Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning och användning af den Längmanska donationsfonden.

1893-03-14 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:35, Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning och användning af den Längmanska donationsfonden.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

3

N:o 35.

Utlåtande, i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning

och användning af den Längmanska donationsfonden.

(I. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 23) har herr friherre

A. E. Nordenskiöld, under åberopande af ett utaf handlanden Erik

Johan Längman den 20 december 1859 upprättadt testamente, deraf afskrift

finnes detta utlåtande bilagd, meddelat, att sedan Längman den 16 oktober

1863 aflidit, samt testamentet blifvit behörigen bevakadt och vunnit laga

kraft, den testamenterade egendomen först öfvertagits af för sådant ändamål

utsedde ombud för Sverige och Finland, hvilka i början gemensamt

förvaltat egendomen, men sedermera i enlighet med testamentets föreskrifter

fördelat tillgångarne, så att af de influtne medlen 555,776 mark

69 penni, ett belopp af 191,129 mark 74 penni tillfallit Finland och

364,646 mark 95 penni Sverige. Af Längman tillhöriga 50 aktier i Forssa

bomullsspinneriaktiebolag hade 17 aktier öfvertagits af Finland och 32

aktier af Sverige. Fn aktie hade bibehållits såsom gemensam egendom,

intill dess densamma någon tid derefter af Finland inlösts.

Enligt hvad motionären vidare anfört, vore testamentet ej allenast

affattadt under den långtifrån berättigade förutsättning, att de nu rådande

ekonomiska förhållandena och lagarna för kapital och ränta _ skulle oförändrade

ega bestånd en följd af århundraden, utan äfven eljest ytterligt

svårtydt. Under sådana förhållanden hade motionären trott, att man vid

förvaltningen af den svenska andelen borde, såvidt möjligt vore, taga till

norm den tolkning af testamentets ordalydelse, som gjort sig gällande i

grannlandet, der testamentets utförande öfvervakats af flere personer, som

under personlig beröring med Längman kunnat sätta sig in i dennes tänkesätt

och åskådning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Efter inhemtade upplysningar har motionären meddelat, att hvad

som tillfallit Finland förvaltats först af ett skildt ombud, sedan af Finlands

bank, af Finlands statskontor och numera af ständernas bankfullmägtige

genom Finlands bank. Dessa tillgångar hade för några år sedan i enlighet

med testamentets föreskrifter delats i tvänne fonder, Litt. A och Litt. B.

Vid 1881 års utgång uppgick fonden

Litt. A till

Litt. B till

mark 376,641: 46

» 509,393: 28

Summa 886,034: 74.

Vid 1882 års landtdag hade ständerna, å hvilka användningen af

fondernas tillgångar ankomme, beslutit, att utaf hälften af de räntor och

öfrig» vinstmedel, som under åren 1881, 1882 och 1883 dels tillflutit, dels

tillflyta fonden Litt. B, skulle årligen under åren 1882—1884 utbetalas

ett belopp af 1,500 mark till hvart och ett af samfunden Societas pro

fauna et flora fennica, Finska konstföreningen, Historiska samfundet och

Folkupplysningssällskapet för att af dessa samfund användas till främjande

af deras ändamål, äfvensom att bankfullmägtige egde »till nästa

landtdag inkomme med förslag rörande användningen af såväl den summa,

hvilken af nämnda hälft kan återstå, sedan från densamma afdragits förenämnde

utbetalningar samt förvaltningskostnader och legat, som ock den

del af. de fonden Litt. B under den närmast derpå följande tiden tillflytande

inkomster, hvilken på grund af bestämningarne i testamentet får

Enligt bankfullmägtiges till 1885 års landtdag aflemnade summariska

öfversigt och förslagsvis gjorda beräkningar hade tillgångarne vid utgången

af år 1884 uppgått i i S 6

fonden Litt. A till

» Litt. B » .

mark 489,621: 59

> 574,127: 36

Summa 1,063,748: 95.

Kalkylen öfver hvad som kunde disponeras upptoge:

Innestående ult. dec. 1883 .................................... mark 13,458: 16

1884 influtit..........,................................................. » 12^105: 01

Beräknad inkomst åren 1885, 1886 och 1887.... » 37,250: —

Summa 62,813: 17.

Bankfullmägtige hade föreslagit att denna summa skulle för åren

1885—1887 sålunda användas, att årligen utbetalades 2,000 mark till sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

5

funder] Societas pro fauna et flora fennica, Finska konstföreningen, Historiska

samfundet, Folkupplysningssällskapet och Finsk-ugriska föreningen;

att 10,000 mark skulle ställas till Vetenskapssocietetens disposition såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för tryckning af finska polarexpeditionens

arbeten; att till komitén för uppresande af ett äreminne öfver

J. L. Runeberg skulle utges det belopp, som utöfver de för Runebergsstodens

uppresande insamlade medel ytterligare erfordrades, utgörande omkring

6,000 mark, samt att hvad ännu återstode i behåll skulle reserveras

till användning af näst sammanträdande ständer. Efter sammanjemkning

af de skilda ståndens beslut hade ständerna slutligen förenat sig i följande

fördelning:

Konstföreningen............................................

Societas pro fauna et flora fennica.................

Folkupplysningssällskapet............................

Historiska samfundet....................................

Finsk-ugriska sällskapet.........................—

Fornminnesföreningen..................................

Föreningen »Svenska folkskolans vänner»..

Vetenskapssocieteten i ett för allt..............

årligen under 3

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

år mark 4,000

> 2,000

» 4,000

» 2,000

» 2,000

» 2,000

» 1,500

..... » 10,000

Vid 1888 års landtdag hade behållningen utgjort:

i fonden Litt. A .................................................. mark 604,375: 79

» Litt. B................................................ » 600,621:25

Summa 1,204,997: 04

Den ränteinkomst, som för åren 1888, 1889 och 1890 kunde användas,

hade utgjort mark 39,391:07.

Vid behandlingen af bankfullmägtiges förslag rörande fördelningen

hade ständerna icke fattat samstämmigt beslut, hvarför frågan för den

gången förfallit.

Vid 1891 års landtdag hade fondernas tillgångar utgjort:

fonden Litt. A.................................................... mark 841,030: 30

» Litt. B ..................................................... » 832,735:51

Summa 1,673,765:81

Den summa, som för åren 1891, 1892 och 1893 kunde disponeras,

hade beräknats till 111,752 mark 41 penni.

Af de disponibla vinstmedlen, hvilka den 31 dec. 1890 innestode i

fonden Litt. B, hade ständerna anslagit följande belopp:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

till Societas pro fauna et flora fennica............. i ett för allt

» Finsk-ugriska sällskapet................................ eko

hvaraf minst hälften var afsedd att utgöra

understöd för arkeologiska forskningar

i Asien.

» Historiska samfundet...............,..................... eko

» Fornminnesföreningen.................................... d:o

» Svenska litteratursällskapet.........................d:o

» Sällskapet för Finlands geografi.................. d:o

» Geografiska föreningen..,............................... d:o

» Folkupplysningssällskapet.............................. d:o

* Föreningen »Svenska folkskolans vänner»... d:o

> Föreningen »Finska folkskolans vänner»..... d:o

» »Kuopion isanmaallinen seura» (Kuopio

fosterländska förening................................ d:o

» Finska Konstföreningen................................ d:o

» Konstnärsgillet................................................ d:o

» Turistföreningen såsom bidrag till be
kostande

af föreningens litterära publikationer

.............................. d:o

för utgifvande af urkunder rörande Finlands

historia under de sista decennierna af

det 18:de och början af innevarande århundrade,

att disponeras af Historiska

samfundet...................... d:o

för inrättande af folkbibliotek i östra Finland,

att disponeras af Folkupplysningssällskapet d:o

till Längmanska täflingspris för vetenskapliga

och litterära arbeten, som utkomma

under åren 1891—1893............................ d:o

sålunda att ett vetenskapligt täflingspris på 3,000 mark

ställes till Finska Vetenskapssocietetens disposition samt två

litterära täflingspris, hvartdera jemväl å 3,000 mark, att af

Svenska och Finska Litteratursällskapen genom utsedde

delegerade samfäldt utdelas, med rättighet dock för bemälde

samfund att äfven i smärre täflingspris fördela de för angifna

ändamål anslagna beloppen, i fall sådant befinnes af

omständigheterna påkalladt.

6,000 mark

20,000 »

8,000 »

6,000 »

10,000 »

6,000 »

3,000 »

12,000 »

3,000 »

3.000 »

1.000 »

9.000 »

3.000 »

3,000 »

8,000 »

1,000 »

9,000 »

Summa F. mark 111,000:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

7

Äfven i Sverige hade, på sätt motionären vidare anfört, år 1877

fråga uppstått om att för de af testator angifna. ändamål använda en del

af de på Sveriges lott fallna testamentsmedlen. Denna svenska andel hade

vid 1878 års ingång utgjort 841,013 kronor 63 öre, hvaraf följande belopp

belöpte sig på de olika i testamentet föreskrifna fonderna:

fonden Ditt,. A.................................... kronor 356,361: 71

» » B.................................... » 395,561:50

» » C.................................... > 89,090: 43

Summa kronor 841,013: 64.

Frågan hade dock fått förfalla på grund af ett utlåtande af justitiekanslersembetet,

som, till en början, angående den tilltänkta utdelningen

från fonden Litt. B anfört, att tvenne, om ej flere olika tolkningar af

testamentets föreskrifter syntes kunna göras, nemligen:

den ena

att då i afseende å denna fond icke, såsom rörande fonden Litt. A

blifvit uttryckligen stadgadt, att utdelning till de med fonden afsedda allmänt

nyttiga ändamål skulle börja först sedan fonden ett visst antal gånger

genom räntans läggande till kapitalet fördubblats, och då ej heller för

fonden Litt. B. såsom för Litt. A föreskrifvits, att deraf framdeles skulle

genom afsättning från hufvudfonden bildas flere mindre fonder, hvilkas

afkomst utgjorde de medel, som skulle användas för de med fonden afsedda

ändamål, så skulle häraf kunna dragas den slutföljd, att testators

vilja och afsigt med fonden Litt. B varit, att utdelning för hvarje år af

halfva behållna räntan till vetenskaper med mera skulle bölja, om ej genast,

åtminstone då det belopp, som skulle bilda 1 serien, vore uppnådt, och

den afsedda alltjemt fortgående förökningen af samma kapilal åstadkommas

endast genom den andra halfva räntans läggande dertill;

samt den andra tolkningen

att då testator i afseende å fonden Litt. B så till vida hänvisat till

de för Litt. A gällande stadganden, att han äfven för Litt. B. föreskrifvit

»förräntning i serier», deraf uppräknades de tre första med tillägg »och

så vidare», men denna föreskrift i afseende ä fonden Litt. B, derifrån

några mindre fonder ej skulle afsättas, saknade all betydelse, der icke

något visst vilkor, hvilket här ej gerna kunde vara annat än utdelningens

påbörjande, vore fästadt vid uppnåendet af någon viss serie, då föreskrifvet

blifvit, att alla förvaltningsomkostnader och arfvoden, som anginge hvardera

fonderna Litt. A och B, skulle af denna dertill bestämda fond (Litt. B)

intill sjette seriens slut i Litt. A utgå, hvilket naturligtvis måste minska

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

beloppet af den för hvarje år uppkommande behållna räntan å fonden

Litt. B, så att, i händelse utdelning af hälften utaf samma behållna ränta

redan från första början skolat ske, tillväxten af kapitalet skulle i väsentlig

mån fördröjas; och då testator tydligen haft för afsigt att genom den af

honom gjorda donation och dervid föreskrifna så kallade förräntning i

serier bilda stora kapitaler, hvilka först »i tidens längd skulle göra önskad

verkan»; så syntes häraf kunna antagas, det testaters afsigt med fonden

Litt. B varit, hvad tydligen stadgades i afseende å Litt. A och C, att utdelning

af halfva behållna räntan för de med fonden afsedda ändamål ej

skulle få ega rum, förrän samma fond vuxit till så stort belopp, som efter

testaters sätt att räkna och uttrycka sig svarade mot »sjette seriens slut».

Vidare hade justitiekanslersembetet framhållit, att det vore omöjligt

att med full bestämdhet afgöra, hvilkendera af dessa båda olika uppfattningar

af testators ord och vilja kunde vara den rätta, men a.tt embetet

för sin del ansåge de skäl, som talade för den sist anförda åsigten, vara

öfvervägande, hvadan embetet hemstält, att Kongl. Magt måtte finna någon

utdelning af fonden Litt. B ännu icke böra ega rum.

Vidkommande derefter frågan om tillsättande af en komité, hade

justitiekanslersembetet framhållit, att embetet å ena sidan funne, att, när

de ifrågavarande fonderna och särskilt den så kallade fonden Litt. B

vuxit till sådant belopp, att utdelning af den behållna räntan deraf borde

ega rum, det enligt testamentets föreskrifter vore nödigt att bilda den af

testator omtalade komité för ombesörjande af utdelningen och fondernas förvaltning

i öfrigt, men att embetet å andra sidan ansåge, att då, efter hvad

ofvan yttrats, tiden för påbörjande af sådan utdelning ej ännu infallit och

det efter den tolkning af testamentet, som redan egt rum, ej ansetts

nödigt att redan från första början öfverlemna befattningen med testamentsmedlen

åt en komité, så kunde ej heller nu vara af testators stadganden

ovilkorligen påkalladt att låta komitén genast bildas, hvadan embetet i underdånighet

hemstälde, att med komiténs tillsättande finge tills vidare anstå.

På grund af detta utlåtande hade Kongl. Maj:t beslutit att någon

utdelning af fonden Litt. B ännu ej borde ega rum, samt att vid sådant

förhållande med tillsättande af en komité för utdelningens besörjande och

fondernas förvaltning i öfrigt skulle tills vidare anstå.

Vid finska landtdagen åren 1877—1878 hade deremot ekonomiutskottet

anfört följande:

»Såvidt utskottet kunnat finna, är härmed och genom testamentets

bestämmelser i öfrigt af testator förordnadt: att hälften af de årliga räntor,

som inflyta i fonden Litt. B, skall användas till utbetalningar af Finlands

andel i de uti testamentet bestämda legater och till bestridande tills vidare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

9

af förvaltningskostnaden för begge fonderna, samt att det, som af denna

hälft derefter återstår, finge nu redan användas för vetenskaper och sköna

konster, litterära arbeten och skrifters gratisutdelning till allmoge.»

Mot justitiekanslersembetets tveksamma tolkning af testamentets i

mer än ett hänseende dunkla ord syntes, efter motionärens förmenande,

åtskilliga inkast kunna göras. Då härtill kom me dels fondens betydliga

tillökning sedan ingången af 1878, dels det prejudikat, numera erhållits

rörande testamentets tolkning i testators hemland, vore, enligt motionärens

mening, tiden inne att göra den tillgängliga delen af fonden (Litt. B)

fruktbringande; hvadan motionären föreslagit, att Riksdagen måtte hos

Kongl. Maj:t anhålla, det vederbörande måtte ytterligare. pröfva om ej, i

likhet med hvad som redan 1881 i Finland skett, en årlig utdelning till

de af testator afsedda ändamålen af en del af räntan på fonden Litt. B

af de Längmanska testamentsmedlen måtte få ega rum, och att,, om detta

ansåges kunna ske, Kongl. Maj:t måtte enligt testators föreskrift snarast

möjligt utse en komité för förvaltning af den Längmanska testamentsfonden

och för användande af de från densamma årligen disponibla medlen.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna motion blifvit

hänvisad, får till en början meddela, att den Längmanska donationsfonden,

som står under statskontorets förvaltning, vid 1892 års slut egde

en behållning af 1,851,017 kronor 12 öre.

Då, såsom motionären framhållit, inom finska landtdagen den åsigt

gjort sig gällande, att med testamentets föreskrifter är förenligt, att. en del

af fondens afkastning redan nu användes för de i sådant hänseende i testamentet

bestämda ändamål, torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke

äfven i afseende å den Sverige tillagda andelen af testators efterlemnande

tillgångar, för hvilken andel samma bestämmelser gälla, som för den Finland

tillkommande lotten kunna vidtagas åtgärder, hvarigenom de donerade

medlens afkastning delvis komme att redan inom den närmaste tiden blifva

tillgänglig för vissa bland de allmännyttiga ändamål, den är afsedd att

främja. Vid sådant förhållande har utskottet ansett testamentets bestämmelser

ånyo böra underställas Kongl. Maj:ts ompröfning; och derest Kongl.

Maj:t skulle finna, att viss del af fondens afkastning må kunna redan nu

disponeras, torde anledning förefinnas för Kongl. Maj:t att till Riksdagen

göra framställning i ämnet.

Med anledning häraf får utskottet hemställa,

att herr friherre Nordenskiölds förevarande motion

må på det sätt bifallas, att Riksdagen beslutar att hos

Bill. till Riksd. Prat. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 27 Håjt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Kong]. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t. täcktes taga i ompröfning,

huruvida någon del af afkastningen af den

Längmanska donationsfonden må redan nu kunna för

något eller några af de i handlanden Erik Johan Längmans

testamente af den 20 december 1859 afsedda ändamål

disponeras samt derefter till Riksdagen inkomma med

det förslag, hvartill förhållande må föranleda.

Stockholm den 14 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

<i

i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

11

Bil. A.

Afskrift.

»Min qvarlåtenskap, bestående uti:

Reverser ra. m. enligt förteckning till Kapital................. S. R. 112,970:

eko d:o dra ................. » 84,154:07

d;o dra dra ................ » 45,682:56

» 242,806: 63

Af för osäkra fordringar -.................................................. »_

» 242,000: —

Värdet för 70,000 stock, dels levererade, dels under

Sotning, antages....................................-....................... *

Fordran hos Dresser & Co. & H. Matsen &.................... »

S. R.

63,000: —

15,000: —

320,000: —

hvilket kapital, mindre eller större, skall efter min död förräntas, intills

det uppnått 450,000 Rubel Silfver.

Af denna summa skall S. R. 218,750 delas uti Sju lotter,

och » 231,250 delas uti Fem lotter,

nämligen

*/T delar af R. 218,750 till förmon för Finlands

alla Stånd och Folkklasser, och

hvartill enskilta Egendoms-innehafvare

af alla Religioner höra, men dit höra

icke församlingar som hålla egen grekisk

kyrka och egen Grekisk präst, gör........ S. R. 62,500: —

*/ delar af R. 231,250 till öfverst nämndas

förmån..-................................................... * 92,500: 155,000:

7, delar af R. 218,750 till förmon för Sveriges

alla Stånd och Folkklasser............... » 156,250:

75 delar af R. 231,250 till desamme gör » 138,750: 295,000: —

S. R. 450,000: —

Åt årliga räntan skall Fru Sophie Kåskelin, som med ömhet vårdat

mig och under loppet af flere år mitt hem, jemte hennes tvenne barn min

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

1,000: —

Gud Son och Gud dotter, samt efterföljande anhöriga och personer, så länge

de lefva årligen erhålla:

till Fru Sophie Kåskelin, med flere dertill ägande dopnamn

Otteliana m. in................................................................. S. R. 1,000: —

till hennes Son Uno Kåskelin och till hennes yngsta dotter

Elida Kåskelin.............................................................

hvaraf Sonen får intills fyllda 21 år, årligen 700 Rubel, och

dottren under samma tid årligen S. R. 300. Men derefter

erhåller dottren 700 Rubel och Sonen 300 Rubel,

till Fru Kåskelins Moder Enke Fru Ljeutenantskan född

Pistolkorss, hennes namn mins jag icke, men hon är

Herr G. Kåskelins Svär Moder.......................................

till min Stjuf Syster Lovisa Klimetz..................................... :

till min Stjuf Systers Son Fredric Klimetz...........................

till dess hustru Johanna Klimetz...........................................

till min stjuf systers dotter Wendla Amalia Taube............

till min Ekonom tjenstgörande vid mitt frånfälle................

till Enke Fru Sidensjö i Lovisa, dessförinnan under namnet

Florin................................................................................. .

Snickare Enkan Malen i Fredrikshamn.................................. , ;

10 Enkor i Anjala Kapell, namnen på eu del uppgifna.... :

till Snickare hustrun Johanna Palmgren............................... ;

till Enke Fru Gröner i Stockholm Rdr 50 utgör................

30

100

150

100

40

150

25

25

70

20

30

tillsammans S. R. 2,740

Att utgå med 7s delar af årliga räntebeloppet ifrån till förmån för

finland bestämda 92,500 Rubel samt med ®/s delar af årliga räntebeloppet

från de för Sverige bestämda 138,750 Rubel.

Mine öfriga icke här antecknade, såväl kände som okände Slägtingar,

äga i följe häraf intet anspråk å min qvarlåtenskap, hvarken till större

eller mindre del, icke eller något utöfver till här förtecknade Slägtingar

än de belopp här bestämt blifvit, öfvertygad att den oberoende delen som

må hända mig okändt beroende delen af min slägt anhöriga böra prisa

denna åtgärd, då de erfara huru knappt det nu förärade är, endast beräknat

att i tidens längd kunna önskad värkan göra.

Uppgifter å mina tillgångar finnas enligt hoslaggde och framdeles utvisande

Qvittans Intyg innom förseglat Convolut inlagda i Finska Bankens

Hvalf, samt till Consul Julius Dippel i Viborg, och uti Convolut hos mig,

såsom ock uti mine för det löpande året förda och uti min omgifnings

värjo utvisande Böcker.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

13

Mine uti Finland under idkad sågrörelse uti nära 30 år i alla directioner

gjorda resor, äfven att hafva ägt ett sågverk uti öfver Torneå,

har lärt mig känna hvarje mänskligt lidande; Och hvilket om genom kultivering

in. m. småningom och först efter Sekler till det mästa afhjelpt,

ändock aldrig skall i och för Climatets svåra och Jordmånens mera vanlottade

beskaffenhet kunna frigöras från ömsom påkommande Frost-, Missväxt-,

hungers- och Farsotsår, samt deraf härrörande nöd; ja äfven ibland

de bättre stånden detta förutan uppstående fattigdom och armod, och förnämligast

då befolkningen i mohn af tid och odling hunnit tillväxa, samt

det nödvändiga Industrin derjemte såsom följd tillbragt det mehnliga, en

mängd proletärer, om hvilkas nöd ingen kan för eget bestånd sig bekymra,

har jag derföre från längre tider besluta att, till undgående delning af min

förmögenhet, qvarstå uti min Ungkarlsställning, för att sålunda igenom dem,

som öfver detta bestämma äga, få mina välmenande och bekymransfulla

önskningar uppfyllda.

Emedan berörde olägenheter och eländen känbarast upstå uti Landets

norra del, så bestämmes början i Finland att i sinom tid ske, aldraförst

och till fullo innom Uleåborgs Län, böljandes ifrån Svenska, Norska och

Rysk Arkangelska gränsorna, och att sålunda utan afbrott med nästangränsande

Län, fortsättas; Ändock så, att förr än till annat Län skrides, skall

Coinunerna inom det handhafvande Länets sedermera insedda behofver

än vidare behöfliga understödas och afhjelpas.

Det ifrån 218,750 Rubel med 2/7 delar för Finland utgående belopp,

S. R. 62,500 bestämmes till Grundfond och under benämning L:a A.

l:o) för kommunala behofver såsom Jordbruks och skogs Modell

farme, Folkskolor, bidrag till Jordgumuior, Docktorer, Lake Medel, Sjuka,

Fattiga och dylike Orkeslösa hindrade på hvilket sätt som hällst att kunna

eller förmå arbeta; och i rundeligare mohn till bättre klassens nödlidande;

Sparbanker, Understöd och lifränta för Oäkta och ej skyddegande barn,

in. in. hvad för en komun anses af behof.

2:o) för Hungers-, Missväxt- och Farsotsår, Brand och andra Natur

påkommande skador och olyckor, såsom Watten öfversvämning, Jordras,

Hagel m. m. dylikt.

3:o) för bidrag till Bergverken, Morasters uttorkning, Sjöars af- och

tilledning, Landsvägars uphjelpande och Kommunikationers befrämjande.

4:o) för Sjöfart och handel.

5:o) för Industri och slöjd.

6: o) för lifräntefond.

7:o) för Jernvägar, Kanaler och andra allmänt nyttiga företag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

Berörde grundfond S. R. 62,500 förräntas med ränta på ränta under

ett tidlopp af 6 Serier, till 4 Millioner Rubel Silfver, hvarefter utdelning

samt vidare förräntning och utdelning bör på sätt här nu utvises ske.

l:a Serien.................................... 125,000 Rubel Silfver

2:a » 250,000 »

3:e » 500,000 »

4:e » 1,000,000 »

5:e » 2,000,000 »

6:e Serien 4,000,000 häraf */4 delen 1,000,000 till Komunala Fonden

7:e » 6,000,000 > ''/a delen 2,000,000 N:o 2. N:o 3. N:o 4. N:o 5.

8:e > 8,000,000 > ''/4 delen 2,000,000

9:e . > 12,000,000 • >/• delen 2,000,000

10:e » 20,000,000 > Va ten 5,000,000 1,000,000 1,000,000 3,000,000

ll:e > 20,000,000 » V, ten 5,000,000 2,000,000 3,000,000

12:e > 20,000,000 > ''/2 ten 5,000,000 1,000,000 4,000,000

13:e » 20,000,000 . ''/, ten 5,000,000 2,000,000 3,000,000

14:e »- 20,000,000 »• ''/, ten 5,000,000 2,000,000 3,000,000

15:e > 20,000,000 » V, ten 4,000,000____2,000,000 4,000,000

Återstår 10,000,000_34,000,000 2,000,000 1,000,000 lÖ^ÖÖOÅKX) 20,000,000

— 77 Millioner Rubel Silfver.

Om behofverna för med tidsandan uppstående nyttiga inrättningar

erfordrade en längre förräntningstid, så fortsättes dermed på samma sätt;

ty fullkomligt men icke bristfälligt bör hvarje fonds skäliga behof blifva,

och främst för allt, alla märkeligt nödlidande blifva behöfliga understödda.

Arliga räntan från N:o 2 kan efter behof noga utgå, ty då N:o 1

upphör att anlitas, så kunna N:o 1 och 2 samt N:o 3 sammanslås till en

reservfond med nu tillsammans utvisande 37 Millioner Rubel Silfver, för

att af årliga räntan kunna vid förefallande omständigheter förse hvarje

Kommuns behof.

Efter det behofvet för förenämnde 5 fonder N:o 1 å 5 blifvit afhjelpa

så förräntas Grundfondens återstående 10 Millioner Rubel till erforderligt

belopp, såväl för en Lif-Ränte fond, om sådan, såsom förmonligare

mot de då existerande för försäkringstagarene uttänkt, anses behöflig,

som att årliga räntan måtte blifva tillräcklig för Jernvägsanläggningar

samt för andra nyttiga behof.

De ifrån 231,250 Rubel för Finland med 2/5 delar utgående 92,500

Rubel bestämmes till fond under benämning L:a B för Wettenskaper och

sköna konster, Litterära Arbeten och skrifters gratis utdelning till allmoge,

på det nödig förtida kännedom och hog förberedes, för att upprätthålla

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

15

och förvalta förtecknade fonder; samt för aflöningar, omkostnader och

Resor till och för Dem, Indika uti Styrelse-, Controllerings-, förvaltnings-,

räckenskaps- och bokföringsväg skola redogöra för alla fonder.

Nämnde 92,500 Rubel skola förräntas i Serier

l:sta Serien till 125,000 Rubel

2:dra d:o » 250,000 »

3:dje d:o » 500,000 » och så vidare, att för

hvarje gång som kapitalet fördubblats, så utgör det en Serie.

Af denna fond L:a B för Finland årligen utkommande ränta, deraf

deltager och utbetalar Finland med a/5 delar uti de honorationssummor,

hvilka till de deraf berättigade, skola på föreskrifvet sätt utgå; hvarjemte

alla förvaltnings Omkostnader och Arvoden som angå hvardera fonderna

L:a A och B skola af denna dertill bestämda fond intill Sjette seriens slut

i L:a A utgå; och bör om förvaltnings Arvodet öfverenskommas pr % af

för året influtna räntebelopp, t. ex. 1 % för lista Serien, med afpassad

nedsättning för efterföljande Serier, ända intills 7:de serien uti L:a A tager

sin början, då utdelning till Kommunerna påbjuder förökad Förvaltnings

personal och aflöning, samt dermed förändrad plan.

På det denna fond icke måtte betagas önskad kraft, samt att någonting

i stort måtte i en framtid kunna värkas och utföras, så får till Aflöningar,

Omkostnader, samt till Litterära behofver in. m. tillsammans icke

mer än hälften af årliga räntan användas.

För det tids uppehåll som fonden L:a A rönt, under den tid som

fonden L:a B vid förräntandet vunnit stöd, så tillkommer det fonden L:a

A att af de gemensamt förräntande fonderna intills 6:te seriens utgångerhålla

de högsta och minst tidspillande ränteinbetalningar.

Den Finlands Stats Cassa tillkommande procent penning (om något

sådant ens komme i fråga), för de till Sverige öfvergående 295,000 Rubel,

den finnes uti dessa för Finland bestämda 155,000 Rubel inbegripen.

Användandet af de för Sverige bestämda belopp skall oafvikeligen

ske efter samma bestämmelser och Schema som för Finland blifvit bestämt

och sålunda att:

Fonden L:a A erhåller 4/7 delar af 218,750 Rubel med S. R. 125,000

och återstående V7 del af D:o » » » 31,250 be
stämmes

under benämning af fonden L:a C för Svenska Coursens uphjelpande,

att till en början uti Sverige eller där högsta ränta kan fås,

förräntas, och hvarigenom Serie tiden förkortas men sedan i Utlandet där

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

räntan förmonligst erlägges och säkerhet för Kapitalet finnes, vid förmonligaste

Cours tillfälle utlånas och förräntas, och att derifrån vidare till

egna och andra Länders Bolag, samt Läne- och Provins-Banker afgifvas,

där högre ränta påräknas kan, och slutligen, då Kapitalet fått tillväxa, till

Regeringar utlånas.

Enär denna fond L:a C igenom förräntning upphunnit till Etthundrade

Millioner Riksdaler Svenskt Riks Mynt, då indrages till förmon för

Staten halfva årliga räntan såväl i Ädel Metall efter utvisande behof, som

uti Wexlars afgifvande, under det att utlåning och förräntningen i Utlandet

och indragning af halfva årliga räntan sålunda bör utan afvikelse och efter

utvisande Schema fortgå.

Antages att

ll:te Serien lämnar 100 Millioner Rdr. Riksmynt då indrages årliga räntan

tillvuxna lönefond, med god beräkning kunna underhålla sina egna Commanditer,

hvilka å orter såsom London m. m. böra förenas med de Män

hvilka för Handeln och Industrin äfven böra lika af Finland som af Sverige

å Utrikes orter stabla hållas.

Alla Löner och Kostnads Utgifter utgå främst till så stort belopp

som det någonsin erfordras, hvarefter resten af årliga halfva räntan tillfaller

behofvet för Wettenskaper och sköna Konster.

En Committée bildas för att handhafva allt detta, hvaribland 2:ne

Wettenskapsmän och 2:ne Handlande, hvilka inom hvar sin Corps utse de

sina, och dessa utse en präses, hvilka tillsammans utse personer af hvarje

stånd, och till antal efter behof.

Ofvanstående har jag med fullt förstånd och fri villja beslutit vara

min yttersta villja och testamente, och har för detsamma^ bevittnande tillkallat

2:ne mina bekante Herrar Pontus Kleman och Samuel Johnson, som

skedde i London den 20 December 1859.

14:de

15:de

som o]

12:te

13:de

för 1 /2va Kapitalet.

då indrages halfva rån

tan som ofvan.

Rdr. Riksmynt

400 » » » deraf indrages hälften

\ på enahanda sätt allt framgent fortfares.

Sverige bör i anseende till sin i L:a B ägande större och då redan

E. J. Längman.

(Sigill.)''

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

17

Att Herr Brukspatron Eric Johan Lsengman med fullt förstånd och

fri villa undertecknat detta dokument såsom sin yttersta vilja och testamente,

varder af oss för detta ändamål tillkallade vittnen, af hvilka jag

Johnson fått fullständig kännedom, härmed under Eds förpligtelse betygadt.

London den 20 December 1859.

Sam. Johnson. Pontus Kleman.

Lika lydande med originalet betygar

Ex officio

Carl Blaclcstadius.

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 4 Sami.

1 Afd. 21 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:66 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning och användning af den Längmanska donationsfonden. s. 13 i texten