Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiqa beslut vid behandling af utskottets utlåtande n:o 9 angående Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen, äfvensom väckt motion om ändringar i samma grundlagsparagrafer med undantag af § 111 regeringsformen.

1896-05-05 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1896:16, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiqa beslut vid behandling af utskottets utlåtande n:o 9 angående Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen, äfvensom väckt motion om ändringar i samma grundlagsparagrafer med undantag af § 111 regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Metnoricd N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1896, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiqa

beslut vid behandling af utskottets utlåtande n:o 9

angående Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar

i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen

samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen,

äfvensom väckt motion om ändringar i samma grundlagsparagrafer

med undantag af § 111 regeringsformen.

Uti sitt ofvan omförmälda utlåtande hade utskottet hemstält, under

punkten l:o), att Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke måtte af Riksdagen

bifallas, samt, under punkten 2:o), att den väckta motionen ej måtte

föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd.

Vid behandlingen af denna fråga hafva båda kamrarne bifallit utskottets

bemställan i andra punkten men deremot, beträffande första

punkten, fattat olika beslut. Första Kammaren har nemligen, med afslag

å hvad utskottet deruti hemstält, beslutit att till hvilande för vidare grundlagsenlig

behandling antaga Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag, under

det att, Andra Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit en

af herr friherre Barnekow m. fl. afgifven, utskottets betänkande vidfogad

reservation. I hvilka afseenden dessa kamrarnes beslut äro från hvarandra

skiljaktiga, torde framgå vid en jemförelse mellan de antagna olika

förslagen, hvilka här efteråt finnas införda.

Bih. till ltilcsct. Prof. 1896. 3 Sami. 10 Hiift. (N:o 16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna

förslaget:) förslaget:)

Regeringsformen.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då

fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall tillkommer

Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde fullmägtige

i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret, annan riksdagsort

utsätta och kungöra.

§

När i fråga om reglemente för

riksbanken, dess inkomster och utgifter,

kamrarne stanna i stridiga

beslut, skola kamrarne derom hvar

för sig rösta, såsom i nästföregående

§ sägs.

§

l:o. Riksbanken förblifver under

Riksdagens garanti samt förvaltas

enligt särskild lag, stiftad i den ordning

87 § 1 mom. stadgar.

2:o. Riksbankens styrelse utgöres

af sju fullmägtige, af hvilka en, som

skall vara ordförande bland fullmägtige,

förordnas af Konungen och

sex väljas af Riksdagen på sätt

i 71 § riksdagsordningen säges.

Konungen förordnar jemväl en

70.

När, i fråga om riksbankens styrelse

och förvaltning, dess reglemente

samt inkomster och utgifter, kamrarne

stanna i stridiga beslut, skola

kamrarne derom hvar för sig rösta,

såsom i nästföregående § sägs.

72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens

garanti, så att den ostörd må

förvaltas af dertill förordnade fullmägtige,

efter af Konungen och Riksdagen

gemensamt stiftad lag samt de

stadgar och reglementen, hvilka redan

gjorda äro eller vidare af Riksdagen

göras kunna.

Fullmägtige för riksbanken skola

vara sju, af hvilka Konungen för tre

år i sänder förordnar en jemte eu

suppleant, och de öfrige sex jemte tre

suppleanter väljas af Riksdagen för

tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den af Konungen förordnade

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets

(Det af Första Kammaren antagna

förslaget:)

suppleant att vid förfall för ordföranden

träda i hans ställe. De af

Konungen för ordföranden och hans

suppleant meddelade förordnanden

må återkallas, när Konungen _ så

pröfvar skäligt. För de af Riksdagen

utsedde fullmägtige skola finnas

tre suppleanter, valde såsom i

73 § riksdagsordningen föreskrifves.

3:o. Riksbanken eger rätt utgifva

banksedlar. Dessa sedlar skola, vid

anfordran, inlösas af banken jned

guld efter deras lydelse och må, så

länge de sålunda inlösas, för mynt

i riket erkännas.

Memorial N:o 16. ”

(Det af Andra Kammaren antagna

förslaget:)

ordinarie ledamoten vare fullmägtiges

ordförande, men kan ej utses till direktör

eller vice direktör för riksbanken;

och må de af Konungen för fullmägtig

och suppleant meddelade förordnaden

återkallas, när Konungen så

pröfvar skäligt. Fullmägtig, som af

Riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall

afgå från sin befattning och må ej

återväljas.

Riksbanken allena eger råttkatt

utgifva sedlar, som för mynt i riket

må erkännas. Dessa sedlar skola, vid

anfordran, inlösas af banken med guld

efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,

afsäger sio- det, erhållna förtroendet eller med döden afgar, skall Riksdagen

i embetet^genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.

Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afväga sig

det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet insättas eller med

döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt, en annan behörig man i

hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan nksdagarne, skall Riksdagens

rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken

och fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den

varit fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till båda kamrarne eller den ena

af dem, i hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande af sin egenskap

utaf lao-tima, sammanträda å den tid inom tre månader från det Riksdagen

blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt ma ej vidare åt

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna

forslaget:) förslaget:)

Konungen upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets

början.

Urtima riksdag eger Konungen, när Han för godt finner, åtskilja, och

träde ^nfSiaerrikSdag *^ UpplöSt mnan tid för laStima riksdags samman
Der

oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke

hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig

atagit, formare den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa''riksdag.

År åter bevillmngens hela belopp bestämdt, men kamrarne icke

om fördelningen deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningsmimmens

förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad

de i den sista bevillmngsförordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller

minskas; och uppdrage Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige

i riksbanken^ och fullmägtige i riksgäldskontor, att eu ny bevillningsförordning

pa sådan grund uppgöra och utfärda.

§ in.

. Beskjjles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte kunna

inmanas förr an, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt pröfvat,

sa vida han ej a bär gerning funnen varder; dock galle, om han, efter

domstols kallelse, sig ej inställer, hvad allmänna lagen i thy fall stadgar.

L] ma riksdagsman i andra fall, än som i denna och nästföregående 6

sagda åro, sm frihet beröfvas. h 5

. Fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt Riksdagens

revisorer kunna ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan

åt Riksdagen allena, och enligt dess instruktioner, ej eller till redo och

ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

efter

eller

L ^lifvit tin rikdagsman vald, skall, första gången han

valet till Riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet,

den Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmagt till granskning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

5

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna

förslaget:) förslaget:)

uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning, som skall ske

i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken

och tre bland fullmägtige riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka,

huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall

vid den riksdag, för hvilken nya val af begge kamrarnes eller endera^

samtliga ledamöter egt rum, vara inom tre dagar fulländad, men vid

andra riksdagar samma dag, då fullmagterne uppvisas.

2. Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar,

hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot

hvilka eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer. Den,

om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos kammare väckt, bibehåller emellertid

sin befattning såsom ledamot i kammaren, intilldess han blifvit

dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När i fråga om statsutgifter eller

bevillning, eller angående reglemente

för riksbanken, dess inkomster och

utgifter, eller angående riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, inkomster

och utgifter, kamrarne fatta

stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt

utskotts förslag varda sammanjemkade,

skola begge kamrarne hvar

för sig rösta om de olika beslut,

hvari hvardera förut stannat; kommande

den mening, som dervid erhåller

de flesta ledamöters af båda

kamrarne sammanräknade röster, att

gälla såsom Riksdagens beslut. För

att vid sådan omröstning förekomma

lika antal röster, skall i Andra Kammaren

nfläggas och förseglas en sedel,

hvilken, i händelse de öfriga

sammanräknade rösterna utfalla lika,

När, i fråga om statsutgifter eller

bevillning eller angående riksbankens

eller riksgäldskontorets styrelse och

förvaltning, reglementen, inkomster

och utgifter, kamrarne fatta stridiga

beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjemkade,

skola begge kamrarne hvar för sig

rösta om de olika beslut, hvari hvardera

förut stannat; kommande den

mening, som dervid erhåller de flesta

ledamöters af båda kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom

Riksdagens beslut. För att vid sådan

omröstning förekomma lika antal

röster skall i Andra Kammaren

afläggas och förseglas en sedel, hvilken,

i händelse de öfriga sammanräknade

rösterna utfalla lika, öppnas

och afgör frågan. Är pluralitet re
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Första Kammaren antagna

för slag et:)

öppnas och afgör frågan. Är pluralitet

redan vunnen, bör den aflagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

(Det af Andra Kammaren antagna

förslaget:)

dan vunnen, bör den aflagda sedeln

ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 06 § skall hvarje lagtima Riksdag förordna

en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva tillsyn

öfver lagarnes efterlefnad af domare och embetsman samt att inför

den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål

beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning

tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller

annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter

behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden

ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion

utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka

hvardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Desse valmän, hvilka böra

till valförrättningen sammanträda samma dag, då de blifvit utsedde, och

ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäld!, medelst

slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma

under omröstning. Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man,

är han behörigen vald. Äro åter rösterna sa delade mellan flera, att sådan

pluralitet för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna

sedlar till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han

icke antages, af den, som näst honom blifvit af de flesta kallad o. s. v.

Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hafva

erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver alla

dem, som vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den,

som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och

på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman

erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima

Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå,

samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af

svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16. •

(Det af Första Kammaren antagna (Det af Andra Kammaren antagna

förslaget:) förslaget:)

afsäger sig förtroendet, eller med döden afgar, insätter Riksdagen genast i

embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens

utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det erhallna

förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas eller med döden åtgå,

utvälies på ofvan stadgade sätt en annan behörig man i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och

fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 71.

1. De sex fullmägtige i riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag^för tiden från

valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Tva åt de

utaf Riksdagen utsedde fullmägtige skola årligen afgå. Har af Riksdagen

utsedd fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgatt,

eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för

honom återstått. . . _ ,

2. Riksdagen skall jemväl välja fullmägtige att, jemlikt särskiidt

reglemente, förvalta riksgäldskontorets medel och tillhörigheter Desse

fullmägtige skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från

valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. ^Ordförande

bland fullmägtige väljes särskiidt. Af de öfrige sex skola tva årligen afgå.

Har fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgatt,

eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för

honom återstått. Då val af ordförande eger rum, utses denne före öfrige

fullmägtige. ......

3. Val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret verkställas

genom fyrtioåtta valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser

tjugofyra. Valen ske med slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid

verkställes före val för kortare. Afgående fullmägtig kan. återväljas.

4. Fullmägtige i riksgäldskonto- 4. Fullmägtige i riksbanken och

rot välja sjelfve bland sig vice ord- riksgäldskontoret välje sjelfve bland

förande, att vid förfall för ordföran- sig vice ordförande; egande den, som

den träda i hans ställe, men om vid bland fullmägtige i hvardera verket

sammanträde af fullmägtige i riks- förer ordet, afgörande röst, derest i

banken hvarken ordföranden eller frågor, som hos fullmägtige komma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

(Det af Fötsta Kammaren antagna

förslaget:)

hans suppleant är tillstädes, föres

ordet af den bland de närvarande,

som under den längsta tiden innehaft

uppdraget såsom fullmägtig och, der

tva eller flere under lika lång tid

varit fullmägtige, den af desse, som

är till lefnadsåren äldst; egande den,

som bland fullmägtige i hvartdera

verket förer ordet, afgörande röst,

derest i frågor, som hos fullmägtige

komma under omröstning, rösterna för

två skiljaktiga meningar utfalla lika.

(Det af Andra Kammaren antagna

förslaget:)

under omröstning, rösterna för två

skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 73.

Pa samma gång och pa lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt

föregående tva §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid

inträffande förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för de af Riksdagen

valde fullmägtige i riksbanken tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret

likaledes tre och för hvarje års revisorer sex.

Såsom af de nu införda förslagen synes, äro kamrarnes ifrågavarande

beslut skiljaktiga endast beträffande §§70 och 72 regeringsformen samt §§

65 och 71 riksdagsordningen. Utskottet, som jemlikt § 63 riksdacrSOrdningen

tagit i öfvervägande, huruvida en sarnmanjemkning af dessa”skiliaktigheter

är möjlig, har ansett, att en sådan bör kunna åstadkommas

enligt här nedan omförmälda grunder.

. JI.vad ai0?år § 70 regeringsformen och § 65 riksdagsordningen, tillåter

sig utskottet föreslå,, atti hvardera af dessa paragrafer införes bestämmelse om,

att gemensam votering skall ega rum i fråga om ansvarsfrihet för fullmägtige

i riksbanken^ hvilket under frågans behandling inom kamrarne särskilt

framhållits såsom nödigt, äfvensom att, i stället för uttrycket »reglementet

för riksbanken» må användas: »reglementariska föreskrifter för riksbanken»,

hvilket sistnämnda uttryck innebär, att ingen förändring skulle göras i nu

gällande regler om gemensam omröstning rörande bestämmelser i instruktioner

för riksbankens styrelse och förvaltning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16. 9

Beträffande § 72 regeringsformen föreligga de väsentligaste skiljaktigheterna.

Dessa anser emellertid utskottet lämpligen kunna utjemnas pa

följande sätt. Det af Första Kammaren antagna uttrycket i första momentet

»samt förvaltas enligt särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 mom.

stadgar» synes utan egentlig olägenhet kunna utbytas mot uttrycket »samt

förvaltas af dertill förordnade fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen

gemensamt stiftad lag», enär det icke torde vara behöfligt, att högsta

domstolens yttrande inhemtas i hithörande lagfrågor. A andra sidan

föreställer sig utskottet, att Andra Kammaren må kunna medgifva uteslutandet

af den uti dess förslag förekommande fortsättningen: »samt de

stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen

o-öras kunna». Ett sådant tillägg, hvilket med hänsyn till den antagna

lydelsen af sista stycket i § 111 regeringsformen icke lärer vara behöfligt,

skulle kunna gifva anledning till ovisshet och tvister om, huruvida de

reglementariska föreskrifterna borde ega gällande kraft, äfven om de vore

stridande mot lagen. Det synes utskottet derför vaxa lämpligast, att i

förevarande grundlagsstadgande endast i allmänhet hänvisas till en af Konungen

och Riksdagen gemensamt stiftad lag, men att denna åter i sin ordning

bör innehålla bestämmelse om, att sadana föreskrifter, som utöfver

lagen erfordras angående riksbankens förvaltning, meddelas af Riksdagen i

särskild! reglemente och derjemte behöfliga instruktioner. Vidkommande

öfriga delar af senast omhandlade grundlagsparagraf, anser sig utskottet

böra hemställa, att den af Andra Kammaren antagna lydelsen må godkännas,

dock med den förändring, att dels uttrycket »men kan ej utses

till direktör eller vice direktör för riksbanken» utbytes mot det mera

allmänt affattade och i grundlagen lämpligare uttrycket »men må ej utöfva

annan befattning inom riksbankens styrelse», dels ock orden »och

må ej återväljas» uteslutas. _ _ ,

Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om sista momentet af 9 71

riksdagsordningen torde, med afseende a de ändringsförslag,, som framlagts

beträffande § 72 regeringsformen, enklast kunna sammanjemkas på det

sätt, att den nuvarande lydelsen af nämnda moment bibehålies oförändrad.

I enlighet med hvad utskottet sålunda anfört, far utskottet hemställa,

att kamrarne, hvar för sig med frånträdande af sitt

ifrågavarande beslut, ville antaga att hvila till grundlagsenlig

behandling följande förslag till ändringar i 50, 70,

72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68,

71 och 73 §§ riksdagsordningen.

Bill. till Rilcsd. Pr Öl. 1896. 8 Sami. 1.5 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

Regeringsformen.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då

fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall

tillkommer Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde fullmägtige

i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret, annan riksdagsort

utsätta och kungöra.

§ 70.

När, i fråga om reglementariska föreskrifter för riksbanken eller om

riksbankens inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för fullmägtige

i liksbanken, kamrarne stanna i stridiga beslut, skola kamrarne derom

hvar för sig rösta, såsom i nästföregående § sägs.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af

dertill förordnade fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad lag.

Fullmägtige för riksbanken skola vara sju, af hvilka Konungen för

tre år i sänder förordnar en jemte en suppleant och de öfrige sex jemte

tre suppleanter väljas af Riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den af Konungen förordnade ordinarie ledamoten vare fullmägtiges

ordförande, men ma ej utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse,

hullmägtig, som af Riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall afgå från sin befattning.

De af Konungen för fullmägtig eller suppleant meddelade förordnanden

må återkallas, när Konungen så pröfvar skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att utgifva sedlar, som för mynt i riket

ma erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas af banken med

guld efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad, afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16, 11

i embetet genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.

Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag,, afsäga

sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet insättas

eller med döden afgå, utväljes, pa ofvan stadgade sätt, en annan behörig

man i hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagarne, skall

Riksdagens rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i

riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr .än den

varit fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till bada kamrarne eller den ena

af dem, i hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande^af sin egenskap

utaf lagtima, sammanträda å den tid inom tre manader .fran det Riksdagen

blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt må ej vidare af Konungen

upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets, början.

Urtima riksdag eger Konungen, när Han för godt finner, åtskilja, och

vare urtima riksdag alltid upplöst, innan tid för lagtima riksdags sammanträde

infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke

hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig

åtagit, fortfare den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa riksdag.

Är åter bevillningens hela belopp bestämdt, men kamrarne icke

om fördelningen deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningssummans

förhållande till den, som vid föregående riksdag, blifvit fördelad, de

i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller

minskas; och uppdrage Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige i

riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning

på sådan grund uppgöra och utfärda.

§ in.

Beskylles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte kunna

inmanas, förr än, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt pröfvat,

så vida han ej å bar gerning funnen varder; dock galle, om han, efter

domstols kallelse, sig ej inställer, hvad allmänna lagen i thy fall stadgar.

Ej må riksdagsman i andra fall, än som i denna och nästföregående §

sagda äro, sin frihet beröfvas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

. Fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt Riksdagens

revisorer kunna ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan

af Riksdagen allena, och enligt dess instruktioner, ej eller till redo och

ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången han

ii ^et ^ Riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet,

eller _ den Konungen _ i hans ställe förordnar, sin fullmagt till granskning

uppvisa å den^ dag Riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning, som skall ske

i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken

och tre bland fullmägtige i riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka,

huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall

vid den riksdag, för hvilken nya val af begge kamrarnes eller enderas

samtliga ledamöter egt rum, vara inom tre dagar fulländad, men vid andra

riksdagar samma dag, då fullmagterne uppvisas.

2. _ Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar,

hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot

hvilka eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer. Den,

om hvars riksdagsmnnnarätt fråga är hos kammare väckt, bibehåller emellertid

sin befattning såsom ledamot i kammaren, intill dess han blifvit

dertill obehörig förklarad.

§ 65.

... i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsnhet

för fullmägtige i riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och

förvaltning, inkomster och utgifter, kamrarne fatta stridiga beslut, som ei

uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade, skola be®ge

kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut

stannat; kommande den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters

åt bada kamrarne sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut.

för att vid sådan omröstning förekomma lika antal röster, skall i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

Andra Kammaren afläggas och förseglas en sedel, hvilken, i händelse de

öfrige sammanräknade rösterna utfalla lika, öppnas och afgör fragan. År

pluralitet redan vunnen, bör den aflagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag förordna

en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva, tillsyn

öfver lagarnes efterlefnad af domare och embetsman samt att inför

den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål

beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning tilltala

dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller

annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embets
pligter

behörigen fullgöra. . _

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden

ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion

utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera

kammaren inom sig utser tjugofyra. Desse valmän, hvilka böra till

valförrättningen sammanträda samma dag, da de blifvit utsedde, och ej

må åtskiljas förr än valet är fulländad^ skola först samfäldt, medelst slutna

sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse höra komma under

omröstning. Falla dervid rösterna till mer än hälften pa en man, är han

behörigen vald. Äro åter rösterna sa delade mellan flera, att sådan pluralitet

för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar

till antagande af den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke

antages, af den, som näst honom blifvit af de flesta kallad o. s. v. Skulle,

sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hafva erhållit

den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver alla dem, som

vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den, som erhållit

de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och

på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman

erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima

riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå,

samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af

svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,

afsäger sig förtroendet, eller med döden afgar, insätter Riksdagen genast

i embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle

justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas eller med

döden afgå, utväljes pa ofvan stadgade sätt en annan behörig man i

hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och

fullmägtige i riksgäldskontor utöfvas.

§ 71.

1. De sex fullmägtige i riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till

dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Två af de utaf Riksdagen

utsedde fullmägtige skola årligen afgå. Har af Riksdagen utsedd

fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom

återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja fullmägtige att, jemlikt särskildt

reglemente, förvalta riksgäldskontorets medel och tillhörigheter. Desse fullmägtige

skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Ordförande bland

fullmägtige väljes särskildt. Af de öfrige sex skola två årligen afgå. Har

fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom

återstått. Då val af ordförande eger rum, utses denne före öfrige fullmägtige.

3. Val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret verkställas

genom fyratioatta valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser

tjugofyra. Valen ske med slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid

verkställes före val för kortare. Afgående fullmägtig kan återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den,

som bland fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos

fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar

utfalla lika.

§ 73.

Pa samma gång och pa lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt

föregående tva §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 16.

15

inträffande förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för de af Riksdagen

valde fullmägtige i riksbanken tre, för fullmägtige i riksgäloskontoret

likaledes tre och för hvarje års revisorer sex.

Stockholm den 5 maj 1896.

På utskottets vägnar:

A. V. LJUNGMAN.

Reservationer

af herr Elowson och

af herr Johnsson.

Herrar Bergius, Gustaf Berg och friherre Akerhielm hafva begärt

få här antecknad t, att de icke ''deltagit i detta ärendes behandling inom

utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:89 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, s. 9 i texten