Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om vissa vilkor för åtnjutande af de för statens embetsoch tjensternän bestämda löneförmåner, dels ock i fråga om utredning rörande embetsoch tjenstemäns dagliga arbetstid m. rn.

1895-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1895:79, Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om vissa vilkor för åtnjutande af de för statens embetsoch tjensternän bestämda löneförmåner, dels ock i fråga om utredning rörande embetsoch tjenstemäns dagliga arbetstid m. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

1

N:o 79.

Ank. till Rikad. kansli den 3 maj 1895, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om vissa vilkor

för åtnjutande af de för statens embets- och tjensternän

bestämda löneförmåner, dels ock i fråga om utredning

rörande embets- och tjenstemäns dagliga arbetstid m. rn.

(lista och 2:dra U. A.)

Uti särskilda inom Andra Kammaren väckta, till förberedande behandling

af statsutskottet remitterade motioner bar lierr A. Hedin

föreslagit,

dels i motionen n:o 86:

att Riksdagen måtte besluta upphäfvande af det i nu gällande

löneregleringsbestämmelser medgifna undantag från förbudet att på en

band- förena flere tjänster, så att förbudet, om det funnes ej kunna

göras gällande mot nuvarande tjensteinnebafvare, åtminstone blefve gällande

med hänsyn till dem, som utnämnas eller förordnas efter det sådan

bestämmelse blifvit utfärdad, samt

att Riksdagen, med samma förbehåll för de fall, der förbudet

funnes ej kunna utsträckas till nuvarande innehafvare af statstjenster,

måtte besluta det tillägg till nuvarande löneregleringsbestämmelser, att

embets- och tjensternän ej Ange bekläda befattningar vid bolag eller

andra föreningar eller inrättningar med ekonomiskt ändamål;

Bih. till Rikad. Prat. 1895. 4 Sami. J Afl. 93 Höft. (N:o 19).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

dels ock i motionen n:o 87:

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla att, med

hänsyn till behofvet af föreskrifter om embets- och tjenstemäns dagliga

tjenstgöringstid, Kongl. Maj:t behagade låta från samtliga embetsverk

och myndigheter infordra fullständiga uppgifter om de föreskrifter och

den praxis, som nu i detta hänseende gälde, dels från grannländerna

och så många andra främmande stater som möjligt inhemta upplysningar

i samma ämne, samt meddela nästa Riksdag de insamlade underrättelserna,

så väl hvad de in- som de utländska förhållandena i detta

hänseende anginge, samt

att Riksdagen, för dessa undersökningars verkställande äfvensom

för deras offentliggörande, måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag af 3,000 kronor.

Till stöd för dessa yrkanden har motionären anfört, hurusom

genom de löneregleringar, som sedan midten af 1870-talet kommit till

stånd, grundsatsen, att »hvarje tjensteman, under förutsättning att skälig

aflöning honom bereddes, i sin tjenst erhölle motsvarande full sysselsättning

och samtidigt innehafvande af annan aflönad beställning kunde

undvikas», visserligen så till vida tillgodosetts, att Riksdagen beviljat

»skälig», ja, vid jemförelse med embets- och tjenstemäns aflöning och

arbetsåligganden i andra länder, riklig lön. Men med afseende å det

mot förutsättningen om skälig aflöning svarande anspråket på full

sysselsättning i tjensten hade deremot, enligt motionärens förmenande,

berörda grundsats icke gjort sig gällande. Något hinder för högt aflönade

embetsmän att åtaga sig inbringande bisysslor, ofta till stort antal

förenade på en hand, syntes nemligen icke finnas i deras åligganden

såsom statsembetsmän; och när de högre embetsmännen föreginge

sina underordnade med exempel i detta hänseende, vore det naturligt, att

de förre ej kunde klandra, att deras föredöme följdes, eller kontrollera,

att den arbetstid, som staten dyrt betalade, ej användes för enskilda göromål.

Motionären, som härefter antydningsvis påpekat åtskilliga förhållanden

till bestyrkande af nyssnämnda påståenden, har vidare anfört, att, då

häraf framginge att de löneregleringsbestämmelser, som af Riksdagen

antagits, icke visat sig tillräckliga att förhindra missförhållanden af

angifven beskaffenhet, en komplettering af dessa bestämmelser syntes

vara erforderlig. I sådant afseende har motionären ansett, »dels att

löneregleringsbestämmelsernas förbud mot att med ordinarie befattning

förena annan tjenst å statens, Riksdagens eller kommunens stat, med

mindre den »finnes icke vara hinderlig» för skötseln af den förra, i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

3

fråga om eu stor mängd af tjenstår bör blifva oinskränkt och ovilkorlig^

emedan det medgifna undantaget är egnadt att göra regeln illusorisk,

dels att dertill bör läggas förbud mot innehafvande af befattningar

i bolag och åtskilliga andra inrättningar, dels att bestämmelse

om viss daglig tjenstgöringstid bör meddelas.»

Om de två förstnämnda yrkandena ansåges icke kunna göras

gällande mot nuvarande tjensteinnehafvare, så funnes deremot intet

hinder att till efterrättelse äfven för dem påbjuda en föreskrift af sistnämnda

slag.

För de af motionären ifrågasätta'' bestämmelser vore föredömen att

hemta från andra länder, och har motionären i sådant afseende angifvit

vissa föreskrifter i den utländska lagstiftningen.

Vid de löneregleringar, som från och med år 1876 blifvit genomförda,

har Riksdagen bland andra vilkor för de nya löneförmånernas

åtnjutande i allmänhet stadgat icke blott, såsom motionären påpekat,

att med innehafvande embete eller tjenst icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, utan äfven att dermed ej heller

må förenas annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara

hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i förstnämnda befattning.

Med få undantag äro dessa bestämmelser gällande för embets- och

tjenstemän vid de centrala embetsverk, som sedan ofvanberörda tidpunkt

undergått lönereglering, liksom ock för åtskilliga andra tjenstemannacorpser,

deribland de till landsstaten hörande tjenstemännen, af

hvilka dock en del — öfver hufvud de lägst allönade — äro fritagna

från förbudet att innehafva befattning på kommuns stat. Såsom häraf

framgår, innefatta de nya löneregleringsbestämmelserna i allmänhet oinskränkt

och o vilkorligt förbud för innehafvare af ordinarie embete eller

tjenst att härjemte åtaga sig annan tjenst ä rikets eller Riksdagens

samt i de flesta fall äfven å kommuns stat. Deremot kan, enligt samma

bestämmelser, tjenstebefattning af annat slag än de nu nämnda förenas

med ordinarie statstjenst, så vida icke derigenom förorsakas hinder för

fullgörande af de med sistberörda tjenst förenade göromål. Detta stadgande

synes utskottet vara i princip fullt rigtigt. Om än de till hvarje

statstjenst hörande åligganden i regeln böra så afpassas, att de gifva

tjensteinnehafvaren full sysselsättning, måste dock, enär göromålen för

hvarje särskild tjenst måste bestämmas med hänsyn till den arbetskraft

och duglighet, som i allmänhet kan förutsättas hos dom, som

deråt egna sig, inträffa, att för eu tjensteman med mer än vanlig arbetsförmåga

och skicklighet tjensten lernnar någon tid öfrig till annan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

sysselsättning. Det bör ock tagas i betraktande att en del statstjenster

med afseende å den jemförelsevis ringa aflöning, som dertill anslagits,

uppenbarligen icke kunna vara afsedda att helt och hållet taga sina

innehafvares arbetskraft i anspråk. Med hänsyn till dessa förhållanden

synes det icke billigtvis böra förmenas en statens tjensteman

att använda den tid, som tjenstens förrättande kan lemna honom ledig,

till annan verksamhet vare sig för skötande åt enskilda affärer och uppdrag

eller för bestridande af med arfvode förenade tjenstår. Dock

måste noga tillses, att icke härigenom statstj enstens fordringar varda i

någon mån åsidosatta. Den föreskrift i detta syfte, som är i löneregleringsbestämmelserna

intagen, torde emellertid, enligt hvad utskottet

har anledning antaga, icke på ett fullt betryggande sätt förhindra missbruk

härutinnan. Berörda föreskrift synes visserligen innebära, att

tjenstebefattning af ifrågavarande beskaffenhet icke får mottagas af en

statens -tjensteman, utan att i hvarje särskildt fall blifvit pröfvadt och

befunnet, att sådant icke är för statstj enstens skötande hinderligt; men

då närmare stadgande saknas beträffande den ordning, i hvilken sådan

pröfning bör ske och tillstånd till tjensters förening medgifvas, torde

man icke ega full säkerhet att statens rätt i detta afseende alltid^ varder

nöjaktigt beaktad. Utskottet, som, enligt hvad ofvan blifvit anfördt,

icke kan biträda motionärens åsigt om lämpligheten af ett ovilkorligt

förbud för statens tjenstemän att innehafva enskilda befattningar, anser

emellertid angeläget, att åtgärder vidtagas till förebyggande af missbruk

i detta hänseende. Men för bedömandet af hvad som bör i sadant

syfte åtgöras, torde närmare upplysningar angående hithörande förhållanden

vara af nöden. Det synes nemligen böra utredas, dels i hvilka

fall och i hvilken omfattning statstjenster af olika lönegrader för närvarande

äro förenade med'' andra tjenstebefattningar . dels ock i hvad

ordning frågan om tillstånd till sådan förening af tjenster plägar af

vederbörande pröfvas. Då utredning i berörda afseenden endast genom

Kongl. Maj:ts försorg kan åstadkommas, torde Riksdagen böra härom

göra framställning till Kongl. Maj:t och dervid tillika anhålla, att Kough

Maj:t måtte taga i öfvervägande hvilka åtgärder, som kunna anses erforderliga

till förebyggande af missbruk genom tjensters förening.

Hvad vidare angår frågan om embets- och tjenstemäns dagliga

tjenstgöringstid har motionären ansett omständigheterna påkalla särskilda

föreskrifter i detta afseende. Enligt motionärens tanke skulle

sådant vara erforderligt för att förhindra försummelser i tjensten och

för att af tjenstemännen vinna eu större arbetsprodukt. Utskottet kan

icke dela motionärens uppfattning om dylika bestämmelsers behöflighet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

5

eller lämplighet med afseende på alla statstjenster. Åtskilliga bland

dessa äro visserligen af den beskaffenhet, att de dermed förenade åliggandena

icke lämpligen kunna utföras annat än å embetsrummet; men

å andra sidan kan för eu stor del befattningar, deribland några af de

mest ansträngande, arbetet, åtminstone till största delen, utföras i hemmen

med lika godt och stundom bättre resultat än i statens embetslokaler.

Vid dessa förhållanden skulle tvånget att under en längre tid af

dagen vistas å embetsrummet uppenbarligen vara mera till hinder än

gagn för tjenstens behöriga förrättande. Det bör ock tagas i betraktande

att vid de flesta tjenster göromålens mängd är i hög grad vexlande

under olika delar af året, hvarför eu reglementerad tjenstgöringstid,

huru den än bestämdes, måste visa sig stundom onödigt lång och

stundom alldeles otillräcklig för göromålens utförande. Om utskottet

sålunda måste anse, att med afseende å ett stort antal tjenster föreskrifter

om viss daglig tjenstgöringstid å embetsrummet ingalunda skulle

vara lämpliga, kan det å andra sidan icke bestridas, att i vissa fall

dylika föreskrifter äro af behofvet påkallade. Oafsedt nödvändigheten

af chefernas närvaro å embetsrummen för arbetenas öfvervakande, eger

nemligen allmänheten rätt att fordra, att de embets- och tjensteman,

som den behöfver anlita, skola vara härför tillgängliga under eu bestämd

tid på dagen. I regel torde ock bestämmelser härom vara i embetsverkens

arbetsordningar eller eljest meddelade, men då allmänhetens

berättigade anspråk härutinnan icke torde vara fullt tillgodosedda, synes

motionärens ifrågavarande framställning böra föranleda en Riksdagens

skrifvelse till Konungen med anhållan om utredning beträffande de föreskrifter

och den praxis, som med afseende å statens embets- och tjenstemäns

dagliga tjenstgöringstid för närvarande äro gällande. Då de

i utlandet meddelade bestämmelser i detta hänseende endast i ringa

män torde vara tillämpliga å våra förhållanden, samt förevarande fråga

väl synes kunna härförutan bedömas, anser utskottet berörda utredning

böra inskränkas till embets- och tjenstemännen i vårt eget land. Vid

sådant förhållande torde ock det anslag, som motionären äskat hufvudsakligen

med hänsyn till kostnaden för anskaffande af upplysningar från

vissa främmande länder, icke vara behöflig!

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet:

a) att herr Hedins i motionen n:o 86 framstå Ida

förslag icke må t il 1 annan Riksdagens åtgärd föranleda,

än att Riksdagen i skrifvelse till Kong!. Maj:t

anhåller, att Kong]. Maj:t täcktes låta verkställa ut
Bih.

till Kilad. Klot. Utdö. 4 Kami. 1 Afd. .53 Raft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

redning, dels i hvilka fall och i hvilken omfattning

statstjenster af olika lönegrader för närvarande äro

förenade med andra tjenstebefattningar, för hvilka

lön eller arfvode erhålles, dels ock i hvad ordning

och efter hvilka grunder frågan om tillstånd till sådan

förening af tjänster af vederbörande pröfvas, äfvensom

jemte öfverlemnande af denna utredning för Riksdagen

framlägga förslag till de åtgärder, som kunna

anses lämpliga till förebyggande af missbruk genom

tjänsters förening;

b) att Riksdagen, i anledning af hvad herr Hedin

i motionen n:o 87 föreslagit, må i skrifvelse till Kongl.

Maj:t. anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa

och till Riksdagen öfverlemna utredning i fråga om

nu gällande bestämmelser och praxis beträffande statens

embets- och tjenstemäns dagliga tjenstgöringstid;

samt

c) att det i sistnämnda motion af herr Hedin

väckta förslag om beviljande af ett anslag å 3,000

kronor icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 maj 1895.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS PERSSON.

Herr C. Lundeberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

förestående ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1895.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1895:93 Riksdagens Skrifvelse N:o 93 s. 2 i texten