Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af hittills gällande bestämmelser i afseende på ordningen och sättet för vinnande af skattemannarätt till hemman och lägenheter af krononatur.

1898-04-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1898:6, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af hittills gällande bestämmelser i afseende på ordningen och sättet för vinnande af skattemannarätt till hemman och lägenheter af krononatur.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stata- och Lagutskotteta Utlåtande N:o (i.

5

N:o 6.

Ant till Riksd. kansli den 29 april 1898, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af hittills

gällande bestämmelser i afseende på ordningen och sättet

för vinnande af skattemannarätt till hemman och lägenheter

af krononatur.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 73), som behandlats

i sammansatt stats- och lagutskott, har herr _/V. Andersson i Pettersborg

anfört följande:

Då hemman och lägenheter, till hvilka kronan hade eganderätt och

hvilka emot en till staten ingående afgift finge till »skatte» lösas, enligt

kongl. förordningarne af den 19 september 1723 och den 21 februari

1789 samt kongl. kungörelserna af den 24 januari 1790 och den 15

december 1848, numera till allra största delen utgjordes af mindre

lägenheter, så hade på senare tiden väckts åtskilliga förslag, åsyftande

dessa egendomars öfverförande från »krono-» till »skatte-» utan lösen.

Ehuru en sådan omföring tydligtvis skulle medföra mera enhällighet i

jordförhållandena och afsevärd förenkling i jordeböckernas förande, så

hade dessa förslag icke vunnit bifall. Och dock utgjorde enligt motionärens

förmenande den återstående beräknade och faststälda skatteköpeskillingen,

som vid 1880 års slut uppgått till 45,996 kronor, numera

en jemförelsevis obetydlig summa.

Enligt motionärens åsigt utgjorde dock icke lösningsafgiften det

väsentliga hindret för de nämnda lägenheternas öfverförande från »krono-»

till »skatte-», utan fastmer innehafvarnes ovetenhet om lösningsafgiftens

obetydlighet. I kungörelsen af den 15 december 1848 stadgades visserligen,

bland annat, att, sedan landskontoren uppgjort beräkningar af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

skatteköpeskillingen för de åsyftade egendomarne och dessa beräkningar

granskats af kammarkollegium, »särskild förteckning öfver köpeskillingsbeloppen

för lägenheterna inom hvarje socken i länet utskrifves och,

lika med andra kungörelser, i socknekyrkan uppläses samt till vidare

upplysning och efterrättelse der förvaras;» men detta sätt för kungörandet

vore mycket otillfredsställande och innebure alls ingen garanti

för, att vederbörande lägenhetsinnehafvare finge kännedom om, huruvida

de hade rätt att köpa »skatte-» eller hvad man af dem begärde i skatteköpeskilling.

På senare tiden hade man också låtit anslå köpeskillingsförteckningen

vid tingsställena, men många innehafvare af sådana kronolägenheter

besökte aldrig tingsställena och vunne följaktligen ingen upplysning

af en dylik förteckning.

Men äfven den förut nämnda kongl. kungörelsen af den 15 december

1848 syntes lägga ett ganska stort hinder i vägen för skatteköpens

raskare fortskridande, ty punkt 3:o i nämnda kungörelse stadgade:

»Vår befallningshafvande i länet skall ega att, efter behörig utredning

angående innehafvarens besittningsrätt, och sedan densamma befunnits

lagligen befästad, förordna om lägenhetens omföring i jordeboken från

krono till skatte.» Om nu en innehafvare förlorat sina åtkomsthandlingar

och icke kunde anskaffa sådana, så kunde icke besittningsrätten

befinnas »lagligen befästad» och skatteköp icke heller beviljas. En

sådan lägenhet komme att för evärdliga tider förblifva kronolägenhet

utan laglig besittare, ehuru innehafvaren i mantals- och skattskrifningslängderna

stode upptagen såsom egare och påfördes bevillning derför.

Det syntes motionären, att detta hinder för skatteköp mycket enkelt

skulle undanrödjas, om förordningen angående laga fång å fäst egendom

i tillämpliga delar komme att gälla äfven vid skatteköp, särdeles

den 10 §:n i förordningen af den 16 juni 1875, sådan den lydde enligt

1897 års riksdagsbeslut, äfvensom ock Kongl. Maj:ts den 19 november

samma år utfärdade förordning, angående kungörande af hvilande

lagfart. På detta sätt skulle besittningsrätten kunna blifva »lagligen

befästad», och skatteköpen i hög grad underlättas.

På grund af hvad motionären sålunda anfört, och då det måste

anses synnerligen önskvärd!, att alla till skatteköp angifna hemman

och lägenheter snarast möjligt blefve omförda från »krono-» till »skatte-»,

har han föreslagit Riksdagen att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla

dels om utfärdandet af en förordning, enligt hvilken faststäld uträkning

öfver skatteköpeskillingsbeloppen tillstäldes åboarne genom kronobetjeningen;

dels ock att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta förslag till sådan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o (i.

7

lag angående skatteköp å kronan tillhöriga hemman och lägenheter,

att föreskrifterna om hvilande lagfart och kungörandet deraf äfven

måtte vinna tillämpning för besittningsrättens »lagliga befästande» vid

skatteköp.

Beträffande motionärens yrkande, att åbo skulle genom kronobetjeningen

erhålla underrättelse om beloppet af skatteköpeskillingen för

det hemman eller den lägenhet, han innehar, lärer en sådan åtgärd

icke lämpligen böra göras till föremål för Riksdagens beslut och i allt

fall kunna anses vara öfverflödig, då, på sätt motionären anfört, flera

utvägar förefinnas för vederbörande att erhålla kännedom om det belopp,

hvartill nämnda skatteköpeskillingar uppgå.

Motionärens i senare delen af motionen framstälda förslag, gående

ut på att åbo, hvilken förlorat de handlingar, som styrka hans besittningsrätt,

skulle beredas vidsträcktare möjlighet att få denna rätt lagligen

befästad och så medelst kunna vinna skattemannarätt till hemmanet

eller lägenheten, synes deremot vara förtjent af någon uppmärksamhet.

Men oafsedt att lagstiftningen torde medgifva äfven andra sätt

att styrka besittningsrätten än genom företeende af åtkomsthandligar,

lärer det dock få anses olämpligt, att ett stadgande, som har afseende

på förfarandet inför härads- och rådstufvurätter, skall vinna tillämpning

å ett ärende af helt annan natur inför administrativ myndighet. Skulle

emellertid motionären hafva afsett införande af endast ett med lagfartsbestämmelserna

analogt stadgande i fråga om sättet att styrka åbos

besittningsrätt, torde i alla händelser tvekan kunna uppstå om de rättsliga

verkningar, som borde tillerkännas ett dylikt stadgande.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Anderssons ifrågavarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 april 1898.

På det sammansatta utskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:97 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner, dels om upphörande af giltigheten utaf förbehåll, som vid skatteköp af s. k. rekognitionshemmaft _ åt; a1 i texten