Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser i syfte att bereda vissa enskilda tjenstemän samma skydd som statens mot förnärmelser i deras tjensteutöfning.

1893-04-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1893:44, Utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser i syfte att bereda vissa enskilda tjenstemän samma skydd som statens mot förnärmelser i deras tjensteutöfning.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Herrar Lilienberg, Lundin, J. Anderson, Näslund, Wester och F.

Andersson hafva begärt få här antecknadt, att de på grund af åtnjuten

ledighet från riksdagsgöromåleu icke deltagit i utskottets behandling

af ifrågavarande motion.

Herr Hasselrot har likaledes begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

N:o 44.

Anlc. till Riksd. kansli den 17 april 1893, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser

i syfte att bereda vissa enskilda tjenstemän

samma skydd som statens mot förnärmelser i deras tjensteutöfning.

Sedan uti 19 kap. 11 och 12 §§ strafflagen stadgats ansvar för

skadegörelse å statens kanal- eller slussverk eller annan sådan vattenbyggnad

eller jernvägsanläggning, samt i 14 § samma kap. föreskrifvits,

att hvad enligt förstberörda lagrum gäller om statens deri nämnda

anläggningar också må tillämpas å dylik anläggning, den der tillhör

enskilda personer, menigheter eller bolag, derest Konungen förordnat,

att sådan anläggning skall njuta lika skydd som statens, så stadgas i

25 kap. 22 § 2 mom. strafflagen, att de vid dylika enskilda anläggningar

anstälda personer äro, i förhållande till allmänheten, för fel och

Bih. till Riksd. Prot. 1893■ 7 Sami. 20 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

försummelser i sin tjensteutöfning underkastade ansvar lika med de vid

statens omförmälda inrättningar antagne tjensteman.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet öfverlemnad

motion, n:o 46, anmärker herr Skytte, hurusom, då sålunda likställighet

på ofvan angifna sätt emellan de i statens tjenst och de vid i fråga

varande enskilda anläggningar anstälde personer rådde i fråga om ansvar,

det ville synas, som redan häraf borde kunna följa likställighet

jemväl i afseende å skydd mot förgripelser, som emot nämnda i statens

och i enskild tjenst varande personer i deras tjensteutöfning begingos.

Så vore emellertid icke förhållandet, ty under det att 10 kap. strafflagen

förunnade dylikt skydd åt statens tjenstemän i allmänhet och

således äfven åt de nu i fråga varande, tillkomme deremot icke sådant

skydd de vid förenämnda enskilda inrättningar tjenstgörande. Beginges

våld eller annan förnärmelse mot en sådan enskild tjensteman i

hans tjensteutöfning, drabbades den brottslige icke derför af annat ansvar

än det, som skulle följa, derest förgripelsen vore begången emot

enskild man.

För beredande af skydd åt i fråga varande, i enskild tjenst anstälda

personer emot förnärmelser i tjensten ansåg motionären jemväl

tala en annan omständighet, nemligen den stora vigt, som läge derpå,

att den allmänhet, hvilken begagnade sig af i fråga varande inrättningar,

måtte dervid kunna påräkna den största möjliga trygghet för siua

personer och sin egendom; och att det i detta afseende icke vore utan

betydelse, om den personal, af hvilken allmänheten betjenades, i sin

tjensteutöfning tryggades mot Övergrepp eller ej, vore påtagligt. För

den trafikerande allmänheten torde det vara i ungefär lika hög grad

önskvärd! att betjenas väl och säkert af tjenstepersonalen vid t. ex.

de enskilda, för allmän trafik upplåtna jern vägarna som af statsbanornas

tjenstemän. Men ville man detta, syntes det motionären också

vara skäl att för tjenstemännen vid de enskilda jernvägarna underlätta

deras tjensteutöfning genom att låta dem komma i åtnjutande af samma

skydd, som tillkomme personalen vid statens banor.

I fråga om det sätt, hvarpå en lagbestämmelse i ofvan angifna

rigtning skulle kunna lämpligen i lagen införas, hölle motionären före,

att sådant möjligen kunde ske derigenom, att uti 10 kap. 5 § strafflagen

intoges ett nytt moment, innefattande ett stadgande, motsvarande

det som förekomme i 25 kap. 22 § 2 mom. samma lag, af ungefärligen

följande lydelse:

Skall, till följd af Konungens förordnande, hvad i 19 kap. 11 och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

12 §§ om statens kanal- eller slussverk eller annan sådan vattenbyggnad

eller jern vägsanläggning stadgadt är, tillämpas å dylik inrättning,

som af enskilda personer, meuigheter eller bolag gjord är; gälle hvad

i denna § är stadgadt äfven för det fall, att brott, som deri omförmäles,

begås emot person, som är vid sådan inrättning anstäld.

Som det emellertid möjligen kunde anses, att icke blott 10 kap.

strafflagen, utan äfven andra delar af samma lag, särskilt 25 kap.,

berördes af frågan, och då det i hvarje fall vore vanskligt för en enskild

motionär att föreslå en viss formulering af eu lagbestämmelse,

hemstälde motionären alternativt, att Riksdagen måtte för sin del besluta

lagbestämmelse eller lagbestämmelser i syfte att bereda tjensteman,

som äro anstälda vid enskilda personer, menigheter eller bolag

tillhöriga anläggningar af här ofvan angifna beskaffenhet, enahanda

skydd mot förnärmelser i deras tjensteutöfning, som tillkomme den vid

statens liknande anläggningar anstälda personal, eller att Riksdagen

måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t

ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagstadgande

i ofvan angifna syfte.

Lika med motionären finner utskottet giltiga skäl icke föreligga

för upprätthållande af den åtskilnad, som i ifrågavarande afseende för

närvarande förefinnes emellan statens tjenstemän å ena, och de af motionären

åsyftade enskilda jernvägs- och kanaltjenstemän och betjente,

å andra sidan; och får utskottet, som vid det förhållande, att tilläfventyrs

jemväl andra lagrum än det närmast afsedda, 10 kap. 5 § strafflagen,

kunna af den föreslagna lagförändringen beröras, icke anser sig

böra tillstyrka det af motionären framstälda första alternativet, följaktligen

hemställa,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,

att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelse derom,

att hvad i 10 kap. 5 § strafflagen finnes stadgadt

om ansvar för brott, begånget mot statens tjensteman,

jemväl skall gälla i fråga om brott, som föröfvas mot

i tjensteutöfning stadd person, anstäld vid sådan kanal

eller jernväg, anlagd af enskilda personer, menigheter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

eller bolag, beträffande hvilken Konungen förordnat,

att den skall åtnjuta samma skydd som statens.

Stockholm den 17 april 1893.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Herrar J. Anderson, Näslund och F. Andersson hafva begärt få

här antecknadt, att de på grund af åtnjuten ledighet från riksdagsgöromålen

icke deltagit i utskottets behandling af ifrågavarande motion.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:72 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser i syfte atl bereda vissa enskilda tjensteman samma skydd som statens mot förnärmelser i s. 18 i texten