Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående allmänna bevillningen. \ •

1897-04-30 · 197 sidor, varav 172 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 172 av 197 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1897:19, Betänkande, angående allmänna bevillningen. \ •

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1897, kl. 4 e. m.

Betänkande, angående allmänna bevillningen.

\ • (2:a A.)

Sedan bevillningsutskottet förehaft till behandling dels Kongl.

Maj:ts proposition n:o 29, med förslag till ny förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst, och dels samtliga till

utskottet hänvisade motioner rörande allmänna bevillningen, får utskottet

jemlikt 40 § riksdagsordningen häröfver afgifva betänkande.

Uti berörda proposition har Kongl. Maj:t, under åberopande af

ett dervid fogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för

den 26 sistlidne februari, föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen

bilagdt förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst jemte instruktion för taxeringsmyndigheterna; varande

detta förslag af den lydelse, här nedan finnes intagen.

Rörande förevarande författningsförslags tillkomst anser sig utskottet

till en början böra meddela följande:

Uti den finansplan, som vid 1892 års urtima riksdag framlades i

sammanhang med Kongl. Maj:ts propositioner angående förbättrad härordning

och grundskatternas afskrifning, anförde chefen för finansdepartementet

beträffande sättet för ersättandet af de statsinkomster,

hvilka genom grundskatternas afskrifning skulle komma att eftergifvas,

att ifrågavarande statstillgång bestode af direkt skatt samt att medel

till densammas ersättande borde anskaffas, icke genom indirekta

Bih. till Biksd. Prof. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Häft. (N:o 19.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

kousumtionsskatter utan genom direkta och förmögenhetsskatter, bland

hvilka närmast erbjöde sig skatt på fastighet och inkomst, arfsskatt

och annan stämpelskatt. I sammanhang med nämnda finansplan påpekades

behofvet af eu revision af bevillningsförordningens bestämmelser

i syfte dels att åvägabringa en mera likformig tillämpning af desamma,

dels att med beskattning på ett verksammare sätt, än för närvarande

egde rum, träffa vissa inkomstarter, hvaribland särskilt framhöllos

afkastningen af skog och inkomsten af kapital.

I öfverensstämmelse härmed uttalade Riksdagen i skrifvelse till

Kougl. Maj:t den 27 november 1892 såsom sin åsigt, att det starkare

anlitande af den direkta beskattningen för statsbehofvens täckande,

som enligt den framlagda finansplanen skulle komma att ega rum och

som Riksdagen lika med departementschefen ansåge vara fullt rigtigt

samt med rättvisa och billighet öfverensstämmande, oeftergifligt förutsatte

en revision af bevillningsförordningens bestämmelser i syfte

såväl att i allmänhet öka deras effektivitet som ock att, på sätt af

departementschefen antydts, åvägabringa en mera likformig tillämpning

af förordningen samt särskildt med beskattning på ett verksammare

sätt, än för närvarande egde rum, träffa vissa inkomstarter. I skrifvelsen

yttrades vidare, bland annat: Vissa vid Riksdagen väckta motioner

åsyftade jemväl, att den ifrågasatta nya inkomst- och fastighetsskatten

under en eller annan form måtte så anordnas, att ej blott

skattebördan för de lägst taxerade i högre grad än hittills lättades,

utan äfven denna börda så fördelades, att den med ökad tyngd träffade

de högre taxerade. Att sistnämnda grundsats, som i en del nyare

utländska skattelagar tillämpats, vid det tillämnade revisionsarbetet

borde göras till föremål för noggrann pröfning, syntes Riksdagen

uppenbart; men då det här gälde en för oss hittills främmande skattenorm,

om hvars förmåga af verklig statsfinansiel effektivitet i vårt på

mera betydande förmögenheter jemförelsevis blottade land meningarna

torde vara ganska delade, funne Riksdagen sig lika litet kunna förorda

någon omedelbar tillämpning af samma skattenorm, som Riksdagen

trodde sig i detta sammanhang böra närmare ingå på denna fråga.

Dock ansåge sig Riksdagen böra framhålla, att det med den ifrågavarande

principen åsyftade målet, eller de större förmögenheternas

relativt högre beskattande, lämpligare torde kunna vinnas på andra för

den rådande uppfattningen måhända mindre främmande sätt, såsom

exempelvis genom ett kraftigare anlitande och vidare utvecklande af

vissa arter stämpelskatt. Särskildt arfsskatten, åt hvilken, enligt Riksdagens

mening, en vigtigare plats inom vår skattelagstiftning, än den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 19. B

för närvarande egde, borde inrymmas, vore den skattetitel, som företrädesvis

egnade sig för tillämpning af den progressiva beskattningsprincipen.

Under uttalande af de åsigter, Riksdagen sålunda och i öfriga

delar af skrifvelseu gjort gällande angående ifrågavarande finansplan,

anhöll urtima Riksdagen, det Kongl. Maj:t täcktes, med ledning af

nämnda uttalande, låta utarbeta och för Riksdagen i mån af behof

framlägga förslag till den enligt samma finansplan afsedda beskattning.

Sedan Kongl. Maj:t med anledning af denna Riksdagens skrifvelse

den 19 maj 1893 bemyndigat chefen för finansdepartementet att för

beredande af föreliggande frågor angående förändringar i skatteväsendet

tillkalla de personer, hvilkas biträde han funne nödigt anlita, uppdrog

departementschefen den 24 maj samma år åt utsedde komiterade att deltaga

i beredningen af omförmälda frågor. Efter det desse komiterade den

27 oktober 1893 afgifvit förslag till ny stämpelförordning, inkommo komiterade

den 2 november 1894 till Kongl. Maj:t med betänkande och

förslag till förordning angående inkomstbevillning. Detta förslag innehöll,

såsom uti nedan omförmälda, af kammarrätten deröfver afgifna

utlåtande omnämndes, hufvudsakligen följande finera principiela förändringar

i gällande förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst.

l:o) borttagande af den nuvarande fastighetsbevillningen och dess

ersättande i allmänhet med bevillning för inkomst af fast egendom,

hvilken inkomst skulle beräknas för jordbruksfastighet till 6 procent

och för annan fastighet till 5 procent af fastighetens taxeringsvärde,

dock med rätt till afdrag för ränta å intecknad gäld intill högst 40

procent af den beräknade inkomstens belopp;

2:o) införande såsom regel af ren inkomstbevillning för afkastning

af skog utöfver husbehofvet samt öfver hufvud för sådan afkastning af

jordbruksfastighet, som vunnes derigenom, att fastigheten användes för

annat ändamål än jordbruk; i följd hvaraf föreslogs, att vid bestämmande

af taxeringsvärde å jordbruksfastighet hänsyn icke skulle tagas till

tillgång å fiske utöfver husbehof eller till den afkastning, som erhölles

derigenom, att någon del af fastigheten användes för annat ändamål

än jordbruk, ej heller till tillgång å växande skog utöfver husbehof,

med undantag för skogsområde, som innehades af staten, i afseende å

hvilket icke blott skogsmarkens utan äfven växande skogens värde

skulle inbegripas i taxeringsvärdet;

3:o) förhöjning i beviliningon för inkomst af kapital, hvarmed

*örstodes ränta å obligationer och å utlånade penningar, sålunda att för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

bevillningens påförande sådan ränteinkomst skulle förhöjas med hälften

af dess verkliga belopp; äfvensom införande af skyldighet för landsting,

hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter att erlägga

bevillning för inkomst af kapital samt borttagande af den för hypoteksbanker,

hypoteksföreningar, sparbanker samt ränte- och kapitalförsäkringsanstaiter

gällande frihet från inkomstbevillning;

4:o) beskattning af aktiebolags och enskild sedelutgifvande banks

inkomst icke blott, såsom för närvarande, genom att bolaget och banken

påfördes bevillning för inkomsten, utan äfven derigenom att vederbörande

delegare skulle blifva underkastad bevillning för sin utdelning

från bolaget eller banken;

5:o) medgifvande af afdrag vid iukomsttaxeringen för ränta å

skuld icke blott vid taxering för inkomst af kapital och af rörelse utan

äfven, såsom ofvan under l:o) nämnts, vid taxering för inkomst af fast

egendom för ränta å intecknad gäld äfvensom vid taxering för annan

inkomst än af fastighet, kapital eller näring, med högst 20 procent af

inkomstens belopp; samt utvidgning af den nu medgifna rätten till

bevillningsfrihet och lindring i bevillningen; och

6:o) införande äf en vidsträcktare förpligtelse än den nuvarande

för skattskyldig att till ledning vid taxeringen lemna uppgifter om sin

inkomst.

Angående den obligatoriska sjelfdeklaration, som sålunda af komiterade

föreslogs, anfördes uti motiven till författningsförslaget följande:

»För åstadkommande af en jemlik beskattning är det icke nog,

att grunderna för skatfen öfverensstämma med rättvisa och billighet.

Det erfordras äfven, att man anlitar till buds stående praktiska medel

för en i möjligaste män riktig taxering af inkomsten. Ett medel för

detta ändamål är naturligtvis taxeringsmännens sakkunskap i allmänhet

och de upplysningar, desse med afseende å taxeringen kunna på mera

enskild väg förskaffa sig. Med ensamt detta medel — hvilket dock

är af stort värde, der taxeringen, såsom hos oss, verkställes af de skattskyldiges

egna representanter, valde inom och för ett mindre beskattningsområde

— kan man emellertid icke ernå en tillfredsställande taxering

vid beskattning efter allmänna inkomstskattens grunder med de

mångskiftande och grannlaga förhållanden, hvilka dervid måste beaktas,

utan jemväl andra hjelpmedel måste anlitas. Ett sådant har man

funnit i upplysningar, hvilka myndigheter och inrättningar samt arbetsgivare

och i allmänhet personer, som befinna sig i den ställning till

andra skattskyldige, att de kunna lemna tillförlitliga uppgifter om deras

inkomster, ålagts att meddela. Häraf har äfven gällande bevillnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

förordning begagnat sig, såsom dess 14, 16 och 17 §§ utvisa. Men

att icke ens med tillhjelp af detta medel ett tillförlitligt taxeringsresultat

i något större omfattning kan vinnas, ligger i sakens natur

och bestyrkes äfvenledes af förhållandena hos oss. Det är också numera

en allmänt icke blott i teorien erkänd utan jemväl i lagstiftningen

tillämpad grundsats, att den rena inkomstskatten för sin tillämpning

med nödvändighet kräfver, att man vid taxeringen begagnar sig

af den enda fullt tillförlitliga källan för vinnande af kännedom om den

skattskyldiges inkomst, nemligen hans egna upplysningar i detta hänseende,

eller med andra ord, inkomstskatten måste för att verka rättvist

förbindas med obligatorisk sjelf deklaration. Äfven i vår lagstiftning har

denna grundsats på olika tider mer eller mindre vunnit erkännande.

Så innehöllo de i början af vårt nuvarande statsskick utfärdade bevillningsförordningar

föreskrifter, hvarigenom ej mindre skattskyldig ålades

att lemna uppgifter till ledning för sin taxering än äfven ansvarspåföljder

stadgades för origtig eller uteblifven uppgift, hvilka föreskrifter

dock, på grund af det klass-skattesystem, hvarpå inkomstbeskattningen

då var byggd, icke kommo till sin fulla rätt, likasom de ock sedermera,

i den mån statsbehofven tilläto allmänna bevillningens minskande, bortföllo

eller modifierades. Den komité, hvars förslag till ny författning

angående allmänna bevillningens utgörande låg till grund för 1861 års

bevillningsstadga, ville visserligen icke förorda fullständigt deklarationstvång,

men föreslog dock ganska vidtgående bestämmelser i ämnet,

hvilka emellertid vid förslagets pröfning hos Rikets Ständer nästan utan

undantag uteslötos. Så väl förberedande skattejemkningskomitén som

skatteregleringskomitén ansågo sig böra, för att anföra sistnämnda komités

yttrande, »afstå från försöket att i vår skattelagstiftning införa

nyheten af obligatorisk sjelfdeklaration». Nu gällande bevillningsförordning

afviker dock i ej oväsentliga delar från de bestämmelser,

som i detta afseende funnos meddelade uti 1861 års bevillningsstadga.

Deklarationstvång eger nemligen rum för vissa bolag samt vilkorligt

för annan skattskyldig, i fall uppmaning att lemna uppgift tillställes

honom af bevillningsberedningens ordförande. Den beredningsordförauden

sålunda lemnade rätt lärer dock mera sällan användas; och för

öfrigt må erinras, att deklarationstvånget i detta fall är endast indirekt,

i det att den skattskyldige genom underlåtenhet att efterkomma uppmaningen

icke utsätter sig för annat äfventyr än förlust af talan mot

pröfningsnämndens beslut, i beskattningsfrågan. Häraf äfvensom af den

omständighet, att ingen menlig påföljd är stadgad för falsk uppgift,

torde kunna förklaras, att den sålunda stadgade deklarationsskyldig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

heten blifvit utan större betydelse för taxeringen. Taxeringsmyndigheterna

hafva i saknad af tillförlitliga upplysningar om de skattskyldiges

inkomster alltmera måst begagna sig af den nödfallsutväg,

som i 13 § af instruktionen för taxeringsmyndigheterna anbefalles för

taxering af ett visst slags inkomst, nemligen presumtion på grund af

yttre kännetecken, ett förfaringssätt, som lemnar fritt spelrum åt godtycket,

och för öfrigt är oförenligt med de grunder, på hvilka allmänna

inkomstskatten hvilar.

I denna brist på tillräckligt faktiskt underlag för taxeringen har

man utan allt tvifvel att söka en af de förnämsta orsakerna till den

öfverklagade bristen på jemlikhet i inkomstbevillningen. Inkomster, om

hvilkas belopp fullt exakta uppgifter tillhandahållas taxeringsmyndigheterna,

såsom fallet är t. ex. med aflöningsförmåner vid allmän och

i vissa fall äfven vid enskild tjenst, taxeras till fulla beloppet, under

det att andra inkomster, särskildt kapitalisternas samt de större handelsoch

industriidkarnes, ofta nog till en betydlig del undgå taxering. Vill

man undanrödja denna brist och åstadkomma en verkligt rättvis och

jemlik beskattning, är detta för visso icke möjligt på annan väg än

genom fullständigt införande af obligatorisk sjelfdeklaration. En sådan

åtgärd har ofta förut påyrkats, men frågan har städse fallit, mindre på

grund af något allmännare underskattande af sådan deklarations betydelse

för en noggrann taxering än på grund af praktiska betänkligheter

mot den ifrågavarande grundsatsens fullständiga genomförande.

Man har åberopat de skattskyldiges obenägenhet i allmänhet att lemna

exakta uppgifter om sin inkomst och den deraf alstrade faran för origtiga

och vilseledande deklarationer samt tillika anfört, att man i den

allmänna sedlighetens intresse borde undvika bestämmelser, som verkade

i riktning att bereda de mindre samvetsgranna samhällsmedlemmarne

fördelar på de mera rättrådiges bekostnad. Dessa skäl torde

dock icke väga särdeles tungt. Hvad i och för sig obenägenheten att

lemna uppgifter angår, beror denna väl i allmänhet antingen på önskan

att i större eller mindre mån undandraga sig den enligt faststälda

grunder belöpande skatt, i hvilket fall det, såsom med rätta anmärkts,

är lagstiftarens pligt att icke vika undan för en sådan sträfvan, eller

ock är den skattskyldige för sin kredits skull eller af andra skäl motvillig

att blotta eu mindre god ekonomisk ställning. Ett sådant bemödande

må nu i och för sig kunna vara mindre lofvärdt. Inom skattelagstiftningens

uppgift torde det dock icke falla att motarbeta detsamma.

Vill den skattskyldige i sitt eget, verkliga eller förmenta intresse uppgifva

sin inkomst högre än den är och förty erlägga högre skatt än

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

honom åligger, bör sådant honom icke förmenas. Följaktligen bör vid

fastställande af deklarationsformulär tillses, att en sådan möjlighet hålles

den skattskyldige öppen, hvilket kan ske t. ex. derigenom, att den

skattskyldige tillförbindes uppgifva, icke att hans inkomst utgjort så

och så mycket, utan att densamma icke öfverstigit visst belopp. Med

origtiga uppgifter bör sålunda förstås endast sådana, som skulle leda

till för låg taxering; men faran för dylika uppgifter torde väsentligen

kunna förebyggas genom lämpliga ansvarsbestämmelser samt genom

en verksam kontroll å uppgifternas sanningsenlighet, för hvilken kontroll

uppgifternas eget innehåll bör lemna en värderik utgångspunkt. Dessa

ansvarsbestämmelser och denna kontroll böra väl för ty kunna anses

eguade att förekomma den befarade olägenheten, att sjelfdeklarationen

skulle verka såsom en premie för bristande samvetsgrannhet i uppgifter

och sålunda motverka den allmänna sedligheten. För öfrigt kan i afseende

å denna anmärkning erinras, att i vår tid den allmänt medborgerliga

pligtkänslan väl får antagas vara så pass utvecklad, att den

allmänna sedligheten icke löper större fara genom sjelfdeklarationen

än vid andra i det dagliga lifvet förekommande fall af kollision mellan

pligt och intresse.

Mera vigt kunde man vara frestad tillmäta hänsynen till den

större eller mindre grad af inqvisitoriskt förfarande från taxeringsmyndigheternas

sida, som den obligatoriska sjelfdeklarationen medför.

Det finnes dock mycket, som talar för, att man öfverskattat vigten af

de mot sjelfdeklarationsprincipen ur denna synpunkt framstälda betänkligheter,

hvilka för öfrigt i sjelfva verket rigta sig mot inkomstskattesystemet

såsom sådant. I berörda hänseende torde endast behöfva

erinras om, hurusom ett folk, hvilket ställer den personliga friheten så

högt som det engelska, funnit sig i deklarationstvånget och dess följder,

samt att detsamma för öfrigt finnes stadgadt i nästan alla utländska

inkomstskattelagar.

Icke synnerligen mera värde kan man, enligt hvad erfarenheten

från andra länder gifvit vid handen, tillägga farhågan för de tekniska

svårigheter, deklarationsförfarandet skulle möta. Man har i detta afseende

särskilt åberopat svårigheten för många skattskyldige, hvilka

icke begagna sig af en ordnad bokföring, att redogöra för sina inkomster

och utgifter; men denna svårighet torde vara undanröjd dermed,

att deklarationstvånget icke utsträckes till de smärre inkomsttagarne,

hvilka väl nästan uteslutande skulle vara de, för hvilka denna

svårighet komme att hafva betydelse. Dessutom bör märkas, att med

det sätt för taxering af inkomst af fast egendom, sorn af komiterade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 19.

föreslagits, deklaration rörande sådan inkomst icke erfordras, hvilken

omständighet väl i väsentlig mån inskränker antalet af de skattskyldige,

för hvilka sådan svårighet kunde ifrågakomma. En stor del af

de svårigheter, som i öfrigt kunna möta för deklarationens behöriga

fullgörande, kunna naturligtvis högst betydligt underlättas genom tillhandahållande

af praktiskt uppstälda och eljest ändamålsenliga formulär

och genom beredande af tillfälle för den skattskyldige att, på begäran,

erhålla kostnadsfri upplysning om honom åliggande uppgiftsskyldighet

och sättet för dess fullgörande o. s. v.

Den omständighet, att för framtiden medelst allmänna bevillningen

torde komma att uttagas högre skattebidrag än tillförene, innebär otvifvelaktigt

ett särskildt skäl för lagstiftaren att snarast undanrödja de olägenheter,

som bristen på sjelfdeklaration medför. Frågan gäller också

numera, enligt komiterades åsigt, icke huruvida obligatorisk sjelfdeklaration

bör införas, utan endast sättet, hvarpå den bör anordnas. Ju

strängare principen genomföres, desto mindre utrymme lemnas för

ojemnhet i taxeringen, men desto känbarare blifver naturligtvis också

det inqvisitoriska momentet i förfarandet. Vid afgörandet af frågan,

huru långt man här vid lag lämpligen bör gå, gäller det att väga fördelarne

å ena sidan mot olägenheterna å den andra. Till en början

är det otvifvelaktigt nödigt att såsom regel stadga skyldighet för vederbörande

att äfven utan föregående anmaning deklarera. Vidare kan man,

enligt hvad erfarenheten gifver vid handen, icke, såvida man vill vinna

ett nöjaktigt resultat, inskränka sig till att stadga ett sådant, indirekt

tvång, som gällande bevillningsförordning tillitat i bestämmelsen om

förlust af besvärsrätt i fall af uteblifven deklaration. Gent emot en

tredskande skattskyldig blifver det enda verksamma medlet att framtvinga

uppgiften ett stadgande af direkt ansvarspåföljd, hvilken komiterade

ansett lämpligen kunna, såsom i Preussen, bestå i skattens förhöjning

med vissa procent eller, hvilket gifver samma resultat men

förenklar debiteringen, motsvarande förhöjning af taxerade inkomsten.

Komiterade hafva dock ansett, att denna strängare påföljd lämpligen

borde inträda endast i det fall, att den skattskyldige, oaktadt honom

tillstäld anmaning att inkomma med uteblifven uppgift, likväl underlåter

att fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

Men det är icke nog, att uppgifterna aflernnas. Man måste äfven

förskaffa sig garanti för deras tillförlitlighet. Till den ändan är det

nödvändigt icke blott att stadga ansvar för veterligen origtig uppgift

utan äfven att inrätta en verksam kontroll å de aflemnade uppgifternas

innehåll. Ingenstädes har man nöjt sig med att efter ett blott konsta
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

terande, att de skattskyldiges egna uppgifter icke äro bevisligen felaktiga,

lägga dessa till grund för bevillningens påförande. Äfven der,

hvarest man vid taxeringen utgår från dessa uppgifter och icke använder

dem endast för åstadkommande af rättelse i ett på förhand

uppgjordt taxeringsförslag, eger dock en verklig taxering rum, i det

man ingalunda försummar att tillgodogöra sig de hjelpmedel, som kunna

tjena till kontroll å deklarationerna och vid sidan af dessa bidraga till

en rigtig uppskattning. Långt ifrån att våra nuvarande uppskattningsnämnder

skulle blifva öfverflödiga i och med sjelfdeklarationens införande,

är det tvärtom just med hänsyn till nyssberörda kontroll af

vigt, att dessa nämnders sammansättning är på ett nöjaktigt sätt ordnad.

Icke minst ur denna synpunkt har det synts komiterade vara af

stor vigt, att ledningen af beviliningsberedningens arbeten och de synnerligen

vigtiga förberedande åtgärderna derför läggas i händerna på

en person, som erhållit förordnande, icke såsom nu för endast ett år,

utan för längre tid. Utan tvifvel skulle man såsom följd af en

sådan ändring kunna af beredningarnes ordförande tillförse sig icke

blott vidgad personalkännedom och större författningskunskap, utan

äfven ökadt intresse för de med befattningen förenade åligganden,

hvarigenom likasom ock genom kontinuiteten i ärendenas behandling

ökad säkerhet skulle vinnas för en noggrann taxering.

I och för den erforderliga kontrollen å deklarationernas innehåll

har man, såsom ofvan anmärkte, en värderik utgångspunkt i deklarationerna

sjelfva. Det gäller emellertid med afseende härå att få dessa

så affattade, att de, utan att förorsaka den skattskyldige allt för känbar

obehag, lemna största möjliga ledning för kontrollen. I fråga om

det, enligt komiterades åsigt, lämpligaste sättet att nå detta mål, hänvisa

komiterade till författningsförslaget och den speciella motiveringen.

I detta sammanhang må emellertid äfven påpekas betydelsen för den

ifrågavarande kontrollen af det föreslagna stadgandet, att skattskyldig,

som vill för ränta å skuld njuta afdrag från annan inkomst än sådan,

som härflyter af handel eller näring, skall meddela upplysning om

fordringsegarens namn, skuldsummans storlek samt räntefoten.

För deklarationernas behöriga kontrollerande hafva komiterade

förestält sig, att beskattningsmyndigheterna lämpligen borde ytterligare

hafva att tillgå, förutom egen kännedom om personer och förhållanden,

hufvudsakligen följande hjelpmedel, nemligen: a) befogenhet att i mån

af behof infordra särskilda upplysningar från skattskyldig, utöfver hvad

deklarationen innehåller, b) vissa uppgifter från tredje man, i hufvudBih.

till Riksd. Prot. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Uåft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

saklig öfverensstämmelse med hvad nu är stadgadt, c) styrelse- och

revisionsberättelser från vissa verk eller bolag, samt d) ovilkorlig rätt

för ordförande i bevillningsberedning och kronoombud att taga del af

sådana hos domare eller domstol förvarade handlingar, som i beskattningsafseende

kunna tjena till ledning.

Att såsom i åtskilliga främmande länder tillåta de skattskyldiges

inkallande till muntligt förhör eller fordra deklarationernas edfästande

eller påbjuda taxeringslängdernas offentliggörande med mera dylikt

torde deremot icke böra ifrågakomma.

Ansvaret för felaktig deklaration torde, såväl för att kunna tilllämpas

omedelbart af taxeringsmyndigheterna som med hänsyn till

lämpligheten af dess redovisning i samband med bevillningen, höra, i

likhet med ansvaret för underlåtenhet att deklarera, åläggas i form af

förhöjd bevillning, hvilken komiterade, i betraktande af den ökade

kommunala skattskyldighet, som deraf blifver en följd, ansett icke hora

sättas högre än dubbelt mot hvad som undansnillats. Men äfven i det

fall, att inkomst undgått bevillning af annan'' orsak än till följd af afsigtligt

felaktig deklaration, bör, så snart sådant upptäckes, bevillning

påföras för dylik obeskattad inkomst. För sådan eftertaxering, vare sig

den grundas på felaktig deklaration eller icke, har en särskild preskriptionstid

af fem år synts lämpligen kunna stadgas. Så väl i ena som

andra fallet lärer, för den händelse att den skattskyldige aflidit, bevillningen

böra påföras dödsboet. Har arfskifte egt rum, bör enskild

dödsbodelegare svara för hvad af bevillningen å hans lott i boet belöper

men i intet fall med mera än hela sin lott. Samtliga eftertaxeringen

rörande bestämmelser hafva synts böra i ett sammanhang upptagas.

Sambandet mellan bevillningen och den kommunala beskattningen

har, såsom naturligt är, vållat en mängd svårigheter vid komiterades

försök till ombildning af allmänna bevillningen i rigtning mot en allmän

inkomstskatt. Icke minst bland dessa har varit svårigheten att

utfinna bestämmelser, genom hvilka möjlighet kunde beredas taxeringsmyndigheterna

att vinna kännedom om den skattskyldiges totalinkomst,

hvarförutan en rättvis beskattning enligt allmänna inkomstskattens grunder

icke kan åvägabringas. Då det med afseende å nyssberörda samband

mellan bevillningen och kommunalbeskattningen är nödigt att

bibehålla gällande bestämmelser om taxeringsort, lärer sådan kännedom

svårligen kunna taxeringsmyndigheterna beredas på annat sätt än komiterade

föreslagit, nemligen dels genom åläggande för deklarationsskyldig

att i deklarationen angifva, huruvida lian å annan ort eger

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 11

eller innehafver fastighet, äfvensom huruvida och till hvilket belopp

han eljest åtnjuter-inkomst, som skall å annan ort beskattas, dels ock

genom föreskrift om kommunikation taxeringsmyndigheterna emellan,

på sätt förslagets 40 § utvisar.»

Beträffande de skäl, som af komiterade anfördes för öfriga föreslagna

ändringar i grunderna för allmänna bevillningen tillåter sig

utskottet hänvisa till de vid komitébetänkandet fogade motiv.

Öfver komiterades förslag afgaf häruppå kammarrätten, efter att

hafva inhemtat yttranden från öfverståthållareembetet och Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i rikets samtliga län, den 25 april 1895 utlåtande,

deruti kammarrätten på utförligt anförda skäl afstyrkte, att förslaget

i hvad det afsåge beskattning af fastighet, afkastning af skog derunder

inbegripen, samt beskattning af rånte- och kapitalinkomst äfvensom af

inkomst af aktier och banklotter lades till grund för ny bevillningsförordning,

samt hemstälde, att komiterades förslag i öfriga principiela

delar icke utan väsentliga, af kammarrätten antydda modifikationer och

förändringar måtte vinna afseende.

Kongl. Maj:t uppdrog härefter åt en komité att inkomma med

yttrande i fråga ej mindre om lämpligheten af de utaf 1894 års komiterade

föreslagna nya beskattningsgrundsatsers upptagande i bevillningsförordningen

än äfven om det sätt, hvarpå sagda grundsatser blifvit i författningsförslaget

tillämpade. Denna komité anförde uti den 9 december

1895 afgifvet utlåtande, bland annat, följande:

l:o) beträffande de föreslagna ändringarna i grunderna för fastighetsbeskattningen:

Otvifvelaktigt vore väl, att inkomstbeskattningens

utsträckande äfven till inkomst af fast egendom i många afseenden

skulle medföra fördelar ur synpunkten af skatteförmågans vederbörliga

beaktande. Det torde dock kunna ifrågasättas, om en rättvis beskattning

af den fasta egendomen vore praktiskt utförbar eller ens principielt

möjlig med anlitande endast och allenast af den rena inkomstskatten.

Den fasta egendomen såsom sådan hade i alla tider och i så

godt som alla civiliserade stater ansetts såsom ett särskilt framstående

skatteobjekt. Flera skäl kunde till stöd för en sådan åsigt åberopas,

och ett sakförhållande vore, att i alla de länder, hvilkas skattepolitik

kunde tjena oss till föredöme, den fasta egendomen drabbades af särskild

fastighets- eller förmögenhetsskatt, äfven der en, fastighetsafkomsten

omfattande inkomstbeskattning funnes införd. Hos oss vore,

sedan den af 1892 års urtima Riksdag beslutade grundskatteafskrifningen

hunnit genomföras, bevillningen af fast egendom den enda å sådan

egendom hvilaude skatt till staten. Ansåge man nu, att ifrågavarande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

afkastningsskatt borde utbytas mot skatt å inkomst af fast egendom,

torde man, så vida en rättvisare beskattning skulle åstadkommas, icke

kunna underlåta att dervid äfven taga hänsyn så väl till de särskilda

i penningevärde icke uppskattbara förmåner, hvilka eganderätt till fastighet

medförde, som ock till den af fastighet härflytande inkomstens

egenskap af fonderad. Denna grundsats hade visserligen i det föreliggande

förslaget erkänts, men dock skulle enligt förslaget den fasta

egendomen och särskildt jordbruksfastighet blifva allt för lindrigt beskattad

i jemförelse med andra beskattningsföremål. Detta framginge

uppenbarligen, om man närmare granskade verkningarna af de föreslagna

ändringarna i grunderna för bevillningens utgörande.

Vidare vore de föreslagna ändrade grunderna för den nuvarande

fastighetsbevillningens utgörande i flera afseenden icke öfverensstämmande

med fordringarna på en allmän inkomstskatt, och slutligen mötte

äfven tekniska svårigheter vid genomförandet af förslaget om tillämpning

af stadgandena angående frihet från eller lindring i bevillningen

jemväl för afkomst af fast egendom.

Då komitén alltså ansåge, att förslaget, i hvad det afsåge ändrade

grunder för beskattningen af fast egendom, skulle, derest det godkändes,

komma att medföra en allt för låg beskattning af dylik egendom

; då, äfven om en rättvis och skälig beskattning af fast egendom

skulle kunna åstadkommas uteslutande inom inkomstbeskattningens

ram, det åtminstone torde få anses nödigt att på annat sätt, än som

föreslagits, beakta den af sådan egendom härflytande inkomstens egenskap

af fonderad, i synnerhet om man underkastade inkomsten af rörligt

kapital eu förhöjd beskattning; och då slutligen förslaget, hvars

tillämpning för öfrigt skulle vara förenad med afsevärda tekniska svårigheter,

innebure den oegentlighet, att, ehuru skatten i verkligheten fortfarande

blefve en afkastningsskatt, vid dess påförande skulle tillämpas

bestämmelser, som endast vid en inkomstskatt egde berättigande, kunde

komitén för sin del icke tillstyrka, att förslaget i denna del vunne afseende;
2:o)

beträffande förslaget om beskattning af skog utöfver husbehofvet:

Komitén kunde ingalunda underkänna vigten af de skäl, som

åberopats till stöd för förslaget att införa en ren inkomstbeskattning

för afkastningen af skog utöfver husbehofvet. Allra minst vågade

komitén söka göra gällande, att det nuvarande sättet för beskattning

af skogens afkastning visat sig tillfredsställande. Men komitén hade

å andra sidan icke kunnat förbise, att äfven det föreliggande förslaget

vore behäftadt med betänkliga brister och olägenheter. Då komitén

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 13

icke Båge sig i stånd att komplettera förslaget med bestämmelser, som

afhjelpte dessa brister och olägenheter, funne komitén sig icke kunna

biträda detsamma. Men äfven andra omständigheter tillkomme, som,

enligt komiténs förmenande, borde föranleda, att planen på införandet

af en ren inkomstbeskattning af skogens afkastning frånträddes. Dit

hörde först och främst ovissheten om verkan i statsfinansielt hänseende

af en sådan åtgärd. Man finge nemligen icke underskatta den nedsättning

i taxeringsvärdet å jordegendomar, försedda med skog, som

deraf skulle blifva en följd. Skogsafkastningen å en mängd små egendomar

skulle otvifvelaktigt blifva så obetydlig, att efter tillämpning af

bestämmelserna om bevillningsfritt afdrag ingen eller ringa beskattningsbar

inkomst af denna afkastning återstode, och svårigheterna i afseende

å inkomstens taxering blefve här måhända ändå mera betydande än i

fråga om de större egendomarne. Men vidare borde ock framhållas

faran af den rubbning i kommunernas hushållning, som förslaget, derest

det godkändes, kunde föranleda genom den ojemnhet, hvarmed ifrågavarande

skattebidrag komme att inflyta, då en kommun ena året kunde

erhålla sådana bidrag till högt belopp, men andra året endast till ringa

belopp eller alldeles icke;

3:o) beträffande den föreslagna förhöjningen i bevillningen för

inkomst af kapital: Emot en högre beskattning af ifrågavarande slag

af inkomst hade komitén väl icke något att erinra, men kunde dock

icke tillstyrka förslaget i oförändradt skick. Det voro nemligen, enligt

komiténs åsigt, icke billigt, att den förhöjda beskattningen tillämpades

i de fall, då den skattskyldiges sammanlagda årsinkomster icke uppginge

till visst minimibelopp. De små inkomsttagarne kunde nemligen

icke anses ega någon afsevärdt ökad skatteförmåga derför, att någon

del af deras inkomst härflöte af kapital. Icke heller torde det, då det

befunnits nödigt ordna denna beskattning så, att förhöjningen i skatten

skulle inträda äfven i fråga om de kommunala utskylderna, vara rådligt

att stadga en så ansenlig förhöjning som 50 procent. Komitén

för sin del ansåge sig icke kunna förorda mera än 20 procent;

4:o) beträffande den föreslagna förhöjda beskattningen för det i

aktieföretag nedlagda kapital: Ehuru komitén medgåfve, att åtskilliga

omständigheter talade för beskattning både af vinsten å aktieföretaget

och af utdelningen, syntes det dock icke rådligt att genomföra en sådan

beskattning så strängt som enligt förslaget, utan torde man böra bereda

delegarne den lindring i beskattningen, som kunde betingas deraf,

att bolaget utan afdrag skattade för sin vinst, sålunda att utdelningen

beskattades efter en lägre skattefot än annan inkomst;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

5:o) beträffande förslaget i hvad det afsåge medgifvande af vidsträcktare

rätt, än för närvarande medgåfves, att vid taxeringen åtnjuta

afdrag för ränta å skuld: att komitén ej kunde tillstyrka de

härutinnan föreslagna bestämmelser.

Beträffande slutligen förslaget om införande af obligatorisk sjelfdeklaration

yttrade komitén:

»Det torde knappast kunna betviflas, att en af de förnämsta orsakerna

till den öfverklagade bristen på jemlikhet i den nuvarande inkomstbeskattningen

är att söka i otillräckligheten af de upplysningar,

som stå taxeringsmyndigheterna till buds beträffande de skattskyldiges

inkomster. Enligt komiténs förmenande måste man för att kunna råda

bot på detta missförhållande öfvervinna de betänkligheter, som hittills

gjort sig gällande mot införande af obligatorisk sjelf deklaration. Eu

effektiv beskattning af inkomsten torde för öfrigt endast på detta sätt

kunna åstadkommas. Med denna uppfattning kan komitén icke annat

än gilla den princip, som beträffande detta ämne i förslaget gjorts

gällande. Äfven i afseende å grundsatsen, att fastighets egare eller

innehafvare bör vara skyldig att lemna uppgift angående fastigheten,

ansluter sig komitén till förslaget. Sådana uppgifter kunna nemligen,

äfven om den nuvarande fastighetsbevillningen bibehålies i hufvudsak

oförändrad, endast vara egnade att åstadkomma ett bättre taxeringsresultat

än för närvarande. Mot sättet, på hvilket grundsatsen om de

skattskyldiges förpligtande att lemna upplysningar till ledning för sin

taxering i förslaget genomförts, hafva emellertid anmärkningar blifvit

gjorda äfven af dem bland de hörda myndigheterna, hvilka i princip

medgifvit, befogenheten af det tvång mot de skattskyldige, som deklarationen

innebär. Äfven komitén finner förslaget, särskildt i ett afseende,

tarfva vissa jemkningar för att kunna antagas.

Den enligt komiténs åsigt tyngst vägande anmärkning, som mot

förslaget i förevarande del framstälts, är nemligen den, att i detsamma

icke är tillräckligt sörjdt för hemlighållande af de uppgifter, hvilka de

skattskyldige afgifvit angående sina inkomstförhållanden. Särskildt är

det naturligtvis af yttersta vigt för näringsidkaren, att de af honom

meddelade uppgifter icke varda mera allmänt kända, och framför allt

att desamma, i hvad de kunna lemna ledning för utrönande af detaljerna

i hans affärsverksamhet, icke göras tillgängliga för konkurrenter.

Den uppgiftsskyldige näringsidkaren måste också anses fullt berättigad

fordra, att lagstiftningen ej mindre uppställer betryggande garantier för

att dylika uppgifters innehåll icke yppas utom taxeringsmännens krets,

än äfven beaktar angelägenheten deraf, att antalet af de personer, hvilka

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 15

i och för taxeringen skola ega att granska uppgifterna och bland hvilka

kunna förekomma konkurrenter till den skattskyldige, i möjligaste mån

inskränkes. Men i berörda hänseende kan förslaget icke anses tillfredsställa

de skattskyldiges billiga fordringar, då bevillningsberednings

och beskattningsnämnders samtlige ledamöter — hvilka i taxeringsnämnd

kunde enligt förslaget uppgå ända till åttio — skulle ega att

taga del af uppgifterna, och då taxeringsman, som bröte mot sin tystnadspligt,

icke skulle vara underkastad något som helst ansvar.

För afhjelpande af den olägenhet, som härrör af taxeringsmännens

stora antal, kunde man visserligen, i likhet med kammarrätten,

ifrågasätta en förändrad organisation af taxeringsmyndigheterna i syfte

att inskränka såväl dessas antal som antalet ledamöter. Komitén håller

dock före, att en sådan åtgärd icke är tillrådlig. Kännbara olägenheter,

särskild! med afseende å fastighetstaxeringen, skulle säkerligen

följa deraf. Deremot synes det icke böra möta några betänkligheter

att låta deklarationerna granskas endast af ett mindre antal ledamöter

i beredning eller nämnd. Komitén anser, att för ett tillfredsställande

taxeringsresultat icke kunde erfordras, att denna granskning verkstäldes

af flere än ordföranden och en af honom tillkallad ledamot, hvilken

senare borde kunna ombytas vid olika mål, allt efter som den ene eller

andre bland ledamöterne kunde antagas bäst känna den ifrågavarande

skattskyldiges förhållanden. Vid sådan granskning skulle dessutom

gifvetvis kronans ombud ega att vara tillstädes. För uppgifternas innehåll

borde sedermera visserligen redogörelse lemnas inom beredningen

eller nämnden, men endast i den mån sådant funnes vara för taxeringen

oundgängligen nödigt. På detta sätt skulle tvifvelsutan olägenheten

af taxeringsmännens stora antal kunna undanrödjas; och enligt komiténs

åsigt kunde en sådan inskränkning i rätten att omedelbart granska

deklarationerna icke anses strida mot grundsatsen, att det är beredning

eller nämnd i sin helhet, som föreslår eller bestämmer och fastställer

taxeringen.

Angelägenheten att i möjligaste mån inskränka antalet af de personer

utan tjenstemannaansvarighet, hvilka i och för taxeringen skola

hafva tillgång till deklarationerna, har jemväl synts komitén böra föranleda

inskränkning i deklarationsskyldigheten beträffande handel eller

näring, som drifves såsom gemensam affär å skilda orter. Enligt förslaget

skulle angående sådan näring fullständig uppgift i hvarje fall

lemnas å alla de orter, der densamma enligt 14 § borde taxeras. Det

bör emellertid, enligt komiténs åsigt, kunna låta sig göra att i allmänhet

medgifva lindring i denna omfattande deklarationsskyldighet och endast

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

kräfva aflemnande af fullständig uppgift i den ort, der hufvudaffären

drifves, med rätt för den skattskyldige att i öfriga orter uppgifva allenast

summan af den beskattningsbara inkomsten, huru denna enligt

den skattskyldiges åsigt bör på de särskilda orterna fördelas, samt

orten, der fullständig uppgift aflemnats. En sådan mindre omfattande

deklaration, i mån af behof kompletterad genom kommunikation taxeringsmyndigheterna

emellan, torde kunna antagas i allmänhet göra

till fyllest. I afseende å inkomst af vissa slags företag lära dock fullständiga

deklarationer i samtliga orterna svårligen kunna undvaras.

Hit anser komitén böra hänföras inkomst af kanal, jernväg eller annan

farväg, flottled eller annan farled samt af telefonanläggning och bankrörelse.

Hvad åter beträffar faran, att taxeringsmännen kunde åsidosätta

sin tystnadspligt, synes denna omständighet böra föranleda införandet

i förordningen af bestämmelser om ansvar och skadeersättningsskyldighet

för taxeringsman, som underlåter att ställa sig till efterrättelse

hvad honom i berörda hänseende åligger. Med sådana bestämmelser

skulle väl risken för obehöriga meddelanden angående deklarationerna

kunna anses väsentligen aflägsnad.

Till förekommande af deklarationernas missbrukande i konkurrenssyfte

har komitén slutligen ansett, att man borde i afseende å inkomst

af handel eller näring afstå från att, på sätt det till förslaget hörande

deklarationsformulär n:o 2 innehåller, fordra specifika uppgifter angående

omkostnader för verksamhetens bedrifvande samt afskrifning å

inventariers värde.

Under förutsättning att de ändringar, komitén sålunda förordat,

varda genomförda, anser komitén förslaget i denna del egnadt att tillgodose

de skattskyldiges billiga fordran på möjligast grannlaga behandling,

utan att det med sjelfdeklarationen åsyftade mål för statsverket

äfventyras. För de ytterligare jemkningar i detaljbestämmelserna,

hvilka komiterade funnit ändamålsenliga, torde lämpligast vara

att redogöra under de särskilda paragraferna bär nedan. Deremot bör

här icke lemnas oanmärkt, att ett oundgängligt vilkor, för att sjelfdeklarationen

skall kunna utan större olägenhet införas, naturligtvis

är, att de i bevillningsförordningens bestämmelser innefattade garantier

för uppgifternas behöriga hemlighållande icke göras kraftlösa genom

bestämmelser, hvilka fälla utom bevillningslagstiftningens område, samt

att komitén med afseende härå funnit sig i annat sammanhang böra

fästa uppmärksamheten å behofvet af att gällande tryckfrihetsförordning

af sådan anledning underkastas ändring i visst afseende.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 17

Såsom ofvan blifvit nämndt, framhölls så väl uti den vid 1892

års urtima riksdag framlagda finansplan som ock uti samma Riksdags

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 27 november nämnda år, att de skatter,

hvilka närmast borde tagas i anspråk för ersättande af den genom

grundskatternas afskrifning minskade statstillgången, vore skatt på

fastighet och inkomst, arfsskatt och annan stämpelskatt. Ett steg i

denna riktning togs af nämnda Riksdag, då Riksdagen i enlighet med

Kongl. Maj:ts derom aflåtna proposition beslöt höja bevillningen för

jordbruksfastighet från tre till sex öre för hvarje fulla 100 kronor af

fastighetens uppskattningsvärde. Vidare har 1894 års Riksdag, efter

förslag af Kongl. Maj:t, antagit ny förordning angående stämpelafgiften,

uti hvilken förordning, som trädt i kraft den 1 januari 1895, införts

en utvidgning af arfsbeskattningen med tillämpande af den progressiva

beskattningsformen, hvarjemte stadgats stämpelafgift för vexlar, obligationer

och depositionsbevis m. m.

Af de principiela förändringar i bevillniugsförordningen, hvilka

föreslogos af 1894 års komiterade, har uti Kongl. Maj:ts förevarande

förslag upptagits allenast en, nemligen införande af obligatorisk sjeifdeklaration,

hvaremot nu gällande bestämmelser i öfriga delar af

förordningen bibehållits i hufvudsak oförändrade. Såsom skäl, hvarför

förslaget ej erhållit större omfattning, anföres uti ofvanberörda statsrådsprotokoll

af chefen för finansdepartementet till en början följande:

»Då 1892 års urtima Riksdag uttalade sig till förmån för en revision

af bevillningsförordningens bestämmelser, angaf Riksdagen icke närmare,

i hvilken rigtning denna revision enligt Riksdagens mening borde

gå, än att Riksdagen framhöll, att revisionen borde åsyfta så väl att

i allmänhet öka sagda bestämmelsers effektivitet som ock att, på sätt

i statsrådsprotokollet af den 14 oktober 1892 antydts, åvägabringa en

mera likformig tillämpning af förordningen samt särskilt med beskattning

på ett verksammare sätt, än för närvarande egde rum, träffa vissa

inkomstarter. Så väl vid nämnda som vid åtskilliga föregående riksdagar

hade emellertid till behandling förelegat ett antal frågor om vidtagande

af ändringar i bevillningslagstiftningen, hvilka alla haft till

gemensamt syfte att i större mån, än som för närvarande ansetts ega

rum, lämpa skattebeloppet efter skatteförmågau. Sålunda hade, utom

de synpunkter, som i nyssnämnda statsrådsprotokoll af dåvarande chefen

för finansdepartementet särskildt framhållits, eller behofvet af skärpta

bestämmelser i fråga om taxeringen af afkastningen utaf skog äfvensom

af inkomsten utaf kapital, i framlagda motioner, bland annat, yrkats

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 5 /Sami. 1 Afd. 19 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

införande af progressiv beskattning, högre beskattning af fonderad än af

ofonderad inkomst, utsträckning af skattelindringen för smärre inkomstbelopp,

fastighetsafkomstens och särskildt skogsafkastningens beskattande

genom inkomstbevillning, beskattning å utdelning i aktiebolag

och enskilda sedelutgifvande banker samt obligatorisk sjelfdeklaration,

allt principer, som i större eller mindre utsträckning vunnit insteg i

flertalet nyare inkomstskattelagar i andra länder. Ordalagen i Riksdagens

nyssnämnda uttalande föranleda visserligen icke till antagande,

att Riksdagen tänkt sig införandet af alla dessa nya beskattningsgruudsatser

såsom önskvärdt; fastmera har Riksdagen med mycken

tveksamhet uttalat sig rörande ett eventuelt införande af progressiv

beskattning, och äfven i öfrigt antyda de af Riksdagen använda ordalag

icke en förefintlig önskan om en mera genomgripande omgestaltning

af bevillningslagstiftningen. Men för visso får det antagas hafva varit

med Riksdagens uppfattning af den föreliggande frågan öfverensstämmande,

att vid den revision af bevillningsförordningen, som ansetts behöflig,

äfven sådana beskattningsgrundsatser, hvilka, om än för vår

bevillningslagstiftning hittills främmande, i andra länder vunnit allt

vidsträcktare tillämpning, borde upptagas till granskning och, i den mån

sådant funnes lämpligt och möjligt, äfven i lagstiftningen genomföras.

I anslutning till en dylik uppfattning har ock 1894 års komité, utan

att bryta med de hufvudgrunder, å hvilka bevillningslagstiftningen allt

sedan år 1861 hos oss varit bygd, sökt att åt dessa grunder gifva en

sådan utveckling, att med tillämpning af flertalet utaf ofvan antydda

nya skatteprinciper skatteförmågan hos de särskilda skattskyldiga blefve

vid skatteus utgörande mer än för närvarande beaktad.

Den ganska omfattande utredning, hvilken de hithörande frågorna

varit underkastade så väl hos nämnda komité som hos länsstyrelserna,

kammarrätten och 1895 års bevillningskomité, har emellertid, såsom af

det förut anförda framgår, med ett, visserligen ganska vigtigt undantag,

lemnat ett hufvudsakligen negativt slutresultat, men detta utredningens resultat

är likväl af icke ringa vigt och betydelse. Den, som tager kännedom

om de olika bidragen till den nu afslutade utredningen och tillika

bibehåller i minnet de icke fåtaliga, men städse i hufvudsak fruktlösa

ansatser till en mera genomgripande revision af bevillningslagstiftningen,

som föregått det senaste försöket, skall icke hafva svårt att vinna den

öfvertygelsen, att vår af en fastighetsskatt och en inkomstskatt sammansatta,

med en tyngande öfverbyggnad af ofta mångdubbelt drygare kommunalskatter

försedda samt för en och samma skattskyldige ofta på ett

stort antal kommuner söndersplittrade bevillning icke är mägtig att i sig

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 19

upptaga skatteprinciper, som med största lätthet och smidighet kunnat

infogas i andra länders enhetliga, från vidhäftadt bihang af kommunalskatter

fria allmänna inkomstskatter. Väl kan, såsom jag får tillfälle

att nedan närmare utveckla, de redan gifna bestämmelsernas effektivitet

genom ett förbättradt skatteförfarande skärpas, men de konstitutiva grunderna

för skatten kunna icke rubbas, utan att det hela sönderbrytes.»

Departementschefen gifver härefter skäl för sin sålunda uttalade

åsigt, dervid departementschefen uti särskilda punkter till behandling

upptager frågorna om beskattning af kapital, progressiv beskattning,

beskattning af utdelning å aktier, beskattning af afkastning utaf skog

samt utvidgning af rätten till bevillningsfrihet och lindring i bevillningen.

Härefter fortsätter departementschefen:

3>Nu skulle det vid öfvervägande af hvad sålunda anförts i fråga

om de svårigheter för en vidare utveckling af lagstiftningen om bevillningen,

hvilka bero af dennas ovilkorliga samband med kommunulbeskattningen

och dess fördelning i en fastighetsskatt och en partiel

inkomstskatt, kunna ifrågasättas, huruvida icke åtgärder borde vidtagas

till undanrödjande af dessa svårigheter genom bevillningens förvandling

till en från berörda samband fri allmän inkomstskatt. En sålunda

uppstäld fråga om reform af den direkta beskattningen får emellertid

en helt annan räckvidd än den ur 1892 års urtima Riksdags förhandlingar

framgångna önskan om en revision af gällande bevillningsförordning.

Jag har redan framhållit, hurusom ur ordalagen i sagda Riksdags

skrifvelse i ämnet icke eller åtminstone icke med någon större grad af

tydlighet kan härledas någon hos Riksdagen förefintlig åstundan om

en mera genomgripande förändring af bevillningslagstiftningen. Den

nyss antydda reformen af den direkta beskattningen skulle emellertid

icke allenast medföra en fullständig omgestaltning af bevillningen, utan

derutöfver sträcka sina verkningar in på många olika områden, allestädes

verkande till ändring i häfdvunna förhållanden. Man behöfver

för att inse detta endast erinra sig, hvilken betydande och mångsidig

uppgift, vida större än den, som i allmänhet tillkommer inkomstskatten

i andra länder, bevillningen af fast egendom samt af inkomst hos oss

har att fylla. Väl står den i finansiel betydelse för statsverket tillbaka

för åtskilliga andra statens inkomsttitlar, men på flera olika områden

kan densamma och särskildt de uppskattningar af fastighetsvärden och

beskattningsbara inkomstbelopp, som för densamma ega rum, sägas

spela rollen af ett slags regulator för en mängd af samhällslifvets yttringar.

Politisk och kommunal rösträtt och valbarhet äro bestämda i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

visst förhållande till taxeringsvärde för fastighet och uppskattad inkomst;

kommunalutskylderna inom deD verldsliga och den kyrkliga kommunen

äfvensom landstingsskatt utgå, på sätt förut framhållits, såsom tilläggsafgifter

till bevillningen; vägskatt, bidrag till skjutsentreprenader, tingshus-,

kyrko- och prestgårdsbyggnadsskyldighet utgå likaledes mer eller

mindre direkt i förhållande till bevillningen. Särskildt är fastighetstaxeringen

af stor betydelse äfven på många andra lagstifningsområden,

såsom bankväsendets m. fl. I allmänhet kan sägas, att, derest i sammanhang

med bevillningens förändring till allmän inkomstskatt begreppet

taxeringsvärde i betydelsen af en för bevillningstaxeringen verkstäld

officiel uppskattning af en fastighets värde skulle bortfalla ur lagstiftningen,

ett tomrum derigenom skulle uppstå, hvars fyllande på skilda

områden blefve förenadt med betydande svårigheter. Stora rubbningar

skulle äfven på flera områden vållas deraf, att begreppet uppskattad

inkomst komme att genom tillägg af fastighetsinkomsten och afdrag

af alla slags skuldräntor erhålla en väsentligt förändrad omfattning.

En skattereform i den antydda rigtningen skulle således icke blott

komma att, såsom ju ock med densamma afsedt vore, medföra en genomgripande

omgestaltning af den direkta beskattningen till stat och kommun,

utan ock, med afseende på dess ofvan angifna inverkan på helt

andra lagstiftningsområden, nödvändiggöra en revision af ett stort antal

lagar och författningar, af grundlags ej mindre än af allmän lags natur.

Om ock eu sådan revision borde åsyfta att söka, under ändring i formen,

bibehålla den materiela innebörden af de lagbestämmelser, som väl formelt

berördes af, men till sin natur vore främmande för skattereformen,

är det likväl sannolikt, att revisionen icke skulle kunna ega rum utan

att äfven i materielt afseende medföra ingalunda ovigtiga förändringar

i dessa bestämmelser. Vid öfvervägande af nu angifna förhållanden

har jag icke ansett mig, åtminstone för närvarande, eg a anledning att

uti Riksdagens begäran om en revision af bevillningsförordningen söka

uppslaget till en öfver vida samhällsområden sig sträckande reform af

ej mindre skatte- än äfven andra förhållanden.

Dock torde, äfven utan en sådan omfattande reform, ett steg af

icke ringa vigt och betydelse nu kunna och böra tagas för ernåendet

af den ökade effektivitet och den större likformighet i tillämpningen

af bevillningsförordningens bestämmelser, som i 1892 års urtima Riksdags

förut omförmälda skrifvelse i första rummet angifvits såsom syftemålet

med en revision af bevillningsförordningen. För vinnandet af

detta syftemål erfordras utan tvifvel att bereda beskattningsmyndigheterna

tillgång till ett rikare material af faktiska upplysningar att tjena

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 21

till grundval för taxeringsförrättningarna än det ofta mycket bristfälliga,

som för närvarande står dem till buds. Något kan i detta hänseende

vinnas genom utsträckning af den skyldighet att lemna officiela uppgifter,

som redan nu åligger vissa myndigheter och korporationer, men

framför allt bör för ändamålet anlitas den för närvarande endast i ringa

omfattning använda kunskapskälla, som består uti de skattskyldiges egen

kännedom om sina inkomstförhållanden. Jag syftar härmed på den s. k.

obligatoriska sjefdeklarationen. Denna användes numera och anses

oumbärlig i alla länder, som ega en något mera utvecklad lagstiftning

om inkomstskatt, och dess införande äfven hos oss har fyrfaldiga gånger

påyrkats i motioner inom Riksdagen, likasom densamma förordats

af de båda senast tillsatta bevillningskomitéerna äfvensom i något mildare

form af kammarrätten i dess utlåtande öfver 1894 års komités

förslag. Det är en gifven sak, att de bästa upplysningarna kunna erhållas

af de skattskyldige sjelfva, och i den omständigheten, att man

kunde befara att stundom erhålla origtiga uppgifter, ligger intet skäl

att alldeles afstå från denna utväg, som i flertalet fall säkerligen komme

att lemna högst värdefulla bidrag till det afsedda syftemålet, en rättvis

och jemlik taxering. Benägenheten att lemna origtiga uppgifter torde,

der den förefinnes, komma att allt mera inskränkas, i den mån genom

någon tids utöfning af uppgiftsskyldigheten det allmänna föreställningssättet

så att säga komme att uppfostras att anse densamma som en

medborgerlig pligt, och sagda benägenhet kan i öfrigt motverkas dels

genom straffpåföljder, dels och hufvudsakligast derigenom att uppgiftsskyldigheten

göres så litet motbjudande, som med möjligheten att

uppnå det afsedda syftemålet är förenligt.

Obenägenheten att lemna rigtiga uppgifter för beskattningen kan

härröra af den skattskyldiges önskan att undandraga sig taxering till

behörigt belopp, i hvilket fall sagda obenägenhet ju icke är förtjent af

något undseende, men den kan äfven bero på svårighet för den skattskyldige

att lemna de äskade uppgifterna äfvensom på farhåga hos

honom att genom yppande af sin förmögenhetsställning eller af detaljerna

i sin affärsrörelse råka ut för obehag af hvarjehanda slag, särskilt

ur konkurrenssynpunkt. Behörig hänsyn till hvad i dessa betänkligheter

kan vara berättigadt. synes mig böra utgöra en maning

att något slå af på skärpan i de fordringar, som i förevarande afseende

ställas på de skattskyldige ej mindre i 1894 års än äfven, om ock i

något mildrad form, i 1895 års komitéförslag, helst äfven försigtigheten

torde bjuda att vid sjelfdeklarationens införande hos oss, der den, om

man bortser från den uppgiftsskyldighet, som åligger vissa bolag, är en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

nyhet i skattelagstiftningen, icke omedelbart påbjuda ett förfarande,

som, på sätt i en reservation vid sistnämnda betänkande framhållits,

torde i sina fordringar på detaljerade uppgifter vara strängare än det

i andra länder tillämpade. Jemte det naturligen bolagens deklarationspligt

bibehålies i sitt redan nu stadgade omfång med tillägg af skyldighet

att aflemna ett exemplar af senaste revisionsberättelsen, tror jag

derför, att man beträffande de fordringar, som i omhandlade afsendet

böra ställas på andra skattskyldige, åtminstone till en början icke bör

utkräfva deklarationspligtens fullgörande i andra fall än sådana, der

sagda pligt utan svårighet bör kunna fullgöras. Den obligatoriska deklarationspligten

synes mig derför böra begränsas till skattskyldige,

som under nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors

inkomst af kapital eller enligt lag äro pligtige att föra handelsböcker.

Vidare torde, på sätt kammarrätten och reservanter inom 1895 års

komité påyrkat samt i utländska inkomstskattelagar är regel, uppgiften

icke nödvändigtvis behöfva omfatta mera än en summarisk uppgift

å inkomsten. Dessa uppgifter borde lemnas å tillhandahållna blanketter,

derå till ledning för de skattskyldige skulle finnas meddelade

detaljerade anvisningar om hvad vid uppgiftens afgifvande borde iakttagas,

hvilka afdrag vid inkomstens beräknande icke vore medgifna o. s. v.

Dessutom borde tillhandahållas blanketter till mera detaljerade deklarationer

för de skattskyldige, hvilka önskade deraf begagna sig och

hvilkas antal med skäL torde kunna antagas efter hand komma att alltmera

tillväxa.

Det kan antagas, att, om det af mig sålunda förordade deklarationsförfarandet

kommer till tillämpning, detsamma skall medföra en

ökning i inkomsttiteln bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Då genom lag af den 24 juni 1891 den obligatoriska sjelfdeklarationen

blifvit införd i Preussen, stego under påföljande beskattningsår de taxerade

inkomsterna för enskilde skattskyldige från omkring 4,274,000,000

mark till omkring 5,724,000,000 mark eller således med omkring

1,450,000,000 mark, deraf omkring 925,000,000 mark belöpte på inkomster

öfver 3,000 mark. Den här i landet påräkneliga ökningen

kan väl icke antagas komma att blifva ens tillnärmelsevis jemförlig,

men det kan icke betviflas, att särskilt inkomst af kapital till icke

obetydligt belopp förefinnes, som för närvarande undandrager sig taxering,

men genom tillämpning af deklarationsförfarandet skulle bringas

i dagen. Den uppskattade inkomsten af kapital uppgick år 1895 till

29,172,051 kronor. Då man erinrar sig, att den 31 december nämnda

år ensamt på depositionsräkning i bankerna innestod ett belopp af

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutshottets Betänkande N:o 19. 23

322,699,661 kronor, å hvilket belopp räntan efter 4 procent utgör

12,907,984 kronor, kan man — äfven om man fäster behörig hänsyn

dervid, att af sistnämnda räntebelopp en del på grund af bestämmelserna

i gällande bevillningsförordning torde varit fri från bevillning —

icke undgå att finna, att nyssnämuda siffra, 29,172,051 kronor, hvilken

betecknar den samlade beskattningsbara kapitalinkomsten inom landet

och sålunda, jemte räntorna på depositioner i bankerna, äfven omfattar

ränta på obligationer, inteckningar och eljest utlånta belopp, synes allt

för låg.

Hufvudsyftet. med deklarationsförfarandets införande är emellertid

icke endast att tillföra statsverket ökade inkomster, utan, såsom redan

tillförene blifvit framhållet, att i görligaste mån öka möjligheterna för

en rättvis och jemlik taxering. I detta afseende kan sjelfdeklarationens

genomförande anses utgöra grundvilkoret för sådana reformer inom

inkomstbeskattningens område, som åsyfta att i ökad grad lämpa beskattningen

efter den enskildes skatteförmåga. Saknas det underlag

för dessa reformer, som ligger uti en noggrann taxering, komma reformerna

icke allenast icke att leda till det med dem åsyftade målet,

utan fastmera på grund af den betydelse för skattefotens bestämmande,

som inkomstens art och storlek skulle erhålla, att medföra tillkomsten

af ett nytt slag af orättvisor. Icke mindre för tillämpningen af den

nuvarande bevillningsförordningen än äfven såsom grundval för en

vidare utveckling af bevillningslagstiftningen måste derföre sjelfdeklarationens

införande anses ega stor betydelse.

Från flera håll har framhållits den svårighet för hemlighållandet

af innehållet i aflemnade deklarationer, som läge i det stora antalet

ledamöter i beskattningsnämnderna, sådana dessa enligt gällande bestämmelser

äro sammansatta. Vigten af de ur denna synpunkt framstälda

farhågor torde visserligen i väsentlig mån förringas, derest deklarationspligten

inskränkes på sätt nyss blifvit angifvet, men då det

icke desto mindre lärer vara angeläget att vidtaga alla åtgärder, som

kunna vara egnade att undanrödja möjligen förefintliga farhågor för

missbruk af deklarationerna, helst anlitandet af de mera detaljerade

deklarationsformulären härigenom otvifvelaktigt komme att befordras,

anser jag mig böra förorda 1895 års komités förslag, att deklarationernas

granskning endast borde verkställas af vederbörande beskattningsnämnds

ordförande och en af honom tillkallad ledamot, hvilken borde

kunna ombytas vid olika mål, äfvensom att, sedan denna granskning,

vid hvilken i taxerings- och pröfningsnämnd äfven kronans ombud

skulle ega rätt att vara tillstädes, egt rum, för uppgifternas innehåll

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

redogörelse visserligen borde lemnas inom beredningen eller nämnden,

men endast i den mån sådant funnes vara för taxeringen oundgängligen

nödigt. I enahanda syfte synes mig 1895 års komitéförslag, i hvad

det förordar meddelandet af hittills saknade bestämmelser om ansvar

och skadeersättningsskyldighet för taxeringsman, som bryter sin tystlåtenhetspligt,

vara förtjent af godkännande.

Sistnämnda komité har, för ytterligare tillgodoseende af de skattskyldiges

berättigade kraf på hemlighållande af deras till beskattningsmyndigheterua

lemnade uppgifter, framhållit behofvet af sådan ändring

i gällande tryckfrihetsförordning, att tillgång till dessa uppgifter icke

medgåfves annan än den, som i och för taxeringen skulle deraf erhålla

del. Väl kan, derest deklarationspligten inskränkes på sätt jag föreslagit,

behofvet af en grundlagsändring i antydt syfte icke sägas framträda

lika skarpt, som förhållandet skulle blifva, om komiténs förslag

om ett mera detaljeradt deklarationsförfarande vunne godkännande, men

då ändringen i hvarje händelse — äfven om bestämmelserna i gällande

bevillningsförordning bibehållas oförändrade — synes vara på sin plats,

tillåter jag mig hemställa, att Eders Kongl. Maj:t framdeles ville på

föredragning af chefen för justitiedepartementet taga berörda fråga i

nådigt öfvervägande. Den omständigheten, att eventuel förslag i ämnet

icke kan blifva upphöjdt till lag förr än tre år härefter, lärer icke för

frågan om den obligatoriska sjelfdeklarationens införande kunna tillmätas

afsevärd betydelse. Saknaden af ett förbud i angifven rigtning

har mig veterligen hittills icke faktiskt medfört någon olägenhet, och

om med dess utfärdande ännu får anstå någon kortare tid, synes detta

på sin höjd kunna medföra den verkan, att deklarationer enligt de mera

omfattande formulären under sagda tid tilläfventyrs icke komme att

afgifvas så talrikt, som eljest måhända skulle varit fallet.

Ordnas deklarationsförfarandet på ofvan angifna sätt, hyser jag

den fasta förvissning, att ingå berättigade invändningar mot detsamma

skola kunna göras äfvensom att, i synnerhet efter någon tids tillämpning,

sagda förfarande ej skall kännas tryckande. Med det ringa faktiska

material, som för det stora flertalet skattskyldige hittills stått beskattningsmyndigheterna

till buds, har det icke kunnat undvikas, att

taxeringen ofta varit ungefärlig eller, om man så vill, en medeltalstaxering.

Vill man bereda den direkta beskattningen större utrymme

i statens skattesystem än hittills, måste det allmänna föreställningssättet

ledas till insigt om nödvändigheten deraf, att, lika litet som tvifvel

råder derom, att andra skatter, såsom tull, acciser m. fl., skola utgöras

efter fulla värdet eller qvantiteten af skatteföremålet, äfven bevillningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o It). 25

kommer att utgå i förhållande till den exakt uträknade inkomsten.

Öfvergången till ett sålunda mera skärpt 6katteförfarande kan måhända

för en och annan kännas något besvärande, men jag betviflar icke, att

den allmänna meningen inom kort skall komma till erkännande deraf,

att den ökade effektivitet i tillämpningen af skattebestämmelserna, som

afses med deklarationsförfarandet, äfven kommer att leda till ökad rättvisa

och jemlikhet i taxeringen.

Hvad jag nu yttrat om den obligatoriska sjelfdeklarationen har

närmast åsyftat de uppgifter om inkomst af kapital och arbete, som

föreslagits skola af de skattskyldige afgifvas till ledning för deras egen

taxering. De båda komitéerna hafva emellertid förordat införandet

äfven för fastighetsegare af en viss deklarationsskyldighet. Denna

skulle naturligen icke afse några inkomstuppgifter, men deremot borde

egare af jordbruksfastighet lemna uppgifter om egendomens enligt tillgängliga

handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng samt

skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant kunde

uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll i

fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet för utarrenderad

egendom, samt egare af annan fastighet om markens eller tomtens

areal, derå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt

om årliga hyressumman för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för

hyresfritt. upplåtna, för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej

uthyrda lägenheter inom sådan egendom. Dessa uppgifter skulle endast

aflemnas de år, då ny allmän fastighetstaxering skulle ega rum, hvilket

enligt komitéernas förslag skulle ske hvart femte i stället för såsom

hittills hvart tredje år. Från uppgiftsskyldigheten skulle fritagas fastighetsegare,

hvilkas fastigheter nästföregående år icke varit taxerade

till minst 1,000 kronor.

Komitéernas berörda förslag synes mig, allenast med den ändring,

att nyssnämnda minimisiffra af 1,000 kronor lämpligen torde böra höjas

till 5,000 kronor, i hög grad förtjent af godkännande. Allmänt och

säkerligen icke utan grund klagas öfver den brist på likformighet, som

olika taxeringsdistrikt och ännu mera olika landsdelar emellan råder i

fråga om upptaxeringen af värdet å fast egendom. Tid efter annan

inom olika län företagna, mera ingående undersökningar rörande fastighetstaxeringen

hafva ådagalagt, att stora ojemnheter, hvilka icke egt

sin grund i faktiska förhållanden, vidlådt sagda taxeringar. Om, på

sätt komitéerna föreslagit, uppgifter om areal och egogradering samt

arrenden och hyror tillhandahållas beskatttiingsnämnderna, komme dessa

att till sitt förfogande erhålla ett material, på hvilket eu likformig beBih.

till Rik sd. Prof. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Käft. i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

skattning kunde byggas och som medgåfve kontroll, att sådan likformighet

verkligen iakttagits. Äfven om uppgifterna i ett och annat

fall till äfventyrs blefve mer eller mindre ofullständiga eller bristfälliga,

komme de likväl att utgöra ett synnerligen värdefullt tillskott till det

underlag — hufvudsakligen bestående af köpeskillingsuppgifter och i

stad brandförsäkringsvärden äfvensom taxeringsmännens personliga, ofta

temligen lösliga kännedom om förhållandena — på hvilket fastighetstaxeringen

för närvarande måste byggas.»

Slutligen redogör departementschefen för de uti 31 § af Kongl.

Maj:ts ifrågavarande förslag förekommande bestämmelserna om eftertaxering

äfvensom för de smärre förändringar i nu gällande bevillningsförordning,

hvilka i förslaget upptagits.

Ehuru principen om obligatorisk sjelfdeklaration torde hafva sin

egentliga och rätta plats uti en lagstiftning, tillämpande äfven andra

nyare grundsatser i fråga om beskattningen och mera än vår nu gällande

skattelagstiftning egnad att träffa de större förmögenheterna, anser

utskottet sig dock böra förorda införande i bevillningsförordningen af

bestämmelser om obligatorisk sjelfdeklaration. Det synes utskottet

nemligen önskligt och nyttigt, att'' början göres med att vänja vårt

folk vid denna nya beskattningsgrundsats, hvilken vid en framtida

fullständigare revision af skattelagstiftningen lärer komma att vinna

vidsträckt tillämpning. Utskottet anser detta så mycket mera tillrådligt,

som numera väg banats för eu dylik revision genom det af innevarande

års Riksdag fattade beslut om aflåtande af skrifvelse till Kongl. Maj:t

i ändamål att åstadkomma ett särskiljande af den kommunala beskattningen

från skatten till staten.

Af hvad utskottet sålunda anfört angående den betydelse, som

enligt utskottets förmenande bör gifvas åt ett införande redan nu af

bestämmelser om obligatorisk sjelfdeklaration, följer emellertid, att

utskottet anser, det man härvid bör gå varsamt till väg a och i mild

form tillämpa ifrågavarande grundsats. Utskottet kan derför ej tillstyrka

antagandet af de utaf Kongl. Maj:t härutinnan föreslagna bestämmelser

oförändrade, utan har utskottet deri vidtagit åtskilliga förändringar,

såsom det vid detta betänkande fogade, af utskottet upprättade förslag

till ny bevillningsförordning utvisar. Såsom närmare skäl för några

af dessa ändringar vill utskottet anföra följande:

Hvad först beträffar den uppgiftsskyldighet, som enligt 14 § a)

och 15 § 1 mom. i Kongl. Maj:ts förslag skulle åligga egare eller

innehafvare af jordbruksfastighet, skulle det i många fall blifva synner
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

ligen svårt och stundom omöjligt för jordbrukarne att lemna de föreskrifna

uppgifterna. Härtill kommer, att det synes tvifvelaktigt, huruvida

den nytta, taxeringsmyndigheterna skulle kunna hafva af dessa

uppgifter, kunde uppväga det besvär och den kostnad, som desamma

skulle medföra för de uppgiftsskyldige, samt det ökade arbete, som

derigenom skulle tillskyndas bevillningsberedningaruas ordförande. I

hvarje fall skulle säkerligen tillämpningen af förslaget i denna del vålla

mycket missnöje. Utskottet finner sig för den skull böra hemställa,

att ifrågavarande bestämmelser måtte ur förslaget utgå. Dock har

utskottet ansett uppgiftsskyldighet böra åligga egare af utarrenderad

jordbruksfastighet för inkomst af arrendet, derest denna inkomst under

nästföregående år uppgått till minst 1,000 kronor. En sådan uppgift

torde ock utan svårighet kunna lemnas. Dessutom har utskottet i 21 §

föreslagit, att egare eller innehafvare af jordbruksfastighet skulle vara

skyldig att, efter vederbörlig anmaning, om fastigheten lemna upplysningar,

i den mån sådana kunna lemnas.

Deremot kan utskottet ej finna något fullgiltigt skäl, hvarför

deklarationspligt utan särskild anmaning ej skulle stadgas beträffande

inkomst af arbete. Kong!. Maj-.ts förslag innehåller i detta afseende i

14 § endast, att uppgiftsskyldige äro skattskyldige, hvilka enligt lag

äro pligtige att föra handelsböcker. Utskottet har deremot ansett sig

böra föreslå uppgiftsskyldighet under viss förutsättning äfven för andra

än sådana, som föra handelsböcker.

Den af Kongl. Maj:t uti 17 § föreslagna rätt för skattskyldig att

i vissa fall muntligen afgifva de upplysningar, som för hans taxering

erfordras, och den härmed sammanhängande, uti sista stycket af 24 §

föreskrifna skyldighet för bevillningsberedningens ordförande att skriftligen

affatta sådan muntlig uppgift under beredningens sammanträde

har utskottet ur sitt förslag uteslutit. Då skattskyldig enligt 20 § eger

att af beredningens ordförande erhålla upplysning angående uppgiftsskyldigheten,

synas nemligen berörda stadganden, hvilka skulle vålla

tidsutdrägt vid beredningens sammanträden, icke vara af behofvet

påkallade.

I fråga om de öfriga förändringar, som utskottet ansett böra vidtagas

i de af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser angående obligatorisk

sjelfdeklaration, tillåter sig utskottet hänvisa till ofvan omnämnda, af

utskottet upprättade författningsförslag.

De till utskottet hänvisade motioner angående allmänna bevillningen

äro dels sådana, som beröra mera principiela spörsmål, dels sådana, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

åsyfta mindre ändringar uti Kongl. Maj:ts förslag till ny bevillningsförordning.

Utskottet vill till en början yttra sig öfver de motioner, hvilka

kunna hänföras till den förra gruppen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 43, bär herr

Ollas A. Ericsson i Ofvanmyra föreslagit:

»det Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

med första till Riksdagens antagande framlägga förslag till förordning

angående inkomstbevillning, grundadt på Riksdagens förut gjorda uttalanden.

»

Till stöd för denna framställning anför motionären, bland annat,

följande:

»Genom den vid 1892 års urtima riksdag utsträckta värnpligten

pålades det svenska folket en ny stor börda, hvilken träffade lika tung

oafsedt bärkraften, lika för både rik och fattig. Man insåg och erkände

då, att en skattereform hade ännu större skäl för sig. De mindre

lyckligt lottade i samhället borde erhålla lättnad i sina utskylder, och

vill jag här särskilt framhålla en grupp af dessa små, hvilka enligt

omnämnda förslag af 2 november 1894 skulle erhålla en berättigad

rättelse i skatteväg, men som deremot senaste komité helt och hållet

lemnat åt sitt öde, nemligen de små jordbrukarne. Desse hafva hittills

icke blifvit ihågkomna med någon som helst lindring, oaktadt

vår gällande bevillningsförordning medgifver befrielse och afdrag i

skattebördan för en del andra, hvilka vanligtvis i många hänseenden

hafva sin ekonomi långt fördelaktigare. Här bör man komma till likställighet,

ty såsom det nu är, är det rent af oförsvarligt att utpressa

skatter af dem, som stå på gränsen att erhålla fattighjelp; ja, till och

med familjer, som fattigvårdsstyrelser anse böra erhålla fattighjelp t. ex.

för att hålla sina barn i den lagstadgade folkskolan, äro pligtige att

utan afdrag betala skatt för sin lilla torfva; är detta rimligt och kan

det försvaras, då man å andra sidan befriar kapitalister, hvilka hafva

omkring 10,000 kronor utlånta? Man har genom bevilluingsfritt afdrag

och skydd o. s. v. sökt hjelpa alla andra, men dessa, hvars jordlotter

oftast äro så små, att innehafvarne med bästa vilja under umbäranden

och släp icke kunna lifnära sig på desamma, de hafva hvarken åtnjutit

det ena eller det andra. Men på detta sätt kan man icke fortsätta

att behandla eu redbar, idog och på sina ställen ganska talrik

medborgarklass. Att nedtrycka desse och göra dem vanlottade som

hittills bidrager till att desse små hemmansegare och lägenhetsinne
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

häfvare mer och mer minskas och deras egolotter införlifvas med de

stora skogsbolagens egendom. De sjelfständiga och fria småbönderna

förvandlas till slafviska statare. Och på detta sätt motverka regering

och Riksdag sina egna beslut och önskningar, nemligen att genom

upplåtande af små egolotter bereda egna hem åt arbetare, ty så länge

icke dessa små hem i skatteväg likställas med andra beskattningsföremål,

blifva de i längden mindre begärliga, och, som sagts, denna

klass af medborgare förminskas i stället för att ökas. Så hafva vi hört,

att det gått i Norrland, och så går det nu med stora steg i Dalarne.

Skäl kunde ock här anföras för en del andra i meranämnda förslag

föreslagna reformer och ändringar i bevillningsförordningen, men

då förslaget hufvudsakligen är bygdt på Riksdagens förut gjorda uttalanden,

torde det vara obehöfligt att upprepa desamma. Jag vill

endast framställa den önskan, att ett förslag till förordning angående

inkomstbevillning, gruudadt såväl på Riksdagens förut gjorda uttalanden

härutinnan som för öfrigt på billighet och rättvisa, måtte snarast möjligt

af Kongl. Maj:t för Riksdagen framläggas till pröfning och antagande.

Jag hyser nemligen det hopp, att Riksdagen i olikhet med den senaste

komitén, som behandlade denna fråga, skall antaga och ej förkasta

nödiga reformer endast derför, att man ej har utsigt att nå det tänkbaraste

bästa.

Måhända skall det vid ett antagande af ett dylikt förslag befinnas

nödigt att antaga en särskild, på förordningen om allmänna bevillningen

icke hvilande kommunalskattelag, men då särskild motion derom nu

är afgifven till Riksdagen, har Riksdagen äfven tillfälle att pröfva

den frågan.»

Ifrågavarande motion väcktes, innan Kongl. Maj:ts ofvan afhandlade

proposition med förslag till ny bevillningsförordning aflemnats till

Riksdagen. De uti detta förslag upptagna bestämmelser angående

obligatorisk sjelfdeklaration, hvilka bestämmelser blifvit, af utskottet i

hufvudsak förordade, hafva till ändamål att tillgodose ett af de reformkraf

rörande skattelagstiftningen, som under de senare åren i stor

omfattning framstälts uti motioner till Riksdagen. Uti det vid propositionen

fogade statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet

utförligt redogjort för de svårigheter, hvilka reste sig mot eu vidare

utveckling af lagstiftningen om bevillningen, dervid departementschefen

såsom sin åsigt framhållit, att eu sådan utveckling förhindrades af

nämnda lagstiftnings ovilkorliga samband med kommunal beskattningen

och dess fördelning i eu fastighetsskatt och en partiel inkomstskatt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Rigtigheten af den utaf departementschefen sålunda uttalade åsigt,

att det nuvarande sammanhanget mellan allmänna bevillningen och

den kommunala beskattningen utgör ett väsentligt hinder mot tidsenliga

reformer i fråga om beskattningsväsendet, har af innevarande

Riksdag blifvit erkänd, i det att, såsom förut blifvit antydt, Riksdagen, med

anledning af derom väckt motion, beslutit att i skrifvelse till Konungen

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida ej den kommunala

beskattningen må kunna byggas på annan grund än den allmänna

bevillningen, och, derest detta finnes möjligt, för Riksdagen framlägga

förslag till särskild kommunal skattelag. En omfattande utredning är

sålunda förestående angående nyssberörda fråga, hvilken är af största

betydelse för skattelagstiftningen och hvars lösning i den af innevarande

Riksdag antydda rigtning torde få anses såsom en nödvändig förutsättning

för en genomgripande förändring af bevillningsförordningen i

det af 1892 års urtima Riksdag angifna syfte.

Under sådana förhållanden anser utskottet, att med frågan om

de af motionären yrkade föräudringarne i bevillningsförordningen bör

anstå, tills resultatet af ofvannämnda utredning föreligger, hvadan

utskottet nu icke finner sig böra ingå på närmare granskning af den

gjorda framställningen.

Uti motion inom Andra Kammaren, n:o 165, hafva herr J. Bromée

och sju andra af kammarens ledamöter föreslagit:

»att, i händelse Kongl. Maj:ts förslag till ny förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst af Riksdagen antages, i

den nya bevillningsförordningen varder infördt stadgande derom,

att bevillning påföres försäljning af skog eller skogseffekter från

egen eller annans mark, virkesfångst från egen eller annans mark för

annat ändamål än husbehof äfvensom virkesfångst från skogsområde,

som blifvit af staten upplåtet till bergshandteringens understöd, till

sågverk eller kanalbolag, samt

att för inkomst af fast egendom skattskyldig taxeras i den kommun,

inom hvars område egendomen är belägen, och för inkomst, hvarom

här ofvan förmälts, der skogsområdet är beläget.»

I afseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Chefen för finansdepartementet har angående denna fråga uti

ofvanberörda statsrådsprotokoll anfört följande:

»Hvad särskilt beträffar det nyssnämnda förslaget om införande

af ett förändradt sätt för beskattning af afkastning utaf skog, härden

behandling, frågan härom undergått, gifvit ny bekräftelse åt den sedan

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o It).

länge gjorda erfarenheten, att åstadkommandet af en tillfredsställande

ordning i detta hänseende hör till de mest svårlösta uppgifter inom bevillningslagstiftningens

område. Den 24 oktober 1890 uppdrog Eders

Kongl. Maj:t åt en särskild! för ändamålet tillsatt komité att taga denna

fråga under ompröfning. Af denna komités tre ledamöter förordade två

införandet af inkomstbevillning för inkomst af skog, medan den tredje,

komiténs ordförande, uttalade sig för bibehållandet i något modifierad

form af fastighetsbevillningen såsom form för beskattningen af den

ifrågavarande skattekällan. Hörde öfver komiténs förslag, uttalade länsstyrelserna

vidt skilda meningar, hvilket äfven blef fallet inom kammarrätten,

der, enligt det till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade protokollsutdraget,

hvarje ledamot uttalat sin särskilda mening. Det förslag,

som framstälts af majoriteten i 1890 års komité, upptogs i hufvudsak

af 1894 års komité, men förslaget blef, sedan öfver detsamma mycket

olika meningar uttalats af länsstyrelserna, af kammarrätten afstyrka

dock med reservation af två ledamöter, som biträdde komiténs förslag.

Såsom förut blifvit nämndt, afstyrktes förslaget om skogsafkastnirigens

beskattande genom inkomstbevillning af 1895 års bevillningskomité,

dock med reservation af fyra bland komiténs nio ledamöter.

Den sålunda verkstälda utredningen af skogsbeskattningsfrågan

har medfört den afsevärda fördel, att det problem, som framstälts till

lösning, blifvit på det mest fullständiga och uttömmande sätt i alla

detaljer behandladt och genomarbetadt. Ett stort antal förelag har

blifvit framlagdt och de med hvart och ett af dessa förenade fördelar

och olägenheter grundligt debatterade. Men sådant oaktadt kan frågan

knappast anses hafva blifvit förd närmare sin lösning. Meningarna stå

lika oförmedlade emot hvarandra som vid komitébehandlingens början.

Mot förslaget om införande af inkomstbevillning för afkastning af skog

hafva ock blifvit anförda tungt vägande skäl. Sålunda har, bland annat,

mot genomförbarheten på rättvisa grunder af en dylik inkomstbeskattning

erinrats, att, då vid beskattning för inkomst genom skogs afkastning

afdrag skulle få göras för köpeskillingen för skogen, motsvarande

afdrag jemväl borde ske, der någon genom arf eller eljest annorledes

än genom förvärf, jern förligt med köp, åtkommit skog, men att svårigheten

att för sådana fall bestämma afdragets storlek blefve mycket

stor, för att ej säga oöfvervinnelig; att nyssnämnda, i 1894 års komitéförslag

erkända rätt för köpare af skog att vid taxering af hans af

skogen härflytande inkomst tillgodonjuta afdrag för köpeskillingen svårligen

kunde genomföras på det sätt, som förslaget innehölle, att nemligen,

då enligt detta beskattningsbar inkomst skulle anses uppkomma

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

först efter det, att skogen utöfver husbehofvet lemnat afkastning, som

till fullo betäckt kostnaden för skogens förvärfvande, utrönandet af

tidpunkten, då köpeskillingen vore till fullo amorterad, blefve för taxeringsmyndigheterna

förenadt med så stora svårigheter, att det näppeligen

vore möjligt på annat sätt än med tillhjelp af en noggrann bokföring;

att denna uppenbarligen icke kunde tänkas verkstäld af nämnda

myndigheter och icke heller kunde åläggas den skattskyldige; samt

att, om äfven denne fullgjorde densamma, tillfälle saknades till kontroll

från det allmännas sida å bokföringens rigtighet. Då någon utväg

att på tillfredsställande sätt lösa de sålunda framhållna svårigheterna

hittills icke kunnat angifvas, synes mig förslaget om införande

af inkomstbevillning för afkastning af skog lika litet som öfriga förslag

om ändringar i den nuvarande fastighetsbevillningen böra framläggas

för Riksdagen.»

Utskottet finner väl, att det nuvarande sättet för beskattning af

skogens afkastning ej kan anses vara tillfredsställande samt att förty

en förändring härutinnan är af behofvet påkallad. Då emellertid denna

fråga, såsom af det ofvanstående framgår, är af eu betydande räckvidd

och står i sådant sammanhang med öfriga bestämmelser rörande beskattning

af fastighet och inkomst, att den enligt utskottets mening

icke kan såsom en fristående fråga lösas, anser utskottet sig icke under

nuvarande förhållanden kunna försöka utreda densamma, helst som

dertill skulle erfordras vida längre tid, än som efter motionens väckande

stått utskottet till buds.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 164, anföra

herrar N. J. Nilsson i Grofva och G. Kronlund följande:

»Det nyligen af Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagda förslag till

ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

innehåller, liksom föregående förordningar i samma ämne, föreskrift

derom, att för upptagande af bevillning af fast egendom särskilda värden,

slutande å fulla hundratal kronor, skola åsättas, bland annat, lägenhet

med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga värde utgöres

af åbyggnaden.

Genom detta stadgande inbegripes i beskattningssystemet den på

många ställen af vårt land förekommande s. k. backstugusittareklassen.

Densamma utgöres i allmänhet af lösa arbetare, hvilkas utkomst består

af en tillfällig arbetsförtjenst, eller fattigt ålderstiget folk, som ofta

nog kunde vara i behof af fattigunderstöd. De hafva vanligen på grund

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 33

af muntligt aftal eller med tyst medgifvande från jordegarens sida slagit

sig ned på hans] område och derstädes uppfört åt sig en stuga, som

bereder tak öfver hufvud åt backstugusittaren och hans familj.

Denna stuga, som oftast med litet bohag utgör hans enda egendom,

blir nu enligt bevillningsförordningen föremål för beskattning i

form af bevillning, så snart densamma i värde uppgår till 100 kronor.

Med bevillningen följa bidrag till skjutsentreprenaderna, utgifter

till kommun, till prest och skolor, förutom de personliga afgifterna,

såsom mantalspenningar och sjukvårdsafgift.

Under det att bevillning för inkomst af kapital och arbete icke utgår,

när årsinkomsten understiger 500 kronor, samt personer, hvars inkomster

understiga detta belopp, kunna, när omständigheterna dertill föranleda,

helt och hållet befrias från personliga afgifter, kan en backstugusittare

icke befrias från sin skatt, så länge hans stuga är beskattningsbar.

De af oss anmärkta förhållanden hafva redan förut varit föremål

för upprepade motioner, åsyftande frihet från beskattning af sådana

husbyggnader, men dessa motioner hafva af dåvararande bevillningsutskott

blifvit afstyrkta och af Riksdagen afslagna, såsom skäl hvartill

framhållits, att många hemmansdelar funnes, som ej egde ett värde af

500 kronor, att, då egaren af eu sådan hemmansdel finge utgöra ej

blott bevillning och de utskylder, som efter denna utginge, utan äfven

de pålagor, som hvilade på sjelfva jorden, det skulle leda till lika stor

orättvisa, som genom den föreslagna förändringen skolat afhjelpas, om

husbyggnader värda mindre än femhundra kronor skulle befrias från

den skattskyldighet, som med egandet af dessa voro förenade.

Det synes oss, som om en mindre jordbruksfastighet och den af

en backstugusittare egda stuga ej vore fullt jemförliga. Hos den förra

ligger ett konstant värde i jorden och den afkastning densamma lemnar;

backstugusittarens stuga har sitt största värde i det skydd den lemnar

eu fattig hemlös och den besparing för kommunens fattigvård den ofta

innebär. En eftergift af bevillning för sådaua husbyggnader är blott

en gärd af den humanitet och mildhet i beskattningen af mindre bemedlade,

hvarpå ju nyare tiders beskattningssystem har så många prof.

En sådan eftergift från statens sida förefaller oss så mycket mera

naturlig, som den enskilde jordegaren, inom hvars område ifrågavarande

stugor äro belägna, väl i allmänhet utan någon ersättning upplåter

plats för dessa stugor och sålunda af sina begränsade tillgångar efterskänker

denna ersättning, eller, när området ej, såsom fallet ofta är,

har något värde, dock utsätter sig för det intrång och olägenhet, tillvaron

af en dylik stuga vanligen medför.»

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 5 Sand. 1 Afd. 19 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Med anledning af det anförda hemställa motionärerna:

»att Riksdagen ville i nu föreliggande förslag till bevillningsförordning

besluta sådan ändring, att innehafvare af lägenhet med tillhörande

åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga värde utgöres af

^byggnader och ej öfverstiger 500 kronors värde, må befrias från bevillning,

derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning af

fast egendom eller inkomst, eller hans inkomster, sammanlagdt med

det hyresvärde, åbyggnaden kan ega, uppgå till 500 kronor.»

Vid 1893 års riksdag väcktes af herr N. Jönsson i Gammalstorp

motion i syfte att husegare för sina å ofri grund belägna hus, hvilkas

värde ej uppginge till 500 kronor, skulle befrias från erläggande af

bevillning, så vida icke hans inkomster, sammanlagdt med det hyresvärde,

huset kunde ega, uppginge till nämnda belopp. Denna motion

blef af Riksdagen afslagen. Uti det betänkande, som af bevillningsutskottet

öfver motionen afgafs, yttrade utskottet:

»Vid 1891 års riksdag väcktes, likaledes af herr Jönsson, förslag

i syfte att husbyggnader, i värde understigande 500 kronor, skulle vara

från bevillning fria. I sitt öfver motionen afgifna betänkande framhöll

bevillningsutskottet, under påpekande, att många hemmansdelar funnes,

som icke egde ett värde af 500 kronor, att, då egaren af en sådan

hemmansdel finge utgöra ej blott bevillning och de utskylder, som

efter denna utginge, utan äfven de pålagor, som hos oss hvilade på

sjelfva jorden, det skulle leda till lika stor orättvisa, som den motionären

velat afhjelpa, om husbyggnader, värda mindre än 500 kronor,

skulle befrias från den skattskyldighet, som med egandet af dem vore

förenad; och hemstälde utskottet, att berörda motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda, hvilken hemställan äfven blef al

båda kamrarne bifallen.»

De skäl, som sålunda anförts för afslag å berörda vid 1891 års

riksdag väckta motion, synas utskottet fortfarande ega giltighet, och

finner sig utskottet alltså böra hemställa om afslag å ifrågavarande

motion.

I én inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 169, föreslå herrar

John Olsson och J. A. Fjällbäck:

att Riksdagen måtte besluta »sådan ändring i 11 § af Kongl.

Maj:ts förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.-

af inkomst, att frihet från bevillning eger rum i det fall, att den skattskyldiges

å en eller flera orter uppskattade årsinkomster, deri inberäknade

äfven hustruns, sammanlagda icke öfverstiga 500 kronor; samt

att, derest samma årsinkomster öfverstiga:

500

kr.,

men

icke

1,000

kr.,

afdrag

åtnjutes för

500

kr.

1,000

77

77

7)

1,300

77

77

57

77

400

77

1,300

77

77

77

1,600

77

77

77

77

300

77

1,600

n

77

77

1,900

77

77

77

77

200

77

1,900

77

77

77

2,200

77

77

77

77

100

77

äfvensom att det belopp, för hvilket, enligt hvad ofvan stadgas, bevillning

icke eger rum eller hvilket får såsom bevillningsfritt af dragas,

må kunna ökas med högst 200 kronor å ort, der kostnaden för bostad

är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet inom riket i allmänhet,

äfvensom med högst 200 kronor på grund af särdeles ömmande

omständigheter, såsom talrik familj, långvarig sjukdom, olyckshändelse

eller dylikt; dock att denna ökning icke må för någon skattskyldig

öfverstiga sammanlagdt 300 kronor.»

Motionärerna grunda detta sitt förslag på följande motivering:

»Vid 1893 års riksdag väcktes af undertecknade motion, n:o 203, i

syfte att utsträcka och utjemna det s. k. bevillningsfria afdraget vid

beskattning. Till stöd för motionen anfördes hufvudsakligen följande:

''Enligt 11 § 1 mom. bevillningsstadgan, äro af inkomst, understigande

1,200 kronor, 450 kronor fria, och af inkomst, understigande

1,800 kronor, 300 kronor fria från bevillning. Detta s. k. bevillningsfria

afdrag kan enligt samma moment å ort, der bostadskostnaderna äro

synnerligen höga, ytterligare ökas med högst 200 kronor. Vid en inkomst

af minst 1,800 kronor upphör det bevillningsfria afdraget helt och hållet.

Följden af denna bestämmelse har blifvit, att beskattningen drabbar

synnerligen ojemnt. Särskildt framträder detta missförhållande här i

hufvudstaden, der det högsta afdraget flerstädes tillämpas. Skatten

utgår vanligen här med omkring 7 procent af den beskattningsbara

inkomsten. Om exempelvis en person har 1,775 kronor i lön, och

hans principal skulle öka densamma till jemnt 1,800 kronor, så skall

den skattskyldige löntagaren till sin förvåning finna, att denna lönetillökning

i sjelfva verket är liktydig med en minskning af hans behållna

inkomst. Enligt nyssnämda beräkning uppgår skatten i Stockholm

för en inkomst af 1,775 kronor, med 500 kronor fria från be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

vinning, till 89 kronor 25 öre; återstår således en nettobehållning af

1,685 kronor 75 öre, under det att, då skatten för 1,800 kronors inkomst

uppgår till 126 kronor, återstår en nettobehållning af endast

1,674 kronor eller 11 kronor 75 öre mindre med den större inkomsten

af 1,800 kronor än den mindre af 1,775 kronor.

Det synes derför vara önskligt, att åtgärder vidtagas vid den

förestående omarbetningen af bevillningsförordningen i syfte att förekomma

här påpekade oegentligheter vid tillämpningen af det bevillningsfria

afdraget. I annat fall frestas lätt den skattskyldige att afsåga sig

en del inkomster blott för att kunna erhålla en större nettobehållning,

sedan skatten är betald.

En lämplig rättelse torde kunna ske genom att modifiera öfvergången

från det bevillningsfria afdraget på sådant sätt, att för inkomst,

uppgående till 1,800 kronor, men understigande 2,000 kronor, 200

kronor leinnas fria från bevillning, och att af en inkomst, uppgående till

2,000 kronor, men understigande 2,200 kronor, 100 kronor blifva fria

från bevillning; äfvensom att jemväl dessa afdrag må kunna ökas med

ytterligare högst 200 kronor i de undantagsfall, hvarom stadgas i 11

§ 1 mom. bevillningsstadgan. Härigenom skulle dessutom beredas en

välbehöflig lättnad i ett stort antal mindre bemedlades skattebördor.’

Ett förslag, gående i samma rigtning, framlades vid samma riksdag

af herr grefve H. Hamilton, som i sin motion, n:o 118, bland

annat föreslog, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t skulle anhålla

’att de kategorier af små inkomsttagare, för hvilka skattelindring

skall medgifvas, ökas ej blott så, att skattelindring eger rum äfven vid

något högre inkomstbelopp än för närvarande, utan ock så, att dessa

olika beskattade kategorier af små inkomsttagare göras så många, att

allt för stark skattestegring vid öfvergång från en kategori till en annan

undvikes.’

Motionerna föranledde visserligen intet beslut från Riksdagens

sida. Men Andra Kammaren beslöt dock för sin del på hemställan af

bevillningsutskottet att hos Kongl. Maj:t anhålla, ’att vid blifvande revision

af bevillningsförordningen måtte tagas i öfvervägande, huruvida

icke de kategorier af inkomsttagare, hvilka åtnjuta ''bevillningsfritt afdrag’,

böra ökas ej blott så, att skattelindring eger rum äfven vid något

högre inkomstbelopp än för närvarande, utan ock så, att dessa

olika beskattade kategorier af inkomsttagare göras så många, att allt för

stark skattestegring vid öfvergång från en kategori till en annan undvikes’.

Denna Andra Kammarens hemställan har icke lemnats obeaktad

af den af Kongl. Maj:t tillsatta komitén för afgifvande af förslag an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o ID. 37

gående eu revision af bevillningsstadgan. I sitt den 2 november 1894

afgifna förslag till förordning angående inkomstbevillning föreslå

komiterade i § 15 såväl en utsträckning af de bevillningsfria afdragen

som eu af nu rådande missförhållanden väl motiverad utjemning af

desamma. Komiterade hemställa nemligen, att fullständig frihet från

bevillning skulle ega rum i det fall, att den skattskyldiges å en eller

flera orter uppskattade sammanlagda årsinkomster icke öfverstiga 500

kronor, samt att sedermera vid en gradvis stigande årsinkomst de bevillningsfria

afdragen skulle småningom falla, till dess vid en årsinkomst

af 2,200 kronor afdrag skulle åtnjutas för allenast 100 kronor.

Komiterade beräkna, att denna lindring icke skulle medföra större

minskning i statsinkomst än omkring 110,000 kronor eller 3,6 3 procent

af nu utgående bevillning för inkomst af kapital och arbete.»

Såsom motionärerna anmärkt, var förevarande fråga under pröfning

af 1893 års Riksdag, då visserligen båda kamrarne beslöto aflåtande

af skrifvelse till Kongl. Maj:t angående revision af bevillningsförordningen,

men dock voro af olika mening rörande skrifvelsens

innehåll, i det att Första Kammaren ansåg skrifvelsen böra affattas i

allmännare ordalag, under det att Andra Kammaren önskade, att

deri måtte angifvas några principer, hvilka vid revisionen borde tilllämpas

eller tagas i öfvervägande, hvaribland äfven frågan om utsträckt

tillämpning af bevillningsfritt afdrag. De stridiga meningarne ansågos

emellertid icke kunna sammanjemkas, hvadan frågan om skrifvelse till

Kongl. Maj:t i ämnet förföll.

Hvad angår det i motionen omnämnda förslag i ämnet af 1894

års komiterade, framstäldes detta förslag under förutsättning att den

föreslagna Bkattelindringen skulle med vissa modifikationer tillkomma

äfven innehafvare af inkomst utaf fastighet samt att inkomst af kapital

skulle upptagas till ett med 50 procent förhöjdt belopp. Helt olika ställer

sig frågan nu, då den af motionärerna väckts utan samband med den

revision af bevillningsförordningen, som af nämnda komiterade afsåga.

Utskottet anser, att det icke skulle vara öfverensstämmande med en

rättvis och jemlik beskattning att, under det fastighetsegare ej åtnjuta

någon skattelindring, öka sådan utöfver hvad som nu finnes stadgadt

beträffande bevillning för inkomst af kapital eller arbete ända derhän,

att sådan lindring t. ex. skulle tillgodokomma egaren af ett mot 4

procent ränta utlånadt kapital af 50,000 kronor. Fn förändring i nu

gällande stadgande i detta hänseende synes derför utskottet icke böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

88 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

ske annat än i sammanhang med en fullständig revision af bevillningsförordningen.

På grund af det anförda finner sig utskottet böra afstyrka bifall

till ifrågavarande motion.

Sedan utskottet sålunda yttrat sig öfver de delar af Kongl. Maj:ts

förevarande förslag, hvilka hafva afseende på den obligatoriska sjelfdeklarationen,

äfvensom öfver de motioner, som beröra mera hufvudsakliga

spörsmål rörande bevilluingen, går utskottet nu att redogöra

för de förändringar uti öfriga delar af förslaget, hvarom utskottet anser

sig böra hemställa. Följande förslagets paragrafföljd, kommer utskottet

härvid jemväl att till pröfning upptaga de till utskottet hänvisade motioner,

hvilka åsyfta ändringar i särskilda paragrafer i förslaget.

4 §•

Uti mom. b) af denna paragraf, hvilken bar samma lydelse som

enligt nu gällande bevillningsförordning, stadgas, bland annat, att fastighetsbevillning

icke erlägges af städer och andra menigheter för dem

tillhöriga allmänna platser, tomter och byggnader, hvilka icke lemna

egaren någon inkomst. Detta stadgande bär enligt upplysningar, som

utskottet införskaffat, af såväl kammarrätten som Kongl. Magt uti

särskilda mål tolkats så, att stad befriats från erläggande af bevillning

för byggnader, af hvilka staden ej åtnjutit inkomst, belägna inom

annan kommuns område. Ofta förekommer, att sådana byggnader utgöras

af industriela anläggningar, af hvilka staden väl icke hemtar direkt

inkomst, men likväl drager stor fördel. Då utskottet ansett, att rättvis

grund saknas för att beträffande sådana anläggningar stadga befrielse

från erläggande af skattebidrag till den kommun, inom hvilken anläggningen

är belägen, har utskottet föreslagit den inskränkning af ifrågavarande

skattefrihet, att denna må ega rum allenast för sådana allmänna

platser, tomter och byggnader, hvilka äro belägna inom vederbörande

kommuns eller menighets eget område.

Uti samma mom. b) är stadgadt, att skattefrihet åtnjutes af enskilda

personer eller samfund för dem tillhöriga kyrkor och bönehus.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 162, föreslår herr

And. Olsson i Mårdäng, med hvilken fyra andra af kammarens ledamöter

instämt,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 39

»att Riksdagen ville besluta om sådant tillägg till mom. b § 4

kongl. förordningen angående bevillning af fast egendom etc., att byggnad,

tillhörande nykterhetssällskap eller föreningar och afsedd för deras

verksamhet, må från fastighetsbevillning befrias.»

Till stöd härför anför motionären:

»Under de senast förflutna åren hafva, som kändt är, inom landet

bildats nykterhetssällskap och föreningar, hvilka i och för sin verksamhet

dels inköpt och dels uppfört byggnader, afsedda till samlingslokaler.

Inom taxeringsmyndigheterna hafva uppstått olika meningar, huruvida

sådana byggnader med stöd af nämnda § kunna från bevillning

befrias. Bevillningsberedningar och taxeringsnämnder hafva, i de fall

jag närmast känner, ansett sig förhindrade taxera dem som annan

fastighet, men pröfningsnämnden, som haft motsatt åsigt, ansett dem

tillhöra nämnda kategori och i följd deraf påfört egarne bevillning. I

andra uppgifna fall lära nämnda myndigheter vara eniga derom, att

byggnader i fråga ej skola taxeras.

Då, enligt min åsigt, det från skattesynpunkt icke är konseqvent,

att ifrågavarande lokaler (byggnader), i de fall de icke lemna egarne

någon inkomst, skola beskattas, under det egarne till de med dem i

flera afseenden likstälda bönhusen äro i sådana fall från skattskyldighet

befriade, anser jag ett tillägg till mera nämnda §, i syfte att likställighet

i förevarande fall må bliiva rådande, af behofvet påkalladt.»

Grunden till den medgifna bevillningsfriheten för kyrkor och

bönehus torde vara att söka deruti, att dessa inrättningar hafva ett

uteslutande sedligt ändamål. Nykterhetssällskap och nykterhetsföreningar

deremot hafva vid sidan af det sedliga mål, de afse att befrämja,

jemväl ett ekonomiskt syfte. Byggnader, afsedda för sådana sällskaps

eller föreningars verksamhet, kunna derför, enligt utskottets förmenande,

ur skattesynpunkt icke anses likstälda med kyrkor och bönehus.

Då härtill kommer, att, derest förevarande framställning vunne Riksdagens

bifall, framställuingar i enahanda syfte säkerligen vore att

emotse från många andra sällskap och föreningar, hvilka kunde begära

skattefrihet för sina byggnader med samma fog som nykterhetsföreningar,

anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till motionen.

11 §■

Uti 2 mom. e) af denna paragraf, hvilken är lika lydande med

motsvarande paragraf i nu gällande bevillningsförordning, stadgas, att

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

främmande magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening äro befriade från bevillning för all annan

inkomst än den, som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild

pension eller erbålles genom bär idkad rörelse.

Denna befrielse gäller alltså äfven om dessa personer äro svenske

medborgare. Stadgandet i dess nuvarande lydelse antogs af 1883 års

Riksdag i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag. Enligt äldre bevillningsförordningar

var nämnda personers skattefrihet bunden vid det vilkor,

att de icke voro svenske undersåtar. Chefen för finansdepartementet

motiverade förändringen dermed, att densamma afsåge att bringa förevarande

stadgande i full öfverensstämmelse med de i den internationela

rätten antagna plägseder.

Utskottet, som visserligen på sådan grund finner det fullt befogad!,

att svensk medborgare, som tillhör främmande magts härvarande

beskickning eller konsulat, bör vara befriad från erläggande af skatt

för inkomst, härflytande af hans tjenst hos den främmande magten,

anser dock icke, att dylikt medgifvande bör sträcka sig äfven till befrielse

från skatt för inkomst af sådan person tillhörigt kapital. Med

anledning häraf har utskottet föreslagit en med denna utskottets åsigt

öfverensstämmande ändring af nu gällande stadgande.

30 §.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 170, anför herr

P. Waldenström:

»I Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående bevillning af fast

egendom m. m. föreslås (§ 30), att de uppgifter, som af de skattskyldige

lemnas, skola öfverlemnas till bevillningsberedningens ordförande,

hos hvilken de skola förvaras i fem år, hvarefter de af honom förstöras.

Då nu ifrågavarande handlingar äro af den natur, att de anses

böra hemlighållas, så synes det icke lämpligt, att de förvaras hos bevillningsberedningens

ordförande. Det är alls icke sagdt, att de hos

honom eller i hans hus äro i så tryggt förvar, som nödigt är. Bevillningsberedningens

ordförande kan för öfrigt vexla olika år, och ehvad

den afgående skall behålla de handlingar, som en gång blifvit i hans

vård lemnade, eller han skall redovisa dem till den nytillträdande —

hvarom intet i nämnda § säges — så torde lätt inses, att den, som

lemnat uppgifterna, och för hvilken deras hemlighållande kan vara af

stor vigt, icke kan känna sig säker, att de icke på ett eller annat sätt

komma i andra händer, allra helst som intet föreskrifves om, att de

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

höra under något slags kontroll förstöras. Osäkerheten ökas än ytterligare

deraf, att ingen föreskrift lemnas om, hvem som skall taga handlingarna

om hand för den händelse, att den bevillningsberedningens

ordförande, i hvars vård de äro, afliden

I betraktande häraf tillåter jag mig föreslå, att, om lagförslaget

antages, Riksdagen må besluta den ändring i § 30, att slutet får följande

lydelse:

— — öfverlemnas till Konungens befallningshafvande — —

af honom under kontroll af tvenne af ''pröfningsnämnden utsedde män

förstöras.’

Skulle bevillningsutskottet finna en annan anordning lämpligare,

så har jag ingenting deremot, allenast det här ofvan framhållna ändamålet

vinnes.»

Utan att underkänna betydelsen deraf, att de skattskyldiges uppgifter

till taxeringsmyndigheten blifva på ett tillfredsställande sätt förvarade,

så att trygghet vinnes för deras hemlighållande, har utskottet

dock funnit sig icke kunna förorda den af herr Waldenström i detta

hänseende föreslagna anordningen. Genom en sådan anordning skulle

ej obetydligt besvär vållas såväl Kongl. Maj:ts befallningshafvande

som bevillningsberedningarnas ordförande samt kostnader uppstå för

handlingarnas transporterande, Indika kostnader till en del komme att

drabba bevillningsberedningarnas ordförande, hvarjemte svårighet på

många håll skulle kunna uppstå att hos Kongl. Majrts befallningshafvande

bereda utrymme för en så stor samling af handlingar. Utskottet

håller före, att de personer, åt hvilka uppdrag lemnas att vara ordförande

i bevillningsberedningarna, äro så qvalificerade, att vården om

ifrågavarande handlingar bör kunna tillitsfullt åt dem anförtros, och

äfven om farhåga skulle i något fall kunna hysas derom, att genom

sådan persons försummelse att taga vederbörlig vård om berörda handlingar

uppgifternas hemlighållande skulle äfventyras, blir faran härför

genom det af motionären föreslagna förfarandet icke undanröjd, enär

handlingarna i allt fall under den tid bevillningsberedningarnas arbeten

pågå och äfven derutöfver kunna komma att ligga i ordförandenas förvar.

Härförutom torde böra erinras, att under förutsättning af bifall

till motionen skyldighet måste åläggas Kong], Maj:ts befallningshafvande

att tillse, det handlingarna blefve hvarje år vederbörligen insända, för

hvilket ändamål särskilt stadgande skulle blifva erforderligt. Af dessa

skäl har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts

förslag i denna del oförändradt.

Bill. till Biksd. Prof.. 1897. 5 Sand. 1 Afd. 19 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

74 §.

I motion, n:o 172, inom Andra Kammaren yrkar herr L. J. Jansson

i Djursätra viss ändring i denna paragraf. Motionen är af följande

lydelse:

»I Kongl. Maj:ts proposition n:o 29 till innevarande Riksdag med

förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst förekomma i § 74 bestämmelser rörande de medel, som af

Kongl. Magt föreslagits att utgå till bestridande af arfvoden och kostnader

samt rese- och traktamentsersättningar m. m. i och för taxeringsförrättningar,

hvilka bestämmelser synas j mig vara af den beskaffenhet,

att '' den kongl. propositionen i denna del icke bör oförändrad bifallas,

enär de deri omnämnda kostnaderna till sina belopp torde böra och

kunna till förmån för statsverket nedsättas.

Visserligen har pröfningsnämnden sedan flera år till bestridande

af ifrågavarande omkostnader varit berättigad att utanordna tre procent

af de första 100,000 kronor, hvartill länets hela bevillningssumma uppgått,

och två procent af derpå följande 50,000 kronor samt en procent

af allt hvad bevillningssumman öfverstigit 150,000 kronor; men om ock

dessa anslag före år 1893 kunnat anses stå i någorlunda rimligt förhållande

till de med taxeringsförrättningarna förenade besvär och omkostnader,

ställer sig likväl saken numera betydligt annorlunda, sedan

vid 1892 års urtima riksdag beslutats, att bevillningen för jordbruksfastighet

från och med 1893 skulle utgå med dubbelt sa högt belopp,

som för sådan fastighet förut hade erlagts.

I följd af detta beslut har inkomsten af bevillningen för jordbruksfastighet,

hvilken bevillning för år 1892 uppgick till 661,887 kronor,

ökats så, att densamma för år 1896 utgjorde 1,368,661 kronor; och om,

såsom sig bör, uppgiften utsträckes till bevillning af fast egendom samt

af inkomst för hela riket, med undantag af Stockholms stad, för hvilken

särskilda bestämmelser uti ifrågavarande hänseende är o gällande, framgår,

att densamma för år 1892 uppgått till 3,482,434 kronor och för

år 1896 till 4,672,581 kronor.

Då under samma tid någon afsevärd tillökning i taxeringsmyndigheternas

omkostnader och besvär icke lärer hafva uppkommit, ej heller

någon anledning att åt dessa myndigheter bereda högre anslag, än hvad

som för ändamålet utgick före 1893, lärer förefinnas, och då dessutom

sistlidna årets Riksdag, uppå derom väckt fråga, nedsatte ifrågavarande

arfvodes belopp för Stockholms stad, vågar jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i 74 § 1 mom. af

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Kongl. Maj:ts förslag till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst, att, beträffande den åt hvarje pröfningsnämnd,

med undantag af Stockholms stads medgifna rätt att för vissa i samma

paragraf och moment uppgifna kostnader och besvär använda och fördela

härför erforderligt belopp, detta må utgå med högst två procent

af de första 100,000 kronor, hvartill länets hela bevillningssumma för

året uppgår, och med en procent af allt hvad bevillningssumman öfverstiger

100,000 kronor.»

Då bevillningsutskottet vid nästlidet års riksdag behandlade väckt

motion om nedsättning af bevillningsprocenten för Stockholms stad,

meddelade utskottet en förteckning rörande kostnaden för taxeringsarbeten

m. m. i de län, hvilkas invånareantal är större än Stockholms stads

eller af ungefärligen samma storlek. Denna förteckning, hvilken nu

blifvit af utskottet kompletterad med uppgift för hvarje särskildt län

på den procent, taxeringskostnaden för år 1894 utgjort af bevillningssumman

för samma år, har utskottet ansett lämpligt här intaga.

Län.

; Innånareantal
(1894

31/ia).

Kostnaden för taxeringsarbeten

1892.

1893.

1894.

Summa bevillning

af fast egendom

samt af inkomst

år 1894.

%

|

Malmöhus...........

378,337

7,095

_

7,870

—

8,320

616,361

05

1,35

Göteborgs o. Bohus

308,671

7,235

—

7,500

7,600

510,493

87

1,4 9

Elfsborgs .............

273,598

3,309

70

3,695

25

3,346

25

164,312

29

2,04

Östergötlands

268,883

4,755

5,205

—

5,269

—

276,902

10

1,9

Stockholms stad .....

264,585

24,200

23,602

6 1

24,157

35

1,041,640

26

2,32

Vermlands ...........

252,422

3,775

4,230

—

4,269

—

177,350

19

2,4

Skaraborgs

244,039

3,468

46

4,210

73

4,242

41

173,479

99

2,45

Kalmar ................

229,034

3,080

—

3,080

—

3,080

—

144,998

76

2,1 2

Kristianstads

220,087

3,299

41

4,088

79

4,115

97

163,048

89

2,52

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Nästlidet års Riksdag beslöt, med bifall till berörda motion, att

nedsätta bevillningsprocenten för Stockholm från högst två och en half

till högst en och en half procent af stadens hela bevillningssumma

för året.

1894 års komiterade, som ansågo den af Riksdagen sålunda numera

beslutade nedsättning af bevillningsprocenten för Stockholms stad

kunna utan olägenhet vidtagas, anförde beträffande den för öfriga delar

af riket utgående bevillningsprocenten följande:

»Den ersättning, som för närvarande kan medelst den s. k. bevillningsprocenten

beredas bevillningsberedningarnas ordförande, uppgår

till ett så jemförelsevis obetydligt belopp, att densamma i allmänhet

taget näppeligen kan anses utgöra skälig godtgörelse för det vigtiga

och tidsödande arbete, som är dem ålagdt. Vid undersökning rörande

storleken af de ersättningsbelopp, som år 1893 till beredningsordförandena

utgått, har det visat sig, att ersättningen i intet län uppgått, i

medeltal för hela länet beräknadt, till högre belopp än 105 kronor för

beredningsdistrikt men väl i flera län till endast 30 å 40 kronor för

hvarje distrikt. Vid sådant förhållande och med afseende å de väsentligt

ökade bestyr, som enligt förslaget skulle åläggas beredningarnas

ordförande, lärer det få anses nödigt att i allmänhet höja berörda ersättning.

Men vid granskning af bevillningsprocentens nuvarande användning

för samtliga föreskrifna ändamål hafva komiterade tillika funnit,

att den erforderliga förhöjningen i beredningsordförandenas arfvoden icke

kan ega rum med mindre än att, hvad de medelstora och större länen

beträffar, bevillningsprocenten ökas. För sådant ändamål hafva komiterade

ansett, att, med bibehållande af den nuvarande procenten för

de första 100,000 kronorna af hvarje läns bevillningssumma, procentsatsen

borde höjas för de derpå följande 100,000 kronorna till 2 samt

för Överskjutande beloppet till 11 procent.»

Hvad komiterade sålunda yttrat angående det ökade arbete, som

enligt komiterades förslag till bevillningsförordning skulle åläggas beredningarnas

ordförande, eger, om än icke i lika hög grad, sin tillämplighet

äfven på Kongl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet anser sig

på grund häraf icke kunna tillstyrka den af motionären föreslagna

nedsättning af bevillningsprocenten.

Förutom de af utskottet ofvan omförmälda ändringar i Kongl.

Maj:ts ifrågavarande förslag, har utskottet äfven föreslagit några andra

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 45

ändringar i särskilda paragrafer af förslaget, men torde någon särskild

motivering härför icke erfordras.

Vid behandlingen af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser

rörande eftertaxering, hvilka bestämmelser utskottet ansett böra

af Riksdagen antagas, har framhållits, att, der eftertaxering förekommer,

särskild debetsedel deröfver borde utfärdas. Då emellertid enligt

utskottets åsigt ett stadgande härom icke rätteligen har sin plats i

bevillningsförordningen, har utskottet i denna fråga allenast velat

uttala den önskan, att Kongl. Maj:t måtte i uppbördsreglementet införa

bestämmelse derom, att sådan särskild debetsedel skall i berörda fall

utfärdas.

I ett med anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition

den 9 nästlidne mars inom Första Kammaren afgifvet, till utskottet öfverlemuadt

anförande har bland annat framhållits önskvärdheten deraf,

att de större städerna, nemligen de, som icke deltaga i landsting, finge

sin egen pröfningsnämnd. Utskottet har häraf funnit anledning uttala

den åsigten, att det väl kan synas lämpligt, att Göteborg, som innefattar

sex taxeringsdistrikt, må utgöra ett särskildt pröfningsdistrikt

och icke, såsom nu är fallet, i detta hänseende sammanföras med landsbygden

och de smärre städerna inom länet, men att, beträffande de

öfriga städerna, som ej deltaga i landsting, hvilka städer hvar för sig

utgöra allenast ett taxeringsdistrikt, något behof eller någon önskan

att bilda särskilda pröfningsdistrikt icke, såvidt utskottet har sig bekant,

förefinnes; samt att, då någon framställning härom från Göteborgs

stad icke blifvit gjord, utskottet ej ansett sig böra föreslå någon

särskild undantagslagstiftning för nämnda stad.

Beträffande de vid Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag till

bevillningsförordning fogade formulär till de i förordningen omförmälda

uppgifter till taxeringsmyndigheten, jemte derå befintliga upplysningar

till ledning för de skattskyldige, har utskottet funnit de af utskottet

förordade ändringar i förordningen föranleda en från Kongl. Maj:ts

förslag något afvikande uppställning af de med n:is 9, 10 och 11 betecknade

formulären på sätt som utvisas af utskottets vid detta betänkande

fogade förslag till sådana formulär, hvarjemte de upplysningar,

som ansetts böra derå finnas till ledning för de skattskyldige, affattats

i enlighet med utskottets förslag till förordning. Då formuläret n:o 12

afser de fullständigare uppgifter, hvilka skattskyldig enligt 21 och 23

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

§§ eger raen e.) är skyldig att aflemna, har utskottet icke funnit anledning

till erinran mot detsamma. Öfriga vid den kongl. propositionen

fogade formulär hafva icke från utskottets sida föranledt till någon

anmärkning.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa

:

l:o) att Riksdagen, med förklarande, att Kongl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst icke kunnat

oförändradt bifallas, måtte antaga samma förslag med

de ändringar och tillägg, utskottets härvid fogade

författningsförslag utvisar;

2:o) att herr Ollas A. Ericssons motion, om skrifvelse

till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande

af förslag till ny bevillningsförordning, icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

3:o) att de i detta betänkande behandlade

motioner af herrar ./. Bromée m. fl., N. J. Nilsson och

G. Kronlund, John Olsson och J. A. Fjällbäck, And.

Olsson, P. Waldenström samt L. J. Jansson måtte

anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan

under l:o) hemstält.

Stockholm den 30 april 1897.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

47

Förslag

till

Förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

(Kongl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

Bevillning af fast egendom.

i §• i §■

För all inom riket belägen fast (Oförändrad.)

egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som

i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex

öre för hvarje fulla etthundra kronor

samt

b) för all annan fastighet och

frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

2 §■

Bevillning för fast egendom erlägges

af egaren, utom i följande fall,

2 §•

(Oförändrad.)

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

då bevillningen utgöres af innehafvaren,

nemligen:

a) för jordegendom, som besittes

med stadgad åborätt eller är af allmän

myndighet eller af stiftelse till

begagnande mot lifstidsstädja upplåten,

för i stad befintlig så kallad

ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej

må skiljas, så länge han erlägger

tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gifves, samt för skogsområde,

som blifvit upplåtet till bergshandteringens

understöd, till sågverk eller

kanalbolag, eller ock innehafves af

stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan

fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, så

vida egaren enligt 4 § a) eller b) är

från fastighetsbevillning fri och hela

fastigheten är åt endast en person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning

på viss tid eller på lifstid

från annan egendom afsöndrad.

3 §■

1 mom. Fast egendom skall uppskattas

till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de

om hvarje särskild egendoms storlek,

beskaffenhet och afkastning inhemtade

upplysningar samt erhållna uppgifter

om areal och olika egoslag samt

arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar

och värderingar för egendom

ens belåning eller försäkrande mot

brandskada.

3 §•

(Oförändrad.)

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

49

(Kongl. Maj:ts förslag.)

2 mom. hrälseräntas kapitalvärde

uppskattas till tjugu gånger det belopp,

hvartill samma ränta efter nästföregående

års markegång uppgått,

så framt icke räntan, i enlighet med

14 § i kongl. kungörelsen den 11

maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris,

i hvilket fall detta senare

bör läggas till grund för beräknandet

af räntans belopp. Dock iakttages,

att frälseräntas kapitalvärde alltid

sättes i fulla hundratal kronor, så att

möjligen Överskjutande belopp icke

beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast

egendom blifvit uppskattad, skall utan

förnyad uppskattning bibehållas oförändradt

under fem år, derest icke

under tiden mellan två på hvarandra

följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden,

som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktion närmare

omförmälas, påkalla förändrad värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet

å sådan fast egendom, som omförmäles

i 4 § c) eger icke rum.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke

af:

a) staten;

b) städer och andra menigheter,

akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar:

för dem tillhöriga

allmänna platser, tomter och

byggnader;

Bill. till Riksd. /''rot. 1897. 5 Sami. ;

(Utskottets förslag.)

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke

af:

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk och

barmhertighetsinrättningar: för dem

tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

r Afd. 19 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets Betänkande Jsr.o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

regementen och officerscorpser:

för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader;

samt

enskilda personer eller samfund:

för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda

allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke

lemna egaren någon inkomst; börande

i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras

för så stor del af fastighetens

taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen

för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar

inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och

annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen

upptages, äfvensom för sjelfva kanaloch

vägbyggnaden, hvarunder jemväl

inbegripas de för anläggningens begagnande

erforderliga stationshus,

verkstäder och andra byggnader.

5 §-

Vid uppskattning af fast egendom

skola särskilda värden, slutande å

fulla hundratal kronor, utsättas:

a) ä jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet,

eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flere brukningsdelar

eller afsöndring afjord derifrån

egt rum, för hvarje sådan brukningsdel

eller jordafsöndring; samt

(Utskottets förslag.)

kommuner och andra menigheter:

för dem tillhöriga, inom deras eget

område belägna allmänna platser,

tomter'' och byggnader;

regementen — — — — — —

— — — — byggnader; samt

enskilda — — — — — - —- — — bönehus;

allt — — — —---

--—--inkomstbeloppet; och

tj (Oförändradt.)

5 §•

(Oförändrad.)

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande JS/:o 19.

51

(Kongl. Maj:ts förslag.)

för skogsområde, som omförmäles

i 2 § a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed

jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad,

då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad belägen på jordbruksfastighet,

men icke afsedd för det derå

drifna jordbruk eller dit hörande

näring;

för fiske, som är i jordebok särskilt

upptaget; samt

för frälseränta.

6 §•

Fast egendom taxeras inom den

ort, der egendomen är belägen.

(Utskottets förslag.)

6 §•

(Oförändrad.)

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

i §•

För all behållen inkomst, vare sig

af kapital eller arbete, skall, med de

undantag, som i 11 § omförmälas,

bevillning erläggas med en för hundra

af inkomstbeloppet.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital

räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande

obligationer nedlagda eller

hos penningeförvaltande verk eller

enskilde insatta penningar; samt

7 §•

(Oförändrad.)

8 §•

(Oförändrad.)

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kong!. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

b) krono- och kyrkotionde eller

ersättning derför, som åtnjutes af

patronus ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete

räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke,

såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott

jemte dertill hörande verk, inrättningar

och näringar; qvaraar och

sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

bränvinsbrännerier och andra

för varors tillverknihg eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering

och andra binäringar till jordbruket,

i den mån de icke afse tillgodogörande

af eget jordbruks produkter;

penningerörelse, handelsrörelse,

skeppsrederi, sjöfart, handtverk

eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten

kanal, jernväg eller annan farled samt

flottled; och

3: o) hvad som förvärfvas genom

utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst

eller särskildt uppdrag, såsom: aflöning,

arfvode, traktamente, sportler,

bostad, derest icke fastighetsbevillning

derför af löntagaren utgöres,

och annan med allmän eller enskild

tjenst förenad förmån; så ock den

behållna inkomst, som, enligt gällande

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika

sysslor tillfalla de under konsistoriernas

vård eller annan allmän

förvaltning stälda kassor;

c) pension, årligt understöd (grati
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kongl. Maj.ts förslag.) • Utskottets förslag.

fikation), lifränta eller undantagsförmån;
d)

all annan i denna paragraf ej

särskildt omförmäld inkomst, som

icke är genom fastighetsbevillning

beskattad.

» §• 9 §.

Skyldige att utgöra inkomstbevill- (Oförändrad.)

ning äro:

a) svensk medborgare, som är i

riket bosatt: för all den inkomst,

ban åtnjuter, vare sig bär eller från

utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke

är i riket bosatt: för den inkomst,

han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt

eller bär uppehållit sig såsom

resande vare sig fortfarande under

ett år eller under större delen af

tre på hvarandra följande år, eller

som bär idkar näring, eller härifrån

uppbär lön eller pension: för den

inkomst, som af honom bär förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller

ock, utifrån införd, bär användes.

Hvad bär ofvan säges om enskild

person gälle ock i tillämpliga delar

om menigbeter, samfund, stiftelser,

verk och inrättningar sarht andra

juridiska personer, i den mån de

icke äro i denna förordning från

inkomstbevillning frikallade, äfvensom

om oskiftadt sterbhus och bolag,

derunder jemväl inbegripna sådana,

som enligt särskild författning äro

skyldiga afstå sin vinst.

53

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Malis förslag.)

(Utskottets förslag.)

10 §.

Grunder för inkomsternas

beräknande.

1 mom. Inkomst af kapital och

arbete taxeras för det löpande året.

2 mom.

a) Inkomst af kapital och annan

inkomst af arbete än lön eller pension

upptages med det belopp, hvartill

inkomsten under nästföregående

året uppgått, med iakttagande likväl

dels att inkomsten första året den

åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits

för hela föregående året, skall

upptagas med det belopp, hvartill

densamma, enligt de upplysningar

taxeringsmännen kunnat förskaffa

sig, skäligen må anses för det löpande

året uppgå, dels ock att, då inkomsten

under det löpande året upphör,

densamma upptages med ett belopp,

som, med det nästföregående

årets inkomst till beräkningsgrund,

motsvarar den tidrymd af det löpande

året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning

förenad lön så ock pension

upptages med det belopp, hvartill

densamma för det löpande året blifvit

i stat eller annorledes bestämd;

börande deremot med tjenstebefattning

förenade tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, sportelersättning

och obestämda eller extra inkomster

beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.

c) Yikariatsarfvode, arfvode för

uppdrag af öfvergående beskaffenhet

10 §.

Grunder för inkomsternas

beräknande.

(Oförändrad.)

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

och all dylik tillfällig inkomst, som

härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning

taxerade tjenst, rörelse eller

yrke, och som tillfallit honom så

sent under ett år, att densamma icke

kunnat af det årets taxerings- eller

pröfningsnämnd beräknas, taxeras

till bevillning det näst derpå följande

året.

d) Lön och annan inkomst, som

utgår i spanmål eller persedlar, upptages

med det kontanta belopp, den

efter senast för orten faststäldt markegångspris

utgör.

.? mom. Vid beräkning af inkomst

utaf kapital och arbete må afdrag

icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans

familjs utskylder och lefnadskostuader

samt dertill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde

å sådan, kanal, jernväg och annan

farled samt flottled tillhörande, mark

och byggnad, som enligt 4 § är fri

från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges

eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital;

d) för hvad som användes till

läst egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning

å skuld.

4 mom. Deremot må afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf

kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf

arbete:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

a) för det genom fastighetsbevillning

beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp af fem för hundra

af taxeringsvärdet å fastighet, som

af egaren begagnas till utöfvande

af sådan verksamhet, hvarom i 8 §

2 mom. a) l:o och 3:o sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande

af rörelse eller yrke, såsom: arrende-

eller hyresafgift, underhåll af

fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i

och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra dermed jemförliga

utgifter;

d) för kostnader, som äro förenade

med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande

af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda

kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjenstehästar

samt fourageringsersättning,

anslag till skrifmaterialier och andra

expenser, dagaflöning eller traktamente

för förättning å annat ställe

än tjenstemans eller i förrättningen

deltagande persons vanliga boningsort,

arfvode, dagaflöning eller traktamente

för kommendering utom station,

fältaflöning under krigstid samt

arfvode eller traktamente för riksdag

eller revision å annan ort, än der

arfvodes- eller traktamentstagaren

är bosatt;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 57

(Kongl. Maj:ts förslag.)

f) för följande med embete och

tjenst förenade utgifter, nemligen:

den afgift tjensteman, såsom sådan,

åligger utgöra till pensions-, enke- och pupill- eller annan understöds- kassa, aflöning eller annan ersätt- ning till vikarie eller tjenstebiträde,

presternas i jordeboken upptagna ut- lagor, i den mån de icke äro efter- gifna, ränta och amorteringsbidrag

till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prestgårdarne i Skåne, samt

kostnader för sådana särskilt anbe- falda tjensteresor, för hvilka ersätt- ning icke är särskild anvisad.

(Utskottets förslag.)

)

11 §•

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ med- Undantag från de i 7—10 §§ med

delade stadgande^

delade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst:

af kapital eller arbete eger icke rum,

när den 6kattskyldiges sammanräkna- de årsinkomster,deri inbegripna äfven

hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till

1,200 kronor, äro 450 kronor, upp- gå de till 1,200 kronor, men icke

till 1,800 kronor, äro 300 kronor af

inkomsten af kapital och arbete fria

från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning

sålunda icke eger rum eller som får

från uppskattad inkomst såsom be- villningsfritt afdragas, må å ort, der

kostnaden för bostad är synnerligen

hög i jemförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom

1 mom. (Oförändradt.)

Bih. till Biksd. Brot. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Iluft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

undantagsvis i de fall, der särdeles

ömmande omständigheter (talrik familj,

långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma,

ökas; dock så att denna ökning,

vare sig den eger rum på grund af

hög bostadskostnad eller ömmande

omständigheter eller båda dessa skäl,

icke må för någon skattskyldig öfverstiga

200 kronor.

För inkomst, som beskattas inom

annan kommun än den, der den skattskyldige

är mantalsskrifven, samt

för bolags inkomst får hvarken befrielse

från eller lindring i bevillningen

enligt detta moment åtnjutas.

2. mom. Från utgörande af inkomstbevillning

frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga

samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiifonder, pensionsanstalter,

sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma

stiftelser: för all annan inkomst än

den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap,

städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflyter

af rörelse eller yrke;

allmänna hypotekbanken, allmänna

hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

jernkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke

lemnar utdelning åt sina delegare;

samt

sparbanker, som afses i lagen af

2 mom. Från utgörande af

komstbevillning frikallas:

a)—d) (Oförändrade.)

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

59

(Kongl. Maj:ts förslag.)

den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter,

som afse att bereda vinst endast

åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för

af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar

hos utländska magter

anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet

lydande embetsoch

tjenstemäu samt vaktbetjente:

för den del af deras aflöning eller

pension, som motsvarar norska statsverkets

bidrag dertill;

e) främmande magters härvarande

beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening:

för all annan inkomst än

den, som utgöres af från Sverige

uppburen allmän eller enskild pension

eller erhålles genom här idkad

rörelse;

(Utskottets förslag.)

f) utländing, som här vistas för

att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af

renskötsel.

12 §.

Beskattningsort.

Skattskydig taxeras för inkomst

af kapital och arbete:

a) patronus ecclesim; för inkomst

e) främmande magters härvarande

beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening:
om

de.icke äro svenske/medborgare:

för all annan inkomst än den,

som utgöres af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension

eller erhålles genom här

idkad rörelse;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af

sin tjenst hos den främmande

magten;

f) och g) (Oförändrade.)

12 §.

Beskattningsort.

(Oförändrad.)

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

{Kongl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

af tionde eller ersättning derför: der

inkomsten utgår;

b) bank-, jernvägs- och kanalbolag:

der bolagets rörelse drifves;

vare sig genom hufvud-, afdelnings- <

eller kommissionskontor eller vid

större och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de

orter, der bolagets rörelse eller någon

hufvudsaklig gren deraf på mera

sjelfständigt sätt eller i afsevärd omfattning

drifves; men i fall sådana

bestämda orter icke förefinnas: der

bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksegare samt

annan yrkes- och näringsidkare; för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den

eller de orter, der rörelse eller yrke

eller någon hufvudsaklig gren deraf

på mera sjelfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning idkas; dock skola

handlande i de städer, hvilka innefatta

flere församlingar, för den handelsrörelse

de derstädes idka, äfvensom

de skattskyldige, hvilkas rörelse

eller yrke utöfvas på flere orter,

men endast kortare tid på hvarje

ort, taxeras inom den församling, der

de äro mantalsskrifne;

e) egare af fartyg, hvaruti flere

hafva del; för inkomst af fartyget:

der hufvud- eller korrespondentredaren

är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: der fartyget har sin

hemort;

/) de under konsistoriernas vård

eller annan offentlig förvaltning stälda

kassor; för den i 8 § 2 mom. b)

omförmälda inkomst vid lediga eck
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

61

(Eongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag).

lesiastika svsslor: i den ort, der densamma

eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket

icke mantalsskrifven löntagare; för lön

från svenska statsverket: i Stockboms

stad och S:t Nikolai församling; samt

h) utrikes boende pensionstagare;

för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: der pensionen

utbetalas.

För annan inkomst än den här

ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: der han är mantalsskrifven

; eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: der han inom

riket hufvudsakligen vistas.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

13 §. 13 §.

Taxering eller uppskattning af (Oförändrad.)

hvarje fast egendoms värde och hvarje

skattskyldigs årliga inkomst verkställes

af bevillningsberedningar samt

taxeringsnämnder och pr öfning snämnder,

hvilkas sammansättning och åligganden

här nedan bestämmas.

14 §. 14 §.

Skyldige att, i den ordning här Skyldige att, i den ordning här

nedan stadgas, utan särskild anma- nedan stadgas, utan särskild anmaning

på heder och samvete afgifva ning på heder och samvete afgifva

uppgifter till ledning vid taxeringen uppgifter till ledning vid taxeringen

äro: äro:

a) egare af fastighet eller sådan a) egare af fastighet, som i 1 §

innehafvare deraf, som i 2 § omför- b) omförmäles, eller sådan innemäles,

så vida för nästföregående år häfvare af dylik fastighet, som

taxeringsvärde af minst 5,000 kro- enligt 2 § är pligtig att derfö r

nor varit fastigheten åsatt; erlägga bevillning, så vida för

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets

(Kongl. Maj:ts förslag.)

b) verk eller bolag, som är med

Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt

eller står under offentlig kontroll;

c) annan skattskyldig, som under

nästföregående år uppskattats för

eller åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst

af kapital eller enligt lag är

pligtig att föra handelsböcker.

15 §.

1 mom. Uppgiftsskyldig egare

eller innehafvare af jordbruksfastighet

skall, första gången år 1898 och

derefter hvart femte år, aflemna skriftlig

uppgift, enligt faststäldt formulär,

om egendomens enligt tillgängliga

handlingar eller annorledes kända

areal i åker, äng samt skogs- och

betesmark, hvarje egoslag för sig,

och, der sådant kan uppgifvas, egendomens

genom ordentlig gradering

kända innehåll i fullgod jord af sagda

egoslag äfvensom om årliga arrendet

för utarrenderad egendom.

Betänkande N:o 19.

(Utskottets förelag.)

nästföregående år taxeringsvärdet

å den eller de fastigheter,

hvilka af honom egas eller

med skattskyldighet innehafvas,

sammanlagdt uppgått till minst

10,000 kronor;

b) (Oförändradt.)

c) en hvar, som enligt lag är

pligtig att föra handelsböcker;

d) skattskyldig, som under

nästföregående år uppskattats

för eller åtnjutit minst 1,000

kronors inkomst af kapital eller

i arrende för fastighet;

e) skattskyldig, som under

nästföregående år uppskattats

för eller åtnjutit minst 2,000

kronors inkomst af arbete eller

af kapital och arbete gemensamt.

15 §.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

63

(Kongl. Maj:ts förslag.)

2 mom. Uppgiftsskyldig egare

eller innehafvare af annan fastighet

skall å tid, som i 1 mom. sägs, aflemna

skriftlig uppgift, enligt faststäldt

formulär, om markens eller

tomtens areal, derå uppförda byggnader

och dessas brandförsäkringsvärde

samt om årliga hyressumman

för uthyrd egendom jemte hyresvärdet

för hyresfritt upplåtna, för af

egaren sjelf begagnade samt för andra

ej uthyrda lägenheter inom sådan

egendom.

3 mom. Utgöres fastigheten af

frälseränta, fiske eller vattenfall, eger

uppgiftsskyldighet enligt denna §

icke rum.

16 §.

1 mom. Verk eller bolag, som i

14 § b) omförmäles, skall till fullgörande

af den enligt samma § verket

eller bolaget åliggande skyldighet

att afgifva uppgift till ledning

vid taxeringen af sin inkomst hvarje

år aflemna bestyrkt utdrag af verkets

eller bolagets senast afslutade räkenskaper,

utvisande beloppet af hela

den under räkenskapsåret uppkomna

vinst, ränta å eget kapital inräknad;

skolande vid detta utdrag fogas bestyrkt

afskrift eller tryckt exemplar

af verkets eller bolagets revisionsberättelse

för senaste räkenskapsår.

Skattskyldig, hvarom i 14 § c)

förmäles, skall likaledes hvarje år

enligt faststäldt formulär aflemna

skriftlig uppgift å den inkomst, han

åtnjutit af kapital eller af rörelse,

för hvilken han enligt lag är pligtig

att föra handelsböcker.

(Utskottets förslag.)

1 mom. Uppgiftsskyldig egare

eller innehafvare af sådan fastighet,

som i 14 § a) omnämnes, skall, första

gången år 1898 och derefter hvart

femte år aflemna skriftlig uppgift,

enligt faststäldt formulär, om markens

eller tomtens areal, derå uppförda

byggnader och dessas brandförsäkringsvärde

samt om årliga hyressumman

för uthyrd egendom jemte

hyresvärdet för hyresfritt upplåtna,

för af egaren sjelf begagnade samt

för andra ej uthyrda lägenheter inom

sådan egendom.

2 mom. (Lika med 3 mom. i

Kongl. Maj:ts förslag.)

16 §.

Verk eller etc. — — — — —

— — — —---räkenskapsår.

Skattskyldig, hvarom i 14 § c),

d) och e) förmäles, skall likaledes

hvarje år, enligt faststäldt formulär,

aflemna skriftlig uppgift

å den inkomst, han åtnjutit.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets

(Kongl. Maj:ts förslag.)

2 mom. Uppgifter beträffande

inkomst af rörelse eller yrke, som

drifves på två eller derefter, skola

särskildt angifva, huru, enligt den

skattskyldiges åsigt, det beskattningsbara

inkomstbeloppet bör fördelas på

en hvar af de orter, der enligt 12

§ inkomsten bör beskattas, och skall

i fråga om inkomst af bankrörelse

skattskyldig, som drifver sådan rörelse,

vid uppgifterna foga utdrag

af de särskilda kontorens månadsrapporter,

upptagande balansen å inoch

utlåningsräkningarna vid hvarje

månads slut.

Betänkande N:o 19.

(Utskottets förslag.)

17 §•

Uppgifter etc. (Lika med 16 § 2

mom. i Kongl. Maj:ts förslag.)--

månads slut.

17 §•

Sådan i 14 § c) omförmäld skattskyldig,

som under nästföregående

år taxerats för inkomst, hvilken sammanlagdt

icke uppgått till 1,800 kronor,

och icke enligt lag är pligtig

att föra handelsböcker, ege att, i

stället för den i 16 § 1 mom. stadgade

skriftliga uppgift, muntligen afgifva

de upplysningar, som för hans

taxering erfordras.

18 §. 18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift, (Oförändrad.)

hvarom i denna förordning sägs, åligge

för omyndig eller sådan frånvarande,

för hvilken god man af domstol förordnats,

förmyndaren eller gode man
-

■

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets

(Kongl. Maj:ts förslag.)

nen för hvad han har under sin förvaltning.

19 §.

För annan än enskild person

åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande

styrelse, förvaltning eller

ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning

rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och

sättet för dess fullgörande, ege att

för sådant ändamål hänvända sig till

vederbörande bevillningsberednings

ordförande.

21 §.

1 inom. Skattskyldig, som enligt

de i denna förordning meddelade bestämmelser

icke är pligtig att afgifva

uppgift till taxeringen, vare dock

skyldig att efter anmaning, som i

25 § 2 mom. sägs, lemna uppgift å

det belopp, hvartill hans inkomst af

kapital eller arbete det nästföregående

året uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är

det i öfrigt obetaget att meddela

upplysningar, som kunna tjena till

ledning vid hans taxering.

Bih. till Ili/csd. Prot. 1897. 5 Sami.

Betänkande N:o 19. 65

(Utskottets föi-slag.)

19 §.

(Oförändrad.)

20 §.

(Oförändrad.)

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt

de i denna förordning meddelade bestämmelser

icke är pligtig att afgifva

uppgift till taxeringen, vare dock

skyldig att efter anmaning, som

25 § 2 mom. sägs, lemna uppgift:

a) å det belopp, hvartill hans

inkomst af kapital eller arbete

det nästföregående året uppgått;

och

b) öfver fastighet, hvarför bevillning

af honom erlägges, i

den mån infordrade upplysningar

kunna lemnas.

2 mom. (Oförändradt).

A fd. 19 Häft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

22 §.

22 §.

Till ytterligare ledning vid taxe- Till ytterligare ledning vid taxe

ringen skola derjemte följande upp- ringen skola derjemte följande upp

gifter meddelas: gifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighets- l:o) (Oförändradt.)

taxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare

på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste

försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, hvarå,

efter det enahanda uppgift sist meddelades,

lagfart på grund af köp beviljats;

börande i denna uppgift, hvilken

skall angifva köpares och säljares

namn samt köpeafhandlingens

datum, anmärkas, när försäljningen

skett af föräldrar till barn, om och

i så fall till hvilket belopp i köpeskillingen

inbegripits godtgörelse för

inventarier eller inbergad gröda, om

förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv

eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrätt
-

mng:

uppgift å det värde, hvartill hvar

och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom

blifvit uppskattad vid derå, efter det

enahanda uppgift senast meddelades,

för dylikt låns erhållande anstäld och

godkänd värdering:

2:o) hvarje år: 2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäk- a)—d) (Oförändrade),

ringsinrättning eller dess agenter eller

vederbörande brandstodskomité:

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag). (Utskottets förslag.)

uppgift rörande försäkringsvärdet

å de i 5 § b) omförmälda hus och

byggnader; börande denna uppgift,

hvilken skall meddelas särskild! för

hvarje fastighet, afse samtliga hit

hörande byggnader, hvilka blifvit mot

brandskada försäkrade under den tid

af samma år och det näst föregående,

för hvilken enahanda uppgift icke

förut meddelats;

b) af statsdepartement jemte

hvarje embetsmyndighet eller embetsverk,

vare sig statens, stads eller

menighets, äfvensom af styrelse för

allmän inrättning eller stiftelse, der

embets- eller tjensteman, vaktbetjent

eller annan eger utbekomma aflöning

eller pension:

uppgift angående hvar och en

person för det löpande året tillkommande

fast lön eller pension, äfvensom

under nästföregående år uppburna

särskilda belopp af tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, traktamente,

arfvode, uppmuntrings-, mileller

felräkningspenningar, portions-,

inqvarterings- eller beklädnadsersättning,

provision eller gratifikation och

andra löneförmåner, hvarjemte, då

med tjenstebefattning följer fri kost,

boställe, bostad eller löningsjord eller

inkomst af sportler, expeditionslösen,

bötes- eller beslagsandelar eller andra

obestämda eller extra inkomster,

sådant bör i uppgiften särskild! antecknas

;

c) af förmyndarekammare eller

gode män för tillsyn å förmynderskap

:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

uppgift angående sammanlagda

beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för

så vidt den uppgått till minst 500

kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:
uppgift

angående antalet försäkringar

och premiebeloppet för nästföregående

år inom agenturens område,

äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, e) af styrelse för verk eller bosom

i 14 § b) sägs; så ock af sådan lag, som i 14 § b) sägs; så ock af

i 14 § c) omförmäld skattskyldig, annan skattskyldig, somundernästsom

under nästföregående år faxe- föregående år taxerats för inkomst

rats för inkomst af rörelse eller yrke af rörelse eller yrke till belopp af

till belopp af minst 3,000 kronor minst 3,000 kronor eller som är pligeller

som är pligtig att föra handels- tig att föra handelsböcker:

böcker:

enahanda uppgift, hvarom i b) enahanda uppgift, hvarom i b)

stadgas, angående lön- och arfvodes- stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löne- tagares samt öfriga arbetares löneförmåner.

förmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och I uppgift,--— — — — —

e) stadgas, må icke något slag af de--— — — — —----

vederbörande tillkommande aflönings- —--— — — —----

förmåner uteslutas, äfven om enligt — — — — — —----•*—

denna förordning afdrag för någon — — — — — — —----

del deraf må vara vid taxeringen —----— —----

medgifvet; dock att pension eller — — — — — — —----

gratifikation å belopp, understigande — — — — — — —-----

200 kronor, må från sådan uppgift — — — — — — —----

uteslutas, då för den, som åtnjutit — —--— — — —---

dylik pension eller gratifikation, an- — — — — — — —----

nan inkomst ej uppgifves. — — —--uppgifves.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

69

(Kongl. Maj:ts förslag.)

23 §.

Blanketter till de uppgifter, som

i 15 och 16 §§ omförmälas, skola

kostnadsfritt tillhandahållas de skattskyldige

hos ordförande i bevillningsberedning

samt derjemte i Stockholm

hos öfverståthållareembetet, i

öfriga städer hos magistraten och å

landet hos ordförande i kommunalnämnd.

I enahanda ordning tillhandahållas

blanketter enligt särskildt faststäldt

formulär åt skattskyldige, som,

ehvad de enligt bestämmelserna i

denna förordning äro pligtige afgifva

uppgift till taxeringen eller icke, önska

om sin beskattningsbara inkomst

lemna fullständigare uppgift än sådan,

hvarom i 16 § 1 mom. förmäles.

24 §.

De i 15, 16, 21 och 22 §§ omförmälda

uppgifter skola upprättas

särskildt för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriel församling

i stad samt före den 1 april aflemnas,

antingen direkt till ordföranden

i vederbörande bevillningsberedning

eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

det län, magistraten i den stad eller

kronofogden i det fögderi, der taxeringen

anses skola ega rum eller den

skattskyldige är bosatt. Sådana uppgifter

må kunna i betaldt bref med

allmänna posten insändas.

(Utskottets förslag.)

23 §.

Blanketter till de uppgifter, som

i 15, 16 och 17 §§------

—--—--— ..

nämnd.

I enahanda — — —

kommunal-

— förmäles.

24 §.

De i 15, 16, 17, 21

och 22 §§

—--— — — — .

—

— — — — — insändas.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag).

Med aflemnande af uppgift från . Med aflemnande — —

verk eller bolag till ledning för dess — — — — — — — —

egen taxering må dock njutas an- — — — — — — — —

stånd till utgången af april månad; — — — — — — — — —--

och derest hinder möter att, innan — — •— — — — -

bevillningsberedningens sammanträde--— —---

afslutats, aflemna sådan uppgift, må — — — — — — -

densamma, efter derom hos bered- — — — — — — -

ningens ordförande gjord skriftlig an------— -

mälan, i stället till kronans ombud — — — — —''— - hos taxeringsnämnden aflemnas så — — — — — — -

fort ske kan och i hvarje händelse — — — — — — -

före den 1 juni. ---den 1 juni.

Muntlig uppgift, som i 17 § omförmäles,

skall afgifvas inför vederbörande

bevillningsberedning, dervid

beredningens ordförande skall å blankett,

hvarom i 23 § förmäles, införa

de lemnade upplysningarne, hvilkas

rigtighet den skattskyldige har

att med sin underskrift bestyrka.

25 §. 25 §.

1 inom. Derest uppgift, som i 15, (Oförändrad.)

16 eller 17 §§ omförmäles, icke inom

föreskrifven tid afgifvits eller ock afgifven

sådan uppgift befinnes i visst

afseende ofullständig, må bevillningsberedningens

ordförande eller kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller hos

pröfningsnämnd, i händelse sådant

finnes för taxeringen erforderligt, om

förhållandet göra anmälan, i Stockholm

hos öfverståthållareembetet, i

öfriga städer hos magistraten samt

å landet till länsmannen i orten,

hvilka myndigheter det derefter åligger

att ofördröjligen mot bevis till
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

71

(.Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

ställa den försumlige anmaning att

inom åtta dagar efter anmaningens

mottagande afgifva fullständig uppgift

vid äfventyr, som i 27 § sägs.

Sådan anmaning skall, der infordrandet

föranledts af ofullständighet i aflemnad

uppgift, jemväl innehålla underrättelse,

i hvilket afseende uppgiften

befunnits ofullständig.

2 mom. Upplysning, som i 21

§ 1 mom. sägs, ege såväl bevillningsberedningens

ordförande som kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller

hos pröfningsnämnd att infordra i

enahanda ordning, som finnes i 1

mom. af denna § föreskrifven.

1 mom. Varder uppgift, som i (Oförändrad.)

22 § omförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflemnad, ege bevillningsberedningens

ordförande eller kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller

hos pröfningsnämnd att densamma

infordra.

2 mom. År den uppgiftspligtige

icke offentlig myndighet eller tjensteman,

må infordrandet jemväl kunna

ega rum genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilken eger dervid

förelägga lämpligt vite.

3 mom. För taxeringen eljest erforderlig

officiel uppgift skall, då begäran

derom framställes, af vederbörande

embetsverk lemnas; hvarförutom

bevillniugsberedningens ordförande

äfvensom kronans ombud hos

26 §.

26 §.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bevillningsutskottets

(Kongl. Maj:ts förslag.)

taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd

må eg a att taga del af sådana

hos domare eller domstol förvarade

handlingar, som i beskattningsafseende

kunna tjena till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i

25 § 2 mom. sägs, vare ock andra

verk eller bolag samt enskilda arbetsgivare

än de i 22 § 2:o) e) nämnda

pligtige att aflemna sådan uppgift

angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner,

som i sistnämnda författningsrum omförmäles.

27 §.

Underlåter någon att inom stadgad

tid afgifva enligt 15 § eller 16

§ föreskriven uppgift eller att inkomma

med sådan särskildt infordrad

uppgift eller upplysning, som

i 25 § omförmäles, hafve förlorat

rätten att fullfölja talan i fråga om

taxeringsvärdet å den fastighet eller

beloppet af den inkomst, som uppgiften

eller upplysningen skolat afse.

Hörsammas icke sådan anmaning,

som i 25 § 1 mom. sägs, och afser

densamma uppgift, hvarom i 16 §

stadgas, skall den försumlige bota

ett belopp, svarande mot tio procent

af den bevillning, som inom beredningsdistriktet

varder den skattskyldige

påförd för den inkomst, som

uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftspligtige visa

giltig ursäkt för underlåtenheten, ege

de i denna § stadgade påföljder icke

rum.

Betänkande N:o 19.

{Utskottets förslag.)

27 §.

Underlåter någon att inom stadgad

tid afgifva enligt 15 §, 16 §

eller 17 § — — — — — — —

Hörsammas — — -

— — afse.

17 §§ stadgas---

— 16 och

— — — — —---

—

— —--afse.

Gitter •— — — — —--—

rum.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande Ko 19.

73

(Kongl. Maj:ls förslag.)

(Utskottets förslag.)

28 §.

28 §.

Vid underlåtenhet att behörigen (Oförändrad.)

fullgöra hvad i 22 § och 26 § 4

mom. stadgas vare den försumlige,

derest han är offentlig tjensteman,

underkastad ansvar såsom för annat

tjenstefel, men böte eljest 25 kronor.

Utan hinder af uteblifven upp- (Oförändrad.)

gift och med rätt att pröfva, i hvad

mån afgifven uppgift är af beskaffenhet

att böra läggas till grund för

taxeringen, eger bevillningsberedningen

att föreslå samt taxerings- och

pröfningsnämnderna att bestämma

och fastställa skattskyldigs taxering.

Granskningen af de skattskyldiges

till ledning för egen taxering

lemnade uppgifter skall härvid verkställas

endast af berednings eller

nämnds ordförande med biträde i

hvarje särskildt fall af den ledamot,

som ordföranden anser höra tillkallas

; och må vid granskningen i taxerings-

eller pröfningsnämnd jemväl

vederbörande kronoombud vara tillstädes.

För innehållet af sålunda granskad

uppgift må icke inom beredningen

eller nämnden vidare redogörelse

lemnas, än som för taxeringen

oundgängligen erfordras.

Derest af skattskyldig lemnad

uppgift icke följes vid hans taxering,

skola skälen derför i taxeringsläng
Bih.

till Riksd. Prof. 1897. 5 Sand. 1 Afd. 19 lläft.

29 §.

29 §.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

den eller beskattningsnämndens protokoll

angifvas; och. skall tillika, då

sådant frångående af lemnad uppgift

egt rum hos taxerings- eller pröfningsnämnd,

så fort ske kan underrättelse

derom genom utdrag af

nämndens protokoll med allmänna

posten den skattskyldige kostnadsfritt

tillsändas.

Uppgift af skattskyldig till led- (Oförändrad.)

ning för hans egen taxering må ej,

utan att den skattskyldige medgifvit

uppgiftens offentliggörande, vara tillgänglig

för andra än de personer,

livilka jemlikt 29 § och 36 § b) skola

granska uppgiftens innehåll, kronans

ombud hos taxerings- och pröfningsnämnderna

samt de embete- och

tjenstemän, hvilka i och för sin befattning

deraf erhålla del, och må ej

heller utan den skattskyldiges samtycke

i taxerings- eller pröfningsnämnds

protokoll intagas; skolande

efter taxeringsårets utgång såväl nu

omförmälda som alla öfriga uppgifter,

hvilka enligt denna förordning aflemnats,

med det undantag, hvartill

stadgandet i 70 § föranleder, öfverlemnas

till bevillningsberedningens

ordförande, hos hvilken de skola behörigen

förvaras intill dess fem år

förflutit, hvarefter de af honom förstöras.

30 §.

30 §.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om eftertaxering.

31 §. 31 §.

1 mom. Derest i afgifven uppgift

eller upplysning enligt 16 §, 18 §,

21 § 2 mom. eller 25 § skattskyldig

eller förmyndare eller god man för

sådan mot bättre vetande lemnat origtigt

meddelande och derigenom från

taxering undandragit inkomst, skall

vid den taxeringsförättning, då kännedom

erhålles om sådant svikligt förfarande,

den skattskyldige särskild!

taxeras för den inkomst, hvarför bevillning

till följd af berörda förfarande

icke blifvit påförd; och böte den skattskyldige

eller, der den origtiga uppgiften

lemnats af förmyndare eller

god man, denne ett belopp, motsvarande

fem gånger den bevillning,

som genom det svikliga förfarandet

undandraga kronan. Lag samma

vare, der någon mot bättre vetande

i uppgift enligt 15 § angående fast

egendom lemnat origtigt meddelande.

2 mom. Har inkomst, som af

skattskyldig åtnjutits, undgått bevillning

af annan orsak än att afgifven

uppgift varit veterligen origtig, skall

vid den taxerings förrättning, då utredning

härom vinnes, den skattskyldige

särskild! taxeras för den sålunda

obeskattade inkomsten.

3 mom. Taxering på grund af

denna § skall ske senast inom tre

år efter det år, då inkomsten rätte
-

1 mom. Derest i afgifven uppgift

eller upplysning enligt 16 §, 17 §,

18 §, 21 § eller 25 § skattskyldig

enligt 15 § eller 21 § angående fast

egendom lemnat origtigt meddelande.

2 mom. (Oförändradt.)

3 mom. (Oförändrad!.)

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ligen bort taxeras, och påföres bevillningen,

derest den skattskyldige

aflidit, hans dödsbo. År boet skiftadt,

påföres bodelegare icke mera

än hvad af bevillningen å hans lott

belöper och i intet fall mera än hans

lott i boet utgör.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

1 :o) Bevillning sberedningarna.

32 §. 32 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet Hvarje kommun — —---

utgöra ett beredningsdistrikt. I Stock- — — — — — — —----

holm eger öfverståthållareembetet att — — — — — — —----*-

bestämma antalet af de bevillnings- — — — — — — —----

beredningar, som der skola tillsättas, — — — —• — —----—

samt det distrikt, hvarje bevillnings- — — — — — — —-----

beredning skall omfatta. För annan — — — — — — —---—

stad, hvarest flera bevillningsbered------—-----

ningar erfordras, eger Kongl. Maj:ts — — — — —- — —----—

befallningshafvande att, efter magi---— — — —------

stråtens hörande, bestämma bered---— — — — —------

ningarnas antal och beredningsdistrik- — — — — — — —----

ten. På landet må Kongl. Maj:ts be- — — — — — — —---•—

fallningshafvande fördela större kom- — — — — — — —----

muner i två eller flera berednings- — — — — — — —----

distrikt äfvensom förena två eller flera — — — — — — —----

mindre kommuner till ett berednings- — — — — — — — beredningsdistrikt.

distrikt.

Till ordförande och föredragande Till ordförande — — — — —

i bevillningsbered ning skall Kongl.----------- —

Maj:ts befallningshafvande förordna — — — — — — — — ----—

lämplig, helst inom beredningsdistrik- — — — — — — —----

tet bosatt person. Sådant förordnande — — — — — — —---- —

meddelas för tiden intill det år, då — — — — — — —---—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nästa allmänna fastighetstaxering eger — —----- - -

rum, Kongl. Maj:ts befallningshaf- — — — — — — _ _

vande dock obetaget att, derest an- —--- ---. -

ledning dertill förekommer, återkalla--------

förordnandet före utgången af den detsamma,

tid, för hvilken detsamma meddelats.

33 §• 33 §.

Bevillningsberedning utgöres åt, (Oförändrad.)

jemte ordföranden, visst antal för

hvarje år, på sätt här nedan stadgas,

utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter, till

antal af tre, högst fem, väljas af

stadsfullmägtige eller, der stadsfullmägtige

icke finnas, af allmän rådstuga

bland sådana inom beredningsdistriktet

boende personer, hvilka

under senast förflutna år derstädes

erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.

På landet skola ledamöter i

bevillningsberedning, till antal af två,

högst sex, väljas på kommunalstämma

bland de i orten bosatta personer,

hvilka under sist förflutna år erlagt

fastighets- eller inkomstbevillning inom

distriktet. Åro flere kommuner

förenade till ett beredningsdistrikt,

skola för hvarje kommun väljas högst

tre ledamöter i beredningen, med

iakttagande likväl att antalet ledamöter

i beredningen icke må i något

fall öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna

i bevillningsberedningen utses,

skall äfven förrättas val af suppleanter,

motsvarande minst hälften af

de ordinarie ledamöternes antal, samt

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ordningen suppleanterne emellan bestämmas.

För öfrigt bör vid val af

både ordinarie ledamöter och suppleanter

tillses, att, så vidt möjligt är,

såväl fastigbetsegare som näringsidkare

och löntagare komma att i

beredningen ega säte och stämma.

34 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän

kungörelse underrättar Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i början af hvart

och ett år de skattskyldige om de

personer, hvilka komma att inom — — — — — — —----

hvarje ort såsom ordförande leda — — — — — — —-----

bevillningsberedningens arbeten för — — —--— —----

samma år, samt om de särskilda be- — — — — — — — —---

redningsdistrikt, deruti länet blifvit — — — — — — —----

indeladt, hvarjemte Kongl. Maj:ts — — — — — — —--

befallningshafvande meddelar före- — — — — — -— —----

skrift om det antal beredningsleda---—---—----

möter, som inom hvarje berednings- — — — — — — —----

distrikt skall väljas, samt om hvad — — — — — — —----

i öfrigt vid dessa val bör iakttagas. — — —--—-----

Uti denna kungörelse erinras veder---— — — — —----

börande om skyldigheten att aflemna — — — — — — —----

de uppgifter, som i afseende på — — — — — — —----

den förestående bevillningstaxeringen — — — — — — —----

skola meddelas, samt om påföljden---— — —-----

för uraktlåtenhet derutinnan, hvar- — — — — — — —-----

jemte underrättelse meddelas om tid — — — — — — —----

och ställe för uppgifternas aflemnande---—--—----

äfvensom hvarest blanketter till de i — — — — — — —----

15, 16 och 21 §§ omförmälda upp- 15, 16, 17 och 21 §§ —--—

gifter tillhandahållas, likasom derom — — — —-------

att skattskyldig, som önskar upp------------

lysning rörande beskaffenheten af —--— — — —----

honom åliggande uppgiftsskyldighet —--— — — —----

34 §.

1 mom. Genom utfärdad — —

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 79

(Kong! Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

och sättet för dess fullgörande, eger — —----—----

att för sådant ändamål hänvända sig — — — — — — —----

till vederbörande bevillningsbered- — — — — — — —-____

nings ordförande. --ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och 2 mom. (Oförändradt.)

suppleanter i bevillningsberedningen

skola förrättas före den 15 februari;

börande genast efter valförrättningens

slut den, som dervid fört ordet, om

valet underrätta ej mindre de valde

än ordföranden i beredningen.

35 §.

På det bevillningsberedningens

ledamöter må ega tillfälle att inhemta

nödig kännedom om sina åligganden,

bör erforderligt antal exemplar af

denna förordning med dertill hörande

instruktion och formulär genom Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg

öfverlemnas i stad till magistraten

och på landet till ordföranden i kommunalstämman

för att genast efter

valet tillhandahållas en hvar af beredningens

valde ledamöter. Sådant

exemplar skall jemväl nyutsedd ordförande

i bevillningsberedning tillställas.

I Stockholm tillhandaliålles nämnda

författning vederbörande ordförande

och ledamöter i beredningarna omedelbart

af öfverståthållareembetet.

35 §.

(Oförändrad.)

36 §.

Bevillningsberednings ordförande

åligger särskildt:

36 §.

Bevillningsberednings ordförande

åligger särskildt:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bevillningsutskottets

(Kongl. Maj:ts förslag.)

a) att, i öfverensstämmelse med

livad i 20 och 23 §§ stadgas, tillhandahålla

de skattskyldige blanketter,

som i 23 § omförmälas, samt på

begäran meddela skattskyldig erforderliga

upplysningar rörande beskaffenheten

af den honom åliggande uppgiftsskyldighet

och sättet för dess

fullgörande;

b) att samla, ordna, numrera och

granska de för taxeringen aflemnade

uppgifter och anmälningar, vidtaga

föreskri fna åtgärder för uteblifna eller

eljest erforderliga uppgifters införskaffande,

dervid bör tillses, att genom

infordrande af sådana upplysningar,

som i 21 § 1 mom. omförmälas,

ledning vinnes för taxering af

jemväl sådana skattskyldige, hvilka

icke enligt 14 § äro pligtige att utan

särskild anmaning aflemna uppgifter,

samt i öfrigt söka att inhemta upplysningar

till ledning för en noggrann

och tillförlitlig taxering äfvensom att,

då anledning till tillämpning af 28 §

förekommer, derom göra anmälan hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande för

den åtgärd, som för sådant ändamål

må på sagda myndighet ankomma;

c) att bestämma tid och ställe för

beredningens sammanträde samt derom

ofördröjligen ej allenast underrätta

ledamöterna i beredningen, utan

äfven på lämpligt sätt och i god

tid meddela de skattskyldige inom

beredningsdistriktet, underrättelse;

börande beredningssammanträdena,

hvilka på landet alltid skola hållas

inom distriktet, utsättas så tidigt, att

Betänkande N:o 19.

(Utskottets förslag.)

a) (Oförändradt.)

b) att samla,

--som i 21 § omförmäles,--

— — — — — — ankomma;

c)—li) (Oförändrade.)

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bevillningsutskott ds Betänkande N:o 19.

(.Kongl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

samtliga beredningarna senast den 31

maj må hafva afslutat sina arbeten;

d) att vid beredningens sammanträden

föra ordet, tillhandahålla och

meddela ledamöterna alla i och för

taxeringen erhållna uppgifter och upplysningar,

med den inskränkning,

hvartill stadgandet i 29 § föranleder,

i taxeringslängden på behöriga ställen

anteckna uppgifternas nummer, uppgiga

salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden

å fastigheter äfvensom,

derest skattskyldig gjort sig

skyldig till försumlighet, hvarom i

27 § förmärs, derom göra anteckning

i längden; skolande derjemte särskild

förteckning å sådana försumlige taxeringsnämnden

meddelas;

e) att, då inkommen uppgift å

aflöning eller pension eller annan

dylik inkomst afser person, som ej

är inom distriktet mantalsskrifven,

till vederbörande afsända uppgiften

eller transsumt af densamma och i

senare fallet derom verkställa anteckning

å uppgiften;

f) att, då kommun eller annan

menighet, samfund, verk eller inrättning,

stiftelse, oskiftadt dödsbo,

förening eller bolag af beredningen

föreslagits till utgörande af bevillning

för inkomst och styrelsen eller förvaltningen

icke har sitt säte inom

distriktet, om sådant förslag underrätta

ordföranden i bevillningsberedningen

å den ort, der styrelsen eller

förvaltningen har sitt säte, med uppgift

tillika å det föreslagna taxeringsbeloppet;

skolande jemväl rörande

Bih. till liiksd. Prat. 1891. 5 Sami. 1 Afd. 19 Haft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Utskottets förslag.)

(Kongl. Maj:ts förslag.)

annan skattskyldig, hvilken, utan att

vara inom beredningsdistriktet mantalsskriven,

derstädes upptagits till

bevillning för inkomst af nyssnämnda

slag, enahanda underrättelse meddelas

beredningens i mantalsskrifningsorten

ordförande;

g) att, då sådan underrättelse,

som under f) sägs, kommit honom

tillhanda, anteckna innehållet i taxeringslängdens

anmärkningskolumn,

så vida underrättelsen afser någon,

som är till bevillning i längden uppförd,

samt i annat fall äfvensom då

beredningen afslutat sina sammanträden

delgifva kronans ombud hos

taxeringsnämnden underrättelsens

innehåll för anteckning i nämndens

protokoll och den vidare åtgärd, som

på nämnden må ankomma;

h) att noga tillse, att de skattskyldiges

till ledning för egen taxering

aflemnade uppgifter, ehvad de

afse pågående eller redan verkstäld

taxering, icke varda för obehöriga

tillgängliga, för hvilket ändamål sådana

uppgifter böra, då de icke för

taxeringen erfordras, under säkert

lås förvaras, äfvensom att, då han

från sin befattning afgått, till sin

efterträdare aflemna samtliga i enlighet

med stadgandet i 30 § hos honom

förvarade handlingar, som icke enligt

bestämmelserna i samma § blifvit af

honom förstörda; samt

i) att utan lösen tillhandahålla i) att utan lösen tillhandahålla

skattskyldig, som sådant påfordrar, skattskyldig, som sådant påfordrar,

diariibevis öfver lemnade uppgifter, mottagningsbevis öfver af honom

lemnade uppgifter.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

83

(Kongl. Maj:ts förslag.)

37 §.

(Utskottets förslag.)

37 §.

Till bevillningsberedningens ord- Till bevillningsberedningens--

förande skall å landet bäradsskrif- —--— — —-----

varen och i stad vederbörande tjenste- — — — — --------

man senast den 20 april, vid bot af — — — — — — —----

tre kronor för hvarje öfverskjutande —--— — —-----

dag, hafva aflemna!; på mantalsläng- — — — — —‘— —----

den grundade, enligt faststälda formu- — — — — — —-----

lär uppstälda längder, upptagande — — — — — — — —---

samtliga inom beredningens distrikt — — — — — — — -----

belägna fastigheter, å hvilka jemlikt — — — — — — —------

5 § särskilda taxeringsvärden skola — — — — — — —----

sättas, äfvensom fastigheternas egare--— — — — —----

eller i fall, som i 2 § sägs, deras — — — — — — —----

innehafvare. Dessutom böra vid — — — — — — —----

samma tillfälle till beredningens ord- — — — — — — —-----

förande aflemnas tillräckligt antal —- — — — — — —----

tryckta blanketter till taxeringsläng- — — — — — — —---—

den öfver inkomstbevillningen, uti — — — — — — — —----

hvilken enligt faststäldt formulär upp- — — — — — — — —---

gjorda längd beredningen införer alla — — — — — — —----

de personer, som beredningen anser — — — — — — —----

skyldige att dylik bevillning inom — — — — — — —-----

distriktet erlägga. I stad böra be- — — — — — —------

redningarna till dessa längders upp- — — — — — — —----—

rättande och kompletterande åtnjuta — — — — — — — ----

nödigt biträde af vederbörande, upp- — — — — — — —-----

börds- eller annan dertill utsedd — — — — — — —----

tjensteman. — — — — — — tjensteman.

Å tid, som nyss är sagd, skola Å tid, som — — — — — —

jemväl till beredningens ordförande — — — — — — —----

aflemnas, på landet af kommunal- — — — — — — —----

stämmas ordförande och i stad, utom — — — — — — — —---

Stockholm, genom magistratens för- — — — — — — —----

sorg, så väl de i 49 § 3 mom. om- såväl de i 57 § 3 mom. omförmälda

förmälda afskrifter af nästföregående afskrifter af nästföregående års taxeårs

taxeringslängder som äfven de i ringslängder som äfven de i 55 och

47 och 59 §§ omförmälda utdrag af 67 §§ omförmälda — — — — —

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

protokollen hos det årets vederböran- — — — — — — — — —

de taxeringsnämnd och pröfnings- — — — — — — —-- -

•nämnd. — — — — pröfningsnämnd.

I öfverensstämmelse med den I öfverensstämmelse---

för taxeringsmyndigheterna utfärdade — — — — — — —- :---

särskilda instruktion och under till- — — — — — — —---

lämpning af de i denna förordning —• — — — — —---

stadgade grunder åligger det bered- — —- — — — — — — — -

ningen att föreslå och uti förberörda — — — — — —-----

längder införa det fastighetsvärde — — — — — — —---

och det inkomstbelopp, för hvilket — — — — — — —---

bevillning skall inom berednings- — — — — — — .— ----

distriktet påföras hvarje skattskyldig, — — — — — — —---

med iakttagande dervid att uppskat- — — — — — —- —---

tad inkomst af rörelse, yrke eller — — — — — — —---

eljest, allt efter som inkomsten del- — — — — — —-----

tager i vägunderhåll eller ej, införes — — — — — —-----

i vederbörlig kolumn, på sätt bilagda — — — — — — — d---

formulär n:o 5 utvisar; och bör be---— — — — —---

redningen dervid följa den inom — — — — — — —---

samma ort senast upprättade man- — — — — — — — --------

talslängd, hvilken för sådant ända- —----— — — — —--

mål skall, sedan densamma blifvit i — — — — — — —----

föreskrifven tid och ordning gran- — — — — — — — —--

skad, jemte alla dertill hörande upp- — — -— -- — — —---

gifter och handlingar senast den 20 —- — — — — -- —---

april tillställas ordföranden i ortens — — — — — — — —--

bevillningsberedning. --r — bevillningsberedning.

Finnes inom distriktet samhälle, Finnes inom —--- —

för hvilket ordningsstadgan, helso- — —--—-----

vårdsstadgan, brandstadgan eller--— — — — —---

byggnadsstadgan för rikets städer — — — — — — —---

är i tillämpliga delar gällande, skola — — — — — — —---

de inom detta samhälle förekom- — — — — — — —---

mande fastighetsvärden och inkomst- — — — — — — — — -—

belopp i längderna särskildt angifvas — — — — — — —---

och sammanföras. — — — sammanföras.

38 §. 38 §.

Beslut må icke kunna fattas af (Oförändrad.)

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag. )

bevillningsberedning, som omfattar

blott en kommun eller en del deraf,

derest icke ordföranden och minst

två ledamöter äro närvarande, ej

heller af beredning, omfattande två

eller flera kommuner, med mindre,

utom ordföranden, en ledamot från

hvarje kommun är tillstädes; börande

i allt fall, då ordinarie ledamot i

beredningen är frånvarande, vederbörande

suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest vid föreslående åt fastighetsvärde

eller inkomstberäkning

skiljaktighet i meningarne inom beredningen

uppstår, skola beloppen

upptagas i öfverensstämmelse med

den mening, som de flesta ledamöterna

yttrat, samt, om rösterna utfalla lika,

med den, som ordföranden biträdt;

och åligger det ordföranden att i de

fall, då hans mening icke gjort sig

gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn

särskildt upptaga

den taxering, han ansett böra föreslås;

varande det jemväl hvar och

en af de öfriga beredningsledamöterna

obetaget att få sin särskilda

mening för taxeringsnämnden anmäld,

såvida densamma, skriftligen affattad,

till beredningens ordförande aflemnas.

39 §.

Bevillningsberedningens förslag, (Oförändrad.)

behörigen summerade, tillika med

mantalslängden jemte de till hvardera

hörande uppgifter och öfriga

handlingar skola .senast den 6 juni

39 §.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

(Kongl. Maj\ts förslag.) (Utskottets förslag.)

af beredningens ordförande aflemna»

i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i öfriga städer till magistraten;

börande, utom hvad Stockholms

stad angår, vid berörda handlingar

jemväl fogas de enligt 37 § beredningens

ordförande tillhandakomna

afskrifter af föregående årets taxeringslängder

och protokollsutdrag.

Sagda myndigheter skola senast fjorton

dagar före taxeringsnämndens

sammanträde kungöra, att ifrågavarande

förslag blifvit uppgjordt och

aflemnadt samt att kännedom om

detsammas innehåll kan på angifvet

ställe inhemtas; åliggande det i Stockholm

öfverståthållareembetet och i

öfriga städer magistraten att till

taxeringsnämnden öfverlemna beredningens

förslag och mantalslängden

jemte alla öfriga enligt denna § till

dem aflemnade handlingar.

På landet skola beredningens förslag,

behörigen summerade, senast

den 6 juni af beredningens ordförande

öfverlemnas till kommunalstämmans

ordförande, som det åligger ofördröjligen

efter mottagandet kungöra, att

ifrågavarande förslag blifvit uppgjorda

och aflemnade samt att kännedom

om deras innehåll kan på angifvet

ställe inhemtas. Förslagen

skola sedermera af honom till vederbörande

kronofogde öfversändas så

tidigt, att desamma kunna komma

denne tillhanda tio dagar före taxeringsnämndens

sammanträde. Mantalslängden

med tillhörande upp
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gifter samt taxeringsuppgifterna och

öfriga beredningens ordförande tillhandakomna

handlingar skola af honom

efter förrättningens slut tillställas

vederbörande kronofogde, hvilken

det åligger till taxeringsnämn- >

den medföra såväl samtliga dessa

handlingar som ock beredningens

förslag.

40 §.

40 §.

Skattskyldig, som är missnöjd med (Oförändrad.)

beredningens förslag, eger att hos

taxeringsnämnden uppgifva de skäl

och styrka de förhållanden, på grund

hvaraf han anser detta förslag böra

ändras eller ogillas.

41 §. 41 §.

Magistratsperson, kronofogde el- (Oförändrad.)

ler länsman må ej utan laga förfall

kunna afsåga sig erhållet förordnande

att vara ordförande i bevillningsberedningen.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet

bosatt person vare skyldig

att, såvida han icke de fem nästföregående

åren deltagit i distriktets

bevillningsberedning eller är af laga

förfall hindrad, emottaga uppdrag att

vara ordförande eller ledamot i beredningen.

Utom distriktet bosatt

person är icke utan sitt eget medgifvande

skyldig att sådan befattning

sig åtaga.

87

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

42 §.

(Utskottets förslag.)

42 §.

Der ordföranden i bevillningsbe- (Oförändrad.)

redningen, utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga

åtgärder för beredningens sammanträde

eller underlåter att inom

föreskrifven tid aflemna beredningens

förslag och öfriga handlingar, vare

han förfallen till böter af femtio kronor.

Infinner han sig icke å den af

honom för beredningens sammanträde

utsatta ort och tid, böte tjugufem

kronor. Ledamot af beredningen

eller tillkallad suppleant, som

utan laga förfall från sammanträdet

uteblifver, böte 10 kronor.

Ordförande i bevillningsberedning (Oförändrad.)

skall jemväl inställa sig hos taxeringsnämnden

för samma ort samt

eger, äfven om han är vald till ledamot

af nämnden, åtnjuta traktamentsersättning

under tiden för sin närvaro

vid nämnden med sex kronor

om dagen och kostnadsersättning för

sin resa till och från nämndens sammanträdesort,

då resan sker med

skjuts, efter tre kronor för milen,

men, då resan sker på ångfartyg eller

jernväg, med ett belopp, motsvarande

i förra fallet afgiften för enkel hyttplats

eller, då hytt ej förekommer,

en salongsplats och i senare fallet

afgiften för plats i första klassens

vagn eller, der sådan ej finnes, i

andra klassens.

43 §.

43 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2:o ''Taxeringsnämnderna.

44 §.

44 §.

De på taxering beroende fastighets- värden och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål utaf de

(Oförändrad.)

skattskyldige, på sätt nedan stadgas,

utsedda taxeringsnämnd. Taxerings- distrikts område bestämmes af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande. Det ut- göres i allmänhet af hvarje särskild

stad samt på landet af två, tre eller

fyra beredningsdistrikt, men, der

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

pröfvar sådant nödigt, må sistnämnda

antal ökas eller minskas äfvensom

större stad fördelas i flera taxerings- distrikt. Hvart och ett taxerings- distrikt har sin taxeringsnämnd, hvil- ken bör hålla sina sammanträden

inom staden eller distriktet; dock må

för landet utsedd taxeringsnämnd

äfven sammanträda i närbelägen stad.

. • ;.oj rii>y,

b C''-5 i ii'', ri''9 lliillU) i :j .

45 §.

Efter dertill af städernas ma- gistrater samt kronofogdarne och

häradsskrifvarne för det löpande året

uppgjorda förslag, som före april

månads utgång skola till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet

insändas, bestämmer Kongl. Maj:ts

befallningshafvande viss tid, efter den

20 juni, samt ställe för taxerings- nämndernas sammanträden. Dervid

45 §.

(Oförändrad.)

Bill. till Biksd. Frat. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bör tillses, att på landet vederbörande

kronofogde och häradsskrifvare må

kunna öfvervara hvarje taxeringsnämnds

sammankomst samt att de

bemälda nämnder åliggande taxeringsförrättningar

senast den 20 juli kunna

vara afslutade.

/

46 §. 46 §.

Så fort sig göra låter utfärdar (Oförändrad.)

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

allmän kungörelse angående anställande

af val till ledamöter i taxeringsnämnderna

samt tid och ställe för

nämndernas sammanträden. Denna

kungörelse bör jemväl innehålla bestämda

föreskrifter om hvad vederbörande

tjensteman samt de skattskyldige

hafva att med hänsyn till

dessa nämnder iakttaga, äfvensom

angående samma nämnders och deras

ledamöters åligganden. Senast inom

fjorton dagar efter den, då denna

kungörelse blifvit på vanligt sätt i

församlingen offentliggjord, utlyses

å landet kommunalstämma för anställande

af omförmälda val. I stad

förrättas valen inför magistraten af

stadens vid allmän rådstuga eller

vid val af stadsfullmägtige röstberättigade

invånare efter den vid allmänna

rådstugan eller val af stadsfullmägtige

gällande röstgrund; och

skall, då stad är delad i flera taxeringsdistrikt,

hvarje distrikt för sig

utse sina ledamöter i taxeringsnämnden.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

91

(Kong!. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

47 §.

‘ 47 §.

På landet bör antalet af hvarje

taxeringsnämnds ledamöter vara nio,

då taxeringsdistriktet icke utgöres af

mera än en kommun. Omfattar åter

taxeringsdistriktet två kommuner,

skall taxeringsnämnden bestå af tio

ledamöter, bland hvilka fem utses af

hvardera kommunen; och om tre eller

flere kommuner tillhöra samma taxe- ringsdistrikt, bör hvarje kommun utse

i förra fallet fyra och i senare tre

ledamöter i detta distrikts taxerings- nämnd.

I stad skall likaledes taxerings- nämnd bestå af nio ledamöter, då

taxeringsdistriktet omfattar blott ett

beredningsdistrikt. Inbegripas åter

två beredningsdistrikt under ett taxe- ringsdistrikt, skola ledamöterne i

taxeringsnämnden vara tio, deraf

fem utses från hvartdera berednings- distriktet; och då taxeringsdistriktet

omfattar tre eller flere berednings- distrikt, utses från hvarje berednings- distrikt i förra fallet fyra och i det

senare tre ledamöter i taxerings- nämnden.

Vid samma tillfälle, som leda- möterne i taxeringsnämnden väljas,

bör äfven förrättas val af supplean- ter, motsvarande minst hälften af de

ordinarie ledamöternes antal, samt

ordningen suppleanterne emellan be- bestämmas.

(Oförändrad.)

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

48 §. . 48 §.

För att vara valbar till ledamot (Oförändrad.)

i taxeringsnämnd erfordras att inom

taxeringsdistriktet hafva under nästföregående

år utgjort fastighets- eller

inkomstbevillning; börande åtminstone

en af dem, som utses till ledamöter

i taxeringsnämnden, hafva deltagit

i årets bevillningsberedning.

Vid valet skall först denne ledamot

och sedan öfriga ledamöter i taxeringsnämnden

utses. För öfrigt bör

vid ifrågavarande val tillses, att, såvidt

möjligt är, såväl fastigbetsegare

som näringsidkare och löntagare

komma att i nämnden ega säte och

stämma.

Efter valets förrättande bör den,

som dervid fört ordet, om detsammas

utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm

öfverståthållareembetet och på

landet kronofogden, samt dervid tilllika

meddela hvilka bland de valde

i årets bevillningsberedningar deltagit

; skolande i stad magistraten och

på landet kronofogden underrätta de

valde ledamöterne och suppleanterne

om det dem gifna uppdrag, hvarvid

tillika till en hvar af de valde, som

icke i beredningen deltagit, skall

öfverlemnas ett exemplar af denna

förordning.

Den, som valts till ledamot i taxeringsnämnden,

är, så vida han icke

af laga förfall derifrån hindras, skyldig

att detta uppdrag fullgöra. Inträffadt

förfall bör ofördröjligen an-’

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl Maj:ts förslag.)

målas för magistraten eller kronofogden,

så att före nämndens sammanträde

suppleant hinner inkallas. Ledamot

i taxeringsnämnd eller tillkallad

suppleant, som utan anmäldt laga

förfall uteblifver från nämndens sammanträde,

böte fem kronor. Taxeringsnämnds

vid utlyst sammanträde

närvarande ledamöter ega att, om

det för taxeringsförrättningens fortgång

erfordras och utsedd suppleant

för tillfället icke finnes att tillgå,

inkalla annan till ledamot valbar

person att i förrättningen deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda i

verksamhet eller fortsätta sina göromål,

så vida icke de närvarande vederbörligen

valde eller tillkallade ledamöteme

utgöra minst två tredjedelar

af det antal, hvaraf nämnden bör

bestå.

49 §.

(Utskottets förslag.)

49 §.

Landshöfdingen i länet är berät- (Oförändrad.)

tigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,

men icke i besluten deltaga.

Då landshöfdingen är närvarande,

före han ordet; egande eljest

nämnden att inom sig med slutna

sedlar välja ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till

lefnadsåren äldste bland nämndens

ledamöter.

50 §. 50 §.

1 mom. Under taxeringsnämnds (Oförändrad.)

sammanvaro bör alltid kronoombud

vara tillstädes för att efter sorgfällig

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

granskning af bevillningsberedningens

förslag göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill han för

iakttagande af, kronans rätt finner

sig ega anledning. Detta ombud,

hvilket det dessutom åligger noga

tillse, att anteckningar i taxeringslängden

varda verkstälda i öfverensstämmelse

med nämndens beslut, förordnas

i stad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

; och bör''företrädesvis

dertill utses den person eller någon

af de personer, som enligt Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes förordnande

deltagit i samma års bevillningsberedning.

På landet är kronofogden

i orten kronoombud hos taxeringsnämnden.

2 mom. Protokollet hos taxeringsnämnden

föres i Stockholm af person,

som dertill af öfverståth ältareembetet

förordnats, och i öfriga städer

af en utaf magistraten utsedd

person, så vida icke’denna protokollsföring

åligger någon viss, der anstäld

tjensteman. På ylandet skall sagda

protokoll föras af kronofogden. Af

nämndens beslut föranledda anteckningar

i taxeringslängden skola under

sammanträdet verkställas på landet

af häradsskrifvaren och i stad antingen

af den person, magistraten förordnat

att i sådant afseende vid bevillningstaxeringen

biträda, eller af

den tjensteman, hvars åliggande dessa

anteckningars verkställande tillhör;

och äro samtlige desse tjensteman

äfvensom vederbörande bevillningsberednings

ordförande pligtige att

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nämnden med upplysningar tillhandagå.

3 mom. Skulle taxeringsnämnden

i ett eller annat hänseende icke iakttaga

denna förordnings föreskrifter

eller icke verkställa taxeringen i

öfverensstämmelse med upplysta och

bestyrkta förhållanden, åligger det

kronoombudet, häradsskrifvaren och

ordföranden i vederbörande bevillningsberedning

att sådant genast anmärka.

Dylik anmärkning äfvensom

nämndens i anledning deraf meddelade

yttrande skola i protokollet

intagas.

51 §.

Har kronofogde, häradsskrifvare

eller annan person, som det åligger

att enligt 50 § 1 och 2 mom. vara

tillstädes och tjenstgöra vid taxeringsnämnds

sammankomst, derifrån

utan laga förfall uteblifvit efter den

för nämndens sammanträde utsatta

tid eller har hans dessförinnan inträffade

förfall icke blifvit vederbörligen

anmäldt, böte han tjugufem

kronor. Derest ordförande i bevillningsberedning

utan laga förfall från

nämndens sammanträde uteblifvit,

böte tio kronor.

Kan, till följd af eu eller annan

anledning, taxeringsförrättningen icke

företagas eller fortgå, bör anmälan

derom af nämnden göras hos Kongl.

Majrts befallningshafvande, som då

vidtager den åtgärd, förhållandet tinnes

påkalla.

51 §.

(Oförändrad.)

95

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kongl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

52 §.

52 §.

Skulle taxeringsnämnden vid

granskningen af bevillningsberednin- gens förslag finna erforderligt, att

från embetsverk och myndigheter,

styrelser och förvaltningar eller en- skilde ytterligare uppgifter och upp- lysningar inhemtas, skall sådant ske

genom kronans ombud hos nämnden.

Derest uppgift eller upplysning,

som, vare sig opåmint eller efter an- maning af kronans ombud hos taxe- ringsnämnd, skolat afgifvas till led- ning vid taxeringen, icke meddelats,

åligger det sagda ombud att derom

göra anmälan hos Kongl. Maj:ts be- fallningshafvande, som om förhållan- det meddelar kronans ombud hos

pröfningsnämnden underrättelse samt

vidtager den ytterligare åtgärd, hvar- till anledning kan förefinnas.

(Oförändrad.)

53 §.

53 §.

Uppstå skiljaktiga meningar bland

taxeringsnämndens ledamöter och

måste omröstning för frågans afgö- rande anställas, skall denna vara

öppen och den mening blifva gäl- lande, hvilken flertalet bland leda- möterne biträdt, eller, om rösterna

utfalla lika, den, som länder till den

skattskyldiges förmån. Kan denna

grund ej tillämpas, gälle den mening,

ordföranden biträder.

(Oförändrad.)

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

97

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

54 §. 54 §. *

Taxeringsnämnds sammankomster (Oförändrad.)

hållas inom slutna dörrar; dock är

skattskyldig berättigad att inför nämnden

företräda för att meddela upplysningar

rörande taxeringen i hvad

den honom angår.

55 §. 55 §.

Så vidt utan hinder för taxerings- (Oförändrad.)

förrättningens fortgång sig göra låter,

bör begärd upplysning om den af

taxeringsnämnden skattskyldig påförda

taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och

en skattskyldig må komma i tillfälle

att erhålla kännedom om de hos

taxeringsnämnden skedda ändringar

i bevillningsberedningens förslag,

åligger det den, som fört nämndens

protokoll, att, senast fjorton dagar

efter det taxeringsförrättningarna inom

fögderi eller stad blifvit afslutade,

aflemna, i Stockholm till öfverståthållareembetet,

i öfriga städer till

magistraten och på landet till kommunalstämmans

ordförande, för hvarje

kommun på landet och hvarje beredningsdistrikt

i stad utskrifna utdrag

af sagda protokoll, utvisande alla af

nämnden beslutade förändringar uti

och tillägg till beredningens förslag.

Dessa protokollsutdrag, hvilka äfven

böra upptaga de anteckningar, som

enligt 36 § g) blifvit i protokollet

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 lläft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongt. Maj\ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

gjorda, skola under viss bestämd och

vederbörligen kungjord tid, som icke

må understiga fjorton dagar, på lämp- ligt och dervid äfven tillkännagifvet

ställe hållas de skattskyldige till

hända.

56 §.

Justeringen af det hos taxerings- nämnden förda protokoll skall verk- ställas inför nämnden eller senast

åtta dagar efter nämndens samman- träde inför ordföranden jemte minst

två af nämnden utsedde ledamöter.

Justeringen bestyrkes genom å proto- kollet tecknadt intyg af nämndens

ordförande och två ledamöter. Så

snart de i 55 § omförmälda proto- kollsutdrag äro utskrifna, bör proto- kollet aflemnas till den tjensteman,

som det tillhört att anteckningarna

i taxeringslängden verkställa. Denna

längd underskrifves af både nyss- bemälde tjensteman och kronoom- budet, hvarjemte rigtigheten af der- uti skedda, på taxeringsnämndens

beslut grundade anteckningar äfven

vitsordas af ordföranden och två leda- möter i samma nämnd.

56 §.

(Oförändrad.)

57 §.

1 mom. Sedan taxeringsnämn- dernas förrättningar inom stad eller

fögderi afslutats, skall i stad veder- börande tjensteman och på landet

häradskrifvaren ofördröjligen uträkna

samt i taxeringslängden införa de

57 §.

(Oförändrad.)

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bevillningsafgifter, som på grund af

taxeringsnämndernas beslut skolaga åföras.

2 mom. Senast den 15 augusti

skola taxeringsprotokoll och längder

med sammandrag jemte tillhörande

handlingar, äfvensom afskrifterna af

föregående årets taxeringslängder till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

länet insändas, på landet omedelbart

af vederbörande häradsskrifvareoch;

i stad genom magistratens försorg

varande i annat fall den tjensteman,

hvars försumlighet föranledt inträffadt

dröjsmål, förfallen till böter af

tre kronor för hvarje dag, hvarmed

ofvan bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjensteman,

som det tillhör att anteckningarna

i taxeringslängden verkställa, inom

samma tid och vid enahanda äfventyr

till öfverståthållareembetet inlemna

taxeringsprotokoll och längder

med tillhörande handlingar.

3 mom. Afskrift af taxeringslängderna,

i hvad de angå hvarje särskild

kommun på landet, skall jemväl senast

den 15 augusti af häradsskrifvaren

tillställas vederbörande kommunalstämmas

ordförande för att genom

hans försorg i den ordning, som

i 55 § föreskrifves, hållas de skattskyldige

tillhanda; börande afskriften

sedermera af ordföranden förvaras för

att, på sätt i 37 § stadgas, öfverlemnas

till ordföranden i påföljande

årets bevillningsberedning.

I stad, utom Stockholm, skall genom

magistratens försorg afskrift af

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 0 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

taxeringslängd ernå för hvarje sär- skild! beredningsdistrikt i samma

ordning hållas de skattskyldige till

hända samt påföljande år öfverlem- nas till vederbörande ordförande i

det årets bevillningsberedningar.

58 §.

Innan taxeringsnämnden upp- löses, skall nämnden bland sina med- lemmar föreslå i Stockholm fyra, men

i öfriga städer och på landet tre per- soner till ledamöter i samma års pröf- ningsnämnd, hvarvid bör tillses, att,

såvidt möjligt är, bland de föreslagna

finnas såväl fastighetsegare som nä- ringsidkare och löntagare.

Om de personer, som sålunda blif- va af taxeringsnämnden föreslagna

att enligt stadgandet i 61 § utses till

ledamöter i pröfningsnämnden, skall

i Stockholm taxeringsnämnds ord- förande, i öfriga städer magistraten

och på landet kronofogden ofördröj- ligen meddela Kongl. Maj:ts befall- ningshafvande underrättelse.

58 §.

(Oförändrad.)

59 §.

Skattskyldig, som icke åtnöjes

med vederbörande taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, så ock

vederbörande kommun eller vågsty- cke, som är missnöjd med taxerings- nämnds beslut, må deri söka ändring

hos pröfningsnämnden genom besvär,

hvilka, skriftligen affattade, skola se- nast innan klockan tolf å fjortonde

59 §.

(Oförändrad.)

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller, om fjortonde

dagen är helgedag, å nästföljande

dag till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ingifvas; dock att besvär

mot beslut af taxeringsnämnd

i Stockholms stad må ingifvas senast

klockan tolf å åttonde dagen före

pröfningsnämndens sammanträde eller,

om åttonde dagen är helgedag,

å nästföljande dag; börande de skattskyldige

genom den i 62 § omförmälda

kungörelse härom erinras.

3:o) Pröfning snämnderna.

60 §. 60 §.

För att granska taxeringarna samt (Oförändrad.)

pröfva och afgöra anförda besvär

eller annars framstälda anmärkningar

i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut

skall en pröfningsnämnd årligen

under senare hälften af september

månad sammanträda för hvart

och ett län i länets residensstad och

för Stockholms stad i Stockholm;

egande denna nämnd att, efter tagen

erforderlig kännedom om hvad taxeringslängder

samt protokoll äfvensom,

med den inskränkning, hvartill

stadgandet i 29 § föranleder, aflemnade

uppgifter innehålla och noggrann

pröfning af alla nämnden understälda

frågor och förhållanden,

meddela sådana rättelser och ändringar

i eller göra sådana tillägg till

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

den verkstälda taxeringen, hvilka finnas

af rättvisa och billighet samt en

författningsenlig och jemlik beskattning

påkallade.

61 §. 61 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af (Oförändrad.)

tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

eger utse bland de af taxeringsnämnderna

dertill föreslagna personer.

Bland ledamöteme i pröfningsnämnden

skall minst hälften och i

Stockholms stad minst en fjerdedel

vara egare af fast egendom; och böra

nämndens ledamöter så utses, att

nämnden, såvidt förhållandena medgifva,

kommer att utgöras af ett efter

beskattningens belopp och mängden

af de skattskyldige skäligen lämpadt

antal dels näringsidkare och dels löntagare,

samt att inom nämnden icke

saknas tillförlitlig kännedom om länets

särskilda delar, dessas ekonomiska

tillstånd och hufvudsakliga

näringar.

Den, som till ledamot i pröfningsnämnd

blifvit utsedd, men utan vederbörligen

anmäldt laga förfall vid

nämndens sammankomst sig icke infinner,

skall bota tio kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

{Kongl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

62 §.

Uti derom utfärdad kungörelse

uppgifver Kongl. Maj:ts befallnings- hafvande dem, som till ledamöter i

pröfningsnämnden blifvit utsedde,

samt underrättar länets invånare om

tid och ställe för nämndens sam- manträde; och åligger det Kongl.

Maj:ts befallningshafvande att i god

tid låta ett exemplar af denna kun- görelse en hvar af nämndens leda- möter tillställas, hvarjemte genom

sagda myndighets försorg förteck- ning öfver de inkomna besvärsskrif- terna med kortfattad redogörelse för

de i besvären gjorda yrkandena bör,

så fort ske kan, till ledamöterna

öfversändas; dock att sådan förteck- ning icke erfordras för ledamöterna

i Stockholms stads pröfningsnämnd.

62 §.

(Oförändrad.)

63 §.

Vid pröfningsnämndens samman- komster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att

deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall

än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster

bevista, ege nämnden att sjelf genors

val med slutna sedlar bland sina

ledamöter utse ordförande, och bör

vid sådant val ordet föras af den

till lefnadsåren äldste bland nämn- dens ledamöter.

63 §.

(Oförändrad.)

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

Uppstå under pröfningsnämndens

öfverläggningar skiljaktiga menin- gar bland nämndens ledamöter och

måste till följd deraf omröstning

anställas, skall omröstningen vara

öppen och den mening blifva gäl- lande, hvilken flertalet bland leda- möterne biträdt, eller, om rösterna

utfalla lika, den, som länder till den

skattskyldiges förmån. Kan denna

grund ej tillämpas, gälle den mening,

som biträdes af ordföranden.

(Utskottets förslag.)

4 n : • 1

64 §.

64 §.

Såsom kronans ombud och för

upplysningars meddelande bör lands- kamereraren samt för Stockholm

kamereraren vid öfverståthållare- embetets afdelning för uppbörds- ärenden öfvervara pröfningsnämn- dens sammankomster, med skyldig- het att efter sorgfällig beredning

göra de anmärkningar och framställ- ningar, hvartill han för iakttagande

af kronans rätt och i öfrigt för en

behörig taxering finner sig ega an- ledning.

(Oförändrad.)

65 §.

65 §.

Kongl. Maj:ts befallningshafvan- de eger, der så anses erforderligt,

kalla bevillningsberednings ordfö- rande äfvensom kronans ombud hos

taxeringnämnd och häradsskrifvare

att, för upplysningars meddelande,

före och under pröfningsnämndens

(Oförändrad.)

sammankomst infinna sig å den ort,

der nämnden sammanträder.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

66 §. ’ '' 66 §.

Protokollet vid pröfningsnämn- (Oförändrad.)

dens sammankomster föres och de

af nämndens beslut föranledda anteckningar

i taxeringslängderna samt

i den uti 67 § omförmälda särskilda

längd verkställas af den eller de

personer, som Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dertill förordnat. Sådant

förordnande får icke meddelas

åt någon, som i annan egenskap

skall hos pröfningsnämnden vara

tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden

förda protokoll skall verkställas

inför nämnden eller senast

fjorton dagar efter nämndens sista

sammanträde inför ordföranden jemte

minst två af nämnden dertill utsedde

ledamöter, hvilka skola inställa sig

på ordförandens kallelse. Justeringen

bestyrkes genom ett af nämndens

ordförande och två ledamöter

å protokollet tecknadt intyg.

67 §. 67 §.

1 mom. Alla pröfningsnämudens (Oförändrad.)

beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, der jemväl, i händelse

skattskyldig underlåtit att afgifva

honom enligt 25 § af kronans ombud

hos nämnden affordrad uppgift

eller upplysning, anteckning om sådan

försumlighet bör ske. Fastighets-

och inkomsttaxering, som till

följd af pröfningsnämndens beslut

Bill. till Tliksd. Prof. 1897. 5 Samt. 1 Afd. 19 Häft.

105

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tillkommit eller biiivit faststäld annorlunda

än taxeringsnämnden bestämt,

skall upptagas i särskild längd,

deruti de protokollsparagrafer, som

innehålla dylika beslut, böra angifvas.

Kronoombudet åligger att med

sin underskrift å så väl taxeringslängderna

som nyssnämnda särskilda

längd vitsorda deruti, enligt pröfningsnämndens

beslut, införda förändringar

eller gjorda tillägg. Den,

som fört pröfningsnämndens protokoll,

åligger att i Stockholm till

öfverståthållareembetet och i länen

till vederbörande magistrater eller

kommunalstämmors ordförande före

oktober månads utgång, vid bot af

fem kronor för hvarje dag, hvarmed

den sålunda bestämda tiden öfverskrides,

aflemna för hvarje beredningsdistrikt

i stad och hvarje kommun

på landet^utskrifna utdrag af

nämnda protokoll, utvisande alla af

pröfningsnämnden beslutade förändringar

uti och tillägg till de af

taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.

Dessa protokollsutdrag,

hvilka jemväl skola innehålla

underrättelse om hvad den, som med

pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes,

har att iakttaga, skola hållas

de skattskyldige till hända under viss

'' tid af minst fjorton dagar, hvarom

kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen

utfärdas; börande, utom

hvad Stockholm angår, i denna kungörelse

upptagas namn och hemvist

för de skattskyldige, i afseende

å hvilkas taxering pröfningsnämn
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

107

(.Kongl. Maj:ts förslag)

(Utskottets förslag.)

den vidtagit ändring. På sätt i 37

§ stadgas, skola nyssnämnda protokollsutdrag

påföljande år öfverlemnas

till vederbörande ordförande i

det årets bevillningsberedningar.

1 Stockholm skall utdrag af pröfningsuämndens

protokoll, i hvad det

innehåller beslut om ny taxering

eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkstälda taxering, senast

den 15 december vederbörande skattskyldig

tillställas.

2 mom. Inom tre veckor efter

pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms

stad angår, taxeringslängder jemte

tillhörande handlingar, taxeringsnämndernas

protokoll samt de hos

pröfningsnämnden förda längder öfversändas

till vederbörande häradsskrifvare

eller magistrat för debiteringens

verkställande.

De i 57 § 3 mom. omförmälda

afskrifter af föregående årets taxeringslängder

skola hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande qvarstanna för

att der förvaras.

trädesort icke bosatte ledamöter i

denna nämnd samt de kronans ombud

hos taxeringsnämnd, häradsskrifvare

och bevillningsberedningsordförande,

som på Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes kallelse från

annan ort för upplysningars med
-

68 §.

Å pröfningsnämndens samman

(Oförändrad.)

68 §.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl Maj. ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

delande före eller under pröfningsnämndens

sammankomst sig infunnit,

är o berättigade att åtnjuta traktamentsersättning

med sex kronor om

dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts, efter tre

kronor för milen, men, då resan sker

på ångfartyg eller jernväg, med ett

belopp, motsvarande i förra fallet

afgiften för enkel hyttplats eller, då

hytt ej förekommer, en salongsplats

och i senare fallet afgiften för plats

i första klassens vagn eller, der sådan

ej finnes, i andra klassens.

Enahanda ersättning tillkommer

äfven ledamot af pröfningsnämnden,

som, på annan ort bosatt, efter

kallelse af ordföranden inställer sig

för att i protokollsjusteringen deltaga.

I Stockholms stad skola de ålig- (Oförändrad.)

ganden, som Kong!. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom

öfriga delar af riket med hänsigt

till pröfningsnämnden fått sig uppdragna,

tillhöra öfverståthållareembetet;

kommande äfven, hvad Stockholm

beträffar och såvidt härom meddelade

föreskrifter äro der tillämpliga,

alla andra Kongl. Majrts befallningshafvande,

i afseende på taxeringarne

och dermed sammanhängande

frågor, tillhörande bestyr att åligga

öfverståthållareembetet, som alltså

har att af vederbörande tjenstemän

69 §.

69 §.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

109

(Kongl. Maj:ts förslag.)

och skatt6kyldige emottaga enahanda

förslag och uppgifter med

flera handlingar, som i landsorten

skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

aflemnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds

sammankomst må, då öfverståthållaren

icke är tillstädes, underståthållaren

i hans ställe vara ordförande.

70 §.

1 mom. Har skattskyldig icke

hos pröfningsnämnd öfverklagat taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom

rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden

lemnad oförändrad

eller nedsatt, må skattskyldig icke

emot pröfningsnämnds beslut föra

vidare talan än angående höjning

af sålunda nedsatt taxering till det

af taxeringsnämnden åsätta belopp.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds

beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet

i 27 § förlorat rätt till talan,

äfvensom af kronans ombud eller af

vederbörande kommun eller vägstyrelse,

och skola besvären, stälda

till kammarrätten, ingifvas till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande före klockan

tolf å sista helgfria dag i december

månad det år, taxeringen egt

rum, vid påföljd att besvären eljest

icke varda till pröfning upptagna.

Sedan öfver inkomna besvär förklaring

från vederbörande infordrats

och tillsedt blifvit, att vid besvärs
-

(TJiskottets förslag.)

70 §.

(Oförändrad.)

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

handlingarna varda fogade så väl

utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas

protokoll, i

hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan

angå, som ock de till bevillningsberedningen

ochbemälda nämnder

i frågan ingifna handlingar, insänder

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till kammarrätten samtliga

handlingarne med de upplysningar

och erinringar, som besvären anses

påkalla.

2 mom. Så snart ofvan stadgade

besvärstid gått till ända, öfversänder

Kongl. Maj:ts befallningshafvande till

kammarrätten förteckning å anförda

besvär.

71 §■

Har skattskyldig blifvit för samma

inkomst taxerad å mer än en ort eller

har någon taxerats för inkomst å

ort, der han icke enligt bestämmelserna

i 12 § varit skattskyldig för

något slag af inkomst och ej heller

mantalsskrifven, ege han att öfver

sålunda vidtagen obehörig taxering

hos kammarrätten anföra besvär,

hvilka inom natt och år, efter det

att bevillning på grund af den obehöriga

taxeringen honom affordrats,

skola ingifvas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i det län, der taxeringen

egt rum, hvarefter med ärendet

förfares i enahanda ordning, som

i 70 § 1 mom. stadgas.

71 §•

(Oförändrad.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

4:o. Allmänna föreskrifter.

72 §. 72 §.

1 mom. Ordförande i och leda- (Oförändrad.)

mot af bevillningsberedning samt

ledamot af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

må endast den vara, som

råder öfver sig och sitt gods samt

är i besittning af medborgerligt förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och

ledamot åtnjuter i och för utöfningen

af sitt uppdrag enahanda skydd

och säkerhet, som rikets grundlagar

tillförsäkra riksdagsman.

73 §. 73 §•

1 mom. Ordförande i och leda- (Oförändrad.)

mot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall

vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa

sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter,

denna förordning och den till

ledning för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktion innehålla, samt,

efter sorgfällig granskning och samvetsgrann

pröfning af meddelade uppgifter

och för öfrig! upplysta eller

kända förhållanden, efter bästa förstånd

samt på heder och samvete

föreslå, bestämma och fastställa taxeringen,

så att densamma varder i

möjligaste måtto jemlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot

af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd samt

in

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kronans ombud hos dylik nämnd och

biträdande tjensteman får icke utom

vid beredningens och vederbörande

nämnds sammanträde och jemväl då

endast med iakttagande af hvad i

29 och 30 §§ stadgas, yppa innehållet

af skattskyldigs meddelade

uppgift eller upplysning; och må de

under öfverläggningarna inom sagda

beredning eller nämnder lemnade upplysningar

och yttrade åsigter rörande

enskildes ekonomiska ställning icke

på något sätt utspridas. Den häremot

bryter vare, derest han på grund

af tjenstebefattning erhållit kännedom

om det yppade förhållandet, underkastad

ansvar såsom för tjenstefel

och straffes eljest med böter från och

med 25 till och med 500 kronor.

Har genom sådant yppande af

hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande derjemte

skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot

af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall

afträda så väl då fråga förekommer

om hans egen, hans föräldrars, barns

eller syskons taxering som ock då

fråga är om taxering af bolag, hvars •

styrelse han tillhör, eller af skattskyldig,

af hvilken han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och

3 mom. skola vid hvarje bevillningsberednings,

taxeringsnämnds och pröfningsnämnds

första sammanträden

uppläsas.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

113

(Kongl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

74 §.

74 §.

1 mom. Till ersättning åt ord- 1—4 mom. (Oförändrade.)

förandene i bevillningsberedningarna,

till arfvoden åt kronans ombud vid

taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen

hos sådan nämnd samt

för protokollsföringen och andra

anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster, till kostnad

för tryckning eller utskrift af förteckningar

öfver de till pröfningsnämnden

inkomna besvärsskrifter

äfvensom till vedergällning för det i

samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lemnade biträde af

städernas tjenstemän eller andra personer,

som icke ega att vid samma

förrättningar beräkna rese- oehtraktamentsersättning,

må hvarje pröfningsnämnd,

med undantag af Stockholms

stads, för hvilken nedanstående särskilda

stadgande gäller, använda och

fördela högst ett belopp, motsvarande

tre procent af de första 100,000 kronor,

hvartill] distriktets hela bevillningssumma

efter denna förordning

för året uppgår, två procent af derpå

följande 50,000 kronor och en procent

af alltfchvad bevillningssumman öfverstiger

150,000 kronor; dock får, om

än denna bevillningssumma sedermera

skulle visa sig öfverstiga dess

af pröfningsnämnden beräknade belopp,

hvarken någon ytterligare kostnadsersättning

eller vedergällning än

den då beviljade för samma år utdelas,

eller ett sådant öfverskott tagas

Bih. till lliksd. Prof. 1897. 6 frami. 1 Afd. 19 Häft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kongl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

i beräkning vid bestämmande af enahanda

ersättning och vedergällning

under ett följande år; börande vid

de särskilda ersättningarnes bestämmande

afseende fästas på för uppdragets

^utförande erforderlig skicklighet,

tid och arbete. Landsstatstjensteman,

som i och för tjensten

är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,

eger icke att derför åtnjuta

arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan

uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning

bör till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskild!

utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig

ordning utbetalas af länets landtränteri

och med bifogande af sagda

protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna

för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandene

i bevillningsberedningarna, till

arfvode åt kronans ombud och för

protokollsföringen samt andra anteckningar

under taxeringsnämndernas

och pröfningsnämndernas sammankomster

äfvensom till vedergällning

för det i samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lemnade

biträde af personer, som icke

ega att vid samma förrättningar

beräkna traktamentsersättning, må

af Stockholms stads pröfningsnämnd

användas och disponeras ett belopp,

som svarar emot högst en och en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande JV.o 19. Ilo

(.Kongl. Maj:ts förslag.)

half procent af samma stads efter

denna förordning utgående hela bevillningssumma

för året; gällande

jemväl för bemälda pröfningsnämnd

det i 1 mom. af denna § gjorda

förbehåll för det fall, att bevillningssumman

skulle komma att öfverstiga

pröfningsnämndens beräkning. Om

det af pröfningsnämnden sålunda

beviljade belopp och detsammas fördelning

skall underrättelse genom

utdrag af nämndeus protokoll meddelas

statskontoret, hvarifrån beloppet

utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre

arket för den afskrift af taxeringslängderna,

hvilken det enligt 57 §

3 mom. åligger häradsskrifvaren att

till kommunalstämmas ordförande aflemna,

samt den i 43 och 68 §§ bestämda

rese- och traktamentskostnadsersättning

bör, efter granskning

af derå ingifna räkningar, utan sammanblandning

med de i föregående

tre moment omförmälda taxeringskostnader

och arfvoden med flere

utgifter, utbetalas för länen af vederbörande

landtränteri och för hufvudstaden

af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger

att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter reqvisition

utlemna erforderligt antal exemplar

af denna förordning äfvensom blanketter

till taxeringslängder, jemte

sammandrag, samt till pröfningsnämuderna8

längder, för att genom

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg vederbörande tillställas. För

(''Utskottets förslag.)

\

5 mom. Statskontoret — — —

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareembetet

tryckning och tillhandahållande

af blanketter till taxeringslängder.

Blanketter till uppgifter, som i

15, 16 och 21 §§ omförmälas, så

ock till protokollsutdrag, som i 29

§ sägs, skola genom Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes försorg tryckas

och vederbörande tillsändas; börande

kostnaden derför gäldas, på sätt i

4 mom. stadgas.

[Utskottets förslag.)

----taxeringslängder.

Blanketter till uppgifter, som i

15, 16, 17 och 21 §§ omförmälas,—

— — — — — — — stadgas.

75 §.

1 mom. Åtal för förseelse, som

i 31 § 1 mom. eller 73 § 2 mom.

omförmäles, anhängiggöres vid allmän

domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande

af de i denna författning

meddelade föreskrifter eller af annan

orsak eljest fråga uppstår om tilllämpning

af deruti stadgadt bötesansvar,

skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot

i bevillningsberedning, taxeringsnämnd

eller pröfningsnämnd eller

annan behörig person anmälan derom

göras hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som, efter pröfning af

härvid förekommande förhållanden,

förordnar om uttagandet af de böter,

hvartill en eller annan finnes hafva

gjort sig förfallen, samt vidtager de

åtgärder, som anmäld försummelse

eller uteblifven verkställighet afhvad

i denna förordning stadgas för öfrigt

kan påkalla.

75 §.

(Oförändrad.)

<

h > /

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

(.Kongl. Maj.ts förslag.)

Förseelse, hvarom i 31 § 1 mom.

förmäles, är föremål för allmänt åtal;

förseelse, som i 73 § 2 mom. omförmäles,

må ej af allmän åklagare

åtalas, der ej målsegande densamma

till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt

Kongl. Maj:ts befallningshafvaudes

beslut, hvarigenom han, på grund

af ofvan åberopade stadganden, blifvit

fäld till böter, eger att, med iakttagande

af hvad i allmänhet är stadgadt

angående böters nedsättning

och dylika utslags öfverklagande,

öfver det meddelade beslutet anföra

besvär hos kammarrätten, hvilka

besvär böra vara dit inkomna innan

klockan tolf å trettionde dagen efter

erhållen del af samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna

förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande,

skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

76 §.

Af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

eller pröfningsnämnd

behandlad taxeringsfråga må icke,

till följd af gjord anmärkning eller

anförda besvär eller af annan anledning,

återförvisas till samma berednings

eller nämnds förnyade behandling.

Ej heller må någon förklaringsskyldighet

bemälda beredning

eller nämnder åläggas.

[Utskottets förslag.)

■y * 1

, , -t '''' .4 . .. _} f , . j ., . , f \

frt>l«j!rrig hiv åoi pmuIobUfiRnop

t u x-uuti ff k /;»mq i»>4 c * ^ /liitörv rt

luftig Iry.i -dKi i inl

i , l ■ t .fl :r.,r # a..

i j i H . / > t - f > D u A1.1J * • 211) I / Ji n i

|,jv

76 §.

(Oförändrad.)

. . , ‘ , 1 (

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

77 §.

77 §.

1 mom. Inom kammarrättens

revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning

visserligen framställas beträffande

den af vederbörande tjensteman för

skattskyldig uträknade bevillning

äfvensom till rättelse deraf, attorigtig

person upptagits såsom skattskyldig

för fast egendom, men deremot icke

i afseende å verkstäld taxering, i

annan mån än för så vidt den afser

skattskyldig medgifven lindring i

bevillningen; egande kammarrätten

i anledning af sålunda framstäld anmärkning

föreskrifva erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid

pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkstälts

å orätt ort eller underlåtits

eller ej skett till rigtigt belopp å

rätt ort, eger kammarrätten, efter

vederbörandes hörande, vidtaga erforderliga

rättelser i taxeringen å

ort, som vederbör; dock att skattskyldigs

hela taxering i sådant fall

icke må höjas utöfver hvad taxeringsmyndigheterna

bestämt, derest besvären

icke innefatta yrkande om

sådan höjning. Jemväl må, om någon

af kammarrätten befrias från bevillning

på den grund, att annan person

bort uppföras till utgörande af densamma,

kammarrätten öfverflvtta

taxeringen å denne.

(Oförändrad.)

i

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

[Kongl. Maj:ts förslag.)

{Utskottets förslag.)

119

78 §.

78 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens

utslag i taxeringsår,

eger att deri hos Konungen söka

ändring genom besvär, hvilka före

klockan tolf å sextionde dagen efter

erhållen del af utslaget skola till

finansdepartementet ingifvas tillika

med bevis om dagen, då klaganden

af utslaget erhöll del; skolande borgen

för kostnad och skada icke erfordras.

79 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i

denna förordning förmäles, må jemte

tillhörande handlingar kunna, under

iakttagande af stadgad tid och ordning,

på klagandens eget äfventyr

i betaldt bref med allmänna posten

insändas till den myndighet, till

hvilken besvären skola enligt förordningen

ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver

taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds

beslut anföra besvär, är berättigad

att, då han i sådant afseende

anmäler sig hos vederbörande myndighet

eller tjensteman, kostnadsfritt

erhålla för dylikt besluts Överklagande

erforderligt utdrag af taxeringslängden

samt af nämndens protokoll;

och må ej heller lösen fordras

för andra protokollsutdrag och expeditioner,

som till följd af vederbörande

nämnders beslut böra utfärdas.

(Oförändrad.)

n?''} tmd .m!,!i /nr libiimiin ,UMi>n

Is Jmitiqqr; cyxmeJ

79 §.

(Oförändrad.)

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(''Utskottets förslag.)

80 §. 80 §.

I de städer, der magistrat ej (Oförändrad.)

finnes, skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt

denna förordning fått sig uppdragna,

tillhöra stadsstyrelsen.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

81 §.

81 §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar

afslutats, skola de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna

i denna förordning böra utgå

för de af taxerings- och pröfningsnämnderna

bestämda fastighetsvärden

och inkomstbelopp, i författningsenlig

ordning debiteras samt utan

hinder af anförda besvär öfver taxering

eller debitering uppbäras.

82 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning

af anförda besvär öfver pröfningsnämnds

beslut blifvit upphäfd

eller nedsatt, eller har eljest frihet

från eller lindring i bevillning blifvit

skattskyldig medgifven, eger den

skattskyldige att hos Kong!. Maj:ts

befallningshafvande i det län, hvarest

taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt

återfå den bevillning, som

af honom erlagts utöfver hvad som

rätteligen skolat utgå.

(Oförändrad.)

jiiimjJ ''ofina

82 §.

(Oförändrad.)

tf

abov in b (löt Hit iso ,ioin.iiJtLe<

i; i/Hid tiil-j it! (.ii abn fä ii; n ohiinns

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Bevillmriffsutsfcottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj ds förslag.)

(Utskottets förslag.)

83 §. 83 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje (Oförändrad.)

skattskyldig påförda bevillning skall

upptagas å hans för samma år utfärdade

debetsedel, hvilken bör upptaga

:

a) taxeringsvärdet å hvarje den

skattskyldiges inom samma socken

på landet eller uppbördsdistrikt i stad

belägna fasta egendom samt beloppet

af den deraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges uppskattade

inkomst af kapital eller arbete, enligt

11 § medgifvet afdrag samt påförd

bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla

underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom

påförd bevillningsafgift, har att i sådant

hänseende iakttaga.

84 §. 84 §.

Uppbörden af bevillningen verk- (Oförändrad.)

ställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll

och ansvarighet i afseende å

de influtna medlen, som för andra

årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade,

i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas

jemväl på bevillningsuppbörden ocli

dermed förenade bestyr.

Bill. till lliksd. Prof 1897. 5

Sami 1 Afll 19 lläft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

85 §.

85 §.

Har skattskyldig, sedan mantals- skrifning förrättats, afstått, sin egen- dom till borgenärer eller efter den

1 maj det år, lör hvilket bevillning

senast honom påförts, med döden

afgått, bör, utan afvaktan af konkurs- massans eller sterbhusets utredning,

den för honom belöpande och veder- börligen bevakade bevillningen gäldas

utaf hans afträdda eller efterlemnade

tillgångar.

(Oförändrad.)

86 §.

86 §.

Utom den afkortning af påförd

bevillning för inkomst af kapital eller

arbete, hvilken föranledes af bristande

tillgång till dess gäldande, får af- kortning ega rum endast af bevill- ning för lön, pension eller dylik in- komst, som genom dödsfall, afsked

eller annan orsak under årets lopp

upphört, i hvilket fall sådan bevill- ning blott erlägges för den tid, hvar- under löneinkomsten eller andra med

tjenstebefattning förenade fördelar af

den skattskyldige eller hans rätts- innehafvare åtnjutits. Sker afkort- ning och nedgår den inkomst, som

varder föremål för bevillning, här- igenom till sådant belopp, att frihet

från eller lindring i bevillningen enligt

11 § 1 mom. bort åtnjutas, må dylik

frihet eller lindring vid afkortningeu

medgifvas.

(Oförändrad.)

s. 123 Kontrollera mot PDF

I

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Den för fast egendom utgående

bevillning får icke afkortas.

Angående sättet för afkortning

stadgas i uppbördsreglementet.

87 §. 87 §.

Vid bevillningens redovisande skall (Oförändrad.)

livad gällande instruktioner och författningar

stadga rörande redogörelser

och räkenskaper för andra till

statskontoret ingående årliga skattebidrag

tjena till efterrättelse.

88 §. 88 §.

1 mom. Sammandrag af faxe- (Oförändrad),

ringslängderna, upptagande jemväl

den påförda bevillningen och upprättadt

i öfverensstämmelse med härvid

fogadt formulär, skall årligen för

Stockholms stad inom årets slut och

för annan stad samt för fögderi före

den 15 december insändas till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa sammandrag

och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden

blifvit förklarade eller rättade, böra

inom Stockholms stad af dervarande

uppbördsverk och inom länen af landskontoren

uppgöras särskilda sammandrag

öfver hvart och ett läns hela

bevillning, hvilka sistnämnda sammandrag,

dertill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg vederbörande

tjenstemän tillhandahållas,

skola af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till nämnda verk insändas

123

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

före slutet af januari månad påföljande

år.

3 mom. Så snart de till statskontoret

inkomna sammandragen hunnit

derstädes granskas och med enahanda

sammandrag för de nästföregångna

åren jemföras, bör ett generalsammandrag

för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta

verks försorg från trycket utgifvas

och med allmänna tidningarne utdelas.

89 §.

För den händelse att restantierna

å bevillningen inom någon ort skulle,

utan att ett sådant förhållande af

giltiga orsaker föranledts, uppgå till

ett anmärkningsvärdt högt belopp,

åligger det statskontoret att låta vidtaga

den eller de åtgärder, som finnas

vara af omständigheterna påkallade

och för restantiernas skyndsamma

indrifvande erfordras.

89 §.

(Oförändrad.)

Denna författning skall tillämpas Denna författning —

från och med den 1 januari 1898 --------

till slutet af det år, under hvars lopp----— — — —

ny bevillning af fast egendom samt--------

af inkomst varder af Riksdagen fast------— — —

stäld. faststäld.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

125

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

‘ 1 §•

Värdet af fast egendom föreslås

och bestämmes med ledning af:

l:o) jordbruksegendom tillhörande

areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark jemte särskilda förmåner,

såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok

särskildt upptaget, m. m. äfvensom

utsäde och kreatursbesättning vid egendomen;

börande härvid jemväl behörigt

afseende fästas vid egendomens

läge, jordens och skogens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter

och öfriga allmänna utskylder,

med undantag af bevillningen,

hvarmed egendomen är belastad;

skolande, då frälseränta förenats med

eganderätten till den jord, hvaraf

sådan ränta dittills utgått, vid bestämmandet

af fastighetens värde

detsamma ökas med ett belopp, motsvarande

räntans kapitalvärde beräknadt

efter 5 procent;

2:o) egendomens vid verkstäld

värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrättning antagna värde, så

vida sådan värdering skett under

nästföregångna fem år och det egendomen

dervid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån

förändradt;

(Utskottets förslag)

1 §•

Värdet af fast egendom föreslås

och bestämmes med ledning af:

l:o) jordbruksegendom ----

egendomens läge, de särskilda egoslagens

och skogens beskaffenhet

5 procent;

2:o—6:o) (Oförändrade.)

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3:o) den för sådan, under loppet

af nästföregångna fem år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling'',

så vida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller

växande gröda, eller köpet afslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen

förbehåll gjorts om så

kallade undantagsförmåner, eller dervid

förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses

hafva inverkat på köpeskillingens

bestämmande utöfver eller under

egendomens verkliga värde; börande

vid bestämmande af detta värde afseende

icke fästas å beskaffenheten

af sådana byggnader, som på egendomens

afkastning icke hafva något

egentligt inflytande, likasom värdet

af kreatur, redskap och andra inventarier

eller förlag vid jordbruksfastighet

icke heller må vid fastighetsvärdets

bestämmande tagas i beräkning;
4:o)

årliga hyres- eller arrendesumman

för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda

förmåner eller åligganden blifvit

derunder inbegripna, såsom rättighet

till inventariers begagnande,

arbetsbiträde från annan egendom

och skogsfång utöfver husbehof m. m.,

eller skyldighet att uppodla, reparera

och uppföra byggnader eller

utföra andra arbeten å den arrenderade

egendomen samt inom kort

tid densamma afträda, eller så vida

icke, efter hvad vid jemförelse mellan

denna och närbelägna egendomar af

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lika storlek och beskaffenhet sig visar,

hyres- eller arrendebeloppet blifvit

bestämdt med afseende å slägt- eller

andra kända förhållanden mellan

egaren och hyresmannen eller arrendatorn;
5:o)

brandförsäkringsvärdet å de

i stad och på dess område eller i

köping och dermed jemförlig ort

befintliga egendomars åbyggnad samt

å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader

på landet äfvensom å andra der

uppförda hus och byggnader, hvilka

icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse,

samt å sådan åbyggnad på särskilda

lustställen och dermed jemförliga

mindre lägenheter, som utgör dessas

egentliga värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet

skulle understiga

det belopp, som på grund af andra

omständigheter kan anses motsvara

de brandförsäkrade husens och byggnadernas

verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och

en i stad, köping eller dermed jemförlig

ort belägen egendom med

dertill hörande särskilda förmåner.

7:o) då taxering af fast egendom Då taxering af — —

ej kan verkställas enligt här ofvan — — — — —■ — — —

upptagna grunder, bör egendomens — — — — — —----

värde upptagas till ett belopp, som —--— — — — —

motsvarar uppskattningsvärdet å an- — — — — — — -—- —

dra i närheten belägna jemförliga — — — — — — — -

egendomar, på hvilka dessa grunder — —--- — — — -

kunnat tillämpas; åliggande det ve- — — — — — — — —

derbörande taxeringsmän att vidtaxe- — — — — — — — -

ringen tillämpa den eller dem af — — — — — — — -

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kongl. Maj:Is förslag.)

här ofvan angifna taxeringsgrunder,

som anses bäst leda till egendomens

uppskattning till sitt verkliga värde.

. Då fast egendom, som under sistförflutna

fem år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering,

uppskattas högre eller lägre

än den senast betingade köpeskillingen

eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres

i det senast faststälda taxeringsvärdet,

böra de särskilda skäl, bvilka

dertill föranledt, i taxeringshandlingarne

eller nämndens protokoll antecknas.

Åbyggnader å stadsegendom

samt öfriga i 5:te punkten här

ofvan uppräknade bus och byggnader

få ej, utan på enahanda sätt tillkännagifven

särskild anledning, upptagas

till lägre värde än det, för

bvilket samma byggnader äro bos

allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada försäkrade, ej heller

till lägre värde än det, som motsvarar

den behållna hyresafkastningen,

kapitaliserad efter 5 procent.

I de fall, då uti fast egendoms

uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader

eller inrättningar, bvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar

tillhörande rörelse, skall

hela det uppskattade fastighetsvärdet

fördelas, så att särskildt utsättes

värdet af sjelfva jordbruksfastigheten

med de egendomen tillhörande, för

jordbruket och dess ändamål afsedda

bostads- och andra byggnader, samt

särskildt värdet af alla öfriga bygg
-

(Utskottets förslag.)

— — — — verkliga värde.

Då fast egendom — — —

— — — — 5 procent.

I de fall,----

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nader och inrättningar, för hvilka — — — — — — —

bevillning anses böra utgöras. — — — — — utgöras.

„2 §• 2 §.

Allmän uppskattning af fast egen- (Oförändrad.)

dom enligt de i bevillningsforordningen

och denna instruktion föreskrifna

grunder skall verkställas år

1898 och sedermera hvart femte år,

från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på

hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

brandförsäkringsvärdet

å byggnader i stad och på dess

område eller å öfriga i 1 § 5 mom.

af denna instruktion uppräknade hus

och byggnader blifvit ökadt eller

minskadt, eller fast egendoms värde

antingen genom ny- eller tillbyggnader,

nya fabriksanläggningar eller

andra inrättningar blifvit i betydligare

mån förhöjdt eller genom inträffad

eldsvåda, vattenflöde eller af

annan dylik anledning märkligen förminskats

i förhållande till dess uppskattade

värde, då bör detta värde

jemkas efter de förändringar, egendomen

undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit

fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna

fastighetstaxeringar, bör vid först

derefter inträffande sådan taxering

å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke

till 100 kronor, skall värdet införas

endast i den för anteckningar afsedda

kolumn i taxeringslängden.

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 lläft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Uppskattning af inkomst af bergsbruk och dertill hörande näringar

samt qvarnar och fabriker m. fl. verk och inrättningar.

3 §. 3 §.

Vid beräkningen af den behållna (Oförändrad.)

årliga inkomsten utaf bruk och fabrik

samt annan dertill hänförlig inrättning

jemföres värdet af der under

senast förflutna året tillverkade eller

förädlade varor med värdet af härvid

använda råämnen, jemte öfriga

med dessa varors tillverkning eller

förädling förenade kostnader; börande

taxeringsmännen om dessa värden

och kostnader förskaffa sig tillförlitliga

och fullständiga underrättelser.

4 §. 4 §.

Vid beräkning af den behållna (Oförändrad.)

inkomsten af mjöl- och såg- samt

andra qvarnar afses ej allenast qvarnarnas

storlek och stenparens, ramarnas

och sågbladens samt stamparnas

och valkarnas antal, utan hufvudsakligen

mäld-och skogs-samt vattentillgången

jemte tulltägtens belopp

och det tillfälle till mjöl- eller brädhandel

m. m., som läget och kommunikationsmedlen

bereda.

it h i

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Eongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Uppskattning af inkomst genom skeppsredare sjöfart, handel, bankrörelse

och handtverk samt annan jordbruket icke tillhörande

näring.

5 §•

5 §•

Med ledning af de i afseende på

fartyg föreskrift^ uppgifter angå- ende läste- eller tontal, byggnads- material och anbringad ångmaskins

drifkraft m. m. uppskattas fartygs- egarens inkomst eller fraktförtjenst

efter fartygets storlek och beskaffen- het samt de, så vidt kändt är, under

nästföregångna år verkstälda resors

äfvensom besörjda varu- och person- transporters förmånlighet.

(Oförändrad.)

6 §•

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare,

styrmän, maskinister samt matroser

och andra sjömän taxeras till be- villning för sina inkomster genom

arfvoden, kaplake och så kallade

hyror m. m., äfvensom för värdet af

fri kost och andra förmåner efter

enahanda beräkningsgrunder, som

äro stadgade för den vid industriella

företag eller i enskild tjenst anstälda

personals inkomstbevillning.

6 §.

(Oförändrad.)

i §•

Den inkomst, handlande, handt- verkare eller annan näringsidkare

eger af sin rörelse, uppskattas, med

7 §•

(Oförändrad.)

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

fäst afseende å härvid förekommande

allmänna eller tillfälliga förhållanden,

efter rörelsens beskaffenhet och det

belopp, hvartill den årliga varuomsättningen

eller tillverkningen uppgår,

antalet af de vid rörelsen biträdande

eller använda personer, dessas

befattningar och lönevilkor, afsättnings-

och arbetstillfällen, handelsbodars

och verkstäders läge jemte

öfriga omständigheter, som anses

inverka på förmånligheten af idkad

handel eller annan näring. Skulle

taxeringsmännen sakna närmare kännedom

rörande verkliga beskaffenheten

af den rörelse, om hvars beskattning

fråga är, och aflemnade

uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande

upplysning derom, böra de,

på sätt dem lämpligast synes, förskaffa

sig de underrättelser, som

erfordras för rörelsens rättvisa beskattning.

Med afseende å hvad i 12 § b) (Oförändrad.)

af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst

stadgas angående ort, der inkomst

af bankrörelse skall beskattas, iakttages,

att, då rörelsen drifves vid

flera kontor, alla omkostnader och

förluster under räkenskapsåret af

sådan beskaffenhet, att vid beskattning

afdrag derför eger rum, påföras

rörelsen i dess helhet, hvarefter

beräkningen af den del af beskattningsbara

inkomsten, som be
-

8 §.

8 §•

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

133

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

löper å hvarje särskilt kontor, sker

på följande sätt. De belopp, som

enligt kontorets månadsrapporter vid

hvarje månads slut balanserats å

kontorets in- och utlåningsräkningar,

sammanläggas och summan delas

med månadernas antal, hvarefter den

sålunda erhållna qvoten anses utvisa

medelbeloppet af kontorets inoch

utlåning för året. Efter det

förhållande, hvari denna in- och utlåning

står till den på enahanda sätt

bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman

för alla kontoren,

uträknas den del af beskattningsbara

inkomsten, som bör taxeras i den

ort, der kontoret är beläget. Utelöpande

postremissvexlar och egna

banksedlar inräknas icke i in- och

utlåningsrörelsen.

Utländing, som efter dertill enligt (Oförändrad.)

särskild författning förvärfvad rätt

reser omkring i landet och för egen

eller annans räkning bjuder ut till

försäljning eller försäljer af honom

medförda eller eljest i riket befintliga

varor, skall erlägga bevillning

i enlighet med de i 7—12§§afbevillningsförordningen

bestäm dagrunder;

skolande hvad sålunda är vordet

stadgadt ega tillämpning äfven i det

fall, att utländing medför utländska

varor, som förut blifvit under en

eller annan form reqvirerade.

9 §•

9 §•

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

10 §.

Hvar och en skattskyldig bör

för sin inkomst genom handel, handt- verk eller annan näring taxeras till

bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvar- igenom inkomsten erhålles, idkas

för den skattskyldiges egen räkning

eller af honom bedrifves såsom kom- missionär eller innehafvare af annan

persons yrkesrätt; och då den vid

bevillningstaxeringen för ett eller

annat yrke påförda beskattning icke

medför eljest saknad rättighet för

den skattskyldige till utöfvandet af

detta yrke, så äro taxeringsmännen

icke pligtige att undersöka och pröfva

behörigheten till detsammas idkande.

10 §.

(Oförändrad.)

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller

särskildt uppdrag.

ii §■

n §■

I allmänhet bör vid bevillnings- taxeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön

(Oförändrad.)

eller visst antingen i penningar eller

spanmål och andra naturapersedlar

utsatt belopp, upptagas på grund af

derå erhållen officiel eller behörigen

styrkt uppgift, hvarvid spanmåls

jemte andra in natura utgående varors

och persedlars värde beräknas efter

ortens senast faststälda markegångs- pris och sådana persedlar, som icke

’ '' '' v '' ,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(■Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

finnas i markegångstaxan uppförda,

åsättas de värden, som persedlarne

inom orten anses ega.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning

förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som

i årlig hyra inom samma ort vanligen

erlägges för en bostad af enahanda

antal lika beskaffade rum och

lägenheter. Der tillfälle till sådan

jemförelse saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes

nyssnämnda förmåns värde efter

annan, enligt taxeringsmännens åsigt

tillämplig beräkningsgrund. I de

fall, då embete- och tjensteman, såsom

boställshafvare, bör erlägga

fastighetsbevinning för bostället, skall

han icke taxeras till inkomstbevillning

för sin förmån af fri bostad

på samma ställe.

12 §.

De med embetenfoch fenster eller

andra befattningar förenade obestämda

och till beloppet vexlande inkomster

taxeras enligt kända eller uppgifna

förhållanden och med fäst afseende

å sådana tillfälliga omständigheter,

som under senaste tiden inverkat på

dessa inkomsters belopp; börande

derjemte såsom ledning för uppskattningen

af dylika extra inkomster eller

så kallade sportler, vid tillämpliga

fall, följas den beräkningsgrund, som

iakttagits vid bestämmandet af årlig

ersättning åt innehafvare af likartad

12 §.

(Oförändrad).

135

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

(Kongl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

tjenst, då sådan dermed förut förenad

inkomst upphört.

13 §.

13 §.

I afseende på skattskyldigs taxe- (Oförändrad.)

ring för inkomst såsom fullmägtig

eller ombud för andra personer tilllämpas,

der sådant sig göra låter,

hvad rörande taxering af löntagares

till beloppet obestämda inkomster är

stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra

här ofvan icke omförmälda tillgångar.

ken bevillning skall utgöras, är beräknad,

bör inkomsten af fruktbärande

kapital bestämmas till hvad

taxeringsmännen på grund af egen

kännedom samt alla meddelade eller

eljest tillgängliga upplysningar, anse

denna inkomst verkligen utgöra. Saknas

annan tillförlitlig beräkningsgrund,

då skall jemförelse anställas

emellan, å ena sidan, den skattskyldiges

alla sammanlagda kända årsinkomster

af fast egendom, rörelse,

yrke, tjenst, pension, lott i bolag

och annan, särskild bevillning underkastad

inkomstkälla samt, å andra

sidan, den skattskyldiges alla sannolika

lefnadskostnader. Skilnaden eller

det belopp, hvarmed lefnadskostnaderaa

kunna finnas öfverskjuta

14 §.

Sedan all annan inkomst, för hvil
-

14 §.

(Oförändrad.)

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Bevillningsutskottets Betänkande N:o It).

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nämnda sannolika årsinkomster, anses

då utgöra den skattskyldiges inkomst

af kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges

okända lefnadskostnader i stad, köping

eller dermed jemförlig ort må

desamma i allmänhet icke anses vara

lägre än i nedanstående förhållande

till beloppet af den årliga hyra, den

skattskyldige erlägger för de af honom

och hans egen familj begagnade

rum och lägenheter, eller sålunda

att, när denna hyra stiger öfver 300

• till och med 500 kronor, lefnadskostnaderna

och således äfven den skattskyldiges

årsinkomster anses uppgå

till minst tre gånger hyrans belopp;

när hyran är högre än 500 till och

med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna

anses vara fyra gånger hyrans belopp;

när hyran är högre än 1,000

till och med 1,500 kronor, lefnadskostnaderna

anses vara fem gånger

hyrans belopp, samt när hyran är

högre än 1,500 kronor, lefnadskostnaderna

anses uppgå till minst sex

gånger hyresbeloppet; ankommande

det på taxeringsmyndigheterna att

bestämma, i hvad mån hyresbelopp,

som icke uppgår till mer än 300 kronor,

må läggas till grund för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna

hus, uppskattas hyresvärdet för de

rum och lägenheter, hvilka de för sig

och familj begagna, genom jemförelse

med andra lika beskaffade lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmiinnen

härvid taga i betraktande, huruvida

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Jläft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Bevillningsutskottets Betänkande N o 19.

(.Kongl. Maj-.ts förslag.)

talrik familj, embetsåligganden eller

annat förhållande nödsakat till begagnande

af flera och dyrare rum

än vanligt, och om af sådan anledning

kan vara skäligt att göra nedsättning

i den efter nyssnämnda grunder

beräknade inkomst, eller''om underhåll

af hästar och åkdon, talrik

betjening m. m., som, då sådant icke

för den skattskyldiges yrke erfordras,

utmärker ett yppigare lefnadssätt,

lemnar anledning till beräkning af

högre inkomst.

Förluster, aflivilka kapitalet drab- *

hafs under året näst före det, hvarför

bevillning påföres, afräknas från

egarens kapitalförmögenhet, och erlägges

bevillning för den afkastning,

återstående kapitalbepoppet anses

lemna.

(Utskottets förslag.)

Allmänna föreskrifter.

15 §.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga

årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring

och dylikt) bör betraktas såsom

minskning i årets inkomst eller

såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och

förlustens storlek och beskaffenhet.

15 §.

(Oförändrad.)

16 §.

Enär vederbörande bolag eller inrättning

skall erlägga bevillning både

för ränteinkomsten af hela det i bo
-

16 §.

( Oförändrad.)

n t;t a i)''i r-<i

VA v -1\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

(Kongl. Maj:ts förslag.)

laget eller inrättningen nedlagda aktiekapitalet

och för den vinst, som

rörelsen derutöfver lemnar, så böra

de enskilde delegarne icke taxeras

för inkomst från samma bolag eller

inrättning.

17 §•

Der bevillningsberedning föreslår

eller taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den i 11 §

1 mom. af bevillningsförordningen

stadgade bestämmelse om ökning af

det belopp, för bvilket bevillning icke

eger rum eller som får från uppskattad

inkomst såsom bevillningsfritt

afdragas, skall af beredningen

i taxeringslängden och af taxeringseller

pröfningsnämnd i dess protokoll

noggrann redogörelse meddelas, då

ökningen är för viss ort allmän på

grund af hög bostadskostnad, om de

i orten rådande förhållanden härutinnan

och, då ökningen grundar sig

på ömmande omständigheter, för dessas

beskaffenhet i hvarje särskildt fall.

18 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom.

i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning

för inkomst af kapital eller arbete,

skall den behållna afkomsten

så väl af skattskyldig tillhörande fast

egendom som ock af sådan särskildt

beskattad rörelse, som drifves i bolag

eller idkas å annan ort än den,

der den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid be
-

(Utskottets förslag.)

17

(Oförändrad.)

18 §.

(Oförändrad.)

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

stämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast

egendom iakttages, att inkomst af

jordbruksfastighet beräknas till 6 procent

och inkomst af annan fastighet

till 5 procent af taxeringsvärdet. Om

sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrifningsort

hafva t. ex. 450 kronors

inkomst af kapital eller arbete

samt tillika eger stadsfastighet, taxerad

till 2,000 kronor och hvilken

alltså bör upptagas till 100 kronors

afkomst, så att hans sammanräknade

årsinkomst uppgår till 550 kronor,

får enligt föreskriften i andra stycket

af det ifrågavarande momentet, jemfördt

med hvad ofvan sagts, sådan

skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet

för ett belopp af 450 kronor

och kommer sålunda i det förutsatta

fallet icke att erlägga någon bevillning

för inkomst, hvaremot den skattskyldige,

som, jemte 450 kronors inkomst

af kapital, tillika åtnjutit exempelvis

2,000 kronors inkomst af aktier,

skolat erlägga full bevillning för

de 450 kronorna. Har den skattskyldige

1,100 kronors inkomst af

kapital eller arbete, 400 kronors inkomst

af aktier samt derjemte eger

jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde

af 5,000 kronor med 300 kronors

deraf beräknad afkomst och således

i sammanräknade årsinkomster

åtnjuter tillhopa 1,800 kronor, kommer

bevillning att, utan medgifvande

af något afdrag, honom påföras för

hans först berörda inkomst af 1,100

kronor o. s. v.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 1.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i X. N. socken, N. N. härad och N. N. län

för år 18...

Dih. till Riksd. Prot. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Haft. (N:o 19.J

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Den skattskyldige.

Nummer å uppgift

eller annan bilaga.

Egendomen.

O

O

er"

o

p?

CE

g

cd

Mantal.

Officiella uppgifter

om

Af bevillningsberedningen

föreslaget värde.

—

son asto köpe-

skilling.

hypoteksvärde.

gällande brand- försäkra gs- värdo.

å jordbruks- fastighet.

å aunan

fastighet.

CD

S "d

3 p

3 K*

so V’

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

| Brukspatron J. E. Berg-

1

Kåbelöf frälse säteri.............

1

2

50,000

50,000

50,000

I ström

D:o mjölqvarn, 3 par stenar

—

—

—

—

15,000

—

—

18,000

—

Svanå skatte........................

1

1

6,000

5.000

_

6.000

—

—

—

D:o stånga ernsbruk............

—

—

—

40,000

—

—

50,000

—

Frälseränta af 4 mantal Ny-

forss, enligt sistlidet års

markegång 180 kr. 25 öre

—

—

—

—

—

—

56,000

2,600

70,600

Hemmansegaren Mils Lars-

2

Röksta skatte......................

1

*

20.000

18,000

18,000

—

son

D:o frälse.......................

3

—

6,000

—

7,000

—

—

—

D:o oljeslageri................

—

—

—

5,000

—

—

5,000

—

D:o såg med 2 ramar ......

—

—

—

—

—

—

—

6,000

—

D:o bränvinsbränneribygg-

nader....................

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

D:o tegelbruk..................

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

Nyängen utjord ..................

6

—

—

—

—

1,000

om

—

14 000

! Hemmansegaren Sven

Röksta skatte......................

2

i

18,000

18,000

_

_

18,000

—

Persson

1 Kronolänsmannen A. Blom-

3

Sanda boställe....................

1

1

—

—

—

—

10,000

—

—

berg

Yenamo härad...............

—

Skogsbei''gs allmänningsdel.....

—

-

—

—

—

10,000

—

—

| Hofstena socken ............

—

Folkskolebyggnad.................

—

—

—

—

5,000

—

—

—

1,000

L. X. Cronvall...............

—

Åby stenkärlsfabriks byggnader

—

—

—

500

—

—

—

500

Summa

4}

—

120,000

_

86,100

Förrättningsstället N. N. den.........Maj...

Be vill ningsberedn ingen

N. N.

Ordförande.

N. N N. N.

Ledamot. Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Ben skattskyldiges samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af häradsskrifvaren införda, da längden

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna namnds längd i taxeringslängden införas de ändringar,

uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

143

Af taxeringsnämnden upp- skattadt värde

000

e-t-

V

t-r-i

Uträknad bevillning

p: >

B

P-h- <~i s

g. 2:

OOO

►Ö

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

3 %

cd

O b

5? E5

H £-

S?

•-1

?!

i_l crT

O?

GG

© 3*

5*

P JQ

<-t CD

ct- B

^ B5

o

c+- B

o fr-

5*»

© B

Bevillningsberedningens anteekningar.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

~ P=

B

E-

o

CD

oS.

pr* so''

1 °

o c:

t* s

&.

er

c

oT

tet ä 5 öre

)0 kronor.

SO

Sä

3

B

sä

i

3

SO

< P:

§:g

tf

r*f''

©

CD

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

55,000

15

/Beredningens ordförande ansåg värdet böra före- \ slås till 55,000 kronor.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

* -

—

—

56,000

—

70,600

—

33

60

35

30

68

90

—

—

jlled afseende å hemmanets beskaffenhet och vid

! jemförelse med Röksta N:o 2 ansågs köpe-

19.000

—

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

7,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

t skillingen för hög.

—

—

4,000

—

5

—

—

8,000

—

6

—

—

■ -

—

_

—

7,000

16

—

—

2,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,000

27,000

1,000

15,000

_

16

20

7

50

23

70

_

_

—

19,000

—

—

7

11

40

—

11

40

—

—

—

10,000

—

—

—

6

—

—

—

6

—

—

—

~

10,000

—

—

—

6

—

—

—

6

—

—

—

tHär är endast upptagen den del af fastigheten,

< som är uthyrd. Ärliga hyresbeloppet 50

—

—

—

1,000

—

—

—

—

50

—

50

—

—

—

—

—

500

—

—

—

—

25

—

25

—

—

| kronor.

—

122,000

_

87,100

_

73

20

43

55

116

75

—

—

Förrättningsstället N. X. den .................. 18...

N. N.

Häradsskrifvare.

N. N.

Kronoombud.

På taxeringsnämndens

vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Ledamot.

till bevillningsberedningens ordförande aflemnas.

som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller tillförlitlig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, K.

L. Beckmans Boktr., 1897.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 2.

Taxeringslängd

öfver fäst egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. N. stad af N. N. län

för år 18.......

Bill. till Riksd. Prot. 1897. ö Sand. 1 Afd. 19 IJäft.

20

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Den skattskyldige.

P. 2

SO (-»»

Egendomens beskaffenhet

samt stadsjordens rymd.

Qvarter.

Officiella

uppgifter om

Af bevillningsberedningen

föreslaget värde

å jordbruksfastighet.

å annan

fastighet.

• W

C hö

3 3

B £

Grosshandlaren J. Lönn____

Staden

Fabrikäbolaget Billiug & C:i

Snickaren P. Eklöf

50

52

53

Huset vid Salttorget.....

Lejonet

7

•45,000

— 40,000

_

_

45,000

_

Tomten......................

Magasinet vid hamnen...

Sjöbodarne

6

— —

—

—

1,000

4,000

—

Stadsjord, 3 hektar.......

—

—

- -

3,000

—

—

—

Marielund, landeri........

—

—

- -

4,000

—

—

—

D:o lustbyggnader

—

—

—

—

7,

3,000

53,

Tullhusbyggnaden vid

— 55,000

27,500

Tullgatan ................

Sjöbodarne

9

• .-

.-

—

—

Tomten.....................

—

—

- -

—

—

2,500

30,

Huset vid Drottninggatan

Hästen

U

— 25,000

_

30,000

Tomten......................

-

■30,000

_

_

_

500

—

Fabriksbyggnad vid Tull- gatan ........... .........

öbodarne

11

— 60,000

_

_

60,000

_

Tomten......................

Beteshage å utmarken....

Tomten vid Tullportsgatan V ägvisaren

8

► 50,000

— —

—

—

8,000

98,

Summa

|

7,600

181,500

N. N. den ... Maj 18...

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Anmärkningar.

1:0. Den skattskyldiges namn och titel, egendomens beskaffenhet, samt husets eller gårdens nummer jemte q

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de än

uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

147

Af taxeringsnämnden uppskattadt

värde

— Uträknad bevillning

åjordbruks
fastighet.

s ^

B 2

3 ~.

fastighet.

WoS W*

os O JET c

S O® ''

B 5" “• E

P- O flit

— 7.000 —

- - 30

- 35,000

- 1,000

— 60,000

— 10,000 — 5

_— 106,000 —

8

Öl °

26

15

53

50

| 7,600| 1189,OOo|

N. N. den ......

4 15 61 94 15 0

........ 18...

N. N.

30

15

53

99

70

»: >-

"Ö ö

2 CW

5:s

D-. P

30,000

O D

25

Bevillningsberedningens anteckningar.

(Här är endast upptagen den del af fastigheten, som

\ är uthyrd. Arliga hyresbeloppet 1,500 kronor.

{Beredningens ordförande ansåg värdet å tomten böra

föreslås till 1,000 kronor.

{Tomtens värde kan ej skattas högre än till 75

kronor.

N. N.

Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ledamot.

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

amu skola vara af vederbörande tjensteman införda, då längden till bevillningsberedningens ordförande aflemnas.

, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet inuehåller tillförlitlig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 3.

Af N. N. läns pröfningsnämnd beslutade ändringar

i taxeringen af fast egendom, för hvilken

bevillning erlägges,

i N. N. fögderi

för år 18

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Den skattskyldige.

Af taxeringsnämnden

Uträknad bevillning

tz!

a

s

uppskattadt värde

Egendomen.

BB

B

ert-

Cfc

r-

& å

å å

jordbruks- annan

jordbruks- annan

fastighet, fastighet.

fastighet, fastighet.

N. N. socken.

Brukspatronen J. E. Bergström

Hemmansegaren Nils Larsson..

Råbelöf frälse säteri.............. 1 2 50,000

Röksta s&g.......................... — — —

Summa 50,000

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså------

» » » minskning » » ......

Kronor

5,000

55,000

— 30

8,000 —

8,000 30

1000 -

7,000 33

4 —

4 —

— 50

3 so

N. N. den ........................... 18..

N\ N.

Rigtigbeten

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall nti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanlagda belop

N:o 7 närmare visar.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

151

G»

Af pröfningsnämnden

Sb •—

D

Uträknad bevillning

uppskatta^ värde

^ O:

■S s!

ä g

|1

a a

rdbruks- annan

2, &

t-B

P

jordbruks- annan

fastighet, fastighet.

fastighet, fastighet.

Anteckningar.

55,000

—

15

33 -

—

Annot. i taxeringslängden sid.

—

7,000

16

— —

3

50

D:o i d:o sid.

55,000

7,000

33 —

3

50

—

—

—

— —

—

—

fvanstående längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

f den utaf pröfningsnämuden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad bevillning, på sätt formuläret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 4.

/

v Sv

T,V\

Taxeringslängd

öfver sådan staten samt kommuner och menigheter,

allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar

m. fl. tillhörig fast egendom, för

hvilken bevillning enligt § 4 i bevillningsförordningen

icke erlägges,

i N. N. socken, N. N. härad och N. N. län

för år 18.......

Bill. till lliksd. Prot. 1897. 5. Sami. 1 Afd. 19 Käft.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

•<?•>> rwiu*\

bevillningsberedn

föreslaget värde

Egare.

Innehafvare.

Egendomen.

3 g å fastighet, till- , ,

g p hone staten. .

B g- 5 horig

kommu

Jord- .

bruks- 4nn.an “er, me

fastig- “igbete

bet. * m- fl
-

Staten........................... Arrendatorn A. Carlsson... Vellnora kungsgård ............. 1 3 50,

benfil?. TJJ&T, i qvarn, 4 par stenar. — — — 20,000

Ultuna landtbrnksinstitnt... Ultuna kungsgård................ 1 6 200,

Hofstena socken.............. Kyrka.................... — —

rf*>U kolebyggnad fri —

Sockenstuga

MetodistsamfundetiilV.1.?.'':.! ''U:''J — —

Venamo härad...^ ^ ^j-,l>fl(Ii Tingshus -

N. N. regementes officers- Byggnad å mötesplatsen Slätt
k&r.

.............fsiiiflivjJ i 1- # iiiWnT|Trh:l+r/ad''''''rre7M —

30.000

4.000

6.000

5,000

10.000

8,

Summa 250,000 20,000 63,000

i a i

Förrättningsstället N. N. den ... Maj 18.

Hjul ./i ii;>o biiiiul ,f\ ./. .rRiJ*>0r: .X */[ i

Bevillningsberedningen

i A *f?>l

N. N.

Ordförande.

N. N.

Ledamot.

N. N.

Ledamot.

Summa af taxeringsnämndens åsätta värden.....................

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså

» » » minskning » »

tf:o 7

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad,. skull uti fögderisammau draget af taxerinjgslängderna införas sammanlagda

närmare visar. '' ’ * ''• * ’ J J *'' ,,ljV * .,i\ j»vi m* Y

belop

s. 155 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

155

Af taxeringsnämnden uppskattadt

värde

fastighet, tillhörig

staten.

Jord
bruks
astighet.

Annan

fastighet.

å fastighet,

tillhörig

kommuner,

menigheter

m. fl.

Af pröfningsnämnden ändrade

värden

t-j

§. å fastighet, tillhörig

staten.

n cd

2- p

B Jordp.

brukse

fastighet.

Annan

fastighet.

å fastighet,

tillhörig

kommuner,

menigheter

m. fl.

Bevillningsberedningens anteckningar.

60,000

—

— 7

55,000

— —

—

20,000

— —

—

— —

200,000

—

— —

—

— —

—

—

30,000 —

—

— —

—

—

4,000 —

—

— —

—

—

6,000 —

—

— —■

—

—

5,000 —

—

— —

—

—

10,000 —

—

- 12,000

—

—

8,000 —

—

— —

260,000

20,000 |

63,000

10

Hela värdet utgör 5,000 kronor. För 1,000 kronor

erlägges bevillning.

11

örrättningsstället N. N. den .......................

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

260,000

20,000

63,000

—

—

2,000

5,000

—

—

. N. den .................. 18—

N. N.

Att de af pröfningsnämnden beslutade ändringar äro rigtigt införda vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad bevillning, på satt formuläret

opaginerad Kontrollera mot PDF

UV

v >S-\oA ''•

>/

Öl

KD^O.^rj * «:hf(.iiul J i < i V i ■•.i. i, i; :[•

•K.

.bffiif, ‘'' »awT^

''l''jtitel 1 tij.j . /J !i ■ n it.

''lJÖf: Jr,

teiäluimoJ Mae åq f^aiaIIivod

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

inom

och

län

för år 18

p''0,rr <>i

1

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Nummer å uppgift eller

annan bilaga.

Den skattsky

1 d i g e s

Nummer å hus, hemman .*■

eller lägenhet.

Af

b e v i 11 nlfl g s'' ti ''e *i''‘ öingen

namn och titel eller yrke.

bostad.

L,.

uppskattad inkomst

medgifvet afdrag enligt

§ 11 i bevillningsförord- ningen.

föreslagen beskattnings- bar inkomst.

P

p

*2.

p

rp

i>:.n i

af allmän tjenst eller

pension.

af enskild tjenst eller

pension.

af rörelse yrke,

eller eljest

ce

B

B

B

p

som ej del- tager i väg- underhåll. *

P

ö

B

P

a

i

Brukspatronen J. E. Bergström.....

Råbelöf....................

i

1,000

10,000

11,000

11,000

Rättaren Måns Trulsson...........

TO

riv

600

600

450

150

Mjölnaren A. Fogelberg..........

700

300

1,000

450

550

2

Hemmansegaren Nils Larsson.....

Röksta —ff.f. .,T4.j.-.-,

■»*{

i ~i

o ~A a

1,700

1,700

1,700

F. d. Grosshandlaren E. Berg______

2

7,500

7,500

7,500

3

Länsmannen A. Blomberg........

1

1,000

300

400

1,700

1,700

L. N. Cronvall.....................

För Aby stenkärlsfabrik

—

1,000

1,000

—

1,000

Skomakaren L. Jönsson.....

700

700

600

100

Grosshandlaren C. J. Lönn.

Sundbyberg ...............

25

1,000

—

—

1,000

4,000

6,000

6,000

Extra Provinsialläkaren 0. Sand-

Rimbo....................

1,000

3,000

4,000

4,000

berg....................................

Sömmerskan Klara Jansson.......

>

_

500

500

(5450

50

Arrendatorn A. Carlsson .

Vellnora kungsgård.....

—

—

—

—

1,000

—

1,000

| 300

1 786

Densamme................

400

400

1 314

Kamereraren S. Wandberg

Hammarby...........H.i-

It*-

liOOO

—

600

—

1,600

300

1,300

Skepparen L. Johansson

Simpnäs...................

—

—

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

Densamme m. fl. ...

500

500

500

Kommissionären N. Edlind

Osterbv....................

_

500

_

500

500

_

1,500

300

1,200

Summa |

11,000

2,000

3,300

6,30o| 19,700

42,300

2,850

39,450

Förrättningsstället N. N. den ... Maj 18...

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändringar, som

beskattningsbara inkomstbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjenster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstad3:o.

Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke

mnnalutskylders debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppen särskilt upptagas, på sätt detta formulär visar.

4:o. Då uppgift jemlikt 18 § i bevillningsförordningen affordrats skattskyldig, bör beviset derom i taxeringslängden bifogas.

5:o. I stad upptages all rörelse af inkomst i kolumnen för rörelse, yrke m. m., som ej deltager i vägunderhåll.

* I skyldighet att bygga och undarhålla allmän väg deltaga, jemlikt 6 § i lagen om väghållningsbesvärets utgörande å

jordbruksfastighet och ej heller annan inkomst, som ej uppgår till 1,000 kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

159

Af t a x e r i n g s n ä m n d e

n

<5ja

Af

tad<

nir

o»

uppskattad inkomst

os» -

P

P

e7-

p

X

g

>-i

H

pröfningsnäi

j ändringar

igsbara inko

p

N

O:

p

p

►-*»

p

pr

P

»-t»

cd

a

CD

af rörelse, yrke

eller eljest.

_qg.

w*

O- <

B 5 *

09

ce

P

P* er

rf

F p

tK1

P

P

PL,

P:

09

09

BO

er

ce

E

s«

It

Bevillningsberedningens

f kapital

län tjens

pension.

:ild tjens

pension.

som ej

tager i

underh

P

p

p

Summa.

B

ce 2 P- . P p

eg 09

o? «

° SL

B p

DO e-t- «rt- e*-

* P#

5"

~B

p

p-

ce

P

ÖB

ce

2.

B.

3*

09

■<_

P

B*

09

B — |

i

ST n CD

SL — p

°

p 2 ?

~ B

p

p- ce

P

00

anteckningar.

n

ce

p°

p

3 P

o st

P

2 p b-

P

cd

*-<

ce

*-<

3,5.

1

P

N

1

2 3: p

T •

O

1

(Inkomst af Råbelöfs qvarn......... 2,000 kr.

1,000

—

—

—

10,000

11,000

—

11,000

—

no

—

—

—

12,500

20

1 » af Svanå jernbruk....... 8,000 kr.

| Beredningens ordförande ansåg inkomsten af

[ jernbruket böra beräknas till 9,000 kr.

—

—

600

—

—

600

450

150

—

i

50

—

—

—

—

_

_

700

300

_

1,000

450

550

—

5

50

—

—

—

—

fEger fastigheter till värde af 2,000 kr.

—

—

—

—

1,700

1,700

—

1,700

—

17

—

—

—

—

—

I Inkomst af Röksta såg.......... 1,000 kr.

| » » d:o tegelbruk.. 700 >»

7,500

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

75

—

—

—

9,000

23

(Oljeslageri har ej under året drifvits.

—

1,000

300

400

—

1,700

—

1,700

—

17

—

—

—

—

—

Innehar boställe taxeradt till 6,000 kr.

—

—

—

—

1,000

1,000

—

1,000

—

10

—

—

—

—

—

(Mantalsskrifven i N. N. kommun och

l således ej berättigad till afdrag.

—

—

—

700

Mi''''*

,700

600

it i''. .

.•i109

.

>vi

ST.

"Tf .

Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

(1,000 kr. af skeppsrederi. Har under-

1,000

—

—

1,000

5,000

7,000

—

7,000

11

70

—

28

< låtit aflemna enligt 18 § bevillnings- l förordningen infordrad uppgift.

—

1,000

—

—

3,000

4,000

—

4,000

1 <M O

1 rH C7Q

40

—

—

—

—

—

—

—

—

1,200

—

1,200

| 300

975

9

75

—

—

786

j-60

Inkomst af kungsgårdsarrende.. 1,000 kr.

—

—

—

400

—

400

325

3

25

—

—

314

» » qvarnarrende......... 400 »

1,000

—

600

—

—

1,600

300

1,300

—

13

—

—

—

—

—

—

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

—

16

—

—

—

—

—

1,000 kr. af skeppsrederi.

—

500

—

500

1,500

300

500

1,200

—

5

12

—

—

—

—

—

Har annan inkomst för skonerten Svalan.

jUU

11,000

2,000| 3,300

6,000| 20,700

43,000

2,400| .40,600

406

—

-I-I

Förrättningsstället N. N. den ..................... 18...

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

På taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxcringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillförlitlig uppgift å det

kornmas, underrättelse derom i anteckningskolumnen införas.

blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende å korn
-

landet den 23 oktober 1891, ej inkomst af kanal, jernväg, annan farväg, skeppsrederi, sjöfart eller af arrende af staten tillhörig

opaginerad Kontrollera mot PDF

, i\ (X >:'' >

.-iä'' Kft >

. MTO

>,KV) :

• ,''i,v;".■>

'') niflv'''' *r>

I»■

Stockholm 1897. Kung!. Boktryckeriet, P.

| . . , , 1 ,

I i* . I!jn «• . 4. f I . j • >.

-W.J-VP-,

i

nu.-ni?

1! ii

11 .ri‘<iy

til ? :M

V''

-ino 1 i; sim-vi jd [>#>}» jo-.-''*

$UÖ.(fli(i ij> ‘lyu , eu .i:, iyiJb

A. Norstedt & Söner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 6.

beslutade ä

Af

läns

pröfningsnämnd

dringar

i taxeringen af inkomst utaf

kapital och arbete i

för år 18 . . .

Bil. till llilcsd. Prof. 18.97. S Sami. 1 Afd. 19 Höft.

22

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Nummer och uppgift eller annan

bilaga.

Den skattsky

1 d i g e s

Nummer å hus, hemman eller

lägenhet.

Af t axe r i nganämnde

n

Uträknad bevillning.

namn och titel eller yrke.

bostad.

af kapital.

3 1 af allmän tjenst eller

pension.

^ af enskild tjenst eller

cL pension.

,tad inkomst

af rörelse, yrke

eller eljest

Summa.

medgifvet afdrag enligt 11 §

i bevillningsförordningen.

antagen beskattningsbar

inkomst.

som ej del- tager i väg- underhåll*.

P

O

e

P

0

N. N. socken.

Brukspatronen J. E. Berg-]

ström ............... ...........

Råbelöf............

i

1,000

—

—

10,000

11,000

11,000

no

—

F. d. Grosshandlaren E. Berg

Ahlby ............

2

7,500

—

—

—

—

7,500

—

7,500

75

-

Arrendatom A. Carlsson......

Vellnora kungs-

gård ............

—

—

—

1,200

—

1,200

i

975

9

75

300

Densamme

—

—

—

400

—

400

''

325

3

25

Summa

8,500

—

—

1,600

10,000

20,100

300

19,800

198

_

Den af pröfningsnämnden beslutade

förhöjning utgör alltså ........

—

2,000

—

—

—

1,000

—

--

—

—

minskning » » ........

—

—

—

—

200

—

—

—

—

—

—

och förhöjning utöfver minskningen...............

_

-

—

—

—

—

2,800

—

2,800

28

—

Säger

10,500

_

_

1,400

11,000

22,900

300

22,600

226

—

N. N. den ............................

N. N.

Rigtigheten af ofvanstående

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanvinning,

på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

Se inkomstlängden form. 6.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 163

1

Af pröfningsnämnde

uppskattad inkomst

n

B

w. <6

Oj

0*39

2

< <

tzl ce

a* **

5'' S»

■ra o-

ce i-s

o. era

Eg.

B-S

era

» i—•

B t—

600

antagen beskattningsbar

inkomst.

§ i pröfningsnämndens protokoll.

Uträknad bevillning.

Tilläggsbevillning.

•

Anteckningar.

af kapital.

af allmän tjenst eller

pension.

af enskild tjenst eller

pension.

af rörelse, yrke

eller eljest

Samma.

C » 2

B era 2

p

et i

5* —«2.

Oj

. *cra

annan.

1,500

11,000

12,500

12,500

20

125

Annot. i taxcringslängden sid.......

9,000

~

—

—

9,000

—

9,000

23

90

—

—

—

D:o i d:o sid.......

_

1,000

_

1,000

j

786

j

7

86

_

—

Inkomst af kungsgårdsarrendet annot. i d:o

300

60

sid.......

—

—

—

400

—

400

314

3

14

—

—

Inkomst af Vellnora qvarnarrende annot. i d:o

sid. ......

10,500

—

—

1,400

11,000

22,900

300

22,600

226

-

—

—

längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

lagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jemte derå uträknad bo

opaginerad Kontrollera mot PDF

kf •

»! ■ > !<! t * ''

* '' iIi -t»i

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär N:o 7.

Sammandrag

af

taxeringslängderna i N. N. fögderi (stad) af N. N. län

för år 18

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Taxeringsdistriktets nummer.

Härad,

(Stad.)

Socken.

(Taxerings-

distrikt.)

•

Af

taxering

snämnden upp

skattade värden å fast egendom,

för hvilken bevillning

erlägges.

för hvilken bevillning icke erlägges,

Samma

värde å

all fast

ngendom.

Jord-

bruks

fastighet.

Annan

fastighet.

Summa.

såsom tillhörig

staten.

såsom

till- hörig

kommu- ner, me- nigheter

m. fl.

Summa.

Jord-

bruks-

fastig-

het.

Annan

fastig-

het.

Summa.

l:a

N. N..........

N. N.............

1,000,000

600,000

1,600,000

500,000

100,000

600,000

90,000

690,000

2,290,000

N. N............

320,000

410,000

730,000

200,000

10,000

210,000

25,000

235,000

965,000

2:a

N. N............

N. N.............

450,000

300,000

750,000

125,000

—

125,000

15,000

140,000

890,000

N. N.............

730,000

650,000

1,380,000

10,000

15,000

25,000

30,000

55,000

1,435,000

Summa

2,500,000

1,960,000

4,460,000

835,000

125,000

960,000

160,00011,120,000

5,580,000

Från ofvanstående summa............

2,500,000

1,960,000

4,460,000

835,000

125,000

960,000

160,000

1,120,000

5,580,000

Afgår:

Af pröfningsnämnden

minskning ............... ..

beslutad

1,000

1,000

5,000

5,000

5,000

6,000

Säger

2,500,000

1,959,000

4,459,000

830,000

125,000

955,000

160,000

1,115,000

5,574,000

Tillkommer:

Af pröfningsnämnden

förhöjning....................

beslutad

5,000

5,000

_

_

_

2,000

2,000

7,000

Summa

2,505,000

1.959,000

4,464,000

830,000

125,000

955,000

162,000

1,117,000

5,581,000

Anmärkning.

1 kolumnen för uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest upptages sammanlagda beloppet af suminkomst

af rörelse, yrke eller eljest» upptagna kolumner för inkomst, som ej deltager i vägunderhåll och för

s. 167 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 167

Af taxeringsnämnden

uppskattad inkomst

Uträkna!

b e v i 11 n i n g

af kapital.

af allmän

tjenst

eller pen- sion.

af enskild

tjenst

eller pen- sion.

af rörelse

eller yrke

eller

eljest.

Summa.

Medgifvet

afdrag enligt

11 § af

bevillnings- förordningen.

Beskatt

ningsbar

inkomst.

för jord- bruks- fastighet.

för annan

fastighet.

för

inkomst af

kapital och

arbete.

Summa.

7,200

8,900

2,700

18,900

37,700

1,350

36,350

600

—

300

—

363

50

1,263

50

3,000

2,400

1,000

14,000

20,400

1,100

19,300

192

—

205

—

193

—

590

-

2,000

5,000

400

9,000

16,400

1,200

15,200

270

-

150

—

152

—

572

—

8,000

4,000

500

12,000

24,500

1,700

22,800

438

—

325

—

228

—

991

—

20,200

20,300

4,600

53,900

99,000

5,350

93,650

1,500

—

980

—

936

50

3,416

50

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

20,200

20,300

4,600

53,900

99,000

5,350

93,650

1,500

980

936

50

3,416

50

200

50

50

20,200

20,300

4,600

53,700

99,000

5,350

93,650

1,500

—

979

50

936

50

3,416

—

2,000

1,800

1,800

3

18

21

22,200

20,300

4,600

53,700

100,800

5,350

95,450

1,503

—

979

50

954

50

3,437

—

N. N. den...........................

N. N.

Häradsskrifvare.

morna uti de i taxeringslängderna öfver inkomstbevillningen under rubriken: »af taxeringsnämnden uppskattad

annan inkomst.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Formulär N:o 8.

Sammandrag öfver bevillningen af fast egendom samt af inkomst äfvensom

erlägges uti

N. N. fögderi ..................

N. N. d:o ..................

N. N. stad .................

N. N. d:o .....................

Bevillning affast egendom.

Bevillning

Uppskattadt värde

Uträknad bevillning

Uppskattad

å jord- bruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Summa.

för jord- bruks- fastighet.

för

annan

fastighet.

Summa.

af

kapital.

af allmän

tjenst

eller

pension.

af enskild

tjenst

eller

pension.

Summa

s. 169 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

169

öfver taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för hvilken bevillning icke

län för år 18

af inkomst.

Summa

bevillning

af fast

egendom

samt af

inkomst.

Uppskattadt värde å fast egendom, för hvilken

bevillning icke erlägges,

inkomst

Medgifvet

afdrag

enligt 11 §

af bevill- ningsför- ordningen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

Uträknad

bevill-

ning.

såsom tillhörig staten.

såsom

tillhörig

kommuner,

menigheter

m. fl.

Summa.

af rörelse

eller yrke

eller

eljest

Summa.

J ord-

brnks-

fastighet.

Annan

fastighet.

Summa.

få

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 5 Samt. 1 Afd. 19 Raft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, Ivar Hseggströmä boktryckeri, 1891.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

171

Formulär N:o 9.

Uppgift

till bevillningsberedningen år .......... i ................,....................... siad socken af .....................

.................................... härad och ................................. län angående nedannämnda fastigheter

af annat slag än jordbruksfastighet.

Hvarje fastighets

namn

(qvarter).

Byggnaders

Årlig hyres-

nummer

Marks eller

brand-

summa för

och annan

beteckning.

tomts areal.

försäkrings-

värde.

uthyrd

egendom.

Qvadratmeter.

Kronor.

Kronor.

Hyresvärde

för hyresfritt

upplåtna, för

af undertecknad

sjelf begagnade

samt

för andra ej

uthyrda lägenheter.

Anmärknin ga r.

Att denna uppgift, såvidt undertecknad känner, är med sanna förhållandet öfverensstämmande,

betygas på heder och samvete.

i mars

Namn ................................................................

Adress ................................................................

Bih. till liiksd. l\ot. 1897. 5 Sami. 1 Afd. 19 Häft.

24

s. 172 Kontrollera mot PDF

172 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

l:o) Enligt 15 § i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst skall egare af annan fastighet än jordbruksfastighet

eller sådan innehafvare af annan fastighet än jordbruksfastighet,

som enligt nämnda förordnings 2 § är pligtig att derför erlägga bevillning,

första gången år 1898 och derefter hvart femte år aflemna skriftlig

uppgift till ledning för fastighetens taxering; dock att denna uppgiftsskyldighet

eger rum endast så vida för nästföregående år taxeringsvärdet

å den eller de fastigheter, som af samma person egas eller med

skattskyldighet innehafvas, sammanlagdt uppgått till minst 10,000 kronor.

Denna uppgift skall innehålla upplysning om markens eller tomtens

areal, derå uppförda byggnaders brandförsäkringsvärde samt om

årliga hyressumman för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresfritt

upplåtna, för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda

lägenheter inom egendomen.

Utgöres fastighet af frälseränta, fiske eller vattenfall, eger uppgiftsskyldighet

enligt ofvan åberopade § icke rum.

2:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas

antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning

eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller

kronofogden i det fögderi, der fastigheten är belägen eller den skattskyldige

är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna

posten insändas.

3: o) Derest flera än en fastighetsegare afgifva uppgift å samma

blankett, skall en hvar underteckna densamma med angifvande af sin

bostad; skolande i sådant fall uppgiften bekräftas på följande sätt:

»Att denna uppgift, såvidt undertecknade känna, är, i hvad densamma

angår den af oss, hvar för sig, uppgifna fastighet, med sanna

förhållandet öfverensstämmande, betygas på heder och samvete.»

4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift enligt detta formulär medför

förlust af rätten att fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den

fastighet, uppgiften skolat afse.

Mot bättre vetande lemnad origtig uppgift medför bötesansvar.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Formulär N:o 10.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ........................ i ....................................... stad

socken af ......................................... härad och ....................................... län.

Undertecknads behållna inkomst af nedannämnda slag har sistlidna

år utgjort:

Kronor

l:o) af kapital .........................................................

2: o) af arbete............................................................

Summa

3: o) af aktier och banklotter .............................

4: o) i arrende för fastighet................................

Att undertecknads inkomst af kapital, af arbete, af aktier och

banklotter och i arrende för fastighet icke öfverstigit ofvan angifna belopp,

varder härmed på heder och samvete betygadt.

......................................... i mars .........

Namn ..............................................................

Titel eller yrke .............................................

Adress ......................................................

s. 174 Kontrollera mot PDF

174 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19

l:o) Enligt 16 § i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst åligger det såväl skattskyldig, som enligt lag är pligtig att föra handelsböcker,

som ock skattskyldig, hvilken under nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit

minst 1,000 kronors inkomst antingen af kapital eller i arrende för fastighet, eller

hvilken under nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit minst 2,000 kronors

inkomst af arbete eller af kapital och arbete gemensamt, att till ledning vid taxeringen

hvarje år aflemna skriftlig uppgift å den inkomst, han åtnjutit. Beträffande

inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på två eller flere orter, skall derjemte, enligt

17 §, särskilt angifvas, huru, enligt den skattskyldiges åsigt, det beskattningsbara

inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör

beskattas. Jemlikt 10 § i förordningen skall inkomst af kapital och arbete upptagas

på följande sätt:

a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller pension upptages

med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock pension upptages

med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat eller annorledes

bestämd; börande deremot med tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, sportelersättning och obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt

under a) är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet och all

dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges verksamhet än hans

redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller yrke, och som tillfallit honom så

sent under ett år, att densamma icke kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd

beräknas, taxeras till bevillning det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar, upptages med

det kontanta belopp, den efter senast för orten fäststäldt markegångspris utgör.

2:o) Vid taxering eger afdrag icke rum: för den skattskyldiges och hans familjs

utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter; för arrende- eller

hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan farled samt flottled tillhörande, mark

och byggnad, som enligt 4 § är fri från bevillning; för ränta å den skattskyldiges

eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda kapital; för hvad som användes till fast egendoms

förbättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

3:o) Uppgift skall upprättas särskildt för hvarje kommun på landet och hvarje

territoriel församling i stad samt före den 1 april aflemnas antingen direkt till ordföranden

i vederbörande bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten

i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller

den skattskyldige är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna posten

insändas.

4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift medför förlust af rätten att fullfölja

talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse. Lemnas mot

bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från taxering undandrages inkomst, kan

eftertaxering ega rum, hvarjemte bötesansvar är derför stadgadt.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

175

Formulär N:o 11.

Uppgift

till bevillningsberedningen år ........... i ................................ stad socken

af ......................................... härad och ......................................... län.

Undertecknads behållna, härstädes beskattningsbara inkomst af

rörelse eller yrke har sistlidna år utgjort:

Kronor.

1:0) ...........................................................................

2:6)...........................................................................

3:o).............................................................................

4:o)..............................................................................

5: o).............................................................................

6:o)..............................................................................

Summa

Den här ofvan upptagna affär har äfven bedrifvits på nedannämnda

orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten deraf bör upptagas

sålunda:

Kronor.

i ..............................................................................

i ............................................................................

i ................................................................................

Att undertecknads inkomst af rörelse eller yrke sistlidna år icke

öfverstiga ofvan angifna belopp, varder härmed på heder och samvete

betygadt.

................................. i mars .............

Namn ............................................................

Titel eller yrke............................................

Adress ..................................................

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

l:o) Enligt 16 § i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst åligger det såväl skattskyldig, som enligt lag är

pligtig att föra handelsböcker, som ock skattskyldig, hvilken under

nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit minst 1,000 kronors

inkomst antingen af kapital eller i arrende för fastighet eller hvilken under

nästföregående år uppskattats för eller åtnjutit minst 2,000 kronors inkomst

af arbete eller af kapital och arbete gemensamt, att till ledning vid

taxeringen hvarje år aflemna skriftlig uppgift å den inkomst, han åtnjutit.

Beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på två

eller flere orter, skall derjemte, enligt 17 §, särskild! angifvas, huru,

enligt den skattskyldiges åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet

bör fördelas på en hvar af de orter, der enligt 12 § inkomsten bör

beskattas. Jemlikt 10 § i förordningen skall inkomst af rörelse upptagas

med det belopp, hvartill den under nästföregående år uppgått.

2:o) Vid taxering eger afdrag icke rum: för den skattskyldiges

och hans familjs utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga

utgifter; för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan

farled samt flottied tillhörande, mark och byggnad, som enligt 4 § är

fri från bevillning; för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse

eller yrke nedlagda kapital; för hvad som användes till. fast egendoms

förbättring, tillökning af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

3:o) Uppgift skall upprättas särskild! för hvarje, kommun på landet

och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april aflenmas

antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning eller

ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga orter till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden

i det fögderi, der taxeringen anses skola ega rum eller den

skattskyldige är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref med allmänna

posten insändas.

4:o) Underlåtenhet att aflemna uppgift medför förlust af rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat

afse. Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från taxering

undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte bötesansvar

är derför stadgadt.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 19.

177

Formulär N:o 12.

Uppgift

till bevillningsberedningen år .............. i .......................................... stad

socken af ....................................... härad och ........................................... län

angående undertecknads härstädes beskattningsbara inkomster.

l:o) Inkomst af kapital:

Ränta af utlånade och deponerade medel

samt räntebärande obligationer ............

hvarifrån afdrages:

ränta å upplånadt kapital ....................

då till beskattning återstå .....................

2:o) Inkomst af allmän tjenst eller pension:

Årlig lön pension..................................

bostadsförmån hyresersättning..............

beklädnadsersättning...............................

tjenstgöringspenningar dagaflöning arfvode

.......................................................

vikariatsarfvode........................................

extra inkomster:

Kronor j öre | Kronor i öre ! Kronor I öre

hvarifrån afdragas:

afgift till pensions-, enke- och pupill-,

understödskassa ...............................

aflöning af tjenstebiträde vikarie.......

kostnader för särskildt anbefalda tjensteresor,

för hvilka ersättning icke är

särskildt anvisad, ................................

då till beskattning återstå ...

Transport

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Kronor

öre

Kronor *

i

öre

Kronor

öre

Transport

3:o) Inkomst af enskild tjenst eller pension:

Årlig aflöning pension såsom ..............

d:o d:o d:o såsom ............

bostadsförmån hyresersättning

beklädnadsersättning...............

naturaförmåner, bestående af:

i värde uppgående till

lifränta gratifikation ...

extra inkomster:

hvarifrån afdragas:

afgift till pensions-, enke- och pupill-,

understödskassa .................................

aflöning till tjenstebiträde vikarie ......

då till beskattning återstå .....................

4:o) Inkomst af rörelse eller yrke eller eljest:

Sistlidna års bruttoinkomst har utgjort:

a) af ..........................................

b) d ..........................................

c) » ........................................

d) » ..........................................

hvarifrån afdragas:

5 % af taxeringsvärdet å

de mig tillhöriga fastigheter,

som för min ofvanTransport
-

Kronor j öre

s. 179 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande B:o 19.

179

Transport

nämnda rörelse användts,

utgörande tillhopa ...........

ränta å lånt rörelsekapital...

omkostnader för rörelsens bedrifvande:
hyresafgift

för fastighet .....

underhåll af d:o

d:o af inventarier .....

aflöning, föda och öfriga kost''

nader för de i och för rörelsen

använda biträden och

arbetare.............................

öfriga afgående poster, nemligen

:

då till beskattning återstå

öfriga inkomster under denna

rubrik:

hvarifrån afdragas följande

utgifter:

Kronor

Kronor

öre

Kronor

—

då till beskattning återstå

Summa inkomst af rörelse, yrke eller eljest

Summa beskattningsbar inkomst

Härtill kommer min hustrus inkomst:

af .............................................................................

» ................................................................................

såsom .........................................................................

Bih. till Biksd. Prof. 1897.

Summa summarum

5 Sami. 1 Afd. 19 Fläft.

Kronor

25

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Min här ofvan under mom. 4:o a) omförmälda affär har äfven bedrifvits

på nedannämnda orter, hvarest den beskattningsbara inkomsten

deraf bör upptagas sålunda: _

i

»

Undertecknad -^häfver följande fastigheter, nemligen:

i ................................................... taxerad till.....

Kronor öre

))

idkar särskild................................... rörelse i ...''O...-:1......................

stad socken med der beskattningsbar inkomst af.....................

har sistlidna år åtnjutit utdelning å aktier och banklotter

till belopp af.............................r........................................................

För innevarande år är undertecknad mantalsskrifven i

.......................stad socken af ...................................... härad och

......................................... län.

Rigtigheten af denna uppgift, såvidt hithörande förhållanden äro

mig kända, bestyrkes på heder och samvete.

............ i mars .........

J-Mj.U ■•‘»tl-i ‘M-l/ .-.jA''

(Namn) ...............

(Titel eller yrke) ..

tmmiitum*! intim nH

v>.\ \ ioÖ \il AiVl

s. 181 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 181

l:o) Enligt 21 § 2 mom. och 23 § i förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst eger skattskyldig, som, ehvad han

enligt gällande bestämmelser är pligtig afgifva uppgift till taxeringen eller

icke, önskar om sin bestämningsbara inkomst lemna fullständigare uppgift

än sådan, hvarom i 16 § förmäles, härför begagna blankett enligt detta

formulär; börande uppgiften upprättas särskildt för hvarje kommun på

landet och hvarje territoriel församling i stad samt före den 1 april

aflemnas antingen direkt till ordföranden i vederbörande bevillningsberedning

eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga

orter till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, magistraten i den

stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen anses skola ega

rum eller den skattskyldige är bosatt; och må uppgiften i betaldt bref

med allmänna posten insändas.

2:o) Jemlikt 10 § 2 mom. i förordningen skola inkomst af kapital

och all annan inkomst af arbete än lön eller pension upptagas med det

belopp, hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, hvaremot

med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön, deri icke inberäknade

tjenstgöringspenningar och dagaflöning, så ock pension upptages

med det belopp, hvartill densamma för det löpande året blifvit i stat

eller annorledes bestämd.

3:o) Enligt samma § 3 mom. må vid beräkning af inkomst utaf

kapital och arbete afdrag icke ske för den skattskyldiges och hans familjs

utskylder och lefnadskostnader samt dertill hänförliga utgifter; för

ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital; för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

4:o) Lemnas mot bättre vetande origtig uppgift, hvarigenom från

taxering undandrages inkomst, kan eftertaxering ega rum, hvarjemte

bötesansvar är för sådant förfarande stadgadt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hi

: , ;■ i ■ * i

,''ii I,; di--

,<\\ le. /. -ViS:’>> •; v.’ -V\ : 1«VU

I . 1 ''

i hi / >i V i IV : ir. IM.''»*.- (it-!!"

I •• S f ; 1 ''[

likt ii!''rj''

i $ i {,7.1^-h* -\

,.-t

•t; t - ■>. i - >• tf«:! i. *

i-.i

i-:.1

■;

it >* I -1:ti - i''i

, * 11 r .

i > 111

. v A •<

t i - t .it ’ *

it i - in*.

5.;;rM i *»t

.ii:,.; 111 '' it! t.

> > , r ■

|! i *[ »

, :u.

’ ''! f f f >

•! ii; v i i. •!''>!

i'' i:>i-t

flin

1 j u it -11 irj_-• p (u *

•!''•,:•• 1

; T*;ii

i k f r: • *j

! I ; : r

! r t > f j

»"t i >'' i hiir.H

Itiil>, ! y.iv

m*.''"

till l-fi-co t ITC i V

T?; n! r*

tf! "f‘ <

- it-i: fn* ** i"i - »i »c.

i i ''»vi/nnu

ii i >■•

il!! 1/l-rrib ■

'' • U ‘ t

;; i 1

1 ‘ i > ! ! i! ‘ ‘ j :■ i

. ;

ullo.i.f''>■ -i''J '' >

i •; r *

(><.:

fs-

.n,,! :

!* i *[■ !. /''ii

■ * '' r

t; i iifi i*.!'' *■ ’> r. 1.! ;• I.r

1 < -»/;

ni

.

1 -il Tf

’• i, i i • > i . f ! ‘

i

.''1 ; i i ■ i t * >!;•

" '' \ A »

ii-

Ti-;

'' <v:

!.!-:! i

i • •.>?.! i **.: i (iris

i: n s tlv« :.»

fri» .

•i , i; «''-_!!;<! />tr-.t i r.

t---Tf-

i v ? i ‘

.<fi ■;! n-tr »

•'' i fl ii

vulf;

!: U!*

* h i i

ii, *

1T >»>1; f t i ■ i'' i >1 -

it r^nniOT * k*

r-toiif i- < tu i -å

f i ■ t»• > T.

<•

r ;

!■: : j1'' U -i-

**;*i

j) l>

n-xj-ti-, !;■ fm-

■ >: n r. t:1«

, ii

! t *1J l

» • *; / u -

i.-rtj-yi t-TH-

•hit .:,--nbt)-

J-

;;;i

it iWltitilOilii

'' ii''? TV/

*: ■ ■ 1 -1

-ii

i ;! - 1! «i i 1 •

''Viol ''tittut It

;! v

>t*CJ -ii t>f•

mif

:!:■*!'' i . i ''

iiM ii * •;

•II/- t

'' 1 >•’

„l i-b |(•{ ,

; f i. i i

ilnii tlttliv/lJ

i i M\<

.bllUdrl-H!

> .1» •!•?<

''i 1 »I ! • >

• i * 1 M i'' T''

mi! in / t ..i

ut i- i; •miuiih-

r r:i :■

- :v-i

■ i (

.1’ i;-/.

,''i! ■ T r. - >i 1-1 - <, i ii it tf

T1'' •

f • • ; • « • - ~ f

• r - •!<-''*

TITTd

A''<

i:it:j;

- Ii:

!>i*»ir-

! IT\ TIT >! ''ii

rbno-‘t (Hj;i

;;

-r.huib/ ITC. it!- -r.

\ l.

iv«l

I i u >i / r, -

•in

(it-id t c 11;»! «.| t i Mr i-

il-- t - -r 11

U - >

, .# * »

i i ;-f] 1 I"|- . i !i -ii ..rtru‘H{ii -j!! ;i i i11 *i i f j; • * * 11 i''.* i SOU! -.i :1

, tu* i i i r.. (* ruin ''v''"- >• f-, nrV . fn 111 - »>i f.i i v.--»-; i-;: • t c.! • -; --in

. i -»i-i.i. MbIh,* T- i ! >''

s. 185 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Is:o 19.

185

Reservationer:

af herr Cavalli, som anfört:

»Då af alla de på senare tiden ifrågasatta vigtiga förändringarna

i den direkta beskattningslagstiftningen Kongl. Maj:t i sin till denna

Riksdag aflåtna proposition med förslag till ny bevillningsförordning

endast upptagit en vidsträcktare användning af den s. k. obligatoriska

sjelfdeklarationen, delar jag utskottets uppfattning derom, att anledning

saknats att rörande omförmälda ifrågasatta ändringar nu yttra sig i vidsträcktare

mån än beträffande sjelfdeklarationen. Hvad nu denna fråga

angår, hyser jag om deklarationsskyldigheten och framför allt rörande

formen för dess fullgörande en uppfattning, som vida skiljer sig från

det kongl. förslaget, men då jag saknar anledning antaga, att jag för

min mening kan vinna majoritet inom Riksdagen, har jag, utan att

öfvergifva den principiella ståndpunkt jag i denna fråga intagit, dock i

frågans nuvarande läge biträdt det kongl. förslaget.

Härjemte har jag icke velat underlåta att vid detta tillfälle uttala

ett beklagande deröfver, att erforderliga vigtiga förändringar i lagstiftningen

rörande den direkta beskattningen icke, såsom här i landet nu

kunnat ske, kommit till utförande å en tid, då det magtpåliggande

arbete och den noggranna granskning, som en sådan reform kräfver, fått

ega rum utan hinder af det oemotståndliga tryck, som uppstår under

tider, då statsbehofven måste fyllas, på hvilket sätt det än kan ske.

I den af utskottet använda motivering kan jag icke instämma,

utan anmälde jag deremot min reservation.»

af herrar Cavalli, Almqvist, Svedelius, Philipson och Sivartliny, hvilka

anfört:

»I Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst har fråga blifvit väckt

om att i beskattningslagstiftningen i större utsträckning än som enligt

nu gällande bevillningsförordning eger rum införa så kallad obligatorisk

s. 186 Kontrollera mot PDF

186 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

sjelfdeklaration, afseende såväl vissa egare och innehafvare af fastighet

som andra samhällsklasser. Detta förslag har, såvidt det afser skyldighet

för egare och innehafvare af jordbruksfastighet att till taxeringsmyndigheten

aflemna uppgift i förevarande hänseende, icke vunnit understöd

af utskottet. För oss står det klart, att införande af en sådan skyldighet

icke kan eller bör inskränkas till vissa klasser af medborgare,

utan måste gälla för alla. Med tillämpning af denna uppfattning hafva

vi väl kunnat biträda utskottets förslag till sådana ändringar i den

kongl. propositionen, som gälla uppgift rörande inkomst, hvaremot vi

velat i hufvudsak biträda den kongl. propositionen såvidt den rörer

uppgiftsskyldighet för egare eller innehafvare af jordbruksfastighet.

I följd häraf hafva vi inom utskottet yrkat att, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, nedanstående §§ matte

erhålla följande lydelse:

14 §.

Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas, utan särskild anmaning

’ på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen

äro:

a) egare af fastighet eller sådan innehafvare deraf, som i 2 § omförmäles,

så vida för nästföregående år taxeringsvärde af minst 5,000

kronor varit fastigheten åsatt;

b) (lika med utskottets förslag);

c) (lika med utskottets förslag);

d) skattskyldig, som under nästföregående år uppskattats för eller

åtnjutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital;

e) (lika med utskottets förslag).

15 §.

1 mom Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af jordbruksfastighet

skall, första gången år 1898 och derefter hvart femte år, aflemna

skriftlig uppgift, enligt faststäldt formulär, om egendomens enligt

tillgängliga handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng samt

skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant kan

uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll i

fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet för utarrenderad

egendom.

2 mom. Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af annan fastighet

skall å tid, som i 1 mom. sägs, aflemna skriftlig uppgift, enligt

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

faststäldt formulär, om markens eller tomtens areal, derå uppförda

byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt om årliga hyressumman

för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresfritt upplåtna,

för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda lägenheter

inom sådan egendom.

■3 inom. [Jtgöres fastigheten af frälseränta, fiske eller vattenfall,

eger uppgiftsskyldighet enligt denna § icke rum.

21 §.

1 inom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade

bestämmelser icke är pligtig att afgifva uppgift till taxeringen,

vare dock skyldig att efter anmaning, som i 25 § 2 mom. sägs, lemna

uppgift å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det

nästföregående året uppgått.

2 mom. Eu hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela

upplysningar, som kunna tjena till ledning vid hans taxering.

På grund af denna vår uppfattning hafva vi icke kunnat godkänna

de af utskottet uppgjorda förslag till deklarationsformulär».

af herr Nisser mot vissa delar ej mindre af utskottets motivering

än äfven af dess förslag till förordning angående bevillning af fast egendom

m. m., i hvad det rörer obligatorisk sjelfdeklaration.

af herr Weinberg;

af herr af Buren, som anfört:

»Utan att den rena inkomstskatten utsträckes till hvarje slag af

inkomst, så att bevillningen beräknas i förhållande till inkomsten af icke

allenast rörelse, kapital och arbete, ut an äfven af fastighet, måste en obligatorisk

sjelfdeklaration, som ej tillämpas lika för alla, medföra ett tryck,

som kan leda till frestelser för många att medvetet eller omedvetet,

lemna origt.iga uppgifter, enär det måste innebära en orättvisa, att en

del af vårt folk ålägges en deklarationspligt, hvarifrån en annan del är

befriad. Jag] tror sålunda, att förr än utredning förelägges med anledning

af den skrifvelse, som Riksdagen beslutat om att skilja den kommunala

beskattningen från den allmänna bevillningen, hvarest den rena

inkomstskatten lägges till grund för alla slag af inkomst, Riksdagen

icke bör ingå på denna partiella förändring, utan för närvarande afstå

Bill. till lliksd. Prof. 1897. 5 Sand. 1 Afd. 19 Käft. 2G

s. 188 Kontrollera mot PDF

188 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

förslagen om obligatorisk sjelfdeklaration och ställa sig på den under

nuvarande förhållanden vida säkrare status-qvo-ståndpunkten, eller att

tillsvidare behålla hvad man har, då man af alla dessa olika förslag

omöjligen kan bilda sig något säkert omdöme, hvad man genom antagandet

af ett eller annat af de föreliggande förslagen möjligen kan

komma att få.»

af herr friherre Klingspor mot den af utskottet föreslagna vidsträcktare

användningen af den så kallade sjelfdeklarationsprincipen,

hvilken herr friherre Klingspor förmält sig icke kunna biträda, äfvensom

mot vissa delar af utskottets motivering;

af herr Collander, som anfört:

»Då jag dels varit af olika mening med utskottets flertal beträffande

vissa af utskottet föreslagna ändringar i Kongl. Maj:ts förslag rörande

nya bestämmelser för utsträckt deklarationsskyldighet för de skattdragande,

och dels ansett, att då såväl Kongl. Maj:t som utskottet i

sin motivering framhållit, att de nu föreslagna ändringarna i bevillningsförordningen

ingalunda kunde anses utgöra någon lösning af de vigtiga

reformer i skattelagstiftningen, som Riksdagen i sin skrifvelse till Kongl.

Maj:t af den 27 november 1892 framhållit såsom behöfliga och nödvändiga

att införa, utan endast kunde anses som behöfliga äfven för tillämpningen

af de skatteprinciper, hvarpå nu gällande bevillningsförordning

vore grundad, utskottet bort, i anledning dels af herr Ollas A. Ericssons

motion, dels af de försök till sådan lösning, som, på sätt den kongl.

propositionen redogör, blifvit gjorda under tiden sedan år 1892, och

dels slutligen af Riksdagens innevarande år fattade beslut att hos Kongl.

Maj:t anhålla om en utredning af den kommunala beskattningens skiljande

från bevillningen till staten, hemställa, att Riksdagen i skrifvelse

till Kongl. Maj it ville å nyo framhålla vigten af att åstadkomma en lösning

af dessa magtpåliggande skattereformer, så får jag mot utskottets

förslag i berörda afseenden afgifva min reservation med angifvande här

nedan af mina skiljaktiga yrkanden jemte, i korthet, motiverna för

desamma.

Till en början torde jag då få erinra om att af de 89 §§, som

det kongl. förslaget till ändrad bevillningsförordning omfattar, ej mindre

än tjugoen paragrafer, nemligen: §§ 1, 2, 4—8, 10, 12, 40, 44, 47, 49,

53, 61, 62, 84, 85, 87—89, hafva sin fullkomliga motsvarighet i nu

gällande bevillningsförordning, ehuru i paragrafernas ordningsnummer

afvikelser delvis egt rum. Af öfriga §§ i förslaget är det endast tio

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

som afse egentligen nya bestämmelser, nemligen:1 §§ 14—20, 25, 30 och

36, hvaremot i återstående femtioåtta §§, nemligen: 3, 9, 11, 13, 21—24,

26—29, 31—35, 37—39, 41—43, 45, 46, 48, 50—52, 54—60, 63, 83

och 86, endast förekomma dels ändringar som erfordras för de nya

deklarationsbestämmelserna, och dels några med sistnämnda bestämmelser

ej sammanhängande ändringar af nu gällande ordning af mindre väsentlig

art.

Beträffande så de af utskottet föreslagna ändringarna i Kongl.

Maj:ts förslag, så har jag ej kunnat biträda utskottets mening angående

följande §§:

l:o) beträffande 4 § punkt b), enär jag ej funnit giltigt skäl att

skilja på om en offentlig byggnad etc. ligger på en kommuns eget eller

å en annan kommuns område, hvarför jag, på sätt härnedan blifvit

formuleradt, påyrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag, endast med den

rigtiga ändring häri, som utskottet vidtagit, att i punkten b) ordet

»städer» utbytes mot ordet »kommuner».

2:o) Rörande § 14 har jag ej kunnat biträda utskottets förslag,

då jag anser, att jordbruksfastighet ej bör från deklarationsskyldighet

undantagas, men då jag å andra sidan ansett det vara af vigt att gå

synnerligen varsamt till väga, om syftet med det kongl. förslaget skall

vinna Riksdagens bifall, samt derför en ej obetydlig begränsning af

de deklarationsskyldiges antal bör göras såväl härutinnan som rörande

uppgift om inkomst af kapital och arbete, har jag påyrkat den ändring

i Kongl. Maj:ts förslag, som här nedan återfinnes, nemligen dels i punkten

a), att taxeringsvärdet för deklarationsskyldig fastighet höjes från

5,000 kronor till 25f)00 kronor, och dels i punkt c), att deklarationsskyldighet

för inkomsttagare begränsas att börja vid minst 3,000 kronors

inkomst af såväl kapital som arbete eller af kapital och arbete gemensamt.

Sistnämnda gräns torde närmast motsvara den i Preussen nu gällande

lagstiftningen i ämnet.

3:o) Angående 15 § har jag, i öfverensstämmelse med hvad jag

yrkat beträffande 14 §, hemstält om bifall till Kongl. Majrts förslag

oförändradt.

4:o) 1 fråga om 16 § har jag äfven i öfverensstämmelse med mitt

yrkande beträffande 14 § hemstält om bifall till Kongl. Maj:ts förslag

l mom. med tillägg i andra stycket af orden »af arbete».

öro) Hvad slutligen angår 31 §, så har jag icke heller här kunnat

biträda utskottets förslag, då detta i likhet med Kongl.“Majrts icke

medgifver någon latitud vid ådömandet af ansvarspåföljd för origtiga,

mot bättre vetande afgifna meddelanden af den deklarationsskyldige,

s. 190 Kontrollera mot PDF

190 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

i följd hvaraf det föreslagna bötesbeloppet, eller fem gånger den bevillning,

som den skattskyldige bort gälda, kommer att drabba alla

lika, oaktadt tydligen gradationer af sådan förseelse kunna ifrågakomma,

och detta framför allt när allmänheten skall genom införandet af utsträckt

deklarationsplikt vänjas ifrån ett föreställningssätt beträffande

samvetsförpligtelser, som beklagligtvis under nu gällande bevillningsförordning

ej så sällan framträder.

För erhållande af rättelse i anmärkta afseende har jag påyrkat

den ändring, som här nedan återfinnes, nemligen att framför orden

»fem gånger bevillningen» inskjuta ordet »högst».

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt har jag yrkat, att

utskottet bort hemställa:

l:o) att Riksdagen, med förklarande, att Kongl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst icke kunnat

oförändradt bifallas, måtte antaga samma förslag med

de ändringar och tillägg, utskottets härvid fogade

författningsförslag utvisar;

2:o) att Riksdagen,

med uttalande af att genom antagande utaf det

i punkten l:o omförmälda författningsförslaget ej de

reformer i skattelagstiftningen, hvilka Riksdagen i

sin skrifvelse till Kongl. Maj:t den 27 november 1892

framhållit såsom behöfliga, med hänsyn till sagda års

urtima Riksdags beslut, kunna anses hafva vunnit sin

lösning,

ville, med anledning af herr Ollas A. Ericssons

föreliggande motion, i skrifvelse till Kongl. Maj:t

ytterligare framhålla behofvet och önskvärdheten af

att få emotse ett förslag till lösning af berörda skattefrågor,

hvilken lösning Riksdagen har ansett sig böra

främja genom sin under innevarande år beslutade skrifvelse

till Kongl. Maj:t om utredning af frågan om

särskiljande af den kommunala beskattningen från bevillningen

till staten;

3:o) att de i detta betänkande behandlade motioner

af herrar J. Bromée m. fl., N. J. Nilsson och G.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Kronlund, John Olsson och J. A. Fjällbäck, And. Olsson,

P. Waldenström samt L. J. Jansson, måtte anses

besvarade genom hvad utskottet här ofvan under

punkterna l:o och 2:o hemstält.

Förslag

till

Förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke af:

a) staten;

b) kommuner och andra inenigheter, akademier, vetenskapliga

samfund, allmänna undervisningsverk och barmhertighetsinrättningar:

för dem tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

regementen och officerscorpser: för deras vid mötesplatser

till begagnande under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor

och bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser,

tomter, byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon

inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras

för så stor del af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den

i instruktionen för taxeringsmyndigheterna bestämda grund

motsvarar inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled

samt flottled: för den mark, som af anläggningen upptages,

äfvensom för sjelfva kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jern
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

väl inbegripas de för anläggningens begagnande erforderliga

stationshus, verkstäder och andra byggnader.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

14 §.

Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas, utan särskild anmaning

på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen

äro:

a) egare af fastighet eller sådan innehafvare deraf, som i 2 §

omförmäles, såvida för nästföregående år taxeringsvärde af minst

25,000 kronor varit fastigheten åsatt;

b) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll;

c) annan skattskyldig, som under nästföregående år uppskattats

för eller åtnjutit minst 3,000 kronors inkomst af kapital, af arbete

eller af kapital och arbete gemensamt eller ock enligt lag är

pligtig att föra handelsböcker.

15 § (= Kongl. Maj:ts förslag).

1 mom. Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af jordbruksfastighet

skall, första gången år 1898 och derefter hvart femte år,

aflemna skriftlig uppgift, enligt faststäldt formulär, om egendomens

enligt tillgängliga handlingar eller annorledes kända areal i åker, äng

samt skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, och, der sådant

kan uppgifvas, egendomens genom ordentlig gradering kända innehåll

i fullgod jord af sagda egoslag äfvensom om årliga arrendet för utarrenderad

egendom.

2 mom. Uppgiftsskyldig egare eller innehafvare af annan fastighet

skall å tid, som i 1 mom. sägs, aflemna skriftlig uppgift, enligt

faststäldt formulär, om markens eller tomtens areal, derå uppförda

byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt om årliga hyres
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

summan för uthyrd egendom jemte hyresvärdet för hyresrätt upplåtna,

för af egaren sjelf begagnade samt för andra ej uthyrda lägenheter

inom sådan egendom.

3 mom. Utgöres fastigheten af frälseränta, fiske eller vattenfall,

eger uppgiftsskyldighet enligt denna § icke rum.

16 §.

Verk eller bolag, som i 14 § b) omförmäles, skall till fullgörandet

af den enligt samma paragraf verket eller bolaget åliggande skyldighet

att afgifva uppgift till ledning vid taxeringen af sin inkomst hvarje

år aflemna bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade

räkenskaper, utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret

uppkommna vinst, ränta å eget kapital inräknad; skolande vid detta

utdrag fogas bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af verkets eller

bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår.

Skattskyldig, hvarom i 14 § c) förmäles, skall likaledes hvarje

år enligt faststäldt formulär aflemna skriftlig uppgift å den inkomst,

han åtnjutit af kapital, af arbete eller af rörelse för hvilken han

enligt lag är pligtig att föra handelsböcker.

Om eftertaxering.

31 §.

1 mom. Derest i afgifven uppgift eller upplysning enligt 16 §,

17 §, 18 §, 21 § eller 25 § skattskyldig eller förmyndare eller god

man för sådan mot bättre vetande lemnat origtigt meddelande och

derigenom från taxering undandragit inkomst, skall vid den taxeringsförrättning,

då kännedom erhålles om sådant svikligt förfarande, don

skattskyldige särskild! taxeras för den inkomst, hvarför bevillning

till följd af berörda förfarande icke blifvit påförd; och höte den skattskyldige

eller, der den origtiga uppgiften lemnats af förmyndare eller

god man, denne ett belopp, motsvarande högst fem gånger den bevillning,

som genom det svikliga förfarandet undandragits kronan.

Lag samma vare, der någon mot bättre vetande i uppgift enligt 15 §

eller 21 § angående fast egendom lemnat origtigt meddelande.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

2 mom. Har inkomst, som af skattskyldig åtnjutits, undgått

bevillning af annan orsak än att afgifven uppgift varit veterligen origtig,

skall vid den taxeringsförrättning, då utredning härom vinpes, den

skattskyldige särskild! taxeras för den sålunda obeskattade inkomsten.

3 mom. Taxering på grund af denna paragraf skall ske senast

inom tre år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras, och

påföres bevillningen, derest den skattskyldige aflidit, hans dödsbo.

År boet skiftadt, påföres bodelegare icke mera än hvad af bevillningen

å hans lott belöper och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.»

af herr Fredholm

dels vid utskottets hemställan i punkten l:o), dervid herr Fredholm

yttrat:

»I likhet med hvad bevillningsutskottet vid 1893 års riksdag uttalade

i sitt betänkande n:o 18, anser äfven jag den s. k. sjelfdeklarationsprincipen

utgöra en nödvändig förutsättning för ett genomfördt

inkomstbeskattningssystem. »Hufvudsyftet med deklarationsförfarandets

införande är» — på sätt statsrådet och chefen för finansdepartementet

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet af den 26 februari 1897 säger —

»icke endast att tillföra statsverket ökade inkomster, utan, såsom redan

tillförene blifvit framhållet, att i görligaste mån öka möjligheterna fölen

rättvis och jemlik taxering. I detta afseende kan sjelfdeklarationens

genomförande anses utgöra grundvilkoret för sådana reformer inom inkomstbeskattningens

område, som åsyfta att i ökad grad lämpa beskattningen

efter den enskildes skatteförmåga.»

Om införandet af sådana reformer är det likväl icke fråga i den

kongl. propositionen n:o 29. Herr statsrådet säger nemligen i sitt förbemälda

yttrande, att han icke ansett sig, åtminstone för närvarande,

ega anledning att uti Riksdagens begäran om revision af bevillningsförordningen

söka uppslaget till mera omfattande skattereformer. Till

sådana räknar han: beskattning å inkomst af aktier, af banklotter och

af skogsafkastning; en utsträckt skattelindring för smärre inkomsttagare

och införande af i samband dermed stående progressiv beskattning;

högre beskattning af fonderade än af ofonderade inkomster. Herr statsrådet

medgifver dock, att införandet hos oss af dessa nya skatteprinciper,

»som i större eller mindre utsträckning vunnit insteg i flertalet

nyare inkomstskattelagar i andra länder», skulle medföra den verkan,

s. 195 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 195

att »skatteförmågan hos de särskilda skattskyldige blefve vid skattens

utgörande mer än för närvarande beaktad.»

Enär sålunda sjelfdeklarationsprincipen vid ett rättvisst och jemn t

tryckande beskattningssystem är endast medel och icke mål, kan införandet

af denna grundsats i vår bevillningsförordning, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, i och för sig omöjligen betraktas som någon afsevärd

beskattningsreform, äfven om man icke bortser från att denna grundsats

utgör ett vilkor för hvarje sådan. t Hade man i utsigt att inom en

snar framtid kunna få verkliga och af behofvet högeligen påkallade

skattereformer till stånd, så kunde man visserligen deraf hemta anledning

att nu antaga Kongl. Maj:ts förslag i en eller annan form. Men

någon sådan anledning föreligger icke, snarare kan man, med fästadt

afseende derå att utskottet hemstält, »att herr Ollas A. Ericssons motion,

om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag

till ny bevillningsförordning, icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda», finna stöd för den meningen, att man i en snar framtid icke

har att förvänta något som helst förslag till sådana skattereformer, för

hvilka obligatorisk sjelfdeklaration utgör förutsättning.

Aid sådant förhållande vill det synas mera följdrigtigt att icke

gorå. hvad utskottet'' dock ansett sig böra förorda, nemligen »införande

i bevillningsförordningen af bestämmelser om obligatorisk sjelfdeklaration».

Till att för det närvarande icke införa några sådana bestämmelser har

man, synes det mig, så mycket större anledning, som utskottet i samband

med sitt nyss beröfida förord sjelft säger: att »principen om obligatorisk

sjelfdeklaration torde hafva sin egentliga och rätta plats uti en

lagstiftning, tillämpande äfven andra nyare grundsatser i fråga om beskattningen

och mera än vår nu gällande skattelagstiftning egnad att

träffa de större förmögenheterna».

Skulle man detta oaktadt i likhet med utskottet icke anse sig

böra hålla så strängt på följdrigtighet och system — en underlåtenhet,

som jag för min del anser vara ett betänkligt fel i fråga om en beskattningsrevision

— utan ur andra synpunkter än sådana, som framgå

ur sakens egen natur, vilja följa utskottet, så anser jag dock, att man

dervid ej bör gå längre än hvartill föreliggande omständigheter kunna

gifva anledning. Utskottets egentliga motiv för att nu införa sjelfdeklaration

är, att »det synes utskottet önskligt och nyttigt att början

göros med att vänja vårt folk vid denna nya beskattningsgrundsats,

hvilken vid en framtida fullständigare revision af skattelagstiftningen

lärer komma att vinna vidsträckt tillämpning». Dervid anser utskottet

Bill. till Riksd. /''rot. 1897. Ii Sami. 1 Afä. 19 Haft. 27

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Bevillningsutskottets Betänkande 1Si:o 19.

likväl, att »man bör gå varsamt till väga och i en mild form tillämpa

ifrågavarande grundsats».

Att vid införandet af deklarationsprincipen i vår nuvarande bevillningsförordning

»gå varsamt till väg a» betyder, så vidt jag kan

förstå, att till en början icke gifva denna princip en alltför vidsträckt

tillämpning. Att, såsom utskottet föreslagit, låta den obligatoriska deklarationsskyldigheten

begynna vid en inkomst af 1,000 kronor af kapital

och 2,000 kronor af arbete samt låta den omfatta en hvar, som enligt

lag är pligtig att föra handelsböcker, utan hänsyn till storleken af hans

inkomst, är, enligt mitt förmenande, att göra deklarationsskyldigheten i

tillämpningen så vidsträckt, att man knappast med fördel torde kunna

gå längre, om ens så långt, vid en framtida fullständigare revision af

skattelagstiftningen. Och då den »milda form», som utskottet anser

böra vid den nya grundsatsens införande tillämpas, icke torde kunna

tydas så, att man icke skall vara så noga med om den deklarationspligtige

fullgör den honom ålagda skyldigheten på lagstridigt sätt, så

leder den »milda formen», såvida uttrycket skall hafva någon mening,

äfven den, dertill, att man till en början icke ålägger den nya skyldigheten

annat än ett mindretal af skattskyldige och hufvudsakligen de

mera bemedlade, om hvilka man på grund af derås välstånd bör kunna

antaga, att de bättre än andra skola vara i stånd att göra sig förtrogna

med den nya skyldighetens innebörd och rätta sättet för densammas

fullgörande.

Vill man införa den obligatoriska sjelfdeklarationen i afsigt att

vänja vårt folk vid denna nya beskattningsgrundsats, så torde den rigtiga

gången för vinnandet af detta mål vara att först ålägga ett mindretal

skattskyldige sjelfdeklaration och, först sedan detta mindre tal förvärfvat

erfarenhet om huru deklarationen rätteligen skall fullgöras, utsträcka

deklarationspligten i allt vidare kretsar. Man bereder derigenom

de för hvarje gång nytillkomne fördelen af att hos dem, som redan

förvärfvat erfarenhet, göra sig underrättade om huru skyldigheten skall

fullgöras. Man undviker derigenom att på en gång uppväcka ovilja

hos alla dem, som af bristande insigt göra sig skyldige till förseelser

mot förordningens föreskrifter. Man vinner erfarenhet om huru dessa

föreskrifter skola vara affattade för att bäst motsvara sitt ändamål, och

man riskerar då icke heller, att en ogynsam opinion mot den nya beskattningsgrundsatsen

skall uppstå och vinna så stor utbredning, att

den i framtiden kan lägga betydande hinder i vägen för att i nödig

utsträckning genomföra deklarationspligten såsom grundvilkor för mera

genomgripande beskattningsreformer.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Det är på grund af nu anförda skäl, som jag för min del är öfvertygad

om att man till en början, och innan någon inhemsk erfarenhet

ännu blifvit vunnen, gör klokast i att icke utsträcka den obligatoriska

sjelfdeklarationen längre, än att deraf endast träffas fastigheter med

ett taxeringsvärde af 50,000 kronor och derutöfver samt inkomst af

4,000 kronor och derutöfver.

För den skull får jag hemställa om följande ändringar i Kongl.

Maj:ts förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst.

14 §.

Skyldige att, i den ordning här nedan stadgas,

utan särskild anmaning på heder och samvete afgifva

uppgifter till ledning vid taxeringen äro:

a) egare af fastighet eller sådan innehafvare deraf

som i andra § omförmäles, så vida för nästföregående

år taxeringsvärde af minst 50,000 kronor varit fastigheten

åsatt;

b) verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts

oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registrerad!

eller står under offentlig kontroll;

c) annan skattskyldig, som under nästföregående

år uppskattats för eller åtnjutit inkomst af kapital,

eller af arbete, eller af begge gemensamt, uppgående

till minst 4,000 kronor.

16 §.

1 mom. — — — — — — — — — —

Skattskyldig, hvarom i 14 § c) förmäles, skall

likaledes hvarje år enligt faststäldt formulär aflemna

skriftlig uppgift öfver den inkomst han åtnjutit af

kapital eller arbete

2 mom. — — — — — — — —----

17 §

(utgår).

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

22 §.

2:o) hvarje år:

e) af styrelse för verk eller bolag, som i 14 § b)

sägs; så ock af i 14 c) omförmäld skattskyldig:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående

lön- och arfvodestagares samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift — — — — — — — -— — — —

24 §.

(Sista stycket i § utgår).

25 §.

1 mom. Derest uppgift, som i 15 eller 16 §§

omförmäles — — — — — — — — — — — —

och torde i öfverensstämmelse med de beslut, som komma att

fattas, §§ i nummerföljd ordnas.»

dels ock vid utskottets hemställan i punkten 2:o), dervid herr

Fredholm yttrat:

»Med hänvisning till mina förut afgifna reservationer vid bevillningsutskottets

betänkanden n:o 18 vid 1893 års riksdag, n:o 2 vid

1895 års riksdag, n:o 19 vid 1896 års riksdag, och

under åberopande af de vid urtima riksdagen 1892 af regering

och Riksdag högtidligt afgifna löftena, att de ökade skatter, som blifvit

af de vid nämnda riksdag fattade besluten om grundskatternas afskrifning

och om ny härorganisation föranledda, skola uttagas icke genom

konsumtionsskatter, utan genom direkta och förmögenhetsskatter, samt

då det enligt mitt förmenande synes vara med våda för statsverkets

framtida ekonomiska trygghet förenadt att uppskjuta den reform

af beskattningsväsendet, som måste blifva en oundviklig följd af

de urtima löftenas infriande;

då det för en verklig och icke skenbar, för en beståndande och

icke tillfällig sådan reform måste anses oundgängligen nödigt, att skatte
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

bördorna fördelas samhällets medlemmar emellan på ett med rättvisans

enklaste, för hvar och en fattbara och obestridliga grundsatser öfverensstämmande

sätt;

då det för genomförandet af en sådan reform hittills befintliga

hinder, som beror på kommunalbeskattningens ovilkorliga samband med

lagstiftningen om bevillningen, nu synes vara på väg att undanrödjas,

sedan Riksdagen nyligen beslutat »att i skrifvelse till Konungen anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida ej den kommunala

beskattningen må kunna byggas på annan grund än den allmänna bevillningen,

och, derest detta finnes möjligt, för Riksdagen framlägga

förslag till särskild kommunal skattelag;

då sålunda möjlighet förefinnes att i framtiden kunna bygga beskattningen

till staten på en från sammanhanget med kommunalbeskattningen

frigjord allmän inkomstskatt,

får jag med anledning af den af herr Ollas A. Ericsson i Ofvanmyra

väckta och af utskottet afstyrkta motionen, hvari anhållan göres

om »att Kongl. Maj:t täcktes med första till Riksdagens antagande

framlägga förslag till förordning angående inkomstbevillning, grundadt

på af Riksdagen förut gjorda uttalanden» och på af mig nu angifna

skäl hemställa:

att Riksdagen behagade i skrifvelse till Konungen

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t att i samband med utredningen

om kommunalbeskattningens skiljande från

beskattningen till staten snarast möjligt låta utarbeta

nytt förslag till bevillningsförordning, bygdt på inkomstbeskattningens

grunder och så affattadt, att beskattningen

till staten kommer att drabba de skattskyldige

på ett i förhållande till hvars och ens skatteförmåga

rättvist och billigt sätt, för hvilket ändamåls

vinnande torde blifva behöfligt icke blott att taga i

betraktande, om icke vid införandet af allmän inkomstskatt

mi utgående personliga afgifter böra afskalfas,

utan äfven fästa behörigt afseende bland

annat vid

att såsom existensminimum fastställes ett inom

vissa gränser rörligt inkomstbelopp, som med afseende

på storleken afpassas efter lokala förhållanden, familjens

storlek samt ömmande omständigheter och tillika

göres för samhällets alla medlemmar skattefritt;

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

att all verklig inkomst öfverstigande nyssnämnda,

såsom existensminimum faststälda, belopp beskattas

efter för alla lika gällande grunder;

att dervid afseende göres på arten af inkomst

så, att för lika stora inkomster den af kapital skattar

något mer än den af stadigvarande arbete, och denna

åter något mer än inkomst af tillfälligt arbete;

att med hänsyn dertill, att vid stigande inkomster

8katteförmågan ökas i större förhållande än inkomsten,

skatten kommer att utgå med en viss procent,

högre för den större och lägre för den mindre

inkomsten.»

af herr Jansson

dels mot utskottets förslag i 14 § c), d) och e), rörande hvilka

delar herr Jansson instämt i hvad herr Fredholm i sin reservation yttrat,

dels ock mot utskottets hemställan i punkten 3:o), såvidt den angår

herr And. Olssons motion, hvilken herr Jansson ansett böra bifallas.

af herr Bergendahl

dels mot utskottets motivering rörande herr Bromées in. fl. motion,

i hvilket afseende herr Bergendahl yttrat :

»Lika med utskottet finner jag, att det nuvarande sättet för beskattning

af skogens afkastning ej kan anses tillfredsställande, samt att

derför en förändring härutinnan är af behofvet påkallad. Då jag emellertid

emot utskottet anser, att denna fråga äfven under närvarande

förhållanden kan lösas, har jag ogillat utskottets motivering och yrkat,

att denna skulle få följande lydelse:

Utskottet finner väl, att det nuvarande sättet för beskattning af

skogens afkastning ej kan anses vara tillfredsställande samt att förty

en förändring härutinnan är af behofvet påkallad. Då emellertid denna

fråga är af omfattande beskaffenhet, anser utskottet sig icke kunna

för närvarande försöka utreda densamma, enär dertill skulle erfordras

vida längre tid än som efter motionens väckande stått utskottet till buds.»

dels mot utskottets hemställan i punkten 3:o), såvidt den angår

herrar N. J. Nilssons och Kronlunds motion;

dels ock mot utskottets förslag i 14 § c).

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

af herrar S. M. Olsson och Dahlstedt, hvilka instämt i herr Bergendahls

yttrande rörande herr Bromées m. fl. motion;

samt af herr H. Eriksson mot utskottets förslag i 14 § d) och e).

Härjemte har herr Stephens begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i den slutliga behandlingen inom utskottet af de i detta betänkande

omförmälda frågor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:128 Skrifvelse till Konungen angående allmänna bevillningen. s. 1 i texten