Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående stämpelafgiften.

1894-04-22 · 133 sidor, varav 126 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 126 av 133 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1894:17, Betänkande, angående stämpelafgiften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

1

ft:o 17.

Ank. till Eikad. kansli den 24 april 1894, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående stämpelafgiften.

I proposition, n:o 43, af den 21 sistlidne februari har Kongl. Maj:t,

under åberopande af bifogadt protokoll öfver finansärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen närlagdt förslag till ny

förordning angående stämpelafgiften, hvilket förslag finnes här nedan

intaget.

Innehållet i berörda förslag hänför sig, lika väl som bestämmelserna

i nu gällande stämpelförordning, till två väsentligt olika slag af pålagor.

Det ena slaget tillhör den grupp, som inom finansvetenskapen sammanfattas

under benämningen afgifter (Gebuhren) och karakteriseras såsom

vedergällning för särskilda genom det allmännas försorg den enskilde på

grund af hans egen begäran gjorda tjenstår. Bestämmelser i detta ämne,

afseende afgifter för offentliga myndigheters åtgöranden, innehållas i I Art.

af förslaget. Detsamma i öfrigt innehåller deremot, i likhet med motsvarande

delar af gällande stämpelförordning, stadgande!! om pålagor, hvilka

utgöra skatter i egentlig mening, tvångsbidrag till bestridande af offentliga

kostnader, som göras till samtlige skattdragandes fördel.

Bestämmelserna i förslagets I Art. öfverensstämma nästan helt och

hållet med bestämmelserna i samma artikel af nu gällande stämpelförordning.

Frånsedt, att vid den i 1 § gjorda indelning af statsmyndigheterna

med afseende å stämpel till deras expeditioner inom fjerde afdelningen

tillkommit det nya embetsverket landtbruksstyrelsen, har — förutom i afseende

å tariffrubrikerna Protokoll angående bevakning vid domstol af

testamente samt Slutsedel, om hvilka här nedan vidare förmäles — ändring

vidtagits endast beträffande Protokoll angående inregistrering af bouppteckning,

för hvilken handling stämpelfrihet ansetts påkallad, då handlingen

erfordras för erhållande af sådan restitution af stämpelafgift, hvarom i för
Bili.

till Riksd. Prot. 1994. 9 Sand. 1 Afd. 17 Håft. (N:o 17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

slaget stadgas, samt i 7 §, der bestämmelse ansetts böra införas om frihet

från stämpel i mål rörande stämpelafgifter. Utskottet för sin del har heller

icke funnit anledning att förorda någon ändring i hvad förslaget i denna

del innehåller. Visserligen har en vid innevarande riksdag väckt och till

utskottet hänvisad motion om upphäfvande af ståmpelafgiften å utnämningsbref

för riddare och kommendörer samt åsättande i stället af bevillning

för riddare- och kommendörsvärdighet — i anledning af hvilken motion

utskottet afgifver särskilt betänkande — gifvit utskottet anledning att beakta

det missförhållande, att Riksdagens afsigt med dess beslut om nyssberörda

handlingars stämpelpligtighet för närvarande alldeles icke vinnes,

då dylika utnämningsbref endast undantagsvis lösas, något som förklaras

deraf, att sådan skyldighet för närvarande icke anses författningsenligt

åligga den utnämnde; men då utskottet är förvissadt, att Kongl. Maj:t,

sedan uppmärksamheten blifvit fäst på denna fråga, icke skall underlåta att

träffa nödiga anstalter för åstadkommande af ändring i berörda missförhållande,

så att icke ordensdekoration utlemnas utan att utnämningsbref

förut blifvit utlöst, har utskottet funnit omförmälda motion icke böra i

detta sammanhang föranleda någon utskottets hemställan.

Förslagets bestämmelser i de delar, som, enligt hvad ofvan anförts,

hänföra sig till skatter i egentlig mening, förete, i motsats till bestämmelserna

angående afgifter, ganska betydande olikheter med gällande stämpelförordning.

Vid granskning af förslaget i dessa delar finner man, huru

som bestämmelserna deri afse dels en direkt förmögenhetsskatt, arfsskatt eller,

närmare bestämdt, skatt å hvad finansläran benämner öfverlåtelser af egendom

utan vedergällning (arf, testamente, gåfva), dels ock eu skatt på allmänna

rörelsen, i förslagets motivering sammanfattad under benämningen »öfriga

slag af stämpelskatt». I sjelfva verket äro dessa skatter, ehuru de begge

skulle uppbäras medelst stämpel, af helt olika slag; och det synes utskottet,

att denna omständighet redan i och för sig borde tala emot deras sammanförande

i skattelagstiftningen. Men äfven rent praktiska skal torde

kunna anföras för särskiljande af bestämmelserna rörande det ena och det

andra slaget. För vinnande af öfverskådlighet öfver de särskilda slag af

inkomster, som ingå i statens hushållning, måste det nemligen vara af icke

ringa vigt, att arfsskatten upptages såsom en särskild inkomsttitel i riksstaten.

Ett steg i denna rigtning har utskottet ansett kunna tagas redan

nu, i det att den i 8 § förekommande tariffen för de enskilda stämpelpligtiga

handlingarna — hvilken i Kongl. Maj:ts förslag är såsom ett helt

ordnad i bokstafsföljd — blifvit i utskottets här nedan intagna författningsförslag

delad i två afdelningar, omfattande den ena de handlingar, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

3

förmedla upptagandet af arfsskatten (bouppteckning, fideikommissbref och

testamente) samt de med dem likartade (gåfvobref, morgongåfvobref och

äktenskapsförord) och den andra de, å hvilka annan stämpelskatt lägges.

Detta särskiljande torde dock icke vara för ändamålet tillräckligt, utan lära

derför äfven erfordras andra åtgärder — såsom exempelvis anskaffande af

särskilda stämplar för uppbörden af arfsskatten — i syfte att arfsskatten

måtte komma att särskilt, redovisas i statsverkets räkenskaper. Utskottet

har derför ansett sig böra föreslå, att hos Kongl. Maj:t göres framställning

i sådan rigta in g.

För att i den jemförande öfversigten här nedan af Kongl. Maj:ts och

utskottets författningsförslag underlätta jemförelsen har utskottet i följd af

den ifrågavarande paragrafens uppdelning i två afdelningar låtit, hvad denna

paragraf angår, vid tryckningen af Kongl. Maj:ts förslag delvis omkasta

ordningsföljden de särskilda rubrikerna emellan.

Ett konseqvent särskiljande af författningsförslagets innehåll i öfrigt

enligt samma grund, som i nyssberörda tarif iakttagits, har icke kunnat af

utskottet medhinnas, men utskottet har ansett sig böra till Riksdagen hemställa

om påkallande af Kongl. Maj:ts medverkan för en utredning i ämnet.

Innan utskottet härefter öfvergår till en närmare granskning af det

föreliggande förslaget i hvad det afser ä ena sidan arfsskatten och å andra

sidan öfriga slag af stämpelskatt, anser sig utskottet böra framhålla, att,

derest den nu ifrågasatta utvidgningen af arfsbeskattningen under formen

af stämpelskatt i hufvudsak vinner Riksdagens godkännande, det torde vara

ändamålsenligt att i viss mån modifiera hittills gällande förbud för offentlig

myndighet att mottaga stämpelpligtig handling med mindre än att densamma

redan vid ingifvandet är försedd med eller åtföljes af stämpel till

föreskrifvet belopp. ■ Utskottet föreställer sig nemligen, att det under berörda

förutsättning borde, särskildt till förebyggande af misstag från allmänhetens

sida vid stämpelbeläggningen, vara lämpligt, att i författningen fastsloges,

att, då den embets- eller tjensteman, som skall mottaga handlingen, tillika

är stämpelförsäljningsraan, erforderliga stämplar skola hos honom köpas och

af honom åsättas handlingen. I sådant syfte har i utskottets nedanintagna

författningsförslag upptagits ett tillägg till 34 §, hvarjemte på vederbörliga

ställen i stämpeltariffen uttrycket »vara försedd med stämpel» ändrats till

förses med stämpel». Eu gifven följd af detta förslag har blifvit, att utskottet

måst i 31 och 39 §§ föreslå delvis förändrade bestämmelser rörande

stämplars makulering; hvarjemte ansetts lämpligt, att tillfälle bereddes

för den, som sådant önskade, att erhålla qvitto å medel, som han för inköp

af stämplar a domnat till embets- eller tjensteman, för sist berörda

ändamål har utskottet föreslagit ett ytterligare tillägg till nyssnämnda 34 §.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

A) Arfsskatten.

De föreslagna bestämmelserna rörande arfsskatten, lika väl som förslaget

i hvad detsamma afser öfriga slag af stämpelskatt, öfverensstämma,

såsom jemväl inhemtas af förberörda statsrådspi’otokoll, väsentligen med

det förslag till bestämmelser i ämnet, hvilket inom finansdepartementet

utarbetats af särskilda, af chefen för nämnda departement enligt nådigt

bemyndigande tillkallade komiterade för deltagande i beredningen af föreliggande

frågor angående förändringar i skatteväsendet.

Komiterade — hvilka, jemlikt den dem meddelade instruktion, hade

att taga hänsyn till, bland annat, Riksdagens skrifvelse till Konungen den

27 november 1892, deri Riksdagen uttalat sig för en progressiv arfsskatt,

innefattande ett kraftigare anlitande af denna skatteform än hvad vid 1883

års riksdag af Kongl. Maj:t föreslogs, samt så anordnad, att icke allenast

de smärre förmögenheterna fritoges, utan äfven tillbörligt afseende fästes

vid andra på skatteförmågan inverkande förhållanden, såsom antalet delegare

i sterbhuset och dylikt, äfvensom på närmare eller fjermare slägtled,

allt grundsatser, som öfverensstämma med fordringarna på en egentlig

arfsskatt, hvilken skall utgöra icke blott eller väsentligast ett komplement

till den mer eller mindre ofullständiga inkomstbeskattning, som den aflidne

i lifstiden varit underkastad, utan äfven och förnämligast en skatt å den

tillväxt i förmögenhet, som arftagarne i följd af dödsfallet erhålla — erinra,

att en verklig arfsskatt icke kan med vederbörligt beaktande af grundsatsen,

att skatten bör lämpas efter skatteförmågan, utan vidare läggas å

samfälda boet, på sätt hittills hos oss egt rum, utan måste anordnas såsom

en skatt å de särskilda bodelegarnes lotter i boet. Hufvudsakliga anledningen

till, att skatten å död mans qvarlåtenskap hos oss icke redan förut

omdanats till en arfsskatt i egentlig mening, syntes ock hafva varit den

obestridliga svårigheten att finna en lämplig form för skattens upptagande,

en svårighet, som sammanhängde med grunderna för vår civila a.rfslagstiftning.

Berörda skatt uppbures nu hos oss under formen af stämpel å bouppteckningen

efter den aflidne, en handling, om hvars upprättande det enligt

lag ålåge dödsbodelegare eller den, som eljest hade boet i vård, att vid

stadgadt äfventyr inom viss tid efter dödsfallet föranstalta, hvarefter samma

handling, likaledes inom viss tid, skulle, vederbörligen stämpel belagd, till

domstol ingifvas. Garantierna för handlingens behöriga stämpelbeläggning

läge dels i förbudet för domaren att mottaga stämpelpligtig handling, utan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

5

att denna vore med föreskrifven stämpel försedd, dels i den kontroll, som

underdomarne vore underkastade med afseende å stämpelbeläggningen af

vissa enskilda handlingar, bland dem bouppteckningar. Arfsskatt i egentlig

mening fordrade deremot en utredning af, huru mycket af qvarlåtenskapen

på hvarje delegare i boet belöpte. Denna form för skattens upptagande

förutsatte derför egentligen, så snart delegarne i boet vore flera än en,

att skifte af boet försigginge, innan skatten till statskassan inbetaltes.

Först genom skiftet vunnes nemligen upplysning om storleken af den andel

i boet, hvarje delegare tillkomme. Bouppteckningen i och för sig gåfve

derom ej full visshet. Arfskiftet åter vore i allmänhet — på landsbygden

och numera i ett stort antal städer — en rent privat åtgärd utan all offentlig

kontroll. Arfvingarne kunde dessutom huru länge som helst lefva

i bo oskifto, och det sätt, hvarpå arfvet fördelades, komme, då arfvingarne

fritt kunde om fördelningen öfverenskomma, i allmänhet icke till offentlig

kännedom. Införande af en verklig arfsskatt vore således förbundet med

den svårighet, att ingen af de civilrättsliga formaliteter, som vore med

dödsfallet förbundna, bildade en lämplig anknytningspunkt för skatte-ns

upptagande. Att för genomförande af den ifrågavarande reformen vidtaga

en så pass väsentlig rubbning i grunderna för arfslagstiftningen, som eu

omskapning af arfskiftesinstitutet skulle innebära, torde knappast vara lämpligt

eller tillrådligt. Ville man skrida till en sådan åtgärd, torde man

svårligen kunna undvika att tillskapa en särskild myndighet i och för arfskiftens

verkställande å landet. Äfven om man icke af andra skäl vore

obenägen att för ifrågavarande ändamål inrätta en särskild myndighet,

finge man ej förbise, att en sådan anordning skulle kräfva kostnader, som

utan tvifvel komme att medtaga en icke oväsentlig del af de inkomster,

arfsskatten kunde komma att tillföra statsverket. Då det således icke syntes

vara lämpligt, att den ifrågasatta förändringen i grunderna för arfsskattens

utgående föranledde .till rubbningar i eu vigtig gren af den civila lagstiftningen

samt det tillika måste vara ur alla synpunkter önskvärd!., att reformen

kunde genomföras på sådant sätt, att dess finansiella resultat icke

allt för mycket reducerades genom de kostnader, densamma skulle komma

att medföra, återstode icke något annat, än att, med bibehållande af den

nuvarande, i derå afseenden förmånliga formen för skattens uppbärande

eller bouppteckningsstämpeln, söka i möjligaste mån närma sig en på rationella

grunder fotad arfsskatt. Med denna utgångspunkt hade komiterade

uppgjort sitt förslag i ämnet. Innehållet i berörda förslag är, i korthet

angifvet, följande.

Skatten utgår, likasom hittills, endast å behållningen i boet och skall

arfvingar och testamentstagare emellan så gäldas, ätten hvar af dem består

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

så mycket af samma afgift, som för hans andel i boet beräknats utgå.

Det nuvarande sättet för beräkningen af behållningen bibehålies med visst

undantag i fråga, om fideikommiss i fast egendom, för hvilken del af qva-rlåtenskapen

komiterade af angifna skid föreslagit arfsskattens erläggande i

sammanhang med lagfartsstämpeln. Om arfskifte redan upprättats vidden

tid, då bouppteckningen för inregistrering till domstolen ingifves, och jemte

bouppteckningen vid rätten företes samt egendomen deri upptagits till

minst lika höga värden som i bouppteckningen, skall skiftet läggas till

grund för skattens beräkning. I hvarje annat fall måste, i den mån sådant

erfordras för skattebeloppets bestämmande, boets blifvande fördelning bedömas

i enlighet med de uppgifter, bouppteckningen innehåller eller som

eljest vid densammas ingifvande till domstolen vederbörligen tillhandahållas.

För de fall, att i boet finnes testamente, som icke är i bouppteckningen

intaget eller vid densamma fogadt och ej heller före bouppteckningens

inregistrering vid domstolen bevakats — i hvilket fall naturligtvis

hänsyn dertill ej kunnat tagas vid bouppteckningens stämpelbeläggning

— äro i förslaget intagna särskilda bestämmelser, i syfte att tillförsäkra

statsverket skilnaden mellan den åsätta bouppteckningsstämpeln

och det högre belopp, till hvilket stämpel till äfventyra bort åsättas, derest

testamentet vid bouppteckningens ingifvande varit för domstolen kändt.

En af dessa bestämmelser har, med afseende å det föreslagna sättet för

uttagandet af skilnadsskatten, måst inrymmas bland bestämmelserna i I

Art., der densamma återfinnes under rubriken Protokoll angående bevakning

vid domstol af testamente.

Skattesatserna för den sålunda anordnade arfsskatten skulle, enligt

komiterades förslag, graderas med hänsyn till dels den större eller mindre

aflägsenheten i skyldskap mellan den aflidne och dödsbodelegarne och dels

respektive arfs- eller testamentslotters storlek. I förra afseendet föreslås,

att dödsbodelegarne delas i tre klasser. I senare afseendet åter föreslås,

att den progressiva beskattningsprincipen tillämpas medelst en degressiv

skatteskala, hvars maximisatser inom de särskilda klasserna inträda för

arfslotter af minst respektive 75,000 kr., 50,000 kr. och 40,000 kr.

För att i möjligaste mån förekomma, att man till undvikande af arfsskatten

redan i lifstiden afhände sig egendom genom gåfva, hafva komiterade

föreslagit höjning af stämpelafgiften för sådan öfverlåtelse. Stämpelafgiften

för gåfva i allmänhet hafva komiterade fördenskull ansett böra

utgå med 1, 2 eller 4 procent, allt efter skyldskapsförhållandet mellan

gifvaren och gåfvotagaren. Beträffande lös egendom kunde dock naturligtvis

sådan afgift ifrågakomma allenast, då gåfvan erhölle skriftlig form. Stämpeln

skulle i sådant fall åsättas vid utgifvande^ Stämpeln å gåfvobref om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

7

fast egendom syntes höra, såsom hittills, uppbäras i sammanhang med

lagfart sstam pel n, hvilken, för alla fall bestämd till ('',0 öre för hvarje fulla

100 kronor af egendomens värde, borde sammanslås med den egentliga

gåfvostätnpeln.

Statskontoret och kammarrätten, från hvilka embetsverk Kong], Maj:t

infordrat utlåtande öfver komiterades förslag, hafva, beträffande sättet för

arfsskattens anordnande, i motsats till komiterade förordat bibehållande af

det nuvarande systemet af stämpelafgiftens utgående å boets skattskyldiga

behållning i dess helhet, dock med höjning af skattesatserna och deras

gradering i visst förhållande till behållningens storlek.

Gent emot hvad embetsverken i berörda hänseende anfört har dock

chefen för finansdepartementet till ofvannämnda statsrådsprotokoll erinrat

följande:

»Den i gällande stämpelförordning stadgade stämpelafgiften för bouppteckningar

är icke eu arfsskatt i egentlig mening. Den är visserligen

eu skatt på afliden persons qvarlåtenskap, men medan eu arfsskatt beräknas

i förhållande till hvarje arfvinges eller testamentstagares andel i

boet, utgår deremot bouppteckningsstämpeln för behållningen i boet eller

det samlade arfvet och kan sålunda i det hufvudsakliga karakteriseras såsom

eu till d öd stil lfallé t uppskjuten beskattning på arflåtarens förmögenhet.

Om nu en arfsskatt under alla omständigheter och utan hänsyn till arfvingarnes

individuella förhållanden eller ställning till arflåtaren borde utgå

med ett i förhållande till arfslottens storlek strängt proportionelt belopp,

kunde det på det hela vara likgiltigt, om skatten uttoges af hvarje arfslott

för sig eller af det samlade arfvet, förutsatt naturligtvis att, såsom

ock enligt gällande lagstiftning är fallet, i den senare händelsen testamentstagare

eller fideikommissarie förpligtas till boet återgälda den afgift, som

belöper å den honom tillfallande egendom. Men denna skattesatsens strängt

aritmetiska proportionalitet är icke förenlig med arfsskattens väsende. Inför

arfsskatten är arfvingen och icke arflåtaren skattesubjekt, och denna

hufvudprincip påkallar i vissa fall och medgifver i andra afvikelser från

den rena proportionaliteten i skattesatsen. Först och främst kan det sägas

ligga i arfsskattens begrepp, att skattesatsen graderas i förhållande till

skyldskapsförhållandet mellan arftagen och arflåtaren, så att den är högre

vid aflägsna^ skyldskap än vid närmare. En sådan gradation kan deremot

icke konseqvent genomföras, då skatten beräknas för det samlade

arfvet. Graderas i sådant fall skatten efter den närmaste arfvingens skyldskap

till arflåtaren, inträffar, dels att fjermare arfvingar, som äro samarfva

med den förstnämnde, få oberoende af sin egen skyldskapsgrad erlägga

skatt med olika belopp allt efter som den närmaste arfvingen är närmare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

eller fjermare skyld med arflåtaren, dels att testamentstagare komme att

undslippa med lindrigare skatt, ju närmare arfvingar den aflidne efterlemnat

eller, med andra ord, ju större intrång testamentstagaren gjorde i den lagbestämda

arfsordningen. På sin höjd kan man, såsom i ringa mån är händelsen

i gällande lagstiftning och mera genomfördt i embetsverkens förslag,

uppställa olika skattesatser för de fall, att arflåtaren efterlemnat bröstarfvinge

eller icke. Med bröstarfvinge kan nemligen fjermare skyldeman

icke vara samarfva, och man antager, att, då bröstarfvinge finnes, egendom

icke skall i större omfattning genom testamente bortgifvas. Äfven medgift,

att sistnämnda förutsättning i allmänhet torde vara rigtig, förekomma

likväl undantag, och vid dessa framträder oegentligheten i skattesatsernas

gradering särdeles skarpt. Med tillämpning af embetsverkens

förslag skulle t. ex., om en person, som efterlemnat barn, till oskyld person

borttestamenterat hälften af sin egendom, den senare få betala skatt

efter en skattesats, som utgjorde endast hälften af den, efter hvilken han

fått skatta, derest testamentsgifvaren icke efterlemnat barn.

Vidare medgifver arfsskatten, att skattesatsen bestämmes med större

eller mindre hänsyn till hvarje arfvinges eller testamentstagares skatteförmåga,

hvarvid jag närmast åsyftar, att skattesatsen låter sig gradera i

visst förhållande till aids- eller testamentslottens storlek eller med andra

ord göres progressiv eller degressiv. Tillämpas åter progressionen på eu

efter det samlade arfvet beräknad skatt, uppstå med nödvändighet de största

obilligheter. 1 detta afseende behöfver jag endast erinra om ett af

komiterade anfördt- exempel, som förutsätter en skatteskala, enligt hvilken,

bland annat, skatten för en behållning understigande 100,000 kronor skulle

utgöra 1 procent, men för eu behållning uppgående till eller öfverstigande

detta belopp 2 procent. Om en person efterlemnat en förmögenhet af

90,000 kronor och eu annan person en förmögenhet af 100,000 kronor,

men den förre efterlemnat ett barn, under det att den andre efterlemnat

tio barn, så skulle under nyssnämnda förutsättning den förstnämndes arfvinge

för sin arfslott, hvilken utgjorde 90,000 kronor, få erlägga 1 procent,

medan en hvar af den sistnämndes arfvingar för sin arfslott, hvilken utgjorde

10,000 kronor, finge erlägga 2 procent. Väl är det, på sätt embetsverken

ock framhållit, sant, att blott och bart den omständigheten,

att en person i arf eller testamente bekommer egendom till högre värde,

än hvad en annan erhåller, icke ådagalägger, att den förres skatteförmåga

är större än den senares, då på skatteförmågan jemväl inverka den erhållna

egendomens beskaffenhet och personernas olika ekonomiska ställning

i dess helhet. Men om man ock, enligt sakens natur, vid skattesatsernas

bestämmande måste inskränka sig till att taga hänsyn till den skattskyl
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

9

diges skatteförmåga i egenskap af arfs- eller testamentstagare samt nödgas

bortse från den i viss mån olika skattekraften hos olika slag af egendom,

lärer det icke med fog kunna bestridas, att icke skattesatser, som inom

vissa gränser graderas efter arfs- eller testamentslotternas olika storlek,

skola medföra en beskattning, som mera lämpar sig efter billighetens kraf

än rent proportionella skattesatser, äfven om smärre ojemnheter understundom

kornme att förete sig.»

Efter att vidare hafva erinrat om, hurusom Riksdagen i sin underdåniga

skrifvelse den 27 november 1892 bestämdt uttalat sig till förmån

för den progressiva beskattningsformens tillämpande å arfsskatten och

äfven i öfrigt på sådant sätt angifvit sin åsigt i fråga om det lämpligaste

sättet för skattens anordnande, att deraf tydligen framginge, att Riksdagen

önskade införande af en arfsskatt i egentlig mening, anför departementschefen

vidare, att, då han på förut anförda skäl instämde i de af

Riksdagen sålunda uttalade åsigter, följde deraf, att han icke kunde förorda

den af embetsverken föreslagna skatt, som, i likhet med den nuvarande

bouppteckningsstämpeln, vore en skatt å det samlade arfvet och

sålunda icke en verklig arfsskatt.

Embetsverken hafva vidare ansett bestämmelserna i komiterades förslag

blifva allt för invecklade och svårtillämpliga.

Häremot erinrar departementschefen:

»Obestridligt är, att en skatt, som uttages enligt grunderna för den

nuvarande bouppteckningsstämpeln, är enklare att tillämpa, men då man

nu, i likhet med hvad som skett i de flesta andra länder, vill hos oss införa

en arfsskatt, är det icke med den nuvarande bouppteckningsstämpeln,

man får jemföra den af komiterade föreslagna arfsskatten, utan med eu

skatt, som skulle uttagas först sedan vederbörande skattskyldigs andel i

boet blifvit behörigen fastsfäld. Jemför man åter de rubbningar i häfdvunna

föreställningssätt och de omfattande kontrollföreskrifter, en dylik

skatt, enligt hvad jag ofvan anfört, skulle medföra, med de af komiterade

föreslagna bestämmelser, står det för mig klart, att de senare skola förefalla

allmänheten långt mindre besvärliga än de förra. Gifvet är, att de nya bestämmelserna,

om de upphöjas till lag, skola för vederbörande domstolar

medföra ett något ökadt arbete, men i det vida öfvervägande antalet fall

torde bestämmelsernas tillämpning icke komma att möta någon svårighet.

Mera invecklade fall kunna väl stundom förete sig, men dessas behandling

torde med fullt förtroende kunna lemnas i händerna på domstolarne, hvilka

under sin embetsutöfning hafva att lösa långt mera tvist iga frågor än dessa.

Då embetsverken erinrat om svårigheten att blott och bart på grund

af eu bouppteckning beräkna hvarje delegares andel i boet, ber jag att

Bill. till Kiksd. Prot. 18!)4. 5 Sami. 1 Afd. 17 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

häremot få framhålla, att, enligt hvad jag redan antydt, det här icke i

någon mån är fråga om att bestämma, hvilken speciel andel af qvarlåtenskapen

skall tillfalla hvarje dödsbodelegare, utan endast att beräkna, huru

stor andel af den i penningar uttryckta behållningen skall tillfalla eu

hvar af ett visst gifvet antal delegaxc, hvilket allenast är en enkel räkneoperation.

Skulle det sedermera visa sig, att vid arfskiftet qvarlåtcnskapens

fördelning i någon män varder en annan, än vid bouppteckningens

stämpelbeläggning antagits, uppstår häraf icke någon menlig följd, enär

vid arfskiftet den bouppteckningen påförda stämpelafgiften i regeln utan

svårighet kan enligt de för beräkningen af sagda stämpelafgift stadgade

grunder fördelas på hvarje vid skiftet bestämd arfslott. Något mera invecklad

kan väl understundom liqviden sterbhusdelegarne emellan gestalta

sig, då testamente bevakas först efter bouppteckningens inregistrering eller

arfskiftets förrättande, men synnerligen betydliga torde ej heller i sådant

fall svårigheterna komma att blifva. I syfte att tydligt uttrycka, att hvarje

arfvinge och testamentstagare skall bära den på hans lott belöpande del af

den påförda stämpelafgiften, har § 9 mom. 3 i koiniterades förslag blifvit

underkastad en omredaktion.

Vanskligheten att uppskatta kapitalvärdet af de förmåner af olika

beskaffenhet, som kunna vara bestämda att utgå af eu persons qvarlåtenskap,

har vidare af embetsverken framhållits såsom eu med de föreslagna

bestämmelserna förenad olägenhet. Föreskrifter, motsvarande de i sådant

hänseende i § 16 af koiniterades författningsförslag intagna, äro likväl

oundgängligen erforderliga, då man vill införa eu arfsskatt i egentlig mening.

Skulle arfsskatten uttagas under formen af en skatt å det skiftade

arfvet, blefve dylika bestämmelser lika nödvändiga som enligt koiniterades

förslag. Deras tillämpning underlättas emellertid af den vid författningsförslaget

fogade tabell rörande vissa annuiteters kapitalvärde äfvensom åt

den officiella dödlighets- och lifslängdstabell, till hvilken i paragrafen hänvisas.

I fråga om sistnämnda tabell, innefattad i statistiska centralbyråns

kungörelse den 1 november 1875, synes det mig likväl förtjena att komma

under öfvervägande, huruvida icke sagda tabell borde kunna uppställas i

eu mera allmänfarlig form.

Ytterligare hafva embetsverken betonat besvärligheten att vid skeende

testamentsbevakningar kontrollera, huruvida vederbörande testamentstagare

redan behörigen beskattats. Detta besvär torde icke komma att för

domstolar^ visa sig synnerligen betungande. Enligt det af komiterade

afgifna förslag till ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående särskilda

protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16 juni 1875,

med deruti af högsta domstolen föreslagen ändring, skulle nemligen ärenden

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

11

rörande bevakning af testamenten intagas i det s. k. boupptéckningsprotokollet

samt för hvarje ärende i detta protokoll, som angår inregistrering

af bouppteckning eller bevakning af testamente, å brädden tecknas den

dödes namn. För hvarje sådant ärende skola vidare, jemlik! bestämmelser

i den föreslagna nya stämpelförordningen, antecknas de grunder, efter

hvilka stämpelafgiften beräknats. Då sålunda ett testamente vid domstolen

bevakas, har domaren att i bouppteckningsprotokollet, som i sådant hänseende

lemnar fullständig upplysning, efterse, huruvida stämpel för den i

testamente gifna egendomen utgjorts eller icke; och torde vid det förhållande,

att testamente efter afliden person väl endast sällan lärer företes till

bevakning någon längre tid efter det bouppteckningen inregistrerats, den

erforderliga forskningen i bouppteckningsprotokollet icke varda förenad med

synnerlig tidsutdrägt.»

Departementschefen har vidare till granskning upptagit de anmärkningar,

som af einbetsverken framstälts mot komiterades förslag till skattetariff.

Till en början hafva einbetsverken ansett de föreslagna skattesatserna,

särskild! hvad angår tredje eller sista gruppen af skattskyldiga, vara för

höga. Förslaget har i detta hänseende synts einbetsverken till och med

träda för nära den första fordran, som ställes på eu hithörande skatt, eller

att den så afväges, att den i regel kan utgå af den erhållna egendomens

afkastning och icke behöfver angripa kapitalet, hvarjemte de höga skattesatserna

ansetts fresta till skattens kringgående genom hvarjehanda anordningar.

Härvid anmärker departementschefen, att arfsskatteris väsen icke påkallar

någon relation mellan skattesatsens belopp och det beskattade kapitalets

årliga afkastning. »Billighetshänsyn» — fortsätter departementschefen

— »må vid de närmaste slägtleden göra önskvärd!, att skatten icke sättes

högre, än att den må kunna bestridas af kapitalets afkastning för ett år,

men vid egendoms öfvergång genom dödsfall till aflägsnare skyldeman eller

oskyld finnes intet principielt hinder för att låta skatten utgå af sjelfva

kapitalet, oberoende af dettas årliga afkastning. Så sker ock allmänt enligt

andra länders arfsskattelagar. I Danmark är högsta skattesatsen 7 procent,

i Preussen 8 procent och i Frankrike 11,25 procent (utan afdrag för skulder).

I England kunna de sammanlagda arfsskatterna uppgå för fast egendom

till 121/2 procent och för lös egendom till 14 procent. I jemförelse

särskildt med de sistnämnda procentsatserna måste den högsta skattesats,

som enligt förslaget skulle hos oss kunna förekomma, eller 6 procent, betecknas

såsom ganska måttlig.

Att arfsskatten på lagligt sätt kan kringgås, utan att detta kan förebyggas

äfven med de föreslagna stämpclafgifterna för gåfva, är sant. Men

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

erfarenheten torde komma att ådagalägga, att de fall icke varda talrika,

då någon för att befria sina arfvingar från arfsskatt bortgifver sin egendom

under sin lifstid eller vidtager andra anordningar, som i många hanseenden

måste komma att kännas besvärande. Sådana fall kunna låta sig konstrueras,

men torde icke komma att utöfva nämnvärdt inflytande på arfsskattens

afkastning. Särskilt i de fall, då skattebeloppets storlek eljest kunde

innebära frestelse att söka kringgå skatten, eller vid arflån, som beskattas

i andra och tredje grupperna, torde omtanken om de lefvande arfvingarne

väl sällan vara så stor, att arflåtaren för deras skull kan tänkas vilja underkasta

sig de antydda olägenheterna.»

Hvad skatteskalan i öfrigt beträffar, hafva embetsverken funnit de

föreslagna skattesatserna medföra för tvära öfvergångar, hvarjemte eldigt

embetsverkens mening progressionen vore väl starkt stigande för de medelstora

aids- eller testamentslotterna, under det att den helt och hållet upphörde,

då lotten öfverstege 40,000, 50,000 eller 75,000 kronor, olika för

olika fall, således då en progression måhända kunde anses vara mest på

sin plats.

Departementschefen anför i afseende härå:

»Huruvida embetsverkens sålunda uttalade omdöme om den föreslagna

skatteskalan bör anses berättigadt eller icke, beror af den ståndpunkt,

på hvilken man ställer sig. Då man vill i skattesatserna gifva uttryck

åt den olika skatteförmågan hos olika stora arfslotter, kan man utgå

från två olika synpunkter.

Enligt den ena medgifver man för smärre lotter lindring i beskattningen,

hvilken lindring, i bredd med lotternas växande storlek, successivt

minskas, till dess man kommer till en punkt på skatteskalan, der ingen

lindring vidare anses erforderlig, utan den fulla skattskyldigheten inträder.

Inför ett sådant betraktelsesätt, hvilket legat till grund för komiterades

skattetariff, ligger intet oegentligt deruti, att skattesatsen från den nyssnämnda

punkten på skatteskalan är faststäld till oförändradt belopp, oberoende

af arfslottens storlek.

Utgår man åter från den synpunkten, att i bredd med den beskattningsbara

egendomens växande storlek bör gå en alltjemt stigande skatteskala,

finnes ingen grund att afbryta denna vid något visst belopp. För

att i detta fall icke komma till orimliga resultat, nödgas man i likhet med

embetsverken beräkna den högre skattesatsen allenast å det belopp, hvarmed

det beskattningsbara beloppet öfverskjuter den summa, som beskattats

efter den närmast lägre skattesatsen. På detta sätt ernår man visserligen

en i det oändliga stigande skatteskala, men progressionen varder slutligen

så omärklig, att den blir illusorisk, hvartill kommer, att, derest man icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

13

vill göra skatteskalan till ytterlighet invecklad — hvilket i synnerhet blefve

fallet, derest skatten skulle beräknas å arfslotten och icke, såsom enligt

embetsverkens förslag, å det samlade arfvet — progressionen, äfven der

den är verklig, måste blifva mycket långsam. Särskild! i vårt land, der

de stora förmögenheterna äro få, torde den af komiterade förordade principen,

degressionsprincipen, leda till en mera effektiv beskattning i förhållande

till skatteförmågan än embetsverkens förslag om en obegränsadt fortgående,

men mycket svag progression.

Men godkännes komiterades princip, hvilket jag anser rigtigast, följer

deraf ock, att degressionen från den punkt, der den fulla skattskyldigheten

inträder, icke får göras allt för svag äfvensom att, för att åstadkomma

erforderlig jemnhet i skatteskalan, de olika skattesatserna icke få blifva

allt för fåtaliga. Det kan härvid aldrig undvikas, att vid öfvergången från

den ena skattesatsen till den andra något språng i beskattningen måste

förekomma; men just genom skattesatsernas talrikhet reduceras detta språng

i hvarje särskild! fall till det minsta möjliga.

I fråga om den nedre gränsen för skatteskalan erinrar jag, att komiterades

förslag, enligt hvilket arfsskatt icke skulle utgöras för arfs- eller

testamentslott, som icke uppgår till 200 kronor, sökt, i den mån sådant

med den olika skatteformen varit förenligt, bibehålla samma minimigräns

för skattskyldighet, som enligt gällande stämpelförordning är stadgad vid

bouppteckningsstämpeln. Då befrielse från sistnämnda stämpel eger rum,

der behållningen i boet icke uppgår till 1,000 kronor, skulle, om man

finge antaga, att medeltalet arfvingar i ett bo vore fem, och under förutsättning

vidare, att dessas lotter sins emellan vore lika stora, skattskyldigheten

enligt förslaget inträda vid samma förmögen hetsgräns som erdigt

gällande lagstiftning.

Med afseende å hvad jag nu anfört, finner jag icke skäl att ifrågasätta

någon ändring i den af komiterade föreslagna skatteskala.»

Beträffande komiterades förslag i fråga om stämpeln å gåfvobref

hafva embetsverken anmärkt, att eu påfallande olikhet egde rum i skattskyldighet,

om någon erhölle fast egendom i testamente eller i gåfva. I

senare fallet blefve skattskyldigheten för egendom af lägre värde ej obetydligt

högre än i förra fallet, men deremot för egendom af betydligare

värde vida lägre. Detta förhållande, hvilket, såsom embetsverken vidare

erinrat, blifvit eu följd deraf, att komiterade ansett erforderligt att vid

fråga om stämpelbeläggning af gåfvobref till vissa medeltal reducera de

många skattesatser, som för bouppteckning äro i förslaget upptagna, har

departementschefen ansett lämpligen kunna afhjelpas derigenom, att de

föreslagna stämpelsatserna för afhandling om gåfva af fast egendom så
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

lunda förändrades, att medan den åt idel af stämpelafgiften, som motsvarade

lagfartsstämpeln, i hvarje fall lemnades oförändrad, afgiften till återstående

beloppet nedsattes till hälften, då således skattesatserna skulle

komma att utgöra resp. 1 krona 10 öre, 1 krona 60 öre och 2 kronor

60 öre.

Såsom af det anförda framgår, har departementschefen väsentligen

anslutit sig till koiniterades förslag till bestämmelser angående arfsskatten,

dervid lian dock, utöfver hvad redan omförmälts, ansett ytterligare några

smärre jemkningar och tillägg, såsom t. ex. angående sättet för anställande

af talan om återfående af stämpelafgift i vissa fall, erforderliga, Indika ändringar,

likasom de af embetsverken vid komiterades förslag framstälda

formella anmärkningar, iakttagits i det författningsförslag, departementschefen

med ledning af det utaf komiterade utarbetade låtit upprätta.

I öfverensstämmelse med detta sistnämnda förslag har förevarande

korigl. proposition affattats.

De skäl, som, enligt förestående redogörelse, blifvit dels af komiterade

och dels i statsrådet af föredragande departementschefen anförda till stöd

för arfsskattens anordnande i enlighet med de grunder, förslaget innehåller,

har utskottet för sin del funnit böra tillmätas sådan vigt och betydelse,

att utskottet, oaktadt de anmärkningar, som mot förslaget i denna

del framstälts, icke kan annat än i berörda afseende ansluta sig till detsamma.

Då statsverkets inkomstbehof nu påkalla ett kraftigare anlitande af

arfsbcskattningen, än hvad hittills egt rum, synes det utskottet vara ett oafvislig!

behof att omdana denna skatt från dess hittills egande form af skatt

å det samlade arfvet till en skatt å de särskilda bodelegarnes lotter i boet.

Endast på detta sätt beredes möjlighet att vid skattens anordnande i någon

väsentlig mån taga hänsyn till de skattdragandes skatteförinåga. Riksdagens

föregående uttalanden anvisa också oförtydbart detta sätt för skattens ordnande.

Utskottet behöfver i afseende härå endast erinra om, att Riksdagen

uttalat sig för den progressiva beskattningsprincipens tillämplighet å arfsskatten

samt att det, på sätt ock departementschefen framhållit och med

exempel belyst, uppenbarligen leder till de största obillighet^- att, såsom

embetsverken föreslagit, lägga skatten å det samlade arfvet och ändock göra

densamma progressiv. Men då, såsom äfven både komiterade och föredragande

departementschefen anmärkt, vår civillagstiftning lägger hinder i

vägen för att såsom regel lägga skatten å den utbrutna arfslotten, och då

utskottet, lika litet som komiterade och Kongl. Maj:t, finner tillrådligt att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

15

för berörda ändamål ifrågasätta mera genomgripande ändringar i civillagstiftningen

— något som vore oundgängligt, derest skattens uppbörd skulle

ställas i samband med arfskiftet i stället för med bouppteckningen — synes

det utskottet, att man icke bör tveka att godkänna den nu föreslagna formen

för skattens upptagande, hvilken, utan att rubba grunderna för bestående

civillag och utan att förorsaka statsverket ökade utgifter för skattens

uppbörd, fullt säkert leder till det åsyftade målet.

Utskottet vågar jemväl hysa den tillförsigt, att erfarenheten skall vederlägga

de farhågor, som uttalats rörande svårigheten att tillämpa de nya

bestämmelserna. Jemte erinran om, hurusom det vida öfvervägande antalet

bouppteckningar, hvilka vid våra domstolar inregistreras, icke är af beskaffenhet

att påfordra tillämpning af de bestämmelser i förslaget, hvilka

ansetts mera invecklade, tillåter sig utskottet i detta sammanhang att —

till undanrödjande af eu missuppfattning, som, enligt hvad utskottet erfarit,

på derå håll gjort sig gällande beträffande tillämpningen af de nya stadgandena

— ytterligare betona, hvad redan föredragande departementschefen

särskilt framhållit, att den i och för skattebeloppets bestämmande erforderliga

beräkningen af bodelegarnes lotter i boet, hvilken, då arfskifte ej företes,

skall af domstolen verkställas med ledning af bouppteckningen, på intet

sätt får betraktas som eller likställas med ett arfskifte. Ifrågavarande beräkning

består endast i en enkel räkneoperation, genom hvilken utrönes,

huru stor del af den i siffror uttryckta behållningen i boet skall, under

förutsättning att andra på bodelningen inverkande förhållanden än de för

domstolen uppgifna icke förekomma, på en hvar af de särskilda bodelegarne

belöpa. Visserligen måste i ett och annat fall den sålunda verkstälda

beräkningen af de särskilda bodelegarnes lotter komma att i större

eller mindre mån afvika från det blifvande arfskiftet, nemligen för så vidt

som och i den mån detta senare grundas på förhållanden, hvilka icke i

bouppteckningen meddelats eller vid dess ingifvande till domstolen anmälts,

men denna omständighet lärer icke böra tillmätas någon synnerlig betydelse;

ty likasom det står i vederbörande dödsbodelegares fria skön att

genom fullständiga upplysningars meddelande förebygga sådana fall, torde

man äfven kunna med allt skäl antaga, att den af domstolen uteslutande

i och för stämpelbeläggningen verkstälda beräkningen af de särskilda lotterna

i boet ingalunda skall af dödsbodelegare uppfattas såsom något domstolens

uttalande i afseende å det blifvande arfskiftet. Emellertid vore det

i och föi1 arfsskattens beräknande synnerligen fördelaktigt, om arfskifte

mera allmänt kunde bifogas bouppteckningen vid dess inlemnande för inregistrering.

Härför torde dock understundom nu gällande bestämmelser

om tid för boupptecknings upprättande och ingifvande till domstolen lägga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

hinder i vägen, för så vidt icke anstånd med boets uppteckning utverkas,

på sätt i 9 kap. 3 § ärfdabalken stadgas. Det har derför synts utskottet

önskvärdt, om berörda tid utan olägenhet kunde något utsträckas; och har

utskottet för ty ansett sig böra hemställa om aflåtande af skrifvelse till

Kongl. Maj:t. med begäran om utredning i detta ämne.

Emot de föreslagna skattesatserna har utskottet icke funnit skäl till

annan anmärkning än att utskottet ansett, att bröstarfvinges arfslott likasom

andel i boet, hvilken på grund af testamente tillkommer efterlefvande

make, bröstarfvinge eller bröstarfvinges afkomling, borde åtnjuta skattefrihet,

så snart den icke uppginge i värde till 400 kronor, under det

att enligt Kongl. Maj:ts förslag sådan förmån skulle åtnjutas endast för så

vidt lotten icke uppginge till 200 kronors värde.

Vidkommande förslaget i öfrigt, i hvad detsamma afser den egentliga

arfsskatten, har utskottet ej vidare att deremot''erinra, än hvad som innefattas

i de förslag till smärre ändringar och jemkningar, mestadels af formel

beskaffenhet, för hvilka utskottet nu går att redogöra.

I stämpeltariffen för bouppteckning synes öfverskriften till aldeln.

1) böra för tydlighetens skull underkastas en mindre redaktionsförändring,

på sätt utskottets nedanintagna förslag innehåller.

De efter berörda tariff intagna närmare bestämmelser rörande beräkningen

af boets behållning m. in. hafva synts utskottet böra, till förtydligande

af området för deras giltighet, subsumeras under den gemensamma

öfverskriften »Vid stämpelbeläggningen skall för öfrigt följande iakttagas»;

hvarjemte de särskilda momenten torde för åskådlighetens skull böra betecknas

med bokstäfver. I det af berörda moment, som utskottet sålunda

betecknat med litt. e), har ett tillägg ansetts påkalladt af bestämmelserna

i 15 §. Deremot hafva i mom. f) orden »namn eller» ansetts böra utgå,

hvilket föranledt en redaktionsförändring. I vissa af öfriga ifrågavarande moment

hafva redaktionsändringar, åsyftande större tydlighet, funnits böra

företagas.

Vidare har utskottet ansett, dels att den i rubriken Testamente, som

ej bevakats, förekommande hänvisningen till bestämmelser i 1 Art. borde

utbytas mot de bestämmelser, som sålunda afsetts, dels ock att framför

nämnda rubrik borde intagas eu hänvisning till de bestämmelser i stämpeltariffen,

hvilka röra Testamente, som bevakats.

Då den jemkning i åsätta bouppteckningsvärden, som eldigt 15 §

skulle kunna, uppå framställning af dödsbodelegarne, verkställas af domstolen,

naturligtvis förutsätter, att dödsbodelegarne förebringa sådana omständigheter,

som öfvertyga domstolen om framställningens befogenhet, har

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

17

utskottet ansett en viss mindre ändring i paragrafen lämplig i syfte att

framhålla dödsbodelegarnes åliggande i berörda hänseende.

I 12 och 17 §§ af Kongl. Maj:ts förslag hänvisas i och för beräkning

af kapitalvärdet å lifränta och vissa andra rättigheter till den dödlighets-

och lifslängdstabell för riket, som af vederbörande myndighet senast

utgifvits. Då det emellertid synts utskottet lämpligt, att sådan beräkning

i möjligaste mån underlättades, har utskottet från inspektören öfver försäkringsanstalterna

i riket införskaffat och vid sitt förslag fogat här nedan

intagna tabeller II och III, hvilka i en allmänfarlig form lemna erforderlig

ledning i berörda hänseende; och har i nyssnämnda paragrafer vederbörlig

hänvisning i stället meddelats till ifrågavarande tabeller.

Då billighetshänsyn måste anses kräfva, att, derest efter boupptecknings

inlemnande för inregistrering ny gäld efter den döde yppar sig, den

erlagda stämpelafgiften må, i den mån densamma med fästadt afseende å

den nya gälden icke bort utgå, kunna inom viss tid återbekommas, har ett

stadgande i sådant syfte ansetts böra i förslaget inflyta och upptagits under

ett nytt moment i 25 §.

Närmast med afseende å hvad förslaget i I Art. under rubriken

Protokoll innehåller angående särskild tilläggsstämpel i visst fall vid

testamentsbevakning samt den af berörda bestämmelse härflytande skyldighet

för domaren att förskjuta denna stämpel, har utskottet, som

funnit de af komiterade anförda skäl för den sålunda föreslagna anordningen

fullt giltiga, men tillika ansett billigheten fordra, att man

söker i möjligaste mån förebygga olägenhet för domaren af detta stadgande,

funnit tillrådligt, att den i 45 § domare å landet medgifna rätt

att vid inventering tillgodoräkna sig såsom osålda vissa till redan utgifna

expeditioner använda stämplar i någon mån utsträckes.

I detta sammanhang har utskottet jemväl skolat erinra derom, att

åtskilliga af stadgandena rörande arfsskatten, sådana de lyda i det föreliggande

författningsförslaget, förutsätta särskilda bestämmelser rörande värdering

af död mans bo, samt att, derest Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna

proposition med förslag till, bland annat, bestämmelser i nyssberörda ämne

icke vinner Riksdagens bifall, detta måste föranleda motsvarande ändringar

i förslaget till stämpelförordning, nemligen dels, i I Art. rubriken Protokoll

angående förordnande eller entledigande af nämndeman etc., uteslutande af

orden »värderingsman vid bouppteckning», dels ock, i II Art., ändring i 15 §.

Likaledes hvilar uteslutandet ur författningsförslaget af den i 14 §

af gällande stämpelförordning förekommande bestämmelse rörande förseglad

bouppteckning på förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts Riksdagen understälda

förslag om sådan ändring i 9 kap. 4 § ärfdabalken, att bouppteekBili.

till Riksd. Prof. 1894. f) Sami. 1 Afd. 17 [luft. o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

ning icke vidare skulle få förseglad till domstolen ingifva^, en ändring,

som lärer få anses vara oundgängligen erforderlig för beredande af effektivitet

åt den föreslagna utvidgade arfsbeskattningen. Andtligen förutsätter

ock den föreslagna lydelsen af 40 och 42 §§ bifall till Kongl. Maj:ts Riksdagen

förelagda förslag till viss ändring i 1 § af förordningen angående

särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden den 16

juni 1875.

De föreslagna bestämmelserna rörande stämpel å gåfvobref har utskottet

funnit sig icke kunna förorda till antagande i oförändradt skick.

I betraktande af den omständighet, att vid beräkning af stämpelafgiften

för gåfvobref om fast egendom afdrag för intecknad gäld icke medgifves,

under det att gåfvobref om lös egendom i de tvifvelsutan sällsynta fall,

då sådana utfärdas, stämpelbeläggas endast efter gåfvans verkliga värde,

torde det icke vara skäl att sätta afgiften högre för gåfvobref af det förra

slaget än för sådana af det senare; och med fästadt afseende å lättheten

att i och för gåfvostämpelns undvikande förkläda gåfva af fast egendom

under form af köp med fingerad köpeskilling, synes det utskottet, att man

lämpligen bör stanna vid de af embetsverken förordade stämpelsatser eller

60 öre, då egendomen öfvergå!- till skyldeman i rätt nedstigande led, och

eljest 1 krona 60 öre, allt för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Faran för att vid sådant förhållande gåfvobref skulle komma att mera allmänt

ersätta testamenten lärer icke vara stor, då det enligt utskottets

åsigt icke synnerligen ofta torde hända, att en person, för att bespara

en utsedd testamentstagare arfsskatten, redan i lifstiden afhänder sig sin

egendom; hvarförutom kan erinras, att den, som är villig att afhända sig

egendomen före sin död, ju alltid kan genom ett fingeradt- köp öfverlåta

densamma.

B) Öfriga slag af stämpelskatt.

Såsom ofvan anmärkts, öfverensstämmer Kongl. Maj:ts förslag äfven

i denna del väsentligen med hvad komiterade föreslagit.

Med anslutning till de grundsatser, hvilka funnit uttr}rck dels i den

finansplan, hvilken framlades i sammanhang med de 1892 års urtima

Riksdag förelagda förslagen till ny härordning in. in., dels ock i Riksdagens

skrifvelse den 27 november samma år, hafva komiterade, i jemväl angifvet

syfte, att genom det ytterligare anlitandet af det slags stämpelskatt, hvarom

nu är fråga, några mera afsevärda inkomstbelopp måtte tillföras statskassan,

föreslagit, att depositionsbevis, obligationer, skuldebref, slutsedlar

och vexlar samt med dem likartade, omsättningen af det rörliga kapitalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

10

förmedlande handlingar nu måtte göras till föremål för utsträckt stämpelbeskattning,

dervid komiterade dock, utan afseende å i hvilken omfattning

statens inkomstbehof kunde påkalla ökadt anlitande af ifrågavarande skattekälla,

haft till ögonmärke endast att angifva de belopp, som enligt komiterades

mening kunde, med iakttagande af nödig varsamhet, omedelbart

uttagas under denna skattetitel.

Embetsverken hafva på angifna skäl afstyrkt den föreslagna nya

stämpelafgiften å skuldebref och med dem likstälda handlingar äfvensom

å vexlar och invisningar å en persons räkning hos bank eller bankir, men

deremot hållit före, att aktier och lottbref icke borde undantagas från

stämpelskatt, hvarjemte embetsverken förordat höjning af den stämpelsats,

- som af komiterade föreslagits för postremiss vexlar och vissa med dem likartade

vexlar.

Berörda anmärkningar har Kongl. Maj:t icke funnit böra föranleda

ändring i komiterades förslag. Föredragande departementschefen har i

detta ämne till statsrådsprotokollet anfört, att han på angifna skäl förordade

den föreslagna nya stämpelafgiften för skuldebref; att han icke

funne de skäl tillfyllestgörande, hvilka embetsverken anfört mot den föreslagna

10-örestämpeln för vexlar och invisningar å bankräkning; samt att

han vid sistberörda förhållande saknade skäl att upptaga embetsverkens

förslag att, för beredande af motsvarande inkomst, höja den föreslagna

stämpelafgiften för postremissvexlar och med dem likartade utrikes vexlar;

hvarjemte han i anledning af embetsverkens förordande af stämpel å aktier

och lottbref yttrat :

»Att aktier och lottbref i bolag tillhöra de handlingar, hvilkas stämpelbeskattning

kan ifrågakomma, då man vill träffa kapitalet vid dess framträdande,

är obestridligt. Om ock i ganska många fall penningars nedläggande

i ett aktieföretag måste betraktas såsom en ren utgift, som man

ikläder sig för att befordra ett allmännyttigt företag, och om än redan

befintliga bolags aktier och lottbref, hvilka icke vidare skulle åtkom mas af

stämpelbeskattningen, torde innefatta det största värdet, lider det intet

tvifvel, att många fall finnas, då en dylik beskattning af aktier och lottbref

vore af omständigheterna fullt påkallad. Då jag sådant oaktadt icke

för närvarande anser mig böra förorda införandet af aktiestämpel, har härvid

en särskild orsak varit för mig bestämmande. Till de frågor, som

höra- komma under behandling vid den förestående revisionen af bevillningsförordningen,

hör nemligen den, huruvida, jemte det aktiebolag taxeras

till bevillning för sin inkomst eller viss andel deraf, äfven de enskilde

delegarne i bolaget skola taxeras för inkomst derifrån. Det sätt, hvarpå

denna fråga besvaras, torde komma att utöfva väsentligt inflytande på be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

dömandet af frågan, huruvida och till hvilket belopp stämpel bör påföras

aktier och lottbref. Sistnämnda fråga synes mig derföre böra anstå, till

dess resultatet af ofvanberörda revision föreligger.»

För sin del har utskottet, med hänsyn till redan beslutade nedsättningar

i den af Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda utgiftsstaten för

nästa statsregleringsperiod, ansett sig kunna antaga, att statsverkets inko

mstbehof för berörda tid icke påfordra en utsträckt beskattning å affärshandlingar,

samt vid sådant förhållande funnit sig böra afstyrka anlitandet

för närvarande af denna skattekälla. Ett undantag härifrån har dock utskottet

ansett kunna ega rum i fråga om obligationer och slutsedlar, hvilka.

handlingar väl kunna anses under alla omständigheter lämpade att åsättas

den föreslagna skatten, som — uppgående för slutsedlar till 1 krona

per stycke, d. v. s. dubbelt mot nu, och för de hittills stämpelfria

obligationerna till 0,3 procent — icke torde kunna anses för hög.

I bestämmelserna rörande obligationers stämpelbeläggning har utskottet

ansett sig böra föreslå ett par smärre jemkningar, nemligen dels, i fråga

om inhemska obligationer, ett förtydligande, att stämpelbeläggningen åligger

oblig ationsutgifvar en, samt dels, beträffande de från utlandet införda,

att stämpelpligtigheten skall inträda först då obligation belånas, försäljes

eller på annat sätt öfverlåtes. Såsom skäl för sistnämnda förslag torde endast

behöfva erinras om svårigheten att utöfva kontroll å efterlefnaden af

en föreskrift om stämpelbeläggning, under det att obligationen ännu befinner

sig i den persons hand, som infört densamma. I afseende å rubriken

obligation anser sig utskottet dessutom af förekommen anledning böra erinra,

att, obligationsinnehafvares rätt enligt förslaget att i visst fall hos

magistrat erhålla påteckning å obligationen om dagen för dess uppvisande

naturligtvis icke kan anses medföra skyldighet för magistraten att lemna

denna påteckning endast i form af handskrift, utan jemväl medgifver

t. ex. användande af stämpel för påteckningens verkställande. Beträffande

öfriga hithörande handlingar har utskottet ansett sig böra föreslå bibehållandet

af nu gällande bestämmelser i sak med några mindre betydande

ändringar i formen. Handling, som innefattar uppdrag om inkassering af

penningar och mot hvars företeende eller aflemnande penningar fordras,

äfvensom qvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person

än fordringsegaren, från en ort till eu annan försändes, har utskottet,

lika med komiterade och Kongl. Maj:t, ansett böra likställas med vexel,

till följd hvaraf sådan handling skulle, enligt utskottets förslag, vara stämpelpligtig,

då den för inkassering sändes till utlandet eller för sådant än

damål från utlandet hit inkommer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

21

Vidkommande förslaget i de delar, som icke blifvit här ofvan berörda,

återstår endast att tillägga följande.

I afgäld för nyttjanderätt till fast egendom kunna stundom ingå

persedlar eller tjenstbarheter, hvilka icke vid upplåtelsen uppskattats till

visst värde och icke kunna i enlighet med stadgandet i 11 §, sådan denna

i Kongl. Maj:ts förslag lyder, till värdet beräknas efter markegångspris,

enär de icke finnas i markegångstaxa upptagna. I sådan händelse synes

värdet böra beräknas efter i orten gängse pris. Bestämmelse i sådant syfte

har införts i nämnda paragraf, hvilket jemväl föranledt uteslutandet af en

mening i rubriken Nyttjanderätt till fast egendom.

I de föreslagna bestämmelserna om ansvar för öfverträdelse af författningen

har utskottet förordat sådana jemkningar, som påkallas af de

författningen i öfrigt rörande ändringsförslag, hvilka här ofvan omförmälts;

hvarjemte utskottet ansett den i 54 § 2 mom. föreslagna straffsatsen, femtio

gånger stämpelns belopp, skäligen böra nedsättas till tjugu gånger beloppet

af den felande stämpeln.

I afseende å tiden för den nya stämpelförordningens trädande i kraft

har Kongl. Maj:t föreslagit, att detta måtte ega rum den 1 nästkommande

september. Utskottet anser dock i likhet med embetsverken, att dermed

lämpligen bör kunna anstå till nästkommande års början.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

l:o) att Riksdagen, med förklarande, att Kongl. .

Maj:ts förevarande förslag till förordning angående

stämpelafgiften icke kunnat oförändradt bifallas, måtte

antaga samma förslag med de ändringar och tillägg,

hvilka, på sätt utskottets härvid fogade författningsförslag

utvisar, af utskottet förordats; samt

2:o) att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, dels

a) att Kongl. Maj:t ville tillse, huruvida icke samtliga

arfsskatten rörande bestämmelser skulle kunna särskild!

för sig sammanföras, äfvensom hvilka åtgärder

för öfrigt borde vidtagas i syfte att i riksstaten arfsskatten

måtte kunna såsom särskild inkomsttitel upptagas,

samt derefter till Riksdagen inkomma med de

förslag, som af en sådan utredning kunna föranledas;

dels ock

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

b) att Kongl. Maj:t ville taga under öfvervägande,

huruvida icke den i 9 kap. 2 § ärfdabalken stadgade tid

för uppteckning af död mans bo må utan olägenhet kunna

utsträckas, samt till Riksdagen inkomma med det förslag,

som i sådant afseende må kunna finnas lämpligt.

Stockholm den 22 april 1894.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSLAG

I

FÖRORDNING ANGÅENDE STÄMPELAFGIFTEN.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Förslag* till förordning

(Kongl. Maj:ts förslag.)

1 Art.

* H i i i ''iM å tv ji tf ’t fi h i‘{ n kj! fi i

Om stämpel till statsmyndigheternas expeditioner.

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande afdelningar:

Första af delningen:

Underdomstolar i stad; gränsetui katter; krigsrätter; öfverståthållareembetets

afdelning för uppbörd särenden och öfverståthållareembetet för

polisärenden; magistrater och öfriga till statsförvaltningen hörande myndigheter

i städer och köpingar; bergmästare; direktioner för sjömanshus;

notarii publici; tullkamrar och tullinspektiöner; biskopsembeten, domkapitel,

Stockholms stads konsistorium, hofkonsistorium och myndigheter, hvilka

handhafva styrelsen eller förvaltningen vid statens undervisningsanstalter;

äfvensom alla statsmyndigheter, hvilka icke finnas i denna eller öfriga

afdelningar upptagna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

25

■rKj,,

angående stämpelafgiften.

Ilir t i • >o '' •iunnAidhvni silf niod «J:m\f. J''gnu/1 v; il-n

(Utskottets förslag.)

1 Art.

Om stämpel till statsmyndigheternas expeditioner.

Lika med Kong!. Maj:ts förslag.

Bill. till lliksd. Brot. 1894. 5 Sami. 1 Afd. 17 [luft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

26

Andra af delningen:

Underdomstolar på landet.

Tredje af delningen:

Chefsembeten och förvaltande myndigheter vid armén och flottan;

öfverståthållareembetets kansli; Kongl. Majrts befallningshafvande och till

landsstaten hörande tjensteman; landtmäterikontor; landtmätare; justerare;

och chefer för väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Fjerde af delningen:

Rikets hofrätter; krigsöfverdomstolar; fångvårdsstyrelsen; arméförvaltningen;

marinförvaltningen; lotsstyrelsen; kommerskollegium; statistiska

centralbyrån; generallandtinäterikontoret; väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

landtbruksstyrelsen; jernvägsstyrelsen; kammarkollegium; domänstyrelsen;

kammarrätten; statskontoret; generalpoststyrelsen; telegrafstyrelsen;

generaltullstyrelsen; öfverintendentsembetet; medicinalstyrelsen; och

riksarkivet.

Femte afdelning en:

Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; justitiekanslersembetet;

Riksdagens justitieombudsman; riksrätten; hofexpeditionen; och sekreterareembetet

vid Kongl. Maj:ts orden.

2 §•

Af de embets- eller tjensteman, som icke här ofvan blifvit särskildt

uppräknade, hänföres en hvar till samma afdelning som den myndighet,

till hvilken han hörer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Be.villninqsutskattets Betänkande N:o 17.

27

infirftir !>

; f ii''

:’iol i:

''''i; if»/;i>nf

raqyo it; ''.‘i nösfcli

.

.VA

........ . . . . övmLA .''4

..... löi «J!t\ \v\ V

-Hll r \,l''-''-■Å^VAé.b. .!''»!»• I.’ ,V''!f

-UV) ''»••!>• ;i it; ■i•<;J^pily|i''.7

i -fn >*!?:</)} täH «v)öd.

; v.\n bom f-■'' > i i Ir>quiil-<s ■

• -i; -oi!''» -to:

........riv) ismus i

f’1 ‘ i■ • > tdr;fil.ii>jud Iv. V i. i .

C| •i,irtO:..''''j i irom»:''

->IH »sigt;i"frijVrtöl!1;; r>i{

no?.|.''N riii /wyuiHnu.

J..SV nlVr*} ''tilvniihutui

2 §.

c

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

C

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

3 §•

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de

här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

l

Afd

''

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Adelsbref...................

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

250

Ö.

J .....................#....................

Afflyttninqsbetyq för sjöman„........

frit

t

Afsked, då den afskedstagande till- lägges värdighet af högre em- bete eller tjenst, förses med

stämpel lika med Fullmakt å

karakter af embete eller tjenst.

» i annat fall ..............................

-

J

frit

t

Afskrift af landtmätares eller med

1 honom i afseende på behörig- het till vissa förrättningar lik- ståt tjenstemans förrättnings- handlingar, äfvensom af dylika

handlingar från generallandt- mäterikoritoret och landtmä- terikontoren i länen, hvarje

ark ...........................

J

1

25

» som meddelas för vetenskap- ligt ändamål............................

fri

» annan, hvarje ark.................

50

50

50

1

1

Anordninq........................................

fri

Antagning sbevis å embete eller

tjenst; lika med Fullmakt.

Anvisning eller Assignation............

fri

Apoteksprivilegiurn i stad eller kö- ping ...................................

j

100

40

» på landet................

i ,

Befålhafvarebref............................

Besigtning; se Protokoll.

—

—

—

—

—

—

5

—

—

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

29

§ 3.

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de

här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

Adelsbref etc. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

i mcjf.

'' yj ■ j*i *

fr.

Kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Betyg öfver afkgdt kunskapsprof..

1

Afa.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

•1 •

Ö.

Kr.

i.,h,:;:

Ö.

Kr.

frit

Ö.

t

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

» afflyttnings-, för sjöman; se

A fflyttningsbetyg.

» annat; se Bevis.

Bevis angående domstols beslut om

ersättning af allmänna medel

åt vittnen och upplysningsvis

* hörda personer i brottmål

.i Af

frit

t

-

» af underdomstol eller derstä- des anstäld tjensteman, teck-

nadt å företedd handling,______

» å dom eller utslag, att der- emot är vädjadt ...............

J

frit

''t

J

frit

t

» att begärd expedition icke ut- bekommits.............................

frit

t

» vederhäftighets-......................

/

fritt

» af chefen för justitiedeparte- mentet på anmälan om tid- nings utgifvande ...................

3

#

3

3

25

—

» rörande anmälan om idkande

af handel eller annat närings- vrke ....................................

» af landtmätare och justerare..

» om uppvisning af pass............

fritt

frit

t

» som erfordras för utbekom- mande af belöning för rofdjurs

dödande...................................

frit

t

» antagnings-; se Antagnings- bevis.

» öfver på- eller afmönstring af

sjöman ......................

frit

t

» prest-............................ .....

fritt

» af läkare eller karantänstjen- steman ......................................

frit

t

•

» vidimations-..............................

fritt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 31

<-

''/, . MÄ i. .i)! A j .ht/. ■

Afd.

1A «.» i

''ni • ''t A «* -*w{ .i» /f ,

Kr.

ö.

Betyg etc.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

, -- i ■ < M.l i > i f »*Xi

V>f, iJi -

''ii. guiir/i-wvilit rftw

..»>•••■/ Tiu Mih

. . .. .. IjU

Ii!*

i Ii i

- - V }tn li»)« )«

. tS''V!w

Y\

- :

, f

ir.

^ \0\\S ^

11 tfa i /Oi 4 j lvu?-/

\\\

l U\ ,

v\

'' »

•;0< !

i.

h : ;.ij Vi T tu] > > ! in It

nu - v au

1. u''

. \

iJ fv H

•;»: H, . •-i

. '' .v'' 1

* ! V

; ■ -.(!•.

i 1 -Mi V>I! ‘

^ i / * * t j 7 • i'' i''»1 * f j;t|

‘ir r^/i!

. 1 n *% u ruTi }«:gi (!(;;:

■ - ^ »:A

S

. It.

1 f i i < l."»;:. ''

/ i i i -i i-. -1!- ii;. -

i M K.

Y\\ i ‘ ''i ''«''!*. *

'' v

* * 1 *

»--.inim- ■ 4--. j i i» ;t!

''i''*! . i * >

i • • i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

Bevis, produktions-, eller intyg om

varors tillverkningsort, då de

l

Afa.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

f

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

» förn åt ........

50

50

J 1 Ll

50

1

1

Rilhrpf ................

3

50

20

3

fr it

Burbref i Stockholm och Göteborg

» i andra städer ................

*

5

Diariibevis; se Bevis, annat.

Diplom för konsul eller vice konsul;

se Fullmakt.

» att vara provisor ................

Doktorsbref, som utfärdas efter af- Thorit, nrof

t

» som utfärdas utan aflagdt prof

Dom med rubrik; lika med Utslag

med rubrik.

Fastighetsbok, utdrag af, som tec- nas på lagfartsbevis eller på

utdrag af lagfarts- eller in- t.Ap.k ni ncrsn rot,okoll.

100

frii

t

l

150

Fiskepass; se Pass.

Fribref förses med stämpel till be- lopp af 40 öre för hvarje fulla

10 ton af fartygets drägtighet.

Friherrebref ....................

fr

i

500

J^VTRpÅ.p].

Fullmakt för ledamot af statsrådet

» eller diplom för konsul eller

vice konsul, som icke åtnjuter

fast aflöning,

fri

'' y

fri

» för hofrättskommissarie..........

» för notarius publicus:

i Stockholm och Göteborg....

i öfriga städer........................

100

25

—

—

—

J

10

—

-—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Bevis etc. Lika med Kong!. Maj:ts förslag.

Bill. till Riksd. Prof. 1804. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

1

Afa.

2

Afd.

3

Afd

4

Afd

5

Afd

Fullmakt för mäklare eller skepps- klarerare:

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

i Stockholm och Göteborg....

200

i öfriga städer.......................

> för annan, å embete eller tjenst,

förses för den, som första gån- gen undfått befordran till em- bete eller tjenst med ordinarie

lön, med stämpel till belopp

af 3 kronor för hvarje fulla

100 kronor af lönen, men för

den, som erhållit befordran,

som medför högre lön, till be- lopp af 3 kronor för hvarje

fulla 100 kronor af skilnaden

mellan den stämpelafgift un- derkastade lön, löntagaren näst

förut innehaft, och den, som

erhålles;

dock att stämpel för fullmakt

å embete eller tjenst, som icke

medför rätt till tjenstgörings- penningar, beräknas för alle- nast två tredjedelar af lönen.

Vid löneförhöjning i följd af

ålderstillägg, dermed jemförlig

uppflyttning från lägre till

högre lönegrad eller lönereg- lering utgöres stämpel med 3

kronor för hvarje fulla 100

kronor af skilnaden mellan den

stämpelafgift underkastade lön,

löntagaren näst förut innehaft,

och den, som erhålles.

50

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

35

Fullmakt etc. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Afd.

Kr. ö.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Fullmakt för kyrkoherde att vara

prost öfver egen församling...

» å karakter och embete eller

tjenst förses för den, som är

eller varit i allmän tjenst, med

stämpel till belopp af 20 kro- nor för hvarje fulla 100 kronor

af den ordinarie lön, som åt- följer dylik eller dermed jem- förlig beställning, men för an- nan person till belopp af 70

kronor likaledes för hvarje fulla

100 kronor af sådan lön.

» för riksdagsman... .....

i

Afa.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

50

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

f

Ö.

vi

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Se för öfrigt^ och 5 §§.

Förmyndareförordnande; se Proto- koll.

Förmyndarekammares uträkning å

omyndiges medel

/''

''i

Förordnande, hvarigenom embete

eller tjenst tillsättes; lika med

Fullmakt.

» att viss tid eller tills vidare

förvalta embete eller tjenst, då

dermed följer rätt till den med

embetet eller tjensten förenade

inkomst,...................................

3

3

J

3

fr

it

3

6

» annat . ...............

För rättning shandling, landtmätares

eller med honom likstäld tjen- stemans; se Landtmätares för- rättningshand Ung.

Förpassning, tull-...

... f

vi

Gravationsbevis; se Bevis.

Grefvebref........................................

!

; "!

i

1,000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

37

i ''T/i ■ i T/t ! ii 1 A -.,J -i

Fullmakt etc. Lika med Kongl. Majrts förslag.

Af(l.

Kr. ö.

» ; \y\

f * ?* i i ;

Utlära

$ j» ft *} j \ w: - (]

.*]*;>) f Y| (

■

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande K:o 17.

l

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Hviloståndsreso lutio n; se Resolution.

Instrument; se Protokoll.

Kallelsebref i mål angående kon- kurs, boskilnad, årsstämning

eller försäljning af utmätt fast

egendom....................................

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

fr

Ö.

itt

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kar akter sfullmakt; se Fullmakt.

Karta, geometrisk

50

50

Dessutom förses kopia eller ut- drag af karta, som från gene- ral landtmäterikontoret utgif- ves, med stämpel, svarande

mot den för annan dylik karta

stadgade lösen.

Kommunikations)-esolution; se Re- solution.

Konstitutorial; lika med Förord- nande.

Kontrakt angående arrende, krono- leverans eller entreprenad ......

fr

tf

''

Landtmätares eller med honom i af- seende på behörighet till vissa

förrättningar likstäld tjenste- rn an s fnrrä.ttningshand.linrj

J

*i

Motbok, utfärdad af direktion för

sjömanshus eller af postspar- bank,

ri

Matsedel..........................................

10

Mäklareslutsedel; se Slutsedel.

Mätbref förses med stämpel till be- lopp af 20 öre för hvarje fulla

10 ton af fartygets drägtighet.

Notarialprotest; se Protest.

Order, hvarigenom beställning med

lön på stat tillsättes,...............

3

3

6

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

39

Hvild stånds)''evolution etc. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Afd.

Kr. ö.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

l

Afa.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Pass, fiske,........................................

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

fri

ö.

tf

Kr.

ö.

Kr.

ö.

» rese-:

för den, som reser i kronans

ärende,..................................

•

-

fn

tf

för annan person:

till inrikes orter eller Norge

till utrikes orter..................

2

50

—

—

2

50

—

2

50

» tull-: för utrikes sjöfart:

för öppen båt.........

för annat fartyg.....

för inrikes sjöfart eller

s. k. årspass

1

25

—

—

fri

it

—

—

Patentbref....................................

_

_

__

_

-

10

_

_

Pensionsbref ....................................

fritt

Permissionssedel...............................

fri

Praktika; se Bevis af karantäns- tjensteman.

Prestbevis; se Bevis.

Prestebref .................... ..........

1

%

Privilegium, apoteks-; se Apoteks- privilegium.

Protest, notariat: protokoll der- öfver, hvarje ark ........................

50

Protokoll, hvarigenom embete eller

tjenst tillsättes; lika med Fidl- makt.

» angående förordnande eller ent- ledigande af nämndeman, stäm- ningsman, ledamot af egodel- ningsrätt, värderingsman vid

bouppteckning eller god man

vid landtmäteriförrättning, af

god man, syssloman eller rät- tens ombudsman i konkurs,

samt af annan person i afse-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

41

Pass etc. Lika med Kong]. Maj:ts förslag.

Kr. ö

Bill. till Riksd. Prof. 18.94. ,r> Sami. 1 Afd. 17 Höft.

f»

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 11.

ende å uppteckning eller vård

af konkursbo, äfvensom rörande

af någon bland dem aflagd före- skrifven ed .....

l

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

fri

Ö.

tf

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Protokoll angående lagfart å fång till

fast egendom genom giftorätt

eller arf, der taxeringsvärdet

å den egendom, hvarå lagfart

sökes, icke uppgår till 1,000

kronor, . ................

fri

tt

» vid underdomstol, om förord- nande eller entledigande af

förmyndare eller god man för

frånvarande dödsbodelegare

eller om föreläggande för för- myndare eller sådan god man

att ingifva bevis om aflem- nande af årsräkning öfver sin

förvaltning

J

fri

tf

» vid landtmäteriförrättning; se

Landtmätares för rättning s-

handling.

» öfver ekonomisk besigtning ...

fri

it

» öfver annan besigtning, värde- ring, utmätning, qvarstad eller

dylik förrättning, hvarje ark..

» angående bevakning vid dom- stol af testamente, som be- vakas senare än bouppteckning

efter testamentsgifvaren för in- registrering till domstolen in- gifvits, skall — der vid beräk- ningen af den stämpel, hvar- med bouppteckningen enligt II

Art. blifvit försedd, hänsyn

50

50

J

50

1

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

43

Kr.

Protokoll etc. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

icke tagits till de bestämmelser

i testamentet, som bevakningen

gäller, men den stämpelafgift,

som för bouppteckningen skolat

utgöras, om jemväl dessa be

stämm elser lagts till grund för

afgiften, är högre än den, som

för bouppteckningen utgått - utöfver den stämpel, som i öfrigt

bör utgå för protokollet,

förses med särskild stämpel

till belopp, motsvarande skilnaden

mellan den stämpel,

hvarmed bouppteckningen blifva

belagd, och den, hvarmed

bouppteckningen skolat förses,

derest hänsyn jemväl tagits

till ifrågavarande testamentsbestämmelser;

börande i protokollet

antecknas de grunder,

hvarefter den särskilda stäm

peln beräknats.

Protokoll angående inregistrering af

bouppteckning, då sådant erfordras

för återfående af erlagd

stämpelafgift,.........................

annat:

som utgifves till part, hvilken

utan särskild begäran författningsenligt

är skyldig att

lösa detsamma:

första arket._.......................

andra arket........................

hvarje af de öfriga___________

l

Afd.

Kr.

25

2

Afd.

Kr.

3

Afd.

Kr.

4

Afd.

Kr.

.fritt.

5

Afd.

Kr.

K/ fcO ^

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

45

Afd.

Kr. ö.

Protokoll etc. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Protokoll, annat:

som på begäran utgifves till

part, hvilken eljest icke författningsenligt

är skyldig att

lösa detsamma:

första arket...........................

andra arket...........................

hvarje af de öfriga..............

som eljest utgifves; lika med

Afskrift.

Qvittens.............................................

Resolution, hvilostånds-, för hvarje

grufveutmål eller, der grufvelägenhet

icke blifvit med ut''

mål försedd, för hvarje inmutadt

område, hvilket beviljadt

hvilostånd afser, samt för hvarje

år hviloståndet medgifvits att

gälla .........................................

» kommunikations-......................

dock skall stämpel för kommunikationsresolution

icke mera

än en gång i hvarje mål ut

göras, ändå att handlingar flere

gånger kommuniceras eller till

påminnelser utlemnas.

» innefattande hufvudsakligt beslut,

tecknadt å företedd handling,

..........................................

» med rubrik; lika med Utslag

med rubrik.

Se för öfrigt 6 §.

Salubref å utmätningsvis försåld

fast egendom...........................

Sjöfartsbok........................................

l

Afa.

Kr.

25

fri

2

Afd.

3

Afd.

Kr.

fri

Kr.

25

-fritt.

-fn
-

4

Afd.

Kr.

10

1

10

5

Afd.

Kr.

fri

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

.47

Protokoll etc. Lika med Kong]. Maj:ts förslag.

Kr. ö.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

1

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

1

—

—

fri

—

—

—

—

fri

1

5

—

_

—

—

_

—

—

1

—

_

—

—

—

—

5

—

—

—

1

—

1

—

—

—

2

—

2

—

3

—

—

—

5

—

—

—

—

—

fri

fri

j

''

_

_

_

_

_

—

—

_

400

_

—

—

—

—

—

—

—

—

200

—

—

—

—

—

—

150

—

—

—

_

—

150

—

Sjömansrulla eller folkpass:

för utrikes sjöfart.................

för inrikes sjöfart................

Skeppsdagbok_...............................

Skiljebref i äktenskap eller trolof
-

Slutsedel......................................

Styrmansbref................................

Stämning........................................

Tillståndsbref för utöfvande af näring

eller yrke.........................

Tullförpassning; se Förpassning.

Tullpass; se Pass.

Tulluträkning, specifik....................

Underrättelse eller uppgift rörande

utmätning, som af utmätningsman

meddelas gäldenär,.....

Utdrag af fastighetsbok; se Fastiglietsbok.

» af dombok eller protokoll; se

Protokoll.

Utnämningsbref för:

riddare och kommendör af

Kongl. Maj:ts orden .............

kommendör med stora korset

af Svärdsorden .................

af Nordstjerneorden..........

af Vasaorden.....................

kommendör:

af Svärdsorden .................

af Nordstjerneorden ............,

af Vasaorden.......................J

riddare af Konung Carl XIII:s

orden...................................

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

49

Sjömansrulla etc. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

[>mu ■>>< ■ i u'':!

iflnark :• >11 i i

f fil.dt i ii..

Kr.

»i:

Bill. till Riksd. Prof. 1894. [> Sami. 1 Afd. 17 Höft.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

1

1

Afa.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Utnämningsbref för:

riddare af Svärdsorden.-.......

riddare eller ledamot af Nord- stjerneorden ..........................

riddare eller ledamot af Vasa- orden .............................

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

50

Ö.

dock är riddare- eller koin- mendörsbref, som i följd af

utnämning under fälttåg med- delas, från stämpel

fr it

t

Utslag med rubrik:

som utgifves till part, hvilken,

utan särskild begäran, författ- ningsenligt är skyldig att lösa

detsamma:

första arket............................_.

andra arket..............................

1

1

3

2

10

2

20

5

hvarje af de öfriga ..............

1

25

_

_

2

___

2

_

5

_

som på begäran utgifves till part,

hvilken eljest icke författnings- enligt är skyldig att lösa det- samma:

första arket ...............

1

1

1

0

1

andra arket...........................

1

_

___

_

1

1

1

hvarje af de öfriga..................

1

25

_

_

1

25

1

_

1

_

som eljest utgifves; lika med Af- skrift.

Vederhäftighetsbevis; se Bevis.

Arspass; se Pass.

Expedition, som icke här ofvan är

särskilt nämnd, hvarje ark.......

50

50

50

1

1

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

51

l)Vl - ''• !

IT O? -vO->:Tol''

Utslag etc.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

ff
-

i

Afd.

Kr. ö.

it f

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

4 §•

I afseende på stämpel till fullmakter och andra handlingar, genom

hvilka embeten eller tjenster tillsättas, iakttages:

1. Indelt lön skall i värde beräknas efter nästföregående årets

markegång.

2. Stämpel till fullmakt å embete eller tjenst vid utrikesdepartementet

eller lydande derunder beräknas allenast å den del af lönen, som

motsvarar svenska statsverkets bidrag.

3. Fullmakt å embete eller tjenst i kongl. bofven äfvensom af sådan

beskaffenhet i allmänhet, att lön på stat dermed ej åtföljer eller först

framdeles kommer att åtnjutas, förses med stämpel enligt de för fullmakt

i allmänhet bestämda grunder, dervid stämpeln beräknas å den ordinarie

lön, som åtföljer dylik eller dermed jemförlig beställning. Härvid iakttages,

att beräkningen sker för fullmakt i regemente eller kår eller i armén

eller flottan efter staten för det regemente eller den kår, hvarest den befordrade

tjenar, för oplacerade, i armén qvarstående officerare efter den

lägsta för indelt infanteriregemente gällande stat, samt för de särskilda

generalsgraderna i armén efter den för fördelningsgeneral bestämda lön,

allt med beräkning af lägsta lönen inom graden, derest olika löner inom

samma grad finnas.

4. Embets- eller tjensteman må ej tillgodonjuta honom tillagd lön

eller förhöjning deri, innan han hos den myndighet, der han eger uppbära

lönen, uppvisat fullmakten, behörigen försedd med stämpel.

5 §•

För fullmakt å karakter af embete eller tjenst vid militärstaten skall

stämpel beräknas efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande stat.

6 §•

För de genom hofexpeditionen utfärdade resolutioner minskas stämpelafgiften

med ett belopp, motsvarande lösen och sigillpenningar.

7 §•

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

53

"*ii » ;:?•>!.!•

4 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

im »g • :''i: ''

")U i«! . i ’! ■ ‘T •• "

j''TtiV > !> /; . fj

: - mI''-! »<>VfÖ '' ) ’L.‘< >.if ■:

5 §.

- ''1 ?:! -• v •. * ,}: > >•. »

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

6 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

7 §•

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Dessutom äro från stämpelafgift enligt denna Art., med undantag

af den särskilda stämpeln å protokoll angående bevakning vid domstol af

testamente, befriade:

Akademier och statens undervisningsverk;

Arrendatorer och brukare å egendomar, som genom domänstyrelsens

försorg utarrenderas, äfvensom å dylika egendomar bosatte torpare och

lägenhetsinnehafvare, i sådana på Konungens, domänstyrelsens eller Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes pröfning beroende frågor, som beröra deras rättigheter

och skyldigheter gent emot kronan såsom jordens egare, dock med

undantag af resolutioner angående medgifven öfverlåtelse af arrende- eller

nyttjanderätt;

Embets- eller tjensteman i allt hvad till embetet eller tjensten hörer;

så ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet för fel eller försummelse

i embetet eller tjensten;

Fattigvårdssamhällen och fattigvårdsinrättningar; så ock annan, som

är förklarande part i fattigvårdsmål, beträffande beslut, hvilket enligt lagbör

genom vederbörande myndighets försorg honom delgifvas;

Hushållningssällskap, länens;

Häktad person i mål angående brott, hvarför han sitter häktad;

Innehafvare af nyttjanderätt till sådana statens fasta egendomar,

som innehafva^ såsom boställen af embets- och tjensteman inom civil-,

militie- och ecklesiastikstaterna eller % blifvit anslagna kyrkor, akademier,

hospitaler eller andra allmänna inrättningar, i sådana på förvaltningsmyndighets

pröfning beroende mål och ärenden, som angå förhållandet

mellan nyttjanderättsinnehafvaren såsom egendomens brukare och kronan

såsom densammas egare;

Kommuner i mål och ärenden rörande de allmänna vägarne och

deras underhåll, jemväl vintertid;

Kyrkor;

Lappar i mål, deri utländsk lapp eger del;

Medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller

den eljest kunnig är;

Pensionsinrättningar;

Sjukvårdsinrättningar, allmänna; och

Stiftelser, fromma.

Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum i mantalsskrifningsmål,

i bevillningsmål och mål angående kronans ränta och tionde,

så ock i frågor rörande debitering, afskrifning eller restitution af kronoutskylder,

stämpelafgifter, kommunala eller andra allmänna afgifter, markegångssättning,

åsättande af rotering, anmärkning vid offentliga räkenskaper,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

55

''isiJft ywniUUuijV.. /; T:- :4» ''b-.f y.nin ivui

Oio Jrfi/i ddo in ii-Mölui v,(f,•{>!•,.,/Hij iviojr.uin/I. -.-ImuIIM,

•>I>ud<v!9«I ''‘j n i i! :[• -iA‘i j v i Mni,- 11 ?(*'')•! ii;

: /It'' . : D‘ ii- iVJik.* ;r. •, c .DO V- , _>;(|, !U- ■ >->!«

■i! tv1! .->!!■* ;i en<‘i.^s • .miiitjw, ilnw .idImim:

. i un ic) >j »cfjif < ‘j < t ;

.hi n

. or\ii\‘: v\vw''.''>\ . A v ■. ''''r Mf''vVr -vv* I

v,

tiUi il tf* ‘I *1 i i f»./; f /''Dill e-yA-u”)] , u;J tilifnuiri i.Uh ;«llv i

; l.M N lltiti-.ll

'' *1 I 1.11:. / iui It)* ‘ -1 iiil f Vi * I* > i * :;l’ ! I \ vn \

I

ii;''”iiilil.:;i ’! r. *• I i Ki i I • . ,,''i l f, i'' :*., ;*•• i •ifiuT!'' ''

i-MJUliU» ! !••• .-i'' ''-i1 : 1 • .)• I ! !''''■ l|i.i:i|li; l",:)-* 11 f.ii:i:,vd .

Ilo'': it; n- li;j fy .(It)-. !<(! ''tf, J(".'' .-''.fil i ADti J/i iji’»;'',;

''V''1''.I vb.: “)>?.: jDlliTH1 , i): ?ui .a1,vi.)

''f - ‘

ill t* p.K*C* { *f i* r.hff. • ii*; M i''-v.ot r , .hili. ■ ! > ■ < •-

fi > \J * • • • 1 5 • i \*ls.! i; i /i ''i •/ i >. M 1 i ».*> vl i -U /1 i i t; I tiUl''h.> ■■ »t» , , » V>!\

(t: Å *■ i’ ■ ;» K'' :i!i> :. - i '' . • r : i - . , i ■; i rj'',> ; -. • . ..

i

'' '' . V-''.

* ålit Di; fl I : i 1-, : 11 * . it , (.•

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

redogörelse för allmänna medel, utsyning af skog å allmänning eller ekars

fällande å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter och tvist om

värfning samt i sådana på förvaltningsmyndighets pröfning beroende ärenden,

som angå syner å ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, äfvensom i

ärenden, som anhängiggjorts hos justitiekanslersembetet eller Riksdagens

justitieombudsman.

II Art.

Om stämpel till enskilda handlingar.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt här

nedan stadgas:

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, vara försedd

med stämpel till belopp, motsvarande hvad enligt nedannämnda

grunder sammanlagdt belöper å värdet af samtliga arfvingars och

testamentstagares andelar af behållningen i boet; dock att stämpelafgift

icke beräknas för andel, som ej uppgår till ett värde af 200

kronor, samt att vid bouppteckningens stämpelbeläggning afseende icke

fästes vid annat testamente än sådant, som är i bouppteckningen intaget

eller vid densamma i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift fogadt

eller ock före bouppteckningens inregistrering vid domstolen bevakats.

Stämpelafgiften utgör:

1) för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer bröstarfvinge

eller på grund af testamente bröstarfvinges afkomling eller efterlefvande

make:

50 öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, aom uppgär till 200 kr., men icke till 2,000 kronor,

60 > > > » 2,000 » > 4,000

70 » > > 4,000 > > 6,000

80 > > > 6,000 » » 8,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

57

II Art.

Om stämpel till enskilda handlingar.

B §•

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt här

nedan stadgas:

A) Bouppteckning, Fideikommissbref om fast egendom, Gåfvobref,

Morgongåfvobref, Testamente och Äktenskapsförord:

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, förses

med stämpel till belopp, motsvarande hvad enligt nedannämnda grunder

sammanlagdt belöper å värdet af samtliga arfvingars och testamentstagares

andelar af behållningen i boet; dock att stämpelafgift

icke beräknas för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

bröstarfvinge eller på grund af testamente efterlefvande make

eller bröstarfvinges afkomling och i värde understiger 400 kronor, ej

heller för annan andel, som icke uppgår till ett värde af 200 kronor,

samt att vid bouppteckningens stämpelbeläggning etc. lika med Kongl.

Maj:ts förslag.

«

Stämpelafgiften utgör:

1) för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer bröstarfvinge

eller på grund af testamente efterlefvande make eller bröstarfvinges

afkomling:

50 öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, som uppgår till 400 kr., men icke till 2,000 kronor,

etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Bill. till Riked. Prof, md. 5 Sand. 1 A/d. 17 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

90 öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, som uppgår till 8,000 kr., men icke til! 10,000 kronor,

1

kr.

>

» 10,000

> 12,000

1

» 10 öre >

»

. 12,000

> 25,000

1

. 20 . >

>

» 25,000

. 40,000

1

» 30 » >

>

. 40,000

» 55,000

1

> 40 » »

>

> 55,000 >

» 75,000

1

» 50 » »

»

i 75,000 kr. och

derutöfver;

2) för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer fader,

moder, broder (halfbroder), syster (halfsyster) eller broders (halfbroders)

eller systers (halfsyster) afkomling:

50 öre för

hvarje fulla 100 kr. af

andel, som uppgår till

200 kr.,

men

icke till

500 kronor

60 .

> >

»

500

>

>

1,000

>

70 »

» >

*

1,000

>

>•

1.500

>

80 >

» >

>

1,500

»

>

2,000

>

90 >

» >

»

2,000

i

2,500

>

1 kr.

» >

i

2,500

.

s

3,000

t

1 > 10 öre

> >

»

3,000

>

.

3,500

>

1 » 20 >

> >

>

3,500

>

4,000

>

1 • 30 »

> .*

>

4,000

>

»

4,500

1 > 40 >

* •»,

4,500

*

.

5,000

»

1 . 50 .

» >

>

5,000

»

»

5,500

1 > 60 >

» »

»

5,500

>

>

6,000

k

1 , 70 »

» »

>

6,000

>

>

6,500

>.

1 » 80 >

i >

>

6,500

>

>''

7,000

»

1 » 90 »

> .*

>

7,000

.

>

7,500

»

2 »

> i

>

7,500

>

>

8,500

>

2 » 10 >

> >

k

8,500

»

>

10,000

•

2 > 20 .

i

> >

>

*

10,000

>

).

15,000

>

2 » 30 »

> >

»

15,000

>

>

20,000

»

2 » 40 •

> »

>

20,000

>

>

25,000

•

2 > 50 »

> *

»

25,000

»

»

30,000

>

2 » 60 .

» >

%

30,000

»

>

35,000

>

2 » 70 »

> >

,v

35,000

>

>

40,000

*

2 . 80 >

» )

>

40,000

>

45,000

2 » 90 .

>

>

45,000

»

>

50,000

>

3 kr.

> »

>

50,000 kr.

och

derutöfver;

och 3) för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

den, som till den döde stått i fjermare skyldskapsförhållande, än ofvan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17

[!{?

2) Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

och 3) Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

sagdt är, äfvensom för andel, som på grund af testamente till förmån för

annan än efterlefvande make tillkommer den, som icke med den döde varit

i skyldskap, så ock för andel, som utgör danaarf:

50 öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, som uppgår till

200 kr.,

men

icke till

500 kronor

75 »

> »

500

>

»

1,000

*

1 kr.

> >

>

1,000

»

»

1,500

,

1 » 25

öre

» »

>

1,500

»

>

2,000

>

1 » 50

>

» >

»

2,000

>

>

2,500

)

1 » 75

>

» >

>

2,500

*

>

3,000

»

2 kr.

J> )

■

3,000

»

>

3,500

»

2 » 25

>

» >

»

3,500

»

»

4,000

»

2 » 50

» >

>

4,000

>

»

4,500

»

2 » 75

»

> 9

»

4,500

»

,

5,000

,

3 kr.

» »

>

5,000

»

>

5,500

»

3 » 25

»

» »

>

5,500

»

»

6,000

»

3 » 50

>

> »

>

6,000

»

>

6,500

>

3 » 75

>

» »

>

6,500

>

>

7,000

>

4 kr.

» >

>

7,000

»

»

7,500

>

4 » 25

>

> »

»

7,500

»

>

10,000

>

4 . 50

»

»

10,000

»

>

15,000

»

4 » 75

>

> »

>

15,000

»

20,000

»

5 kr.

> )

>

20,000

»

>

25,000

>

5 » 25

>

* >

>

25,000

>

»

30,000

>

5 » 50

i

I >

>

30,000

>

>

35,000

>

5 . 75

6 kr.

9

> »

> >

>

»

35.000

40.000 kr.

»

och

>

derutöfver

40,000

>

Vid beräkning af boets behållning skall undantagas värdet å fast

egendom af fideikommissnatur och deri intecknad gäld, hvaremot i behållningen

inberäknas värdet af sådan nyttjanderätt till eller afkomst af egendomen

i dess helhet eller någon del deraf, som visas tillkomma annan än

den nye fideikommissarien, äfvensom belopp, som den nye fideikommissarien

enligt fideikommissbrefvet kan vara skyldig till annan utgifva.

Från boets behållning må, der Konungen sådant medgifver, jemväl

afdragas värdet af sådan samling utaf historisk, vetenskaplig eller konstnärlig

beskaffenhet, som, utan att ersättning eller vederlag till någon dödsbodelegare

derför erlägges, på grund af fideikommisstiftelse eller testamente

är afsedd att såsom dylik samling bibehållas.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

61

Vid stämpelbeläggningen skall för öfrigt följande iakttagas:

a) Vid beräkning af boets behållning skall från tillgångarne undantagas

värdet å fast egendom af fideikommissnatur, likasom från skulderna

gäld, hvilken är i sådan egendom intecknad, hvaremot bland tillgångarne

inberäknas värdet af sådan etc., lika med Kongl. Maj:ts förslag.

b) Från boets tillgångar må, der Konungen sådant medgifver, jemväl

undantagas värdet af etc., lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Der make lefver efter, skall såsom behållning i boet anses endast

hvad som återstår efter afdrag af den efterlefvandes fördel, giftorätt och

morgongåfva, hvilka, ehvad de utgöra mer eller mindre, sammanlagdt beräknas

till hälften af behållningen i boet.

Såsom arfvinges eller testamentstagares andel af denna behållning

anses hvad å sådan andel finnes böra sig belöpa enligt lag och sådant

testamente, hvartill, enligt hvad ofvan blifvit sagdt, vid bouppteckningens

stämpelbeläggning hänsyn skall tagas.

Om vid bouppteckningen fogas i behörig ordning upprättadt arfskifte

i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift, hvilket, med angifvande af storleken

utaf den andel, som tillkommer hvarje arfvinge och testamentstagare, upptager

och fördelar boets samtliga tillgångar, fast egendom af fideikommissnatur

derifrån undantagen, skall dock sådant arfskifte, derest icke boets

sammanlagda behållning enligt detsamma upptagits till lägre värde, än bouppteckningen

utvisar, läggas till grund för stämpelafgiftens beräkning.

Derest i bouppteckning uppgifves, att kännedom saknas om arfvingars

namn eller antal, skall stämpelafgiften för sådana arfvingars sammanlagda

andelar i boets behållning beräknas, såsom om berörda andelar tillfallit

endast eu af dessa arfvingar.

Då bouppteckning ingifves till underdomstol i stad, skall från det

belopp, hvartill stämpeln å bouppteckningen enligt nu stadgad beräkningsgrund

uppgår, afdragas ett belopp, motsvarande den för bevis om bouppteckningens

inlemnande och inregistrering vid domstolen bestämda lösen,

äfven om på grund af gällande författning dylik lösen ej må fordras.

I enlighet med hvad sålunda stadgats samt med ledning af bestämmelserna

i 16, 17 och 18 §§ uti denna förordning bör i det protokoll,

hvari bouppteckningen inregistreras, upptagas ej mindre beloppet af hvarje

, andel utaf boets behållning, som anses för beräkning af stämpelafgiften

böra arfvinge eller testamentstagare tillkomma, och den stämpel, som å

denna andel belöper, än äfven den stämpel, hvarmed bouppteckningen enligt

dessa grunder blifvit belagd.

Se för (ifrigt 9, 10, 14, 15, IB, 17 och 18 §§.

Fideikommissbref om fast egendom skall, då det för lagfart företes, vara

försedt dels med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af

egendomens värde, dels ock med ytterligare stämpel enligt de grunder,

som äro stadgade för beräkning af stämpel å andel i död mans bo,

för samma värde efter afdrag ej mindre för den i egendomen intecknade

gäld, som vid siste fideikommissariens död kan vara obetald,

samt för hvad den nye fideikommissarie!! enligt tideikommissbrefvet

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

63

c) Der make lefver efter, skall stämpeln beräknas endast å hvad som

af behållen egendom, tillhörig makarne gemensamt eller den aflidne enskild!,

återstår efter afdrag af den efterlefvandes fördel, giftorätt och morgongåfva,

hvilka, ehvad de utgöra mer eller mindre, sammanlagdt beräknas till hälften

af nämnda behållna egendom.

d) Såsom arfvinges eller testamentstagares andel af behållningen i

boet anses hvad etc. lika med Kongl. Mapts förslag.

e) Om vid bouppteckningen fogas i behörig ordning upprättadt arfskifte

upptagits till lägre värde, än bouppteckningen utvisar eller domstolen sedermera

i den ordning, som i 15 § här nedan stadgas, kan finna skäligt bestämma,

läggas till grund för stämpelafgiftens beräkning.

f) Derest i bouppteckning uppgifves, att andra arfvingar än de i

bouppteckningen angifna finnas, men att kännedom om deras antal saknas,

skall etc. i öfrig! lika med Kongl. Majrts förslag.

g) Då bouppteckning ingifves till underdomstol i stad, skall etc.

lika med Kongl. Maj:ts förslag.

h) I enlighet med hvad sålunda stadgats etc. lika med Kongl. Maj:ts

förslag.

Fidei k o m miss bref om fast egendom skall, då det för lagfart företes, förses

dels med stämpel etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

kan vara skyldig till annan utgifva, än äfven för det enligt 17 § beräknade

kapitalvärdet af nyttjanderätt till eller afkomst af egendomen

i dess helhet eller någon del deraf, derest sådan rätt visas tillkomma

annan än den nye fideikommissarien.

Se för öfrigt 10, 13, 17, 18 och 19

Gåfva af fast egendom: afhandling derom skall, då den för lagfart företes

vara försedd med stämpel till nedannämnda belopp:

då gåfvotagaren är gifvarens bröstarfvinge eller dess afkomling,

1 krona It) öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;

då gåfvotagaren är gifvarens fader, moder, broder (halfbroder), syster

(halfsyster) eller broders (halfbroders) eller systers (halfsyster) afkomling,

1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;

och då gåfvotagaren står i fjermare skyldskapsförhållande till gifvaren,

än nu sagdt är, eller icke är med honom i skyldskap, 2 kronor

60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Se för öfrigt 10, 13 och 19 §§.

Gåfva af lös egendom: afhandling derom skall vid utgifvandet förses med

stämpel till nedannämnda belopp:

då gåfvotagaren är gifvarens bröstarfvinge eller dess afkomling,

1 krona för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;

då gåfvotagaren är gifvarens fader, moder, broder (halfbroder),

syster (halfsyster) eller broders (halfbroders) eller systers (halfsysters)

afkomling, 2 kronor för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;

och då gåfvotagaren står i fjermare skyldskapsförhållande till gifvaren,

än nu sagdt är, eller icke är med honom i skyldskap, 4 kronor

för hvarje fulla hundra kronor af egendomens värde.

Morgongåfva})ref skall, då det till intagande i domstols protokoll företes,

vara försedt med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af

gåfvans värde.

Testamente, som ej bevakats, men hvaraf testamentstagare vill sig begagna,

skall, då hänsyn till detsamma ej tagits vid stämpelbeläggning af bouppteckningen

efter testamentsgifvaren, så snart laga tid för dess bevakning

ute är och detsamma af arfvinge godkänts, vare sig detta

skett genom påskrift å testamentet eller annorledes, förses med stämpel

i förhållande till värdet af den egendom godkännandet afser, dervid

skola tillämpas enahanda grunder, som enligt I Art. gälla för beräkning

åt den särskilda stämpel, hvarmed protokoll angående bevakning

vid domstol af testamente i visst fall skall förses.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

65

Gåfva af fast egendom: afhandling derom skall, då den för lagfart företes,

förses med stämpel till nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för öfrigt 10, 13 och 19 §§.

Gåfva af lös egendom: afhandling derom skall vid utgifvandet förses med

stämpel till nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Morgongåfvokref skall, då det till intagande i domstols protokoll företes,

förses med stämpel etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Testamente, som bevakats; se Bouppteckning äfvensom, under I Art., Protokoll

angående bevakning vid domstol af testamente.

Testamente, som ej bevakats men hvaraf testamentstagare vill sig begagna,

skall — då hänsyn till detsamma ej tagits vid stämpelbeläggning af bouppteckningen

efter testamentsgifvaren samt den stämpelafgift, som

för bouppteckningen skolat utgöras, om jemväl testamentets bestämmelser

lagts till grund för afgiften, är högre än den, som för bouppteckningen

utgått — så snart laga tid för dess bevakning ute är och

detsamma af arfvinge godkänts, vare sig detta skett genom påskrift å

testamentet eller annorledes, förses med stämpel, motsvarande skilnaden

mellan berörda afgiftsbelopp.

Bill. till Riksd. Prat. 1894. 5 Sand. 1 Afd. 17 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, vara försedt

med särskild stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för öfrigt 10, 13, 16, 17 och 19 §§.

Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes,

vara försedt med stämpel af 5 kronor.

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: afhandling derom skall, då

den för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig myndighet

företes, vara försedd med stämpel af 50 öre.

Anvisning; lika med Vexel.

Arrendekontrakt; se Nyttjanderätt.

Bodmeribref; lika med Skuldebref.

Byte af fast egendom, afhandling derom; lika med afhandling om Köp af

fast egendom.

Byte af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall

vid utgifvandet förses med stämpel af 15 öre för hvarje ton af far- ''

tygets drägtighet.

Certeparti skall, då det för vinnande af betalning hos offentlig myndighet

företes, vara försedt med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor

af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är certeparti fritt från stämpel, då på grund deraf fordran bevakas

i konkurs.

Bepositionsråkning hos bank eller bankir: bevis om insättning derå skall

vid utgifvandet förses med stämpel af 50 öre för deponeradt belopp,

som ej öfverstiger 1,000 kronor, och derutöfver 50 öre för hvarje påbörjadt

tusental kronor.

_ Sökes på grund af depositionsbeviset hos offentlig myndighet betalning,

skall detsamma vara försedt med särskild stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda stämpelafgift, då på

grund deraf fordran bevakas i konkurs.

Fraktslut om fartyg; se Certeparti.

För delskontrakt / se Afkomst af fast egendom.

Förnyelse af försäkring, bevis derom; se Försäkringsbref.

Förpantningsbref; lika med Skuldebref;

dock är förpantningsbref fritt från stämpel, då på grund deraf inteckning

sökes eldigt 3 § sjölagen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

67

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöfver den

stämpel, som, enligt hvad ofvan stadgas, kan erfordras, förses med etc.

lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes,

förses med etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

'' - »

B) Öfriga stämpelpligtiga enskilda handlingar:

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: afhandling derom skall, då

den för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig myndighet

företes, förses med stämpel af 50 öre.

Anvisning till och med Bodmeribref: lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Byte af fast egendom och Byte af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40

ton: lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Certeparti skall, då det för vinnande af betalning hos offentlig myndighet

företes, förses med stämpel etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

(Motstående rubrik Depositioner åkning utesluten).

Fraktslut till och med Förvärf: lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Försäkringsbref eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas;

lika med Certeparti.

Af utländsk försäkringsgifvare eller hans agent meddeladt qvittens

å premie, ehvad det tecknas å försäkringshandling eller särskild! utfärdas,

skall, innan det här i riket utlemnas, förses med stämpel till

nedannämnda belopp:

« vid försäkring af egendom: 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af

premien; och

vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor af premien;

dock icke i något fall under 50 öre.

Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning af vatten:

fångeshandling derå; lika med afhandling om Köp af fast egendom.

Hyreskontrakt/ se Nyttjanderätt.

Inkasssering af penningar: handling, som innefattar uppdrag derom och

emot hvars företeende eller aflemnande betalning fordras; lika med Vexel;

dock att handling, som afser inkassering af penningar genom postförskott

eller s. k. efterkraf, är från stämpel fri.

Invisning; lika med Vexel.

Jordafsöndring, afhandling derom:

för alltid; se Köp af fast egendom,;

till besittning för viss tid eller på lifstid; se Nyttjanderätt.

Kapitalräkning: bevis om insättning derå; lika med bevis om insättning

på Depositionsråkning.

Köp af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad

köpehandling skall, då den för lagfart företes, vara försedd med

stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;

dock att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,

som icke drifver bankrörelse, bör vara belagd med stämpel af 1 krona

20 öre likaledes för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

vilkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknadt från

första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, eger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å jernväg, är från

stämpel fri.

!> af lösören, b,vilka i säljarens vård qvarblifva: afhandling derom skall,

då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes, vara försedd

med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af köpesumman.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

69

Hyreskontrakt: lika med Kong]. Maj:ts förslag.

Inkassering af penningar: handling, som innefattar uppdrag derom och emot

hvars företeende eller aflemnande betalning fordras; lika med Vexel;

dock att handling, som afser inkassering af penningar genom postverkets

försorg eller genom s. k. eftertraf, är från stämpel fri.

Intecknadt skuldebref; se Skuldebref.

Invisning och Jor dafsöndring: lika med Kongl. Maj:ts förslag.

(Motstående rubrik Kapitalräkning utesluten).

Köp af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad

köpehandling skall, då den för lagfart företes, förses med stämpel

af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock

att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som

icke drifver bankrörelse, bör beläggas med stämpel etc. lika med Kong].

Maj:ts förslag.

af lösören, Indika i säljarens vård qvarblifva: afhandling derom skall,

då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes,

förses med stämpel etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskotttets Betänkande N:o 17.

Köp af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall

vid utgifvandet förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af köpesumman eller, der denna icke är till bestämdt belopp

angifven, af 15 öre för hvarje ton af fartygets drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles, hos

offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden köpeskilling,

skall köpeafhandlingen vara försedd med särskild stämpel af 25 öre

för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning

eller betalning sökes;

dock är köpeafhandling fri från sistnämnda stämpel, då på grund

deraf fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Se för öfrigt 9, 10 och 13 §§.

Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning

företes, vara försedd med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100

kronor af lifräntans kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara försedd med stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är afhandling om lifränta fri från sistnämnda stämpel, då på

grund deraf fordran bevakas i konkurs.

Se för öfrigt 12 §.

Lösöreköp•• afhandling derom; se Köp.

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande

af inteckning företes, vara försedd med stämpel af 25 öre

för hvarje fulla 100 kronor af afgälden för ett år eller, der aftalet

afser kortare tid, för legotiden; dock att stämpel icke beräknas å

sådana i afgälden ingående persedlar eller tjenstbarhet^’, hvilka vid

upplåtelsen icke blifvit i penningar uppskattade eller icke finnas i

markegångstaxa upptagna.

Erlägges för nyttjanderätten viss afgift en gång för alla, beräknas

stämpeln å det belopp, som motsvarar fem procent af denna afgift,

med tillägg af den årliga afgälden, der sådan är utföst.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara försedd med särskild stämpel af 25

öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning

sökes.

Se för öfrigt 11 och 13 §§.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall före utlemnandet förses med

stämpel af 30 öre för belopp, ej öfverstigande 100 kronor, och derutöfver

30 öre för hvarje påbörjadt hundratal kronor;

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 71

Köp af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling _--

drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmärs, hos

offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden köpeskilling,

skall köpeaf handlingen förses med etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning

företes, förses med stämpel —---— — _ — — — _ ___

kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen förses med stämpel etc. lika med Kongl.

Maj:ts förslag.

Lösöreköp: lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande

af inteckning företes, förses med stämpel — — — — — —

eller, der aftalet afser kortare tid, för legotiden.

Erlägges för nyttjanderätten---------der sådan är

utfäst.

_ Sökes på grund åt afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen förses med etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall af obligationsutgifvaren före utlemnandet

etc. lika med Kongl. Maj:t,s förslag.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

dock att frihet från sådan stämpel eger rum för svenska statens

obligationer.

Obligation, som utgifvits i utlandet och efter utgången af augusti månad

år 1894 inkommer i riket, skall, inom åtta dagar efter det obligationen

i riket inkommit och i alla händelser innan den härstädes belånas,

försäljes eller på hvad sätt det vara må öfverlåtes, förses med stämpel

enljgt nyssnämnda grund.

A obligation, som i utlandet utgifvits och före den 1 september

1894 inkommit i riket, eger innehafvaren, om obligationen före sistnämnda

dag hos magistrat i stad uppvisas, kostnadsfritt bekomma påteckning

om dagen för uppvisandet. Obligation, som icke blifvit med

sådan påteckning försedd, skall beläggas med stämpel enligt den för

obligation här ofvan stadgade grund. ''

Sökes på grund af obligation, för hvilken ofvanstående stämpelafgift

icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall obligationen

vara försedd med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor

af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är obligation fri från sistnämnda stämpel, då på grund deraf

fordran bevakas i konkurs.

Se för (ifrigt 20 oeh 21 §§.

Postremissvexel; se Vexel.

Premieqvittens; se Försäkringsbref.

Qvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person än fordringsegaren,

från en ort till en annan försändes; lika med Vexel;

dock att qvittens, som afser inkassering af penningar genom postförskott

eller s. k. efterkraf, är från stämpel fritt.

Räkning, godkänd, skall, då den för vinnande af inteckning eller betalning

hos offentlig myndighet företes, vara försedd med stämpel af 25 öre

för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning

eller betalning sökes;

dock är godkänd räkning fri från stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Servitut saf tal, afhandling derom; lika med afhandling om Afkomst eller

annan förmån af fast egendom.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen

för lagfart företes, vara försedd med stämpel af 5 kronor; dock

att dylik handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,

som icke drifver bankrörelse, bör vara försedd med stämpel af 10

kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

73

Obligation, som utgifvits i utlandet och efter utgången af innevarande år

inkommer i riket, skall, innan den härstädes belånas, törsäljes eller på

hvad sätt det vara må öfverlåtes, förses med stämpel enligt nyssnämnda

grund.

Å obligation, som i utlandet utgifvits och före den 1 januari 1895

inkommit i riket, eger innehafven — — —. Obligation, som icke

blifvit med sådan påteckning försedd, skall, innan den härstädes belånas,

försäljes eller på hvad sätt det vara må öfverlåtes, beläggas

med stämpel enligt den — — — grund.

Sökes på grund af obligation, för hvilken ofvanstående stämpelafgift

icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall obligationen

förses med stämpel etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

(Motstående hänvisning Postremissvexel utesluten).

Premieqvittens: lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Qvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person än fordringsegaren,

från en ort til en annan försändes; lika med Vexel;

dock att qvittens, som afser inkassering af penningar genom postverkets

försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fritt.

Revers; se Skuldebref.

Räkning, godkänd, skall, då den för vinnande af inteckning eller betalning

hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel etc. lika med Kongl.

Maj:ts förslag.

Servitutsaftal: lika med Kongl. Majtts förslag.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen för

lagfart företes, förses med stämpel — — — för aktiebolag, som icke

drifver bankrörelse, bör förses med stämpel af 10 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Skogsafverkning: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning

företes, vara försedd med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af hvad för rättigheten blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit

i afhandlingen till visst belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal

af 10 ar utaf det upplåtna skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandling hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara försedd med särskild stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning

sökes.

Skuldebref skall, då det såsom fordringsbevis utlemnas, förses med stämpel

af 50 öre för förskrifvet kapitalbelopp, som ej öfverstiger 1,000 kronor,

och derutöfver 50 öre för hvarje påbörjadt tusental kronor, med undantag

likväl för det fall, att lånet upptages på bestämd tid, som icke

öfverstiger femton dagar, räknade från skuldebrefvets utgifningsdag, i

hvilket fall frihet från stämpel eger rum.

Sökes på grund af skuldebrefvet hos offentlig myndighet inteckning

eller betalning, skall skuldebrefvet vara försedt med särskild stämpel

af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket

inteckning eller betalning sökes;

dock är skuldebref fritt från sistnämnda stämpelafgift, då på grund

deraf fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Se för öfrigt 22 och 23 §§.

Undantag skontrakt; se Afkomst af fast egendom.

Vexel skall, då den utställes eller, om den utfärdas utom riket, innan den

här i riket öfverlåtes eller till godkännande eller betalning företes,

förses med stämpel af 50 öre för belopp, ej öfverstigande 1,000 kronor,

och derutöfver 50 öre för hvarje påbörjadt tusental kronor, hvarå

den lyder;

dock att postremissvexel, vexel, som är stäld att vid uppvisandet

betalas af medel, som hos bank eller bankir föras i räkning för utställaren,

äfvensom vexel, som är dragen af bank eller bankir inom riket

å bank eller bankir å utländsk ort samt är betalbar endast i utlandet

vid uppvisandet, skall utan afseende å beloppet, hvarå den lyder, förses

med stämpel af 10 öre;

egande frihet från stämpelbeläggning rum för vexel, som är dragen

från utlandet på utlandet och endast är betalbar i utlandet.

År vexel utfärdad i flera exemplar och har ett af dem blifvit med

föreskrifven stämpel försedt, vare de öfriga från stämpel fria.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad vexel hos offentlig

myndighet betalning, skall vexeln vara försedd med särskild stämpel

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

75

Skog saf verkning: afhandling derom skall, då deri för vinnande af inteckning

företes, förses med stämpel — — — — — — — — — — — —

— — skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen förses med etc. lika med Kong!. Majts förslag.

Skuldebref skall, då det för vinnande af inteckning eller betalning hos

offentlig myndighet företes, förses med stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning eller betalning

sökes;

dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf fordran bevakas

i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Se för öfrigt 22 och 23 §§.

Undantag skontrakt: lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Vexel, godkänd eller protesterad, skall, då den för vinnande af betalning

hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är vexel fri från sådan stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs.

Der vexel ställes att å utrikes ort betalas eller är utfärdad å utrikes

ort, skall, oberoende af den stämpel, som i allmänhet är stadgad,

vexeln, då den utställes eller, om den utfärdas utom riket, innan den

här i riket öfverlåtes eller till godkännande eller betalning företes,

beläggas med stämpel af 50 öre, när den lyder å mindre belopp än

1,000 kronor, men eljest af 1 krona; dock att frihet från denna

stämpelbeläggning eger rum för vexel å mindre belopp än 100 kronor.

År vexel utfärdad i flera exemplar och har ett af dem blifvit med

nyssnämnda särskilda stämpel försedt, vare de öfriga från sådan stämpel

fria.

Se för öfrigt 21 g.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 77.

af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket

betalning sökes;

dock är vexel fri från sistnämnda stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs.

Se för öfrigt 21 §.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge: afhandling derom

skall, då åborätt på grund deraf vinnes, förses med stämpel för kronohemman

till belopp af 60 öre och för nybygge till belopp af 20 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att afhandling,

på grund hvaraf åborätt vinnes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse,

bör vara försedd med stämpel för kronohemman till belopp af

1 krona 20 öre och för nybygge till belopp af 40 öre likaledes för

hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

9 §•

Till köpe- och bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, bestå kontrahenterna

hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda derom slutadt

är.

Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning

af vatten, skall dock stämpeln af lagfartssökanden ensam gäldas.

Stämpelafgift, som för bouppteckning utgått ur död mans bo, skall

arfvingar och testamentstagare emellan så gäldas, att eu hvar af dem består

så mycket af samma afgift, som enligt de för beräkning af sagda stämpelafgift

stadgade grunder å hans andel i boet belöper.

10 §.

Då stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom, må detta

icke upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde, men skall, hvad

angår köp af fast egendom eller öfverlåtelse af kronohemman eller nybygge,

beräknas efter den i penningar bestämda köpe- eller löseskillingen, så framt

denna öfverstiger nämnda värde.

I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel, så upprättad,

som gällande bevillningsförordning föreskrifver, eg a lika vitsord med

af vederbörande tjensteman utfärdadt taxeringsbevis.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

77

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge: afhandling derom

skall, då åborätt på grund deraf vinnes, förses med stämpel för kronohemman

till belopp af 60 öre och för nybygge till belopp af 20 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att afhandling,

på grund hvaraf åborätt vinnes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse,

bör förses med stämpel etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

9 §•

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

10 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

11 §•

Der uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom afgälden är

bestämd att under olika år af legotiden utgå med olika belopp, beräknas

stämpelafgiften å den högsta afgäld, som för något år utgöres.

I afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter af sådan beskaffenhet,

att stämpel för dem bör utgå, beräknas efter det värde, hvartill de

vid upplåtelsen uppskattats, eller, der visst värde dervid icke blifvit dem

åsatt, efter senast faststälda markegångspris.

12 §.

Uppskattning af lifräntas kapitalvärde sker efter en räntefot af fem

för hundra med användande af den dödlighets- och lifslängdstabell för

riket, som af vederbörande myndighet senast blifvit utgifven.

13 §.

Har fast egendom, belägen inom särskilda domstolars områden, blifvit

upplåten under egande- eller nyttjanderätt genom en handling, hvarå lagfart

eller inteckning sökes, skall denna handling förses med stämpel efter

fulla värdet vid den domstol, der den först företes.

14 §.

Har afliden person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver

särskilda bouppteckningar blifvit upprättade, erlägges stämpelafgiften med

h^d enligt ofvan stadgade grunder sammanlagdt belöper å en hvar arfvinges

och testamentstagares andel af behållningen i boet, och utgöres, då

de särskilda bouppteckningarna ingifvas till domstolen i den ort, der den

aflidne vid dödsfallet varit mantalsskrifven.

15 §.

Har afliden persons egendom blifvit uppskattad af värderingsman,

utsedde enligt lagen angående värdering af död mans bo. och dödsbodel
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 79

11 §•

jod •£<!*■ n! • jim''i.1*. J<i. >f.: xOvf l''1''.ti''rfWiii )■■■, nis ''r.''(.''V<''! SJUérvit.-ii.vrfHi

Der uti -h- — —<-! — — — — — — — — utgöres.

I afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter beräknas efter det

värde, hvartill de vid upplåtelsen uppskattats, eller, der visst värde dervid

icke blifvit dem åsatt efter senast faststälda markegångspris, så framt de i

markegångstaxa finnas upptagna, men eljest efter det i orten gängse pris.

12 §.

Uppskattning af lifräntas kapitalvärde

denna förordning fogade tabeller II och III.

sker med användande af de vid

13 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

14 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

5 • ■ ‘ i''1- v i!» . i-''»»!'' u>n . i

15 §.

Har afliden persons egendom blifvit uppskattad af värderingsman,

utsedde enligt lagen angående värdering af död mans bo, och dödsbodel
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Becillningsutskottets Betänkande N:o 17.

egarne finna den uppskattning för hög och derom vid bouppteckningens

inregistrering göra anmälan, ege domstolen beräkna stämpeln för bouppteckningen

efter det lägre värde, hvartill behållningen kan finnas rätteligen

böra uppskattas.

16 §.

Den, till hvilken fideikommiss i penningar eller annan lös egendom

öfvergår, äfvensom annan testamentstagare vare, om vid beräkning af

stämpelafgiften å den för inregistrering hos domstol företedda bouppteckningen

efter den aflidne hänsyn tagits till bestämmelserna i fideikommisbrefvet

eller testamentet, vid egendomens tillträde skyldig att, med ränta

efter fem för hundra om året, till boet återgälda hvad af stämpelafgiften

å värdet af den egendom belöper. Har åter vid beräkning af stämpelafgiften

å bouppteckningen hänsyn icke tagits till ofvanberörda bestämmelser,

vare fideikommissarien eller testamentstagaren skyldig att vid egendomens

tillträde med ränta efter fem för hundra om året till boet återgälda

ett belopp, motsvarande skilnaden mellan det stämpelbelopp, hvarmed

bouppteckningen blifvit belagd, och den stämpelafgift, som för densamma

skolat utgöras, derest till grund för stämpelberäkningen icke jemväl

lagts den borttestamenterade egendomen.

17 §•

Vid stämpelbeläggning af bouppteckning efter död man, så ock af

testamente eller protokoll angående bevakning af testamente skall iakttagas:

att för egendom, hvilken visst bestämdt penningevärde ej är i bouppteckningen

åsatt, det värde, som lägges till grund för beräkning af

stämpelafgiften, bestämmes enligt trovärdige mäns intyg eller efter domarens

pröfning;

att stämpelafgiften för rättighet, som består i nyttjanderätt till eller

afkomst af egendom eller rätt att gång efter annan erhålla visst belopp i

penningar eller varor eller åtnjuta vissa tjenstbarheter, bör med det i 18

§ omförmälda undantag utgöras efter rättighetens med ledning afidess

årliga värde och en räntefot af fem för hundra om året beräknade kapitalvärde

vid dödstillfället, på sätt den vid denna förordning fogade tabell

närmare utvisar;

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

81

egarne finna den uppskattning för hög och derom vid bonppteckningens

inregistrering göra anmälan, ege domstolen béräkna stämpeln för bouppteckningen

efter det lägre värde, hvartill behållningen på grund af förebragta

omständigheter kan finnas böra uppskattas.

16 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

n 17 §.

%

Vid stämpel beläggning af bouppteckning efter — t— — — —

iakttagas:

a) att för egendom — — — — — — — pröfning;

b) att stämpelafgiften — — — •— — — — —

på sätt den vid denna förordning fogade tabell I närmare utvisar;

Bill. till Riksd. Prof; 1894. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets Betänkande Nx> 17.

att för bestämmande af behållna årliga värdet å dylik rättighet, der

sådant värde icke blifvit i bouppteckning utsatt, förfares på enahanda

sätt, som här ofvan stadgas beträffande egendom, hvarå visst värde i bouppteckning

ej blifvit bestämdt;

att vid rättighets åtnjutande under viss persons lifstid dess kapitalvärde

bestämmes med användande af den dödlighets- och lifslängdstabell,

som af vederbörande myndighet senast blifvit utgifven; skolande, der sådan

rättighet tillkommer flera personer, antingen gemensamt eller en efter

annan, till grund för beräkningen läggas lefnadsåldern för den af dessa,

som vid tiden för stämpelafgiftens bestämmande är yngst af de då lefvande

personer, som rättigheten skall tillkomma;

att, der rättighetens åtnjutande eljest är af obestämd varaktighet,

dess kapitalvärde anses utgöra tio gånger rättighetens årliga värde; samt

att då någon i arf eller genom testamente erhållit viss egendom eller

rättighet, men jemväl annan skall deraf åtnjuta viss förmån, stämpelafgiften

för denna egendom eller rättighet skall beräknas allenast för hvad af dess

värde återstår efter afdrag af förmånens uppskattade värde.

18 §.

För fideikom mitterad egendom skall värdet vid stämpelafgifts bestämmande

beräknas såsom om samma egendom innehades med eganderätt.

19 §.

Fideikommissbref äfvensom annat testamente eller afhandling om

gåfva, då enligt bestämmelserna deri fast egendom skall öfvergå till flera

personer efter hvarandra, förses med stämpel hvarje gång, då, efter det

egendomen öfvergått till ny innehafvare, lagfart derå sökes.

20 §.

Den, som efter den 1 september 1894 här i riket utlemnar obligation,

som är dagtecknad före sagda tid, skall förse obligationen med anteckning

om dagen, då den utgifves.

21 §.

Då handling, lydande å utländskt myntslag, skall beläggas med

stämpel i förhållande till det i handlingen uttryckta värde, skall det ut
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nx> 17.

83

c) att för bestämmande

bestämdt;

d) att vid rättighets — — — bestämmes med användande af de

vid denna förordning fogade tabeller II och III; skolande — — — —

skall tillkomma;

e) att der rättighetens

sam.

f) att då någon —

uppskattade värde

18 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

19 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

t

20 §.

t

Den obligationsutgifvare, som efter utgången af innevarande år här

i riket utlemnar obligation, som är dagtecknad före sagda tid, skall förse

obligationen med anteckning om dagen, då den utlemnas.

21 §.

Lika med Kongl. Ma.j:ts förslag.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

ländska myntslagets värde i svenskt mynt beräknas efter den vid tiden

för stämpelbeläggningen gällande vexelkurs, hvartill på den ort, der stämpelbeläggningen

sker, eller på närmaste inländska vexelplats vexlar utstaka

i det främmande myntslaget och lydande på betalning vid uppvisandet

köpas.

22 §.

Derest handling, hvilken för vinnande af lagfart, inteckning eller

betalning varit inför offentlig myndighet företedd och dervid blifvit försedd

med stämpel, å nyo i samma afseende som tillförene ingifves, ege, med

undantag för de fall, som i 19 § omförmälas, förnyad stämpelbeläggning

ej rum.

Samma stadgande galle, der på grund af skuldebref eller annat fordringsbevis

betalning sökes för belopp, för hvilket inteckning tillförene varit

sökt, eller der inteckning sökes för belopp, för hvilket betalning tillförene

varit sökt.

23 §.

Då på grund af skuldebref eller annan handling betalning hos

offentlig myndighet sökes och dervid i stället för hufvudskriften företes

afskrift, bör denna förses med den för hufvudskriften stadgade stämpel.

Styrkes med intyg af domare, magistratsperson eller kronobetjent,

att hufvudskriften blifvit försedd med stämpel för det belopp, hvarför betalning

sökes, eller för någon del deraf, eller visas, att tillförene inteckning

eller betalning varit för samma belopp eller någon del deraf vid

offentlig myndighet sökt, belägges dock afskriften icke med stämpel i vidsträcktare

mån än till det belopp, som för hufvudskriften brister.

24 §.

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

22 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

.tf. ii-! ''ii: .<^t{

y

23 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

24 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 77.

III Art.

Om återfående af erlagd stämpelafgift.

25 §.

Har testamente lagts till grund för beräkningen af erlagd stämpelafgift

och varder testamentet genom domstols beslut helt eller delvis ogilt

förklarad!, må stämpelafgiften, i den mån densamma icke bort utgå derest

vid stämpelafgiftens beräkning hänsyn icke blifvit tagen till de upphäfda

testamentsbestämmelserna, kostnadsfritt återbekommas i den ordning, som

i fråga om restitution af kronoutskylder är föreskrifven.

Hvad nu blifvit stadgadt skall dock icke ega tillämpning på den

stämpel, hvarmed testamente vid ansökan om lagfart å fast egendom skall

vara försedt.

26 §.

Vill någon i annat fall än i 25 § sägs, utan sammanhang med åtal

mot vederbörande embets- eller tjensteman, föra talan om återfående af

stämpelafgift, som af embets- eller tjensteman debiterats eller i enlighet

med dennes tillsägelse blifvit erlagd för sådan handling, hvars stämpelbeläggning

enligt 40 § skall i hofrätt granskas, må dylik talan inom tre

månader från det klandrade stämpelbeläggningen egt rum anhängiggöras i

den hofrätt, hvarunder embets- eller tjenstemannen lyder, samt, i fall af

befogenhet, genom besvär öfver hofrättens beslut hos Konungen fullföljas

inom hälften af den tid, som i 30 kap. 9 § rättegångsbalken stadgas, dervid

bör fullgöras hvad uti 18 § af samma kap. finnes föreskrift.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

87

III Art.

Om återfående af erlagd stämpelafgift.

25 §.

1. Har testamente — — — — — — — föreskrifven.

Hvad nu blifvit stadgadt — — — — — — — — —

egendom skall förses.

2. Yppar sig, sedan bouppteckning för inregistrering till domstol

ingifvit-s, gäld efter den döde, må den för bouppteekningen erlagda

stämpelafgift i den mån, densamma icke bort utgå, derest vid stämpelafgiftens

beräkning sagda gäld varit känd och hänsyn dertill blifvit tagen,

kostnadsfritt återbekommas i den uti mom. 1 här ofvan stadgade ordning,

om framställning derom göres inom två år efter bouppteckningens inregistrering.

26 §.

Vill någon i annat fall än i 25 § sägs föra talan om återfående af

stämpelafgift, som af etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17

IV Art.

Om stämplarne och deras tillhandahållande.

27 §.

Stämplar skola vara att tillgå af följande slag, nemligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,25, 1,50, 2 och 3 kronor; samt

b) enkla och dubbla beläggningsstäinplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40,

50, 60 och 75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 20, 25, 50, 75,

100, 200 och 500 kronor.

28 §.

När till eu handling, som skall förses med stämpel, erfordras sådan

till större belopp, än en stämpel innehåller, må två eller flere stämplar

begagnas.

Der stämpelbeloppet utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes

eller hvartill flere stämplar å mindre värden ej kunna sammanjemkas, skall

stämpel å det lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

29 §.

Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid

domstol företes, till bouppteckning, äktenskapsförord, morgongåfvobref och

afhandlingar om lösöreköp, hvilka till underdomstol ingifvas, skola begagnas

dubbla beläggningsstäinplar.

Sådana stämplar skola ock begagnas, då protokoll angående bevakning

af testamente skall med särskild stämpel förses.

30 §.

Beläggningsstäinplar anbringas på det sätt, att den enkla beläggningsstämpeln

och den med n:o 1 märkta delen af den dubbla å handlingen

fästas med hela den limmade sidan.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

89

IV Art.

Om stämplare och deras tillhandahållande.

27 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

28 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

29 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

30 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Bih. till Riksd. Prot 1894. 5 Sami. 1. Afd. 17 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

31 §.

Då handling förses med beläggningsstampel, skall denna makuleras

genom lämplig påteckning, färg- eller svartstämpling.

Den, som till offentlig myndighet ingifver handling, som skall förses

med dubbel beläggningsstämpel, skall makulera den med n:o 1 märkta

delen, hvaremot den andra delen makuleras af vederbörande embets- eller

tjensteman.

32 §.

Stämpling af blanketter till vexlar och anvisningar må på derom

hos statskontoret gjord ansökning verkställas genom nämnda myndighets

försorg; börande sådan ansökning vara åtföljd af blanketterna, tvefald

uppgift å dessas antal samt penningar motsvarande det erforderliga

stämpelbeloppet.

33 §.

Statskontoret skall i Stockholm genom dertill antagne försäljningsman

och i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande låta tillhandahålla

stämplar af de särskilda slag, som enligt denna författning skola vara

att tillgå; åliggande Kongl. Majrts befallningshafvande att för stämplarnes

tillhandahållande förordna försäljningsman för hvarje stad äfvensom, till

erforderligt antal, för landet.

Den myndighet, som försäljningsman förordnat, eger, när så skäligt

pröfvas, honom entlediga. Deröfver må klagan ej föras.

34 §.

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen

godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med derom gällande

föreskrifter; egande försäljningsman att efter reqvisition hos den

myndighet, som honom förordnat, få stämplar sig tillstälda inom det belopp,

för hvilket säkerhet sålunda blifvit stäld.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

31 §.

91

Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med angifvande

af datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller svartstämpling.

Den, som till offentlig myndighet ingifver handling, som skall förses

med dubbel beläggningsstämpel, skall, der icke enligt 39 § 3 mom. stämpeln

skall makuleras af vederbörande embets- eller tjensteman, makulera

den med n:o 1 märkta delen, hvaremot den andra delen makuleras af

embets- eller tjenstemannen.

32 §.

/ _ i

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

33 §.

Lika med Kongl. Maj:1:s förslag.

34 §.

Försäljningsman — — — —

för hvilket säkerhet sålunda blifvit stäld.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen

afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söckendag

4 tid, som bestämmes af den myndighet, som försäljningsmannen förordnat.

A landet skall försäljningsman vid hvarje lagtima ting tillhandahålla allmänheten

stämplar, der sådant icke af vederbörande domare besörjes.

35 §.

Embets- eller tjensteman eger likaledes att, mot stäld säkerhet, som

i nästföregående § sägs, och efter reqvisition, i Stockholm hos statskontoret

samt i länen hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande erhålla de vid hans

tjensteutöfning erforderliga stämplar.

36 §.

Ett exemplar af denna författning bör tillställas försäljningsman; och

åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp, som

erfordras för en viss handling, utan ersättning sådan upplysning meddela.

37 §.

Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt

ändamål obrukbar, må densamma, helark sstämpel likväl allenast så framt

det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas

mot annan stämpel, dervid dock för hvarje stämpel skall betalas

3 öre. i

Stämplar till underskrifna expeditioner må afgiftsfritt på enahanda

sätt utbytas, så vida behörigen styrkes, att expeditionerna icke varit för

ändamålet begagnade eller att lösen för dem icke erhållits.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

93

För stad — — — — — — — — — — — — —

der sådant icke af vederbörande domare besörjes.

Då ernbets- eller tjensteman, hvilken har att å tjenstens vägnar emottaga

handling, som enligt II Art. skall vid företeendet inför offentlig myndighet

förses med stämpel, tillika är försäljningsman, skola de till handlingen

erforderliga stämplar hos honom köpas; börande i sådant fall embetseller

tjänstemannen verkställa stämpelbeläggningen.

A medel, som blifvit för inköp af stämplar till embets- eller tjensteman

aflemnade, vare denne pligtig meddela qvitto, derest köparen aflemnar

två lika lydande af honom underskrifna reversal, angifvande medlens belopp

och den handling, för hvilken stämplarne afses, af hvilka reversal det ena

qvarstannar hos embets- eller tjenstemannen och det andra återställes

qvitteradt.

35 §.

Lika med Kongl. Majrts förslag.

36 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

, 37 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Y Art.

Om tillsyn å stämpelafgiftens utgörande.

38 §.

Ansvarighet derför, att expedition i vederbörlig ordning förses med

stämpel, åligger vid statsdepartementen och hofexpeditionen den tjensteman,

till hvilkens tjenstebefattning hörer att hålla expeditionen vederbörande

till hända, samt vid öfriga myndigheter den tjensteman, som för

expeditionen ansvarar; dock att, der annan tjensteman vederbörligen förordnats

att stämpelbeläggningen verkställa, ansvarigheten åligger denne.

39 §.

Embets- eller tjensteman, notarius publicus eller mäklare, till hvilken

stämpel underkastad handling ingifves, bör tillse, att handlingen är behörigen

försedd med stämpel och att stämpeln är makulerad på sätt i 31 §

föreskrifves.

Är handlingen icke behörigen försedd med stämpel och erlägges ej

genast efter erhållen tillsägelse det felande stämpelbeloppet, må handlingen

icke emottagas.

Är stämpel ej vederbörligen makulerad, bör embets- eller tjensternannen,

notarius publicus eller mäklaren besörja fullgörandet deraf mot

ersättning för besväret dermed af 5 öre för hvarje stämpel; dock må

denna ersättning ej beräknas för flera stämplar än det minsta antal, som

för handlingen erfordras.

40 §.

Då renoveradt exemplar af underrätts protokoll öfver lagfarter, inteckningar,

äktenskapsförord samt bouppteckningar, testamenten, som vid

domstolen bevakas, morgongåfvobref och afhandlingar om lösöreköp till

hofrätt insändas, skola dervid fogas de med n:o 2 märkta delarne af de

dubbla beläggningsstämplar, med hvilka de till protokollen hörande hand
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N.o 17.

95

V Art.

Om tillsyn å stämpelafgiftens utgörande.

38 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

39 §.

Embets- eller tjensteman------föreskrifves.

År handlingen icke behörigen försedd med stämpel och erlägges ej

genast efter erhållen tillsägelse penningar till det felande stämpelbeloppet

eller, der embets- eller fjenstemannen ej är stämpelförsäljningsman, nämnda

stämpelbelopp, må handlingen ej mottagas.

Då embets- eller tjensteman jemlikt 34 § 3 inom. verkställer stämpelbeläggning

af handling, som ingifves till offentlig myndighet, åligger

honom ock att utan ersättning makulera stämpeln. År i annat fall stämpel

till ingifven handling ej vederbörligen makulerad, bör embets- eller

tjenstemannen — — — — — — — — — som för handlingen

erfordras.

40 §.

Lika med Kongl. Majrts förslag.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

lingar blifvit försedda; börande dessa stämpeldelar antingen fasthäftas i

brädden vid den § af protokollet, der det ärende, som föranledt stämpelbeläggningen,

förekommer, eller ock, med domstolens sigill genomdragna,

särskild! medfölja protokollet med åtecknad hänvisning, till Indika §§ de höra.

41 §.

De insända stämpeldelarne skola i hofrätternas advokatfiskalskontor

granskas och med protokollen jemföras genom dertill af hofrätterna, förordnade

tjensteman, hvilka böra förekommande felaktigheter hos advokatfiskal

anmäla; egande desse tjensteman att för omförmälda granskningsarbete,

hvilket för alla under ett år till advokatfiskalskontoret afleinnade

protokoll bör vara fulländad! senast inom slutet af det nästföljande året,

uppbära af stämpelmedlen utgående arfvoden.

42 §.

o

A brädden af de i 40 § omförmälda protokoll bör, i afseende å

handling, hvars stämpelbeläggning skall i hofrätt redovisas, göras anteckning

dels om värdet, som ligger till grund för stämpelberäkningen, dels

ock om stämpelns belopp.

På enahanda sätt bör i fråga om handling, som förut blifvit försedd

med stämpel för hela eller någon del af det värde, efter hvilket stämpeln

eljest skolat beräknas, antecknas när och hvarest stämpelbeläggningen egt

rum, så ock beträffande testamente, som vid domstol bevakas innan bouppteckning

efter testamentsgifvaren för inregistrering dit ingifvits, anteckning

göras derom, att bouppteckningen ännu icke blifvit inregistrerad.

43 §.

o

A stämplar, som blifvit till hofrätt insända, må qvitto kunna erhållas,

derest afsändaren aflemnar två lika lydande, af honom underskrifna

förteckningar å stämplarnes antal och sammanräknade belopp, af hvilka

förteckningar den ena qvarstanna!'' hos hofrätten, den andra återställes

qvitterad.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

97

vi

41 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

42 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

43 §.

Lika med Kong!. Maj:ts förslag.

Bill. till lliksd. Prof. 18U4. 6 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

VI Art.

Om uppbörd och redovisning.

44 §.

Försäljningsman åligger att inom åtta dagar efter hvarje qvartals

slut aflemna under qvartalet influtna stämpelmedel, i Stockholm till statskontoret

och i länen till landtränteriet.

45 §.

Hvarje år å sista söckendagen skall i Stockholm genom statskontorets

och i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg inventering

hos försäljningsman anställas till utrönande, huru mycket af emottagna

stämplar är osåldt.; och må dervid hos domare å landet stämplar, som blifvit

använda till sådana, årets hösteting tillhörande expeditioner, hvilka vid

inventeringstillfället, enligt intyg af förrättningsmannen, kronofogde eller

länsman, ännu icke äro utlösta, i instrumentet öfver förrättningen upptagas

såsom osålda.

Jemväl å annan tid må, när omständigheterna dertill föranleda, inventering

hos försäljningsman kunna ega rum och då tillika redovisning

honom affordras för hvad af emottagna stämplar icke finnes i behåll.

46 §.

Försäljningsman skall föra och för kalenderår afsluta räkning öfver

emottagna stämplar och hvad derför i penningar inflyter; börande denna

räkning jemte inventeringsinstrumentet och qvittenserna å hvad under året

i penningar levererats vara afleinnad, i Stockholm till statskontoret sist den

31 januari och i länen till Kongl. Maj:ts befallningshafvande sist den 15

januari nästföljande år ''vid vite af 1 krona för hvarje dag, försäljningsmannen

derutöfver med räkning uteblifver.

Samtidigt härmed skall jemväl återstoden af stämpelmedlen för året

vara aflemnad vid påföljd i annat fall, att försäljningsmannen anses hafva

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

99

VI Art.

Om uppbörd och redovisning.

44 §.

Lika med Kong]. Maj:ts förslag.

45 §.

Hvarje år å sista söekendagen skall i Stockholm genom statskontorets

och i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg inventering

hos försäljningsman anställas till utrönande, huru. mycket af emottagna

stämplar är osåldt, och må dervid hos domare å landet stämplar, som

blifvit använda till sådana något årets ting tillhörande expeditioner etc.

lika med Kongl. Maj:ts förslag.

46 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

försålt alla af honom einottagna stämplar; och åligger i följd häraf vederbörande

myndighet att genast låta indrifva det deremot svarande, dittills

icke redovisade belopp jemte laga ränta derå.

47 §.

På framställning af försäljningsman eger i Stockholm statskontoret

och i länen Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter föregången granskning,

att för sådana stämplar, hvilka enligt 37 § få utbytas, bevilja afskrifning

i räkenskapen emot den i nämnde § stadgade afgift, der sådan skall utgå ;

börande å hvai-je stämpel, för hvilken afskrifning sålunda medgifves, medelst

färg- eller svartstämpling anbringas ordet »makulerad».

Innan afskrifning beviljats, må stämplarne i räkenskapen upptagas

såsom behållning.

48 §.

Det från statskontoret Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillsända förråd

åt stämplar, hvilket bör i landtränteriet förvaras, skall hvarje hälft år,

sista söckendagen i juni och december, inventeras; åliggande Kongl. Maj:ts

befallningshafvande att inom en månad derefter insända instrumentet öfver

inventeringen till statskontoret jemte förslag öfver uppbörd och försäljning

af stämplar i länet.

Inventering af det stämpelkassören anförtrodda förråd af stämplar

verkställes i enlighet med derom särskilt meddelade föreskrifter.

49 §.

Landtränteriets för kalenderår upprättade räkning öfver stämpeluppbörden

jemte tillhörande verifikationer skall före utgången af nästföljande

januari månad vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande afiemnad

vid vite för landträntmästaren af 1 krona för hvarje dag, han derutöfver

med räkningen uteblifver.

Vid lika påföljd åligger stämpelkassören att före utgången af februari

månad hafva till statskontoret aflemnat sin uppbördsredogörelse för nästförflutna

kalenderår med tillhörande verifikationer.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

47 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

48 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

101

49 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Öfver stämpeluppbörden inom hvarje län har landskontoret att afgifva

redogörelse, likaledes med kalenderår afslutad, hvilken redogörelse,

åtföljd af ränteriräkningen, forsaljningsräkningarne och instrumenten öfver

de hos försäljningsmännen hållna inventeringar, skall inom den 15 mars

vid ofvannämnda vite för landskamreraren vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlemnad för att till kammarrätten'' insändas.

1 Stockholm har statskontoret att öfver stämpeluppbörden afgifva för

kalenderår afslutad redogörelse, hvilken jemte stämpelkassörens redogörelse,

försäljningsräkningarne'' och instrumenten öfver de hos försäljningsmännen

hållna inventeringar, bör vid samma tid som landsboksräkenskaperna till

kammarrätten öfverlemnas.

50 §.

De i denna Art. omförmälda redogörelser upprättas i öfverensstämmelse

med faststälda formulär; och skall i öfrigt beträffande stämplarnes

förvarande, bevakande af de utaf försäljningsmännen aflemnade säkerhetshandlingar

samt tillsyn å stämpel in ed lens ordentliga indrifvande och redovisande

lända till efterrättelse hvad i afseende å allmänna kronouppbörden

är eller varder föreskrifvet och gällande instruktioner innehålla.

51 §.

I redovisning för stämplar eger försäljningsman såsom ersättning för

besvär och kostnader räkna sig till godo, i Stockholm och länsresidensstäderna

tre procent samt i öfriga städer och å landet fyra procent af det

belopp, för hvilket stämplar försålts intill en årlig försäljningssumma af

20,000 kronor; dock att domhafvande å landet må, äfven om han är boende

i residensstad, tillgodoföra sig fyra procent af det försålda beloppet

intill nyssnämnda årliga försäljningssumma. För öfverskjutande belopp må

icke i något fall beräknas högre provision än två procent.

Om den provision, hvartill vid vissa embetsverk den tjensteman är

berättigad, hvilken erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning af

expeditioner, är särskildt stadgadt.

52 §.

Hvad i denna Art. är stadgadt om försäljningsman gälle äfven i fråga

om embets- och tjensteman, hvilken jemlikt 35 § för sin tjensteutöfning

erhållit stämplar.

%

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

103

50 §.

Lika med Kongl. Majrts förslag.

Öl §.

I redovisning för stämplar — — — — — — — — —

icke i något fall beräknas högre provision än två procent.

Der särskilda bestämmelser äro meddelade om provision för tjensteman,

hvilken vid embetsverk erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning

af expeditioner, gäller hvad sålunda är stadgadt.

52 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

VII Art.

Om ansvar för öfverträdelse af denna författning.

53 §.

Fel eller försummelse af embets- eller tjensteman, notarius publicus

eller skeppsklarerare vid fullgörande af hvad enligt denna författning honom

åligger, så ock försummelse af mäklare att förse af honom utfärdad handling

med föreskrifven stämpel anses efter allmän lag.

54 §.

1. Den, som utgifver vexel, anvisning, invisning, handling, som

innefattar uppdrag om inkassering af penningar och emot hvars företeende

eller aflemnande betalning fordra»-, qvittens, soin, för inkassering af penningar

genom annan person än fordringsegaren, från en ort till en annan

försändes, eller bevis om insättning å depositionsräkning hos bank eller

bankir eller å kapitalräkning, eller såsom fordringsbevis utlemnar bodmeribref,

förpantningsbref eller skuldebref utan att dervid förse handlingen

med stadgad stämpel, så ock den, som öfverlåter eller till godkännande

eller betalning företer å utrikes ort utfärdad vexel, anvisning, invisning,

sådan handling, innefattande uppdrag om inkassering, eller sådant qvittens,

som ofvan säges, utan att handlingen är med föreskrifven stämpel försedd,

skall höta tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot

fem kronor.

2. Den, som utlemnar obligation, utan att dervid förse handlingen

med stadgad stämpel, eller efter den 1 september 1894 i riket inför i utlandet

utgifven obligation, utan att inom åtta dagar efter det obligationen

i riket inkommit förse densamma med stämpel, eller ock jemväl efter den

1 september 1894 belånar, försäljer eller på hvad sätt det vara må öfverlåter

i utlandet utgifven obligation, utan att handlingen är försedd med

föreskrifven stämpel eller sådan påteckning af magistrat, som här ofvan

under rubriken obligation i 8 § omförmäles, skall höta femtio gånger den

å handlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

105

VII Art.

Om ansvar för öfverträdelse af denna författning.

53 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

54 §.

1. Den, som inom riket utgifver vexel, anvisning, invisning, handling,

som innefattar uppdrag om inkassering af penningar och emot hvars

företeende eller aflemnande betalning fordras, eller qvittens, som för inkassering

af penningar genom annan person än fordringsegaren från en

ort till en annan försändes, utan att dervid förse handlingen med stadgad

stämpel, så ock den etc. lika med Kongl. Maj:ts förslag.

2. Den obligationsutgifvare, som utlemna»1 obligation, utan att

dervid förse handlingen med stadgad stämpel, så ock deri, som belånar,

försäljer eller på hvad sätt det vara må öfverlåter i utlandet utgifven obligation,

utan att handlingen är försedd med föreskrifven stämpel eller sådan

påteckning af magistrat, som här ofvan under rubriken obligation i 8 §

oinförmäles, skall höta tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1804. 5 Sand. 1 Afd. 17 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

3. Deri, som efter den 1 september 1894 här i riket utlemnar obligation,

som är dagtecknad före sagda tid, samt underlåter att förse obligationen

med den i 20 § föreskrifna anteckning, skall höta femtio gånger

den å handlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

4. Utgifvare af gåfvobref om lös egendom eller af köpe- eller bytesbref

om fartyg skall för underlåtenhet att vid utgifvandet förse dylik

handling med stadgad stämpel höta två gånger den felande stämpelns belopp;

dock vare minsta bot tjugufem kronor.

5. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar qvittens å

premie, utan att detta är behörigen med stämpel försedt, böte för hvarje

gång sådant sker två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta

bot tjugufem kronor.

6. Underlåter testamentstagare, som erhållit vederbörande arfvinges

godkännande af testamente, till hvilket hänsyn icke tagits vid stämpelbeläggning

af bouppteckningen efter testamentsgifvaren och hvilket icke

heller blifvit för bevakning vid domstol företedt, att, då tid för testamentsbevakning

ute är och en månad förflutit sedan godkännande erhållits, förse

testamentet med föreskrifven stämpel, böte två gånger den felande stämpelns

belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

7. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar i 1,

2, 4 eller 5 mom. stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig stämpel, vare äfven den, hvilken såsom bevis

om förvärfvad rättighet mottager handlingen eller densamma för annans

räkning försäljer, belånar eller till godkännande eller betalning företer,

utan att belägga den med felande stämpel, underkastad det för felaktig

eller försummad stämpelbeläggning af handlingen stadgade ansvar.

8. Den, som uppgifver död mans bo, men dervid uppsåtligen döljer

undan tillgång af det värde eller lemnar annan falsk uppgift af sådan beskaffenhet,

att bouppteckningen af den anledning blifvit belagd med stämpel

till lägre belopp, än eljest vederbort, böte två gånger den felande stämpelns

belopp, dock vare minsta bot tjugufem kronor; och må den domstol, der

bouppteckning skall ingifvas, på yrkande, vid underrätt af allmän åklagare

och vid hofrätt af advokatfiskal, vid vite tillhålla den, som uppgifvit död

mans bo, att med ed fästa bouppgiftens riktighet.

9. I de fälb hvarom i denna § säges, följe ock skyldighet att ersätta

kronans förlust.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

107

3. Den obligat!onsutgifvare, som här i riket utlemnar obligation, som

är dagtecknad före den 1 januari 1895, samt underlåter att förse obligationen

med den i 20 § föreskrifna anteckning, skall höta tjugu gånger den å handlingen

belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

4. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

5. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

6. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

7. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

8. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

9. Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

55 §.

Har någon, som i de fall, om hvilka i 54 § förmåles, är skyldig

förse handling med stämpel, försummat, att makulera stämpel, hvarmed

handling blifvit belagd, vare påföljden böter fem kronor.

56 §.

o

Åtal mot embets- eller tjensteman för öfverträdelse af denna författning

anhängiggöres och utföres i den ordning, som i afseende på åtal

för tjenstefel i allmänhet är föreskrifven; dock att tiden för anställande

af åtal för fel eller försummelse i afseende å stämpelbeläggning, för hvilken

enligt 40 § skall i hofrätt redovisas, beräknas till två år från den dag,

då renoveradt protokoll till hofrätten inkommit.

57 §.

De i 54 och 55 §§ omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare

vid allmän domstol.

58 §.

Mål, som angår brist hos försäljningsman eller embets- eller tjensteman

i uppbörden för de till honom utlemnade stämplar, handlägges i den

ordning, som är för balansmål stadgad.

59 §.

Böter enligt denna författning förvandlas vid bristande tillgång efter

allmän strafflag.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

109

55 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

56 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

57 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

58 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

59 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

60 §.

°

1. A do medel, böter undantagna, som inflyta med anledning af

anmärkning af särskild, enligt 41 § af hofrätt förordnad tjensteman, utgår

anmärkningsarfvode med femton procent, hvaraf hälften tillfaller anmärkningsförfattaren

och hälften advokatfiskal i hofrätten.

2. Af böter och annat skadestånd, än i 1 mom. sägs, som enligt

denna författning ådömas, tillfälle hälften åklagaren och hälften kronan.

Om stämpelafgift för spelkort är särskild! stadgadt.

Denna författning träder i kraft den 1 september 1894, från och

med hvilken dag förordningen angående stämpelafgiften* den 5 september

1890 med deri gjorda ändringar och tillägg upphör att vara gällande, och

skall lända till efterrättelse till slutet af det år, under hvars lopp ny

stämpelbevillning varder af Riksdagen faststäld.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bevillning »utskottets Betänkande N:o 17. .

111

60 §.

1. Af böter och annat skadestånd, än i 2 mom. hår nedan sägs,

som enligt denna författning ådömas, tillfälle hälften åklagaren och hälften

kronan.

o

2. A de medel, böter undantagna, som inflyta med anledning af

anmärkning af särskild, enligt 41 § af hofrätt förordnad tjensteman, utgår

anmärkningsarfvode med femton procent, hvaraf hälften tillfaller denne

tjensteman och hälften advokatfiskal i hofrätten.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 1895 och skall lända

till efterrättelse till slutet af det år, under hvars lopp ny stämpelbevillning

varder af Riksdagen faststäld.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 17.

Tabell,

utvisande kapitalvärdet efter en räntefot af fem för hundra af en under

ett visst antal år utgående ränta eller annan förmån till värde af 1 krona.

(Se 17 §.)

Antal

år.

Kapitalvärde.

Kronor.

Antal

år.

Kapitalvärde.

Kronor.

Antal

år.

Kapitalvärde.

Kronor.

1

1.0000

23

14.1630

45

18.6628

2

1.9524

24

14.4886

46

18.7741

3

2.8594

25

14.7986

47

18.8801

4

3.7232

26

15.0939

48

18.9810

5

4.5460

27

15.3752

49

19.0772

6

5.3295

28

15.6430

50

19.1687

7

6.0757

29

15.8981

51

19.2559

8

6.7864

30

16.1411

52

19.3390

9

7.4632

31

16.3725

53

19.4181

10

8.1078

32

16.5928

54

19.4934

11

8.7217

33

16.8027

55

19.5651

12

9.3064

34

17.0025

56

19.6335

13

9.8633

35

17.1929

57

19.6985

14

10.3936

36

17.3742

58

19.7605

15

10.8986

37

17.5469

59

19.8195

16

11.3797

38

17.7113

60

19,8758

17

11.8378

39

17.8679

61

19.9293

18

12.2741

40

18.0170

62

19.9803

19

12.6896

41

18.1591

63

20.0000

20

13.0853

42

18.2944

och der-

21

13.4622

43

18.4232

utöfver.

22

13.8212

44

18.5459

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

113

Tabell I,

utvisande kapitalvärdet efter en räntefot af fem för hundra af en under

ett visst antal år utgående ränta eller annan förmån till värde af 1 krona.

(Se 17 §.)

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 5 Sand. 1 Afd. 17 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

■ .• . : i = r t•:

Kil*- ''"i n ,4.x • 4 > >’.W. %•'' • t ’

I i $ a it. T

V; .Ä v;:-^;

''■>1»)! • :> • •

, ,,T

it

r ilMi

; * J

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Tabell II *),

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot af tern för hundra, af en lifränta

eller annan förmån, som vid slutet af hvarje år under en persons af mankön

lifstid utgår med belopp eller till värde af 1 krona.

(Se 12 och 17 §§.)

Ålder.

Kap.-värde.

Ålder.

Kap.-värde.

Ålder.

Kap.-värde.

Ålder.

Kap.-värde.

0

13,8142

25

15,5930

50

11,5655

75

4,6017

1

15,8777

26

15,4947

51

11,3318

76

4,3350

2

16,3794

27

15,3921

52

11,0916

77

4,0774

3

16,6578

28

15,2833

53

10,8449

78

3,8309

4

16,8408 .

29

15,1692

54

10,5922

79

3,5957

5

16,9578

30

15,0488

55

10,3344

80

3,3690

6

17,0252

31

14,9248

56

10,0709

81

3,1497

7

17,0480

32

14,7960

57

9,8015

82

2,9335

8

17,0499

33

14,6627

58

9,5269

83

2,7226

9

17,0280

34

14,5235

59

9,2478

84

2,5180

10

16,9837

35

14,3081

60

8,9658

85

2,3235

11

16,9258

36

14,2316

61

• 8,6798

86

2,1368

12

16,8542

37

14,0780

62

8,3892

87

1,9546

13

16,7638

38

13,9188

63

8,0925

88

1,7826

14

16,6657

39

13,7544

64

7,7932

89

90

1,6325

1,5019

15

16,5587

40

13,5856

65

7,4932

91

1,3745

16

16,4514

41

13,4118

66

7,1958

92

1,2445

17

16,3452

42

13,2312

67

6,8979

93

1,1130

18

19

16,2413

1 6,1413

43

44

13,0432

12,8486

68

69

6,5999

6.3025

94

95

1,0053

0,9016

20

16,0458

45

12,6487

70

6,0096

96

0,8433

21

15,9554

46

12,4440

71

5,7227

97

0,8185

22

15,8674

47

12,2328

72

5,4384

98

0,8223

23

15,7787

48

12,0159

73

5,1560

99

0,551

24

15,6874

49

11,7932

74

4,8758

100

0,48

Utgår lifräntan eller förmånen i stället med en fjerdedel vid slutet

af hvarje qvartal, ökas förestående kapitalvärden med 0,375. Utgår den

halfårsvis, är ökningen af värdet 0,25. Utgår den helårsvis men i början

af året, ökas värdet med 1.

*) grundad på statistiska centralbyråns dödlighetstabell för åren 1871—1880.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

U.> , »»''iiJi.t n si i* !

, «T.- , n .

■ i- i•>!•••'' [ lr'' '';.r;.V/

Bevillningsutskottets Betänkande Ar:o 77.

. .11 fl m <i * T

l-t; ‘ •

1; 1 H : : i'' ‘i i-1 -.i {■■

''<[»;!''»;•="* !w»‘

1 '' ■ V rj‘ ,, 1 . )

i i j

i''''!-’ i 1 '' 1 i II.:! T i

-.‘O

frtS:.'' • • -''i; A i ■< ! . -i-''! ‘:"/l .V:''i \ i»v f J Syl A

O1;, h

; i

it.:: t! 1

ii1.

r*.''.,•>1

11 i

t* • nr

k<)

It ;

i:; < - r f ♦ i

/{> *»

■f *5?f

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Tabell III*),

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot af fem för hundra, af en lifränta

eller annan förmån, som vid slutet af hvarje år under en persons af qvinnkön

lifstid utgår med belopp eller till värde af 1 krona.

(Se 12 och 17 §§.)

Ålder.

Kap.-värde.

0

14,3449

1

16,1021

2

16,5813

3

16,8515

4

17,0369

5

17,1575

6

17,2279

7

17,2631

8

17,2715

9

17,2568

10

17,2268

11

17,1768

12

17,1160

13

17,0426

14

16,9662

15

16,8867

16

16,8059

17

16,7231

18

16,6380

19

16,5507

20

16,4619

21

16,3722

22

16,2816

23

16,1897

24

16,0966

25

16,0029

26

15,9086

Ålder.

Kap.-värde.

27

15,8132

28

15,7155

29

15,6146

30

15,5094

31

15,3998

'' 32

15,2853

33

15,1663

34

15,0430

35

14,9158

36

14,7834

37

14,6461

38

14,5046

39

14,3602

40

14,2107

41

14,0550

42

13,8913

43

13,7190

44

13,5369

45

13,3447

46

13,1425

47

12,9315

48

12,7125

49

12,4868

50

12,2539

51

12,0151

52

11,7699

Ålder.

Kap.-värde.

53

11,5178

54

11,2585

55

10,9910

56

10,7160

57

10,4347

58

10,1485

59

9,8581

60

9,5640

61

9,2663

62

8,9663

63

8,6647

64

8,3610

65

8,0554

66

7,7487

67

7,4431

68

7,1380

69

6,8340

70

6,5310

71

6,2312

72

5,9343

73

5,6422

74

5,3573

75

5,0802

76

4,8098

77

4,5464

78

4,2908

79

4,0439

Ålder.

Kap.-värde.

80

3,8019

81

3,5641

82

3,3278

83

3,0968

84

2,8734

85

2,6592

86

2,4543

87

2,2595

88

2,0854

89

1,9395

90

1,8284

91

1,7309

92

1,6308

93

1,5056

94

1,3599

95

1,2162

96

1,0934

97

0,9938

98

0,900

99

0,818

100

0,718

101

0,644

102

0,34

Utgår lifräntan eller förmånen i stället med en fjerdedel vid slutet

af hvarje qvartal, ökas förestående kapitalvärden med 0,375. Utgår den

halfårsvis, är ökningen af värdet 0,25. Utgår den helårsvis men i början

af året, ökas värdet med 1.

*) grundad på statistiska centralbyråns dödlighetstabell för åren 1871—1880.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

Reservationer:

vid 3 §:

af herrar Fredholm, Jansson i Krakerud och Collander:

o

ȁberopande den reservation, som vi afgifvit mot utskottets beslut

att afstyrka herr P. Waldenströms motion n:o 29, om bevillningsafgift för

riddare- och koinmendörsvärdighet, hvilken motion inom utskottet blifvit

behandlad i sammanhang med stämpelbeläggning å utnämningsbref för

riddare och kommendörer, hafva vi, som yrkat bifall till herr P. Waldenströms

motion, i öfverensstämmelse dermed äfven yrkat, att stämpelbeläggning

å utnämningsbref måtte från stämpelförordningen uteslutas»;

beträffande 8 § A) bouppteckning, fideikommissbref om fast egendom,

gåfvobref, morgongåfvobref, testamente och äktenskapsförord:

af herrar Stephens, Almström och Weinberg:

»Vid utskottets hemställan i fråga om arfsskatten hafva vi ansett,

det utskottet jemväl bort hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida

sådana ändringar i nu gällande civillagstiftning, som

kunna vara erforderliga för arfsskattens uttagande i samband

med arfskiftes ingifvande till domstol i stället för

medelst stämpel å bouppteckning, må anses lämpliga och

i sådant fall för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill

utredningen föranleder»;

af herr Rudebeck:

»Den princip, hvarpå Kongl. Maj:ts förslag till stämpelafgift å bouppteckningar

och testamenten är grundadt, eller skattens bestämmande

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

119

och utgörande efter arfs- eller testamentslott, blifver enligt min uppfattning

högeligen invecklad och svår att tillämpa, synnerligast som skatten

skall uttagas, innan ännu den skattskyldiges andel i boet är behörigen faststäld.

Det blifver det »tänkta», icke det verkliga arfvet som beskattas. Efj

af de vigtigaste vilkoren för en skattelag är dess enkelhet och klarhet

samt lätthet vid tillämpningen, så att den skattskyldige sjelf kan af lagen

bedöma och beräkna sin skattepligt. Så blir emellertid icke förhållandet

vid nu föreslagna stadganden om ifrågavarande stämpelafgift, utan deras

tillämpning fordrar samtidigt en tolkning af civillagens bestämmelser angående

så vigtiga, och ofta svårlösta frågor som de om arf och testamente.

Att deremot det hittills gällande systemet, stämpelskattens utgående å boets

skattskyldiga behållning i dess helhet, eger, så*som embetsverken framhållit,

ett bestämdt företräde framför det föreslagna nya systemet, är enligt

min uppfattning obestridligt, så mycket mer som i den allmänna föreställningen

stämpelafgiften å bouppteckningar ej mer hädanefter än hittills

kommer att betraktas såsom ett komplement till den ofullständiga inkomstbeskattning,

som den aflidne i lifstiden varit underkastad, och såsom en

skatt å tillväxt i förmögenhet för arftagare!], helst då skatten kan komma

att utgå, utan att någon förmögenhets tillväxt eger rum.

Af dessa skäl och då syftemålet att genom höjd stämpelafgift å

dödsbon bereda staten ökade inkomster kan vinnas med bibehållande af

nuvarande beskattningssystem, har jag vid öfverläggningen inom utskottet

om den princip i frågan, som bör göras gällande, yrkat att den princip,

hvarpå embetsverkens förslag hvilar, skulle af utskottet förordas. v

Då emellertid detta mitt yrkande ej godkänts inom utskottet och

således principen om arfsskattens utgörande enligt Kongl. Maj:ts förslag

antagits till utgångspunkt vid ärendets behandling, har jag dervid sökt

göra gällande den mening att arfsskatten åtminstone icke bör utgå förr än

den skattskyldiges andel i boet blifvit behörigen bestämd. Då man vill

införa arfsskatt, har det synts mig rigtigast att taga icke blott namnet

utan äfven saken. Det är enligt min åsigt icke rätt att uttaga skatt å ett

arf förr än det är utredt att och med hvilket belopp arfvet utfaller, men denna

utredning vinnes, åtminstone då delegarne i dödsboet äro flere, i allmänhet

först genom arfskiftet. Denna handling bör då ock i regel vara den, som

lägges till grund för skattens bestämmande. Lika som jag ingalunda vill

för denna fråga förorda en väsentlig rubbning af grunderna för arfslagstiftningen

och ännu mindre omskapa arfskiftesinstitutet i den rigtning

komiterade förutsatt vara nödvändig för stämpelskattens bestämmande först

vid arfskiftet, likaså är jag öfvertygad om att eu ändring af ärfdabalkens

bestämmelser om bouppteckning och arfskifte i syfte att göra arfskiftet i

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

allmänhet till rättesnöret för bestämmandet a.f arfsskatten kan ske på enkelt

sätt och utan införande af ett tvång eller en kontroll, som trycker mer än

nuvarande kontroll vid bouppteckning, och utan att medföra några som

helst kostnader, Indika skulle reducera arfsskattens finansiella resultat.

Det ligger i öppen dag, hurusom det är vanskligt att grunda skattens

bestämmande på ett, såsom komiterade yttra, »provisionel» arfskifte d. v. s.

ett domstolens antagande om resultatet af ett blifvande arfskifte, och omöjligen

kan denna arfsberäkning reduceras till endast en »räknefråga». Vid

'' ett i vederbörlig ordning förrättadt arfskifte är naturligen vida bättre än

vid bouppteckningen utredning och upplysning vunnen om boets verkliga

ställning, dess delegare och deras slägtskap till arflåtaren, och det verkliga

arfskiftet angifver i följd häraf tydligare och säkrare än bouppteckningen de

förhållanden, hvilka äro bestämmande för skattens belopp. I följd häraf

kan med ledning af arfskiftet undvikas de misstag och den orättvisa, som

eljest tydligen ofta skola uppstå, då skatten bestämmes efter det blott

»tänkta» men icke verkliga arfvet. Nu gällande bestämmelser om boupptecknings

upprättande sakna den fullständighet, som betryggar, att denna

handling i allmänhet är tillförlitlig för bedömande af alla de förhållanden

i ett dödsbo, hvilka skola beaktas vid skattens bestämmande, och mången

gång befinnes eu bouppteckning i afsevärd grad felaktig.

Det torde då icke kunna förnekas, att det är högeligen oegentlig! att

på en ofullständig eller möjligen felaktig bouppteckning grunda bestämmandet

af ett skattebelopp, hvars gäldande vid sedermera förrättadt arfskifte,

då skulder och borgensförbindelser blifvit guldna, icke skolat ifrågakomma,

enär det tänkta arfvet icke blef verklighet.

Det kan för en arfvinge, om arfvet, beräknadt efter bouppteckningen,

bestiger sig till ett högre belopp, blifva mycket känbart att redan vid

bouppteckningens inlemnande anskaffa medel till en hög skatt, ty, äfven

om i sterbhuset finnas tillgängliga medel, eger icke en arfvinge obestridlig

rätt att med dessa gälda sin arfsskatt. Redan härutinnan ligger ett skäl,

som talar för ett uppskof med skattens erläggande intill arfskiftet, hvilket

skäl i Kongl. Maj:ts förslag äfven ansetts talande för eu testamentstagare,

som derför ock beviljas anstånd med den skatt honom åligger. Lika betydelsefullt

är uppskofvet för eu arftagare, på det att icke af honom må

utkräfvas en skatt, till belopp af kanske flere tusen kronor, utan att han

får emottaga något arf, eu orättvisa, som ingalunda fullständigt undanrödjes

genom den af utskottet tillagda bestämmelse om restitution i dylika fall.

Det bör slutligen bemärkas, hurusom, i fall, då testamente finnes i boet,

det i och för tolkningen af en sådan handling, hvars bestämmelser ofta

äro invecklade och svårlösta, är af synnerlig vigt, att fullständig utredning

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

121

finnes om qvarlåtenskapens beskaffenhet, t. ex. i makars bo om egendomen

iir enskild eller gemensam. Sådan utredning saknas emellertid, som kändt

är, ofta i bouppteckningen och utgör således äfven detta ett stöd för den

mening att icke bouppteckningen utan arfskiftet skall tagas till ledning vid

arfsskattens bestämmande. Den arfvingar nu tillkommande rätt att lefva i

bo oskifto skulle deraf icke förloras, enär i så fall arfvingarne finge underkasta

sig skattens beräknande efter bouppteckningen.

Af nu anförda skäl har jag inom utskottet, under förutsättning att

embetsverk ens förslag icke i princip godkännes af Riksdagen, yrkat den

ändring i Kongl. Maj:ts förslag att arfskiftet, der sådan handlig upprättas,

skall ligga till grund vid bestämmandet af arfsskatten. , ,<

Då emellertid härför erfordras ändringar särskildt i ärfdabalken,

hvilket icke kan ske vid denna Riksdag, och då det. framhållits, att ett dröjsmål

med de beräknade skattemedlen icke kan tillstädjas, synes mig, med

beaktande häraf, väl en höjning af stämpelafgiften å bouppteckningar nu

böra beslutas, men att denna stämpel må fortfarande beräknas å boets behållning

intill dess genom lagförändringar stämpeln kommer att uppbäras i

sammanhang med den arffallna egendomens skiftande, och att derjemte hos

Kongl. Maj:t framställning bör göras om utarbetande af förslag till lagförändring

i nämnda syfte.

På dessa här ofvan angifna grunder har jag ansett, att utskottet bort

hos Riksdagen föreslå: *

dels att Kongl. Maj:ts förslag till ny förordning angående stämpelafgift

må, såvidt den behandlar den föreslagna arfsskatten, i här nedan anmärkta

delar erhålla följande förändrade lydelse:

§ 3.

l

2

3

4

5

Afd.

Afd.

Afd.

Afd

Afd

Protokoll, hvarigenom embete eller

tjenst tillsättes; lika med Full- makt.

» angående förordnande ellerent- ledigande af nämndeman, stäm-

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Bill. till Riksd. Prot. 18,94. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

{* M * r ■ > U ■ = *j •» , . f.

ningsman, ledamot af egodel- ningsrätt, värderingsman vid

bouppteckning eller god man

vid landtmäteriförrättning, af

god man, syssloman eller rät- tens ombudsman i konkurs,

samt af annan person i afseende

å uppteckning eller vård af

konkursbo, äfvensom rörande

af någon bland dem aflagd före- skrifven ed_____________________________

l

Afa.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

fr

ö.

it t

Kr.

ö.

Kr.

ö.

» angående lagfart å fång till fast

egendom genom giftorätt eller

arf, der taxeringsvärdet å den

egendom, hvarå lagfart sökes,

icke uppgår till 1,000 kronor,

» vid underdomstol, om förord- nande eller entledigande af för- myndare eller god man för

frånvarande dödsbodelegare

eller om föreläggande för för- myndare eller sådan god man

att ingifva bevis om aflemnan- de af årsräkning öfver sin för- valtning ..................

J

fr

itt

itt

itt

50

itt

-

fr

» vid landtmäteriförrättning; se

Landt mätares for rättning s-

handling.

» öfver ekonomisk besigtning

fi

•

» öfver annan besigtning, värde- ring, utmätning, qvarstad eller

dylik förrättning, hvarje ark..

» angående inregistrering af bo- uppteckning, då sådant erfor- dras för återfående af erlagd

stämpelafgift,............................

—

50

50

J

fr

1

—

—

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

123

1

2

3

4

6

i /1''. ’4• . i ''"''in itfV-

Afd

Afd.

Afd.

Afd.

Afd

Protokoll, annat:

som utgifves till part, hvilken

utan särskild begäran författ- ningsenligt är skyldig att lösa

detsamma:

Kr.

ö.

11.

Kr.

Ö.

f

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

första arket.........................

1

—

2

—

3

—

4

—

4

—.

andra arket.........................

1

—

1

50

2

—

2

2

—

hvarje af de öfriga..............

som på begäran utgifves till

part, hvilken eljest icke för- fattningsenligt är skyldig att

lösa detsamma:

1

25

1

50

2

2

2

första arket..........................

1

—

2

—

1

—

1

—

1

—

andra arket.........................

1

1

50

1

—

1

—

1

—

hvarje af de öfriga..............

som eljest utgifves; lika med

Afskrift.

1

25

1

50

1

25

1

1

8 §.

Följande enskilda — — —

Bouppteckning, som för inregistrering hos domstol företes, skall, såvida

behållningen i boet icke understiger 1,000 kronor, vara försedd med

stämpel enligt följande grunder:

«) då arflåtaren efterlemnat bröstarfvingar:

50 öre för hvarje fulla 100 kr., då behållningen understiger........ 10,000 kr.

60 > » > » » » > » uppgår till 10,000 kr. men ej till 20,000 »

70»» > » » » » * * . * 20,000 » » » 30,000 »

BO»»»»»»» » »» 30,(XX) » » » 40.000 »

90»»»»»»» » »» 40,000 » » » 50,000 »

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

1

1

1

1

1

1

kr. för hvarje fulla 100 kr., då behållningen uppgår till

» 10 öre » » »

> 20 > > » >

» 30 » » » >

» 40 » » » >

i »

i »

1 s

» »

50.000 kr. men

60.000 » »

125.000 » »

200.000 • »

275,000 » »

j till 60,000 kr.

> 125,000 >

» 200,000 »

» 275,000 »

. 375,000 >

» 50 »

» » 375,000

och deröfver.

b) då arflåtaren efterlemna! fader, moder, broder (halfbroder), syster

(halfsyster) eller broders (halfbroders) eller systers (halfsyster) afkomling:

50

öre

för hvarje

fulla

100 kr., då behållningen

understiger

2,500 kr.

60

»

>

»

»

»

» »

»

uppgår till

2,500 kr.

men

ej till 5,000 »

70

>

>

»

>

» )

»

»

»

5,000

»

»

»

7,500 »

80

>

»

»

>

V

> »

»

>

»

7,500

»

>

10,000 »

90

>

>

»

»

»

» »

»

»

»

10,000

»

»

»

12,500 »

1 kr.

>

»

>

»

» >

»

»

>

12,500

»

»

>

15,000 »

i

»

10

»

»

»

»

) »

»

»

»

15,000

»

»

»

17,500 >

i

»

20

»

»

»

»

»

» »

»

»

»

17,500

»

»

»

20,000 »

i

)

30

»

»

»

>

»

> }

»

>

»

20,000

»

»

»

22,500 >

i

>

40

»

»

>

>

»

» >

»

»

>

22,500

»

>

»

25,000 »

i

»

50

>

>

»

»

»

> »

»

»

>

25,000

»

»

»

27,500 »

i

>

60

»

>

>»

»

»

» »

»

»

»

27,500

»

»

»

30,000 >

i

»

70

»

»

»

)

»

» »

»

»

»

30,000

»

»

»

32,500 »

i

»

80

»

»

»

»

>

> >

»

»

»

32,500

»

»

»

35,000 »

i

»

90

>

»

>

»

>

» »

»

»

»

35,000

»

»

»

37,500 »

2

>

»

»

»

>

> >

»

»

»

37,500

»

»

»

42,500 »

2

>

10

»

>

»

»

»

> »

»

*

»

42,500

»

•

»

50,000 »

2

»

20

»

»

»

>

»

» »

»

»

>

50,000

»

»

»

75,000 »

2

>

30

»

»

»

>

» »

»

»

»

75,000

»

»

100,000 »

2

»

40

»

>

>

>

» >

»

>

»

100,000

>

»

»

125,000 .

2

»

50

>

»

.

»

»

» »

»

»

>

125,000

»

»

»

150,000 >

2

>

60

»

»

»

*

»it >

»

»

»

150,000

»

»

»

175,000 »

2

»

70

»

>

»

>

»

> »

*

»

»

175,000

»

v

»

200,000 »

2

»

80

»

»

»

>

> »

»

>

»

200,000

»

»

»

225,000 >

2

>

90

i

>

»

»

1

> »

»

»

»

225,000

»

»

»

250,000 »

3

>

»

>

>

»

» »

»

»

»

250,000

s>

och

deröfver.

och

c) då

arflåtaren

efterlemna! f

ermare

arfvinge

än

i

a) och b) sägs

eller ingen arfvinge:

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 125

50 öre för hvarje falla 100 kr., då behållningen understiger......... 2,500 kr.

50 öre för hvarje fulla 100 kr., då behållningen understiger......... 2,500 kr.

75

»

»

>

>

>

■»

»

> "**

uppgår

till

2,500 kr. men ej

till 5,000

»

1 kr.

»

>

>

>

»

>

»

y

.»

5,000

» > 1

7,500

y

1 » 25

>

»

»

>

»

»

»

»

»

»

7,500

y y y

10,000

y

1 » 50

»

»

V >

*

»

y

y

y

10,000

y > y

12,500

y

1 » 75

■ »

»

»

>

>

1

»

y

, y

y

12,500

y y y

15,000

y

2

»

»

»

»

»

»

>

y

y

»

15,000

y y y

17,500

y

2 > 25

»

»

»

>

»

»

y

y

»

17,500

y y y

20,000

y

2 » 50

y

»

>

>

1

>- -

>

y

V

20,000

* y y

22,500

y

2 » 75

»

»

»

»

»

*

y

y

»

22,500

y y y

25,000

y

3

»

y

J,,

■»

y

y

>

25,000

y y y

27,500

> ''i)-

3 > 25

»

y

■ y

>

>

»

y

y

y

27,500

y y y

30,000

y ~

3 » 50

X

y

1

>

»

>

y

y

y

30,000

y y y

32,500

y

3 » 75

y

*

y

>

»

y

y

y

32,500

y y y

35,000

y

4 »

»

»

»

>

»

y

y

y

35,000

y y y

37,500

y

4 > 25

>

y

>

>

»

>

y

y

y

37,500

y y y

50,000

y

4 » 50

''»

>

»

»

>

»

>

y

>

»

50,000

y y y

75,000

y

4 > 75

>

y

>

>

»

c

y

»

»

75,000

y y y

100,000

y

5 >

»

»

»

»

>

y

>

y

100,000

y y y

125,000

y

5 » 25

»

y

>

>

»

>

y

y

y

125,000

y y y

150,000

y

5 » 50

»

»

»

»

1

>

»

y

y

150,000

y y y

175,000

y

5 » 75

»

»

>

>

>

)

>

>

y

y

175,000

y y y

200,000

y

G

>

»

»

>

»

>

y

>

y

y

200,000

y och deröfver.

Befrielse från stämpel

eger

rum,

der behållningen i boet understiger

1,000 kronor.

Vid beräkning af boets behållning skall undantagas värdet å fast

egendom af fideikommissnatur och deri intecknad gäld, hvaremot i behållningen

inberäknas värdet af sådan nyttjanderätt till eller .afkomst af egendomen

i dess helhet eller någon del deraf, som visas tillkomma annan än

den nye fideikommissarie!!, äfvensom belopp, som den nye fideikommissarien

enligt fidcikommissbrefvet kan vara skyldig till annan utgifva.

Från boets behållning må, der Konungen sådant medgifver, jemväl

afdragas värdet af sådan samling utaf historisk, vetenskaplig eller konstnärlig

beskaffenhet, som, utan att ersättning eller vederlag till någon dödsbodelegare

derför erlägges, på grund af fideikommisstiftelse eller testamente

är afsedd att såsom dylik samling bibehållas.

Der make lefver efter, skall såsom behållning i boet anses endast

hvad som återstår efter afdrag af den efterlefvandes fördel, giftorätt och

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

morgongåfva, hvilka, ehvad de utgöra mer eller mindre, saminanlagdt beräknas

till hälften af behållningen i boet.

Då bouppteckning ingifves till underdomstol i stad, skall från det

belopp, hvartill stämpeln å bouppteckningen enligt nu stadgad beräkningsgrund

uppgår, afdragas ett belopp, motsvarande den för bevis om bouppteckningens

inlemnande och inregistrering vid domstolen bestämda lösen,

äfven om på grund af gällande författning dylik lösen ej må fordras.

Fideikommissbref om fast egendom skall, då det för lagfart företes,

vara försedt dels med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af

egendomens värde, dels ock för detta värde, minskadt med den i egendomen

intecknade, vid förre fideikommissariens död oguldna gäld, med

ytterligare stämpel, beräknad efter slägtskapförhållandet mellan den förre

och den tillträdande fideikominissarien efter de härom i fråga om stämpel

till bouppteckning stadgade grunder.

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, vara

försedt med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

16 §.

Den till hvilken fideikommiss i penningar eller annan lösegendom

öfvergår, äfvensom annan testamentstagare vare, vid tillträde af fideikommiss

eller testamenterad egendom, skyldig att, med ränta efter fem för

hundra om året, till boet återgälda hvad af stämpelafgiften belöper på

hans andel i boet, i förhållande, om make lefver efter, till hvad af behållningen

enligt bouppteckningen återstår efter afdrag af hvad såsom giftorätt

ur boet utgår, men i annat fall till hela behållningen; och skall beräkning,

som för bestämmande af testamentstagares deltagande i stämpelafgiften

erfordras rörande kapitalvärdet af lifränta, rätt till afkomst eller

annan förmån af fast egendom, verkställas enligt de grunder, som finnas i

§ 128 utsökningslagen angifne.

Der nyttjanderätt till fast egendom af fideikommissnatur eller afkomst

eller annan förmån af egendomen tillkommer annan än fideikommissarien

vare den, som berörda förmån åtnjuter, pligtig till fideikommissarien

återgälda jemte ränta efter fem för hundra om året hvad af den

vid lagfart af fideikommissbrefvet af fideikommissarie!! erlagda stämpelafgiften

belöper å samma förmåns kapitalvärde, beråknadt såsom nyss

är sagdt.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

127

17 §.

(Utgår.)

och dels att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla att

Kongl. Maj:t täcktes, efter skedd utredning, för nästa riksdag framlägga förslag

afseende stämpelafgift å arfslott och testamente att utgå, så vidt möjligt

är, å det belopp, som arfvinge • eller testamentstagare verkligen erhåller, för

hvilket ändamål sterbhusdelegare må åligga att inom viss tid efter dödsfallet

uppvisa arfskifte vid påföljd, att, derest så icke sker utan att domstolen

beviljat anstånd dermed, arfvet då förslagsvis beräknas enligt bouppteckningen.

»;

af herr Berg:

»Rörande utskottets utlåtande i fråga om arfskatten har jag''ansett,

det utskottet jemväl bort hemställa: ''

att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t, efter ärendets utredning,

för nästkommande riksdag framlägga förslag till''sådan

ändring i gällande lagstiftning att arfskatt må kunna

uttagas i samband med arfskiftes ingifvande till domstol

i stället för medelst stämpel å bouppteckning.»;

af herr Fredholm:

»Under antagande att skatt å gåfva ej kommer att utgöras i andra

fall än sådana, hvarå 16 kap. 1 § ärfdabalken hafva tillämpning, har jag

ansett att skatt å sådana gåfvobref icke allenast bör åsättas utan äfven

skall kunna uttagas. Att vid skattens åsättande göra skilnad mellan gåfva

af fast eller af lös egendom; för detta har jag icke ansett några hållbara

skäl kunna förebringas. Skatten bör derföre, enligt min mening, till lika

belopp åsättas gåfvobref vare sig dessa afse fast eller lös egendom, så att

icke på sätt utskottet föreslagit gåfva af fast egendom blir fritagen från

skatt, då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led, ty det

af utskottet nu åsätta stämpelbeloppet 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af egendomens värde är icke annat än lagfartsstämpeln. Skatten å gåfvo
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

bref, som afse fast egendom, bör dock enligt min mening ej äsättas till

högre belopp än som belöper sig på egendomens verkliga värde, d. v. s.

taxeringsvärdet sedan derifrån den intecknade skulden blifvit fråndragen.»;

beträffande 8 § B) Öfrig a stämpelpligtiga enskilda handlingar.

Inom utskottet hafva vi, i motsats till utskottets majoritet, ansett,

att utskottet bort ingå i detaljerad pröfning af de utaf Ivongl. Maj:t i till

Riksdagen afgifvet förslag till ny förordning angående stämpelafgiften upptagna

stämpelskatter å s. k. affärshandlingar.

I detta afseende har framhållits, såväl att de handlingar, hvilka

Kongl. Maj:t ansett böra härvid ifrågakomma, äro, med hänsyn till det

med denna stämpelskatt afsedda syfte att med ökad beskattning träffa det

rörliga kapitalet, lyckligt valda, som äfven att de föreslagna stämpelbeloppen

i allmänhet äro väl afvägda.

På grund häraf har yrkande blifvit inom utskottet framstäldt om

bifall till hvad Kongl. Maj:t i sitt till Riksdagen afgifna förslag under

nedannämnda rubriker stadgat, med den ändring dock, att någon lindring

i de under samma rubriker upptagna skattesatser ansetts böra medgifvas

för affärstransaktioner till ringare belopp.

Med stöd af en sådan uppfattning hemställes beträffande nedannämnda

rubriker:

af herrar Cavalli, Philipson, Weinberg, Berg, Almqvist, grefve Wachtmeister

och Röhss:

att Riksdagen måtte besluta, att efter rubriken

Certeparti i förordningen angående stämpelafgiften intages

en så lydande rubrik:

•»Depositionsräkning hos bank eller bankir: bevis om insättning

derå skall vid utgifvandet förses med stämpel

af 50 öre för deponeradt belopp, som ej öfverstiger

1,000 kronor, och derutöfver 50 öre för

hvarje påbörjadt tusental kronor;

dock att bevis om insättning å depositionsräkning

af belopp, ej öfverstigande 100 kronor, är fritt

från stämpel, samt att dylikt bevis å belopp, som

öfverstiger 100 kronor men icke 300 kronor, skall

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IT.

129

förses med stämpel af 20 öre och bevis å belopp,

som öfverstiger 300 kronor men icke 500 kronor,

med stämpel af 30 öre.

Sökes på grund af depositionsbeviset hos offentlig

myndighet betalning, skall detsamma förses med

särskild stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100

kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning

sökes;

dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda

stämpelafgift, då på grund deraf fordran bevakas i

konkurs»;

af herrar Cavalli, Philipson, Weinberg, Berg, Almqvist, grefve Wachtmeister

och Röhss:

att Riksdagen måtte besluta, att efter rubriken

Jor dafsöndring i förordningen angående stämpelafgiften

intages en så lydande rubrik:

»Kapitalräkning: bevis om insättning derå; lika med bevis

om insättning på Depositionsrältning.»;

af herrar Cavalli, grefve Kling spor, Nisser, Steg hens, Almström,

Philipson, Weinberg, Berg, Söderberg och grefve Wachtmeister:

att Riksdagen måtte besluta, att efter rubriken

Obligation i förordningen angående stämpelafgiften intages

en så lydande hänvisning:

»Postrem,issvexel; se Vexel.»'',

af herrar Cavalli, grefve Klingspor, Nisser, Stephens, Almström,

Philipson, Rudebeck, Weinberg, Berg och grefve Wachtmeister:

att Riksdagen måtte besluta följande lydelse å

rubriken Skuldebref i förordningen angående stämpelafgiften:
»Skuldebref

skall, då det såsom fordringsbevis utlemnas,

förses med stämpel af 50 öre för förskrifvet kapitalBih.

till Riksd. Prat. 1894. ö Sami. 1 Afl. 17 Haft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 77.

belopp, som -ej öfverstiger 1,000 kronor, och derutöfver

50 öre för hvarje påbörjadt tusental kronor;

dock att skuldebref å belopp, ej öfverstigande

100 kronor, är fritt från stämpel, samt att skuldebref

å belopp, som öfverstiger 100 kronor men icke

300 kronor, skall förses med stämpel af 20 öre och

skuldebref å belopp, som öfverstiger 300 kronor

men icke 500 kronor, med stämpel af 30 öre.

Sökes på grund af skuldebrefvet hos offentlig

myndighet inteckning eller betalning, skall skuldebrefvet

förses med särskild stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för

hvilket inteckning eller betalning sökes;

dock är skuldebref fritt från sistnämnda stämpelafgift,

då på grund deraf fordran bevakas i

konkurs eller inteckning sökes i jernväg.»;

af herrar Cavalli, Berg och grefve Wachtmeister:

att Riksdagen måtte besluta följande lydelse å

rubriken Vexel i förordningen angående stä mpelafgiften:

»Vexel skall, då den utställes eller, om den utfärdas

utom riket, innan den här i riket öfverlåtes eller

till godkännande eller betalning företes, förses med

stämpel af 50 öre för belopp, ej öfverstigande 1,000

kronor, och derutöfver 50 öre för hvarje påbörjadt

tusental kronor, hvarå den lyder;

dock att vexel, som utfärdas inom riket att å

inrikes ort betalas, är fri från stämpel, då beloppet

ej öfverstiger 100 kronor, samt att dylik vexel å

belopp, som öfverstiger 100 kronor men icke 300

kronor, skall förses med stämpel af 20 öre och

sådan vexel å belopp, som öfverstiger 300 kronor

men icke 500 kronor med stämpel af 30 öre;

äfvensom att postremissvexel, vexel, som är

stöld att vid uppvisandet betalas af medel, som hos

hank eller bankir föras i räkning för utställaren

samt vexel, som är dragen af bank eller bankir

inom riket å bank eller bankir å utländsk ort samt

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N\o 17.

131

är betalbar endast i utlandet vid uppvisandet, skall,

utan afseende å beloppet, hvarå den lyder, förses

med stämpel af 10 öre;

egande frihet från stämpelbeläggning rum för

vexel, som är dragen från utlandet på utlandet och

endast är betalbar i utlandet.

Är vexel utfärdad i flera exemplar och har ett

af dem blifvit med föreskrifven stämpel försedt,

vare de öfriga från stämpel fria.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad

vexel hos offentlig myndighet betalning, skall vexeln

förses med särskild stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af det kapitalbelopp för hvilket

betalning sökes;

dock är vexel fri från sistnämnda stämpel då

på grund deraf fordran beyakas i konkurs.»;

> ''u , -x ... . v v .

af herrar grefve Kling spor, Nisser, Stephens, Almström, Philipson,

Weinberg och Söderberg:

• , . , i : • v. " ^ v 1 • ; ... • ; f: < •. *

att Riksdagen måtte besluta följande lydelse å

rubriken Vexel i förordningen angående stämpelafgiften:

»Vexel skall, då den utställes eller, om den utfärdas

utom riket, innan den här i riket öfverlåtes eller

till godkännande eller betalning företes, förses med

stämpel af 50 öre för belopp, ej öfverstigande 1,000

kronor, och derutöfver 50 öre för hvarje påbörjadt

tusental kronor, hvarå den lyder p

dock att vexel, som utfärdas inom riket att ä

inrikes ort betalas, är fri från stämpel, då beloppet

ej öfverstiger 100 kronor, samt att dylik vexel å

belopp, som öfverstiger 100 kronor men icke 300

kronor, skall förses med stämpel af. 20 öre och

sådan vexel å belopp, som öfverstiger 300 kronor

men icke 500 kronor, med stämpel af 30 öre;

egande frihet från stämpel rum för postremissvexel,

för vexel, som är stäld att vid uppvisandet

betalas af medel, som hos bank eller bankir föras

i räkning för utställaren, för vexel, som är dragen

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17.

af bank eller bankir inom riket å bank eller bankir

å utländsk ort samt är betalbar endast i utlandet

vid uppvisandet, äfvensom för vexel, som är dragen

från utlandet på utlandet och endast är betalbar i

utlandet.

År vexel utfärdad i flera exemplar och har ett

af dem blifvit med föreskrifven stämpel försedt,

vare de öfriga från stämpel fria.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad

vexel hos offentlig myndighet betalning, skall vexeln

förses med särskild stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket

betalning sökes;

dock är vexel fri från sistnämnda stämpel, då

på grund deraf fordran bevakas i konkurs.»;

♦

af herrar A M. Olsson, Henricson, Bakström, Bromée, Collander

och Wijkander:

»Då Kongl. Maj:t uti sin till Riksdagen aflåtna proposition N:o 1,

rörande statsregleringen för 1895, vid inkomstberäkningen föreslagit en förhöjning

af den nuvarande stämpelskatten med 2,500,000 kronor — hvaraf

omkring 1,000,000 kronor skulle erhållas genom den s. k. arfsskatten och

cirka 1,500,000 kronor af de öfriga nya stämpelskatterna — men Riksdagen

redan beslutat nedsåttningar i utgiftsposter för berörda statsreglering,

till sammanlagdt betydligt högre belopp, än hvad sistnämnda nya

stämpelskatter å affärsrörelsen beräknats lemna statskassan, eller 1,500,000

kronor,. så har utskottet i föreliggarde betänkande, rörande Kongl. Maj:ts

proposition N:o 43, ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att, förutom arfsskatten,

af öfriga nya stämpelskatter för närvarande endast åtaga sig den

å obligationer föreslagna.

Då emellertid sistnämnda stämpelskatt, enligt komiterades till Kongl.

Maj:t. afgifna betänkande, är beräknad lemna endast omkring 60.000 kronor,

hafva vi inom utskottet yrkat på att äfven med antagandet af stämpelskatt

å obligationer måtte tillsvidare få anstå, enär den jemförelsevis mindre

inkomsten deraf kan för ifrågavarande statsreglering undvaras, samt

det alltid torde vara lämpligare, när behof af ökad stämpelbeskattning antagligen

snart ånyo gör sig gällande, att få i sammanhang med stämpel
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 17. 133

beskattning å affärsrörelsen i öfrigt, pröfva den som bör å obligationer

åsättas.»;

vid § 39.

af herr Fredholrn:

»Någon afgift för af embete- och tjensteman verkstäld makulering af

stämpel har jag icke ansett böra utgå, då han bör enligt §:s 1 mom. tillse,

att den handlingen åsätta stämpeln vid handlingens inlemnande är behörigen

makulerad, och då den, som inlemnar handlingen, äfventyrar att ej få

handlingen inlemnad, om han ej dessförinnan stämpeln makulerar.»;

i

rörande Öfver gängsbestämmelse

af herr Fredholrn:

»Med afseende på författningens trädande i kraft har jag ansett, att

stämpeln å bouppteckning efter person, afliden under innevarande år, bör

utgå efter nu stadgade grunder».

Friherre von Schwerin har anmält, att han i åtskilliga punkter i betänkandet

hyst en från utskottets flertal afvikande mening.

Dessutom antecknas, på begäran, dels att herrar Riulebeck och af Buren

icke deltagit i den slutliga behandlingen af vissa delar af betänkandet, dels

ock att herrar grefve Klingspor, Nisse)'', Stephens och Almström icke deltagit

i behandlingen af rubrikerna Depositionsr åkning och Kapitalräkning

samt herr Johansson i Noraskog icke i behandlingen af afdelningen B)

i 8 §.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:128 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong/. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående stämpelafgift en. s. 1 i texten