Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 72

1896-04-30 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1896:72, Lagutskottets Utlåtande N:o 72

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

1

N:o 72.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1896, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring,

lag angående ändrad lydelse af <9, 58 och 69

§§ i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november

1866, lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående

lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875

och lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående

inteckning i fast egendom den 16 juni 1875,

dels ock väckt motion angående ändring i förordningen

angående hemmansklyfning och jordafsöndring den 6

augusti 1881.

Genom en den 14 sistlidne februari aflåten proposition, n:o 37, har

Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och

högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan

införda förslag till

l:o) lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring;

2:o) lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om

skiftesverket i riket den 9 november 1866;

3:o) lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart å

fång till fast egendom den 16 juni 1875; samt

Bih. till Riksd. Bro t. 1896. 1 Sami. 42 Haft. (N:o 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

4:o) lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning

i fast egendom den 16 juni 1875.

Denna proposition har af båda kamrarne blifvit till lagutskottet

hänvisad.

I sammanhang med propositionen har utskottet till behandling förehaft

en af herr Anderson i Tenhult inom Andra Kammaren afgifven,

till lagutskottet hänvisad motion, n:o 50, så lydande:

»\ id den tid, 1864 års kongl. förordning tillkom, angående hemmansklyfning

och jordafsöndring, skulle de flesta skatter och onera till stat,

kommun in. fl. utgå icke efter jordvärdet, utan efter hemmanstalet; det

var derför nödigt, då jord från hemman afsöndrades, att sådan jord skulle

efter beräkning deltaga i de utskylder, som ålåg den hemmansdel, från

hvilken afsöndringen skedde, liksom det äfven den tiden var af vigt, att

ej större afsöndringar gjordes, än att hvad af stamgården återstod förmådde

utgöra den efter hemmanstalet utgående skatten.

Da kongl. förordningen den 6 augusti 1881 i samma ämne utkom,

hade visserligen någon del af skattskyldigheten öfverflyttats från heinmanstalsberäkningen

till annan grundbestämmelse, nemligen att utgå efter taxeringsvärdet,

men de flesta skatterna och andra utgifter uppdebiterades efter

hemmanstal, hvarför äfven den tiden var nödigt, att en viss afgift eller,

som^ orden tyda, årlig afgäld bestämdes för att i mån af behof vara att

tillgå, om så behöfdes, samt att afsöndringarnas storlek i jemförelse med

hufvudgården begränsades.

Från sistnämnda tid hafva nya förhållanden inträdt; tiden är snart

inne, då de förhatliga grundskatterna äro borta, skatte- och frälsehemmanen

få efter skedd och skeende värdering full ersättning för rust- och roteringsskyldigheten,

öfriga utskylder från jorden utgå numera efter åsätta taxeringsvärden,

så att endast högst obetydligt utgår efter hemmanstal, såsom kronoskjuts

och reservskjuts å de högst få ställen, der entreprenad af en eller

annan anledning ej kan åstadkommas.

Såsom följd af de skedda förändringarna få afsöndrade jordlägenheter

numera efter sitt fyrktal, lika med den i mantal satta jorden, utom bevillning

till^staten, deltaga i kyrkobyggnad, sockenstuga, folkskolehus, fattighus,

prestgårds- och tingshusbyggnader, likasom deltaga i aflöning af prest-,

organist- med flera tjenstebefattningai’, och vidare deltaga i de allmänna

vägarnes underhall m. m. icke allenast för den afsöndrade jorden, utan

äfven för de mer eller mindre kostbara byggnaderna å den afsöndrade

jorden, sa att på många ställen de afsöndrade lägenheterna få skatta mera,

än stamhemmanet gjorde, innan afsöndringen skedde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72, 3

Det förekommer på sina ställen, att, oaktadt köpesumman för en liten

jordplan är oskäligt dyr, säljaren sätter afgälden högre än som vederbör;

det oaktadt händer, att densamma af vederbörande Konungens befallningshafvande

ytterligare höjes, och på sådant sätt tvingas en planinneliafvare

att årligen erlägga en otillbörlig skatt; följden häraf kan blifva den, att

staten, som tvingat till en obehörig skatt, förr eller senare får träda emellan,

likasom nu sker i fråga om skattefrälseräntors inlösande; man kan icke

begära, att egare till afsöndrade jordområden, som lika med i mantal satt

jord betala skatt, skola finna sig i längden nöjda med att staten tvingar

dem erlägga ytterligare utskylder, som kallas årlig afgäld.

Då man nu för tiden så mycket talar om att man till och med al

statens mindre domäner bör sönderstycka dessa för att bereda mindre

bemedlade små jordlappar till fast bostad, hvarför skall man då ha sådana

bestämmelser qvar, som försvåra och fördyra sättet för den enskilde att

till uppodling och bebyggande förvärfva sig litet jord, äfven sådan, som

för hemmanet kan undvaras utan någon egentlig afsaknad?

Då, såsom ofvan är antydt, den, som förvärfvat en liten jordareal, uppodlar

och bebygger den, i allt väsentligt får deltaga i de allmänna skatterna,

kan jag ej finna någon som helst anledning att genom lag tvinga till en

särskild jordskatt till stamgården. Vill säljare bereda sitt hemman en framtida

årlig inkomst, bör sådant få bero på frivilligt aftal kontrahenterna

emellan; staten kan i sådant fall icke i en framtid hafva någon skyldighet

träda medlande emellan, utan sådan fråga kan jemföras med de frivilliga

aftal, som skedde den tid, frälseskatteräntorna säljare och köpare emellan

öfverenskommos.

Den sist åberopade kongl. förordningen innehåller en del andra bestämmelser,

hvilka i vissa delar icke kunna undvaras''; min framställning

till Riksdagen blir alltså,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta

och för nästa Riksdag framlägga förslag till sådan ändring i kongl.

förordningen den 6 augusti 1881, att vid jordafsöndringar afgäld till stamgården

ej blir obligatorisk.»

Anledningen till förevarande propositions tillkomst är, eldigt hvad de

propositionen bifogade utdrag af statsrådsprotokollen gifva vid handen,

att söka uti Riksdagens skrifvelse den 14 maj 1891, hvari anhölls, att

Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke genom statsmagternas försorg

tillfälle kunde beredas obemedlade och mindre bemedlade att på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

lämpliga vilkor bilda egna jordbruk. Den komité, som i anledning af berörda

skrifvelse tillsattes den 25 september samma år, anbefaldes nemligen

att för utredning i det af Riksdagen omförmälda hänseende taga i öfvervägande

ej mindre i hvilken mån och under hvilka vilkor upplåtelse af

jord från kronans egendomar för befordrande af det utaf Riksdagen angifna

syftemål kunde ega rum, än äfven huruvida detta syftemål kunde

genom ändring i gällande lagstiftning eller på annat sätt främjas.

Med anledning af detta senare uppdrag utarbetade komitén ett förslag

till lag angående hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring,

hvilket den 5 mars 1892 till Kongl. Maj:t öfverlemnades.

Nämnda förslag afsåg att — med bibehållande af de nu för jordstyckning

faststälda formerna, hemmansklyfning och jordafsöndring, rörande

hvilka sistnämnda dock skulle gälla i viss mån ändrade regler — i lagstiftningen

tillika införa ett nytt institut, kalladt egostyckning, hvarigenom

en fastighet skulle kunna delas i lotter med för hvardera lotten på förhand

till läge och gränser bestämdt område, som derefter skulle åsättas

särskildt mantal, och skulle härvid iakttagas en procedur, hvilken väsentligen

skilde sig från den beträffande hemmansklyfning gällande.

De af komitén för dess förslag i denna del anförda grunder voro

hufvudsakligen följande: Då det vid egostyckning icke såsom vid hemmansklyfning

vore fråga om att noggrant bestämma hvarje lotts andel i hemmanets

olika egoslag, utan det endast gälde att för bestämda, å marken

utlagda områden fixera skyldigheten att utgöra vederbörlig del af grundskatter

och öfriga hemmanet efter mantal åliggande utskylder och besvär,

hade proceduren kunnat göras enklare och billigare än den nuvarande

hemmansklyfningen. Äfven om i följd häraf någon gång det åsätta mantalet

icke komme att blifva ett fullt noggrant uttryck för de olika delarnes

förhållande till hvarandra, borde deråt ej tillmätas synnerligt stor praktisk

betydelse, då mantalet såsom skattegrund numera spelade en så väsentligen

inskränkt roll, i det de enligt denna grund förr utgående skatter och

besvär under de senaste åren antingen redan minskats eller blifvit bestämda

att utgöras efter annan grund, och skäl förelåge för det antagandet,

att utvecklingen af våra jordbeskattningsförhållanden äfven fortfarande

komme att gå i enahanda rigtning. Förutom enkelhet och billighet ansågs

det föreslagna nya jordstyckningsinstitutet ega praktiska fördelar

jemväl i åtskilliga andra afseenden. Det läge i sakens natur, att en försäljning

af jord från ett hemman i många fall underlättades, när köparen

vid aftalets ingående finge för sig bestämdt det jordområde han förvärfvade

och icke utsattes för den med en hemmansklyfning i detta hänseende

förknippade ovisshet och risk. Den sedvänja, som i vissa trakter, i synnerhet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72. 5

i det sydliga Sverige, på sidan om lagen hölle på att utbilda sig, utgjorde

ock ett talande bevis härför. Redan nu försigginge ofta i denna del af

landet försäljning af jord på sådant sätt, att ett bestämdt område med

derå förslagsvis åsatt mantal afyttrades och lagfart sedan beviljades, utan

att mantalet blifvit i någon mån lagligen bestämdt, hvarför någon visshet

icke förefunnes, att det emellan kontrahenterna aftalade skattetalet verkligen

vore korrekt. Ett dylikt inkorrekt skattetal infördes emellertid i

fastighetsböckerna och kunde lätt föranleda framtida tvister, då man, bland

annat för kostnadernas skull, gerna undveke att få saken ordnad pa det

enda sätt, som nu vore tillåtet, eller genom hemmansklyfning. Den föreslagna

egostyckningen skulle deremot i sådana fall erbjuda en lätt tillgänglig

utväg för ett definitivt bestämmande af delarnes skattetal. Vidare

borde det betraktas såsom en fördel för en jordegare att genom egostyckning

kunna på förhand få mantal åsatt olika delar af sin egendom,

hvarigenom en planmessig styckning af en större egendom kunde ske och

försäljning af de särskilda lotterna sedermera småningom ega rum, under det

att enligt1 nu gällande stadganden en hemmansklyfning först då vore möjlig,

när den utklufna delen blifvit en annan persons egendom. Olägenheten

af sistnämnda förhållande hade, såsom kändt, ofta gjort sig gällande ^och

äfven framkallat skenförsäljningar för att få en hemmansklyfning till stånd.

Egostyckningen skulle åter kunna ske på hemställan af egaren till den

fastighet, som vore afsedd att styckas, utan att någon annan part behöfde

uppträda. En särskild betydelse ansågs egostyckningen derjemte kunna

erhålla för de norrländska skogsbygderna genom det tillfälle, som densamma

erbjöde att kunna dela skatten å ett hemman mellan den för jordbruk

lämpliga arealen jemte ett mindre skogsområde å ena sidan och den

hufvudsakliga skogsmarken å den andra. Härigenom skulle hemmansegaren

efter skogens försäljning kunna qvarsitta med eganderätt å gården,

medan han deremot nu alltför ofta förvandlades till arrendator eller

torpare under skogsegaren, och den sjelfegande jordbrukande befolkningen

i många skogssocknar sålunda allt mer och mer förminskades. Det företräde

den föreslagna egostyckningen sålunda i åtskilliga fall hade framför

hemmansklyfningen ansågs skola i en framtid komma att göra sig gällande

ända derhän, att hemmansklyfning säkerligen komme att jemförelsevis

sällan påkallas. Det nya institutet komme dessutom i vissa fall att innebära

fördelar jemväl framför jordafsöndring. I detta hänseende framhölls

särskild^ att många smärre jordegare utan tvifvel hellre vore benägna

att genom mantalssättning å sin fastighet få utgöra sin skattskyldighet

direkt till det allmänna än att, såsom nu vid jordafsöndring vore förhållandet,

erlägga skatten till eu enskild.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Sedan infordrade yttranden öfver lagförslaget i dess helhet afgifvits

af Kongl. Maj:ts samtliga befallningshafvande i länen, landtmäteristyrelsen

samt kammarkollegium och domänstyrelsen, blef sagda förslag inom civildepartementet,

till hvars behandling detsamma hörde, omarbetadt. Det

inom civildepartementet utarbetade förslaget innehöll hufvudsakligen följande

bestämmelser: hemman, som finge klyfvas, kunde ock styckas i huru

många delar som helst sålunda, att viss, till gränserna på förhand bestämd

egovidd utlades till hvarje del och särskilda mantal åsattes delarne, dock

att, om en del bestode af flera till läget skilda områden, hvai’je sådant

område skulle sättas i mantal. \rid styckningen skulle landtmätare å karta

till läge och gränser utmärka de särskilda heinmansdelarnes egoområden

samt upprätta förslag till mantalssättning, med ledning af befintliga handlingar

eller särskild uppskattning, hvarvid landtmätaren skulle biträdas af

gode män, om sådant biträde af sakegare påkallades eller af landtmätaren

funnes nödigt. Förslaget skulle af landtmätaren ingifvas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, som hade att pröfva detsamma och fastställa mantal

å de olika lotterna. För det fall att egare af eller åbo å hemman ville

till annan upplåta dertill hörande egor att, efter det mantal derå satts,

egas eller besittas med direkt skattskyldighet till det allmänna, skulle gälla

de särskilda regler, att dels endast de egor, som från stamhemmanet afsides,

behöfde vara å karta lagda, der ej Kongl. Maj:ts befallningshafvande

annorlunda förordnade, och dels sålunda utstyckad hemmansdel ej skulle,

der ej annorlunda aftalats, undfå delaktighet i de stamhemmanets tillhörigheter

och förmåner, hvilka tillkomma detsamma efter mantal.

Öfver det inom civildepartementet upprättade förslaget infordrade

Kongl. Magt genom beslut den 10 december 1892 högsta domstolens utlåtande.

Beti-äffande den del af förslaget, som handlade om egostyckning,

hade de af högsta domstolens ledamöter, hvilka deltagit i granskningen,

uti de af dem hvar för sig afgifna yttranden, icke någon anmärkning att

framställa emot införande i lagstiftningen af ett jordstyckningsförfarande,

hvarigenom tillfälle bereddes ej mindre för den, som ville förvärfva en del

af ett hemman såsom sjelfständig direkt till det allmänna skattskyldig

fastighet, att på förhand förvissa sig om, hvilka egor han genom sitt köp

skulle bekomma, än äfven för hemmansegaren att, medan han ännu vore

ensam egare af sitt hemman, under laglig form få detsamma fördeladt i

lotter med af honom utan hänsyn till egoslag bestämda vissa områden i

ändamål att afyttras såsom sjelfständiga hemmansdelar med direkt skattskyldighet

till det allmänna. Deremot ansågo högsta domstolens samtlige

ledamöter det sätt, hvarpå förslaget sökt ordna ett sådant institut, icke

kunna godkännas. De emot förslaget i fråga om de allmänna grunderna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

7

framstälda anmärkningarna girigt) hufvudsakligen ut derpå, att detsamma

icke innehölle några garantier för att den delning af jorden, som skulle

ega rum genom egostyckning, komme att blifva ändamålsenlig; att det

icke tillbörligen sörjts för, att förhållandet mellan de särskilda lotter, hvari

ett hemman skulle vid egostyckning fördelas, blefve ordnadt på sådant

sätt, att reda och säkerhet i eganderättsförhållandena vunnes; samt att

genom förslagets bestämmelser det framtida beståndet af de genom egostyckning

uppkomna nya förhållandena ej vore betryggadt. Förslaget

ansågs i följd häraf böra omarbetas sålunda, att genom egostyckningsförfarandet

en ändamålsenlig och beståndande delning af jorden åstadkommes.

För vinnande af detta ändamål ansågs det bland annat ömkligt,

att bestämmelsen om att särskildt mantal skulle åsättas hvarje till

läge från andra egor skildt område, hvilken bestämmelse allenast skulle

föranleda en onödig splittring af mantalet, utbyttes mot föreskrifter, egnade

att förebygga eu skadlig egoblandning. Vidare borde åt den landtmäteriförrättning,

hvarom förslaget innehölle föreskrift, men som enligt detsamma

endast hade karakteren af upprättande af förslag till mantalssättning af de

särskilda lotterna, gifvas ökad omfattning och betydelse. I sådant afseende

påpekades, hurusom nödigt vore, att vid förrättningen noggranna bestämmelser

meddelades om hvilka egor skulle tillhöra hvarje hemmans lott,

och gränserna omkring dessa egor å marken utmärktes, samt att dervid

upptoges och behandlades vissa frågor, såsom om rågångar mot angränsande

fastigheter, om undantag af mark för gemensamt behof, om andel

5 qvarvarande samfälligheter m. m., hvilka vid ett ordnande af förhållandet

emellan de utlagda lotterna måste lösas. Förrättningen borde i sin

helhet få af delegare öfverklagas och, derest besvär ej anfördes, likaledes

i sin helhet göras till föremål för pröfning och fastställelse af öfverordnad

myndighet. Sedan förrättningen blifvit faststäld, borde den ega lika giltighet

som faststäld hemmansklyfning. Högsta domstolens flesta ledamöter,

hvilka ej hade någon anmärkning att framställa deremot att bestämmelser

om egostyckning meddelades i särskild lag, fäste slutligen uppmärksamheten

på, att den nya lagstiftningen föranledde ändringar i gällande

skiftesstadga äfvensom i förordningen angående inteckning i fast

egendom. Två af högsta domstolens ledamöter ansågo, att den föreslagna

lagstiftningen, som endast afsåge att åstadkomma en ny art af hemmansklyfning,

lämpligen borde i sin helhet inrymmas i skiftesstadgan.

Vid anmälan den 12 oktober 1894 inför Kong! Maj:t af högsta

domstolens utlåtande öfver lagförslaget anförde statsrådet och chefen för

civildepartementet, att de inom högsta domstolen framstälda anmärkningarna

syntes vara af den vigt, att förslaget borde omarbetas, innan det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

framlades för Riksdagen; att en dylik omarbetning i den af högsta domstolen

anvisade rigtning emellertid komme att föra den del af förslaget,

som anginge egostyckning, in på ett område, som på det allra närmaste

sammanhängde med gällande skifteslagstiftning; samt att vid sådant förhållande,

och då frågor rörande skifteslagstiftningen numera tillhörde

justitiedepartementets handläggning, det syntes lämpligt, att det vidare

arbetet för åstadkommande af en egostyckningslag öfverlemnades till nämnda

departement. På grund häraf förordnade Kongl. Maj:t genom beslut sistnämnda

dag, att den vidare behandlingen af ärendet, i hvad det anginge

fråga om lagstiftning angående egostyckning, skulle öfverlemnas till justitiedepartementet.

Vid den behandling, som ärendet derefter undergick inom justitiedepartementet,

ansågs visserligen, att den påtänkta nya lagstiftningen,

teoretiskt sedt, utgjorde en del af skifteslagstiftningen, samt att åtskilliga

bestämmelser måste vara gemensamma för egostyckning och skifte, men

af praktiska skäl befans lämpligast, att stadgandena rörande det nya institutet

icke inpassades uti skifteslagstiftningen, utan affattades i en särskild lag.

Genom ett sådant förfarande höll man före, att den ej oväsentliga skilnaden

emellan de begge jordstyckningsformerna skulle klarare framstå, och

de nya bestämmelserna blifva lättare att tillämpa.

Inom justitiedepartementet utarbetades alltså förslag till lag om egostyckning

jemte dermed sammanhängande förslag till ändringar i skiftesstadgan

samt lagfarts- och inteckningsförordningarna.

De hufvudsakligaste skiljaktigheter emellan justitiedepartementets och

civildepartementets ofvanberörda förslag till lag angående egostyckning —

hvilka skiljaktigheter, enligt hvad af chefen för justitiedepartementet vid

ärendets föredragning i statsrådet framhölls, uteslutande berodde på de

anmärkningar, som af högsta domstolen framstälts mot civildepartementets

förslag — voro följande:

l:o. I justitiedepartementets förslag hade allenast hemman under

enskild eganderätt upptagits såsom föremål för egostyckning.

Det vore nemligen betänkligt att, såsom såväl komiténs som civildepartementets

förslag gjort, tillåta äfven den, som allenast under stadgad åborätt

innehade hemman, att dela detsamma enligt grunderna för egostyckning.

För ifrågavarande hemman gälde allmänna lagens stadganden om

byggnadsskyldighet, men med afseende å den frihet, som vederbörande

vid egostyckning skulle ega att efter godtycke fördela egorna på de olika

hemmanslotterna utan hänsyn till olika egoslag, skulle stadgandena om

byggnadsskyldigheten, hvilken vore bestämd efter mantalet och under förutsättning

att alla hemman vore jordbrukshemman, i många fall svårligen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

kunna tillämpas beträffande vid egostyckning utbrutna hemmansdelar.

Vidare förekomme, att, enligt gällande förordning angående hushållningen

med de allmänna skogarne i riket, åbo å sådant hemman i regeln icke

egde använda hemmanets skog annorledes än till husbehof, vid hvilket

förhållande det ej skulle vara lämpligt att tillåta en sådan delning af

dylikt hemman, att en eller derå hemmansdelar komme att bestå uteslutande

eller till största delen af skogsmark. Ej heller torde en tillåtelse

till styckning af åbohemman, hvilken styckning ju hufvudsakligen skulle

ega betydelse för en tilltänkt eller skedd öfverlåtelse af en del af hemmanets

egor, stå väl tillsammans med den eventuella rätt till hemmanet,

som tillkomme vissa af åbons slägtingar.

2:o) Enligt justitiedepartementets förslag tilläts, i motsats till civildepartementets,

egostyckning i regel allenast å sådant hemman, som antingen

icke legat i samfällighet med annan fastighet eller ock blifvit ur samfällighet

utbrutet genom sådant skifte, som enligt regeln är orubbligt.

Såsom skäl för denna förändring anfördes — under åberopande af de

inom högsta domstolen framhållna omständigheter, att det med egostyckning

afsedda ändamål att bereda gällande och beståndande kraft åt köpeaftal

om viss till läge och gränser bestämd del af ett hemmans område

endast i det fall uppnåddes, att det hemman, som på berörda sätt styckades,

icke läge i samfällighet med annan jordegares mark, utan antingen utgjorde

ett skifteslag för sig eller ock fått sitt område skildt från skifteslagets

öfriga egendom genom sådan delning, som enligt gällande skiftesstadga

icke finge rubbas, med mindre alla rättsegande derom åsämdes; att det

eljest icke kunde förhindras att, genom påkallande af laga skifte från

någon skiftesdelegares sida, den gjorda egodelningen när som helst häfdes

och derigenom den, som köpt vissa egor, tvingades att i utbyte mot dessa,

hvilka måhända vore de enda, som motsvarade hans afsigt med köpet,

taga icke allenast annan mark, utan äfven mark af annat egoslag —

att det, när skifte komme att öfvergå den samfällighet, till hvilket styckadt

hemman hörde, ofta kunde inträffa, att till det styckade hemmanet måste

utläggas egor, som efter uppskattning icke motsvarade hvad till hemmanet

förut häfdats eller som innehölle inrösnings- och afrösningsjord i annan

proportion än de egor hemmanet förut innehaft, hvaraf åter blefve eu

följd, att de genom egostyckningen bildade hemmansdelarne hvar för sig

icke ens efter uppskattning kunde bekomma egor, som motsvarade hvad

vid styckningen varit afsedt, eller måste mottaga olika egoslag i annan

proportion än de till grund för egostyckningen liggande bestämmelser förmådde,

hvilket jemväl kunde föranleda dertill, att de särskilda delarnes

egovälden komme att mindre noggrant motsvara de mantal, som vid ego
Bih.

till Kilad. Prot. 18110. 7 Sami. 42 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utiåtande N:o 72.

styckningen åsatts dem. Derjemte åberopades, att skiftesverket i de norrländska

länen numera framskridit så långt, att endast en jemförelsevis

mindre del af den mark, som öfver hufvud kunde förväntas komma att

göras till föremål för skifte, ännu vore oskiftad.

3:o) Den för egostyckning erforderliga landtmäteriförrättning var i

justitiedepartementets förslag af vida större både omfång och innehåll, än

hvad fallet var uti det inom civildepartementet utarbetade förslaget.

4:o) Justitiedepartementets förslag innehöll uttrycklig bestämmelse derom,

att hvad i skiftesstadgan stadgades om rågångar, då laga skifte vore i fråga,

skulle gälla äfven angående bestämmande af gränserna omkring de egor,

som skulle styckas.

Detta enär, såsom inom högsta domstolen erinrades, det i rättssäkerhetens

intresse vore af vigt, att man, innan egostyckning verkstäldes, förvissade

sig om, hvilka egor tillhörde det hemman, som skulle styckas.

5:o) Egostyckning skulle, enligt justitiedepartementets förslag, omfatta

all till hemmanet hörande mark.

6:o) I stället för den i civildepartementets förslag intagna bestämmelsen,

att, om någon af de delar, hvari hemman vid egostyckning skulle läggas,

bestode af flera till läget skilda områden, hvarje sådant område skulle

sättas i mantal, innehöll justitiedepartementets förslag — i enlighet med

högsta domstolens anvisning — föreskrifter till förekommande af skadlig

egoblandning.

Sålunda var stadgande föreslaget, att ej flera än tre skiften finge

läggas till hvarje hemmansdel, detta dock med det undantag, att till hvarje

hemmansdel finge läggas lika många skiften, som tillhörde hemmanet.

7:o) Justitiedepartementets förslag innehöll ovilkorlig föreskrift om undantagande

af mark för behöfliga vägar till de särskilda hemmansdelarne.

8:o) Särskilda bestämmelser voro i justitiedepartementets förslag gifna

för egostycknings verkställande, efter det upplåtelse af ett bestämdt område

skett.

9:o) Befogenheten att verkställa mantalssättningen, som enligt civildepartementets

förslag tillkom Kongl. Majts befallningshafvande, hade i

justitiedepartementets förslag tillagts landtmätaren eller förrättningsmännen.

10:o) Justitiedepartementets förslag föreskref — i motsats till det i civildepartementets

förslag inryckta stadgande, att en i följd af aftal utstyckad

hemmansdel, såvida ej annorlunda vore bestämdt, ej skulle undfå delaktighet

i de stamhemmanets tillhörigheter och förmåner, hvilka tillkomme detsamma

efter mantal — att hvarje hemmansdel skulle efter sitt mantal erhålla del

i dylika rättigheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72. 11

11 jo) Fastställelse af egostyekningen i dess helhet skulle enligt justitiedepartementets

förslag meddelas af egodelningsrättens ordförande eller i

vissa fall af egodelningsrätten, under det att civildepartementets förslag

tillerkände Konungens befallningshafvande rätt att fastställa mantal a de

olika lotterna.

Äfven öfver det inom justitiedepartementet utarbetade förslag till

egostyckning och dermed sammanhängande ändringsförslag infordrades

högsta domstolens utlåtande.

Sedan detta inkommit och ärendet undergått förnyad behandling inom

justitiedepartementet, föredrogs frågan den 14 sistlidne februari i statsrådet,

hvarvid departementschefen bland annat anförde:

»Under den fortsatta behandling, som egnats åt förevarande lagstiftningsfråga,

har det synts lämpligast, att bestämmelserna angående hemmansklyfning,

egostyckning och jordafsöndring bibehållas i en författning.

I det till högsta domstolen först remitterade förslaget till lag om hemmansklyfning,

egostyckning och jordafsöndring hafva följaktligen erforderliga

ändringar blifvit vidtagna med anledning af högsta domstolens särskilda

yttranden "dels öfver detta förslag, dels öfver förslaget till lag om egostyckning,

i sammanhang hvarmed förslaget till lag om ändrad lydelse af 6 §

i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875

undergått nödig jemkning. Förslagen till lag angående ändrad lydelse af

3, 58 och 69 $§ i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866

och till lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning

i fast egendom den 16 juni 1875, emot hvilka förslag anmärkning ej förekommit,

hafva deremot lemnats oförändrade.»

Sedan departementschefen derefter närmare redogjort för innebörden

af de sålunda reviderade förslagen, beslöts pa hans hemställan aflåtande

till Riksdagen af nu föreliggande proposition.

Efter att sålunda hafva i sammandrag redogjort för tillkomsten af

ifrågavarande proposition, öfvergår utskottet till att öfver de i densamma

innefattade lagförslag afgifva utlåtande.

Härvid tillåter *sig utskottet till en början erinra, att propositionens

bestämmelser angående egostyckning i ett väsentligt afseende beteckna afvikelse

från de grundsatser, som uttalats i de förut framlagda förslagen i

ämnet. Ur förslaget angående egostyckning hafva nemligen uteslutits de

stadgande^ som medgåfvo rättighet för egare af hemman att anlita egostyckningsförfarandet

i ändamål att mantalssätta ett till gränserna bestämdt

egoområde, sedan föryttring af detsamma redan egt rum.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Motiverna för den sålunda vidtagna ändringen angifvas af departementschefen

i hans yttrande till statsrådsprotokollet den 14 sistlidne februari

med följande ord:

»Under den föregående behandlingen af frågan om lagstiftning rörande

egostyckning har ifrågasatts, att egostyckning å ett hemman skulle

kunna ega rum, ej blott medan hela hemmanet eges af en person och i

ändamål att förbereda föryttring af någon genom egostyckningen till läge,

gränser och mantal bestämd del, utan äfven sedan föryttring af visst till

läge och gränser bestämdt område redan egt rum och då i syfte att fördela

hemmanets mantal mellan de till eganderätten skilda områdena samt

i öfrigt reglera förhållandena dem emellan. Medan i förra fallet det är

egaren, som bestämmer ej blott att egostyckning skall ske, utan äfven huru

den skall verkställas, skulle åter, i fall föryttring redan förut egt rum, en

hvar af egarne till de särskilda områdena kunna påkalla egostyckning, och

det rörande upplåtelsen träffade aftalet tjena till efterrättelse vid styckningen.

Då emellertid de för egostycknings verkställande i förra fallet

uppstälda normerande föreskrifter uppenbarligen måste gälla jemväl för

det senare fallet, uppstå, på sätt äfven af flere bland de inom högsta domstolen

framstälda anmärkningar framgår, åtskilliga svårigheter. Särskildt

torde det blifva ytterst vanskligt att afgöra, huru det civil rättsliga förhållandet

mellan parterna skall gestalta sig, för den händelse egostyckning

måste vägras, emedan vilkoren för upplåtelsen icke öfverensstämma med

de allmänna reglerna för egostycknings verkställighet.»

Utskottet kan dock ej finna, att den föreslagna ändringen af hvad i

de föregående förslagen varit medgifvet är af förhållandena betingad. Det

vill nemligen synas utskottet, som om just denna rättighet att från hemman

stycka ett område, hvilket redan funnit köpare, i hög grad skulle

bidraga till ökad användning af egostyckningsinstitutet och dermed medelbart

gynna ett af syftena med nämnda institut: att bereda tillfälle för

obemedlade eller mindre bemedlade att bilda egna jordbruk. Ej heller

kunna enligt utskottets mening några större svårigheter häraf blifva följden,

enär det väl ma antagas, att i de flesta fall dylika områden äro så

beskaffade till sin form, att hinder härutinnan ej möter för tillämpning af

egostyckningsförfarandet, ^ samt att upplåtelseaftalen f öfrigt äro af sådant

innehall, att desamma stå i öfverensstämmelse med de regler, som för egostycknings

verkställande äro stadgade. I alla händelser kunna de möjligen

uppkommande olägenheterna ej uppväga den fördel, som åstadkommes

derigenom, att egostyckning behöfver verkställas först sedan hemmanets

egare fatt visshet derom, att köpare finnes till just sådana områden, som

blifva från hemmanet styckade.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

På hemman, som ligga i närheten af städer eller större industriella

anläggningar, kunde egaren, äfven om föregående köpeaftal ej upprättats,

kanske utan risk företaga en egostyckning äfven i ganska inanga lotter,

men helt olika är förhållandet med hemman, som ligga fjerran från dylika

orter.

I allmänhet torde enligt utskottets mening egostyckning oftare komma

att ifrågasättas för det fall, att ett bestämdt område af ett hemman redan

blifvit såldt, än då en egare vill på förhand utan bestämda köpeanbud

stycka sitt hemman'''', i flera lotter.

Af dessa anledningar har utskottet i 3 § inry ortbestämmelse om rätt

till egostyckning äfven i det fall, som ofvan omhandlats. I följd häraf

har äfven 2 § måst underkastas omredigering.

De sålunda vidtagna förändringarna hafva emellertid förorsakat äfven

andra ändringar i egostyckningsförslagets paragrafer.

Sålunda har uti 5 § orden »hemmanets egare» utbytts mot »sakegare»,

då nämnda paragraf bör vara tillämplig äfven å den i 3 § omförmälda

egostyckning, vid hvilken förutom hemmanets egare äfven den,

som inköpt det område, som skall styckas, bör ega rätt saväl att begära

egostyckningen som att under förrättningens gång bevaka sina intressen.

Af samma anledning har uti propositionens 13 och 15 §§ företagits

liknande ändringar.

En ytterligare följd af den i 2 och 3 §§ vidtagna ändringen har blifvit,

att en ny paragraf blifvit tillagd närmast efter propositionens 12 §, i

syfte att lemna närmare föreskrifter för verkställande af egostyckning enligt

det i 3 § omhandlade fall.

12 §:s i det kongliga förslaget omredigering är en omedelbar följd af

den nya paragrafens tillkomst.

Rörande innehållet i den tillagda paragrafen vill utskottet erinra, att

upplåtelseaftalet helt naturligt måste i främsta rummet lända till efterrättelse.

Liksom vid hvarje annat fritt aftal, kan den ene kontrahenten ej tvingas

att underkasta sig något mot aftalet stridande, och egostyckningsförfarandet

måste derför, derest ej sakegarne annorledes besluta, ske i öfverensstämmelse

med upplåtelseaftalet.

För att emellertid en brist i upplåtelseaftalet ej må utgöra ovilkorligt

hinder för egostyckning, har det föreslagits, att jemkningar i nämnda aftal

må ega rum, derest sakegarne derom öfverenskomma, börande likväl sådan

öfverenskommelse affattas i form af skriftlig förening.

öfriga i den nya paragrafen intagna bestämmelser äro affattade i

analogi med föreskrifterna i propositionens 12 §.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

För att undvika möjlig misstydning liar 11 §:s ordalydelse något förändrats.

I flera af förslagets paragrafer förekommer sammanställningen »fiske

eller annan dylik lägenhet». Utskottet har ansett lämpligt att före ordet

»fiske» inskjuta ordet »vattenfall», enär lägenheter af detta slag torde vara

både de värderikaste och oftast förekommande samt i nu gällande förordning

om jordafsöndring vattenfall särskilt omnämnas.

Utskottets öfriga anmärkningar mot förslaget om egostyckning afse

hufvudsakligen bestämmelserna i 16 och 17 §§.

16 § lyder sålunda: »Vid egostyckning må ej meddelas bestämmelse

till inskränkande af den hvarje hemmanslott tillkommande rätt till andel

uti hemmanets särskilda rättigheter och förmåner eller uti hemmanets lott

med annat hemman vare sig i sådana rättigheter och förmåner eller i

lägenhet, som på grund af 4 § af skiftesstadgan ej ingått i skifte, eller ock

i jord eller lägenhet, som vid skifte eller egostyckning afsatts såsom för

de särskilda hemmanen gemensam.»

I 17 § meddelas enahanda stadgande rörande ett hemmans andel med

annat hemman i egor, som icke undergått faststäld delning.

Det inom justitiedepartementet först utarbetade förslag till lag om

egostyckning innehöll i dess 12 och 13 §§ bestämmelser, som öfverensstämde

med stadgandena uti ifrågavarande hänseende i Kongl. Maj:ts proposition.

Vid ärendets föredragning inför högsta domstolen yttrade en dess

ledamot i anledning häraf:

»Stadgandena i 12 och 13 §§, att vid egostyckning hvarje hemmanslott

och således äfven hvarje afskildt mindre område skall erhålla del efter

mantalet i samfällighet, deri hemmanet har andel, samt i de särskilda

rättigheter och förmåner, som tillhöra hemmanet, synas mig äfven komma

att i hög grad minska benägenheten för egostyckning, derigenom jordbruk

åt obemedlade skulle beredas.

Om, såsom förut framhållits, föreskriften om mantalssättning vid egostyckning

ej göres ovilkorlig, komme visserligen förenämnda stadganden i

12 och 13 §§ att förlora tillämpning för alla genom egostyckning afskilda

områden, derå mantal ej sattes; men om det föreslagna stadgandet, att

hvarje styckadt område, hur litet som helst, skulle åsättas mantal, kommer

att godkännas, skulle också hvarje sådan liten lott, oberoende af hvad

derom vid upplåtelsen aftalats, blifva delaktig i hemmanets rättigheter.

Detta synes mig alldeles strida mot sjelfva grundtanken för egostyckning,

som väl är, att jordegaren får sjelf afgöra hvad af sin fastighet han vill

afyttra och hvad han vill behålla, samt att köparen förvärfvar just den

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

öfveren skomna delen af fastigheten och intet deröfver. Det lärer blifva

allt annat än behagligt och tilltalande för en jordegare att, om han säljer

ett litet område till torp eller backstuga, ovilkorligen nödgas upptaga torparen

eller backstugusittaren till meddelegare i alla sainfälligheter, deri

hemmanet har andel, samt i alla detsamma tillkommande särskilda rättigheter

och förmåner, t. ex. qvarnar, kalkstensbrott, afgälder från afsöndrade

lägenheter, augmentsräntor, ersättning för rustning och rotering m. in. Jag

föreställer mig, att i de allra flesta fall jordegaren, när fråga är endast

om egostyckning,, derigenom jordbruk åt obemedlade skulle beredas, kommer

att hellre afstå från all upplåtelse än underkasta sig sådana olägenheter.

»

En annan ledamot af högsta domstolen anförde:

»Enligt förslaget skulle jord eller lägenhet, deri hemman eger del,

som icke blifvit genom laga skifte eller dermed jemförlig åtgärd utbruten,

icke kunna ingå i egostyckning på annat sätt, än att en hvar af hemmansdelarne

erhåller sin ideella andel deri i mån af det mantal, som åsättes

densamma. För min del anser jag, att en större frihet i detta afseende

borde kunna medgifvas, så att t. ex. hemmanets andel i ett vattenfall af

värde eller i skogsmark, som på grund af 78 § 5 punkten skiftesstadgan

vid skifte lemnats oskiftad, kunde ensam eller tillsammans med visst område

af den hemmanet enskildt tillhöriga jorden utläggas till en hemmansdel.

»

En tredje ledamot afgaf följande utlåtande:

»Ett af de ändamål, som med förslaget afsetts, har, som bekant, varit

att, särskilt i de norra provinserna, möjliggöra för jordegare att afstycka

mer eller mindre af sitt hemmans skog med bibehållande af hemmanets

öfriga egor. Förslagets affattning och framför allt den 13 § skulle emellertid

i alla de fall, der enligt 78 § skiftesstadgan skog lemnats oskiftad,

tvinga jordegaren att genomgå en ofta långsam och dyr lagaskiftesförrättning

å skogen, innan afstyckning af hans rätt i skogen skulle kunna ega

rum, detta till och med om alla delegarne i skifteslaget ville samtidigt

och till samma köpare sälja sina andelar i densamma. Sådant skulle naturligtvis

i hög grad skada lagens användbarhet för ofvan angifna syfte. Det

torde icke vara någon omöjlighet, att — såsom redan nu under åberopande

af 13 § i förordningen angående hemmansklyfning och jordafsöndring

skett, när kronan sålt hemman med undantagande af hemmanets

rätt i skog, som ej i laga skifte ingått — afstycka en hemmansdels ideella

rätt i skogen med bestämmande af den del af hemmanets gamla mantal,

hvartill denna skogsräf skulle sättas, kitt sådant fall finnes omförmäldt i

Holm, Juridiskt Arkiv 1891, referatet n:r 147. Huru lätt afstyckningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

kan verkställas framgår af de i kammarkollegium befintliga handlingarna

om mantalets fördelning i detta mål mellan de egor, kronan sålt och den

skogsräf, som kronan behållit. Den oegentlighet, som utan tvifvel ligger

deruti, att ett hemman om till exempel Vi mantal skulle utgöras af till

exempel 1 helt mantals ideella andel i eu oskift skog, skulle ju vara af

öfvergående beskaffenhet och försvinna, så snart antingen laga skifte å

skogen skett eller alla de ideella andelarne förenats i en hand. Att i sistnämnda

fall den afstyckade skogskomplexens hela mantal skulle kunna

utgöra en sammansättning af flera bråkdelar, tillhörande olika hemmansnuinmer,

är ett förhållande, hvartill redan nu icke saknas motsvarighet

vid nybildade egendomskomplexer, utan att några praktiska olägenheter

deraf torde förmärkts. Om i det skattläggningsmål, som ofvan omförmälts,

den afstyckade rätten i skogen åsattes nytt hemmansnummer, hade detta

uppenbarligen sin orsak deruti, att den af kronan behållna skogsrätten

och de från kronan bortsålda öfriga egorna skulle utgöra hemman af olika

nemmansnaturer, ett fall som ej inträffar, när styckning sker af hemman

under enskild eganderätt.»

En fjerde ledamot yttrade sig sålunda:

»Vidhållande hvad, vid granskning år 1893 af det inom civildepartementet

utarbetade förslag i ämnet, i högsta domstolen yttrats derom, att

styckning icke bör tillåtas i afseende å annan fastighet, än den, hvilken,

på sätt i 1 § af nu föreliggande förslag angifves, eger ett orubbligen faststäldt

område, kan jag icke förneka, att egostyckningens användbarhet

skulle, till skada i synnerhet för de norra länen, i hög grad motverkas,

derest icke något sätt kan uttänkas att ordna saken så, att styckning af

ett hemmans sålunda bestämda område må kunna med fördel ega rum

äfven i det fall, att hemmanet tillsammans med annat eller andra hemman

eger del i oskift jord eller lägenhet. Ett justitieråd har i sitt utlåtande

rörande 13 § anvisat en enkel och praktisk utväg att underlätta egostyckning,

äfven då hemmanet jemlikt 78 § skiftesstadgan endast delvis undergått

sådant skifte, som i 1 § af förslaget afses, en utväg, som på sätt ett

annat justitieråd antydt, jemväl bör kunna användas, då det hemman, som

styckas, i andra fall eger del med annat hemman i jord eller lägenhet,

såsom qvarnfall med mera; i sammanhang hvarmed jag hemställer, att i

lagen måtte upptagas bestämmelse, huru vid styckning af ett hemman bör

förhållas med särskild lägenhet eller rättighet, som tillhör det ifrågavarande

hemmanet utan samfällighet med annat hemman.»

Till bemötande af hvad sålunda anförts, yttrade departementschefen

vid ärendets föredragning i statsrådet den 14 sistlidne februari:

»De omförmälda bestämmelserna i It» och 17 §§, emot hvilka an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

märkningar framställa, äro ett uttryck för den enligt mitt förmenande för

upprätthållande af reda och ordning i eganderättsförhållandena synnerligen

vigtiga principen, att tillskapande af mantal med olika mantalsrättigheter

ej bör tillåtas. Att medgifva en sådan delning af ett hemman, att en

särskild lott kommer att utgöras af hemmanets andel i eu oskift samfällighet,

medan öfriga lotter tilläggas hvar sina områden af de hemmanet enskildt

tillhöriga egor, en delning som i öfrigt endast mycket oegentligt skulle

kunna hänföras till egostyckning, synes vara en synnerligen betänklig

afvikelse från denna princip. Derigenom skulle den eller de lotter, som

erhölle de hemmanet enskildt tillhöriga egorna, komma att sakna sådan

andel i den oskifta samfälligheten, som tillkomme öfriga hemman inom

samma skifteslag, hvaremot den återstående lotten skulle utgöras allenast

af en ideel andel i samfäld jord och dertill en helt annan andel i samfälligheten

än dess mantal utmärkte. Huru lätt derigenom vid framtida

delning af den oskiftade marken misstag om delegarnes rätt i samfälligheten

och deraf följande rättsförluster skulle kunna uppkomma, framgår redan

af det utaf ledamöter i högsta domstolen omförmälda rättsfall. Härtill

kommer att, med hänsyn till den omfattning, hvari laga skifte numera

öfvergått jemväl de nordligaste länen, en anordning i den asyftade rigtningen

svårligen kan anses vara af behofvet påkallad.»

° Utskottet hyllar visserligen i likhet med chefen för justitiedepartementet

den princip, att tillskapande af mantal med olika mantalsrättigheter bör

förhindras, men utskottet anser denna princip ej lägga hinder i vägen för

en modifikation af de föreslagna bestämmelserna uti ifrågavarande båda

paragrafer.

Afsevärda olägenheter skulle nemligen i många fall uppstå derigenom,

att fördelning af hemmanets andelar uti sådana lägenheter som vattenfall

eller fiske eller uti oskiftad skogsmark med nödvändighet skulle ske mellan

de ofta många lotter, hvari hemmanet egostyckas. »Andel i lägenhet som

på grund af 4 § skiftesstadgan ej ingått i skifte så ock i jord eller lägenhet,

som vid skifte eller egostyckning afsatts såsom för de särskilda hemmanen

gemensam» skulle i flera fall genom en dylik fördelning förlora större

•delen af sitt värde; och det lärer ej kunna förnekas, att de faktiska förhållandena

mången gång betinga, att andelen bör förblifva odelad. Utskottet

har af sådan anledning vidtagit ändringar i propositionens IG och

17 §§•

Den af utskottet föreslagna ändringen i propositionens 15 § är betingad

af ändringarna i 16 och 17 §§.

På grund af inskjutandet af en ny paragraf efter den 12:e i det kongl.

förslaget har paragrafföljden derefter uti hela lagen blifvit ändrad.

Bill. till Rikstl. l‘rot. 18,90. 7 Samt. 42 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Äfven i ett annat afseende har paragrafföljden förändrats.

De i det kongl. förslaget med 16 och 17 betecknade paragrafer har

utskottet nemligen ansett böra hafva sin plats omedelbart efter 11 §, enär

desamma, med den lydelse utskottet föreslagit, angå de allmänna grunderna

för egostyckning.

Ur förslaget angående jordafsöndring har utskottet uteslutit bestämmelsen

om afsöndringens fastställande af Konungens befallningshafvande och detta

i syfte att minska kostnaderna för jordafsöndring, helst utskottet håller

före, att vederbörande underrätt väl är i stånd att vid lagfartsärendets

handläggning egna afsöndringens beskaffenhet den pröfning, som kan befinnas

erforderlig. Emellertid har det befunnits nödigt att med hänsyn

till den sålunda vidtagna ändringen omredigera äfven det i propositionen

föreslagna stadgandet i 6 § lagfartsförordningen angående lagfart å afsöndring,

dervid utskottet ansett lämpligt föreslå stadgande derom, att namn

och nummer skall åsättas afsöndringen vid lagfartens beviljande.

Utskottet har äfven varit betänkt att i sammanhang med den vidtagna

ändringen i propositionens 20 § föreslå bestämmelse derom, att domstolen

skulle till Konungens befallningshafvande insända uppgift å de ärenden,

hvari lagfart första gången beviljats å jordafsöndringar, på det Konungens

befallningshafvande ma blifva i tillfälle att i jordeboken införa sådan anteckning,

som i propositionens 25 § föreskrifves; men då föreskrift härom

lämpligen torde åt Kongl. Maj:t böra i administrativ ordning meddelas,

har utskottet ansett bestämmelse härom ej böra uti ifrågavarande lag inflyta.

Propositionens 28 § har äfven undergått någon förändring i syfte

att tydligen må framgå, att de om hemmansklyfning, egostyckning och

jordafsöndring gällande bestämmelser äro tillämpliga äfven å sådan hemmansdel,

som tillkommit genom hemmansklyfning eller egostyckning. -

I den kongl. propositionens förslag till ändrad lydelse af 6 § i lagfartsförordningen

har förutom den ofvannämnda vidtagits jemväl en annan

förändring, ity att det ansetts erforderligt att genom uttryckligt lagbud förhindra

lagfarts beviljande å sådan upplåtelse, som omförmäles i 3 § af

egostyckningslagen, innan fastställelse å egostyckningen meddelats.

Slutligen har utskottet uti det i den kongl. propositionen innefattadeförslag

till ändrad lydelse af 3 § skiftesstadgan i dess 6 mom. vidtagit en

ringa förändring i syfte att bringa uttrycken i bättre öfverensstämmelse

med den i skiftesstadgan använda terminologi.

I öfrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot de i föreliggande

proposition innefattade lagförslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Hvad beträffar herr J. Andersons motion i fråga om afgäld från

afsöndringar, vill utskottet påpeka, att det i den kongl. propositionen

framlagda förslag angående jordafsöndring helt och hållet uteslutit nu

gällande bestämmelser angående afgäld, hvadan, under förutsättning att

propositionens ifrågavarande, i denna del af-utskottet utan anmärkning

lemnade förslag blifver lag, herr Andersons motion icke erfordrar vidare

yttrande.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

a) att Riksdagen, under förklarande, att Kongl. Maj:ts

ifrågavarande proposition icke kan i oförändradt skick

bifallas, ville för sin del antaga följande

1:o Lag

om hemmansklyfning-, egostyckning och jordafsöndring.

Kongl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

1 kap.

Om hemmansklyfning.

1 §•

Alla under enskild eganderätt varande så ock under stadgad åborätt

upplåtna hemman få, i den ordning gällande skiftesstadga föreskri fver,

klyfvas till hvad mantal som helst, dock utan ändring af hvad 12

kap. 7 § ärfdabalken innehåller om klyfning vid arftägt af säteri eller

annan jord.

2 kap.

Om egostyckning.

2 §•

Under enskild eganderätt varande

hemman, som får klyfvas, må ock

styckas i två eller flere lotter sålunda,

att viss till gränserna bestämd egovidd

utlägges till hvarje lott och

hemmanets mantal derefter mellan

lotterna fördelas.

Sådan egostyckning vare dock

tillåten allenast å hemman, hvilket

2 §•

Den, som under enskild eganderätt

innehar hemman, som får klyfvas,

vare berättigad att i den ordning

nedan sägs få hemmanet styckadt i

två eller flera lotter sålunda, att viss

till gränserna bestämd egovidd utlägges

till hvarje lott och hemmanets

mantal derefter mellan lotterna fördelas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Maj ds förslag:

antingen icke legat i samfällighet

med annat hemman eller ock blifvit

ur samfällighet utbrutet genom sådan

delning, att hemmanets egor icke

må utan egarens samtycke med annan

mark intagas i skifte i annat fall,

än som omförmäles i 3 § 3 mom. af

skiftesstadgan.

3 §•

Rätt att påkalla egostyckning tillkommer

hemmans egare.

Utskottets förslag:

Sådan egostyckning vare dock

tillåten allenast å hemman, hvilket

antingen icke legat i samfällighet

med annat hemman eller ock blifvit

ur samfällighet utbrutet genom sådan

delning, att hemmanets egor icke

må utan egarens samtycke med annan

mark intagas i skifte i annat fall,

än som omförmäles i 3 § 3 mom. af

skiftesstadgan.

3 §•

Har egare af sådant hemman,

som i 2 § omförmäles, till annan

upplåtit viss till gränserna bestämd

egovidd att såsom hemmansdel egas,

och möter ej uti det rörande upplåtelsen

träffade aftal hinder för egostycknings

verkställande i öfverensstämmelse

med hvad nedan stadgas,

må ock, på begäran af någon af delegarne,

egostyckning ske.

4 §•

Egostyckning verkställes af landtmätare, och skola dervid skiftesstadgans

föreskrifter rörande annan landtmäteriförrättning än laga skifte

lända till efterrättelse, så vida icke i denna lag annorlunda stadgas.

5 §•

Vid förrättningen skall landtmätaren

biträdas af gode män, derest

hemmanets egare sådant påyrkar eller

landtmätaren finner det nödigt.

Bestämmes under förrättningens

fortgång, att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning af

åtgärd, som dessförinnan vidtagits.

5 §•

Vid förrättningen skall landtmätaren

biträdas af gode män, derest

sakegare sådant påyrkar eller landtmätaren

finner det nödigt.

Bestämmes under förrättningens

fortgång, att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning af

åtgärd, som dessförinnan vidtagits.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Majits förslag: Utskottets förslag:

6 §•

Angående bestämmande af gränserna omkring egor, som skola styckas,

galle hvad i skiftesstadgan sägs om rågångar, då laga skifte är i fråga;

skolande, derest sammanträde med rågrannarne erfordras, gode män dervid

biträda.

. 7 §. . 7. §

Egostyckning skall omfatta all till Egostyckning skall omfatta all till

hemmanet hörande mark, så ock fiske hemmanet hörande mark, sa ock

eller annan dylik lägenhet, som till vattenfall, fiske eller annan dylik

hemmanet hörer. lägenhet, som till hemmanet hörer.

8 §-

Ej må till någon hemmanslott läggas flere än tre .skiften, utan så är

att till hemmanet hör större antal skiften, i hvilket fall till hvarje hemmanslott

må läggas lika många skiften, som tillhöra hemmanet.

I öfrigt bör vid egornas fördelning iakttagas, att, så vidt egornas

beskaffenhet och belägenhet samt det med egostyckningen afsedda ändamål

det medgifva, skiftena blifva reguliera och skilnadslinierna till afhägnad

beqväma.

9 §•

Egostyckning skall så verkställas, att hvarje hemmanslott kommer

att ega rätt till nödiga vägar.

10 §•

Vid egostyckning må, i den mån sådant är vid laga skifte tillätet,

jord eller lägenhet undantagas för gemensamt behof samt besvär eller

last till förmån för viss hemmanslott läggas å annan sådan lott.

11 §•

Hörer till hemman, som styckas,

fiske eller annan dylik lägenhet, eller

har från hemmanet viss jord blifvit

för alltid afsöndrad, må sådan lägenhet

eller jord afsättas såsom för de

särskilda hemmanslotterna gemensam.

11 §•

Hörer till hemman, som styckas,

vattenfall, fiske eller annan dylik

lägenhet, eller har från hemmanet

viss jord blifvit för alltid afsöndrad,

må sådan lägenhet eller jord kunna

afsättas såsom för de särskilda

hemmanslotterna gemensam.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

honyl. Maj:ts förslag:

16 §.

Vid egostyckning må ej meddelas

bestämmelse till inskränkande

af den hvarje hemmanslott tillkommande

rätt till andel uti hemmanets

särskilda rättigheter och förmåner

eller uti hemmanets lott med annat

hemman vare sig i sådana rättigheter

och förmåner eller i lägenhet,

som på grund af 4 § af skiftesstadgan

ej ingått i skifte, eller ock i

jord eller lägenhet, som vid skifte

eller egostyckning afsatts såsom för

de särskilda hemmanen gemensam.

17 §•

Hörer till hemman, förutom egor,

som icke legat i samfällighet med

annat hemmans mark eller som blifva

ur samfällighet utbrutna genom

sådan delning, som i 2 § omförinäles,

tillika andel med annat hemman i

egor, som icke undergått dylik delning,

vare den omständighet ej hinder

för egostyckning. I ty fall skall

hvad ofvan stadgats angående egornas

fördelning tillämpas allenast å först
-

Utskottets förslag:

12 §.

Vid egostyckning må ej meddelas

bestämmelse till inskränkande

af den hvarje hemmanslott tillkommande

rätt till andel nti hemmanets

‘särskilda rättigheter och förmåner,

såsom nyttjanderätt till väg och grustägt,

del i allmänning, augmentsränta

samt ersättning för rustning och rotering,

eller uti hemmanets lott med

annat hemman vare sig i sådana

rättigheter och förmåner eller i afgäld

från för alltid afsöndrad lägenhet.

Deremot må hemmanets andel i

lägenhet, som på grund af 4 § skiftesstadgan

ej ingått i skifte, så ock i

jord eller lägenhet, som vid skifte eller

egostyckning afsatts såsom för de särskilda

hemmanen gemensam, antingen

bibehållas såsom fortfarande för de

särskilda, hemmanslotterna gemensam

eller ock tilldelas en af dessa lotter.

13 §.

Hörer till hemman, förutom egor,

som icke legat i samfällighet med

annat hemmans mark eller som blifvit

ur samfällighet utbrutna genom

sådan delning, som i 2 § omförmäles,

tillika andel med annat hemman i

egor, som icke undergått dylik delning,

vare den omständighet ej hinder

för egostyckning; och vare beträffande

sådan andel lag som i andra

stycket af 12 § sägs.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Maj:ts förslag:

nämnda egor; och vare beträffande

hemmanets andel med annat hemman

i öfriga egor lag som i 16 § sägs.

12 §.

Hemmanets egare bestämme, med

iakttagande af hvad i denna lag är

föreskrifvet, huru styckningen skall

verkställas.

Kunna, då hemmanet eges af flere

gemensamt, desse ej förena sig om

sättet för styckningens verkställande,

eller Annor landtmätaren eller, der

han af gode män biträdes, förrättningsmännen

hvad af hemmanets

egare blifvit bestämdt vara stridande

mot denna lag, varde beslut ineddeladt,

att styckningen ej kan ega

rum.

Utskottets förslag:

Derest dylik andel i egor bibeliålles

såsom fortfarande för de särskilda

hemmanslotterna gemensam, skall derå

ej tillämpas hvad ofvan stadgats angående

egors fördelning,

14 §.

Sker egosiyckning jemlikt 2 §, bestämme

hemmanets egare, med iakttagande

af hvad i denna lag är föreskrifvet,

huru styckningen skall verkställas.

Kunna, då hemmanet eges af flere

gemensamt, desse ej förena sig om

sättet för styckningens verkställande,

eller finner landtmätaren eller, der

han af gode män biträdes, förrättningsinännen

hvad af hemmanets

egare blifvit bestämdt vara stridande

mot denna lag, varde beslut meddeladt,

att styckningen ej kan ega

rum.

15 §.

Sker egostyckning jemlikt .3 §,

lände det derom träffade aftal till

efterrättelse.

Träffa, delegare utöf ver hvad sagda

aftal innehåller öfverenskommelse i

ämne, som förrättningen angår, såsom

att jord eller lägenhet skall undantagas

för gemensamt behof, eller besvär

och last läggas å någondera hemmanslotten,

skall derom upprättas

skriftlig förening, som underskrifves af

samtlige delegarne och bestyrkes af

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 4

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Maj-.ts förslag:

13 §.

Sedan, i enlighet med hvad i 12

§ sägs, blifvit bestämdt, huru styckningen

skall verkställas, åligge landtmätaren

att utmärka densamma å

karta, hvilken, derest ej hemmanets

egare begär upprättande af fullständig

karta eller sådant varder för

verkställande af föreskrifven uppskattning

erforderligt, skall upptaga

allenast hvad som finnes nödigt för

att tydligt utmärka läget och gränserna

för de särskilda hemmanslotternas

egoområden jemte den mark,

som undantagits för gemensamt behof

eller eljest afsatts såsom för de

särskilda hemmanslotterna gemensam.

Utskottets förslag:

gode männen eller, der sådane ej vid

förrättningen biträda, af landtmätaren.

Uppkommer emellan delegarne tvist

om den rätt i hemmanet, som enligt

af talet tillkommer en hvar af dem,

hänvisas de att vid vederbörlig domstol

utföra sin talan; och hvile emellertid

förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist, eller

har den blifvit genom laga kraft

egande beslut afgjord, undersöke landtmätaren

eller, der han af gode män

biträdes,förrättningsmännen, huruvida

hvad af delegarne kan vara aftaladt

eller bestämdt eller hvad berörda beslut

innehåller utgör hinder för egostycknings

verkställande i enlighet med denna

lag, samt meddele i sådant fall beslut,

att styckningen icke kan verkställas.

16 §.

Sedan, i enlighet med hvad i 14

och 15 §§ sägs, blifvit bestämdt,

huru styckningen skall verkställas,

åligge landtmätaren att utmärka densamma

å karta, hvilken, derest ej

sakegare begär upprättande af fullständig

karta eller sådant varder för

verkställande af föreskrifven uppskattning

erforderligt, skall upptaga

allenast hvad som finnes nödigt för

att tydligt utmärka läget och gränserna

för de särskilda hemmanslotternas

egoområden jemte den mark,

som undantagits för gemensamt behof

eller eljest afsatts såsom för de

särskilda hemmanslotterna gemensam.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lagutskottets Utlåtande N:0 72.

Kongl. Maj:ts förslag:

Upprätte ock, med hänvisning till

kartan, tydlig beskrifning, huru styckningen

blifvit verkstäld.

Utskottets förslag:

Upprätte ock, med hänvisning till

kartan, tydlig beskrifning, huru styckningen

blifvit verkstäld.

14 §.

Landtmätaren åligge att å marken

utstaka och rörlägga skilnadslinierna,

på sätt i 104 § af skiftesstadgan

föreskrifves om skilnadslinier

vid laga skifte, äfvensom att häröfver

upprätta fullständig och noggrann

beskrifning, i enlighet med hvad i 52

§ af skiftesstadgan sägs om rågångsoch

rösebeskrifning.

15 §.

Landtmätaren eller, der han af

gode män biträdes, förrättningsmännen

hafva att, med hänsyn till egornas

efter vidd och godhet beräknade

värde, fördela hemmanets mantal

mellan de särskilda lotterna, dervid

sådan uppskattning af egorna bör

verkställas, som i hvarje fall anses

för ändamålet erforderlig. Dock

skall, derest, vid förut verkstäld

landtmäteriförrättning, å egorna skett

gradering, som af hemmanets egare

godkännes, denna gradering lända

till efterrättelse vid mantalets fördelning.

Har någon hemmanslott tillagts

fiske eller annan dylik lägenhet, skall

jemväl värdet af den lägenhet vid

mantalets bestämmande tagas i beräkning.

Bill. till liilcsd. Prat. 1SIJ6''. 7 Sand. 42

11 §.

Landtmätaren åligge att å marken

utstaka och rörlägga skilnadslinierna,

på sätt i 104 § af skiftesstadgan

föreskrifves om skilnadslinier

vid laga skifte, äfvensom att häröfver

upprätta fullständig och noggrann

beskrifning, i enlighet med hvad i 52

§ af skiftesstadgan sägs om rågångsoch

rösebeskrifning.

18 §.

Landtmätaren eller, der han af

gode män biträdes, förrättningsmännen

hafva att, med hänsyn till egornas

efter vidd och godhet beräknade

värde, fördela hemmanets mantal

mellan de särskilda lotterna, dervid

sådan uppskattning af egorna

bör verkställas, som i hvarje fall

anses för ändamålet erforderlig.

Dock skall, derest, vid förut verkstäld

landtmäteriförrättning, å egorna

skett gradering, som af sakegare godkännes,

denna gradering lända till

efterrättelse vid mantalets fördelning.

Har någon hemmanslott tillagts

vattenfall, fiske eller annan dylik

lägenhet eller jord, som blifvit för

alltid afsöndra!!, skall jemväl värdet

af den lägenhet och den jord vid

''ätt. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Maj:ts förslag:

Mantalen skola jemkas till så beqväma

tal ske kan.

18 §.

Hvad i skiftesstadgan föreskrifves

om skiftes afsilande, hänvisning till

besvär, utgifvande af handlingar och

karta samt rättegång i skiftesmål

galle i tillämpliga delar äfven i fråga

om egostyckning; dock att, derest

klander emot egostyckning ej inom

föreskrifven tid anmälts, landtmätaren

skall ofördröjligen för pröfning och

fastställelse insända karta och handlingar

till egodelningsrättens ordförande,

som har att, der anledning

ej förekommer till annat än att förrättningen

är lagligen beskaffad, fastställa

densamma och derom teckna

bevis å kartan, men eljest hänskjuta

frågan till egodelningsrätten; skolande

ärende, som sålunda hos egodelningsrättens

ordförande anmäles, antecknas

uti den i 137 § af skiftesstadgan omförmälda

dagbok samt ordförandens

i dessa ärenden förda protokoll till

vederbörande hofrätt insändas, på sätt

i 138 § af skiftesstadgan om egodelningsrätts

dombok är föreskrifvet.

Utskottets förslag:

mantalets bestämmande tagas i beräkning.

Lag samma vare, der någon hemmanslott

jemlikt 12 § tillagts andel i

jord eller lägenhet, eller jemlikt 13

§ i egor, hvilka icke undergått sådan

delning, som i 2 § omförmäles.

Mantalen skola jemkas till så beqväma

tal ske kan.

19 §.

Hvad i skiftesstadgan föreskrifves

om skiftes afsilande, hänvisning till

besvär, utgifvande af handlingar och

karta samt rättegång i skiftesmål

galle i tillämpliga delar äfven i fråga

om egostyckning; dock att, derest

klander emot egostyckning ej inom

föreskrifven tid anmälts, landtmätaren

skall ofördröjligen för pröfning och

fastställelse insända karta och handlingar

till egodelningsrättens ordförande,

som har att, der anledning

ej förekommer till annat än att förrättningen

är lagligen beskaffad, fastställa

densamma och derom teckna

bevis å kartan, men eljest hänskjuta

frågan till egodelningsrätten; skolande

ärende, som sålunda hos egodelningsrättens

ordförande anmäles, antecknas

uti den i 137 § af skiftesstadgan omförmälda

dagbok samt ordförandens

i dessa ärenden förda protokoll till

vederbörande hofrätt insändas, på sätt

i 138 § af skiftesstadgan om egodelningsrätts

dombok är föreskrifvet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtandé N:o 72.

27

Kongl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

3 Kap.

Om jordafsöndring.

19 §.

1 inom. Egare af hemman, hvilket

får klyfvas, hafve rätt att af hemmanets

egovälde för alltid afsöndra

till och med en femtedel af egovidden

i en eller flera delar.

2 mom. Egare af hemman, hvarom

i nästföregående mom. sägs, vare

ock berättigad att antingen till besittning

på viss tid, dock med iakttagande

af hvad angående tiden för

nyttjanderättsaftals bestånd är i lag

stadgadt, eller ock till besittning på

lifstid från hemmanet afsöndra jord

af huru stor vidd som helst.

3 mom. Afsöndring från de under

stadgad åborätt upplåtna hemman

vare jemväl tillåten, dock ej

med annan rätt, än författningarna

för besittningen af stamhemmanet

föreskrifva.

4 mom. Afsöndring från jord af

iideikommissegenskap må icke annorlunda

gälla, än så vidt med lag och

fideikommissbref öfverensstämmer.

5 mom. Afsöndring må icke ske

från nyhemman eller nybyggen å

kronans mark, så länge frihetsår derför

åtnjutas eller desamma icke erhållit

bestämda områden i skog och

mark.

20 §.

1 mom. Egare af hemman, hvilket

får klyfvas, hafve rätt att af hemmanets

egovälde för alltid afsöndra

till och med en femtedel af egovidden

i en eller flera delar.

2 mom. Egare af hemman, hvarom

i nästföregående mom. sägs, vare

ock berättigad att antingen till besittning

på viss tid, dock med iakttagande

af hvad angående tiden för

nyttjanderättsaftals bestånd är i lag

stadgadt, eller ock till besittning på

lifstid från hemmanet afsöndra jord

af huru stor vidd som helst.

3 mom. Afsöndring från de under

stadgad åborätt upplåtna hemman

vare jemväl tillåten, dock ej

med annan rätt, än författningarna

för besittningen af stamhemmanet

föreskrifva.

4 mom. Afsöndring från jord af

fideikommissegenskap må icke annorlunda

gälla, än så vidt med lag och

fideikommissbref öfverensstämmer.

5 mom. Afsöndring må icke ske

från nyhemman eller nybyggen å

kronans mark, så länge frihetsår derför

åtnjutas eller desamma icke erhållit

bestämda områden i skog och

mark.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande 1V;o 72.

Kong!. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

20 §.

Afhandling rörandejordafsöndring

för alltid, hvilken handling skall innehålla

så noggrann beskrifning å den

afsöndrade jordens storlek, läge och

gränser, att någon osäkerhet derom

ej kan uppstå, skall ingifvas till

Konungens befallningshafvande, som

har att, derest afhandlingen såväl

med hänsyn till afsöndringens storlek

som ock i öfriga afseenden är med

denna lag öfverensstämmande, meddela

fastställelse å afsöndringen samt

åsätta lägenheten särskildt namn och

nummer.

Innan ärendet af Konungens befallningshafvande

afgöres, jml, der så

nödigt finnes, yttrande af landtmätare

inhemtas.

21 §.

o

Astundar innehafvare af hemman,

hvarifrån afsöndring får ske, att derifrån

för alltid afsöndra mark, som,

ensam eller tillsammans med hvad

redan kan vara från hemmanet för

alltid afsöndradt, utgör mera än en

femtedel af dess egoområde, ankomme

på Konungens befallningshafvande

att, der omständigheterna dertill föranleda,

sådant tillåta.

21 §.

Afhandling rörande jord af söndring

för alltid skall innehålla så noggrann

beskrifning ä den afsöndrade jordens

storlek, läge och gränser, att någon

osäkerhet derom ej kan uppstå.

22 §.

o

Astundar innehafvare af hemman,

hvarifrån afsöndring får ske, att derifrån

för alltid afsöndra mark, som,

ensam eller tillsammans med hvad

redan kan vara från hemmanet för

alltid afsöndradt, utgör mera än en

femtedel af dess egoområde, ankomme

på Konungens befallningshafvande

att, der omständigheterna dertill föranleda,

sådant tillåta.

22 §. 23 §.

Från hemman, hvarifrån jordaf- Från hemman, hvarifrån jordafsöndring

får ske, må ock afsöndras söndring får ske, må ock afsöndras

fiske eller annan dylik lägenhet; och fiske eller annan dylik lägenhet; och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Körtel. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

galle om sådan afsöndring i tilllämpliga

delar hvad här ofvan i fråga

om jordafsöndring är föreskrifvet.

Hvad sålunda är stadgadt kommer

dock icke att göra någon ändring

uti det, som rörande strömfall å kronohemmans

område är särskild! förordnadt.

23 §.

♦

Ej må innehafvare af lägenhet,

som blifvit på viss tid eller lifstid

från hemman afsöndrad, densamma

på annan öfverlåta utan tillstånd af

stamhemmanets innehafvare. Sker

det, gånge lägenheten, om stamhemmanets

innehafvare så yrka!’, till

honom åter mot skälig lösen. Dör

innehafvare af afsöndrad lägenhet

förr än besittningstid ute är, ege enka

och arfvingar rätt att behålla lägenheten

under de vilkor, som blifvit

tingade vid upplåtelsen. Vid besittningstidens

slut återfaller lägenheten

till stamhemmanet utan ersättning

eller lösen, ehvad förbehåll derom

kan vid upplåtelsen vara gjordt eller

icke; och vare lägenhetens innehafvare

eller, då densamma varit på

lifstid upplåten, hans arfvingar obetaget

att derifrån afflytta honom eller

dem tillhörig åbyggnad eller stängsel,

der ej stamhemmanets innehafvare

vill den lösa.

24 §.

År lägenhet på annat sätt eller

under andra vilkor afsöndrad än till
-

gälle om sådan afsöndring i tilllämpliga

delar hvad här ofvan i fråga

om jordafsöndring är föreskrifvet.

Hvad sålunda är stadgadt kommer

dock icke att göra någon ändring

uti det, som rörande strömfall åkronohemmans

område är särskild! förordnadt.

24 §.

Ej inå innehafvare af lägenhet,

som blifvit på viss tid eller lifstid

från hemman afsöndrad, densamma

på annan öfverlåta utan tillstånd af

stamhemmanets innehafvare. Sker

det, gånge lägenheten, om stamhemmanets

innehafvare så yrkar, till

honom åter mot skälig lösen. Dör

innehafvare af afsöndrad lägenhet

förr än besittningstid ute är, ege enka

och arfvingar rätt att behålla lägenheten

under de vilkor, som blifvit

tingade vid upplåtelsen. Vid besittningstidens

slut återfaller lägenheten

till stamhemmanet utan ersättning

eller lösen, ehvad förbehåll derom

kan vid upplåtelsen vara gjordt eller

icke; och vare lägenhetens innehafvare

eller, då densamma varit på

lifstid upplåten, hans arfvingar obetaget

att derifrån afflytta honom eller

dem tillhörig åbyggnad eller stängsel,

der ej stamhemmanets innehafvare

vill den lösa.

25 §.

År lägenhet på annat sätt eller

under andra vilkor afsöndrad än till
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

latet är, varde sådan afsöndring, när

påstående af vederbörande väckes,

efter derom för hvarje fall gifna föreskrifter

rättad och jemkad samt ege

sedan bestånd, der den i öfrigt pröfvas

laglig och gällande; och njute

den, soiri deraf lider, skäligt skadestånd.

Atnöjes icke innehafvaren af

den afsöndrade lägenheten med sådan

rättelse och jemkning, eller kan den

icke ske, gånge då lägenheten emot

skälig lösen åter till den egendom,

hvarifrån afsöndringen skett.

25 §.

Från hemman för alltid afsöndrad

lägenhet skall, på sätt särskildt är

föreskrifvet, antecknas i kronans jordebok.

26 §.

Med jord eller annan lägenhet,

som under eganderätt afsöndras efter

hvad ofvan sägs, skall lagfaras, såsom

om fast egendom i allmänhet

finnes föreskrifvet. Har afsöndring

på viss tid eller lifstid skett från

hemman under enskild eganderätt,

må afhandlingen intecknas.

Med afhandlingar om afsöndring

af lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på

samma sätt, som då åborätt å sådana

hemman öfverlåtes.

27 §.

Tvister rörande afsöndring af lägenhet

från de under stadgad åbo
-

låtet är, varde sådan afsöndring, när

påstående af vederbörande väckes,

efter derom för hvarje fall gifna föreskrifter

rättad och jemkad samt ege

sedan bestånd, der den i öfrigt pröfvas

laglig och gällande; och njute

den, somo deraf lider, skäligt skadestånd.

Atnöjes icke innehafvaren af

den afsöndrade lägenheten med sådan

rättelse och jemkning, eller kan den

icke ske, gånge då lägenheteft emot

skälig lösen åter till den egendom,

hvarifrån afsöndringen skett.

26 §.

Från hemman för alltid afsöndrad

lägenhet skall, på sätt särskildt är

föreskrifvet, antecknas i kronans jordebok.

27 §.

Med jord eller annan lägenhet,

som under eganderätt afsöndras efter

hvad ofvan sägs, skall lagfaras, såsom

om fast egendom i allmänhet

tinnes föreskrifvet. Har afsöndring

på viss tid eller lifstid skett från

hemman under enskild eganderätt,

må afhandlingen intecknas.

Med afhandlingar om afsöndring

af lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på

samma sätt, som då åborätt å sådana

hemman öfverlåtes.

28 §.

Tvister rörande afsöndring af lägenhet

från de under stadgad åbo
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

31

Kongl. Maj ds förslag:

rätt upplåtna hemman skola upptagas

och fullföljas på enahanda sätt

som tvister angående dylika afsöndringar

från frälse- och skattehemman.

Öfver Konungens befallningshafvandes

beslut i fråga, som i 20 eller

21 § omförmäles, må klagan föras i

den ordning, som för ekonomimål i

allmänhet är stadgad.

Utskottets förslag:

rätt upplåtna hemman skola upptagas

och fullföljas på enahanda sätt

som tvister angående dylika afsöndring^

från frälse- och skattehemman.

öfver Konungens befallningshafvandes

beslut i fråga, som i 22 §

omförmäles, må klagan föras i den

ordning, som för ekonomimål i allmänhet

är stadgad.

4 Kap.

Särskilda bestämmelser.

28 §•

Hvad i denna lag är stadgadt om

hemman galle ock i tillämpliga delar

om hvarje under särskildt nummer

i jordeboken upptagen lägenhet, som

ej tillkommit genom afsöndring; dock

att vid egostyckning å sådan lägenhet

skall, i stället för att mantal

åsättes hvarje lott, bestämmas det inbördes

förhållande, efter hvilket lotterna

skola deltaga i utgörandet af

lägenhetens allmänna utskylder och

besvär.

I fråga om jordafsöndring skall

hvad om hemman är sagdt jemväl

tillämpas å för alltid afsöndrad lägenhet;

dock att från sådan lägenhet

ytterligare afsöndring för alltid må

ske utan inskränkning till viss del

af egovidden.

29 §.

Hvad i denna lag är stadgadt om

hemman galle äfven om hemmansclel,

som genom hemmansklyfning

eller egostyckning tillkommit, så ock

i tillämpliga delar om hvarje under

särskildt nummer i jordeboken upptagen

lägenhet, som ej tillkommit

genom afsöndring; dock att vid egostyckning

å sådan lägenhet skall, i

stället för att mantal åsättes hvarje

lott, bestämmas det inbördes förhållande,

efter hvilket lotterna skola

deltaga i utgörandet af lägenhetens

allmänna utskylder och besvär.

I fråga om jordafsöndring skall

hvad om hemman är sagdt jemväl

tillämpas å för alltid afsöndrad lägenhet;

dock att från sådan lägenhet

ytterligare afsöndring för alltid må

ske utan inskränkning till viss del

af egovidden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Maj:ts förslag:

29 §.

Genom denna lag göres ej ändring

i hvad om lotshemman af kronoeller

skattenatur, så ock om sådana

hemman, som enligt kungörelsen den

4 februari 1811 äro oskiljaktiga från

de bruk, hvarunder de lyda, är Barsk

ildt stadgadt.

Utskottets förslag:

30 §.

Genom denna lag göres ej ändring

i hvad om lotshemman af kronoeller

skattenatur, så ock om sådana

hemman, som enligt kungörelsen den

4 februari 1811 äro oskiljaktiga från

de bruk, hvarunder de lyda, är särskild!

stadgadt.

30 §.

Genom denna lag upphäfves förordningen

angående hemmansklyfning

och jordafsöndring den 6 augusti

1881; skolande dock denna förordnings

bestämmelser fortfarande

tillämpas i afseende å afsöndring, som

skett innan denna lag trädt i kraft.

31 §.

Genom denna lag upphäfves förordningen

angående hemmansklyfning

och jordafsöndring den 6 augusti

1881 ; skolande dock denna förordnings

bestämmelser fortfarande

tillämpas i afseende å afsöndring, som

skett innan denna lag trädt i kraft.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 189

2;o Lag

angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket i riket

den 9 november 1866.

Kongl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

Härigenom förordnas, att 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket

i riket den 9 november 1866 skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §• 3 §.

1 mom. Har jord, som hörer till 1 mom. Har jord, som hörer till

by eller till hemman, deri två eller by eller till hemman, deri två eller

s. 33 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

33

Kongl. Maj-.ts förslag:

flera ega del, genom teg- eller storskifte

i flera skiften blifvit lagd; vill

den, som i sådant skifteslag eger ett

eller flera hemman eller en eller flere

hemmansdelar, laga skifte erhålla,

hafve ock der vitsord till, utan att

å teg- eller storskifte meddelad fastställelse

eller eljest ingången och

stadfästad förening må sådant hindra

eller derför i vägen ligga.

2 mom. Ej må redan verkstäld

enskiftesdelning, som vunnit laga kraft,

eller skifte, hvilket enligt Kongl.

Maj-.ts nådiga kungörelse den 20 februari

1821 blifvit såsom enskifte

ansedt och faststäldt, eller laga skifte,

hvarå fastställese meddelats, genom

nytt skifte rubbas, utan så är, att

alla, hvilkas rätt är af frågan beroende,

derom åsämjas.

3 mom. Hafva genom verkstäld

sjösänkning eller annat större vattenafledningsföretag

tillförene sänkaegor

undergått sådan förändring, att de

kunna häfdas såsom åker, och möter

för deras ändamålsenliga brukande

hinder deraf, att vid förut verkstäldt

så beskaffadt skifte, som i 2 mom.

omförmäles, egorna erhållit en för

deras häfdande såsom åker olämplig

indelning eller delvis lemnats oskiftade,

då må, der tjenlig skiftesläggning

ej kan genom egoutbyte beredas,

nytt skifte, utan hinder af bestämmelserna

i nämnda moln., kunna verkställas

å dessa egor jemte den mark,

som med dem ligger i det sammanhang,

att dess intagande i den nya

Utskottets förslag:

flera ega del, genom teg- eller storskifte

i flera skiften blifvit lagd; vill

den, som i sådant skifteslag eger ett

eller flera hemman eller en eller flere

hemmansdelar, laga skifte erhålla,

hafve ock der vitsord till, utan att å

teg- eller storskifte meddelad fastställelse

eller eljest ingången och stadfästad

förening må sådant hindra eller

derför i vägen ligga.

2 mom. Ej må redan verkstäld

enskiftesdelning, som vunnit laga

kraft, eller skifte, hvilket enligt Kongl.

Maj:ts nådiga kungörelse den 20 februari

1821 blifvit såsom enskifte

ansedt och faststäldt, eller laga skifte,

hvarå fastställelse meddelats, genom

nytt skifte rubbas, utan så är, att

alla, hvilkas rätt är af frågan beroende,

derom åsämjas.

3 mom. Hafva genom verkstäld

sjösänkning eller annat större vattenafledningsföretag

tillförene sänka egor

undergått sådan förändring, att de

kunna häfdas såsom åker, och möter

för deras ändamålsenliga brukande

hinder deraf, att vid förut verkstäldt

så beskaffadt skifte, som i 2 mom.

omförmäles, egorna erhållit en för

deras häfdande såsom åker olämplig

indelning eller delvis lemnats oskiftade,

då må, der tjenlig skiftesläggning

ej kan genom egoutbyte beredaSj

nytt skifte, utan hinder af bestämmelserna

i nämnda mom., kunna

verkställas å dessa egor jemte den

mark, som med dem ligger i det

sammanhang, att dess intagande i den

Bill. till Riksd. Bröt. 18HU. 7 Samt. 42 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets Utlåtande N:o 72,

Kongl. Maj:ts förslag:

delningen är för beredande af lämpligt

och redigt skifte oundgängligen

nödigt. Bestrider någon delegare nytt

skifte eller uppstår tvist angående

omfånget af den mark, som bör i

det nya skiftet ingå, behandlas ärendet

efter stadgandet i 89 §.

4 mom. Mark, som vid skifte

blifvit undantagen för delegarnes allmänna

behof, må, utan hinder af bestämmelserna

i 2 mom., skiftas, der

någon delegare det begär och det

finnes kunna ske utan de öfriges

förfång.

5 mom. Har i Gotlands län, före

den i följd af Kongl. Maj:ts nådiga

beslut den 20 december 1850 derstädes

verkstälda indelning i skifteslag,

laga skifte skett och omfattat

allenast en del af egor, som enligt

indelningen utgöra ett skifteslag, ege

det skifte ej annan verkan än storskifte

lagligen tillkommer.

6 mom. Har hemman eller lägenhet

undergått egostyckning, som blifvit

faststäld, må den egostyckning

ej genom skifte rubbas, utan att alla,

hvilkas rätt är af frågan beroende,

derom åsämjas; dock att hvad sålunda

stadgats ej utgör hinder, att

hemmanet eller lägenheten vid förut

verkstäldt skifte tilldelade egor, enligt

föreskriften i 3 mom., uti der omförmälda

fall med annan mark intagas

i nytt skifte.

Utskottets förslag: »

nya delningen är för beredande af

lämpligt och redigt skifte oundgängligen

nödigt. Bestrider någon delegare

nytt skifte eller uppstår tvist

angående omfånget af den mark, som

bör i det nya skiftet ingå, behandlas

ärendet efter stadgandet i 89 §.

4 mom. Mark, som vid skifte

blifvit undantagen för delegarnes allmänna

behof, må, utan hinder af bestämmelserna

i 2 mom., skiftas, der

någon delegare det begär och det

finnes kunna ske utan de öfriges

förfång.

5 mom. Har i Gotlands län, före

den i följd af Kongl. Maj:ts nådiga

beslut den 20 december 1850 derstädes

verkstälda indelning i skifteslag,

laga skifte skett och omfattat

allenast en del af egor, som enligt

indelningen utgöra ett skifteslag, ege

det skifte ej annan verkan än storskifte

lagligen tillkommer.

6 mom. Har hemman eller hemmansdel

undergått egostyckning, som

blifvit faststäld, må den egostyckning

ej genom skifte rubbas, utan att alla,

hvilkas rätt är af frågan beroende,

derom åsämjas; dock att hvad sålunda

stadgats ej utgör hinder, att hemmanet

eller hemmansdelen vid förut

verkstäldt skifte tilldelade egor, enligt

föreskriften i 3 mom., uti der omförmälda

fall med annan mark intagas

i nytt skifte.

58 §.

Kan genom egoutbyte i andra fall, än nu nämnda äro, beqvämlighet

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kong!. Ma jäs förslag: Utskottets förslag:

för odling eller häfd eller annan dylik fördel vinnas, och förena sig jordegare

om sådant utbyte, då må det, utan hinder af skifte eller egostyckning,

som förut faststälts, ske, på sätt i 56 § sägs.

Begäres egoutbytet af anledning 3 § 3 mom. omförmäler, då må det,

utan hinder af skifte eller egostyckning, som förut faststälts, kunna jemväl

utan alla jordegares samtycke ega rum. Sedan i detta fall skiftesmannen

och gode männen afgifvit utlåtande om utbytets företagande, skall, der ej

samtlige tillstädesvarande jordegare deråt nöjas, frågan om utbytets verkställande,

innan vidare åtgärd vidtages, underställas egodelningsrättens

pröfning.

69 §.

Delningsgrund eller måttstock för egors skiftande å landet, så väl

särskilda hemman emellan, som emellan delegare i ett och samma hemman,

vare den, som i lag eller särskilda författningar för vissa landsorter stadgad

är eller framdeles stadgas kan. Äro egorna förut delade genom storskifte,

som efter förra författningar laga kraft vunnit, eller genom sådant skifte,

som i 3 § 2 mom. sägs, eller genom faststäld egostyckning, hafve hvarje

delegare rätt att vid skifte, som sedermera eger rum, tillgodonjuta hvad

efter uppskattning svarar mot de egor, han enligt den förut verkstälda

delningen innehaft; och bör landtmätaren, vid föredragning af frågan om

delningsgrunden, underrätta delegarne ej blott om de särskilda grunder,

hvilka kunna i detta afseende rätteligen antagas, utan ock om de uppskattade

egobelopp, hvilka, enligt hvardera af dessa grunder, komme att

hvarje delegare ungefärligen tillfalla.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

3:o Lag

om ändrad lydelse åt'' 6 § i förordningen angående lagfart å fång

till fast egendom den 16 juni 1875.

Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen angående lagfart å fång

till fast egendom den 16 juni 1875 skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Kongl. Maj:ts förslag:

År lagfart sökt på grund af

testamente, dom eller annan handling,

som ej vunnit laga kraft, må

ansökningen icke bifallas förr än

det visas, att handlingen blifvit

ståndande.

Ä upplåtelse, hvarigenom jord

eller annat från hemman eller lägenhet

afsöndrats, må lagfart ej beviljas

förr än fastställelse å afsöndringen

meddelats.

Utskottets förslag:

År lagfart sökt på grund af

testamente, dom eller annan handling,

som ej vunnit laga kraft, må

ansökningen icke bifallas förr än det

visas, att handlingen blifvit ståndande.

Har egare af hemman till annan

upplåtit del deraf med viss till gränserna

bestämd egovidd att såsom

hemmansdel egas, må lagfart å sådan

upplåtelse ej beviljas förr än egostyckning

å hemmanet blifvit faststäld.

Lag samma vare beträffande upplåtelse

af till egovidden bestämd del

af lägenhet, som ej tillkommit genom

afsöndring.

Lagfart å upplåtelse, hvarigenom

jord eller annat från hemman eller

lägenhet afsöndrats, må ej beviljas,

der upplåtelsen ej är med lag öfverensstämmande;

skolande vid lagfartens

beviljande namn och nummer genom

domstolens försorg det upplåtna

åsättas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897, men ege ej tilllämpning

i fråga om afsöndring, som dessförinnan skett.

4:o Lag

om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning

i fast egendom den 16 juni 1875.

Härigenom förordnas, att 58 § i förordningen angående inteckning i

fast egendom den 16 juni 1875 skall erhålla följande ändrade lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

Lagutskottets Utlåtande N:o 72.

Hvad här ofvan om servitut är sagdt afser icke servitut, som uppkommer

vid laga skifte eller egostyckning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

b) under förutsättning att Riksdagen bifaller hvad utskottet här ofvan

under a) hemstält angående lagbestämmelser beträffande jordafsöndringar,

så vidt desamma afse upphäfvande af nu gällande stadganden om afgäld

derå,

att Riksdagen måtte förklara, att herr Andersons

ifrågavarande motion icke föranleder till vidare yttrande.

Stockholm den 30 april 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservat ioner:

af herrar J. Anderson och Nilsson;

vid 3 § af herr Öländer;

vid 21 § af herrar Hasselrot, von Krusenstjerna, Fröberg, Gustaf Andersson

och Bruzelius.

Herr Fröberg har derjemte begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i utskottets behandling af den del af Kongl. Maj:ts proposition, som angår

egostyckning.

Bill. till Riksd. IVot. 18.9G. 7 Sami. 42 Raft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:113 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring, lag angående än s. 14 i texten