Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds framställningar dels under riksstatens fjerde hufvudtitel om anslag till Generalstabens topografiska arbeten och dels under sjette hufvudtiteln om anslag till rikets ekonomiska kartverk.

1893-02-21 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:7a, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds framställningar dels under riksstatens fjerde hufvudtitel om anslag till Generalstabens topografiska arbeten och dels under sjette hufvudtiteln om anslag till rikets ekonomiska kartverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

1

ur:o 7 a.

Ank. till Riksd. kansli den 21 febr. 1893, kl. 3 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds framställningar dels

under riksstatens fjerde hufvudtitel om anslag till Generalstabens

topografiska arbeten och dels under sjette hufvudtiteln

om anslag till rikets ekonomiska kartverk.

(2:a U. A.)

I den till Riksdagen den 16 nästlidne januari aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t under anslagstiteln

»Generalstabens topografiska arbeten» å fjerde hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja, till fortsättande af

generalstabens topografiska arbeten, 90,000 kronor.

Vidare har Kongl. Maj:t i samma proposition under sjette hufvudtiteln

föreslagit, att Riksdagen måtte, utöfver det å nämnda hufvudtitel

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor,

under samma hufvudtitel på extra stat för år 1894 anvisa till de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län och de delar af Vesterbottens

län, som vore belägna ofvan odlingsgränsen eller ingå i kartblad,

tillhörande den under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län,

31,000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afä. 5 Häft. (N:o 7 a.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

45.000 kronor, eller tillsammans 70,000 kronor, äfvensom medgifva, att

möjligen uppstående behållningar å båda anslagen Unge användas äfven

till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I enlighet med hvad utskottet anmält i punkten 2:o) af sitt utlåtande

n:o 7, får utskottet här i ett sammanhang afgifva yttrande öfver

dessa Kongl. Maj:ts framställningar.

Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för den 14 nästlidne januari inhemtas, att chefen för

generalstabens topografiska afdelning i skrifvelse till Konungen den 26

november 1892 erinrat, att flera gånger och särskildt i dåvarande afdelningschefens

skrifvelse den 16 november 1889 med styrka framhållit, att

generalstabens topografiska arbeten ej kunde nöjaktigt ordnas med ett

mindre årsanslag än 90,000 kronor, att sistnämnde afdelningschef till stöd

för denna åsigt åberopat samstämmande uttalanden såväl af sin företrädare

i embetet, som af de sakkunnige män, hvilka. tid efter annan af

Kongl. Maj:t erhållit uppdrag att söka bringa frågan om vårt lands kartläggning

till en lycklig lösning, att på grund af dessa af kartverkskommissionen

jemväl förordade framställningar Kongl. Maj:t såväl af 1892

års Riksdag som af de båda närmast föregående äskat eu förhöjning till

90.000 kronor i årsanslaget till generalstabens topografiska arbeten, men

att Riksdagen icke beviljat högre belopp än 75,000 kronor, dervid Riksdagen

emellertid medgifvit, att möjligen uppkommande besparingar på de

ekonomiska kartvei''ken finge för de topografiska arbetena användas.

För sin del hade — meddelar departementschefen — den nuvarande

chefen för generalstabens topografiska afdelning förklarat sig i allo vara

af samma åsigt som företrädaren. Om, hade han yttrat, otillräckligheten

af det för de topografiska arbetena anvisade anslag redan förut

vållat svårigheter, måste verkningarna deraf för framtiden så mycket

mera göra sig gällande, som från och med år 1898 förökade oafvisliga

kraf komme att ställas på afdelningens utgiftsstat, under det att besparingar

till motsvarande belopp icke kunde å de ekonomiska kartverken

beredas.

I förslaget till 1893 års stat hade dessa beräknats att utgå med

saminanlagdt 6,000 kronor och efter afdelningschefens åsigt vore detta

också det största belopp, hvartill nämnda besparingar under för handen

varande förhållanden kunde bringas.

Hvad det allmänna ekonomiska kartverket anginge, upptoge arfvodesstaten

för der anstälde kartografer och öfriga biträden ensam för sig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

3

ett belopp af i det närmaste 41,000 kronor, eller 56 proc. af kartverkets

hela årsinkomst, ett förhållande, beroende derpå, att för närvarande 10

af kartverkets 11 kartografer tjenat så länge, att de på grund af Kongl.

brefvet den 16 juni 1875 blifvit uppflyttade i högsta arfvodesklassen.

De återstående, till omkostnader vid fält- och byråarbetena disponibla

medlen kunde enligt afdelningschefens åsigt endast med svårighet räcka

till att bekosta fältarbetena i den omfattning, som personalens behöriga

användande kräfde, och att möjliggöra uppfyllandet af åtagna förbindelser

i afseende å kartornas af de respektive länen bekostade utgifning.

Besparingar å anslaget till Norrbottens läns kartverk åter kunde

åstadkommas endast genom att något fördröja den hittills raskt fortgående

utgifningen af redan färdigmätta blad, en omständighet, så mycket beklagligare,

som ifrågavarande- kartverk afsåge upprättandet af en på

samma gång topografisk och ekonomisk karta öfver denna landets nordligaste

del.

Ett bidrag af 6,000 kronor från de båda ekonomiska kartverken

vore emellertid, fortsätter afdelningschefen, långt ifrån tillräckligt att i

afsevärd grad ändra det topografiska kartverkets ekonomiska ställning.

Så kunde, oaktadt, hvad år 1893 anginge, nämnda belopp beräknats att,

utöfver det beviljade årsanslaget 75,000 kronor, tillgodokomma ifrågavarande

kartverk, för årets fältmätningar, deruti inberäknade nödiga öfningsarbeten

samt i hög grad behöfliga revideringsarbeten, icke beredas

större tillgångar än 24,700 kronor, eller ej fullt en tredjedel af det beviljade

årsanslaget, och kunde man äfven i gynsamt fall icke beräkna att

för denna summa erhålla mera än 25 qvadratmil nymätt areal, eller

ungefär hvad som inrymdes på ett af kartverkets blad i skalan 1:100,000.

Kartverkets öfriga tillgångar toges nemligen helt och hållet i anspråk

för geodetiska, höjdmätnings-, rit- och gravyrarbeten, för hvilka

eu väl utbildad personal måste underhållas, äfvensom för öfriga med

kartverkets utgifning förbundna utgifter, och slutligen måste jemväl medel

beredas för den på senare tider tillkomna nya utgiftsposten, stomkartesam

mansättningen.

Enda utvägen att inom ramen af de hittills beviljade anslagen tillgodose

sådana nya kraf på kartverkets utgiftsstat vore, enligt afdelningschefens

åsigt, att ytterligare inskränka de redan nu i otillräckligt omfång

bedrifna nymätningarna och att nästan alldeles inställa revideringsarbetena,

hvilka redan ''förut långt ifrån bedrifvits till den utsträckning, som af

kartverkets underhållande i tidsenligt skick betingades. Om man således

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

ville förebygga, att nuvarande för kartverkets utveckling och bestånd

högst ogynsainma förhållande jemväl under år 1894 skulle komma att

fortfara, vore enda utvägen att, på sätt föregående afdelningschefer föreslagit,

höja årsanslaget till topografiska kartverket till 90,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen skulle, yttrar afdelningschefen,

nästan helt och hållet komma nymätningen och revideringen till godo,

hvarigenom också dessa de mest inagtpåliggande grenarna af afdelningens

verksamhet skulle kunna bringas till den höjd af utveckling, som de

under nuvarande förhållanden rätteligen kunde och borde intaga.

På grund häraf hade chefen för generalstabens topografiska afdelning

hemstält, att anslaget till generalstabens topografiska arbeten måtte

för år 1894 bestämmas till 90,000 kronor.

Denna framställning hade tillstyrkts af såväl kommissionen för de

allmänna kartarbetena som af t. f. chefen för generalstaben.

Departementschefen har för egen del yttrat, att, då han de flera gånger,

han såsom chef för generalstaben haft att handlägga frågan om anslaget

till det topografiska kartverket, städse uttalat sig för nödvändigheten

af dettas ökande och han, i likhet med samtlige de i ärendet hörda

myndigheter, fortfarande vore af den åsigt, att ett bedrifvande af nämnda

kartverks arbeten i den jemförelsevis mindre betydande omfattning, som

anslagets förutvarande belopp medgåfve, ur ingen synpunkt kunde anses

vara för det allmänna fördelaktigt, han funne sig böra understödja afdelningschefens

förevarande förslag.

Chefen för civildepartementet har till statsrådsprotokollet öfver civilärenden

för den 14 nästlidne januari i fråga om behofvet af anslag till

de ekonomiska kartverken anfört hufvudsakligen följande:

Enligt faststälda stater för de ekonomiska kartverken för innevarande

år skulle kostnaderna under året utgöra:

för det allmänna ekonomiska kartverket, som hade att kartlägga

södra och mellersta delarne af riket, 69,700 kronor och

för Norrbottens läns ekonomiska kartverk 28,200 kronor.

De tillgångar, som för dessa utgifter kunde påräknas, vore

för mellersta och södra delarne af riket:

anslag på ordinarie stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000

kronor, under anslaget till landtmäteristaten besparade 24 andre-landtmätarelöner

21,600 kronor samt förslagsvis beräknad inkomst för under

år 1892 försålda kartor och beskrifningar 100 kronor,'' eller tillhopa

72,700 kronor; och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

5

för Norrbottens län:

anslag på extra stat 31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst

genom försäljning af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller tillhopa

31,200 kronor.

A tillgångarna för hvartdera kartverket beräknades sålunda ett öfverskott

af 3,000 kronor och, enligt hvad Kongl. Maj:t beslutat, finge det

sålunda å de extra anslagen till kartverken uppstående öfverskottet i mån

af behof användas till bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.

I skrifvelse den 26 november 1892 hade afdelningschefen vid generalstabens

topografiska afdelning gjort framställning om de anslag, som

för kartarbetenas bedrifvande under år 1894 erfordrades, och i detta afseende

hemstält, att de för innevarande år för ifrågavarande ändamål anvisade

anslag äfven måtte för år 1894 få utgå med oförändrade belopp,

hvarjemte afdelningschefen föreslagit, att, liksom hittills skett, medgifvande

måtte lemnas att använda den behållning, som möjligen kunde uppstå å

de ekonomiska kartverkens anslag, till bestridande af utgifter för generalstabens

topografiska arbeten.

Hvad afdelningschefen sålunda hemstält och föreslagit hade af kommissionen

för de allmänna kartarbetena förordats till bifall.

Med anledning deraf att, ehuru uti den framställning, som legat till

grund för Kongl. Maj:ts hemställan till Riksdagen år 1892 om anslag till

de ekonomiska kartarbetena, dåvarande afdelningschefen vid generalstabens

topografiska afdelning uttalat den mening, att anslaget till Norrbottens

läns ekonomiska kartverk kunde för år 1894 nedbringas till 24,000 kronor,

nuvarande afdelningschefen i det nu föreliggande förslaget upptagit

•anslaget till detta kartverk till oförminskadt belopp, hade departementschefen

från nuvarande afdelningschefen begärt och erhållit en promemoria,

deruti afdelningschefen hufvudsakligen anfört följande:

»Innan man genom minskning i anslaget till Norrbottens kartverk

föranleder rubbning i arbetenas gång och tvingar till minskning af den

nu befintliga, arbetsskickliga personalen, som sedan ej inom flera år kan

med fullgoda arbetskrafter ersättas, synes mig att det vore rätta tidpunkten

att, i samband med bestämmande af 1895 års anslag, pröfva frågan,

huruvida Sveriges kartläggning norrifrån skall upphöra, då man nått

södra gränsen för den nu planlagda kartan öfver Norrbotten, 05:te parallelgraden.

samt uppmätt de delar af Vesterbottens län, som ligga ofvan

odlingsgränsen, eller om det ej fastmera vore i alla ufseenden fördelakti
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

gare, att med den befintliga personalen, som är van vid arbeten i dessa

trakter och i denna lilla mätskala samt hittills visat ett synnerligen godt

arbetsresultat under förhållanden, som ej hafva sin motsvarighet i landets

sydligare delar, fortsätta arbetena åtminstone öfver hela den del af Vesterbottens

län, som ej behöfver uppmätas i utförligare skala än den hittills

för Norrbottens län använda.

Från denna senare förutsättning, som synes mig i alla afseenden

naturligast och fördelaktigast, då man derigenom bibehåller kontinuitet

i arbetena och använder arbetskrafterna, der de på grund af sin utbildning

bäst lämpa sig, har man äfven utgått i den utredning angående

hela landets topografiska kartläggning, soin medföljde framställning till

1890 års riksdag angående förhöjdt anslag till generalstabens topografiska

arbeten. Man torde äfven få antaga att Riksdagen, åtminstone i hufvudsak,

gillade den gjorda framställningen samt de skäl och utredningar, på

hvilka den grundade sig, då på framställningen följde en anslagsförhöjning,

visserligen ej den begärda till 90,000 kronor, men dock en förhöjning

från 60,000 kronor till 75,000 kronor.

Skall Norrbottens kartverks personal fortsätta med uppmätning af

Vesterbottens län utöfver redan bestämda delar deraf, bör beslut derom

fattas i samband med bestämmandet af 1895 års anslag, på det att nödiga

förarbeten, triangelmätning och stomkartesaminansättning, må i tid

hinna utföras.

Förr, än denna fråga blifvit afgjord, torde ej heller minskning böra

ske i kartverkets anslag. Minskas nemligen detta anslag utan motsvarande

förhöjning i den topografiska afdelningens arbetsanslag, så kan ej den

topografiska afdelningen i rätt tid triangulera och bereda stomkarta, för

den händelse man sedan skulle vilja kartlägga nu ej afsedda delar af''

Yesterbotten.

Men äfven under den förutsättning, att Norrbottens kartverk, som

visar det gynsammaste förhållandet mellan kostnad och arbetsqvantitet,

om några år skulle upphöra, måste väl i alla händelser personalens arbetsduglighet

på lämpligaste sätt tagas i anspråk intill den tid, då kartograferna

kunna erhålla pension. Äfven ur denna synpunkt är det fördelaktigt,

om medel beredas till nödiga triangulerings- och stomkartearbeten,

så att dessa kartografer kunna finna sysselsättning i nordliga

Sverige till fortsättning af sina föregående arbeten. De lemna der ett

vida värdefulare bidrag till landets kartläggning, hvilket ju är alla arbetenas

slutmål, samt åstadkomma en vida billigare arbetsprodukt, än

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 7 a.

7

om de skola med dryga kostnader förflyttas till mellersta Sverige och

der på äldre dagar inöfva nya arbetsmetoder och lefva under nya förhållanden,

der de ej kunna, såsom hittills, åtnöja sig med mindre ersättning

än öfrige kartografer.

Så vidt skilda, som. norra och södra Sverige äro, torde det utan

allt tvifvel vara fördelaktigast att inom hvardera landsändan arbeta med

ur ortens befolkning rekryterad personal; då man är nog lycklig att

hafva en liten corps, som i norra Sverige arbetar billigt och väl, bör

man ej nu ställa densamma på indragning för att kanske om ett eller

annat årtionde åter nödgas med uppoffring af tid och penningar bilda

en ny i något af de norrländska länen, der de söderifrån kommande arbetskrafterna

ej visa sig lämpliga. Snarare då så länge som möjligt draga

fördel af densamma inom ett område, der den är lämpligare än de öfriga

arbetskrafter, man disponerar.

På grund af hvad som ofvan blifvit anfördt anser jag mig ej kunna

förorda en minskning i det till Norrbottens läns kartverk nu utgående

anslaget, förr än afgjordt blifvit, huruvida ej kartverkets personal bör

öfvertaga hela Vesterbottens läns uppmätning eller åtminstone trygghet

vunnits för utförandet af triangelmätnings- och stomkartearbeten i det

omfång att Norrbottens kartverks nuvarande personal kan under sin återstående

tjenstetid beredas tillfälle till fortsättning af sina arbeten i norra

Sverige.»

Då en minskning af anslaget till Norrbottens läns ekonomiska kartverk,

innan den i promemorian vidrörda frågan om kartläggning af Vesterbottens

län genom detta kartverks personal blifvit afgjord, måste komma

att medföra olägenhet, derest beslut framdeles fattades, att kartverket

skulle bibehållas för kartläggning af sistnämnda län, i hvilket fall anslaget

fortfarande blefve behöfligt till dess nuvarande belopp, samt å

andra sidan anslagets bibehållande oförminskadt för år 1894 medförde den

förmån, att kartan öfver Norrbottens län och de delar af Vesterbottens

län, som det redan nu vore bestämdt att ifrågavarande kartverk skulle

bearbeta, blefve fullbordad tidigare än eljest skulle blifva fallet, ansåge

departementschefen sig böra förorda att anslaget för år 1894 bestämdes

till samma belopp, som under en följd af år utgått, eller 31,000 kronor,

liksom departementschefen icke hade något att erinra i afseende å det för

det allmänna ekonomiska kartverket föreslagna anslagsbeloppet.

Med anledning af afdelningschefens hemställan att möjligen uppstående

behållningar å anslagen till de ekonomiska kartverken måtte få användas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

till bestridande af utgifter för de topografiska kartarbetena, ansåge departementschefen

sig böra upprepa sin vid två föregående tillfällen, vid behandlingen

af frågan om anslag till de ekonomiska kartverken, gjorda

erinran att, derest det årliga anslaget till det topografiska kartverket höjdes

till 90,000 kronor, hvarom Kong!. Maj:t besluta att till Riksdagen

göra framställning, det icke vidare blefve behöfligt att för de topografiska

kartarbetena anlita besparingar å de ekonomiska kartverkens anslag. Då

emellertid det medgifvande i afseende å dylika besparingars användande,

som hittills plägat af Riksdagen lemnas, fortfarande vore behöfligt, derest

Kongl. Maj:ts berörda framställning icke skulle komma att af Riksdagen

bifallas, syntes ett dylikt medgifvande äfven för år 1894 böra af

Riksdagen äskas.

Det förslag till landtinätericorpsens omorganisation, hvilket departementschefen

vid föregående tillfällen omnämnt såsom berörande det ekonomiska

kartverket och de derför behöfliga anslag, hade ännu icke blifvit

slutligen pröfvadt. De besparade andre-landtmätarelönerna vore fortfarande

alltså för de ekonomiska kartverken att påräkna.

Då Kongl. Maj:t nu åter förnyat sin af de tre senaste lagtima Riksdagarne

afslagna framställning om förhöjning till 90,000 kronor af anslaget

till det topografiska kartverket, samt behofvet af ökade hjelpmedel

för bedrifvande af särskildt vissa till detta kartverk hörande arbeten synts

utskottet efter den utredning i ämnet, som lemnats till statsrådsprotokollet,

vara till fullo ådagalagdt, har utskottet ansett sig böra här ingå

i undersökning, huruvida icke genom vidtagande af ändamålsenliga åtgärder

beträffande anordningen af kartarbetena i deras helhet skulle kunna

beredas möjlighet att, utan att öfverskrida summan af de till kartverken

nu utgående anslag och utan att träda de ekonomiska kartverkens speciella

intresse för nära, tillgodose ifrågavarande behof. Såsom ett steg i

sådan rigtning har då för utskottet framstält sig ett återupptagande, ehuru

i betydligt modifierad form, af den plan till de allmänna kartarbetenas

bedrifvande, som Kongl. Maj:t, i anledning af 1880 års Riksdags skrifvelse

i ämnet, framlade för 1885 års Riksdag, men som då icke vann Riksdagens

godkännande. Enligt denna plan skulle de ekonomiska och topografiska

kartverken i afseende å personal och anslag sammanslås till ett

enda kartverk, benämndt »rikets allmänna kartverk», hvarjemte vederbörande

anslag skulle något höjas och åtskilliga förenklingar vidtagas i ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7 a.

9

betsmetoderna. Utskottet föreställer sig nu, att om en närmare förening

mellan de olika kartverken kunde åstadkommas så till vida, att dels de

till dem utgående anslag sammanfördes till ett enda, hvilket af Kongl.

Maj:t sedermera finge mellan de tre verken fördelas, dels ock de hinder, hvilka

för närvarande i viss mån förefinnas för ett användande af ett verks personal

för något af de andras behof, undanröjdes, härigenom skulle beredas

afse värd a fördelar och detta icke allenast för de topografiska utan äfven

för de ekonomiska kartarbetena. Olägenheten af att de till de allmänna

kartarbetena anvisade anslagen äro till på förhand af Riksdagen bestämda

belopp fördelade mellan de tre verken synes utskottet tydligen framgå

deraf, att verkens arbeten äro i vissa afseenden likartade och i andra åter

af hvarandra beroende. Det närmare samarbete mellan verken, som skulle

möjliggöras genom den af utskottet förordade anordningen, måste enligt

utskottets förmenande vara egnadt att åstadkomma en minskning i åtskilliga

utgiftsposter, hvarigenom åter ökade medel kunde blifva tillgängliga

för tillgodoseende af sådana grenar af det allmänna kartläggningsarbetet,

hvilka vid hvarje tidpunkt kunde anses företrädesvis deraf vara

i behof.

I afvaktan på att utredning och förslag i det af utskottet ofvan angifna

syfte blifver af Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagdt, anser sig utskottet

emellertid icke kunna förorda någon förhöjning af nu utgående

anslag till de topografiska arbetena.

Hvad Kongl. Maj:t under anslagstiteln »rikets ekonomiska kartverk»

äskat och föreslagit har icke gifvit anledning till annan särskild erinran

från utskottets sida än att utskottet, med afseende å innehållet i chefens

för generalstabens topografiska afdelning i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

omförmälda promemoria, velat framhålla angelägenheten af att

definitivt beslut snarast fattas, huru vida den ursprungligen allenast för

Norrbottens län afsedda, enklare och i mindre skala försiggående ekonomiska

kartläggningen skall utsträckas längre söderut, än nu är bestämdt

eller icke; och har utskottet i detta hänseende förestält sig, att med afseende

ej mindre å ifrågavarande kartläggnings relativa billighet än äfven

derå, att skalan och metoden synas vara fullt tillfyllestgörande äfven för

de inre, glest bebyggda delarne af mellersta Norrland, samt möjligen äfven

för vissa delar af södra Norrland och norra Svealand, samma kartläggning

borde få fortgå icke obetydligt längre söderut. Härigenom skulle de för

fullbordande af hela landets ekonomiska kartläggning erforderliga kostnaderna

komma att nedbringas, i följd hvaraf, om nu utgående anslagsbelopp

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 5 Käft. (N:o 7 a ) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Statsutskottets Utlåtande - N;o 7 a.

fortfarande under en följd af år anvisades, denna kartläggning kmnme att

fullbordas tidigare än man nu kan beräkna.

I sammanhang med det förestående har utskottet till sist velat fästa

uppmärksamhet på en i fråga om användningen af anslaget till de topografiska

arbetena förekommande, enligt utskottets förmenande, mindre

egentlig anordning. Enligt hvad utskottet inhemtat, utgå nemligen

från detta anslag dagtraktamenten jemväl till de aspiranter vid generalstaben,

hvit ka under den egentliga aspiranttiden för sin egen utbildning

äro kommenderade till tjentsgöring vid de topografiska arbetena. Da

denna deras tjenstgöring emellertid icke är till något egentligt gagn,

utan snarare till hinders för fortgången af dessa arbeten, synes det utskottet

rigtigare, att medel till ifrågavarande dagtraktamenten beredas från

annat håll.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

a) att Kongl. Maj:ts under fjerde hufvudtiteln

gjorda framställning om anslag till fortsättande af

generalstabens topografiska arbeten må på det sätt bifallas,

att Riksdagen till berörda ändamål på extra stat

för år 1894: anvisar 75,000 kronor,

b) att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens

sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk uppförda

ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel

på extra stat för år 1894 anvisa till de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län och

de delar af Vesterbottens län, söm äro belägna ofvan

odlingsgränsen eller ingå i kartblad, tillhörande den

under utgifning varande kartan öfver förstnämnda län,

31.000 kronor och för de ekonomiska kartarbetena i

öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76.000 kronor, äfvensom medgifva, att möjligen upp
stående

behållningar å båda anslagen må användas

äfven till bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket. å

Stockholm den 21 februari 1893.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

TRYCKT I CENTRA J.-TRYCKERJET, 9TOCKUOI.M, 186*.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:39a Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl Maj:ts framställningar dels under riksstatens fjerde hufvudtitel om anslag till generalstabens topografiska arbet s. 24 i texten