Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén.

1896-03-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1896:35, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

t

>1 m’.]

N:o 35.

Ank. till Riksdagens kansli den 17 mars 1896, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf

efter snickaren Per Gustaf Rilén.

(I. A.)

I ofvannämnda till statsutskottet remitterade proposition (n:o 38) af

den 7 februari innevarande år meddelas, att snickaren Per Gustaf Rilén

och hans hustru Charlotta Rilén, född Hagström, i inbördes testamente af

den 16 september 1849 bestämt, att den af makarne, som öfverlefde den

andra, skulle »med fullkomlig eganderätt» behålla allt hvad i boet funnes.

Den 7 augusti 1885 hade hustrun aflidit, efterlemnande sin bemälde man

och såsom enda kända arfvinge brorsdottern Johanna Lovisa Fock, född

Hagström, enka efter styrmannen Carl Fritiof Fock. Mannen Rilén afled

den 22 juli 1892 vid Sundbyberg i Stockholms län utan att efterlemna

kända arfvingar. Den efter honom den 20 oktober samma år förrättade

bouppteckning utvisade en behållning af 4,664 kronor 39 öre.

Efter Riléns död hade enkan Fock, under uppgift att Rilén i lifstiden

gjort muntligt testamente till hennes förmån, låtit till bestyrkande häraf

och i bevakningsändamål vid Sollentuna häradsrätt såsom vittnen den 23

Bill. till Riksd. Prat. 1896. 4 Sami. 1 Afd. 31 Käft. (N:is 35—77). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

januari 1893 afhöra filaren Anders Lindberg från Sundbyberg och hans

hustru Margaretha Elisabeth Lindberg, född Ek, dervid, enligt hvad af

det vid förhöret förda protokoll inhemtats, bemälda personer intygat:

1 :o Lindberg, att vittnet åtskillig tid, innan Rilén aflidit, vid ett tillfälle

besökt Rilén i dennes bostad, dervid Rilén för vittnet omtalat, att

han förut skickat efter en son till enkan Fock, för att denne skulle

sätta upp Riléns testamente, men att den sistnämndes dåvarande tjenarinna,

vid namn Augusta Wiberg, sagt Rilén, att det ej ginge an, att

sonen Fock skulle skrifva testamente, hvarigenom hans moder finge

något sig tillerkändt, samt att Rilén vid samma tillfälle sagt, att enkan

Fock skulle »ha allt», fastän det nog icke ginge an, att hennes son

skrefve hans testamente; och hade Rilén vid samma tillfälle fält yttrande

om, att de så kallade »utilisterna» skulle få en summa af ett- eller tvåhundra

kronor utaf hans qvarlåtenskap; 2:o) hustru Lindberg, att vittnet,

som sedan fem år tillbaka skött Rilén och äfven varit hos honom samma

dag han aflidit, vid upprepade tillfällen hört Rilén yttra, att han icke

hade någon annan slägting än enkan Fock, hvilken han ville skänka all

sin qvarlåtenskap; att Rilén vid något tillfälle för vittnet omtalat, att

enkan Focks son på hans begäran varit hos honom för att uppsätta ett

testamente till enkan Fock, ehuru sådant icke blifvit uppsatt, af anledning

att förenämnda Augusta Wiberg sagt Rilén, att det icke ginge

för sig, att sonen skrefve testamente till moderns fördel, samt att Rilén

jemväl vid ett tillfälle yttrat, att Augusta Wiberg icke skulle bekomma

något efter honom. Härjemte hade vittnena sammanstämmande intygat,

att de åtta dagar innan Rilén aflidit, under det att han ännu varit vid

full sans och egt klart förstånd, samtidigt innevarit hos honom, dervid

Rilén till vittnena yttrat, att hustru Fock »skulle hafva allt», hvarjemte

han tillagt en önskan, att vittnena skulle gå efter en kamrer Norman för

att härom uppsätta skriftligt förordnande, ehuru denne af någon anledning

icke sedermera infunnit sig.

Då några arfvingar efter Rilén icke inom natt och år från dödsfallet

anmält sig, hade, enligt hvad i den kongl. propositionen vidare

meddelas, kaminaradvokatfiskalsembetet till Sollentuna häradsrätt instämt

enkan Fock äfvensom vaktmästaren i Stockholms stads förmyndarekammare

Gustaf Liljeqvist, den sistnämnde i egenskap af god man för Riléns

okända arfvingar, med yrkande att, då ofvan oinförmälda af Rilén fälda

yttranden icke vore att anse såsom i laga ordning tillkommet testamente,

enkan Focks anspråk på qvarlåtenskapen efter Rilén måtte ogillas och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

3

qvarlåtenskapen såsom danaarf tillerkännas Kongl. Maj:t och kronan, äfvensom

Liljeqvist förpligta^ att redovisa qvarlåtenskapen jemte ränta.

Genom utslag den 4 december 1894 hade häradsrätten förklarat de af

enkan Fock såsom testamente bevakade muntliga yttranden af Rilén icke

utgöra hinder för Kongl. Maj:t och kronan att komma i besittning af

qvarlåtenskapen efter Rilén, hvarjemte Liljeqvist förpligtats att i sin ofvanberörda

egenskap afgifva redovisning öfver sin förvaltning. Sedan enkan

Fock och Liljeqvist hos Svea hofrätt fullföljt talan mot häradsrättens berörda

utslag, hade samma utslag genom hofrättens den 20 december 1895

meddelade, numera laga kraftvunna dom blifvit faststäldt.

Redan innan häradsrättens utslag meddelades, hade i en till Kongl.

Maj:t ingifven skrift enkan Fock, med åberopande af hvad vid ofvan

omförmälda vittnesförhör förekommit, anhållit, att kronans rätt till ifrågavarande

qvarlåtenskap måtte till hennes förmån efterskänkas, dervid enkan

Fock medelst intyg af vederbörande pastorsembete och roteman i Stockholm

styrkt, att hon vore född den 1 augusti 1884 och befunne sig i

torftiga och knappa omständigheter. Samtidigt hade jemväl Liljeqvist i

särskild ansökning hos Kongl. Maj:t anhållit, att han, som på god tro

till enkan Fock af boets tillgångar utlemnat dels kontant 10 kronor och

dels åtskillig, å en ansökningen bifogad förteckning upptagen lösegendom

till ett värde af sammanlagdt 301 kronor 50 öre, måtte, derest qvarlåtenskapen

efter Rilén komme att såsom danaarf tillfalla kronan och

enkan Focks berörda framställning ej vunne afseende, varda befriad från

redovisningsskyldighet för hvad han sålunda till enkan Fock utlemnat.

I anledning af berörda ansökningar hade utlåtande afgifvits af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, som icke funnit skäl föreligga

att tillstyrka efterskänkande af ifrågavarande danaarfsmedel ens i den

del, Liljeqvists ansökning afsåge.

Kainmaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningarne

hördt, hade i sitt utlåtande anfört, att Liljeqvist numera till embetet

redovisat ej mindre den till enkan Fock utlemnade egendomen med dess

å den vid ofvanberörda ansökning fogade förteckning upptagna värde, än

äfven boets öfriga behållning, eller tillsammans 5,306 kronor 40 öre,

som sedermera inlevererats i kronans kassa; att emellertid danaarfvet i

sin helhet, sedan den embetet tillkommande aktoratsprovisionen utanordnats,

utgjorde ett ograveradt belopp af 4,775 kronor 76 öre, som i statskontoret

innestode; att, enligt hvad embetet inhemtat, enkan Fock till sitt

uppehälle användt den af Liljeqvist till henne på god tro utlemnade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 35.

egendom; samt att, på sätt instrument öfver den 1 september 1885 förrättad

bouppteckning efter Riléns framlidna hustru, ofvanbemälda Charlotta

Rilén, född Hagströin, utvisade, behållningen i boet då utgjorde

8,820 kronor, hvaraf enkan Fock såsom enda kända och närmaste arfvinge

lagligen bort tillkomma hälften eller 1,910 kronor, derest ofvannämnda

inbördes testamente mellan inakarne ej funnits eller samma testamente

afsett endast dispositionsrätten till egendomen under den efterlefvande

makens lifstid; och hade kainmaradvokatfiskalsembetet, då det under sådana

förhållanden synts billigt, att kronan till enkan Focks förmån afafstode

från den på nu antydda omständigheter grundade rätt, i betraktande

jemväl af enkan Focks styrkta fattigdom, tillstyrkt, att ansökningarne

måtte på det sätt bifallas, att af ifrågavarande danaarfsmedel finge

utbetalas dels till enkan Fock 1,598 kronor 50 öre, motsvarande skilnaden

mellan nyss berörda 1,910 kronor och bouppteckningsvärdet af

den lösegendom jemte det kontanta belopp, enkan Fock redan bekommit,

dels ock till vaktmästaren Liljeqvist 811 kronor 50 öre.

Med afseende af hvad i ärendet sålunda förekommit, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande danaarfsmedel

måtte utbetalas till enkan Johanna Lovisa Fock, född Hagström, ett

tusen femhundra nittioåtta kronor 50 öre samt till vaktmästaren Gustaf

Liljeqvist trehundraelfva kronor 50 öre.

Utskottet, som emot hvad Kongl. Maj:t i förenämnda hänseende

föreslagit icke haft något att erinra, hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 mars 1896.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1896:36 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj;ts ■proposition angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf s. 4 i texten