Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1

1894-02-05 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1894:1, Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli d. 5 febr. 1894, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift ä hvilande förslag

till ändringar i grundlaqarne.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet, härmed för Riksdagen

anmäla de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod

såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagar^, hänskjuta till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

från riksdagen år 1891:

om ändring af § 25 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§

Beflnnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller färre,

Bih. till Riksd. Prot. 18H4. 3 Sand..

(Föreslagen lydelse.)

25.

Beflnnes vid riksdagsmannaval,

hvilka böra med slutna sedlar förrättas,

valsedel lyda å person, som

ej är valbar, eller på flera eller färre,

/ Haft. (N:o /). i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N-.o 1.

än som vid valtillfället böra väljas,

eller innefattar valsedel någon tvetydighet

i anseende till den eller de

valdes namn, skall samma sedel anses

ogild.

än som vid valtillfället böra väljas,

eller innefattar valsedel någon tvetydighet

i anseende till den eller de

valdes namn, skall samma sedel anses

ogild.

Åro valsedlar till större antal än

hälften ogild a och finnes d,et inverka

på valets utgång, varde nytt val anstäldt.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 6.

Första Kammarens protokoll den 15 april.

Andra Kammarens protokoll den 15 april.

från lagtima riksdagen år 1892:

l:o) om ändring af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§

Första Kammarens ledamöter skola,

för en tid af nio år, utses af landstingen

och stadsfullmägtige i de städer,

som ej i landsting deltaga.

''Hvarje landsting och sådan stad,

som nu nämnd är, väljer, efter folkmängden

inom sitt område, en riksdagsman

för hvarje fullt tal af trettiotusen.

Går ej folkmängden upp till

trettiotusen, väljes dock en riksdagsman.

(Föreslagen lydelse:)

6.

1. Första Kammarens ledamöter

skola, till ett antal af etthundra femtio

och för en tid af nio år, utses af

landstingen och stadsfullmägtige i de

städer, som ej i landsting deltaga.

2. Hvarje landstingsområde och

sådan stad, som nu är nämnd,, utgör

en valkrets, för hvilken, efter

folkmängden inom dess område, väljes

en riksdagsman för hvarje fullt

tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel

af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre

folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes

dock en riksdagsman.

4. Derest det antal riksdagsmän,

som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 hör utses, icke upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial IV:o 1.

3

går till ett hundrafemtio, skola, för

ernående af detta antal, de valkretsar,

hvilkas folkmängd mest öfverskjuter

de tal, som enligt mom. 2

äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarne, vara

berättigade att hvardera välja ytterligare

en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje

valkrets enligt ofvan angifna grunder

eger utse, bestämmes hvart tionde

år af Konungen; dock må hvad

sålunda bestämmes icke lända till

inskränkning i vald riksdagsmans rätt

att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting

deltaga, må, så länge dä gällande

bestämmelse om riksdagsmännens antal

för de särskilda valkretsarne länder

till efterrättelse, stadens rätt att

utse riksdagsman inträda allenast i

det fall, att ledighet uppstår i den

valkrets, staden förut tillhört.

7. Aro icke, då tillämpning skall

ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse,

så många ledigheter inom

Kammaren, att nya valkretsar, som i

följd af stadgandet i näst förestående

mom. ännu ej utsett riksdagsmän,

samt gamla valkretsar, för hvilka ökning

af antalet riksdagsmän bör eg a

rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande

af rättigheten att välja fullt

antal riksdagsmän, skall, i afseende

ä ordningen för sagda rättighets utöfning

dessa valkretsar emellan, gälla

till efterrättelse: att nya valkretsar

ega företräde framför äldre1, att bland

tvä eller flera nya valkretsar före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

\ trädet tillkommer deri, som tidigast

| utträdt ur landsting; att valkretsar,

\ för hvilka tillökningen i riksdagsmännens

antal är grundad på stadgandena

i mom. 2, ega företräde framför

valkretsar, för hvilka sådan tillökning

härleder sig från föreskrifterna

i mom. 4; att bland sådana

valkretsar, hvilka på grund af stadgandena

i mom. 2 ega välja ökadt

antal riksdagsmän, den har företrädet,

för hvilken detta antal är störst,

eller, om antalet är lika för två eller

i flera valkretsar, den bland dem, hvars

folkmängd mest öfverskjuter de tal,

som enligt samma mom. äro bestämmande

för riksdagsmännens antal

inom valkretsarne; att bland sådana

valkretsar, hvilka jemnlikt mom. 4

ega utse ökadt antal riksdagsmän,

företrädet tillkommer den, för hvilken

det. i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott

är stö?''st; samt att

I i de fall, der folkmängdsöfverskottet,

j såsom lika stort för två eller flera

I valkretsar, ej kan tjena till grund

i för bestämmande af företrädet dem

emellan, detta skall afgöras genom

\ lottning inför chefen för Justitie\

departementet i närvaro af tre bland

\ fullmägtige i Rikets Bank och tre

bland fullmägtige i Riksgäldskontor et.

§

1. Andra Kammarens ledamöter

väljas för en tid af tre år, räknade

från och med Januari månads början

året näst efter det, under hvilket

valet skett.

13.

1. Andra Kammarens ledamöter

skola till ett antal af tvåhundratrettio,

deraf etthundrafemtio för landet

och åttio för städerna, väljas för en

tid af tre år, räknade från och med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

o

2. A landet, hvartill i fråga om

riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,

utses för hvarje domsaga en

riksdagsman. Domsaga, som, oberäknadt

dertill hörande städer, har

större folkmängd än fyratiotusen,

varde dock af Konungen, så vidt ske

kan häradsvis, indelad i två valkretsar,

som välja hvardera en riksdagsman.

3. 1 hvarje stad, som eg er en folkmängd

af tiotusen eller mer, utses en

riksdagsman för hvarje fullt tal af

tiotusen. Öfriga städer skola första

gången af Konungen, och derefter

hvart tionde år af Kammaren, ordnas,

så vidt ske kan länsvis, i särskilda

valkretsar, som hvardera utse

en riksdagsman, och skall hvarje sådan

valkrets innehålla en folkmängd

af minst sextusen och högst tolftusen.

Januari månads början året näst efter

det, linjer hvilket valet skett.

2. Å landet, hvartill i fråga om

riksdagsmannaval äfven räknas köpingar,

utses för hvarje domsaga eu

riksdagsman. Understiger domsagornas

antal etthundrafemtio, skola, för

ernående af det bestämda antalet riksdagsmän,

de folkrikaste domsagorna,

sä vidt ske kan häradsvis, indelas i

tvä valkretsar, som hvardera välja

en riksdagsman, öfver stig er domsagornas

antal etthundrafemtio, skola,

i den män sådant erfordras, domsagor,

som gränsa intill hvarandra

och hafva minsta sammanlagda folkmängden,

förenas, två och två, till

en valkrets.

3. 1 stad, hvars folkmängd uppgår

till eller öfverstiger en åttiondedel

af folkmängden i rikets alla städer,

väljes efter stadens folkmängd

en riksdagsman för hvarje fullt tal,

motsvarande en åttiondedel af städernas

folkmängd. Städer, med mindre

folkmängd än nu är sagdt, ordnas,

sä vidt lämpligen ske kan länsvis, i

sä många valkretsar, som, med iakttagande

af att hvardera utser en riksdagsman,

erfordras för uppnående af

det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän

för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar,

sä ock riksdagsmännens antal

för hvar och en af de städer,

hvilken folkmängd i och för sig berättigar

dem att utan förening med,

annan stad välja riksdagsman, bestämmes,

efter ofvan angifva grunder,

hvart tionde är af Konungen. Den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

ordning, som sålunda fastställes, vinner

ej tillämpning förr än vid de

val, hvilka näst derefter, enligt § 15

mom. 1, skola ega rum. Köping eller

I annat samhälle, som erhåller stadsI

privilegier, räknas i fråga om riksi

dagsmannaval fortfarande till landet,

; till dess ny valkretsordning varder

j faststäld.

5. Uppgår städernas folkmängd,

till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar

af folkmängden i hela riket,

| skall det här ofvan föreskrift an\

talet riksdagsmän tvåhundratrettio utses

för landet och för städerna efter

| förhållandet mellan folkmängden ä

j landet och i städerna. Det antal

| riksdagsmän, som sålunda hör utses

j för landet och för städerna, bestäm\

mes af Konungen vid fastställande

[ af den i mom. 4 omförmäla orclning,

dervid i öfrigt stadgandena i

| mom. 2 och 3 skola i tillämpliga

I delar lända till efterrättelse.

§ 15.

Val till riksdagsman i Andra Kammaren

verkställas inom September

månads utgång näst före början af

de tre år, för hvilka valen gälla.

Förordnar Konungen nya val eller

afgår eljest riksdagsman för Andra

Kammaren innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, tilländalupit, verkställes

ofördröjligen nytt val för den

återstående tiden.

Val till riksdagsmän i Andra Kammaren

verkställas inom September

månads utgång näst före början af

de tre år, för hvilka valen gälla,

Förordnar Konungen nya val eller

afgår eljest riksdagsman för Andra

Kammaren innan den tid, för hvilken

han blifvit raid, tilländalupit, verkställes

ofördröjligen inom den valkrets,

som utsett den afgängne, nytt

val för den återstående tiden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

7

§ 16.

Valen förrättas, för landet, inför

domhafvanden medelst elektorer, som

utses inför kommunalstämmans ordförande.

För hvarje kommun väljes

en elektor och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af

ett tusen.

I de valkretsar, som bestå af två

eller flera städer, utses inför magistraten

en elektor för hvarje stad

och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra.

Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval

inför magistraten i den

stad inom valkretsen, som största

folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega dock begagna

det omedelbara valsättet, derest

flertalet af de röstberättigade så beslutar.

Då förslag härom af de röstberättigade

i en kommun väckes

medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat,

varder sådant meddeladt Konungens

Befallningshafvande, som från öfriga

till valkretsen hörande kommuner infordrar

de röstberättigades röster och

utfärdar kungörelse om utgången,

efter thy som de flesta afgifna rösterna,

varit för bifall eller afslag. I

sistnämnda fall kan frågan icke förr,

än en tid af fem år derefter förflutit,

å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid det

val, som näst efter en månad från

kungörelsens utfärdande inträffar, och

A landet väljes riksdagsman medelst

elektorer. För hvarje kommun

utses inför kommunalstämmans ordförande

en elektor och derutöfver,

efter folkmängden, en för hvarje fullt

tal af ett tusen. Desse elektorer

sammanträda till riksdagsmannaval

inför domhafvanden i den domsaga,

till hvilken valkretsen hörer, eller,

om två domsagor äro förenade till en

valkrets, inför domhafvanden i den

af dessa domsagor, hvilken den största

folkmängden eger.

I de valkretsar, som bestå af två

eller flera städer, utses inför magistraten

en elektor för hvarje stad och

derutöfver, efter folkmängden, eu för

hvarje fullt tal af femhundra. Desse

elektorer sammanträda till riksdagsmannaval

inför magistraten i den stad

inom valkretsen, som största folkmängden

eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt

välja riksdagsman, ega dock begagna

det omedelbara valsättet, derest

flertalet af de röstberättigade så beslutar.

Då förslag härom af de röstberättigade

i en kommun väckes medelst

beslut, fattadt inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat,

varder sådant meddeladt Konungens

Befallningshafvande, som från öfriga

till valkretsen hörande kommuner infordrar

de röstberättigades röster och

utfärdar kungörelse om utgången,

efter thy som de flesta afgifna rösterna

varit för bifall eller afsked 1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

gäller för en tid af minst fem år,

hvarefter beslut om dess upphörande

kan på lika sätt som om dess införande

fattas. Vid de omedelbara

valen afgifvas rösterna, särskilt för

hvarje kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat;

och skola för rösternas sammanräknande

och fullmagts utfärdande åt

den, som de flesta rösterna erhållit,

valprotokollen insändas, för kommu- j

nerna å landet till domhafvande!)

och för städerna till magistraten i

den stad, som största folkmängden

eger.

I stad, som har att ensam sända

en eller flera riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän skola

utses, staden, på sätt om val till

stadsfullmägtige är stadgadt, kunna

indelas i valkretsar. I stad, der magistrat

. cj finnes, skall den för sådan

stad särskildt tillsatta styrelse eller

dess ordförande taga. den befattning

med riksdagsmannaval, som enligt

denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör

magistrat eller dess ordförande.

sistnämnda fall kan frågan icke förr,

än en tid af fem år derefter förflutit,

å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,

träder den i kraft vid det

val, som näst efter en månad från

kungörelsens utfärdande inträffar, och

gäller för en tid af minst fem år,

hvarefter beslut om dess upphörande

kan på lika sätt som om dess införande

fattas. Vid de omedelbara

valen afgifvas rösterna, särskildt för

hvarje kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat ;

och skola för rösternas sammanräknande

och fullmagts utfärdande åt

den, som de flesta rösterna erhållit,

valprotokollen insändas, för kommunerna

å landet till domhafvande!! och

föi1 städerna till magistraten i den

stad, som största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända

| eu eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten;

och må, der flere riksdagsmän skola

utses, staden, på sätt om val till

stadsfullmägtige är stadgadt, kunna

indelas i valkretsar. I stad, der magistrat

ej finnes, skall den för sådan

stad särskildt tillsatta styrelse eller

dess ordförande taga den befattning

med riksdagsmannaval, som enligt

| denna § samt §§ 18, 20 och 22

I tillhör magistrat eller dess ordfö!

rande.

§ 22.

1. Är någon missnöjd med val I 1. År någon missnöjd med val till

till riksdagsman i Andra Kammaren, j riksdagsman i Andra Kammaren, må

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

9

må han deröfver anföra besvär hos

Konungens Befallningshafvande i valorten

eller, der fråga om val för flera

städer handlagts inom särskilda län,

hos Befallningshafvande!! i det län,

der slutliga handläggningen skett.

För det ändamål eger klaganden hos

domhafvande eller magistrat, som

slutligen handlagt valfrågan, äska behörigt

protokollsutdrag, hvilketgenast

eller inom högst två dagar derefter

bör till klaganden utlernnas; och skall

han, vid förlust af talan, sist inom

åtta dagar efter valförrättningens slut

ingifva sina besvär till Konungens

Befallningshafvande, som, på sätt i

11 § stadgas, lemnar vederbörande

tillfälle att sig förklara samt sist

innan nästa dags utgång, efter det

den för förklarings afgifvande bestämda

tid tillända] upit, sitt utslag

i målet utfärdar.

2. Den med Konungens Befallningshafvandes

utslag missnöjde eger

att, sist inom åtta dagar efter deraf

erhållen del, till Konungens Befallningshafvande

inlemna sina besvär

stälda till Konungen, hvarefter med

målet vidare så förhålles, som ofvan

i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut,

hvarigenom af honom gjord afsägelse

af r i k s d ags marin au p p d rag ej blifvit

godkänd, förfares i afseende derå,

om afsägelse!! egt rum vid valtillfälle,

enligt mom. 1 i denna § och,

om afsägelsen efteråt skett hos Konungens

Befallningshafvande, enligt

mom. 2.

Bih. till Riksd. Prat. 1834. 3 So ml. 1

han deröfver anföra besvär hos Konungens

Befallningshafvande i valorten

eller, der fråga om val för

flera domsagor eller städer handlagts

inom särskilda län, hos Befallningshafvanden

i det län, der slutliga

handläggningen skett. För det ändamål

eger klaganden hos domhafvande

eller magistrat, som slutligen

; handlagt valfrågan, äska behörigt, protokollsutdrag,

hvilket genast eller

inom högst två dagar derefter bör

till klaganden utlernnas; och skall

häri, vid förlust af talan, sist inom

åtta dagar efter valförrättningens slut

ingifva sina besvär till Konungens

Befallningshafvande, som, på sätt i

11 § stadgas, lemnar vederbörande

tillfälle att sig förklara samt sist innan

nästa dags utgång, efter det den

för förklarings afgifvande bestämda

tid tilländalupit, sitt utslag i målet

utfärdar.

2. Den med Konungens Befallningshafvandes

utslag missnöjde eger

att, sist inom åtta dagar efter deraf

erhållen del, till Konungens Befallningshafvande

inlemna sina besvär,

stälda till Konungen, hvarefter med

målet vidare så förhålles, som ofvan

i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut,

hvarigenom af honom gjord afsägelse

af riksdagsmannauppdrag ej blifvit

godkänd, förfares i afseende derå,

om afsägelsen egt rum vid valtillfälle,

enligt mom. 1 i denna § och,

om afsägelsen efteråt skett hos Konungens

Befallningshafvande, enligt

inom. 2.

Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera

Kammaren anmälan om de ledigheter

inom Kammaren, hvilka skola under

samma eller innan nästa låksdag genom

val fyllas, hvarefter Konungen

anbefaller Dess Befallningshafvande

föranstalta, att nya val anställas.

Om emellan riksdagar ledighet i

någondera Kammaren genom ledamots

afgång uppstår, åligger Konungens

Befallningshafvande tillse och

föranstalta, att nytt val anstå,lies.

Hos Konungen göres af hvardera

Kammaren anmälan om de ledigheter

inom Kammaren, hvilka skola under

samma eller innan nästa riksdag genom

val fyllas, hvarefter Konungen

anbefaller Dess Befallningshafvande

föranstalta, att nya. val anställas.

Om emellan riksdagar ledighet i

någondera Kammaren genom ledamots

afgång uppstår, åligger Konungens

Befallningshafvande, när den afgångne

tillhört Andra Kammaren, att föranstalta

om nytt val; och, dä den

afgångne varit ledamot af Första

Kammaren, att om ledigheten göra

anmälan hos Konungen, som förordnar

om nytt vals anställande.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtanden n:is 3 och 4 samt memorial

n:o 6.

Första Kammarens protokoll den 23 mars och den 2 april.

Andra Kammarens protokoll den 23 mars och den 2 april.

2:o) om ändring af § 51 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande, lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 51.

I de fall, då Konungen eller Regenten

eller Statsrådet sammankallar

Riksdagen, fastställes tiden för dess

sammanträde efter 20:de och inom

30:de dagen från den, då kallelsen

blifvit. uti hufvudstadens kyrkor kungjord.

1 de fäll, då Konungen eller Regenten

eller Statsrådet sammankallar

O

Riksdagen, fastställes tiden för dess

sammanträde efter I0:de och inom

30:de dagen från den, då kallelsen

blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

11

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 10.

Första Kammarens protokoll den 8 april.

Andra Kammarens protokoll den 8 april.

från riksdagen år 1893:

l:o) om ändring af §§ 51, 63, 91, 93 och 95 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (.Föreslagen lydelse:)

§ 51.

I de fall, då Konungen eller Regenten

eller Statsrådet sammankallar

Riksdagen, fastställes tiden för dess

sammanträde efter 20:de och inom

30:de dagen från den, då kallelsen

blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord.

I de fall, då Konungen eller Regenten

eller Statsrådet sammankallar

Riksdagen, fastställes tiden för dess

sammanträde efter sjunde och inom

tjugonde dagen från den, då kallelsen

blifvit uti allmänna tidningarna

kungjord.

§ 63.

Dessutom böra, för oförsedda händelser,

tvenne särskilda tillräckliga

summor anslås och till utbetalning å

Riksgäldskontoret anvisas; den ena

att vara tillgänglig, då Konungen,

till rikets försvar eller andra högst

vigtiga och angelägna ändamål, sedan

hela Statsrådets tankar deröfver blifvit

inheintade, finner den vara oundvikligen

nödig; den andra att, vid

infallande krig, af Konungen lyftas,

sedan Han Statsrådet in pleno hört |

och Riksdagen sammankallat. Riks- I

dagens förseglade anordning å sist- j

nämnda summa må ej förr brytas,

eller summan af Fullmägtige i Riks- j

Dessutom böra, för oförsedda händelser,

tvenne särskilda tillräckliga

summor anslås och till utbetalning å

Riksgäldskontoret anvisas; den ena att

vara tillgänglig, då Konungen, till

rikets försvar eller andra högst vigtiga

och angelägna ändamål, sedan hela

Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,

finner den vara oundvikligen

nödig; den andra att, vid infallande

krig, af Konungen lyftas,

sedan Han Statsrådet in pleno hört

och Riksdagen sammankallat. Riksdagens

förseglade anordning å sistnämnda

summa må ej förr brytas,

eller summan af Fullmägtige i Riks
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottes Memorial N:o 1.

gäld skontoret utbetalas, än sedan riks- J gäldskontoret utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit. i hufvud stadens ! dagskallelsen blifvit i allmänna tulkyrkor

vederbörlig (fn kungjord. j ningarna kungjord.

§ 91.

I den händelse 39 § omtalar, att

Konungen, efter företagen resa, utöfver

tolf månader ur riket bäfver,

sammankalle Regenten eller Statsrådet,

då det riksstyrelsen förvaltar,

genom öppet påbud Riksdagen, och

läte kallelsen inom femton dagar efter

berörde tids förlopp uti hufvudstadens

kyrkor samt skyndsamligen i de

öfriga delar af riket kungöra. Sedan

Konungen derom underrättad

blifvit, men Han ändock icke till

riket återkommit, tage Riksdagen den

författning om rikets styrelse, hvilken

Riksdagen nyttigast finner.

I den händelse 39 § omtalar, att

Konungen, efter företagen resa, utöfver

tolf månader ur riket blifver,

sammankalle Regenten eller Statsrådet,

då det riksstyrelsen förvaltar,

genom öppet påbud Riksdagen, och

läte kallelsen inom femton dagar

efter berörde tids förlopp uti allmänna

tidningarna kungöra. Sedan

Konungen derom underrättad blifvit,

men Han ändock icke till riket återkommit,

tage Riksdagen den författning

om rikets styrelse, hvilken Riksdagen

nyttigast iinner.

§ 93.

Då Konung dör och Tronföljaren \

ännu omyndig är, utfärde Statsrådet

kallelse ä Riksdagen, hvilken kallelse

inom femton daga]1 efter Konungens

död skall i hufvudstadens kyrkor och

vidare i riket kungöras. Riksdagen

ege, utan afseende på något den aflidne

Konungens testamente angående

riksstyrelsen, att förordna en, tre

eller fem förmyndare, som, intill dess

Konungen myndig blifver, regeringen

i Dess namn, efter denna grundlag,

må utöfva.

Då Konung dör och Tronföljaren

ännu omyndig är, utfärde Statsrådet

kallelse å Riksdagen, hvilken kallelse

inom femton dagar efter Konungens

död skall i allmänna tidningarna

kungöras. Riksdagen ege, utan afseende

på något den afiidne Konungens

testamente angående riksstyrelsen,

att förordna en, tre eller fem

förmyndare, som, intill dess Konungen

myndig blifver, regeringen i Dess

namn, efter denna grundlag, må utöfva.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

13

§ 95.

Om, emot förmodan, Regenten eller

Statsrådet underläte att i de fall forell

fiende 91, 93 och 94 §§ omförmäla,

Riksdagen -genast sammankalla, då.

äligge det ovilkorligen rikets hofrätter

att, genom offentliga kungörelser,

underrättelse härom meddela,

på det Riksdagen må kunna sammankomma,

att sin och rikets rätt

iakttaga och skydda. Sådan Riksdag

sammanträder å trettionde dagen efter

den, då Regenten eller Statsrådet sist

bort kallelse dertill i hufvudstad ens

kyrkor låta kungöra.

Om, emot förmodan, Regenten eller

j Statsrådet underläte att i de fall,

nästföregående fyra §§ omförmäla,

Riksdagen genast sammankalla, dä

åligge det ovilkorligen rikets hofrätter

att, genom offentliga kungörelser,

underrättelse härom meddela,

på det Riksdagen må kunna sammankomma,

att sin och rikets rätt iakttaga

och skydda. Sådan Riksdag sammanträder

å tjugonde dagen efter den,

då Regenten eller Statsrådet sist bort

kallelse dertill kungöra.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial n:o 20

Första Kammarens protokoll den 24 mars.

Andra Kammarens protokoll den 24 mars.

Se jemväl 4:o) här nedan beträffande den ändring af §

33: 2 riksdagsordningen, som påkallas af den här

ofvan föreslagna ändrade lydelsen af § 95 regeringsformen.

2:o) om ändring af § 71 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse:)

§

Hvarje lagtima Riksdag skall genom

fyratioåtta valmän, af hvilka

hvardera Kammaren inom sig utser

tjugofyra, välja Fulhnägtige att, jemlikt

särskilda reglementen, Riksbankens

och Riksgäldskontorets medel

och tillhörigheter förvalta. Desse

Fullmägtige skola i hvardera verket

{Föreslagen lydelse:)

1.

Riksdagen skall genom fyratioåtta

valmän, af hvilka hvardera Kammaren

inom sig utser tjugofyra, välja

Fullmägtige att, jeinlikt särskilda reglementen,

Riksbankens och Riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter

förvalta. Fullmägtige skola i hvardera

verket vara sju och väljas ä

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

vara sju; egande ordföranden afgörande

röst, derest i frågor, som hos

Fullrnägtige komma under omröstning,

rösterne för två skiljaktiga meningar

utfalla lika. Valen ske medelst

slutna sedlar sålunda, att för

hvardera verket först utses den, som

bland Fullrnägtige skall blifva ordförande,

och sedan de öfrige sex;

tillkommande Fullrnägtige för hvardera

verket att sjelfve bland sig välja

en vice ordförande, att fora ordet

när hinder för ordföranden inträffar.

Hänvisning: Konstitutionsutsk

Första Kammarer

Andra Kammarei]

lagtima Riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje

året derefter försiggått. Valen ske

medelst slutna sedlar. Ordförande

bland Fullrnägtige väljes särskildt.

Af de öfrige sex skola två årligen

afgå. Då på en gång val af samtlige

Fullrnägtige eger rum, bestämmes

genom lottning den ordning, i hvilken

Fullrnägtige,ordföranden undantagen,

skola afgå. Afgående Fullmägtig

kan återväljas. Hav Fullmägtig före

utgången af den bestämda tjenstgöringstiden

afgått, eller har ansvarsfrihet

honom vägrats, anställes val

för den tid, som för honom återstått.

Då val af ordförande i någotdera

verket skall ega rum, utses denne

före öfrige Fullrnägtige. Val för

längre tjenstgöring stid verkställes före

val för kortare.

Fullrnägtige välje sjelfve bland sig

vice ordförande; egande den, som

bland Fullrnägtige förer ordet, afgörande

röst, derest i frågor, som

hos Fullrnägtige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga

meningar utfalla lika.

ttets utlåtande n:o 21.

5 protokoll den 8 april,

i protokoll den 8 april.

;{:o) om ändring af § 74 regeringsformen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 74.

Konungen ege ej magt, att fordra \ Frän den dag, dä, enligt beslut af

någon annan gärd, till utförande af \ Konungen i Statsrådet och efter ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o l.

15

ett uppkommet krig, än det sammanskott

af födande varor, som uti en

landsort kan blifva erforderligt till

krigsfolks underhållande under tåg

eller marche, när de särskilda orter,

der detta tåg sker, icke förmå trupperna

med nödigt uppehälle förse.

Denna gärd skall dock genast med

penning ar afstå tsmed lende levererande

betalas efter defaststäld a markegång spris

och med förhöjning deruti till

hälften af deras belopp. Den må

icke äskas för trupper, som ä någon

ort blifva förlagda, eller under krigsrörelser

nyttjas, då trupperna böra

utur dertill samlade magasiner eller

förråd med deras behof varda försedde.

färdande af riksdagskallelse, rikets

krigsmagt eller någon del deraf stället(

på krigsfot, vare sig för upprätthållande

af rikets neutralitet, derest

den, vid krig mellan främmande

mag ter, af någon bland de krigförande

skulle hotas eller kränkas, eller

för afvärjande af ett befaradt eller

börjadt angrepp, och intill den dag,

dä krigsmagten skall återgå till fredsfot,

ege Konungen att i den ordning,

på det sätt och på de vilkor samt

med den skyldighet för staten till ersättning,

som bestämmas i särskild

af Konungen och Riksdagen samfäldt

stiftad, lag, låta aj ''kommuner

eller enskilda utfordra förnödenheter

och tjenstbarheter, som må vara att

i orten tillgå och som erfordras för

fyllande af sadana krigsmaqtens

oundgängliga behof, hvilka icke på

annat sätt kunna med tillräcklig

skyndsamhet tillgodoses.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 22.

Första Kammarens protokoll den 15 april.

Andra Kammarens protokoll den 15 april.

4:o) om ändring af § 49 regeringsformen samt §§ 2, 10, 20, 32, 33, 34,

37 och 45 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

Regeringsformen.

(Föreslagen lydelse:)

§

Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger Rikets

49.

; Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger Rikets

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.

Den fördelas i två Kamrar,

hvilkas ledamöter väljas, på sätt riksdagsordningen

stadgar. Kamrarne ega

i alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolande Riksdagen i kraft af

denna grundlag sammankomma till

lagtima möte hvarje år den 15 Januari,

eller, om helgdag då inträffa]'',

dagen derefter; Konungen dock obetaget

att, emellan lagtima riksdagar,

urtima Riksdag sammankalla.

Hos urtima Riksdag må endast förekomma

ärende, som föranledt Riksdagens

sammankallande eller af Konungen

eljest för densamma frarnlägges,

så ock hvad med dylikt ärende

står i oskiljaktigt sammanhang.

Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen.

Den fördelas i två Kamrar,

hvilkas ledamöter väljas, på sätt riksdagsordningen

stadgar. Kamrarne ega

i alla frågor lika behörighet och myndighet;

skolande Riksdagen i kraft af

denna grundlag sammankomma till

lagtima möte hvarje år den 8 Januari,

eller, om helgdag då inträffar,

dagen derefter; Konungen dock obetaget

att, emellan lagtima riksdagar,

urtima Riksdag sammankalla.

Hos urtima Riksdag må endast förekomma

ärende, som föranledt Riksdagens

sammankallande eller af Konungen

eljest för densamma framlägges,

så ock hvad med dylikt ärende

j står i oskiljaktigt sammanhang.

Riksdagsordningen.

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 2.

Lagtima Riksdag skall, i kraft af

rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda hvarje år

den 15 Januari eller, om helgdag då

inträffar, dagen derefter.

Urtima Riksdag sammankallas, då

Konungen så nödigt finner, äfvensom

i de fall, hvarom i regeringsformens

91, 92, 93 och 94 §§. förmäles. Hos

urtima Riksdag må endast förekomma

ärende, som föranledt Riksdagens sammankallande

eller af Konungen eljest

för densamma framlägges, sä ock hvad

med dylikt ärende står i oskiljaktigt

sammanhang.

Lagtima Riksdag skall, i kraft af

rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda hvarje år

den 8 Januari eller, om helgdag då

inträffar, dagen derefter.

Urtima Riksdag sammankallas, då

Konungen så nödigt finner, äfvensom

i de fall, hvarom i regeringsformens

91, 92, 93 och 94 §§ förmäles. Hos

urtima Riksdag må endast förekomma

ärende, som föranledt Riksdagens sammankallande

eller af Konungen eljest

för densamma framlägges, så ock hvad

med dylikt ärende står i oskiljaktigt

sammanhang.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o i.

17

§

För den, som blifvit till ledamot

i Första Kammaren utsedd, utfärdas

vid valförrättningens slut fullmagt,

som, när valet verkstälts af landsting,

underskrifves af dess ordförande, med

kontrasignation af landstingets sekreterare,

och, då valet skett af stad,

undertecknas af stadsfullmägtiges ordförande

jemte två af desse fullmägtige.

Fullmagterne böra hafva följande

lydelse:

»I kraft af----(lika med

motstående lydelse)-----.»

Ort och tid.

§

För den, som blifvit utsedd till

ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmagt, undershifven

för valkrets å landet af domhafvande11’

— för stad, som ensam sänder

riksdagsman, af stadens magistrat, —

och för valkrets, som består af flera

städer, af den magistrat, som valet

slutligen handlagt, Fullmagterne böra,

hafva följande lydelse:

Juli. till lutså. Prot. 1804. 3 Sami. 1

10.

För den, som blifvit till ledamot

i Första Kammaren utsedd, utfärdas

vid valförrättningens slut fullmagt i

två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas

åt den valde och det andra:

insändes till Justitie-departementet.

fullmagterne, som, när valet verkstälts

af landsting, under skr i fnas af

dess ordförande, med kontrasignation

af landstingets sekreterare, och, då

valet skett af stad, undertecknas af

stadsfullmägtiges ordförande jemte

två af desse fullmägtige, böra ''hafva

följande lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval,

som af N. N. landsting (stadsfullmägtige

i N. N. stad) blifvit den

förrättadt, varder N. N. härigenom

befullmägtigad att för en tid

af nio år från nämnde dag vara ledamot

af Riksdagens Första Kammare.»

Ort och tid.

20.

För den, som blifvit utsedd till

ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmagt i tvä exemplar,

underskrifva för valkrets å landet af

domhafvanden, för stad, som ensam

sänder riksdagsman, af stadens magistrat,

och för valkrets, som består af

flera städer, af den magistrat, som

valet slutligen handlagt; och skall det

ma exemplaret öfverlemnas åt den

Il lift.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

»Vid riksdagsmannaval---

(lika med motstående lydelse)--

— —.» Ort och tid.

valde och det andra insändas till

.Justitie-departernentet. Fullmagterne

J böra hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den

I — — hållits i N. N. domsaga» (»N.

! N. valdistrikt af N. N. domsaga»)

eller »i N. N. stad» (»städer»), »har

IN. N. blifvit utsedd till ledamot af

Riksdagens Andra Kammare för en

S tid af tre år, räknade från och med

i den'' 1 Januari nästkommande år»

i (eller om valet hållits till följd af

Konungens förordnande om nya val

I eller om riksdagsman eljest afgått

innan den tid, för hvilken han blifvit

! vald, tilländalupit: »för tiden till den

| 1 Januari år--»), »hvarom detta

länder till bevis och fullmagt.» Ort

och tid.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman

vald, skall, första gången

hån efter valet till riksdag sig inställer,

inför chefen för Justitie-departementet,

eller den Konungen i hans

ställe förordnar, sin fullmagt till

granskning uppvisa å den dag Riksdagen

sammanträder eller, om riksdagsman

senare sig inställer, sa snart

derefter ske kan. Denna granskning,

som skall ske i närvaro af tre bland

Fullmägtige i Rikets bank och tre

bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret,

har till föremål att undersöka, huruvida

fullmagterne blifvit i föreskrifven

form utfärdade, och skall vid

den riksdag, för hvilken nya val af

1. Innan Riksdagen sammanträder,

företages inför chefen för Justitie-departementet,

eller den Konungen

i hans ställe förordnar, i

närvaro af tre bland Fullmägtige i

Rikets bank och tre bland Fullmägtige

i Riksgäldskontoret, granskning af de

till Justitie-departernentet inkomna,^ f or

Riksdagens ledamöter utfärdade fullmagter.

Denna granskning, som härtill

föremål att undersöka, huruvida

fullmagterne blifvit i föreskrifven

form utfärdade, skall vara fulländad

sist å dagen före Riksdagens början.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

19

begge Kamrarnas eller enderas samtliga

ledamöter egt rum, vara inom

tre dagar fulländad, men vid andra

riksdagar samma, dag, då fullmagterne

uppvisas.

Sä snart fullmagterne undergått

den i mom. 1 af nästföregående §

föreskrifna granskning sam i! berättelse

om förloppet dervid blifvit af chefen

för Justitie-departementet, eller den i

hans ställe förordnad är, meddelad

Kamrarna, hvar i hvad dess ledadamöter

angår, hegäre hvardera Kammaren

ofördröjligen hos Konungen,

medelst deputation, talman och vice

talman, dem Konungen då för hvardera

Kammaren, bland dess ledamöter,

utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,

93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,

Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger hvardera.

Kammaren att, inom sig, välja

talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter thy ofvan sägs, föres i

hvardera Kammaren ordet af den

derstädes närvarande ledamot, som

de flesta riksdaga,r bevistat, och, der

två eller flere ledamöter i lika många

riksdagar deltagit, den af dem, som

är till lefnadsåren äldst.

Sedan Riksdagen sammanträdt och

berättelse om förloppet af den i mom.

1 af nästföregående § föreskrifna

granskning blifvit af chefen för Justitie-departementet,

eller den i hans

ställe förordnad är, meddelad Kamrarna,

hvar i hvad dess ledamöter

angår, läte Konungen för hvardera

Kammaren tillkännagifva, hvilka

bland dess ledamöter förordnats till

talman och vice talman.

Då i något af de fall, som i 91,

92, 93 och 94 §§ regeringsformen

omförmälas, Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger hvardera

Kammaren att, inom sig, välja

talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter thy ofvan sägs, föres i

hvardera Kammaren ordet af den

derstädes närvarande ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat, och, der

två eller flere ledamöter i lika många

riksdagar deltagit, den af dem, som

är till lefnadsåren äldst.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra ;

den af Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å femte söckendagen efter

riksdags början. På den tid skola

riksdagsmännen, sedan gudstjenst

med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen eller, då

Han så för godt finner, Statsministern

eller annan Statsrådsledamot förer

ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen

meddela lagtima Riksdag berättelse

om hvad i rikets styrelse

sedan nästföregående lagtima Riksdags

sammanträde sig tilldragit, äfvensom

till Riksdagen i två exemplar, deraf

ett tillställes hvardera Kammaren,

öfverlemna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof, innefattande

äfven förslag rörande sättet ,

att genom bevillningar fylla hvad

staten utöfver de ordinarie inkom- j

sterna erfordrar; men om Riksdagen

urtima är, kungöres för densamma

anledningen till dess sammankallande

och aflemnas de förslag och framställningar,

Indika skola blifva föremål

för Kamrarnas öfverläggningar;

Konungen dock obetaget att sedermera

äfven andra förslag framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagdt,

riksdag öppnat, framföre, vid samma

tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen,

i Kamrarnas namn, deras

undersåtliga vördnad.

Konungen låter offentligen kungöra

den af Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som ej må utsättas

senare än å andra söckendagen efter

riksdags början. På den tid skola

riksdagsmännen, sedan gudstjenst

med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen eller, då

Han så för godt finner, Statsministern

eller annan Statsrådsledamot förer

ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen

meddela lagtima Riksdag berättelse

om hvad i rikets styrelse

sedan nästföregående lagtima Riksdags

sammanträde sig tilldragit, äfvensom

till Riksdagen i två exemplar, deraf

ett tillställes hvardera Kammaren,

öfverlemna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof, innefattande

äfven förslag rörande sättet

att genom bevillningar fylla hvad

staten utöfver de ordinarie inkomsterna

erfordrar; men om Riksdagen

urtima är, kungöres för densamma

anledningen till dess sammankallande

och aflemnas de förslag och framställningar,

hvilka skola blifva föremål

för Kamrarnas öfverläggningar; Konungen

dock obetaget att sedermera

äfven andra förslag framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagdt,

riksdag öppnat, framföre, vid samma

tillfälle, Kamrarnas talmän till Konungen,

i Kamrarnas namn, deras

undersåtliga vördnad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

21

§ 37.

o

1. A hvarje lagtima riksdag skola,

inom åtta dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutionsutskott, ett

Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett Bankoutskott samt ett Lagutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott

skola bestå: Konstitutionsutskottet af

tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet af

sexton ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet inom

sig väljer antingen omedelbart eller,

om Kammaren så beslutar, genom

elektorer; ankommande på Kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant tinnes vara af nöden-, tillsätta

särskildt utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott

anmäler behof af förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

1. Ä hvarje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutionsutskott, ett

Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

I ett Bankoutskott samt ett Lagutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott

skola bestå: Konstitutionsutskottet af

tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet af

sexton ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet inom

sig väljer antingen omedelbart eller,

om Kammaren så beslutar, genom

elektorer; ankommande på Kamrarnas

sammanstämmande ''beslut att, när

sådant finnes vara. af nöden, tillsätta

särskildt utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott

anmäler behof af förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

§ 45.

Alla utskott skola inom fyra dagar

från deri, då de blifvit utsedda, sammanträda.

De böra, så fort sig göra

låter, afgifva de yttranden, som på

dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger

å rad, utan laga förfall, från utskottets

sammanträden sig afhållit, bör

ordföranden hos vederbörande Kammare

sådant anmäla, på det annan

Alla utskott skola inom två dagar

från den, då de blifvit utsedda, sammanträda,

De böra, så fort sig göra.

låter, afgifva de yttranden, som på

dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger

å rad, utan laga förfall, från utskottets

sammanträden sig afhållit,

bör ordföranden hos vederbörande

Kammare sådant anmäla, på det

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

ledamot i utskottet må, i föreskrifven ! annan ledamot i utskottet må, i före

ordning, inväljas. skrifven ordning, inväljas.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 25.

Första kammarens protokoll den 22 april.

Andra kammarens protokoll den 25 april.

Stockholm den 5 februari 1894.

På utskottets vägnar:

0. BEKGIUS.

Stockholm 1894- Kungl. Boktryckeriet, P. A- Norstedt & Söner
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:6 Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 7 i texten