrödjande af denna farhåga har utskottet funnit nödigt

att uttryckligen förklara, det bestämmelserna i denna lag icke ega tilllämpning

å grufdrift, som är att hänföra till bergsbruk, hvartill

otvifvelaktigt hör bearbetande af stenkolsfyndighet. På sätt i förordningen

angående förlagsinteckning den 13 april 1883 skett, måste man

nemligen skilja mellan grufdrift, som är att hänföra till bergsbruk,

och grufdrift, som icke är till bergsbruk hänförlig. Den förra uteslutes

från förevarande lags tillämpningsområde; hvaremot samma lags bestämmelser,

enligt hvad 1 § gifver vid handen, äro på den senare arten

af grufvedrift tillämpliga.

Yrkesmessigt uppförande och bättrande af hus och byggnader, som

jemväl enligt Kong!. Maj:ts förslag torde få anses uteslutet, lärer dock

böra, för undvikande af all tvekan, särskilt nämnas i denna paragraf.

Skälet till detta yrkes uteslutande är tydligen den mycket tillfälliga

beskaffenheten af hithörande anordningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

5 §

motsvarar 3 § i Kongl. Maj:ts förslag; hvarjemte utskottet tillagt ett nytt

stycke samt i denna paragraf infört sista stycket af 5 § i Kongl. Majrts

förslag.

Utskottet har ansett benämningen »yrkesinspektörer», som jemväl

användts i det af den finska komitén för uppgörande af lagförslag om

minderåriges arbete i fabriker m. m. afgifna förslag, vara för desse

tjenstemäns verksamhet mera betecknande än den af Kongl. Maj:t föreslagna

benämningen »fabriksinspektörer».

Beträffande andra stycket kan utskottet hänvisa till hvad här ofvan

blifvit anfördt rörande de grundsatser, som böra leda inspektörerna i

deras verksamhet.

6 §.

I denna paragrafs första stycke, som motsvarar 4 § i Kongl. Maj:ts

förslag, har utskottet inskjutit orden »efter tillsägelse hos vederbörande

yrkesidkare eller arbetsföreståndare». Den sålunda föreslagna ändringen

öfverensstämmer med hvad Stockholms fabriksförenings fullmägtige,

svenska ingeniörsföreningen och kommerskollegium hemstält; och har

såsom skäl härför anförts, att det för vidmagthållande af god ordning

och disciplin inom ett verk, der större arbetsverksamhet råder, vore

nödvändigt, att arbetande såge och visste, att inspektörs besök skedde

med arbetschefens vetskap och goda minne, hvarjemte under sådant förhållande

inspektörs besök åstadkomme mindre hinder uti den vanliga

arbetsverksamheten .än som blefve händelsen, om arbetarne visste, att

besöket skedde utan chefens vetskap.

Andra stycket af förevarande paragraf saknar motsvarighet i Kongl.

Maj:ts förslag. Sådana yrkeshemligheter, som i förslaget afses, kunna,

på sätt flere bland yrkesidkarne framhållit, ofta vara af den stora betydelse

för yrkesidkaren, att deras röjande skulle medföra en nästan

oersättlig förlust. De bevaras också ofta nog så omsorgsfullt, att, utom

yrkesidkaren sjelf, endast en eller i hvarje fall ytterst få af de i yrket

anstälda personer derom erhålla kännedom. Nu innehåller visserligen

det kongl. förslaget åtskilliga bestämmelser, afsedda att trygga dylika

hemligheters bevarande genom förbud för inspektör att röja dem och

ganska sträng ansvarspåföljd för öfverträdande af detta förbud jemte

skyldighet att ersätta uppkommen skada. Dessa bestämmelser synas

dock så till vida icke fullt betryggande, som uppskattning af den skedda

Bill. till Rilesd. Prof. 1889. 7 Sami. 22 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

skadan kan vara ytterst svår att åstadkomma och inspektören dessutom

kan sakna tillgångar att betala ådömd skadeersättning. Utskottet har

derför i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommerskollegium ansett

möjlighet böra beredas yrkesidkare att, för yrkeshemlighets bevarande,

få från inspektion undantagen viss del af fabrik, verkstad eller annan

arbetslokal. I de flesta fall torde förevarande lags syfte icke motverkas

genom medgifvande af ett sådant undantag. Men till förekommande af

missbruk bör det naturligtvis tillkomma vederbörande inspektör att medgifva

eller afslå framställning om dylikt undantag. Vägrar inspektören

att medgifva det och fortfar yrkesidkaren att påkalla detsamma, hänskjutes

frågan till Konungens befallningshafvande.

7 §,

motsvarande 5 § i Kongl. Maj:ts förslag, stadgar om påföljder för röjande

af yrkeshemlighet. Om dessa stadgande! skola medföra åsyftad verkan,

böra de tydligen så affattas, att de drabba den, som en gång varit inspektör,

äfven i det fall att han efter afgång från inspektörsbefattningen

röjer dylik hemlighet. Med sakens natur öfverensstämmer visserligen,

att ansvaret för yppande af yrkeshemlighet endast bör inträda, då personen

i fråga erhållit kännedom derom under utöfvande af inspektörsbefattning.

Men uppställes denna regel så, som i Kongl. Maj:ts förslag

skett, skulle det kunna i en uppkommen rättegång anses åligga motparten att

styrka, att så varit förhållandet. En sådan bevisningsskyldighet torde

emellertid i många fall blifva så svår att fullgöra, att lagbestämmelsen

skulle blifva utan verkan. Utskottet har derför genom en ändrad redaktion

af ifrågavarande bestämmelse sökt lindra denna bevisbörda. Genom

de af utskottet föreslagna förändringar skapas nemligen mot yrkesinspektören

en rättspresumtion, att han om ifrågavarande hemlighet erhållit

kännedom i sin inspektörsbefattning, hvilken presumtion dock kan

genom motarbetning undanrödjas.

Öfriga ändringar i denna paragraf afse endast redaktionen.

5 §

innefattar icke någon annan ändring af motsvarande paragraf, den 6:te,

i Kongl. Maj:ts förslag än en jemkning af redaktionen i början af 3:dje

stycket, afseende att uttrycka, det Konungens befallningshafvande icke

bör omedelbart på anmälan af inspektören och utan någon ytterligare

utredning i saken vidtaga de i samma stycke omförmälda åtgärder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40. 11

10 §

är bragt till närmare öfverensstämmelse med de allmänna föreskrifterna

O

rörande åtalsrätt.

12 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, böra, efter utskottets tanke,

tillfalla kronan ensam, på sätt ock blifvit iakttaget i de flesta nyare författningar,

hvilka innehålla bestämmelser om böter.

I lagförslagets sista stycke, som handlar om tiden för lagens trädande

i verksamhet, har utskottet ansett den ändring böra vidtagas, att nämnda

tidpunkt bestämmes till den 1 juli i stället för, såsom Kong]. Maj:t

föreslagit, den 1 januari 1890. Ett sådant anstånd med lagens tillämpning

synes utskottet påkalladt af hänsyn till yrkesidkarne, af hvilka åtskilliga

väl torde behöfva någon längre tid att förbereda de åtgärder,

som i densamma föreskrifvas.

På sålunda anförda skäl får utskottet, som ansett Riksdagen icke

böra inskränka sig till att afgifva ett yttrande, utan för sin del i ämnet

fatta beslut, hemställa,

att Riksdagen ville, med förklarande, att Kongl.

Maj:ts förevarande proposition icke kan i oförändradt

skick bifallas, för sin del antaga följande:

Kongl. Maj:ts förslag.

Förordning

om åtgärder för skyddande af arbetares

lif och helsa i arbetet.

Utskottets förslag.

Lag angående skydd mot yrkesfara.

För att åt de vid industriella yrken

ä dertill hörande verkstäder och

arbetsställen sysselsatte arbetare bereda

skydd mot faror för lif och

helsa vid arbetet varder härigenom

stadgadt och förordnadt, som följer:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

Kongl. Mäj:ts förslag.

1 §•

1 mom. Det åligger den, som

idkar fabriks-, sågverks- eller brädgårdsrörelse,

handtverk eller annan

handtering, att vidtaga alla de anordningar,

som i afseende å arbetslokal,

maskiner och redskap eller

eljest med hänsyn till arbetets

beskaffenhet äro nödiga för att

skydda hos honom anstälde arbetares

lif och helsa.

. 2 mom. Härvid skall särskildt

iakttagas:

a) å ställen, der arbetarne äro

utsatta för fara att skadas genom

Utskottets förslag.

1 §•

Med industriell yrke förstås i

denna lag idkande såsom näring af

sågverks- och dermed förenad brädgårdsrörelse;

grufvednft, eller annat

dermed jemfärligt arbete, som icke

är att hänföra till bergsbruk; masugn

eller hytta, stång]ernsbruk, manufakturverk

eller annan inrättning, som

af ser tillgodogörande eller förädling

af mineralrikets alster och ej är att

som handtverk anse; fabrik; skeppsbyggeri-,

stenhuggeri-, mejeri-, bryggeri-,

mjöl- och sågqvarns- samt

handtverkerirörelse, som drifves i så

stor omfattning eller under sådana

förhållanden i öfrigt, att den skäligen

må anses som fabriksrörelse; boktryckeri;

bränneri och annan med fabriksdrift

jemförlig handtering.

2 §•

1 mom. läkare af yrke, som i

denna lag af ses, är pligtig att vidtaga

alla de anordningar, som i afseende

å arbetslokaler, maskiner och

redskap eller eljest med hänsyn till

arbetets beskaffenhet äro nödiga för

att skydda hos honom anstälde arbetares

lif och helsa.

2 mom. Härvid skall särskildt

iakttagas:

a) å ställen, der arbetarne äro

utsatta för fara att skadas genom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

13

Kongl. Maj:ts förslag.

fall eller genom nedstörtande föremål,

skola, i den mån arbetets natur

sådant medgifver, nödiga skyddsinrättningar

anbringas, såsom att

golföppningar, ställningar, gallerier,

hissar och dylikt förses med betryggande

hägnad, samt ledstänger anbringas

i trappor;

b) å hissar, kranar och andra

hjelpmaskiner för transport skall

tydligt angifvas deras bärighet i vigt

samt, då de äro afsedda för persontrafik,

jemväl det antal personer,

som kan utan fara på en gång begagna

dem;

c) kar, bassiner och andra öppna

kärl, hvilka på grund af läge och

innehåll eller djup medföra fara,

skola, derest så lämpligen kan ske,

vara behörigen kringgärdade;

d) der yrkesdrift är förenad med

eldfara, skola anordningar träffas för

arbetarnes räddning vid utbrytande

eldsvåda, såsom genom anbringande

af eldfasta trappor, tillräckligt antal

lätt öppnade utgångar och fönster,

säkerhetsstegar och dylikt;

e) gångarna i arbetslokalerna

skola vara så breda och höga, att

arbetare, som begagna dem, icke

annat än genom egen, uppenbart

grof oförsigtighet kunna skadas af

i gång varande maskiner;

Utskottets förslag.

fall eller genom nedstörtande föremål,

skola, i den mån arbetets natur

sådant medgifver, nödiga skyddsinrättningar

anbringas, såsom att

golföppningar, ställningar, gallerier,

hissar och dylikt förses med betryggande

hägnad, samt ledstänger anbringas

i trappor;

b) å hissar, kranar eller andra

dermed jemförliga hjelpmaskiner skall

tydligt angifvas deras bärighet i

vigt samt, då de äro afsedda för

persontrafik, jemväl det antal personer,

som kan utan fara på en

gång begagna dem;

c) kar, bassiner och andra öppna

kärl, hvilka på grund af läge och

innehåll eller djup medföra fara,

skola, derest så lämpligen kan ske,

vara behörigen kringgärdade;

d) der yrkesdrift är förenad med

eldfara, skola anordningar träffas för

arbetarnes räddning vid utbrytande

eldsvåda, såsom genom anbringande

af eldfasta trappor, tillräckligt antal

lätt öppnade utgångar och fönster,

säkerhetsstegar och dylikt; dock att

hvad sålunda är stadgadt i afseende

å anbringande af eldfasta trappor ej

må vinna tillämpning å redan befintlig

fabrik eller verkstad i vidsträcktare

mån än så vidt utan större olägenhet

eller kostnad kan ske;

e) gångar i arbetslokaler skola

vara så breda och höga, att arbetarne,

der de iakttaga vanlig försigtighet,

icke kunna skadas af i gång

varande maskiner;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o iO.

Iiongl. Maj:ts förslag.

f) om motor användes, bör den,

så vidt möjligt, uppställas i särskildt

rum, dit tillträde är de arbetare

förbjudet, åt Indika ej maskinens

skötsel blifvit anförtrodd; har motor

sin plats i arbetslokalen, skall den

kringhägnas eller anbringas så, att

öfrige arbetare ej behöfva komma

med densamma i beröring;

g) maskiner och transmissioner,

som medföra fara för arbetarne,

böra kringgärdas eller eljest så anordnas,

att, så vidt möjligt, den

med dem förbundna fara undanrödjes,

hvarjemte den naturliga eller

konstgjorda belysningen skall vara

så tillräcklig, att de kunna tydligt

urskiljas, då de äro i gång;

h) innan transmissioner genom

motorn sättas i gång, skall detta på

förut bekantgjordt sätt i arbetsrummen

tillkännagifvas; om från

en motor kraft ledes till flere våningar

eller rum, skall så anordnas,

att i hvarje arbetsrum hufvudtransmissionen

kan stadnas oberoende

af motorn, eller att, om detta icke

lämpligen låter sig göra, från hvarje

rum signal kan gifvas att stadna

motorn;

i) arbetsmaskiner med hastig

rörelse skola, der så lämpligen kan

ske, vara försedda med inrättningar,

som tillåta att hastigt och oberoende

af motorn stadna dem; för

till- och frånslagning af transraissionsrem

eller lina, der sådant är

Utskottets förslag.

f) motor skall, der den ej uppställes

i särskildt ruin, utan liar sin

plats i arbetslokalen, inhägnas eller

anbringas så, att de arbetare, åt

Indika dess skötsel icke är anförtrodd,

ej utsättas för att komma i beröring

med dess rörliga delar;

g) maskiner och transmissioner,

som medföra fara för arbetarne, böra

kringgärdas eller eljest så anordnas,

att, så vidt möjligt, den med dem

förbundna fara undanrödjes, hvarjemte

dessa inrättningar skola å ställen,

der arbetarne kunna med dem

komma i beröring, vara så tillräckligt

belysta, att de tydligt kunna urskiljas,

då de ''äro i gång;

h) innan transmissioner genom

motorn sättas i gång, skall detta på

förut bekantgjordt sätt i arbetsrummen

tillkännagifvas; om från eu motor

kraft ledes till flere våningar

eller rum, skall så anordnas, att

antingen hufvudtransmissionen kan i

hvarje arbetsrum stannas oberoende

af motorn, eller ock signal från hvarje

arbetsrum gifvas att stanna denne;

i) arbetsmaskiner med hastig rörelse

skola, der så lämpligen kan

ske, vara försedda med inrättningar,

som tillåta att hastigt och oberoende

af motorn stanna dem; för tilloch

frånslagning af transmissionsrem

eller -lina, der sådant är för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

15

Kongl. Maj:ts förslag.

förenad! med fara, skall särskild inrättning

finnas;

k) derest maskiner eller transmissioner

måste rengöras eller smörjas

medan de äro i gång, skola, i

den mån sådant är möjligt, åtgärder

vara vidtagna till förekommande af

skada.

3 mom. Om arbetet bedrifves

i slutet rum, eller arbetets natur

så påfordrar, skall ock tillses,

att tillräckligt luftrum och erforderlig

luftvexling finnas och att

arbetet eger rum vid tillräcklig och

tjenlig belysning samt så lämplig

värmegrad, som förhållandena medgifva

;

att sådana anordningar, hvilka

den tekniska erfarenheten anvisat

såsom verksamma och arbetets natur

medgifver, vidtagas för att hindra

dam, gaser eller ångor att spridas

i arbetslokalen i en för arbetarnes

helsa skadlig mängd; samt

att renlighet iakttages med hänsyn

så väl till arbetslokaler som till

maskiner och redskap.

4 mom. Der fabriksinspektör

finner sådant nödigt, skola i arbetslokalerna

anslås af honom godkända

föreskrifter om hvad arbetarne hafva

att iakttaga för att undvika skada

Utskottets förslag.

enadt med fara, skall särskild inrättning

finnas;

k) derest maskiner eller transmissioner

måste rengöras eller smörjas

medan de äro i gång, skola, i

den mån sådant är möjligt, åtgärder

vara vidtagna till förekommande

af skada.

3 mom. Om arbetet bedrifves

i slutet rum, eller arbetets natur

så påfordrar, skall särskildt tillses:

att för hvarje der sysselsatt arbetare

finnes luftrum, ej understigande

sju kubikmeter, jemte erforderlig luftvexling;

dock att i redan befintlig fabrik

eller verkstad mindre luftutrymme

tillstädjes, der synnerligen verksam anordning

för luftvexling vidtages;

att arbetet eger rum vid tillräcklig

och tjenlig belysning samt så

lämplig värmegrad, som förhållandena

medgifva;

att sådana anordningar, hvilka

den tekniska erfarenheten anvisat

såsom verksamma och arbetets natur

medgifver, vidtagas för att hindra

dam, gaser eller ångor att spridas

i arbetslokalen i en för arbetarnes

helsa skadlig mängd; samt

att renlighet iakttages med hänsyn

så väl till arbetslokaler som till

maskiner och redskap.

4 mom. I arbetslokal skola, der

så finnes nödigt, anslås föreskrifter

om hvad arbetarne böra iakttaga för

att undvika olycksfall och ohelsa i

arbetet; skolande dessa föreskrifter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

Kongl. Maj:ts förslag.

vid arbetet samt dessutom å särdeles

farliga ställen anslag anbringas,

som uppmana till försigtighet.

2 §•

Hvad i särskilda författningar är

eller varder stadgadt angående säkerhetsåtgärder,

som skola vidtagas

i vissa näringar eller vid användande

af vissa redskap, maskiner

eller arbetsmetoder, lände oberoende

af denna författning till efterrättelse.

3 §•

Fabriksinspektör skall gå vederbörande

näringsidkare tillhanda med

upplysningar och råd i fråga ®om

åtgärder för skyddande af arbetar
-

Utshottets förslag.

vara godkända i den ordning här

nedano sägs.

A särdeles farliga ställen skola

anslag anbringas, som uppmana till

synnerlig försigtighet.

3 §• ''

Arbetarne skola låta sig angeläget

vara att i hvad på dem ankommer

medverka till uppnående af det

med denna lag åsyftade ändamål, och

förty ställa sig till noggrann efterrättelse

de föreskrifter och uppmaningar,

hvarom i nästföregående §,

4 mom. sägs.

4 §•

Bestämmelserna i denna lag skola

icke ega tillämpning å grufvedrift,

som är att hänföra till bergsbruk;

ej heller å yrkesmessigt uppförande

och bättrande af hus och byggnader.

Hvad derom äfvensom angående säkerhetsåtgärder,

som skola vidtagas i

vissa andra näringar eller vid användande

af vissa redskap, maskiner

eller arbetsmetoder är eller varder

särskildt stadgadt, skall oberoende af

denna lag lända till efterrättelse.

5 §•

Sakkunnige män till det antal,

som kan finnas lämpligt, skola särskildt

förordnas att gå vederbörande

yrkesidkare till hända med upplys
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande iV:o 40.

17

Kongl. Maj:ts förslag.

nes lif och helsa i arbetet samt

öfvervaka efterlefnaden af denna

författning.

Helsovårds- och kommunalnämnder

äfvensom provinsial-, stads- och

distriktsläkare vare pligtige att

lemna inspektör det biträde, som

af hans tjensteåligganden kan påkallas;

och eger inspektör att i

hvarje fall, der det för fullgörande

af hans uppdrag är nödigt, anlita

polismyndigheten.

Utskottets förslag.

flingar och råd i fråga om arbetarnes

skyddande mot yrkesfara. Dem åligger

jemväl att vaka öfver denna lags

efterlefnad samt att pröfva de föreskrifter,

hvarom i 2 § 4 mom. sägs.

De män kallas yrkesinspektör er och

förordnas af Konungen.

Yrkesinspektör har att i sin verksamhet

städse akta på, huru i hvarje

särskildt fall ändamålet med denna

lag må utan oskälig kostnad vinnas

med minsta olägenhet för yrkesidkaren.

Närmare föreskrifter angående

yrkesinspektörs verksamhet meddelas i

särskild instruktion, som Konungen

utfärdar.

Ej må yrkesinspektör för egen

eller annans räkning drifva fabrik

eller idka annat industrielt yrke,

ej heller i dem hafva del eller anställning.

Helsovårds- och kommunalnämnder

äfvensom provinsial-, stads- och

distriktsläkare vare pligtige att

lemna inspektör det biträde, som

af hans tjensteåligganden kan påkallas;

och eger inspektör att i

hvarje fall, der det för fullgörande

af hans uppdrag är nödigt, anlita

polismyndigheten.

4 §• 6 §.

Fabriksinspektör ege under den Yrkesinspektör ege under den

tid, arbetet pågår, tillträde till fa- tid, arbetet pågår, efter tillsägelse

brik, verkstad eller annan arbets- hos vederbörande yrkesidkare eller arlokal

äfvensom rätt att der före- betsföreståndare, tillträde till fabrik,

taga undersökningar, till hvilka hans verkstad eller annan arbetslokal äfBih.

till Riksd. Prof. 188.9. 1 Sami. 22 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

Kongl. Maj:ts förslag.

tjensteåligganden kunna gifva anledning.

5 §.

Fabriksinspektör vare förbjudet

att röja yrkeshemlighet, hvarom han

i sin befattning erhållit kännedom.

Gör han detta, straffes med böter.

Sker det för att göra skada, eller

begagnar han sig af sådan hemlighet

till egen eller annans fördel,

straffes, der ej efter allmän lag högre

straff följer, högst med fängelse

i två år.

Har i nu omförmälda hänsenden

genom inspektörs åtgöranden skada

uppkommit, vare ock inspektör skyldig

den till fullo godtgöra.

Inspektör må icke för egen eller

annans räkning drifva verkstad eller

fabrik, ej heller i dem hafva del

eller anställning.

Utskottets förslag.

vensom rätt att der företaga undersökningar,

till hvilka hans tjensteåligganden

kunna gifva anledning.

För bevarande af yrkeshemlighet

må dock från sådan inspektion undantagas

viss del af fabrik, verkstad

eller annan arbetslokal. Skulle af

yrkesidkare i sådant afseende gjord

framställning af yrkesinspektör ej godkännas,

varde frågans pröfning af

denne hänskjuten till Konungens befa

l Ining skafvande.

7 §•

Den, som innehar eller innehaft

befattning såsom yrkesinspektör, vare

förbjudet att röja yrkeshemlighet.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna,

att han om den hemlighet

erhållit kännedom å tid, då

han dylik befattning ej innehaft, straffes

med böter från och med femtio

till och med ett tusen kronor. Sker

det för att gorå skada, eller begagnar

han sig af sådan hemlighet till egen

eller annans fördel, då må till fängelse

från och med en månad till

och med två år dömas, der ej efter

allmän lag högre straff följer.

Har i nu omförmälda hänseenden

genom yrkesinspektörs åtgöranden

skada uppkommit, vare ban ock

skyldig den till fullo godtgöra.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

19

Kongl. Maj:ts förslag.

6 §•

På anmälan af fabriksinspektör,

eller der så eljest pröfvas nödigt,

ege Konungens befallningshafvande

att ålägga vederbörande näringsidkare,

efter det han blifvit i saken

hörd, att, derest han vill arbetet

fortsätta, inom utsatt tid hafva vidtagit

viss anordning i de afseenden,

hvarom i 1 § stadgas, vid äfventyr,

förutom straffpåföljd, att den föreskrifna

anordningen på hans bekostnad

verkställes genom polismyndighetens

försorg.

Finnes inom den kommun, hvarest

rörelsen i fråga bedrifves, sådan

förening af näringsidkare, hvarom i

13 § af förordningen den 18 juni

1864 angående utvidgad näringsfrihet

förmäles, eller hafva näringsidkarne

i orten förenat sig om att

utse en särskild nämnd för att afgifva

yttranden rörande ifrågasatta

anordningar för skyddande af arbetares

lif och helsa i arbetet, skall

Konungens befallningshafvande, derest

vederbörande näringsidkare det

äskar, lemna sådan förening eller

nämnd tillfälle att yttra sig i ärendet,

.förr än beslut deri fattas.

År synnerlig fara för handen,

ege Konungens befallningshafvande

förbjuda arbetets fortsättande i dess

helhet eller användning af vissa lokaler,

maskiner eller arbetsmetoder,

till dess föreskrifven anordning vidtagits;

och stånde sådant förbud vid

Utskottets förslag.

8 §•

På anmälan af yrkesinspektör,

eller der så eljest pröfvas nödigt,

ege Konungens befallningshafvande

att ålägga vederbörande yrkesidkare,

efter det han blifvit i saken hörd,

att, derest han vill arbetet fortsätta,

inom utsatt tid hafva vidtagit viss

anordning i de afseenden, hvarom i

2 § stadgas, vid äfventyr, förutom

straffpåföljd, att den föreskrifna anordningen

på hans bekostnad verkställes

genom polismyndighetens försorg.

Finnes inom den kommun, hvarest

rörelsen i fråga bedrifves, sådan

förening af näringsidkare, hvarom i

13 § af förordningen den 18 juni

1864 angående utvidgad näringsfrihet

förmäles, eller hafva yrkesidkarne

i orten förenat sig om att utse en

särskild nämnd för att afgifva yttranden

rörande ifrågasatta anordningar

för skyddande af arbetares

lif och helsa i arbetet, skall Konungens

befallningshafvande, derest

vederbörande yrkesidkare det äskar,

lemna sådan förening eller nämnd

tillfälle att yttra sig i ärendet, förr

än beslut deri fattas.

Visar sig under ärendets handläggning,

att synnerlig fara är för

handen, ege Konungens befallningshafvande

förbjuda arbetets fortsättande

i dess helhet eller användning

af vissa lokaler, maskiner eller

arbetsmetoder, till dess föreskrifven

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Ijagutskottets Utlåtande N:o 40.

Kongl. Maj:ts förslag.

magt, intill dess, på förd klagan,

annorlunda varder af Kongl. Maj:t

förordnadt.

7 §•

Underlåter näringsidkare att ställa

sig till efterrättelse sådant föreläggande

eller förbud, hvarom i 6 §

säges, straffes med böter från och

med tio till och med femhundra

kronor.

B §•

Förseelse, hvarom i 7 § säges,

hör under allmänt åtal; varande

allmän åklagare ock pligtig att utföra

åtal å dylik förseelse, som hos

honom af inspektör anmäles.

9 §•

Hvad i 17 kap. 11 § rättegångsbalken

förordnas om dem, som

Rättens och Konungens befallningshafvandes

bud och ärenden gå,

galle ock om fabriksinspektör.

10 §.

Näringsidkares förseelser mot

denna författning åtalas vid polisdomstol,

der särskild sådan är inrättad,

men eljest hos poliskammare

och, der sådan ej finnes, vid allmän

Utskottets förslag.

anordning vidtagits; och stånde förbudet

vid magt, intill dess, på förd

klagan, annorlunda varder af Kongl.

Maj:t förordnadt.

9 §•

Underlåter yrkesidkare att ställa

sig till efterrättelse sådant föreläggande

eller förbud, hvarom i 8

§ sägs, straffes med böter från

och med tio till och med femhundra

kronor.

10 §.

Allmän åklagare skall tala å förseelse,

hvarom i 9 § sägs, ändå att

angifvelse derom ej sker. Han vare

ock pligtig att utföra åtal å dylik

förseelse, som hos honom af yrkesinspektör

angifves.

11 §•

Hvad i 17 kap. 11 § rättegångsbalken

förordnas om dem, som Rättens

och Konungens befallningshafvandes

bud och ärenden gå, galle

ock om yrkesinspektör.

12 §.

Yrkesidkares förseelser mot denna

lag åtalas vid polisdomstol, der

särskild sådan är inrättad, men

eljest hos poliskammare och, der

sådan ej finnes, vid allmän dom
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 40. 21

Kongl. Maj:ts förslag.

domstol; och galle i fråga om klagan

öfver domstols beslut i dessa

mål hvad om besvär i brottmål är

förordnadt.

Af böter, som enligt denna författning

ådötnas, tillfalla två tredjedelar

åklagaren och en tredjedel

kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet

af dessa böter, skola de förvandlas

efter allmän strafflag.

Denna författning skall lända

till efterrättelse från och med den

1 januari 1890.

Utskottets förslag.

stol; och galle i fråga om klagan

öfver beslut i dessa mål hvad om

besvär i brottmål är förordnadt.

Böter, som enligt denna lag ådömas,

tillfalla kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet

af dessa böter, skola de förvandlas

efter allmän strafflag.

Denna lag skall lända till efterrättelse

från och med den 1 juli

1890.

Stockholm den 29 mars 1889.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation:

af herr Lilienberg: »Inom utskottet har jag i flera afseenden varit af

annan mening än flertalets, särskilt deruti att jag ansett, att utskottet

i åtskilligt utan skäl afvikit från Kongl. Maj:ts proposition eller komiterades

förslag; men då min skiljaktiga mening med få undantag afsett

allenast förslagets redaktion, har jag, för att icke föranleda splittring,

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 7 Sami. 22 Häft. 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets Utlåtande N:o 40.

hvarigenom lagförslagets af mig likasom af utskottets flertal önskade

framgång kunde äfventyras, ej velat framlägga förslag i de delar, der

jag hyst från utskottet afvikande åsigt.»

Herr Fröberg har begärt få här antecknadt, att han, på grund af

ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i ärendets slutliga behandling

inom utskottet.

Stookholm, Ivar Haeggströms boktryckeri, 1889.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:34 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om åtgärder för skyddande af arbetares lif och helsa i arbetet. s. 40 i texten