Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition med förslag till förnyade förordningar angående Sveriges allmänna hypoteksbank och angående de allmänna grunder, som vid hypoteksförening ars bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

1890-04-26 · 30 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 27 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1890:2, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition med förslag till förnyade förordningar angående Sveriges allmänna hypoteksbank och angående de allmänna grunder, som vid hypoteksförening ars bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1890, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition med förslag

till förnyade förordningar angående Sveriges allmänna

hypoteksbank och angående de allmänna grunder, som

vid hypoteksförening ars bildande och framtida verksamhet

skola till efterrättelse lända.

I en den 12 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 37). har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för dess del bifalla

propositionen vidlagda förslag till förnyade förordningar dels angående

Sveriges allmänna hypoteksbank och dels angående de allmänna grunder,

som vid hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet

skola till efterrättelse lända.

Under den 5 april 1889 tillsatte Kongl. Maj:t en komité med

uppdrag ej mindre att afgifva yttrande öfver väckta förslag om nedsättning

af det nu stadgade minsta årliga amorteringsbeloppet för

hypotekslån och om rätt för delegare i hypoteksförening att i män af

hypotekslåns amortering’ återbekomma motsvarande inteckningssäkerhet,

an äfven att i öfrigt och hufvudsakligen undersöka, om genom ändring

i gällande författningar angående allmänna hypoteksbanken och hypoteksföreningarne

eller på annat sätt tillfälle kunde beredas jordegare att

erhålla mindre betungande lånevilkor, än nu vore förhållandet, samt

att till Kongl. Maj:t inkomma med de förslag, hvartill nämnda upp-''

drag kunde föranleda.

Bill till Riksd. Brok 1890. 4 Sami. 2 Afä. 2 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Sammansätta Stats- och Banlwutslwttets Utlåtande N:o 2.

Den 9 november 1889 afgaf komiton betänkande med föislag till

ändring af dels stadgarne för Sveriges allmänna hypoteksbank och

dels grunderna för hypoteksföreningars bildande och verksamhet, hvilka

stadgar och grunder äro faststälda genom särskilda nådiga förordningar

af den 26 april 1861 med deri sedermera vidtagna förändringar.

Ur ett den kongl. propositionen bifogadt statsrådsprotokoll öfver

finansärenden, till hvilket utskottet tillåter sig hänvisa, bär utskottet

ansett sig böra angående innehållet i komiténs omförmälda betänkande

och förslag här meddela följande. . .

Komitén erinrar till en början, att förslagen om nedsättning åt

den minsta årliga amorteringen och om rätt att i mån af verkstäld

amortering förfoga öfver motsvarande intcckningssäkerhet icke, i och

för sig genomförda, syntes kunna medföra den allmänna och varaktiga

lättnad i vilkoren för erhållande af lån å jordegendom, som vore önskvärd

och äfven torde kunna vinnas. Dessa förslag vore af väsentlig

betydelse endast i den mån de kunde ingå såsom led i en mera genomgripande

ombildning af hypoteksbankens och hypoteksföreningarnes

lånerörelse. Komitén har derför såsom sitt mål uppstält en ombildning

af hypoteksbanken och hypoteksföreningarne till fullt tidsenliga låneanstalter

med förmåga att på ett tillfredsställande sätt fylla jordbruksnäringens

lånebehof och har i främsta rummet grundat sitt förslag i

denna syftning på den grundsatsen, att den största möjliga frihet borde

medgifvas vid valet af låneformer.

Under det att hypoteksföreningarne nu utlemna blott ett slag åt

lån amorteringslån, för hvilka är bestämdt ett minimum^ f procent, af

årlig amortering, till följd hvaraf 41:åriga amorteringslån blifvit den

enda lånetypen, har komitén ansett oundgängligen nödigt, att ti ä e

beredes jordegare att vid erhållande af lån från hypoteksföreningarne

välja mellan lån med viss årlig amortering och lån utan faststäld amortering.

Men äfven i afseende å lån af sistnämnda beskaffenhet borde

vid lånets utlemnande fastställas en viss, längre tid, inom hval s förlopp

lånet skulle vara till fullo återbetaldt, vederbörande naturligtvis obetaget

att, om förhållandena vid denna tidpunkt sådant medgåfve, få omsatta

detsamma, Beträffande amorteringslånen är i förslaget endast foreskrifvet,

att de skola återbetalas genom viss årlig amortering, hvarigenom

utrymme lemnats för en större avtalsfrihet i fråga om icke

endast olika amorteringstider, utan ock olika amorteringssätt, exempelvis

likformiga och fallande annuiteter. Sålunda tillmötesgår man äfven

delegarnes i hypoteksbanken upprepade framställning om nedsättning

af den nu föreskrift^ minsta årliga amorteringen.

I fråga om båda slagen af lån har komitén bestämt en tid åt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BanJcoutskottets Utlåtande N:o 2.

tio år, efter hvars förlopp lånet skall kunna af låntagaren uppsägas till

återbetalning efter sex månader. '' Lånens ouppsägbarhet under hela

amorteringstiden har nemligen, såsom komitén erinrar, alltid varit eu

af de skarpast framhållna och mest berättigade anledningarne till missnöje

med de nuvarande hypotekslånen.

Beloppet af lån från hypoteksförening bestämmes i visst förhållande

till fastighets värde enligt bevillningstaxering eller särskild värdering,

och skall vid fastställande af sådant lånevärde hänsyn tagas endast till

jordvärdet samt således hvarken till åbyggnad, såsom i nu gällande

författning redan är föreskrifvet, ej heller till »skog eller annat, som

kan från egendomen skiljas». Till hälften af det sålunda satta värdet må,

enligt komiténs förslag liksom efter gällande bestämmelser, amorteringlån

beviljas; hvaremot lån utan amortering eller s. k. stående lån, i afseende

å hvilka riskerna af vexlande egendomskonjunkturer och af pantens

försämring enligt komiténs mening vore större, må meddelas endast

till en tredjedel af samma värde.

För att kunna förskaffa hypoteksföreningarne och derigenom

dessas låntagare de fördelar, som innefattas i bestämmelserna om frihet

vid valet af låneformer och rätt att efter viss tid till inbetalning uppsäga

erhållet lån, måste hypoteksbanken uppenbarligen inrätta sin egen

upplåning i öfverensstämmelse dermed; och komitén har derför föreslagit

stadganden i syfte, att jemväl de af hypoteksbanken upptagna

lån skulle vara stälda att inom viss, vid lånets upptagande bestämd

tid återbetalas antingen genom årlig amortering eller efter uppsägning

utan faststäld amortering, samt att lånen skulle vara från hypoteksbankens

sida uppsägbar efter högst tio år.

Med hänsyn till de vexlande förhållandena på marknaden för

hypoteksbankens upplåning -borde det deremot lemuas hypoteksbanken

öppet att i hvarje särskildt fall pröfva, huru vida det för banken är

fördelaktigast att upptaga ett lån mot lägre ränta med större kapitalrabatt

eller mot en något högre ränta med mindre eller ingen kapitalrabatt.

Men komitén har dock såsom ur flere synpunkter synnerligen

önskvärdt betecknat, att, om ock af antydda skäl någon bestämmelse

härom icke kunde inflyta i förordningen om allmänna hypoteksbanken,

den effektiva räntan å de af banken upptagna lån så mycket som möjligt

närmade sig den i bankens förbindelser förskrifna. Härigenom

ernåddes i första rummet den afsevärda fördel, att för dessa lån icke

någon betydlig kapitalrabatt behöfde balanseras i hypoteksbankens

räkenskaper.

Då det emellertid visat sig, att beloppet af den redan balanserade

kapitalrabatten gifvit anledning till åtskilliga svårigheter och äfven

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 2.

föranledt misstydningar af den art:, att till och med hypoteksbankens

soliditet blifvit ifrågasatt, bär komitén funnit det synnerligen angeläget,

att densamma så snart som möjligt utjemnas. Långt ifrån att, såsom

enligt gällande författning, det borde vara hypoteksbanken förbjudet

att utan särskildt tillstånd af Kong!. Maj:t utlemna lån med kapitalrabatt,

har komitén uppstält såsom regel, att kapitalrabatten bör, till

så stor del deraf som å utlemnadt lån belöper, godtgöras banken vid

lånets utlemnande. Men då åtskilliga låntagare möjligen skulle anse

alltför betungande, om hela kapitalrabatten innehålles vid lånets utlemnande,

har i förslaget lemnats delegarne öppet att besluta, det

kapitalrabatten må kunna gäldas genom afbetalningar under vissa år.

För att göra det för banken möjligt att medgifva sina låntagare här

ofvan omförmälda rätt att efter tio år uppsäga sina erhållna lån, utan

att den beräknade afskrifningen af befintliga kapitalrabatter rubbas,

har det dock varit nödigt föreskrifva, att den på det utlemnade lånet

belöpande kapitalrabatt till banken fullständigt inbetalas före utgången

af nämnda tio år med visst, i skuldförbindelsen bestämdt årligt belopp.

Beträffande storleken af den kapitalrabatt, som låntagaren sålunda

borde vidkännas, erinrar komitén, att det väl vore det naturligaste, att

densamma sattes lika med den kapitalrabatt, banken fått vidkännas vid

upplåning af de medel, af hvilka det ifrågavarande lånet utlemnades.

Men då den effektiva räntan å hypoteksbankens upplånade penningar

veslade ej blott efter de olika vilkor, som vid lånens upptagande betingades,

utan ock efter den kurs, hvartill banken lyckades sälja sina

obligationer, samt det i verkligheten icke kunde utrönas, att ett visst

belopp utlemnades af medel, som beredts genom eu viss upplåningsåtgärd,

kunde icke heller den kapitalrabatt, som borde påföras låntagaren,

på detta sätt bestämmas. Såsom den lämpligaste anordning

har komitén derför föreslagit, att denna kapitalrabatt årligen af

hypoteksbankens delegare å allmän ordinarie sammankomst fastställes

med hänsyn till den kapitalrabatt, som banken efter af styrelsen gjorda

beräkningar sjelf fått vidkännas, att gälla för alla de lån, som utlemnas

under tiden till nästa ordinarie sammankomst. På enahanda sätt skulle

förfaras i afseende å öfriga omkostnader vid hypoteksbankens upplåning.

Beträffande den flera gånger och senast af 1886 års ekonomiska

komité väckta frågan om rätt för låntagare hos hypoteksförening att

i mån af verkstäld amortering förfoga öfver aflemnadt hypotek har

komitén visat, att ordalydelsen af 10 § i förordningen om hypoteksbanken,

lika med 9 § i den af utskottet tillstyrkta förnyade förordningen

angående samma bank, hvilken paragrafs bestämmelser åberopats

mot utlemnande af s. k. öfverhypotek, icke innefattar hinder för hypoteks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Stats- och BanJcoutslcottets Utlåtande N:o 2.

banken att medgifva utlemnande eller partielt dödande af inteckningar

i mån af hypotekslåns amortering.

Komitén fortsätter härefter:

»Mot medgifvande af rätt för låntagare att i allmänhet förfoga

öfver sådant öfverhypotek har emellertid anförts, dels att vid all den

upplåning, hypoteksbanken hittills företagit, låneaftalen grundats på

en motsatt uppfattning, hvarför långifvarne skulle kunna med skäl anse

sin rätt trädas för nära genom godkännande af en annan tolkning af

stadgandet, dels ock att, då delegarne i hypotekstöreningarne i denna

sin egenskap hade sina så väl rättigheter som skyldigheter bestämda

i förhållande till sitt delaktighetsbelopp, hvilket efter någon tids amortering

alltid öfverstege återstoden af det lån, delegare hos hypoteksförening

erhållit, delaktighetsbeloppet — och dermed ock delegarnes

ansvarighet i hvad det öfverskjuter lånets återstod skulle komma

att sakna motsvarande realsäkerhet.

Hvad då först angår den förstnämnda af dessa båda anmärkningar,

så inser komitén till fullo vigten deraf, att icke någon åtgärd vidtages,

som kan på något sätt minska det förtroende, som hittills kommit

hypoteksbanken till del ej mindre på den utländska än på den inhemska

lånemarknaden. Då nu hypoteksbankens styrelse offentligen

uttalat den uppfattning åt ifrågavarande stadgande, att detsamma lägger

hinder i^ vägen för öfverhypoteks utlemnande, hvarigenom bankens

långifvare fått anledning att anse densamma såsom faststäld, anser

komitén, att en annan uppfattning icke bör i lagstiftningen göras gällande,

utan att något vederlag ställes för den minskning i säkerhet

för hypoteksbankens upptagna lån, som derigenom må anses ega rum.

Ett sådant vederlag synes icke lämpligen kunna gifvas i annan form

än genom en förstärkning af hypoteksbankens, utaf staten lemnade

grundfond; och denna förstärkning har sjmts komitén böra ske med

ett temligeu betydligt belopp, hvadan komitén föreslår, att grundfonden

höjes till 30 millioner kronor. Detta belopp kan icke anses för högt,

då man tager i betraktande den redan högst betydliga omfattningen af

hypoteksbankens rörelse, hvilken komitén antager komma att ytterligare

ökas, om de af komitén föreslagna ändrade bestämmelser i fråga

om lånerörelsen vinna godkännande. Grundfondens ökande torde ej

heller kunna anses medföra någon ökad risk för statsverket, då grundfonden

i alla händelser icke får användas i annan ordning, än i § 13

af förordningen om hypoteksbanken föreskrifves, och enligt komiténs

förslag, likasom enligt nu gällande bestämmelser, de i andra stycket

åt § 15 omförmälda särskilda åtgärder skola vidtagas, så snart grundfonden

minskats med fyra millioner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

Äfven ur eu annan synpunkt anser komitén en höjning af grundfonden

vara erforderlig i sammanhang med införandet af en uttiycklig

bestämmelse om rätt för låntagare att i mån af verkstäld amortering

förfoga öfver aflemnadt hypotek. Då vid utlemnande af nu löpande

lån något afdrag icke skett lör den kapitalrabatt, hypoteksbanken fått

vidkännas, finnes icke någon särskild realsäkerhet för densamma, och

man har plägat möta en erinran härom med eu hänvisning på de för delegarnes

lån qvarliggande s. k. öfverhypotek. Göras dessa öfverhypotek

åtkomliga för låntagaren, så torde en förstärkt grundfond kunna anses

innefatta en lämplig ersättning härför. Om en förstärkning af grundfonden

derför är nyttig och nödig för att förebygga oro hos allmänheten,

så är dermed icke sagdt, att denna grundfond erfordras såsom

hypotek för kapitalrabatten. Ty i sjelfva verket har denna hypotek

bakom sig lika väl som bankens öfriga fordringar. Den hypoteksbankens

tillgång, som svarar mot kapitalrabatten, utgöres nemligen af

skilnaden mellan in- och utlaningsräntan; och da hypoteksbanken har

pant för sina utlemnade lån, både för kapital och ränta, har den således

ock pant för den fordran, som svarar mot kapital!abatten.»

Den andra anmärkningen, som framställe mot frigifvande af öfverhypotek,

eller att pant derigenom icke skulle komma att finnas lör

hela delaktighetsbeloppet, anser komiten helt och hållet förfalla genom

antagande af det utaf komitén föreslagna stadgandet, att delaktighet

i hypoteksförening och i hypoteksbanken skall bestämmas efter oguldna

beloppet af erhållet lån. Härigenom komme delegares rättigheter och

skyldigheter att, på sätt med billighet och rättvisa mest öfverensstämde,

mätas efter beloppet af den skuld, hvari delegare häftade vid

tidpunkten för dessa rättigheters utöfvande eller skyldigheters till
lärnpctndo.

_ ^ . .

Såsom en gifven följd af den förändrade grunden för delaktighet

i hypoteksförening äro de icke låntagande delegame uteslutne, hval!

genom hypoteksföreningarne befrias från skyldighet att mottaga penningar

till förräntande efter en ofta otidsenligt hög räntefot.

Då komitén sålunda ansett ordalydelsen af nuvarande § 10 i förordningen

om allmänna hypoteksbanken icke lägga handel i vägen föi

delegarne att förfoga öfver aflenmade hypotek, och innehållet af denna

paragraf lagts till grund för de aftal, hypoteksbanken vid sin upplåning

ingått, har komitén funnit lämpligast att icke föiesla någon ändring i

berörda paragraf, utan i sitt förslag förlagt den uttryckliga bestämmelsen

i ämnet till en följande paragraf.

Beträffande särskild! de nuvarande låntagarnes ställning och de

lättnader, som kunde dem beredas, erinrar komitén, att de fördelar,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

som de föreslagna bestämmelserna innebure, komme äfven nuvarande

delegare till godo på det sätt, att de mot de hypotek, som genom

verkstäld amortering frigjordes, kunde erhålla nya lån på de förmånligare

vilkor komitén föreslagit.

Emellertid borde man äfven på annat sätt särskildt tillgodose de

billiga anspråken hos desse låntagare, hvilka bore bördan af de tyngre

vilkoren. Då hypoteksbanken vore genom ingångna låneaftal bunden

vid eu efter nutidens förhållanden hög räntefot, kunde detta tydligen

icke ske genom en omedelbar nedsättning af räntan å hypotekslånen.

Deremot har komitén föreslagit, att i förordningen om hypoteksbanken

införes den bestämmelse, att den räntenedsättning, som genom hypoteksbankens

årliga ränteöfverskott möjliggöres, skall i främsta rummet 1 illgodokomma

hypoteksföreningarne och dermed ock deras låntagare, förde

lån, å hvilka högsta ränta erlägges.

Derjemte har man velat för de äldre låntagarne öppna eu möjlighet

att få på en gång inbetala sina lån, naturligtvis mot godtgörande

af den härigenom för hypoteksbanken uppkommande ränteförlust. Då

dennas storlek berodde på förhållandet mellan den ränta, som för lånet

erlades, och den ränta, hvartill bankon kunde ånyo utlåna de i förtid

inflytande medlen, kunde beloppet af räntegodtgörelsen icke eu gång

för alla fastställas. Men komitén har dock icke ansett, akt beslut härom

borde fattas i hvarje särskildt fall, utan har föreslagit, att bankens

delegare årligen å ordinarie sammankomst, efter förslag af hypoteksbankens

styrelse, skulle bestämma, på hvilka vilkor sådan inbetalning

finge ske under tiden till nästa ordinarie årssammankomst; och då

banken tydligen icke kunde förpligtas mottaga förskottsinbetalningar

i vidsträcktare mån, än den både användning för de inflytande medlen,

skulle delegarne samtidigt besluta, i hvilken utsträckning sådan

inbetalning finge ske.

Komitén har derjemte, i öfverensstämmelse med ett af hypoteksbankens

delegare med anslutning till den i Riksdagens förenämnda

underdåniga skrifvelse af den 6 juli* 1887 uttalade önskan vid 1889

års ordinarie sammankomst fattadt beslut, föreslagit nedsättning af

den ränta, som vid försenad liqvid skulle erläggas till hypoteksbanken

af hypoteksföreningarne samt till dessa af deras delegare.

Öfver komiténs betänkande har styrelsen öfver allmänna hypoteksbanken

efter delegarnes i banken hörande afgifvit underdånigt utlåtande.

I enlighet med delegarnes beslut har styrelsen hemstält, dels att den

af komitén föreslagna uppsägningstid af sex månader för de från

hypoteksbanken erhållna lån må utsträckas till ett år äfvensom uttryck
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

ligen stadgas, att vid omsättning af lån, utlemnadt före den tid, då

stadgandet om nppsägningsrätt träder i kraft, sådan rätt icke eger

rum för den del af det nya lånet, som motsvarar den oguldna delen

af det gamla lånet, dels att bestämmelsen om den ränta, som hypoteksförening

har att vid försenad liqvid erlägga till hypoteksbanken, må

formuleras i närmare öfverensstämmelse med delegarnes derom förut

hittade beslut och dels en mindre jemkning företagas i den föreslagna

lydelsen af § 7 i förordningen angående grunderna för hypoteksföreningars

bildande och verksamhet.

1 öfrigt hafva styrelsen och bankdelegarne funnit förslagen icke

gifva anledning till anmärkning.

Fullmägtige i riksgäldskontoret, hvilka Kong!. Maj:t lemnat tillfälle

att inkomma med yttrande i ärendet, hafva anfört, att fullmägtige,

som ansett sig hafva att betrakta ofvannämda förslag endast ur riksgäldskontorets

synpunkt, i främsta rummet fäst sin uppmärksamhet

vid den af komitén tillstyrkta förstärkningen af hypoteksbankens,. utaf

staten lemnade grundfond genom att höja densamma till 30 millioner

kronor. Då denna höjning icke torde kunna anses medföra någon i

afsevärd mån ökad risk för statsverket samt det föreslagna beloppet

af grundfonden syntes vara väl afpassadt efter det omfång, hypoteksbankens

rörelse numera erhållit, hade fullmägtige icke något att erinra

mot komiténs förslag i denna del.

Deremot hade fullmägtige på anförda skäl hemstält, dels att - räntefoten å de obligationer, som skulle öfver! emu as till grundfond för

hypoteksbanken, bestämdes till 3|- procent, dels att för vinnande af

tydlighet i förordningen infördes uttrycklig föreskrift derom, att fullmägtige

i riksgäldskontoret egde att, utse ombud äfven till allmän extra

ordinarie sammankomst mellan hypoteksbankens delegare.

Komitén hade framlagt sitt förslag i form af ändringar i kongl.

förordningarna den 26 april 18C1 angående dels eu allmän hypoteksbank

för riket och dels de allmänna gruöder, som vid hypoteksföreningars bildande

och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända; men då de

flesta paragrafer i dessa förordningar, som delvis redan vore ändrade

genom kungörelserna den 5 oktober 1866, den 29 maj 1874, den 23 maj

1879 och den 13 juli 1887, blifvit omredigerade samt åtskilliga af de

paragrafer, som lemnats orörda, innehölle bestämmelser, som uteslutande

afsåge tiden för hypoteksbankens bildande och tidigaste verksamhet

samt derför numera icke egde tillämplighet, har ansetts erforderligt,

att, för vinnande af reda och öfverskådlighet, nya förordningar

i ämnet utfärdades. Till följd häraf upptaga de nu föreslagna

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

förnyade förordningarna i ämnet komiténs af Kong]. Maj:t gillade förslag

med de af fnllmägtiges i riksgäldskontoret hemställan och hypoteksbanksdelegarnes

beslut föranledda ändringar och tillägg, men innehålla

derutöfver icke andra afvikelse!'' från 1861 års förordningar, än att bestämmelser,

som af nyss antydda anledning icke vidare äro tillämpliga,

uteslutits.

Då, såsom statsrådet och chefen för finansdepartementet i sitt

anförande till statsrådsprotokollet yttrat, genom de föreslagna ändringarne

i gällande författningar angående allmänna hypoteksbanken och

hypoteksföreningarne landets jordegare komme att beredas de väsentliga

fördelarne att vid erhållande af lån från hypoteksföreningarne

kunna välja mellan lån med viss årlig amortering och lån utan faststäld

amortering; att, i den mån amortering egt rum å erhållet lån, få

återbekomma derför aflemnad säkerhet samt i allmänhet att erhålla lån

på mindre betungande vilkor än hittills, har utskottet ansett sig böra

tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förevarande proposition.

Vid den granskning, författningsförslagen inom utskottet undergått,

har utskottet emellertid funnit sig böra i vissa paragrafer föreslå

några förtydliganden och smärre jemkningar i uttryckssättet, för hvilka

utskottet nu går att redogöra.

Förordningen angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

§ 1 i förslaget till denna förordning har följande lydelse:

»Sveriges allmänna hypoteksbank har till ändamål att för de inom

riket bildade, i föreskrifven ordning stadfästande hypoteksföreningar

ombesörja all den upplåning, som erfordras för att åt dessa föreningar

bereda medel till de lån, som af dem, enligt faststälda grunder, skola

deras delegare tillhandahållas. Denna hypoteksbank skall hafva sitt

säte i Stockholm.»

Då inom riket finnas »hypoteksföreningar» mellan egare af hus

och tomter i städer, men de i denna förordning omförmälda hypoteksföreningar

endast få meddela lån mot säkerhet i jordegendom, har utskottet

ansett i paragrafen böra tydligen utmärkas, att delegare i

hypoteksbanken äro hypoteksföreningar för »egare eller innehafvare

af jord», hvilket uttryck är hemtadt från § 1 af förordningen angående

de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida

verksamhet skola till efterrättelse lända.

Första delen af § 8 lyder sålunda:

Bih. till Riksd. Prof. 1890. å Sami. 2 Afd. 2 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- och Bankmtskottets Utlåtande N:o 2.

»Hypoteksbanken eger att till de i banken delegande hypoteksföreningar

utlemna lån att återbetalas antingen genom viss årlig amortering

eller efter viss längre tids förlopp utan faststäld amortering.

Lån, som af hypoteksbanken utlemnas, skall, sedan tio år förflutit från

lånets utlemnande, kunna af låntagaren uppsägas till inbetalning efter

ett år»; — — — — — — ---— — — — — — — — — —

De häri å 4:de och 5:te raderna förekommande orden »skall kunna»

gifva, enligt utskottets uppfattning, en onödig tyngd åt meningen, hvarför

utskottet utbytt dem mot ordet »kan».

§ 11 är af följande innehåll:

»1 den mån afbetalning skett å lån, som från hypoteksbanken utlemnats,

eger låntagare rätt att förfoga öfver motsvarande andel af den

för lånet stälda inteckningssäkerhet, hvarvid det åligger hypoteksbanken

tillse, att full säkerhet fortfarande finnes för bankens återstående

fordran till såväl kapital och ränta som eljest förskrifna afgifter;

och skola härvid iakttagas de närmare föreskrifter, hvilka i förordningen

angående de allmänna grunder, som för hypoteksföreningars bildande

och framtida verksamhet skola lända till efterrättelse, meddelas

i fråga om rätt för låntagare hos hypoteksförening att i mån af verkstäld

amortering förfoga öfver aflemnad inteckningssäkerhet.»

Affattningen af denna paragraf har synts utskottet icke fullt tillfredsställande.

Låntagares rätt att i mån af afbetalning förfoga öfver

motsvarande del af hypoteket torde nemligen vara alltför skarpt framhållen''

i jemförelse med uttryckandet af den inskränkning i nämnda

rätt, som’ ligger i hypoteksbankens pligt att tillse, det full säkerhet

fortfarande finnes. Utskottet har derför uteslutit de å andra raden befintliga

orden »rätt att» samt å tredje raden mellan orden »det» och

»åligger» insatt ordet »dock», genom hvilken förändrade ordalydelse utskottet

föreställer sig, att ofvan anmärkta oegentlighet i paragrafens

affattning blifvit undanröjd.

Förordningen angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända.

§ 17 i förslaget till denna förordning lyder:

»I mån af verkstäld amortering vare låntagare hos hypoteksförening

berättigad att förfoga öfver motsvarande andel af den för lånet

stälda inteckningssäkerhet, antingen, der flere inteckningar för samma

lån aflemnats, genom återbekommande af den bland dessa, som är till

förmånsrätten den sista, eller, om endast en inteckning är aflemnad,

genom dödande af visst belopp å densamma. Sistnämnda åtgärd verk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BanTcoutskottets Utlåtande N:o 2. 11

ställes genom liypoteksföreningens styrelses försorg, men på låntagarens

bekostnad.

Vid pröfning af gjord framställning i ofvan omförmälda syfte

åligger det liypoteksföreningens styrelse att noga tillse, det full säkerhet

fortfarande finnes för föreningens återstående fordran till såväl

kapital och ränta som eljest förskrifna afgifter.»

För att bringa lydelsen af denna paragraf till öfverensstämmelse

med motsvarande § 11 i utskottets förslag till förnyad förordning angående

Sveriges allmänna hypoteksbank, har utskottet å andra styckets

andra rad mellan orden »det» och »liypoteksföreningens» inskjutit ordet

»dock», hvarigenom jemväl motsättningen mellan bestämmelserna i

första och i andra stycket mera framhålles.

Vid behandlingen af 5 § i förordningen angående hypoteksföreningars

bildande m. in. har inom utskottet anmärkts, att hypoteksförening

vägrat att såsom säkerhet för lån emottaga inteckning i jordegendom,

som saknat för jordbrukets bedrifvande nödiga åbyggnader,

hvarjemte det blifvit ifrågasatt, huru vida icke, till förekommande af

dylik vägran, i paragrafen borde intagas uttrycklig föreskrift derom,

att lån må efter särskild pröfning af styrelsen kunna beviljas äfven

mot inteckning i jordegendom, hvarå icke finnes åbyggnad. Men då,

enligt utskottets uppfattning, lydelsen af ifrågavarande paragraf i förslaget,

lika litet som motsvarande paragraf i nu gällande förordning,

lägger hinder i vägen för beviljande af lån mot dylik säkerhet, samt

det inom utskottet blifvit upplyst, att åtskilliga hypoteksföreningar

meddela lån å sådan jordegendom, har utskottet icke ansett nödigt,

att i paragrafen inryckes ett särskildt stadgande af ofvan angifna

innehåll.

Inom utskottet har äfven väckts fråga derom, att till 16 § i nyssnämnda

förordning foga en bestämmelse, att rätten att inbetala från

hypoteksförening erhållet lån eller del deraf å annan tid, än vid lånets

utlemnande blifvit aftaladt, skulle i främsta rummet tillkomma dem,

som innehade de äldsta lånen, å hvilka amortering följaktligen längst

egt rum, samt att, derest flere lån af samma ålder på en gång anmäldes

till inbetalning, de till beloppen mindre skulle ega företräde

framför de större. Utskottet har emellertid icke ansett en sådan

bestämmelse erforderlig. Utskottet kan nemligen icke föreställa sig

annat, än att vid tillämpningen af det föreslagna stadgandet om rätt

till dylik inbetalning sådana grundsatser skola inom de olika hypoteksföreningarna

göra sig gällande, hvilka öfverensstämma med billighet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 2.

och rättvisa, samt att tillfälle till inbetalning beredes så många som

möjligt af de föreningens delegare, som förklarat sig vilja begagna sig

af berörda förmån. Till detta antagande eger utskottet så mycket

större anledning, som det är utskottet bekant, att i fråga om utgåendet

af lån reglementen för hypoteksföreningar innehålla, att lån på mindre

summor skola ega företrädesrätt framför dem på högre belopp.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för sin del antaga,

a) dels följande:

Förnyade förordning angående Sveriges allmänna hypoteksbank.

§ 1.

Sveriges allmänna hypoteksbank har till ändamål

att för de inom riket bildade, i föreskrifven ordning

stadfästade hypoteksföreningar för egare eller

innehafvare af jord ombesörja all den upplåning, som

erfordras för att åt dessa föreningar bereda medel

till de lån, som af dem, enligt faststälda grunder,

skola deras delegare tillhandahållas. Denna hypoteksbank

skall hafva sitt säte i Stockholm.

§ 2.

Såsom delegare i allmänna hypoteksbanken skall

ingå hvarje hypoteksförening, som hädanefter inom

riket bildas; så ock hvarje redan inom riket bildad

hypoteksförening för all den upplåning, föreningen

hädanefter finner sitt ändamål påkalla, af sådan beskaffenhet,

som i § 1 sägs.

§ 3.

Delaktighet i .hypoteksbanken bestämmes efter

oguldna beloppet af från hypoteksbanken erhållet lån;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

13

dock eger icke någon hypoteksförening inträda såsom

delegare i hypoteksbanken för mindre belopp än en

million kronor.

§ 4.

Till grundfond för allmänna hypoteksbanken

öfverlemna!- staten genom riksgäldskontor ett belopp

af trettio millioner kronor i af staten utgifna obligationer,

ouppsägbara å innehafvare^ sida samt förskrifna

med tre och en half procent årlig ränta;

egande hypoteksbanken öfver dem förfoga efter som

här nedan sägs.

§ 5

Ingen, vare sig nu befintlig eller framdeles tillkommande

hypoteksförening, eller hvilken annan kreditinrättning

som helst, än allena den allmänna hypoteksbanken,

må utgifva tryckta eller graverade, till innehafvaren

stälda, på viss årlig afbetalning eller på

uppsägning lydande, räntebärande obligationer, i hvilka

för upplåningen säkerhet i jordegendom på landet

utlofvas.

§ 6.

I den mån de särskilda hypoteksföreningar,

hvilka ingått såsom delegare i hypoteksbanken, anmäla

sig till erhållande af lån, skall hypoteksbanken,

så vida andra för ändamålet användbara medel icke för

densamma äro att tillgå, vidtaga erforderliga åtgärder

för upptagande af lån mot räntebärande, till innehafvaren

stälda obligationer.

Hafva flere föreningar anmält sig till erhållande

af lån och kunna deras lånebehof ej på en gång fullt

tillgodoses, må de för ändamålet tillgängliga medel

mellan de lånsökande föreningarne fördelas i mån af

de utaf hvarje förening före nästförflutne q vartals

utgång anmälda lånebehof.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 2.

§ 7.

Hypoteksbanken eger upptaga lån att inom viss,

vid lånets upptagande bestämd tid återbetalas antingen

genom årlig amortering eller efter uppsägning utan

faststäld amortering. Lån, som af hypoteksbanken

upptages, skall vara från hypoteksbankens sida uppsägbart

efter viss tid, högst tio år, från lånets upptagande;

och skola i öfrigt lånevilkoren vara sådana,

att de äro förenliga med grunderna för låns utgifvande

till hypoteksföreningarnes delegare.

§ »•

Hypoteksbanken eger att till de i banken delegande

hypoteksföreningar utlemna lån att återbetalas

antingen genom viss årlig amortering eller efter viss

längre tids förlopp utan faststäld amortering. Lån,

som af hypoteksbanken utlemnas, kan, sedan tio år

förflutit från lånets utlemnande, af låntagaren uppsägas

till inbetalning efter ett år; dock att vid omsättning

af lån, utlemnadt före den tid, då detta

stadgande träder i tillämpning, sådan uppsägningsrätt

icke eger rum för den del af det nya lånet, som motsvarar

den oguldna delen af det gamla lånet. Den

kapitalrabatt och öfriga kostnader, som hypoteksbanken

vid sin upplåning kan hafva fått vidkännas, skola

vid låns utlemnande till hypoteksföreningarne af dem

gäldas efter den beräkning af dessa omkostnader, som

hypoteksbankens delegare vid hvarje ordinarie årssammankomst

skola för tiden till nästa ordinarie årssammankomst

fastställa; dock ega delegarne å sådan

sammankomst besluta, att omförmälda kapitalrabatt

och omkostnader må kunna gäldas genom årliga afbetalningar

under viss tid, ej öfverstigande tio år från

låns utlemnande.

I öfrigt eger hj^poteksbanken vid utlåning till

hypoteksföreningarne angående ränta, återbetalningstider

och öfriga lånevilkor träffa de aftal och göra

de bestämmelser, som, med fästadt afseende dels på

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2. 15

jordbruksnäringens behof af längre eller kortare återbetalningstider,

dels på möjligheten att inom eller

utom riket anskaffa medel, befinnas ändamålsenliga

och nödiga. Dock må ej utan förutgånget beslut af

liypoteksbankens delegare vid lagligen utlyst allmän

sammankomst samt Kongl. Maj:ts dertill lemnade bifall

lån till hypoteksförening utlemnas annorledes än

i kontanta penningar eller emot högre ränta än fem

för hundra om året.

§ 9.

Hypoteksbanken åligger att, vid all den upplåning,

densamma till utlåning åt hypoteksföreningarne

ombesörjer, noggrant tillse, att tillräcklig säkerhet

derför i jordegendom ställes och under hela afbetalningstiden

bibehålies i enlighet med de grunder, som

i sådant afseende äro bestämda genom Kongl. Maj:t,s

denna dag utfärdade särskilda nådiga förordning angående

de allmänna grunder, som för hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola till

efterrättelse lända.

De af hypoteksförening för erhållna lån stälda

säkerhetshandlingar skola under offentlig vård på

lämplig ort nedsättas.

§ io.

Hypoteksförening, som i hypoteksbanken undfått

lån, vare pligtig att årligen på bestämda tider

till banken verkställa liqvid af den ränta, kapitalafbetalning

och öfriga afgifter, som vid lånets utgifvande

till föreningen blifvit bestämda; erlägge ock

bidrag till förvaltningskostnaderna, efter hvad derom

är stadgadt. Underlåtes någon sådan inbetalning,

erlägge hypoteksföreningen ränta å förfallna beloppet

efter en half procent i månaden.

Delegarne i allmänna hypoteksbanken skola årligen

å allmän ordinarie sammankomst bestämma, i

hvilken utsträckning och på hvilka vilkor hypoteksförening

må ega att tidigare än aftaladt är till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- och Banlwutslwttets Utlåtande N:o 2.

hypoteksbanken inbetala lån, vid hvars utlemnande

förbehåll om sådan rätt icke blifvit gjordt.

§ 11.

I den mån afbetalning skett å lån, som från

hypoteksbanken utlemnats, eg er låntagare förfoga öfver

motsvarande andel af den för lånet stälda inteckningssäkerhet,

hvarvid det dock åligger hypoteksbanken

tillse, att full säkerhet fortfarande finnes för bankens

återstående fordran till så väl kapital och ränta som

eljest förskrifna afgifter; och skola härvid iakttagas

de närmare föreskrifter, hvilka i förordningen angående

de allmänna grunder, som för hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola lända till

efterrättelse, meddelas i fråga om rätt för låntagare

hos hypoteksförening att i mån af verkstäld amortering

förfoga öfver aflemnad inteckningssäkerhet.

§ 12-

Alla i hypoteksbanken delegande hypoteksföreningar

ansvara^ en hvar i mån af sin delaktighet

i banken, för fullgörandet af de förbindelser, banken

genom utgifna obligationer eller annorledes sig iklädt.

Såsom säkerhet för dessa förbindelser skola anses

och i sådant afseende kunna användas: först de förskrifningar

med åtföljande säkerheter i jordegendom,

dem hypoteksföreningarne för undfångna lån till

hypoteksbanken afgifvit, dernäst bankens alla öfriga

tillgångar och slutligen grundfonden, på sätt här

nedan sägs.

§ 13-

De i § 4 omförmälda, af staten till allmänna

hypoteksbanken såsom grundfond öfverlemnade obligationer

må ej i någon händelse till anskaffande af medel

för bankens utlåningar begagnas, utan endast i

följande två fall kunna, genom deras försäljning till

större och mindre del, efter behof, användas, nemligen:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansätta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2. 17

a) i den oförmodade händelse att sådant i den ordning,

som i § 12 är sagd, vid bankens utredning för

infriande af bankens förbindelser oundvikligen erfordras,

och b) då i följd af uraktlåten eller fördröjd

inbetalning af hvad delegande hypoteksföreningar för

undfångna lån enligt § 10 böra erlägga eller af annan

anledning banken saknar egna, för tillfället användbara

tillgångar till fullgörande af sina förbindelser

mot sina långifvare.

I de under litt. b) omförmälda fall må de grundfonden

tillhöriga obligationer till större eller mindre de]

äfven kunna af hypoteksbanken pantsättas; åliggande

hypoteksbanken i hvarje händelse att om obligationernas

användande riksgäldskontoret genast underrätta.

§ 14-

Har af den under litt. b) i nästföregående §

nämnda anledning försäljning egt rum, vare hypoteksbanken

pligtig såväl att, så snart ske kan, åter inköpa

ett, det försålda motsvarande, belopp af samma

obligationer som ock att till riksgäldskontoret godtgöra

den för de försålda obligationerna belöpande

ränta, till dess att grundfonden på nämnda sätt blifva

till sitt ursprungliga belopp återstäld.

Kan sådant återköp ej ske inom den tid, som dertill

efter aftal emellan riksgäldskontoret och hypoteksbanken

bestämmes och som ej må utsträckas öfver

två år, erlägge hypoteksbanken till riksgäldskontoret

för de ännu utelöpande obligationerna full liqvid och

varde derigenom berättigad att, i de användas ställe,

nya obligationer till motsvarande belopp erhålla.

Der, på sätt i § 13 medgifvet är, obligationer

blifvit för hypoteksbankens behof pantsatta, skola de

senast inom ett år från pantsättningsdagen af banken

åter inlösas.

§ 15.

För den händelse att erforderliga medel till det

återköp eller den liqvid, som i § 14 sägs, ej på annat

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 4 Sand. 2 Afd. 2 Iläft. ?>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

sätt kunna anskaffas, ege hypoteksbanken för sådant

ändamål erforderligt tillskott från de i banken delegande

hypoteksföreningar, i mån af deras delaktighet

i banken, inom utsatt tid infordra, och vare, i

sådant fall, desse pligtige att, genom en efter behofvet

lämpad, på delegarne i förhållande till deras delaktighet

uttaxerad afgift, det nödiga beloppet upptaga.

Om genom försäljning eller pantsättning af de

till grundfonden hörande obligationer för det i § 13

litt. b) uppgifna ändamål grundfonden vid något tillfälle

skulle komma att nedgå med fyra millioner

kronor, må ej hypoteksbanken nytt lån upptaga förr,

än grundfonden blifvit till sitt ursprungliga belopp

återstäld; skolande i ofvannämnda fall hypoteksbankens

delegare, derest icke allmän ordinarie sammankomst,

efter hvad i § 20 sägs, inom en månad infaller, genast

kallas till extra sammankomst för vidtagande af de

åtgärder, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

§ 16-

Der så händer, att på afslutade upplåningskontrakt

eller af annan anledning medel till hypoteksbanken

inflyta, som ej genast kunna till utlåning i

vederbörlig ordning för delegande hypoteksföreningar

eller till fullgörande af andra bankens förbindelser

användas, ege hypoteksbanken sådana medel på kortare

tid antingen utlåna mot säkerhet i jordegendom eller

i statens eller egna eller hypoteksföreningars räntebärande

obligationer eller ock göra fruktbärande genom

uppköp af sådana obligationer eller, om sådant finnes

lämpligare, genom medlens insättande i bankinrättning

mot ränta.

§ U.

Af den behållning, som å hypoteksbankens rörelse

kan uppstå, sedan bankens förvaltningskostnader blifvit

bestridda och vederbörliga afskrifningar verkstälda,

bildas en reservfond, hvilken, så länge hypoteksbankens

verksamhet fortfar, icke annorlunda må komma

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutsliottets Utlåtande N:o 2. 19

hypoteksföreningarne till godo än dels genom nedsättning

uti eller befrielse från utgifvande af det i §

10 omförmälda bidrag till gäldande af bypoteksbankens

förvaltningskostnader och dels genom nedsättning i

förskrifven ränta å de till föreningarne utlemnade lån,

allt på sätt och i den ordning här nedan stadgas.

Då det i hypoteksbankens ofvan angifna behållning

ingående årliga ränteöfverskott, efter afdrag

af de belopp, som erfordras såväl för afskrifning enligt

antagen plan å kapitalrabatträkningarne som för debiterade

annuitetsomkostnader, befinnes tillräckligt att

betäcka bankens förvaltningskostnader, ega delegarne

vid allmän sammankomst besluta, att bidrag till gäldande

af samma kostnader ej må från föreningarne

utgå; dock skall skyldigheten för föreningarne att

gälda dylikt bidrag åter inträda, derest sådant under

något år för förvaltningskostnadernas betäckande skulle

finnas erforderligt.

Då det årliga ränteöfverskottet, efter afdrag af

förutnämnda afskrifningar jemte förvaltningskostnaderna,

uppgår till eu tiondedels procent af ursprungliga

beloppet utaf de hos föreningarne utestående lån,

för hvilka den högsta ränta erlägges, må nedsättning

af räntan å dessa lån till motsvarande belopp kunna

af delegarne beslutas.

§ 18-

Hypoteksbanken förvaltas af en styrelse med

säte i hufvudstaden. Styrelsen skall bestå af fem

ledamöter: en utsedd af Kongl. Maj:t och som tillika

skall vara ordförande, en utsedd af fullmägtige i riksgäldskontoret,

hvilken tillika skall vara vice ordförande,

och tre valda af de i banken deleganae hypoteksföreningar.

Sistnämnde tre ledamöter utses af hypoteksföreningarnes

ombud efter hufvudtalet vid den i §

20 omförmälda sammankomst. För dessa tre ledamöter

utses då på enahanda sätt tre suppleanter.

I vigtiga fall ege styrelsen dessutom till rådplägning

och deltagande i beslutet kalla ett ombud

för hvarje delegande förening. Fn hvar ledamot af

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

styrelsen äfvensom för tillfället inkalladt- ombud svare,

en för alla och alla för en, för alla de beslut rörande

bankens förvaltning, till hvilka han med sin röst

bidragit. Beslut må ej fattas, utan att tre ledamöter

äro tillstädes och två af dem om beslutet ense. I fall

af skiljaktiga meningar gälle den mening, om hvilken

de fleste sig förenat. Åro rösterna lika delade, vare

deri mening beslut, hvilken ordföranden biträder.

§ 19.

Revision af hypoteksbankens förvaltning och

räkenskaper skall årligen verkställas på tid, som vid

allmän sammankomst emellan bankens delegare bestämmes.

De i hypoteksbanken delegande hypoteksföreningarne

utse härtill årligen fyra revisorer sålunda,

att en hvar af fyra hypoteksföreningar efter tur väljer

eu revisor. Utom de revisorer, som af de delegande

föreningarne sålunda väljas, skall en revisor af fullmägtige

i riksgäldskontor utses, och före han vid

revisionen ordet.

Till deltagande i revisionen af de hypoteksföreningars

förvaltning, som i hypoteksbanken äro

delegare, skall ett ombud af bankens styrelse utses.

§ 20.

Hvarje år, efter det revision af hypoteksbankens

förvaltning blifvit afslutad, skall allmän ordinarie

sammankomst emellan bankens delegare ega rum i

hufvudstaden å dag, som i sådant afseende på nästföregående

sammankomst bestämmes, och hvarje

förening dertill sända tre ombud, af hvilka minst ett

bör af föreningens styrelse vara ledamot. Fullmägtige

i riksgäldskontoret skola ock ett ombud dertill utse.

På denna sammankomst, dervid revisorerne, så

vidt ske kan, böra vara tillstädes, skall revisionsberättelsen

till granskning företagas, beslut rörande

décharge för styrelsen fattas och val af de ledamöter

och suppleanter, som af föreningarne skola utses

för att i styrelsen ingå, då anställas. Vid samman
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2. 21

komsten skola delegarne jemväl till efterrättelse för

samtliga i hypoteksbanken delegande föreningar bestämma

de grunder, efter hvilka inom hvarje förening

särskild värdering af jordegendom skall ske i de

fall, då lånerätt i förening skall efter sådan grund

bestämmas, samt, efter förslag af styrelsen, besluta

om vilkor vid låns utlemnande och om förvaltningsbidrag

äfvensom uti de ämnen, hvilka i §§ 8, 10 och

17 här ofvan omförmälas såsom ankommande på delegarnes

beslut.

Vid allmän ordinarie sammankomst må i öfrigt

behandlas alla frågor, som hafva afseende på hypoteksbankens

verksamhet. Dock skall förslag, som afser

utverkande af ändring i denna förordning eller i förordningen

angående de grunder, som vid hypoteksföreningars

bildande och framtida verksamhet skola

till efterrättelse lända, före februari månads utgång

och hvarje annat förslag, som icke framlägges af styrelsen,

minst åtta dagar före sammankomstens början

skriftligen aflemnas till styrelsen. Underlåtes detta,

må förslaget ej upptagas till pröfning. Öfver förslag

om ändring i någon af nämnda två förordningar böra

styrelsen och revisorerue afgifva yttranden, som skola

å sammankomsten föredragas; och må sådant förslag

icke anses antaget förr än delegarne vid två på hvarandra

följande sammankomster bifallit detsamma.

Bestämmande af arfvoden och aflöningar för

ledamöterne i hypoteksbankens styrelse äfvensom för

bankens tjenstemän ankomme ock på beslut af delegarne

vid allmän ordinarie sammankomst.

§ 21.

Allmän extra ordinarie sammankomst ege styrelsen

utlysa, när det af omständigheterna påkallas.

Kallelse dertill skall de delegande hypoteksföreningarnes

styrelser meddelas minst en månad förut och

tillika upptaga de frågor och ärenden, som på sammankomsten

skola förekomma. Till sådan sammankomst

eg a ock fnllmägtige i riksgäldskontoret att utse ett

ombud.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bcmkoutskottets Utlåtande N:o 2.

§ 22.

Utom i de frågor, som angå decharge för styrelsen

och val af styrelseledamöter samt arfvoden för

desse och för revisorerne, ega såväl styrelsens ledamöter

som revisorerne att i besluten vid all män sammankomst

taga del.

I förenämnda val må icke heller riksgäldskontorets

ombud deltaga.

§ 23.

Vid allmän sammankomst föres ordet af den,

som i hypoteksbankens styrelse ordförande är. År

han af förfall hindrad, varde ordförande för tillfället

vid sammankomsten vald.

Besluten afgöras efter omröstning per capita

genom enkel pluralitet. Utfälla rösterna lika för olika

meningar, gälle såsom beslut den mening, ordföranden

biträder, utom i fråga om val, som genom lottning

afgöras bör.

§ 24.

Revisionsberättelsen skall, innan årets ordinarie

sammankomst hålles, i tryck offentliggöras och samtliga

i hypoteksbanken delegande föreningars styrelser,

fullmägtige i riksgäldskontoret samt kongl. finansdepartementet

delgifvas.

§ 25.

Alla hypoteksbanken tillhöriga handlingar, kassor

och räkenskaper skola när som helst hållas tillgängliga

för den undersökning, Kongl. Maj:t eller chefen

för finansdepartementet kan finna för godt att låta

anställa.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko utskottets Utlåtande N:o 2.

b) och dels följande:

23

Förnyade förordning angående de allmänna grunder, soin vid

hypoteksföreningars bildande och framtida verksamhet

skola till efterrättelse lända.

§ 1.

Egare eller innehafvare af jord, hvilka inom

någon del af riket önska bilda hypoteksförening och

till delaktighet deruti för ett belopp af minst en

million kronor sig tecknat, söke derå Kongl. Majrts

nådiga stadfästelse och ingifve derjemte ett i öfverensstämmelse

med de i denna förordning stadgade

grunder uppgjordt förslag till det reglemente, de i

sådant afseende för sig vilja antaga.

§ 2.

Såsom delegare i hypoteksförening må ej andra

vinna inträde än de, som inom det område, föreningen

omfattar, äro egare af sjelfständig jordlägenhet

och sin eganderätt dertill styrka, så ock innehafvare

af fideikommissegendom, derest fideikommiss-stiftelsen

egendomens inteckning och belåning medgifvit eller

Kongl. Maj:t funnit skäligt tillåtelse dertill meddela.

För jordegendom, som under någon stads domvärjo

lyder, må ock inträde i hypoteksförening kunna beviljas,

derest genom bevis från stadens magistrat

styrkes, att den, som inträde sökt, till grunden egen,

fri och ständig rätt innehar.

§ 3.

Delaktighet i hypoteksförening bestämmes efter

ogul dna beloppet af lån, som från föreningen erhållits.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansätta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

§ 4.

Beloppet af lån, som må af hypoteksförening

meddelas å viss jordegendom, bestämmes antingen

efter egendomens bevillningstaxering eller efter särskild

värdering; och må lån till hälften af värdet

kunna medgifvas utom i det fall, som i § 14 här

nedan omförmäles, föreningens styrelse alltid obetaget

att förordna om särskild värdering och efter sig

företeende omständigheter bestämma lånets belopp

lägre än hälften af egendomens på någotdera af ofvannämnda

sätt utrönta värde.

§ 5.

Vid bestämmande enligt nästföregående § af

det värde, i förhållande hvartill lån å egendom meddelas,

må endast jordvärdet, men icke åbyggnad, skog

eller annat, som kan från egendomen skiljas, tagas i

beräkning. Lån må icke i något fall meddelas å

egendom, der ej de för jordbrukets bedrifvande nödiga

åbyggnader äro mot brandskada försäkrade i någon

af de med vederbörlig stadfästelse försedda försäkringsanstalter

inom riket, hvilken styrelsen finner erbjuda

full säkerhet.

§ 6.

En hvar, som, efter hvad ofvan är sagdt, eger

eller innehar jordegendom, å hvilken enligt de i denna

förordning stadgade grunder lån kan meddelas, vare,

der ej andra omständigheter det hindra, berättigad

till erhållande af lån i hypoteksförening. Lån till

lägre belopp än femhundra kronor må ej meddelas.

§ 7.

På flera under särskilt bruk varande, såsom

säkerhet för lån i hypoteksförening godkända, samma

lånsökande tillhörande jordegendomar må antingen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 2. 25

ett samfäldt eller särskilda lån kunna beviljas. Sökes

samfäldt lån, varde likväl, der så lämpligen ske kan,

i skuldebrefvet och inteckningshandlingen utsatt det

belopp, för hvilket hvarje sådan egendom eller lägenhet

särskildt skall häfta.

§ 8.

Ofvergår sådan egendom eller lägenhet till annan

egare eller styckas fastighet, som i hypoteksförening

är belånad, och vilja egarne till de särskilda fastighetsdelarne

hvar för sig sin andel i det samfälda

lånet behålla, må detta vara tillåtet, såvida hvarje

sådan fastighetsdel uppgår till det värde, att särskildt

lån kunnat enligt de i denna förordning bestämda

grunder ursprungligen derå meddelas.

§ 9.

Lån till delegare i hypoteksförening må i allmänhet

endast mot första inteckning i uppgifven

egendom kunna beviljas. Derest egendomen förut är

med laga inteckning till säkerhet för annans fordran

behäftad och sådan inteckning ej på föreningen i

vederbörlig ordning öfverflyttas eller till förmånsrätt

efter det hos föreningen sökta lånet tillbakasättes,

varde det lånebelopp, som eljest hade kunnat på

samma egendom beviljas, med så stor del minskadt,

som motsvarar hufvudstol med derå beräknad tre års

ränta af den äldre intecknade gälden.

§ io.

Utom hvad angående inteckningssäkerheten nu

är sagdt åligger ock delegare, som lån hos hypoteksförening

söker, att vederbörligen styrka sin uteslutande

rätt att den uppgifna egendomen ega eller besitta

och med laga verkan inteckna låta.

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 4 Sami. 2 Afd. 2 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatta Stats- och Banlcoutslcottets Utlåtande N:o 2.

§ 11-

öfvergår egendom, som för lån, hypoteksförening

till säkerhet, intecknad är, genom arf,_ köp eller

på annan grund till annan egare eller laga innehafvare,

vare denne pligtig, derest han lånet behålla vill, att

inom ett år från den dag, han af egendomen egare

eller innehafvare bl ef, hos föreningens styrelse sig,

till lånets öfvertagande på sitt namn, skriftligen anmäla.

Försummas det, ankomme på styrelsen att,

när den så skäligt finner, lånet uppsäga till inbetalning

inom ett år, räknadt från uppsägningsdagen.

§ 12.

Om så inträffar, att egendom, som hypoteksförening

till säkerhet för meddeladt lån intecknad är,

under lånetidens lopp genom vanvård eller annorledes

undergått sådan förändring, att full anledning

finnes att säkerhetens framtida tillräcklighet betvifla,

eller yppas andra omständigheter, som till minskning

af säkerhet inverka, vare föreningens styrelse pligtig

tillse, huruvida lånet, antingen till hela beloppet eller

till större eller mindre del, efter omständigheterna

uppsägas bör till återbetalning inom ett år, räknadt

från dagen för uppsägningen, såvida ej lånets innehafvare

annan fullgod säkerhet i jordegendom, till

fyllnad i den förra, lemna kan.

§ 13-

För lån, som af hypoteksförening utlemnas, gälle

till efterrättelse de vilkor och bestämmelser, som i

förordningen angående en allmän hypoteksbank för

riket äro föreskrifna för lån från hypoteksbanken till

hypoteksförening; och skola lån från hypoteksförening

utlemnas på de för låntagaren mest fördelaktiga vilkor

i afseende på ränta, kapitalrabatt, förvaltningsbidrag

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

och öfriga omkostnader samt återbetalningssätt, som

föreningens till hypoteksbanken åtagna förbindelser

medgifva.

§ 14-

Lån utan faststäld amortering, med skyldighet

till återbetalning inom viss, Längre tid, må meddelas

till en tredjedel af egendoms enligt bestämmelserna i

§§ 4 och 5 här ofvan utrönta värde, föreningens

styrelse obetaget att bestämma lånets belopp lägre än

tredjedelen af samma värde.

§ 15.

Försummar låntagare hos hypoteksförening att

på behöriga, i hypoteksföreningarnes reglementen utsatta

tider verkställa full liqvid af ränta, kapitalafbetalning

och öfriga afgifter, ege styrelsen hvad sålunda

förfallet är, senast vid nästa sammankomst,

genom lagsökning utkräfva låta, och vare derjemte

den försumlige pligtig att från och med förfallodagen

dröjsmålsränta å hela det förfallna beloppet, efter en

procent för månaden, erlägga, hypoteksförening dock

medgifvet att dröjsmålsräntan nedsätta till lägst två

tredjedels procent för månaden.

§ 16.

I fråga om rätt för låntagare att inbetala från

hypoteksförening erhållet lån eller del deraf å annan

tid, än vid lånets utlemnande blifvit aftaladt, gälle

hvad i § 10 i förordningen angående en allmän hypoteksbank

för riket finnes föreskrifvet om inbetalning

af lån från hypoteksbanken.

§ 17-

I mån af verkstäld amortering vare låntagare

hos hypoteksförening berättigad att förfoga öfver

motsvarande andel af den för lånet stälda intecknings
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatta Stats- och Banlioutslcottets Utlåtande N:o 2.

säkerhet, antingen, der flere inteckningar för samma

lån aflemnats, genom återbekommande af den bland

dessa, som är till förmånsrätten den sista, eller, om

endast en inteckning är aflemnad, genom dödande af

visst belopp å densamma. Sistnämnde åtgärd verkställes

genom hypoteksföreningens styrelses försoi Si

men på låntagarens bekostnad.

Vid pröfning af gjord framställning i ofvan

omförmälda syfte åligger det dock hypoteksföreningens

styrelse att noga tillse, det full säkerhet fortfarande

finnes för föreningens återstående fordran

till såväl kapital och ränta som eljest lörskrifna utgifter.

§ 18.

Delegare i hypoteksförening vare för föreningens

förbindelser ansvarige, en hvar i mån af sin

delaktighet.

§ 19-

Hypoteksförening, som efter utfärdandet af

denna förordning bildas, vare pligtig att såsom deltagare

i allmänna hypoteksbanken ingå och, i fråga

om sina upplåningar, sig i alla delar till efterrättelse

ställa hvad derom uti den angående nämnde bank

utgifna nådiga förordning af denna dag finnes stadgadt.

Detsamma gälle ock för redan befintliga hypoteksföreningar

i afseende å de upplåningar, som hädanefter

af deras ändamål påkallas.

§ 20.

Hypoteksförening, som hädanefter bildas, ege

ej rätt att annan utlåningsrörelse bedrifva,’ än som

består uti de för dess räkning af eller genom allmänna

hypoteksbanken upplånta medlens fördelning

såsom lån på föreningens delegare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sammansatta Stuts- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

§ 21.

Hvad i nästföregående § är sagdt. gälle ock

för redan bildad hypoteksförening, som i allmänna

hypoteksbanken såsom delegare ingått, i hvad angår

föreningens verksamhet i sådan dess egenskap.

I fråga deremot om de medel, som till sådan förening

inflyta i och för liqvider af eller såsom inbetalningar

på äldre lån, dem föreningen i eget namn

upptagit och för hvilka den allena ansvarar, äfvensom

i fråga om medel, som af i föreningen redan

befintlige icke-låntagande delegare inbetalas, samt

medel, som till dess reservfond höra, må det förblifva

vid hvad i sådant afseende i det för föreningen gällande

reglemente nu är stadgadt.

§ 22.

Det förvaltningsbidrag, som enligt §§ 10 och

20 i förordningen angående allmänna hypoteksbanken

skall utgå till hypoteksbanken, äfvensom hypoteksföreningens

egna förvaltningskostnader skola i

män af behof erläggas af föreningens delegare på sätt

föreningen beslutar.

§ 23.

De närmare föreskrifter, som vid förvaltningen

af hypoteksförenings angelägenheter skola till efterrättelse

lända, upptagas i det reglemente, föreningen,

enligt hvad i § 1 sägs, eger uppgöra och Kongl.

Maj:t till nådig pröfning och stadfästelse underställa;

och svare ledamöterna i hypoteksföreningens styrelse,

en för alla och alla för en, för de beslut rörande

föreningens förvaltning, till hvilka de med sin röst

bidragit.

Stockholm den 26 april 1890.

På det sammansatta utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Riksd. Prot. 1890. 4 Samt. 2 Afd. 2 Raft.

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

Reservation

af herr A. Persson, hvilken ansett, att de i utskottets betänkande

omförmälda och af utskottet i princip godkända, ifrågasatta förändringarna

i §§ 5 och 16 af förslaget till förnyad förordning angående

grunderna för hypoteksföreningars bildande m. in. bort inflyta icke blott

i motiveringen utan äfven i sjelfva förordningen;

och hafva med herr A. Persson instämt herrar P. O. Hörnfeldt,

P. Pelirson, A. V. Ljungman och L. Norrhy.

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1890.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1890:71 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förnyade förordningar angående Sveriges allmänna hypoteksbank och angående d s. 1 i texten