Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vackt förslag t fråga om befrielse från utgifvande till kronan åt vissa s. k. skilnaclsarrenden.

1889-02-16 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1889:20, Utlåtande, i anledning af vackt förslag t fråga om befrielse från utgifvande till kronan åt vissa s. k. skilnaclsarrenden.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

fi

N:o 20.

Ank. lili Itiksd. kansli den 22 febr. 1881b kl. 2 c. m.

Utlåtande, i anledning af vackt förslag t fråga om befrielse från

utgifvande till kronan åt vissa s. k. skilnaclsarrenden.

(I. A.)

I eu inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets förberedande

behandling öfverlemnad motion (n:o 86) har herr A. Olsson i Ornakärr,

med hvilken herrar P. Truedsson och Nils Nilsson instämt, föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta, att, i den mån behörig och nödig utredning

öfver hvarje skilnadsarrende blifver verkstäld, Kongl. Maj:t måtte

efter pröfning afskrifva sådana, som hafva, tillkommit, utan att arrendatorerna

för vanhäfd måst afträda arrendena.

I afseende å frågan om eftergift af kronans fordran å s. k.

skilnadsarrenden får utskottet till en början erinra ej allenast om Riksdagens

nästlidet år fattade beslut att, med bifall till Kongl. Maj:ts i

ämnet framstälda förslag, medgifva, att utgifvande af skilnadsarrende

för kronoegendom, med afseende hvarå rätt till arrendets uppsägning

enligt kong], kungörelsen den 13 juli 1887 egt rum, men icke begagnats,

må för den tid af arrendeperioden, som den 14 mars 1889 återstår,

förutvarande arrendator efterskänkas, så vidt icke kontraktets

förverkande föranledts af vanhäfd, utan äfven om att hufvudsakligaste

skälet till detta beslut lag deri, att, då arrendatorerna af vissa bland

kronans egendomar blifvit satte i tillfälle att genom uppsägning vinna

befrielse från arrendena, en motsvarande förmån skäligen borde beredas

de förutvarande arrendatorer, Indika, derest de ej förut nödgats frånträda

sina arrenden och derigenom gått miste om uppsägningsrätten, skulle

kunnat af denna rätt draga fördel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

7

Då den genom berörda kong-], kungörelse den 13 juli 1887 medgifna

uppsågningsrätt ej afser sådana arrenden, hvarom kontrakten

upprättats efter 1884 urs början, samt då, på sätt i statsutskottets vid

senaste riksdag i detta ämne afgifna utlåtande omförmäles, de till

utgörande af skilnadsarrende förbundne förutvarande arrendatorer, hvilkas

efterträdare i arrendet begagnat den enligt åberopade kongl. kungörelse

medgiina rätten att uppsäga sina arrenden till upphörande den

14 mars 1889, redan blilvit genom Kong]. Maj:ts den 22 december

1887 meddelade förklaring befriade från berörda skilnadsarrendes utgörande

för tiden efter den 14 mars 1889, qvarstår alltså skyldigheten

till skilnadsarrendets utgörande

dels för alla de i följd af kontraktets förverkande upphörda arrenden,

om Indika kontrakt upprättats efter 1884 års början, vare sig

dessa arrendeskilnadsbelopp afse tiden före eller efter den 14 mars

1889, samt

dels för samtliga öfrig» arrendeskilnadsbelopp, som upplupit före

den 14 mars 1889.

Hvad beträffar förstnämnda skilnadsarrenden, eller dem, Indika

skola utgöras på grund af förverkande af sådana arrendekontrakt, som

upprättats efter 1884 års början, anser utskottet någon eftergift icke

böra ifrågakomma. Från deri år 1887 medgifva uppsägningsrätten

undantogos nemligen, bland andra, de arrenden, hvarom kontrakten

upprättats efter 1884 års början, enär dessa, Indika ingåtts under de

år, då de stadigt sjunkande spån målsprisen utöfvat sin fulla verkan på

arrendebeloppen och i allmänhet betydligt nedbringat desamma, afslutats

allt för kort tid förut, för att eu återgång af arrendekontrakten

syntes böra ifrågakomma; och då eftergiften af skilnadsarrendena, såsom

ofvan är nämndt, föranledts af den medgifna rätten att uppsäga

vissa arrenden, torde de i sistnämnda hänseende gjorda undantag visserligen

böra gälla jemväl skilnadsarrendenas efterskänkande.

Hvad deremot, angår de skilnadsarrenden, Indika skola utgöras för

arrendetiden före den 14 mars 1889 och Indika icke böra erläggas på

grund af förverkade arrendekontrakt, som upprättats efter 1884 års

början, har utskottet, med anledning af det i om förmälda motion framstälda

förslag, velat ifrågasätta, huruvida icke eftergift i dessa skilnadsarrenden

må kunna medgifvas, för så vidt icke kontraktets förverkande

löranledts af vanhätd, och i (ifrigt med de undantag i afseende

å vissa arrenden, som föreskrifvits vid de under de två senaste åren

medgifna eftergifterna i arrendeafgifternas utgörande och i fråga om

rätten till arrendenas uppsägning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Utskottet, tiar visserligen icke förbisett den fara, som torde ligga

deri, att genom efterskänkande af de s. k. skilnadsarrendena den missuppfattning

till äfventyra skulle kunna göra sig gällande, att fullgörande

af arrendekontrakt om statens egendomar må kunna åsidosättas med

mindre verkande påföljder än då fråga är om dylika aftal enskilde

personer emellan. Men då en eftergift af sådana skilnadsarrenden, som

sist omförrnälts, kan anses stå i nära öfverensstämmelse med de åtgärder,

som under de två senare åren vidtagits för att mildra krononrrendatorernas,

af de för landtbruket sällsynt ogynsamma konjunkturerna

förorsakade tryckta ställning, och för öfrig! afser ett efterskänkande

för eu gång af fordringar, hvilkas bibehållande vid laga kraft

föranleder kostnader och för hvilkas indrifvande i allmänhet sannolikt

ringa utsigt förefinnes, bör en dylik eftergift icke kunna för framtiden

alstra anspråk på vidare eftergifter af enahanda slag eller gifva grundad

anledning till eu sådan missuppfattning, som ofvan antydts.

Då emellertid före denna frågas slutliga afgörande närmare utredning

torde erfordras för fullständigare bedömande ej allenast af den

förlust, staten genom berörda eftergift skulle komma att vidkännas,

utan äfven af de öfriga omständigheter, som på frågans afgörande

kunna inverka, har utskottet ansett, att något beslut i ämnet nu icke

lämpligen bör fattas, men att ärendet påkallar en utredning, som endast

genom Kongl. Maj:ts försorg kan åvägabringas.

Utskottet har alltså ansett sig med anledning af ifrågavarande

motion böra hemställa,

att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Magt, efter utredning i afseende å den eftergift,

som skäligen må kunna medgifvas de arrendatorer,

hvilka, på grund af före 1884 års början ingångna,

af annan orsak än vanhäfd förverkade kontrakt,

äro skyldige att för arrendetiden intill den 14

mars 1889 erlägga s. k. skilnadsarrenden, måtte till

Riksdagen inkomma med det förslag, omständigheterna

befinnas föranleda.

Stockholm den 16 februari 1889.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1889:53 Riksdagens Skrifvelse N:o 53 s. 20 i texten