Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1

1897-02-12 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1897:1, Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1897, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift ä hvilande förslag

till ändringar i grundlagarne.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för Riksdagen

anmäla de på grund af § 64 riksdagsordningen under sist förflutna treårsperiod

såsom hvilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagarne, hänskjuta till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

från riksdagen år 1894:

om ändring af § 26 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(.Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan en- Riksdagsmannabefattning kan endast

af svensk medborgare utöfvas. dast af svensk medborgare utöfvas.

Bill. till Riksd. Prat. 1897. 3 Sami. 1 Käft. (7V:o 1). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas:
d)

den som står under förmynderskap

;

b) den som till borgenärer all

sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han

från deras kraf befriad är;

c) den som för vanfrejdande brott

är under tilltal, eller biff vit för sådant

brott till ansvar dömd eller under

framtiden stöld;

d) den som är förlustig medborgerligt

förtroende eller förklarats

ovärdig att inför rätta föra andras

talan;

e) den som blifvit förvunnen att

hafva vid riksdagsmannaval med

penningar eller gåfvor sökt värfva

röster, eller emot vedergällning afgifvit

sin röst, eller genom våld

eller hot stört valfriheten.

(Föreslagen lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas

:

a) den som står under förmynderskap

;

b) den som till borgenärer all

sin egendom afträdt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han

från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt

förtroende eller genom utslag,

hvilket ännu icke vunnit laga

kraft, är dömd till förlust af sådant

förtroende, eller den som är stöld

under framtiden för brott, hvilket

medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjenst vidare nyttjas;

e) den som blifvit förvunnen att

hafva vid riksdagsmannaval med

penningar eller gåfvor sökt värfva

röster, eller emot vedergällning afgifvit

sin röst, eller genom våld

eller hot stört valfriheten.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 8,

Första Kammarens protokoll den 21 april,

Andra Kammarens protokoll den 24 april;

från riksdagen år 1895:

l:o) om tillägg till § 33 riksdagsordningen, så lydande:

Vid samtidigt förfall för både

talmannen och vice talmannen i någon

af Riksdagens Kamrar utses under

enahanda ordförandeskap, som

nyss är nämndt, en af Kammarens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

3

öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom

talman, till dess förfallet upphört.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 4 samt memorial

n:o 10,

Första Kammarens protokoll den 20 mars och den 3

april,

Andra Kammarens protokoll den 20 mars och den 3

april;

2:o) om ändring af § 10, § 20, § 32 mom. I och § 33 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 10.

För den, som blifvit till ledamot

i Första Kammaren utsedd, utfärdas

vid valförrättningens slut fullmagt,

som, när valet verkstälts af

landsting, underskrifves af dess ordförande,

med kontrasignation af

landstingets sekreterare, och, då valet

skett af stad, undertecknas af

stadsfullmägtiges ordförande jemte

två af desse fullmägtige. Fullmagterne

böra hafva följande lydelse:

»I kraft af — — — (lika med

motstående lydelse) — — — —

— —.» Ort och tid.

För den, som blifvit till ledamot

i Första Kammaren utsedd, utfärdas

vid valförrättningens slut fullmagt

i två exemplar, af hvilka det

ena öfverlemnas åt den valde och

det andra insändes till Justitie-departementet.

Fullmagterne, som, när

valet verkstälts af landsting, underskrifvas

af dess ordförande, med

kontrasignation af landstingets sekreterare,

och, då valet skett af stad,

undertecknas af stadsfullmägtiges

ordförande jemte två af desse fullmägtige,

böra hafva följande lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval,

som af N. N. landsting (stadsfullmägtige

i N. N. stad) blifvit

den — — förrättadt, varder N. N.

härigenom befullmägtigad att för en

tid af nio år från nämnde dag vara

ledamot af Riksdagens Första Kammare.

» Ort och tid.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(.Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till

ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmagt, underskrifven

för valkrets å landet af

domhafvanden, — för stad, som ensam

sänder riksdagsman, af stadens

magistrat, — och för valkrets, som

består af flera städer, af den magistrat,

som valet slutligen handlagt.

Fullmagterne böra hafva följande

lydelse:

»Vid riksdagsmannaval---

(lika med motstående lydelse)--

— —.» Ort och tid.

För den, som blifvit utsedd till

ledamot i Andra Kammaren, utfärdas

ofördröjligen fullmagt i tvä

exemplar, underskrift för valkrets

å landet af domhafvanden, för stad,

som ensam sänder riksdagsman, af

stadens magistrat, och för valkrets,

som består af flera städer, af den

magistrat, som valet slutligen handlagt;

och skall det ena exemplaret

öfverlemnas åt den valde och det

andra insändas till Justitie-departementet.

Fullmagterne böra hafva

följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den

— — hållits i N. N. domsaga»

(»N. N. valdistrikt af N. N. domsaga»)

eller »i N. N. stad» (»städer»),

»har N. N. blifvit utsedd till ledamot

af Riksdagens Andra Kammare

för en tid af tre år, räknade från

och med den 1 Januari nästkommande

år» (eller om valet hållits

till följd af Konungens förordnande

om nya val eller om riksdagsman

eljest afgått innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, tilländalupit:

»för tiden till den 1 Januari år

— —»), »hvarom detta länder till

bevis och fullmagt.» Ort och tid.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riks- 1. Innan Riksdagen samman
dagsman

vald, skall, första gången träder, företages inför chefen för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

5

(Nuvarande lydelse.)

han efter valet till riksdag sig inställer,

inför chefen för Justitie-departementet,

eller den Konungen i

hans ställe förordnar, sin fullmagt

till granskning uppvisa å den dag

Riksdagen sammanträder eller, om

riksdagsman senare sig inställer, så

snart derefter ske kan. Denna granskning,

som skall ske i närvaro af tre

bland Fullmägtige i Rikets bank och

tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret,

har till föremål att undersöka,

huruvida fullmagterne blifvit

i föreskrifven form utfärdade, och

skall vid den riksdag, för hvilken

nya val af begge Kamrarnas eller

enderas samtliga ledamöter egt rum,

vara inom tre dagar fulländad, men

vid andra riksdagar samma dag, då

fullmagterne uppvisas.

§

Så snart fullmagterne undergått

den i mom. 1 af nästföregående §

föreskrift!a granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifvit af

chefen för Justitie-departementet, eller

den i hans ställe förordnad är, meddelad

Kamrarna, hvar i hvad dess

ledamöter angår, begäre hvardera

Kammaren ofördröjligen hos Konungen,

medelst deputation, talman och

vice talman, dem Konungen då för

hvardera Kammaren, bland dess ledamöter,

utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,

93 och 94 §§ regeringsformen om
-

(Föreslagen lydelse.)

Justitie-departementet, eller den Konungen

i hans ställe förordnar, i

närvaro af tre bland Fullmägtige i

Rikets bank och tre bland Fullmägtige

i Riksgäldskontoret granskning

af de till Justitie-departementet inkomna,

för Riksdagens ledamöter utfärdade

fullmagter. Denna granskning,

som har till föremål att undersöka,

huruvida fullmagterne blifvit

i föreskrifven form utfärdade, skall

vara fulländad sist ä dagen före

Riksdagens början. Inkommer fullmagt

efter Riksdagens början, skall

granskning deraf genast verkställas.

33.

Så snart Riksdagen sammanträdt

och berättelse om förloppet af den i

mom. 1 af nästföregående § föreskrifna

granskning blifvit af chefen

för Justitie-departementet, eller den

i hans ställe förordnad är, meddelad

Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter

angår, läte Konungen för hvardera

Kammaren tillkännagifva, hvilka

bland dess ledamöter förordnats till

talman och vice talman.

Då i något af de fall, som i 91,

92, 93 och 94 §§ regeringsformen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(.Nuvarande lydelse.)

förmälas, Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger hvardera

Kammaren att, inom sig, välja

talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter thy ofvan sägs, föres

i hvardera Kammaren ordet af den

derstädes närvarande ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat, och, der

två eller flere ledamöter i lika många

riksdagar deltagit, den af dem, som

är till lefnadsåren äldst.

(Föreslagen lydelse.)

omförmälas, Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger hvardera

Kammaren att, inom sig, välja

talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter thy ofvan sägs, föres

i hvardera Kammaren ordet af den

derstädes närvarande ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat, och, der

två eller flere ledamöter i lika många

riksdagar deltagit, den af dem, som

är till lefnadsåren äldst.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 12,

Första Kammarens protokoll den 3 april,

Andra Kammarens protokoll den 3 april;

3:o) om ändring af § 34 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse.)

§

Konungen låter offentligen kungöra

den af Honom för riksdags

öppnande bestämda tid, som ej må

utsättas senare än å femte söckendagen

efter riksdags början. På

den tid skola riksdagsmännen, sedan

gudstjenst med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen

eller, då Han så för godt finner,

Statsministern eller annan Statsråd s
-

{Föreslagen lydelse.)

34.

Konungen låter offentligen kungöra

den af Honom för riksdags

öppnande bestämda tid, som ej må

utsättas senare än å andra söckendagen

efter riksdags början. På

den tid skola riksdagsmännen, sedan

gudstjenst med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen

eller, då Han så för godt finner,

Statsministern eller annan Statsråds
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1

7

{Nuvarande lydelse.)

ledamot förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen meddela lagtima

riksdag berättelse om hvad i

rikets styrelse sedan nästföregående

lagtima riksdags sammanträde sig

tilldragit, äfvensom till Riksdagen i

två exemplar, deraf ett tillställes

hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen

angående statsverkets tillstånd

och behof, innefattande äfven

förslag rörande sättet att genom

bevillningar fylla hvad staten utöfver

de ordinarie inkomsterna erfordrar;

men om Riksdagen urtima är, kungöres

för densamma anledningen till

dess sammankallande och aflemnas

de förslag och framställningar, hvilka

skola blifva föremål för Kamrarnas

öfverläggningar; Konungen dock obetaget

att sedermera äfven andra förslag

framställa.

Då Konungen, på sätt nu är

sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid

samma tillfälle, Kamrarnas talmän

till Konungen, i Kamrarnas namn,

deras undersåtliga vördnad.

{Föreslagen lydelse.)

ledamot förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen meddela lagtima

riksdag berättelse om hvad i

rikets styrelse sedan nästföregående

lagtima riksdags sammanträde sig

tilldragit, äfvensom till Riksdagen i

två exemplar, deraf ett tillställes

hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen

angående statsverkets tillstånd

och behof, innefattande äfven

förslag rörande sättet att genom

bevillningar fylla hvad staten utöfver

de ordinarie inkomsterna erfordrar;

men om Riksdagen urtima är, kungöres

för densamma anledningen till

dess sammankallande och aflemnas

de förslag och framställningar, hvilka

skola blifva föremål för Kamrarnas

öfverläggningar; Konungen dock obetaget

att sedermera äfven andra förslag

framställa.

Då Konungen, på sätt nu är

sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid

samma tillfälle, Kamrarnas talmän

till Konungen, i Kamrarnas namn,

deras undersåtliga vördnad.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 13,

Första Kammarens protokoll den 3 april,

Andra Kammarens protokoll den 3 april;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

4:o) om ändring af § 37 mom. 1 och § 45 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

o

1. A hvarje lagtima riksdag

skola, inom åtta dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett Bankoutskott samt

ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet

af tjugo, Statsutskottet

af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet af

sexton och Lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera Kammaren

till halfva antalet inom sig väljer

antingen omedelbart eller, om

Kammaren så beslutar, genom elektorer;

ankommande på Kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara af nöden, tillsätta

särskildt utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott

anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

§ 37.

(Föreslagen lydelse.)

o

1. A hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett Konstitu
tionsutskott,

ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett Bankoutskott samt

ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet

af tjugo, Statsutskottet

af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet af

sexton och Lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera Kammaren

till halfva antalet inom sig väljer

antingen omedelbart eller, om

Kammaren så beslutar, genom elektorer;

ankommande på Kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara af nöden, tillsätta

särskildt utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott

anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

§ 45.

Alla utskott skola inom fyra da- Alla utskott skola inom två da
gar

från den, då de blifvit utsedda, gar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så fort sig sammanträda. De böra, så fort sig

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

9

(Nuvarande lydelsei)

göra låter, afgifva de yttranden, som

på dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger

å rad, utan laga förfall, från

utskottets sammanträden sig afhållit,

bör ordföranden hos vederbörande

Kammare sådant anmäla, på det annan

ledamot i utskottet må, i föreskrifven

ordning, inväljas.

{Föreslagen lydelse.)

göra låter, afgifva de yttranden, som

på dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger

å rad, utan laga förfall, från

utskottets sammanträden sig afhållit,

bör ordföranden hos vederbörande

Kammare sådant anmäla, på det annan

ledamot i utskottet må, i föreskrifven

ordning, inväljas.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 14,

Första Kammarens protokoll den 3 april,

Andra Kammai’ens protokoll den 3 april;

från riksdagen år 1896:

l:o) om ändring af 2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen.

I.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. — — — — — — — — 4:o. — — — — — — — —

Att ej några ininisteriella handlin- Att ej några ministeriella handlingar-—

------7--gar---------

— —--— femtio riksdaler. — — — — — femtio riksdaler.

— — — — — — — — — — Att rnobiliseringsplaner för hären

och flottan samt planer för deras

sammandragning eller samverkan äfvensom

sådana kartor, ritningar och

beskrifningar angående rikets fästBih.

till Riksd. Prot. 1897. 3 Sami. 1 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

ningsverk, minförsvar, militära positioner,

kommunikationsleder och uppfinningar,

hvilkas offentliggörande

kan medföra våda för rikets säkerhet,

ej må, utan Konungens särskilda

tillstånd, utlernnas, sedan

Konungen i Statsrådet fattat beslut,

att dessa handlingar skola hållas

hemliga; dock att härigenom Konstitutionsutskottets,

Statsutskottets och

Statrevisorernas rätt ej inskränkes.

Den, som i tryck offentliggör sådan

handling, straffes, der honom veterligt

är, att den bör hemlig hållas,

med fängelse från och med en månad

till och med två år eller i ringare

fall med böter från och med trettiotre

riksdaler sexton skillingar till

och med trehundratrettiotre riksdaler

sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

II.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. — —--— — — —

Att protokoll — — — — — —

— — — — — sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra

fall ån allmänna lagen och nu

gällande författningar utstaka, med
-

4:o. — — — — —----

Att protokoll — — — — — —

—--— — sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra

fall än allmänna lagen och nu

gällande författningar utstaka, med
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

11

(.Nuvarande lydelse.)

dela eller till tryck utlemna utdrag

af kyrkoböcker eller af andra själavården

och kyrkodisciplinen rörande

handlingar, i afseende på enskilda

personers lefverne och seder, så vidt

de lända dem till skada eller förklenande.

Den häremot bryter, höte

trettiotre riksdaler sexton skillingar.

(Föreslagen lydelse.)

dela eller till tryck utlemna utdrag

af kyrkoböcker eller af andra själavården

och kyrkodisciplinen rörande

handlingar, i afseende på enskilda

personers lefverne och seder, så vidt

de lända dem till skada eller förklenande;

och att ej heller utdrag af

det i riket inrättade straffregister må

meddelas i andra fall, än gällande

författning utstakar. Den häremot

bryter, böte trettiotre riksdaler sexton

skillingar.

III.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 3.

10:o. Allt kungörande i tryck

af hvad som hörer till statens å färde

varande underhandlingar med främmande

magter, eller eljest af Konungens,

i sammanhang med dem, tillärnade

beslut och afsigter, samt Dess

ministrars, råds och sändebuds värf,

om det ej sker med regeringens tillstånd,

eller med officiel tillåtelse;

förbrytelsen straffes enligt allmän

lag, och skriften konfiskeras.

10:o. Allt kungörande i tryck

af hvad som hörer till statens å färde

varande underhandlingar med främmande

magter, eller eljest af Konungens,

i sammanhang med dem, tillärnade

beslut och afsigter, samt Dess

ministrars, råds och sändebuds värf,

om det ej sker med regeringens tillstånd,

eller med officiel tillåtelse;

förbrytelsen straffes enligt allmän

lag, och skriften konfiskeras; och

kungörande i tryck, under krigstid

eller vid krigsfara, af sådana underrättelser

om krigsmagtens ställning eller

rörelser eller om andra åtgärder eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

anstalter för försvaret, hvilkas offentliggörande

Konungen i Statsrådet förbjudit.

Den häremot bryter, straffes

efter allmän lag, om g er ning en är

i den med straff belagd, men eljest

med fängelse från och med en månad

till och med två år eller i ringare

fall med böter från och med

trettiotre riksdaler sexton skillingar

till och med trehundratrettiotre riksdaler

sexton skillingar, och skriften

konfiskeras.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 7 och memorial

n:o 15,

Första Kammarens protokoll den 18 april och den 7 maj,

Andra Kammarens protokoll den 25 april och den 9 maj;

2:o) om ändring af 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt

32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§

Riksdagen skall sammanträda i

rikets hufvudstad, utom i de fall, då

fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra det

omöjligt eller för Riksdagens frihet

och säkerhet vådligt. I dessa fall

tillkommer Konungen att, efter samråd

med Riksdagens Fullmägtige uti

Banken och Riksgäldskontor et, annan

riksdagsort utsätta och kungöra.

50.

Riksdagen skall sammanträda i

rikets hufvudstad, utom i de fall, då

fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra det

omöjligt eller för Riksdagens frihet

och säkerhet vådligt. I dessa fall

tillkommer Konungen att, efter samråd

med de af Riksdagen valde Fullmägtige

i Riksbanken och Fullmägtige

i Riksgäldskontor et, annan riksdagsort

utsätta och kungöra.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

13

(Nuvarande lydelse.)

{Föreslagen lydelse.)

§

När i fråga om Riksbankens styrelse

och förvaltning, inkomster och utgifter,

Kamrarne stanna i stridiga

beslut, skola Kamrarne derom hvar

för sig rösta, såsom i nästföregående

§ sägs.

§

Riksbanken förblifver under Riksdagens

egen garantie och vård, så att

den ostörd må förvaltas af de Fullmägtige,

Kamrarne dertill förordna,

efter de ordningar, stadgar och reglementen,

hvilka redan gjorda äro eller

vidare af Riksdagen göras kunna.

Riksdagen allena eger rätt att genom

Banken utgifva sedlar, som för mynt

i riket må erkännas. Dessa sedlar

skola, vid anfordran, efter deras lydelse,

med silfver eller guld af Banken

inlösas.

70.

När, i fråga om reglementariska

föreskrifter för Riksbanken eller om

Riksbankens inkomster och utgifter

eller om ansvarsfrihet för Fullmägtige

i Riksbanken, Kamrarne stanna i

stridiga beslut, skola Kamrarne derom

hvar för sig rösta, såsom i nästföregående

§ sägs.

72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens

garanti samt förvaltas af dei''- till förordnade Fullmägtige, efter af

Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad lag.

Fullmägtige för Riksbanken skola

vara sju, af hvilka Konungen för tre

år i sänder förordnar en jemte en

suppleant och de öfrige sex jemte tre

suppleanter väljas af Riksdagen för

tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den af Konungen förordnade

ordinarie ledamoten vare Fullmägtiges

ordförande, men må ej utöfva annan

befattning inom Riksbankens styrelse.

Fullmägtig, som af Riksdagen vägrats

ansvarsfrihet, skall af gå frän sin

befattning. De af Konungen för Fullmägtig

eller suppleant meddelade förordnanden

må återkallas, när Konungen

så prof var skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att

utgifva sedlar, som för mynt i riket

må erkännas. Dessa sedlar skola,

vid anfordran, inlösas af Banken med

guld efter deras lydelse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

{Nuvarande lydelse.)

§

I händelse Justitieombudsmannen,

under det Riksdag är församlad, afsäger

sig det erhållna förtroendet

eller med döden afgår, skall Riksdagen

i embetet genast insätta den

man, som blifvit till hans efterträdare

utsedd. Skulle Justitieombudsmannens

utsedde efterträdare, under

riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet

eller i justitieombudsmansembetet

insättas eller med döden afgå,

utväljes, på ofvan stadgade sätt,

en annan behörig man i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall emellan

riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom dess Fullmägtige

i Banken och Riksgäldskontor et utöfvas.

§

Lagtima Riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, derest icke

Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till båda

Kamrarne eller den ena af dem, i

hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande

af sin egenskap utaf lagtima,

sammanträda å den tid inom

tre månader från det Riksdagen blef

upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare af Konungen upplösas

förr än efter fyra månader från

det senare sammanträdets början.

(Föreslagen lydelsei)

98.

I händelse Justitieombudsmannen,

under det Riksdag är församlad, afsäger

sig det erhållna förtroendet

eller med döden afgår, skall Riksdagen

i embetet genast insätta den

man, som blifvit till hans efterträdare

utsedd. Skulle Justitieombudsmannens

utsedde efterträdare, under

riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet

eller i justitieombudsmansembetet

insättas eller med döden afgå,

utväljes, på ofvan stadgade sätt,

en annan behörig man i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall emellan

riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom de af Riksdagen

valde Fullmägtige i Riksbanken och

Fullmägtige i Riksgäldskontoret utöfvas.

109.

Lagtima Riksdag kan ej utan egen

begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, derest icke

Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till båda

Kamrarne eller den ena af dem, i

hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande

af sin egenskap utaf lagtima,

sammanträda å den tid inom

tre månader från det Riksdagen blef

upplöst, som Konungen bestämmer,

samt må ej vidare af Konungen upplösas

förr än efter fyra månader från

det senare sammanträdets början.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

15

(Nuvarande lydelse.)

Urtima Riksdag eger Konungen,

när Han för godt finner, åtskilja, och

vare urtima Riksdag alltid upplöst

innan tid för lagtima Riksdags sammanträde

infaller.

Der så oförmodadt skulle hända,

att Riksdag, när den afslutas, icke

hade staten reglerat eller någon ny

bevillning till bestämdt belopp sig

åtagit, fortfare den förra statsregleringen

och bevillningen intill nästa

riksdag. År åter bevil!ningens hela

belopp bestämdt, men Kamrarne icke

om fördelningen deraf ense, då skola,

efter den faststälda bevillningssumtoans

förhållande till den, som vid

föregående riksdag blifvit fördelad,

de i den sista bevillningsförord ningen

stadgade artiklar jemnlikt ökas

eller minskas; och uppdrage Riksdagen

sine Fullmägtige i Banken och

Riksgäldskontoret, att en ny bevillningsförordning

på sådan grund uppgöra

och utfärda.

§

Beskylles riksdagsman för grof

missgerning, må han ej i häkte kunna

inmanas förr än, efter anstäld ransakning,

domaren sådant skäligt pröfvat,

så vida han ej å bär gerning

funnen varder; dock galle, om han,

efter domstols kallelse, sig ej inställer,

hvad allmänna lagen i thy fall

stadgar. Ej må riksdagsman i andra

fall, än som i denna och näst
-

(Föreslagen lydelse.)

Urtima Riksdag eger Konungen,

när Han för godt finner, åtskilja, och

vare urtima Riksdag alltid upplöst,

innan tid för lagtima Riksdags sammanträde

infaller.

Der så oförmodadt skulle hända,

att Riksdag, när den afslutas, icke

hade staten reglerat eller någon ny

bevillning till bestämdt belopp sig

åtagit, fortfare den förra statsregleringen

och bevillningen intill nästa

riksdag. År åter bevillningens hela

belopp bestämdt, men Kamrarne icke

om fördelningen deraf ense, då skola,

efter den faststälda bevillningssummans

förhållande till den, som vid

föregående riksdag blifvit fördelad,

de i den sista bevillningsförordningen

stadgade artiklar jemnlikt ökas

eller minskas; och uppdrage Riksdagen

åt de af Riksdagen valde Fullmägtige

i Riksbanken och Fullmägtige

i Riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning

på sådan grund uppgöra

och utfärda.

111.

Beskylles riksdagsman för grof

missgerning, må han ej i häkte kunna

inmanas, förr än, efter anstäld ransakning,

domaren sådant skäligt pröfvat,

så vida han ej å bar gerning

funnen varder; dock galle, om han,

efter domstols kallelse, sig ej inställer,

hvad allmänna lagen i thy fall

stadgar. Ej må riksdagsman i andra

fall, än som i denna och näst
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

4

16

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.)

föregående § sagda är o, sin frihet

beröfvas.

Riksdagens fullmägtige och revisorer

kunna ej, i och för sin befattning,

emottaga befallningar utan

af Riksdagen allena, och enligt dess

instruktioner, ej eller till redo och

ansvar ställas, utan efter Riksdagens

beslut.

(Föreslagen lydelse.)

föregående § sagda äro, sin frihet

beröfvas.

Fullinägtige i Riksbanken och i

Riksgäldskontor et samt Riksdagens revisorer

kunna ej, i och för sin befattning,

emottaga befallningar utan

af Riksdagen allena, och enligt dess

instruktioner, ej eller till redo och

ansvar ställas, utan efter Riksdagens

beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman

vald, skall, första gången han

efter valet till riksdag sig inställer,

inför chefen för Justi tie-departernentet,

eller den Konungen i hans ställe

förordnar, sin fullmagt till granskning

uppvisa å den dag Riksdagen

sammanträder eller, om riksdagsman

senare sig inställer, så snart derefter

ske kan. Denna granskning, som

skall ske i närvaro af tre bland Fullmägtige

i Rikets bank och tre bland

Fullinägtige i Riksgäldskontoret, har

till föremål att undersöka, huruvida

fullmagterne blifvit i föreskrifven

form utfärdade, och skall vid den

riksdag, för hvilken nya val af begge

Kamrarnes eller enderas samtliga ledamöter

egt rum, vara inom tre dagar

fulländad, men vid andra riksdagar

samma dag, då fullmagterne

uppvisas.

1. Den, som blifvit till riksdagsman

vald, skall, första gången han

efter valet till riksdag sig inställer,

inför chefen för Justitiedepartementet,

eller den Konungen i hans ställe förordnar,

sin fullmagt till granskning

uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder

eller, om riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter

ske kan. Denna granskning, som

skall ske i närvaro af tre bland de af

Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken

och tre bland Fullmägtige i

Riksgäldskontoret, har till föremål att

undersöka, huruvida fullmagterne

blifvit i föreskrifven form utfärdade,

och skall vid den riksdag, för hvilken

nya val af begge Kamrarnes eller

enderas samtliga ledamöter egt rum,

vara inom tre dagar fulländad, men

vid andra riksdagar samma dag, då

fullmagterne uppvisas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o J.

17

(Nuvarande lydelse.)

2. Hvardera Kammaren tillkommer

dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande,

ej mindre för sådana dess

medlemmar, hvilkas fullmagter ej

blifvit godkända, än äfven för dem,

emot hvilka eljest, till följd af denna

grundlag, anmärkning förekommer.

Den, om hvars riksdagsmannarätt

fråga är hos Kammare väckt, bibehåller

emellertid sin befattning såsom

ledamot i Kammaren, intill dess han

blifvit dertill obehörig förklarad.

(Föreslagen lydelse.)

2. Hvardera Kammaren tillkommer

dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande,

ej mindre för sådana dess

medlemmar, hvilkas fullmagter ej

blifvit godkända, än äfven för dem,

emot hvilka eljest, till följd af denna

grundlag, anmärkning förekommer.

Den, om hvars riksdagsmannarätt

fråga är hos Kammare väckt, bibehåller

emellertid sin befattning såsom

ledamot i Kammaren, intill dess han

blifvit dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När i fråga om statsutgifter eller

bevillning, eller angående Riksbankens

eller Riksgäldskontorets styrelse

och förvaltning, inkomster och utgifter,

Kamrarne fatta stridiga beslut,

som ej uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjemkade, skola

begge Kamrarne hvar för sig rösta

om de olika beslut, hvari hvardera

förut stannat; kommande den mening,

som dervid erhåller de flesta

ledamöters af båda Kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom

Riksdagens beslut. För att vid sådan

omröstning förekomma lika antal

röster, skall i Andra Kammaren

afläggas och förseglas en sedel,

hvilken, i händelse de öfrige sammanräknade

rösterna utfalla lika,

öppnas och afgör frågan. År plura
Bih.

till Riksd. Prof. 1897. 3 Sami.

När, i fråga om statsutgifter eller

bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för Riksbanken, dess inkomster

och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för Fullmägtige i Riksbanken,

eller om Riksgäldskontor ets styrelse

och förvaltning, inkomster och utgifter,

Kamrarne fatta stridiga beslut,

som ej uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjemkade, skola

begge Kamrarne hvar för sig rösta

om de olika beslut, hvari hvardera

förut stannat; kommande den mening,

som dervid erhåller de flesta

ledamöters af båda Kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom

Riksdagens beslut. För att vid sådan

omröstning förekomma lika antal

röster, skall i Andra Kammaren

afläggas och förseglas eu sedel, hvil/

Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

litet redan vunnen, bör den aflagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

ken, i händelse de öfrige sammanräknade

rösterna utfalla lika, öppnas

och afgör frågan. År pluralitet redan

vunnen, bör den aflagda sedeln

ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens

96 § skall hvarje lagtima Riksdag

förordna en för lagkunskap och utmärkt

redlighet känd man att hafva

tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af

domare och embetsman samt att inför

den Riksrätt, som i bemälde

grundlags 102 § till dess inrättning

och göromål beskrifves, eller vid

andra vederbörliga domstolar, i laga

ordning tilltala dem, som i sina embetens

utöfning anses af veld, mannamån

eller annan orsak hafva någon

olaglighet begått eller underlåtit att

sina embetspligter behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens Justitieombudsman,

hvilkens rättigheter och

åligganden ytterligare så väl i regeringsformen

som genom särskild instruktion

utstakas, väljes af fyratioåtta

för tillfället nämnde valmän, af

hvilka hvardera Kammaren inom sig

utser tjugofyra. Desse valmän, hvilka

böra till valförrättningen sammanträda

samma dag, då de blifvit utsedde,

och ej må åtskiljas förr än

valet är fulländad^ skola först samfäld^

medelst slutna sedlar, hvar för

sig föreslå den man, som de anse

böra komma under omröstning. Falla

Till följd af regeringsformens

96 § skall hvarje lagtima Riksdag

förordna en för lagkunskap och utmärkt

redlighet känd man att hafva

tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af

domare och embetsman samt att inför

den Riksrätt, som i bemälde

grundlags 102 § till dess inrättning

och göromål beskrifves, eller vid

andra vederbörliga domstolar, i laga

ordning tilltala dem, som i sina embetens

utöfning anses af veld, mannamån

eller annan orsak hafva någon

olaglighet begått eller underlåtit att

sina embetspligter behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens Justitieombudsman,

hvilkens rättigheter och

åligganden ytterligare så väl i regeringsformen

som genom särskild instruktion

utstakas, väljes af fyratioåtta

för tillfället nämnde valmän, af

hvilka hvardera Kammaren inom sig

utser tjugofyra. Desse valmän, hvilka

böra till valförrättningen sammanträda

samma dag, då de blifvit utsedde

och ej må åtskiljas förr än

valet är fulländadt, skola först samfäldt,

medelst slutna sedlar, hvar för

sig föreslå den man, som de anse

böra komma under omröstning. Falla

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

19

(Nuvarande lydelse.)

dervid rösterna till mer än hälften på

en man, är han behörigen vald. Aro

åter rösterna så delade mellan flera,

att sådan pluralitet för någon icke

eger rum, anställes ny omröstning

med slutna sedlar till antagande af

den, som de flesta rösterna erhållit,

eller, om han icke antages, af den,

som näst honom blifvit af de flesta

kallad o. s. v. Skulle, sedan alla

omröstningarna sålunda försiggått,

likväl ingen hafva erhållit den här

föreskrifna pluralitet, anställes ny

omröstning öfver alla dem, som vid

den första omröstningen blifvit satte

i fråga; skolande den, som erhållit

de flesta rösterna, anses behörigen

vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle,

då Justitieombudsman utses, och

på enahanda sätt, välja en man af

de egenskaper, som hos denne embetsman

erfordras, för att honom efterträda,

i fall han, innan nästa lagtima

Riksdag anstalt nytt val af

Justitieombudsman, skulle med döden

afgå, samt att utöfva embetet under

den tid Justitieombudsmannen kan

vara af svår sjukdom eller annat

laga förfall derifrån hindrad.

I händelse Justitieombudsmannen,

under det Riksdag är församlad, afsäger

sig förtroendet, eller med döden

afgår, insätter Riksdagen genast i

embetet den man, som blifvit till

hans efterträdare utsedd. Skulle

Justitieombudsmannens utsedde efterträdare,

under riksdag, afsåga sig det

(Föreslagen lydelse.)

dervid rösterna till mer än hälften på

en man, är han behörigen vald. Äro

äter rösterna så delade mellan fler af

att sådan pluralitet för någon icke

eger rum, anställes ny omröstning

med slutna sedlar till antagande a,

den, som de flesta rösterna erhållit,

eller, om han icke antages, af den,

som näst honom .blifvit af de flesta

kallad o. s. v. Skulle, sedan alla

omröstningarna sålunda försiggått,

likväl ingen hafva erhållit den här

föreskrifna pluralitet, anställes ny

omröstning öfver alla dem, som vid

den första omröstningen blifvit satte

i fråga; skolande den, som erhållit

de flesta rösterna, anses behörigen

vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle,

då Justitieombudsman utses, och

på enahanda sätt, välja en man af

de egenskaper, som hos denne embetsman

erfordras, för att honom efterträda,

i fall han, innan nästa lagtima

Riksdag anstalt nytt val af

Justitieombudsman, skulle med döden

afgå, samt att utöfva embetet under

den tid Justitieombudsmannen kan

vara af svår sjukdom eller annat

laga förfall derifrån hindrad.

I händelse Justitieombudsmannen,

under det Riksdag är församlad, afsäger

sig förtroendet, eller med döden

afgår, insätter Riksdagen genast i

embetet den man, som blifvit till

hans efterträdare utsedd. Skulle

Justitieombudsmannens utsedde efterträdare,

under riksdag, afsåga sig det

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(.Nuvarande lydelse.)

erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet

insättas eller

med döden afgå, utväljes på ofvan

stadgade sätt en annan behörig man

i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan

riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom dess Fullmägtige

i Banken och Riksgäldskontor et utöfvas.

§

Riksdagen skall genom fyr atioåtta

valmän, af hvilka hvardera Kammaren

inom sig utser tjugofyra, välja

Fullmägtige att,jemlikt särskilda reglementen,

Riksbankens och Riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter förvalta.

Fullmägtige skola i hvardera

verket vara sju och väljas å lagtima

Riksdag för tiden från valet, till dess

sådant val under tredje året derefter

försiggått. Valen ske medelst slutna

sedlar. Ordförande bland Fullmägtige

väljes särskildt. Af de öfrige

sex skola två årligen afgå. Då på

en gång val af samtlige Fullmägtige

eg er rum, bestämmes genom lottning

den ordning, i hvilken Fullmägtige,

ordföranden undantagen, skola afgå.

Afgående Fullmägtig kan återväljas.

Har Fullmägtig före utgången af den

bestämda tjenstgöring stiden afgått,

eller har ansvarsfrihet honom vägrats,

anställes val för den tid, som

för honom återstått. Då val af ordförande

i någotdera verket skall ega

{Föreslagen lydelse.)

erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet

insättas eller

med döden afgå, utväljes på ofvan

stadgade sätt en annan behörig man

i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan

riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom de af Riksdagen

valde Fullmägtige i Riksbanken och

Fullmägtige i Riksgäldskontor et utöfvas.

71.

1. De sex Fullmägtige i Riksbanken,

hvilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses af Riksdagen,

väljas å lagtima Riksdag för tiden

från valet, till dess sådant val under

tredje året derefter försiggått. Tvä

af de utaf Riksdagen utsedde Fullmägtige

skola årligen afgå. Har

af Riksdagen utsedd Fullmägtig före

utgången af den bestämda tjenstgöringstiden

afgått, eller har ansvarsfrihet

honom vägrats, anställes

val för den tid, som för honom

återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja

Fullmägtige att, jemlikt särskildt reglemente,

förvalta Riksgäldskontorets

medel och tillhörigheter. Desse Fullmägtige

skola vara sju och väljas å

lagtima Riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje

året derefter försiggått. Ordförande

bland Fullmägtige väljes särskildt.

Af de öfrige sex skola två ärligen

afgå. Har Fullmägtig före utgången

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

21

(Föreslagen lydelse.)

af den bestämda tjenstgöring stiden

af gått, eller har ansvarsfrihet honom

vägrats, anställes val för den tid,

som för honom återstått. Då val

af ordförande eger rum, utses denne

före öfrige Fullmägtige.

3. Val af Fullmägtige i Riksbanken

och i Riksgäldskontor et verkställas

genom fyratioåtta valmän, af

hvilka hvardera Kammaren inom sig

utser tjugofyra. Valen ske med slutna

sedlar. Val för längre tjenstgöringstid,

verkställes före val för kortare.

Afgående Fullmägtig kan återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland

sig vice ordförande; egande den, som

bland Fullmägtige förer ordet, afgörande

röst, derest, i frågor, som

hos Fullmägtige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga

meningar utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, På samma gång och på lika sätt,

som Fullmägtige och Revisorer en- som Fullmägtige och Revisorer enligt

ligt föregående två §§ utses, tillsättas föregående två §§ af Riksdagen ut
jemväl

suppleanter, att, vid inträf- ses, tillsättas jemväl suppleanter, att,

fande förfall för dem, träda i deras vid inträffande förfall för dem, träda

ställen, nemligen för Fullmägtige i i deras ställe, nemligen för de af

Riksbanken tre, för Fullmägtige i Riksdagen valde Fullmägtige i Riks
Riksgäldskontoret

likaledes tre och banken tre, för Fullmägtige i Rjks
för

hvarje års revisorer sex. gäldskontoret likaledes tre och för

hvarje års revisorer sex.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 9 och memorial

n:o 16,

Första Kammarens protokoll den 29 april och den 8 maj,

Andra Kammarens protokoll den 25 april och den 9 maj;

{Nuvarande lydelse.)

rum, utses denne före öfrige Fullmägtige.

Val för längre tjenstgöringstid

verkställes före val för kortare.

Fullmägtige välje sjelfve bland

sig vice ordförande; egande den, som

bland Fullmägtige förer ordet, afgörande

röst, derest i frågor, som

hos Fullmägtige komma under omröstning,

rösterna för två skiljaktiga

meningar utfalla lika.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

0

3:o) om ändring af § 17 regeringsformen.

Regeringsformen.

§

{Nuvarande lydelse.)

Konungens domsrätt skall uppdragas

minst tolf, högst aderton, af

Honom utnämnda, lagkunniga män,

hvilka fullgjort hvad författningarne

föreskrifva dem, som uti domareembeten

må nyttjas, samt i sådana

värf ådagalagt insigt, erfarenhet och

redlighet. De kallas Justitieråd och

utgöra Konungens Högsta domstol.

Deras antal må ej ökas utöfver tolf,

så vida ej Konungen och Riksdagen,

i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,

besluta, att Högsta domstolen skall

på afdelningar arbeta; och varde, i

sådant fall, så väl justitierådens antal

inom ofvan föreskrifna gränser,

som ärendenas fördelning mellan

afdelningarna i samma ordning bestämda.

17.

{Föreslagen lydelse.)

Konungens domsrätt skall uppdragas

minst tolf, högst tjugoen, åt

Honom utnämnda, lagkunniga män,

hvilka fullgjort hvad författningarne

föreskrifva dem, som uti domareembeten

må nyttjas, samt i sådana

värf ådagalagt insigt, erfarenhet och

redlighet. De kallas Justitieråd och

utgöra Konungens Högsta domstol.

Deras antal må ej ökas utöfver tolf,

så vida ej Konungen och Riksdagen,

i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,

besluta, att Högsta domstolen skall

på afdelningar arbeta; och varde, i

sådant fall, så väl justitierådens antal

inom ofvan föreskrifna gränser,

som ärendenas fördelning mellan

afdelningarna i samma ordning bestämda.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 14,

Första Kammarens protokoll den 7 maj,

Andra Kammarens protokoll den 9 maj;

4:o) om ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen.

Tryckfrihetsförordningen.

{Nuvarande lydelse.) {Föreslagen lydelse.)

§ I
5:o.

Privilegier å boktryckeri 5:o. Privilegier å boktryckeri

skola ej erfordras, utan stånde hvar skola ej erfordras, utan stånde hvar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

23

{Nuvarande lydelse.)

och en fritt att, utan hinder af någon

särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad någon

skråordning, anlägga sådana

tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom tjenligt synes, uti stad

eller inom, ett afstånd derifrån af

högst en half mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare,

arbetare i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare lyda

under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar

— — — — innehåll och skrifart.

{Föreslagen lydelse.)

och en fritt att, utan hinder af någon

särskild författning, äldre privilegier

eller något boktryckerireglemente,

samt utan att vara underkastad någon

skråordning, anlägga sådana

tryckerier, af hvad beskaffenhet eller

vidd honom tjenligt synes, uti stad

eller köping; Konungen obetaget att

tillåta inrättande af boktryckeri äfven

å annan ort.

Då boktryckeri anlägges ä ort,

som lyder under landsrätt, skola i

alla mål, som boktryckningen röra,

boktryckare, arbetare i tryckeriet

samt der tryckta skrifters författare

och utgifvare lyda under rådstufvurätt

en i närmaste inom länet belägna

stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar

— — — — innehåll och skrifart.

§ 5.

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt l § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. I

Stockholm sker detta upptagande vid

första allmänna underrätt; i öfriga

städer, der första och andra underrätt

finnasf vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras

konstitutioner, dock oförkränkt. Stämning

stid vare i allt fall, ehvad,

tryckeriet inom eller, på sätt nyss
-

6:o. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid rådstufvur ätten i den

stad, der skrift, som föranledt åtal,

blifvit tryckt, eller, om den blifvit

tryckt å ort, som lyder under landsrätt,

vid rådstufvurätten i närmaste

inom länet belägna stad. Stämningstiden

vare åtta dagar, om boktryckeriet

är beläget i stad, der rådstufvurätt

finnes, men i annat fall fjorton

dagar. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, böra

lian eller de vid rätten personligen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

(Nuvarande lydelse.)

nämnde § utstakar, utom staden är

beläget, enahanda, och förhälles dermed,

som, om stämningstid i staden,

lag säger. Uppstår fråga om boktryckares

eller författares af en tryckt

skrift tilltalande eller hörande, böra

han eller de vid sådan rätt personligen

till svars stånda, men åtnjute i

öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta

förordnande icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o. Finner chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för

qvarstad å tryckt skrift, här ofvan

stadgade äro, förordna eller äska,

det någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad

att i Stockholm, genom biträde

af Öfverståthållareembetet, och

i öfriga städer samt orterna, medelst

skyndsam handräckning, som ej får

vägras af den magistrat, hvarunder

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan

qvarstad erhålla; börande öfver förloppet

af qvarstadsförrättningen och

orsakerna dertill, samt i afseende på

den åklagade skriften, om och huru

många exemplar då ännu finnas uti

boktryckarens värjo, anteckning trefaldt

författas, hvaraf den ena tillställes

chefen för Justitie-departementet

eller hans ombud, den andra magistraten

och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig att, vid an
-

(Föreslagen lydelse.)

till svars stånda, men åtnjute i öfrigt

deras rättegångsförmåner, enligt allmän

lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta förordnande

icke uttryckligen annorlunda stadgadt

är.

8:o. Finner chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för qvarstad

å tryckt skrift, här ofvan stadgade

äro, förordna eller äska, det

någon skrift med qvarstad beläggas

må, vare han eller det berättigad att

sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam

handräckning, som ej får vägras

af vederbörande Konungens Befallningshafvande,

magistrat eller kronobetjent;

börande öfver förloppet af

qvarstadsförrättningen och orsakerna

dertill, samt i afseende på den åklagade

skiåften, om och huru många

exemplar då ännu finnas uti boktryckarens

värjo, anteckning trefaldt

författas, hvaraf den ena tillställes

chefen för Justitie-departementet eller

hans ombud, den andra magistraten i

den stad, under hvilkens rådstufvurätt

boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och

den tredje boktryckaren. Magistraten

vare pligtig att, vid ansvar såsom

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Memorial N:o 1.

25

(Nuvarande lydelse.)

svar såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående post, en afskrift

af denna anteckning till Justitiekansleren

insända. I Stockholm varde

samma anteckning, genast eller sist

inom nästföljande dags utgång, till

Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm,

inom åttaTdagar, och i landsorterna,

allrasist inom trenne veckor, efter

det qvarstaden lagd blifvit, hafva

hänvist målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, då domstolen,

sist inom åtta dagar, må

pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.

Sker det ej, och är icke qvarstad

inom en månad häfven, ege

boktryckare rätt, i enahanda ordning,

som handräckning af magistraten

till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess brytande,

hvilket icke vägras må, vid

ansvar af embetets förlust. Chefen

för Justitie-departementet —--

—--— — — — — erhållas.

12:o. I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, Konungens Befallningshafvande

och vederbörande magistrater

ovägerligen och vid ansvar biträda;

dock må-----inlemnad.

(Föreslagen lydelse.)

för embetsförsummelse, med näst afgående

post, en afskrift af denna

anteckning till Justitiekansleren insända.

I Stockholm varde samma

anteckning, genast eller sist inom

nästföljande dags utgång, till Justitiekansleren

aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm, inom

åtta dagar, och i landsorterna, allrasist

inom trenne veckor, efter det

qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist

målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, dä domstolen,

sist inom åtta dagar, må pröfva, om

qvarstaden skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom

eu månad häfven, ege boktryckare

rätt, i enahanda ordning, som handräckning

till qvarstadens beläggande

meddelad blifvit, att fordra dess

brytande, hvilket icke vägras må,

vid ansvar af embetets förlust. Chefen

för Justitie-departementet — — —

— — — — —--— erhållas.

12:o. I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, vederbörande Korning ens

Befallningshafvande, magistrat eller

kronobetjent ovägerligen och vid ansvar

biträda; dock må — — inlemnad.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 8,

Första Kammarens protokoll den 18 april,

Andra Kammarens protokoll den 25 april.

Stockholm den 12 februari 1897.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Bih. till Riksd. Prat. 1897. 9 Sami. 1 Höft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1897:83 Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1897:84 Riksdagens Skrifvelse N:o 84 a1 i texten