Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser rörande tiden för anförande af besvär öf ver kommunaloch kyrkostämm obeslut i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län.

1896-03-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:48, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser rörande tiden för anförande af besvär öf ver kommunaloch kyrkostämm obeslut i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

1

5T:o 48.

) V. . . ■’ ,i»Vi ''•> i >:i .. HY '':. 7 j ii ‘

Ank. till Rikstl. kansli den 23 mars 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om upphäfvande af

vissa undantagsbestämmelser rörande tiden för anförande

af besvär öf ver kommunal- och kyrkostämm obeslut i Jemtlands,

Vesterbottens och Norrbottens län.

Uti § 75 af kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862 bestämmes tiden för anförande af besvär hos konungens befallningshafvande

öfver kommunalstämmas eller kommunalfullmägtiges

beslut i kommunens angelägenheter till 30 dagar efter det klaganden af

beslutet erhållit de], den dagen likväl oräknad; och i § 41 af kongl. förordningen

den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

är samma tid föreskrifven för klagan öfver kyrkostämmas beslut, vare

sig besvären, efter målens olika beskaffenhet, skola ingifvas till det domkapitel,

hvarunder kyrkoförsamlingen hör, eller till Konungens befallningshafvande

i länet. Från dessa allmänna bestämmelser, hvilka upptaga l:a

momentet af ofvannämnda §§, finnas dock stadgade vissa undantag. 2:a

momentet af § 75 i förordningen om kommunalstyrelse på landet lyder

nemligen:

»I Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län må i mål, som ifrån

lapprnarkskommun till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fullföljes, dubbelt

så lång tid, som nu sagd är, den klagande tillgodokomma»;

och 2:a momentet af § 41 i förordningen om kyrkostämma in. m.

lyder:

Bill. till Riksd. Prat. 1896. 7 Sami. 28 Häft. (N:is 48—51).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande fao 48.

»I Hernösands stift är för mål, som gå till domkapitlet från Jerntlands,

Vesterbottens och Norrbottens län, tiden dubbelt så lång, som här

ofvan är stadgadt, och gäller detta äfven i afseende på mål, som från

lappmarksförsamling gå till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet.»

I dessa undantagsfall är således besvärstiden 60 dagar.

Uti fyra vid innevarande Riksdag väckta och till lagutskottet hänvisade

motioner föreslås nu upphäfvande af berörda två undantagsstadganden,

i det att ett uteslutande ur förordningen om kommunalstyrelse

på landet af 2:a momentet i dess § 75 yrkas af herr Bergman uti motionen

n:o 48 i Första Kammaren och af herr Dahlstedt i motionen n:o

200 i Andra Kammaren, samt enahanda yrkande beträffande moment 2

af § 41 i kyrkostämmoförordningen göres af samme motionärer, af den

förre uti motionen n:o 49 i Första Kammaren och af den senare i motionen

n:o 199 i Andra Kammaren. Motionärerna anföra till stöd för

dessa sina yrkanden:

Dessa undantagsbestämmelser hade naturligtvis af lagstiftaren införts

med hänsyn till de långa afstånd, hvarpå åtskilliga kommuner i ofvannämnda

län och särskilt de mot norska gränsen belägna befunne sig från

stiftsstaden eller från vederbörande läns residensstäder. Dessa afstånd skulle

också med de vid tiden för kommunallagarnes stiftande befintliga, ofullständiga

kommunikationer hafva afskurit medlemmarne i åtskilliga af

dessa kommuner från möjligheten att öfverklaga dylika beslut, i fall besvärstiden

varit densamma som för öfriga delar af riket, enär i sådan

händelse besvär ej hunnit inom rätt tid ingifvas. Dessa undantagsstadganden

hade således vid tiden för lagarnes stiftande varit alldeles nödvändiga,

men helt annorlunda förhölle det sig nu efter den utveckling, befordringsväsendet

under de sista årtiondena hunnit. Genom norra stambanans utsträckning

till Boden, genom öppnande af tvärbanan genom Jernband

och af jernvägen mellan Luleå och Gellivara samt genom upprättande af

en mängd nya postförbindelser längs efter förbättrade eller nyanlagda

landsvägar hade förbindelserna emellan olika orter inom dessa landsdelar

så väsentligt förbättrats, att posten numera för samma afstånd behöfde

snart sagdt icke flera dagar än förut veckor. Derjemte hade postförbindelserna

till dessa orter blifvit mycket tätare än förut, så att för när
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 48. 3

varande till exempel de flesta af lappmarkssocknarne hade postgång åtminstone

en gång i veckan, medan åtskilliga af dem hade dylik förbindelse

två eller tre gånger i veckan. Den kanske mest aflägsna af dessa

kommuner, Tärna kapellförsamling, som gränsade mot Norge, hade sålunda

post en gång i veckan. Enligt motionärerna lemnade upplysningar

vore numera endast två lappmarkskommuner, nemligen Qvickjocks och

Jukkasjärvis, i detta afseende så illa lottade, att de hade postförbindelse

med den öfriga verlden endast en gång hvarannan vecka, dervid

dock vore att märka, att förstnämnda kommun under ett par sommarmånader

hade postgång hvarje vecka. Vidkommande den tid, som atginge

för postens befordring från de längst bort belägna kommunerna

till stiftsstaden eller vederbörande residensstad, torde denna icke någorstädes

öfverstiga nio å tio dagar. Från Q.vickjock och Jukkasjärvis till

Luleå utgjorde denna tid respektive 6 och 7 dagar.

Häraf framginge, att berörda undantagsstadganden på grund af förändrade

förhållanden icke längre kunde anses af behofvet pakallade. Deremot

vållades genom det försenande af dylika ärendens afgörande, som af

stadgandena blefve en oundviklig följd, afsevärda olägenheter särskildt för

vederbörande kommuner och församlingar, hvilka dessa undantagsbestämmelser

gälde.

I likhet med motionärerna tror utskottet, att de faktiska förhållanden,

som motiverat tillkomsten af ifrågavarande stadganden om längre besvärstider

för vissa orter i mål af förevarande beskaffenhet, eller de långa

afstånden mellan dessa orter, å ena, samt stiftsstaden och vederbörande

länsresidensstäder, å andra sidan, numera, efter den betydande utveckling

af kommunikationsväsendet i dessa trakter som på senare tider egt rum,

icke äro af beskaffenhet att böra föranleda till bibehållande af dessa

undantagsbestämmelser, hvilka, såsom motionärerna äfven framhållit, medföra

de olägenheter för orternas befolkning som vållas af ett fördröjande

af dylika måls afgörande; och utskottet har styrkts i denna sin åsigt genom

upplysningar om postföringen i dessa trakter, som inom utskottet

meddelats. Då utskottet derjemte anser sig hafva anledning antaga, att

motionärerna väl känna såväl kommunikationsförhållandena uti ifrågavarande

delar af landet som befolkningens önskningar uti förevarande hänseende,

så finner utskottet häri ett ytterligare skäl att tillstyrka motionerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

Utskottet hemställer följaktligen

l:o att Riksdagen måtte för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af 75 § i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att 75 § i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skall

hafva följande ändrade lydelse:

Medlem af kommunen, som åt kommunalstämmans

eller fullmägtiges beslut uti kommunens gemensamma

angelägenheter ej nöjes, eger rätt att, der han tilltror

sig kunna visa, att beslutet kränker hans enskilda rätt

eller eljest hvilar på orättvis grund, eller att det icke

i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid

med allmän lag eller författning eller annorledes öfverskrider

deras befogenhet, som beslutet fattat, deruti

rättelse söka genom besvär, hvilka, jemte det öfverklagade

beslutet, böra till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

ingifvas inom trettio dagar efter det klaganden

af beslutet erhöll del, dagen då det skedde likväl

oräknad; och åligger det klaganden derjemte såväl att

vid besvären foga bevis om dagen, då beslutet delgafs,

som ock att, inom fjorton dagar efter det tiden

för besvärens inlemnande utgått, till kommunalstämmans

ordförande ingifva diariiutdrag deröfver, att han

sig besvärat.

Försummar klaganden något af hvad sålunda är

vordet föreskrifvet, må beslutet kunna gå i verkställighet.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit

del den dag, då det enligt § 28 offentligen kungjordes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

5

2:o att Riksdagen inåtte för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af 41 § i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21

mars 1862.

Härigenom förordnas, att 41 § i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 skall hafva följande ändrade lydelse:

Medlem af församlingen, som åt kyrkostämmas

beslut i församlingens gemensamma angelägenheter ej

nöjes, eger rätt att, der han tilltror sig kunna visa,

att beslutet kränker hans enskilda rätt eller eljest hvilar

på orättvis grund, eller att det icke i laga ordning

tillkommit, eller att det står i strid med allmän lag

eller författning eller annorledes öfverskrider deras

befogenhet, som beslutet fattat, deruti rättelse söka

genom besvär, hvilka, jemte det öfverklagade beslutet,

höra inom trettio dagar efter det klaganden deraf erhöll

del, dagen då det skedde likväl oräknad, ingifvas

i mål, som uti § 2 mom. 1, 2, 3 och 4 äro nämnda,

till det domkapitel, hvarunder kyrkoförsamlingen hör,

men i andra mål till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet; och åligger det klaganden derjemte såväl att

vid besvären foga bevis om dagen, då beslutet delgafs,

som ock att, inom fjorton dagar efter det tiden för

besvärs inlemnande utgått, till kyrkostämmans ordförande

ingifva diariiutdrag deröfver, att han sina besvär

inlemnat å ort som vederbör.

Försummar klaganden något af hvad sålunda är

föreskrifvet, må beslutet kunna gå i verkställighet.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit

del den dag, då detsamma enligt § 17 offentligen

kungjordes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N o 48.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och domkapitlen

höra gifva hvarandra af besvären del, när ärendet kan

anses höra till gemensam behandling.

Stockholm den 23 mars 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

W:" ■'' . :• •

Reservation

i : • r * V. ?*'' . i i i ii i:

af herrar Hasselrot, RudebecTc och von Stapelmohr.

Herr Öländer har begärt få här antecknadt., att han ej deltagit

ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:61 Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser rörande tiden för anförande af besvär öfver kommunaloch ky s. 4 i texten