Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af prester lig a tjenstår.

1897-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1897:4, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af prester lig a tjenstår.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 15 februari 1897, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till § 26

mom. 1 i lagen angående tillsättning af prester lig a tjenstår.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 53, anför herr Hazén:

»I prestvalsförordningen den 1 april 1843 var stadgadt: »Rösträttighet

utöfve husfader; men är han frånvarande och skriftlig voteringssedel

eller muntlig fullmagt icke lemnat, röste hustrun. Lag

samma vare, om han under förmyndare satt är.»

Såsom bekant, upphörde denna rättighet för gift qvinna genom

nu gällande prestvalslag af den 26 oktober 1883, och detta helt visst

genom dess anslutning till den grundsats, som uppbär den kommunala

rösträtten.

I följd af uppkomna olägenheter häraf — synnerligast med afseende

på skärgårdsbefolkningen — täcktes Kongl. Maj:t inför 1893 års

kyrkomöte framlemna ett förslag, upptagande ett tillägg till § 26 mom.

1 i berörda lag, och detta af efterskrifna lydelse: »Utan hinder af hvad

här ofvan i detta moment är stadgadt om utöfning af rösträtt, må, uppå

framställning af församling, der vid prestval rösterna skola efter upprop

afgifvas, Konungen, om han finner örtsförhållandena föranleda dertill,

förordna, att, i händelse gift röstegande eller ombud för honom

vid nämnda upprop icke låter sig afhöra, den röstegandes hustru, der

hon vid uppropet sig anmäler, eger att vid valet utöfva mannens röstBih

till Riksd. Prof. 1887. 7 Sami. 4 Häft. (N:is 4, 5 )

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 4.

rätt, så framt hon är välfräjdad, tillhör svenska kyrkan och ej gjort

anmälan om utträde ur densamma.» — Detta förslag till lagändring

godkändes af kyrkomötet, hvarefter det öfvergick till 1894 års Riksdag.

Här vann det enhälligt understöd af lagutskottet såsom ock godkännande

af Första Kammaren. Men i Andra Kammaren föll förslaget —

hufvudsakligen af den anledning, att man önskade en mera oinskränkt

och trogen återgång till den rättighet vid prestval, som gift qvinna

förr egde.

Frågan är alltså för närvarande begrafven; men den förtjenar att

återuppväckas. Det må ej förgätas, att den på det närmaste berör

stora delar af vårt land — icke blott skärgårdsbefolkningen, utan t. ex.

äfven de orter, der husfäderna emigrerat eller i öfrigt befinna sig i

sådana vilkor, att de ej kunna bestämma öfver sin tid. Här gäller

ock ett ärende, der qvinnan i regel plägar vara i hög grad intresserad

och i öfrigt fullt ut lika väl qvalificerad som mannen, hvartill kommer,

att gift qvinnas rösträttighet i forna tider ej förorsakat någon olägenhet.

Med öfvervägande häraf synes det välbetänkt, att gift qvinna

med det allra första återfår den rösträtt, hon mistat. Skulle än så vara,

att förvidgad frihet i omförmälda syfte går något vid sidan af den

rösträttsprincip, som ligger till grund för vår kommunallagstiftning, så

är väl ändå här ett område, der både grannlagenhet, billighet, rättvisa

och tradition gifva sitt utslag till förmån för berörda sida af personlighetsprincipen.

»

På grund häraf hemställer motionären, att Riksdagen måtte för

sin del besluta ett tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning

af presterliga tjenster den 26 oktober 1883 af innehåll:

»Utan hinder af hvad här ofvan i detta moment är stadgadt om

utöfning af rösträtt, må, i händelse gift röstegande eller ombud för

honom vid nämnda upprop icke låter sig afhöra, den röstegandes

hustru, der hon vid uppropet sig anmäler, eg a att vid valet utöfva

mannens rösträtt, så framt hon är välfräjdad, tillhör svenska kyrkan

och ej gjort anmälan om utträde ur densamma.»

Utskottet är ense med motionären om lämpligheten af ett stadgande,

likartadt med den bestämmelse i den numera upphäfda kongl.

förordningen om prestval den 1 april 1843, hvarigenom gift qvinna

medgafs rätt att vid dylikt val i sin röstegande mans frånvaro och derest

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtmde N:o 4. 3

han ej åt annan person för tillfället öfverlemnat sin rösträtt utöfva

densamma. Visserligen skulle ett dylikt stadgande komma att stå utan

motsvarighet på andra områden och icke öfverensstämma med reglerna

för utöfvande af den kommunala rösträtten, men då det här gäller en

sak, som särskildt berör de enskildes och familjernas andliga intressen,

och en rättighet, för hvars utöfvande qvinnan må anses vara lika väl

qvalificerad som mannen, samt härtill kommer, att mans och hustrus

intressen på detta område torde få anses vara i regeln öfverensstämmande,

så finner utskottet i dessa särskilda förhållanden tillräckliga

skäl för ett undantagsstadgande sådant som det föreslagna.

Någon olägenhet af ofvanberörda stadgande uti 1843 års förordning

om prestval, hvilket bestod intill dess den nu gällande lagen

angående tillsättning af presterliga tjenster trädde i kraft, har icke

heller, utskottet veterligen, försports; och fördelen af ett dylikt stadgande

torde komma att visa sig uti ett lifligare deltagande i val för

besättande af presterliga tjenster, framför allt i de trakter, der den

manliga befolkningens vanliga sysselsättning håller männen aflägsnade

från hemmen och sålunda ofta hindrar dem från att sjelfva taga del

uti dylika val. Utskottet, som sålunda instämmer i syftet af motionärens

förslag, kan emellertid icke tillstyrka Riksdagen att nu godkänna det

af honom formulerade förslaget till lagbestämmelse, helst kyrkomötet

lärer öfver en sådan böra höras, och detta ej förr än 1898 sammanträder.

Antagandet af ett bestämdt lagstadgande härutinnan torde för

öfrigt böra föregås af utredning i ämnet från Kongl. Maj:ts sida.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen måtte, i anledning af föreliggande

motion, i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande

och framläggande af förslag till sådan ändring

uti eller tillägg til lagen angående tillsättning

af presterliga tjenster den 26 oktober 1883, att gift

qvinna må i den utsträckning och under de vilkor,

som kunna finnas lämpliga och ändamålsenliga, vid

prestval utöfva sin frånvarande mans rösträtt.

Stockholm den 15 februari 1897.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1897:42 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster. s. 13 i texten