Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om sådan ändring i gällande kommunaloch folkskolelagstiftning, att der kyrkoförsamling består af flera kommuner, hvarje kommun må ega rätt att förvalta sitt skolväsen och inom sig utse skolråd.

1890-03-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1890:30, Utlåtande, i anledning af väckt motion om sådan ändring i gällande kommunaloch folkskolelagstiftning, att der kyrkoförsamling består af flera kommuner, hvarje kommun må ega rätt att förvalta sitt skolväsen och inom sig utse skolråd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

1

Jf:o 3®.

Ant. till Riksd. kansli den 13 mars 1890, kl. 1 e. m.

lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om sådan

ändring i gällande kommunal- och folkskolelagstiftning,

att der kyrkoförsamling består af flera kommuner, hvarje

kommun må ega rätt att förvalta sitt skolväsen och inom

sig utse skolråd.

I kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd stadgas följande:

§ 1. Hvarje kyrkoförsamling så i stad som på landet eger att

för vården af kyrkans och skolans angelägenheter i kyrkostämma med

kyrkoherden sammanträda till öfverläggning och beslut på sätt denna

förordning stadgar.

§ 21. I hvarje kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd och ett

skolråd.

Inom samma pastorat eller stad må dock flera församlingar kunna

om gemensamt kyrkoråd eller skolråd sig förena.

Kyrkoråd och skolråd må, der så lämpligen sig göra låter, kunna

till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.

I Kongl. Maj:ts förnyade stadga angående folkundervisningen i riket,

den 20 januari 1882, stadgas följande:

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 7 Sami. 16 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

§ 6. Hvarje kyrkoförsamling med särskildt skolråd, så ock två eller

flera församlingar inom samma pastorat eller stad, som förenat sig om

ett gemensamt skolråd, utgöre ett skoldistrikt.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 84, anför herr A. Olsson i Ornakärr — efter att hafva

återgifva ofvan intagna stadganden — följande:

»I fråga om förvaltning af angelägenheter, som angå församlingens

kyrka, äro dessa bestämmelser utan tvifvel fullt rigtiga, och någon förändring

derutinnan vill jag således för min del icke påkalla.

Deremot har det befunnits, att föreskriften derom, att hvarje kyrkoförsamling

tillkommer vid kyrkostämma vården om skolans angelägenheter

och att i hvarje kyrkoförsamling skall finnas ett skolråd, icke allestädes

är fullt lämplig eller ändamålsenlig. De fall, der denna erfarenhet

vunnits och hvilka jag strax skall uppgifva, förekomma visserligen endast

undantagsvis, men torde dock finnas på så många ställen inom landet,

att påyrkad ändring må anses berättigad.

Jag åsyftar härvid sådana fall, der en kyrkoförsamling består af

flera kommuner, vanligtvis tvenne sådana. Tydligt är att i regel hvarje

kommun för sig bestrider kostnaden för sitt skolväsen och att detta

gäller äfven för kommun, som jemte annan sådan bildar en kyrkoförsamling,

men detta oaktadt äro dessa på sådant sätt till en kyrkoförsamling

sammanslagna kommuner icke enligt nu gällande lagstiftning

berättigade att hvar för sig förbereda frågor, som angå skolundervisningen,

eller att besluta i dit hörande ämnen, utan måste sådant ske

uti ett för kyrkoförsamlingen i sin helhet tillsatt skolråd och å kyrkostämma,

i hvilken alla deruti röstberättigade, vare sig de tillhöra ena

eller andra kommunen, äro oförhindrade att deltaga. Det kan således

hända att, derest en kyrkoförsamling består af kommunerna A. och B.

och en fråga, som rör ensamt skolväsendet i A., förekommer till behandling

och skolrådet i de begge af en kyrkoförsamling bestående kommunerna

måste sammanträda för att bereda frågan, som derefter likaledes

skall behandlas på gemensam kyrkostämma, skolrådsledainöter från

kommunen B. kunna utöfva sådant inflytande på frågan, som är menligt

för kommunen A., hvilken saken egentligen gäller, och genom användande

af sin rösträtt, möjligen röstöfvervigt, besluta annorlunda än, om kommunen

A. ensam finge afgöra ärendet. Der detta ej sker, måste, hvilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

antagligen är det vanliga, skolrådsledarnöterna i den kommun, som icke

af saken kunna vänta nytta eller skada, halla sig passiva och vid ärendets

behandling å kyrkostämma enahanda passivitet intagas, så att i sjelfva

verket den kommun, som saken gäller, får sköta sig sjelf, oberoende

deraf, att den gemensamt med annan kommun bildar eu kyrkoförsamling.

Huru skolräkenskaperna i sådana fall föras, derom eger jag visserligen

ingen närmare kännedom, men antagligt är, att särskilda räkenskaper

för hvarje kommuns skolväsen måste upprättas, hvilket för statistiskt

ändamål torde vara nödvändigt, hvadan i räkenskaperna redogöres för

särskilda förvaltningar, fastän dessa i regel skola skötas samfäldt af ett

från de olika kommunerna valdt skolråd.

Det är mig bekant, att ansökan af tvenne till en kyrkoförsamling

hörande kommuner om rätt att hvar för sig vårda sitt skolväsen och

att för sådant ändamål inom hvardera kommunen välja skolrådsledamöter,

blifvit af Kongl. Maj:t afslagen. Alltså finnes ingen möjlighet att

annorledes än genom förändring af författningen och folkskolestadgan

reglera förhållandet.

Utan tvifvel föreligger här en oegentlighet, som bör beaktas och

rättas för tillämpning äfven i denna angelägenhet af den allmänna

grundsats, som i kommunallagen är uttalad, att hvarje socken på landet

skall utgöra för sig en särskild kommun, hvars medlemmar ega att

inom lagbestämda gränser vårda sina gemensamma ordnmgs- och hushållsangelägenheter.

Jag tillåter mig derför hos Riksdagen föreslå: att antingen genom

särskild författning eller genom omredigering af 1 och 21 §§ i kongl.

förordningen den 21 mars 1862 samt folkskolestadgans 6 § af den 20

januari 1882, sådan bestämmelse måtte införas, hvarigenom möjlighet beredes

tvenne eller flera till en kyrkoförsamling hörande kommuner att

hvar för sig förvalta sitt skolväsen och för sådant ändamål inom sig

utse ett skolråd och å utlyst kyrkostämma, hållen endast för den kommun,

hvilken frågan gäller, till behandling företaga ärenden, som angå

dess skolväsen.

Till det utskott, som kommer att behandla motionen, öfverlemnar

jag att formulera antingen förslag till skrifvelse i ämnet till Kongl.

Maj:t, till i ämnet utfärdad särskild författning eller till sådan förändring

i åberopade 1 och 21 §§ i kongl. förordningen den 21 mars 1862 och

folkskolestadgans 6 § af den 20 januari 1882, som af min motion, derest

den vinner framgång, måste blifva en följd.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

Vid motionen, i hvilken två andra ledamöter af kammaren instämt,

finnes fogad afskrift af en skrifvelse från ecklesiastikdepartementet till

domkapitlet i Lund, innefattande ett af Kongl. Maj:t den 9 augusti 1889

på nämnda departements föredragning meddeladt beslut, enligt hvilket

Kongl. Maj:t, med afseende å bestämmelserna i 1 § af gällande kyrkostämmoförordning

och 6 § i folkskolestadgan, icke funnit skäl att bifalla

en af en församling inom Lunds stift gjord ansökning om församlingens

delning i två skoldistrikt.

Beträffande den lagtolkning, som lagts till grund för såväl det anförda

beslutet, som andra dylika beslut, tillåter sig lagutskottet hänvisa

till följande uttalande i de af förutvarande statsrådet och chefen för

ecklesiastikdepartementet C. G. Hammarskjöld utgifna »Bidrag till tolkning

af K. förordningarne den 21 mars 1862 om kominunalstyrelse på

landet och i stad samt om kyrkostämma» (sid. 250):

»Att dela en kyrkoförsamling i två skoldistrikt är icke med författningarne

öfverensstämmande (n:o 549*). Likväl finnes Kongl. Maj:t hafva medgifvit,

att köpingen F. skulle ''för sig bilda ett eget från M. socken skildt

skoldistrikt’ (n:o 569). Detta medgifvande som gafs samtidigt med köpingens

förklarande för egen kommun, synes hafva föranledts deraf att, såsom

Kon. Bef. säger, ''parterna derom öfverenskommit och öfrige vederbörande

ansett det lämpligt’. Och det eger nog sin rigtighet, att både den äldre

och den nuvarande folkskolestadgan medgifva överenskommelser, att kostnader

för folkskoleväsendet icke skola bestridas gemensamt. En öfverenskommelse,

att F. köping skulle med fritagelse från kostnaderna för M. sockens

öfriga skolor sjelf bekosta sitt eget skolväsende, hade alltså varit i

enlighet med författningen. Men något helt annat är att afskilja en del

af en församling till ett eget skoldistrikt, så att tvenne skolråd finnas

inom församlingen. Fn sådan anordning är obekant för, att icke säga

stridande emot, F. Kyrkost.

Något medgifvande, sådant som det i n:o 569, har icke på senare

tid förekommit, utan derhän syftande framställningar afslagits. Ett exempel:

T. köping begärde få blifva eget skoldistrikt. Men i utslag den

IS juni 1884 förklarade Kongl. Maj:t ansökningen ''icke emot grunderna i 1 §

* De inom parentes förekommande siffror innefatta hänvisning till n:o i »Samling af Kongl.

bref, resolutioner och utslag angående tillämpningen af kommunalförordningarne».

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 30. 5

af gällande kyrkostämmoförordning och 6 § folkskolestadgan kunna bifallas’.

»

I likhet med motionären finner lagutskottet, att fall kunna förekomma,

då det är synnerligen önskvärd!, att en församling, som bestar af flere

kommuner, må kunna delas i flere skoldistrikt.

Enligt förordningen om kommunalstyrelse pa- landet kan en socken

icke i annat fall delas i flere kommuner, än när inom församlingen uppkommit

en köping, hvilken då kan utbrytas och bilda egen kommun Då

det utmärkande för en köping just är, att förhållandena derstädes, i följd

af den tätare befolkningen; närma sig till. förhållandena _ i stad, är det tydligt,

att anordningarna för skolväsendet i en köping, likasom i en stad,

miste blifva af annan beskaffenhet än i en vanlig landskommun med dess

o-lesare befolkning. Såvidt utskottet har sig bekant, utgöra stad och landskommun,

der de bilda en gemensam kyrkoförsamling, alltid skilda skoldistrikt.

Följaktligen kan det icke heller vara lämpligt att en köping

nödgas att gemensamt med den öfriga församlingen handhafva sitt eget

skolväsende såsom en del af hela församlingens ^och att närmaste .uppsigten

öfver detta utöfvas af ett gemensamt skolråd. Detta måste nemligen

leda derhän, att antingen, såsom motionären framhållit, den ena

kommunens ledamöter måste å den gemensamma kyrkostämman och i det

gemensamma skolrådet hålla sig helt och hållet overksamma vid behandlingen

af den andra kommunens angelägenheter och följaktligen kanna sm

närvaro fullständigt öfverflödig, eller ock deltaga i behandlingen af frågor,

som äro dem främmande och likgiltiga. Till ett sådant deltagande, som

i regeln knappast lärer vara till gagn, kan dock ofta hänsyn till den gemensamma

ekonomien förmå de personer, livilka eljest icke hafva något

omedelbart intresse i ämnet.

I det fall, som i bilagan till motionen omförmäles, var församlingen

redan före nu gällande kommunallagars tillkomst delad i två kommuner,

utan att någondera af dem bildat köping; och några få dylika fall lära

äfven annorstädes förekomma. Äfven då en församling på sådant sätt är

delad i två kommuner, kunna skäl förefinnas, som göra en skilsmessa

önskvärd jemväl i fråga om skolväsendet.

Lagutskottet får på sålunda anförda grunder hemställa,

att Riksdagen ville, med anledning af motionen,

i skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 7 Sami. 16 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 30.

sådana åtgärder, som finnas nödiga, på det att föreskrifterna

i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862 och i stadgan angående

folkundervisningen i riket den 20 januari 1882

ej må lägga hinder i vägen för särskilda till en kyrkoförsamling

hörande kommuner att hvar för sig utgöra

ett skoldistrikt med eget skolråd och rätt att å särskild

kyrkostämma med de till kommunen hörande

röstberättigade handlägga de ärenden, som röra kommunens

skolväsende.

Stockholm den 13 mars 1890.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTR AL-TE YCKKRIKT, 1890,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:25 Skrifvelse till Konungen, angående sådan ändring i gällande kommunaloch folksko ^lagstiftning, ait, der kyrkoförsamling besiår af flera kommuner, hvarje kommun s. 41 i texten