Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af juslitieombudmannens framställning rörande upphäfvande af forum privilegiatum för utländske adelsmän, som i riket inkommit.

1895-02-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1895:5, Utlåtande, i anledning af juslitieombudmannens framställning rörande upphäfvande af forum privilegiatum för utländske adelsmän, som i riket inkommit.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

1

3T:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1895, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af juslitieombudmannens framställning

rörande upphäfvande af forum privilegiatum för utländske

adelsmän, som i riket inkommit.

I sin till innevarande Riksdag afgifna och till lagutskottet hänvisade

embetsberättelse framställer justitieombudsmannen bland annat följande

förslag till lagändring: att Riksdagen måtte för sin del besluta upphäfvande

af det genom kongl. brefvet den 26 oktober 1748 meddelade

stadgande derom, att tvister om arf med de flera mål, som uppräknas i

8 kap. 2 § rättegångsbalken och angå utländske adelsmän, som i riket

inkommit, skola af hofrätten dömas; dock att de mål och ärenden, som

vid den tid, detta beslut träder i kraft, äro på hofrätts pröfning beroende,

skola af hofrätten med slut afhjelpas.

Till stöd för förevarande framställning anför justitieombudsmannen:

»Enligt förenämnda kongl. bref, jemfördt med 8 kap. 2 § rättegångsbalken

och kongl. förordningen den 10 januari 1755, upptaga hofrätterna

tvister om arf och testamenten efter utländske adelsmän samt om förmynderskap

för deras barn, der inregistreras jemväl bouppteckningar efter

aflidne utländske adelsmän, der bevakas deras testamenten, och af hofrätt

förordnas förmyndare för omyndige, tillhörande utländsk adlig slägt.

Bill. till Riksd. Prot. 1895. 7 Sami. 3 Häft. (N:is 5, 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

Tillämpningen af detta kongl. bref är emellertid så osäker och vacklande,

att både de utländske adelsmännen och de personer, som med dem träda

i rättsförhållande, derigenom kunna tillskyndas olägenhet och skada. Lika

lätt som det i allmänhet är att afgöra, hvilka som tillhöra den på svenska

riddarhuset introducerade adeln — endast dessa bland de svenske adelsmännen

lära i allmänhet anses hafva forum i hofrätten — lika stora

svårigheter erbjuda sig, då det blir fråga, huruvida i visst fall en person

bör anses såsom utländsk adelsman. Här uppställa sig spörsmål, om uti

ifrågavarande hänseende annan bevisning bör få anföras än offentlig

myndighets intyg, och, derest endast sådant intyg godkännes, hvilken

offentlig myndighet må anses förtjena absolut tilltro. Då vidare adelskap

inom olika länder är af mycket olika natur, lärer en pröfning icke vara

öfverflödig, huruvida det intygade utländska adelskapet är någorlunda

jemförlig! med det noga begränsade, som här i landet medför särskild!

forum. En sådan pröfning torde emellertid icke af någon hofrätt företagas.

I allmänhet och särskilt i Svea hofrätt synes en temligen liberal

tolkning af 1748 års kongl. bref hafva gjort sig gällande. Kunna efterlefvande

visa något så när sannolika skäl, att den aflidne varit utländsk

adelsman, vare sig att dessa skäl grundas på officiella intyg eller enskilda

utredningar, mottager hofrätten bouppteckning efter honom och låter

testamente i hofrätten bevakas. Men sedermera kan det inträffa, att tvist

uppstår om den dödes qvarlåtenskap och att i denna tvist motparten kan

utreda, att den döde icke varit utländsk adelsman. Det har till och med

händt, att sterbhusdelegare, som sjelfve ingifvit bouppteckning och bevakat

testamente i hofrätt, sedermera funnit sin uträkning vid att anhängiggöra

tvist om qvarlåtenskapen vid underrätt och der förebragt

sådan utredning om att den aflidne icke varit adelsman, att underrätten

trots invändning upptagit saken, och att hofrätten, som förut inregistrerat

bouppteckning och upptagit testamentsbevakning, måst godkänna underrättens

uppfattning. I sådana fall uppstår då frågan: hvad kraft och

verkan tillkommer inregistrering af bouppteckning och testamentsbevakning

vid orätt forum?»

Justitieombudsmannen anför härefter ett särskild! fall, i hvilket en

hofrätt på ansökan af utländsk adelsman förordnat en person till förmyndare

för adelsmannens barn, ehuru en underrätt, lydande under annan

hofrätt, redan förut utfärdat förordnande för annan person att vara förmyndare,

och yttrar justitieombudsmannen vidare: »Det behöfver ej erinras,

att något fel i ärendets behandling icke ligger domstolarne till last. I

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

3

ett ansökningsärende, der sökanden tilläfventyrs ej har någon motpart,

som kontrollerar hans uppgifter, behöfves det ju endast, att han för

underdomstolen undanhåller, men i hofrätten förebringar bevisen för sitt

utländska adelskap, för att oegentligheter, liknande de nu beskrifna, skola

kunna inträffa.

Såsom ännu ett exempel på de följder, osäkerheten på ifrågavarande

område medför, kan anföras, att i många fall testamentstagare, oviss om

testamentsgifvaren varit utländsk adelsman eller,icke, verkstält bevakning

af testamentet såväl i hofrätt som vid underrätt.

För öfrigt lärer 1748 års kongl. bref äfven i så måtto tolkas olika,

att, medan någre finna detsamma tillämpligt ej blott på den i riket inkomne

utländske adelsmannen, utan ock på hans efterkommande, anse

andre brefvet tillämpligt endast på den först nämnde.»

Då den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden verkar i rigtning att åstadkomma

önskvärd enhet i lagskipningen, får utskottet, under åberopande

af de skäl justitieombudsmannen anfört, hemställa,

att Riksdagen ville, i anledning af justitieombudsmannens

ifrågavarande framställning, för sin del besluta

följande

Jj»S

angående upphäfvande af rätt för utländske adelsmän,

hvilka hit i riket inkommit, till särskildt forum i

vissa mål.

Hvad i kongl. brefvet den 26 oktober 1748

stadgas derom, att tvister om arf med de flera mål,

som uppräknas i 8 kap. 2 § rättegångsbalken och

kunna angå utländske adelsmän, som hit i riket inkommit,

skola på samma sätt, som om svenske adelsmän

förordnadt är, af hofrätten dömas, varder till all

kraft och verkan upphäfdt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1896;

dock att dels de mål eller ärenden, som på grund af

berörda kongl. bref blifvit derförut i hofrätt anhängiggjorda,

skola af hofrätten handläggas och med slut

alhjelpas, dels de förmynderskap, i afseende på hvilka

enligt samma kongl. bref vårdnaden före 1895 års

utgång blifvit af hofrätt utöfvad, skola jemväl derefter

förblifva under hofrättens inseende, till dess i laga

ordning kan varda annorlunda förordnadt.

Stockholm den 11 februari 1895.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Herrar Öländer och J. Anderson hafva begärt få här antecknadt, att

de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:45 Skrifvelse till Konungen, i anledning af justitieombudsmannens framställning rörande upphäfvande af forum privilegium för utländske adelsmän, som i riket inkomm s. 10 i texten