Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 63

1896-04-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:63, Lagutskottets Utlåtande N:o 63

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 63.

1

N:o 63.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1896, kl. 2 e. tn.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående tillägg till

5 § i förordningen om kommunalsiyrelse på landet den 21

mars 1862.

Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat följande af herr

A. V. Ljungman inom Kammaren väckta motion, n:o 206:

»Bland brister i den kommunala lagstiftningen torde knappast

någon vara mer angelägen att få afhjelpt än den fullständiga saknaden

i förordningen om kommunalstyrelse på landet af nödiga bestämmelser

för de samhällen, inom hvilka ordningsstadgan, byggnadsstadgan och

brandstadgan för rikets städer samt helsovårdsstadgans bestämmelser

för stad i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse, men som ännu

icke hunnit utveckla sig till egna kommuner. Sådana förhållandena nu

äro beskaffade, hafva dessa samhällen icke tillräcklig rättslig grund för

sin tillvaro och få i följd deraf vidkännas väsentliga olägenheter, då

fråga är om anskaffande af medel till för dem nödiga åtgärders vidtagande

och arbetens utförande med mera dylikt, hvadan åtminstone i

den delen behofvet af ett tillägg till nämnda förordning icke ens kan

bestridas. Då emellertid afgifvandet af ett fullständigt förslag till

kommunallagstiftning för nämnda samhällen icke rimligen kan, i följd

af ämnets både omfattning och svårighet, fordras af en enskild motionär

inom Riksdagen, anser jag mig ock kunna inskränka anspråken till en

blott hemställan derom,

Bill. till Riksd. Prof. 181)6. 7 Sami. 38 Höft. (N:is 63, 64).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 63.

att Riksdagen måtte för sin del besluta, det följande nya stycke

skall fogas till 5 § af förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet:

I hvilka fall medlemmarne af kommunen tillhörigt samhälle med i vissa

hänseenden afskild befolkning, ehvad detsamma erhållit köpings rättigheter eller

icke, må för sina särskilda ordnings- och hushållningsangelägenheter, i enlighet

med i denna förordning faststälda grunder, underkastas beskattning, derom är

stadgadt i den för dylika samhällen i tillämpliga delar gällande lagstiftningen

om ordnings-, byggnads-, brand-, hamn- och helsovårdsväsendet i rikets städer.»

Antalet af de till landsbygden hörande platser med större sammanträngd

befolkning, der på grund af särskilda, af Kongl. Maj:t faststälda

beslut de ifrågavarande författningarna — ordningsstadgan för

rikets städer m. fl. — eller någon eller några af dem tillämpas, är

ganska betydligt (så torde ordningsstadgan för närvarande lända till

efterrättelse för mera än 60 dylika platser), och flera af platserna hafva

med afseende å folkmängd och utrustning nått en ganska stor betydelse.

Många utgöras af stationssamhällen, som uppvuxit kring jernvägsstationer,

en del af fiskelägen, en del af förstäder, som bildats intill städer,

men utom deras område. Nu innehålla visserligen nämnda författningar

nödiga bestämmelser i fråga om de styrelser eller myndigheter, som

för stadgarnes tillämpning inom samhällena skola utöfva de funktioner,

som i stad enligt samma stadgar åligga särskilda styrelser.

Men det är tydligt, att dessa bestämmelser icke äro tillfyllestgörande.

Det särskilda samhället behöfver medel för stadgarnes tillämpning

likasom för andra kommunala behof. I hvilken ordning bindande

beslut om medels anskaffande vare sig genom uttaxering eller lån

skall kunna åstadkommas, efter hvilken grund uttaxering skall ske,

om öfver hufvud samhället har någon rätt att beskatta sina medlemmar

mot deras bestridande och om icke beskattningsrätten skall utöfvas af

kommunen i dess helhet, af hvilka samhället fortfarande utgör en del,

om detta och dithörande frågor, derom tiga alldeles så de ofta nämnda

författningarna som naturligtvis ock kommunallagarne, för hvilka

dessa stations- och municipalsamhällen, såsom mestadels tillkomna

senare än 1862, äro helt och hållet okända.

Af de i de kommunala prejudikatsamlingarne upptagna Kongl.

resolutioner i hithörande frågor framgår, att saknaden af beskrifven lag

flerestädes gifvit anledning till tvistigheter och att man måst hjelpa

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 63.

sig fram genom föreskrifter och beslut väl icke stridande mot kommunallagarnes

anda, men i allt fall vid sidan af dessa lagar. Att med

den betydelse, berörda samhällen i regel ega, sådant icke vidare kan

vara lämpligt, utan att förhållandena böra, så vidt ske kan, lagligen

ordnas, synes utskottet uppenbart.

Motionärens förslag till lagstadgande i ämnet kan utskottet emellertid

icke biträda, utan får, med stöd af hvad ofvan anförts, hemställa,

att med anledning af herr Ljungmans motion

Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t

ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till de tillägg till och ändringar i kommunallagarne,

som kunna vara erforderliga för att ordna de

kommunala beskattningsförliållandena inom platser å

landsbygden, för li vilka ordningsstadgan för rikets

städer och andra dylika författningar förklaras ega

tillämpning.

Stockholm den 24 april 1896.

På lagutskottets vägnar:

E. von Krusenstjerna.

Herr Hasselrot har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:63 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till o § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862. s. 10 i texten