Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.

1898-02-08 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1898:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje

hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å regleringen af utgifterna under denna hufvudtitel Angående orför

år 1899 har Kongl. Maj:t, med hänvisning till det vid den kongl. pro- dlnffeefn''

positionen angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokollet

öfver; utrikesdepartementsärenden den 14 januari innevarande år, föreslagit,

att nedannämnda ordinarie anslag måtte af Riksdagen anvisas, att utgå

emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras

användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena...................................................

[2.] utrikesdepartementet...........................

[3.] ministerstaten .......................................

[4 ] militärattachéer....................................

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter.....................................................................

kronor 24,000: —

» 27,495: —

» 337,941: —

» 8,471: —

* 45,893: — 443,800: —

Transport kronor 443,800: —

Bih. till Biksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 4 Käft. (N:o 4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o å.

Transport kronor 443,800: —

Konsulsbassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet......kronor 7,594: —

[7.] konsulsstaten .................. » 230,960: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter........................... » ____ 15,426: — 253,980: —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och expeditions
afgifter.

.......................................................................... 93,980: — 160,000: —

summa kronor 603,800: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris............................................»_2,950: —

tillsammans kronor 606,750: —

Hvad angår regleringen af de ordinarie utgifterna under denna hufvudtitel

för år 1899 har, såsom vid jemförelse mellan den för år 1898 gällande

riksstaten och de af Kongl. Maj:t nu äskade anslagen framgår, Kongl. Maj:t

icke ifrågasatt någon förändring beträffande anslagen till kabinettskassans utgifter

och de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena. I afseende å anslagen

för konsulskassans utgifter har föreslagits en ökning af 1,020 kronor,

men som de inkomster, som inflyta genom konsulat- och expeditionsafgifter för

svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka bestridas utgifter å konsulskassan,

för år 1899 beräknats till 1,020 kronor högre än för år 1898,

förändras härigenom icke slutsumman af anslagen till denna kassas utgifter.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion

(n:o 34) har herr 0. A. Brodin föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att

svenska fartyg från och med 1898 befrias från erläggande af den konsulatafgift

af 6,35 öre per registerton, som nu utgår, samt att ett förslagsanslag,

beräkna dt att ersätta det bidrag, konsulatkassan härigenom går förlustig,

måtte upptagas i riksstaten för 1898 att för sagda ändamål användas.

Motionären har, med hänvisande till af honom i ämnet vid 1888, 1889,

1892 och 1893 årens riksdagar väckta motioner, uti nu förevarande motion

framhållit bland annat följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

Till det vid Kongl. Maj:ts proposition till 1897 års Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokoll hade ministern för

utrikes ärendena anfört, att den stegring i konsulatafgiften, hvilken inträdt

under de sista åren, syntes gifva anledning att taga i öfvervägande, huru

vida icke en nedsättning i denna afgift måtte kunna ske för att derigenom

bereda sjöfarten någon lättnad, men att innan förslag i sådant syfte väcktes,

han ansåge lämpligt att afvakta ännu ett års erfarenhet, likasom det vore

nödigt att undersöka, hvilken inverkan en eventuel nedsättning i konsulatafgiften

skulle komma att medföra i de olönade konsulernas inkomster.

Med anledning af detta uttalande hade i denna sak intresserade hyst

den förhoppning, att en nedsättning eller afskrifning af nu utgående konsulatafgift

skulle ske.

I kongl. proposition till innevarande Riksdag erfore man af statsrådsprotokollet,

att, som konsulatafgiften för norska fartyg vore faststäld genom

lag samt att frågor, som berörde bemälda afgifter, antoges stå i nära förbindelse

med de mellan rikena pågående förhandlingar, hvilkas resultat då

ännu icke förelåge, det ansetts nödigt afvakta den utredning och förslag,

som af sagda komité kunde komma att i hithörande afseende afgifvas.

Då föregående motioner i samma syfte afstyrkts hufvudsakligen pa

grund af unionella förhållanden, ville motionären erinra, att gent emot Norge

vore väl likgiltigt, om sjöfartsnäringen eller svenska staten betalade Sveriges

andel i konsulatkassans utgifter, och det förhållande, att konsulatafgiften vore

faststäld genom lag i Norge, kunde, enligt hans åsigt, ej vara skäl för att

denna skatt fortfarande skulle betalas af svenska redare.

Om denna afgift förr kunnat anses mindre betungande, då hufvudsakligast

mindre segelfartyg funnes, hvilka under ett kalenderår anlöpte få

hamnar, så vore ej förhållandet så nu. Stora ångfartyg hade under senaste

åren inköpts till Sverige, och nu funnes sådana, hvilka i konsulatafgift fingo

erlägga cirka 150 kronor i hvarje hamn de besökte, der konsul funnes. Då

ångare besökt ett stort antal hamnar under året, så blefve detta en ganska

betungande utgift utan någon valuta, ty det biträde, som konsuln lemnade,

betalades dessutom efter taxa.

Nämnda skatt vore orättvis bland annat på den grund, att norrmännen,

genom att antaga den engelska mätningsregeln, faktiskt förskaffat sig en

nedsättning med cirka en femtedel emot hvad svenska fartyg, mätta enligt

tyska regeln, måste betala.

De gällande bestämmelserna angående konsulatafgiften återfinnas i

kongl. förordningen om konsulatväsendet den 4 november 1886, § 103, hvilken

lyder sålunda:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

»1. Konsulatafgift skall i hamn, der konsul eller vicekonsul finnes

anstäld, erläggas för hvarje svenskt eller norskt handelsfartyg, som derstädes

till större eller mindre del lossar eller lastar eller både lossar och lastar,

med 6,35 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspligtiga drägtighet.

2. För fartyg, som i flera hamnar lossar delar af samma last eller

intager last eller fyllnad deri, skall denna afgift erläggas endast i den första

hamnen, der lossning eller lastning eger rum. I öfriga hamnar skall erläggas

endast half afgift; dock att för fartyg, som i samma hamn både lossar och

lastar, i alla händelser hel afgift bör erläggas.

3. Fartyg, för hvilket under loppet af ett kalenderår i en hamn

erlagts konsulatafgifter, hvilkas sammanlagda belopp motsvarar det femdubbla

beloppet af en hel konsulatafgift för samma fartyg, skall under återstående

delen af året vara från vidare erläggande af konsulatafgift i samma hamn

befriadt.»

Uti sina liknande vid föregående riksdagar väckta motioner kar

motionären till stöd för sina framställningar hufvudsakligen anfört:

att skeppsrederirörelsen otvifvelaktigt vore den näring, som lidit största

betryck under de senaste decennierna;

att många stater sökt stödja denna näring dels genom direkta bidrag

att fördelas mellan rederierna, såsom i Frankrike och Italien, dels genom

betydliga årliga statsunderstöd åt vissa större bolag, såsom i Tyskland;

att sådan konsulatafgift, som är pålagd de svenska fartygen, ej egde

sin motsvarighet hos andra likstälda nationer, t. ex. England, hvilka

arbetade under samma omständigheter;

att den lindring, som enligt gällande förordning tillkomme fartyg,

som under samma kalenderår besökt samma hamn upprepade gånger, endast

kunde åtnjutas af fartyg med regelbundna turer på utlandet, men, då deras

antal vore ett försvinnande fåtal, ej vore af nämnvärd betydelse för fartyg

i lastfart;

att den ifrågavarande afgiften kunde för lastångare, som besökte

många hamnar, blifva mycket betungande, så att exempel till och med

kunde påvisas, då för en medelstor ångare öfver 1,000 kronor betalts i

dylika afgifter, hvilket vore tryckande, då under flera år fartygen fått

segla dels utan, dels med ringa nettobehållning;

att afgiften endast delvis användes för konsulernas aflöning, i det att

en del, såsom ingående till konsulskassan, lemnade bidrag till aflöning och

pensionering af ministrar vid utländska hof, hvilket vore ett för sjöfartsnäringen

ganska främmande ändamål;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

att, då konsulerna lika mycket vore afsedda att beakta och befordra

vissa handelsintressen och icke allenast sjöfarten, rättvisan kräfde, att

fartygen endast hade att erlägga afgifter till konsulerna i förhållande till

det besvär, de förorsakade dessa; samt

att den expeditionstaxa, enligt hvilken afgift till konsulerna skall,

oheräknadt nu ifrågavarande konsulatafgift, erläggas af svenskt fartyg för

påkallad embetsåtgärd, vore högre än den engelska.

Angående den af motionären vid 1888 års riksdag väckta motionen,

hvilken var af liknande innehåll som den nu föreliggande, yttrade Andra

Kammarens tredje tillfälliga utskott, efter att hafva redogjort för tillkomsten

af ifrågavarande afgift och de bestämmelser, hvilka ditintills vid särskilda

tillfällen derom blifvit meddelade, att utskottet villigt erkände rigtigheten af

hvad motionären anfört med afseende på sjöfartens betryck, då denna näring

kämpade med så stora svårigheter, att densamma, i stället för att lemna

rederierna någon inkomst, ej sällan till följd af de tryckta konjunkturerna

eller må hända rättare genom den till ytterlighet drifna konkurrens, som de

dåliga konjunkturerna framkallat, förorsakat förlust; men då utskottet ej

ens tillnärmelsevis kunde uppgifva beloppet af den kostnad, hvilken staten

skulle komma att vidkännas, derest motionärens förslag om öfverflyttandet

till statsverket af konsulatafgiftens erläggande bifölles, hemstälde utskottet,

att motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och blef

denna utskottets hemställan efter föregången diskussion utan votering af

kammaren bifallen.

Yid 1889 års riksdag föreslog samme motionär, att Riksdagen måtte

i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utredning angående storleken af de

svenska fartygens årliga bidrag i konsulatafgifter, samt att Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande, om icke befrielse från dylik afgift kunde beredas

de svenska fartygen och uppkommande brist i konsulskassan tillskjutas af

statsverket.

Andra Kammarens tredje tillfälliga utskott, till hvilket motionen hänvisades,

meddelade, att sedan 1888 års Riksdag uti skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t behagade genom sakkunnige män låta undersöka

den svenska sjöfartsnäringens tillstånd och i sammanhang dermed

inkomma med de förslag, hvilka af sagda utredning kunde blifva en följd,

Kongl. Maj:t öfverlemnat handlingarne i ärendet till chefen för finansdepartementet

för att tagas i öfvervägande vid anbefald utredning. Da utskottet

förestälde sig, att äfven frågan om konsulatafgifterna skulle vid berörda utredning

komma under ompröfning, ansåg utskottet någon sådan skrifvelse,

som motionären föreslagit, icke böra aflåtas. — Detta blef också Andra

Kammarens beslut.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

I motion vid 1892 års riksdag föreslog samme motionär, att Riksdagen

skulle i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kong! Maj:t måtte taga i

öfvervägande, om icke de svenska fartygen kunde befrias från konsulatafgift.

Vid samma riksdag väcktes af en annan motionär en liknande motion i

Första Kammaren.

Motionerna hänvisades till tillfälliga utskott, som öfver desamma afgåfvo

enahanda utlåtande. Efter en framställning om konsulatafgifternas uppkomst

och de i afseende å desamma vidtagna förändringar^ erinrade utskotten

derom, att under de trettiofem år, konsulatafgiften bibehållits vid i hufvudsak

o förändra dt belopp, uttalanden vid flera tillfällen gjorts af komitéer och inom

Riksdagen om lämpligheten af förändringar. Den år 1875 tillsatta svensknorska,

komitén för konsulatväsendets ordnande hade sålunda föreslagit

afrundning af afgiften till 6 öre per ton. — I skrifvelse den 21 september

1888 hade kommerskollegium såsom en åtgärd för sjöfartsnäringens höjande

angifvit, att den per ton utgående konsulatafgiften måtte afskaffas, och till

konsulerna i stället lemnas ersättning, enligt faststäld taxa, för det biträde

de lemnade fartyg och dess besättning’. — Den af Kongl. Maj:t på framställning

af Riksdagen tillsatta s. k. sjöfartsnäringskomitén hade i sitt den

12 september 1890 afgifna betänkande yttrat bland annat, att af lemnad

öfversigt angående förhållandena i främmande länder syntes framgå, att den

beskattning, som svenska fartyg i likhet med de norska vore underkastade i

form af konsulatafgift, i många fall utginge med högre belopp än de afgifter

af samma slag, som hvilade på andra nationers fartyg, hvilket förhållande

väl kunde tänkas i sin mån verka hindrande under den ständigt växande

täflingen i fraktfarten. Ehuru det under sådana omständigheter visserligen

vore önskligt att i berörda afseende kunna bereda någon lindring för den

svenska sjöfarten hade komitén, likväl då spörsmålet om förändring uti ifrågavarande

afgift icke lämpligen syntes kunna afgöras i Sverige utan att samtidigt

i Norge beslut fattades i enahanda syfte, samt då konsulatafgiften

vore att anse som en väsentlig förutsättning för att de förenade rikena

skulle kunna å vigtigare platser hålla lönade konsuler, trott ^sig ej böra

ifrågasätta nämnda afgifts borttagande eller dess nedsättande i någon väsentligare

mån. Komitén hade emellertid ansett sig böra föreslå lättnader i fyra

särskilda afseenden. — Jemväl i Norge hade frågan varit på tal, och Indredepartementet

hade intagit ungefär samma ståndpunkt som den svenska

sjöfartskomitén.

För egen del anförde utskotten, att föreliggande fråga utan tvifvel

vore förtjent af stor uppmärksamhet. Den stode dock i sådant samband

med den i motionerna jemväl väckta frågan om konsulatväsendets ombildning,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 7

att dessa frågor borde samtidigt behandlas och pröfvas. Så vigtiga och

genomgripande förändringar som dessa kunde efter utskottets mening, icke

annorledes än genom svenske och norske män gemensamt förberedas för att

till slutligt afgörande företagas. Genom de i Norge pågående förhandlingar

hade emellertid ännu mer vidtgående förändringar i konsulatväsendet ifrågasatts.

Utskotten hemstälde, att motionerna icke måtte föranleda någon

kamrarnes åtgärd. — Denna hemställan bifölls af bada kamrarne.

Uti motion vid 1893 års riksdag framstälde herr Brodin enahanda

yrkanden, som i nu föreliggande motion. Statsutskottet, till hvilket motionen

hänvisades, yttrade att, som sjöfartsnäringskomiténs den 12 september ^1890

afgifna betänkande icke, för sa vidt utskottet inhemtat, vaiit föiemal föi

Kongl. Maj:ts slutliga pröfning, syntes Kong!. Maj:ts i anledning af berörda

betänkande fattade beslut och de framställningar från Kongl. Maj:ts sida,

hvartill detsamma tilläfventyrs kunde föranleda, böra afvaktas, hvadan

utskottet hemstälde, att motionen icke måtte bifallas. Detta blef också

Kiksdagens beslut.

För öfrigt har uti förevarande ämne förekommit, att herr Fehr Fehrsson

i Norrsund uti en vid 1896 års riksdag väckt motion föreslagit, att

Riksdagen måtte besluta, att svenskt fartyg skulle från och med ar 1897

erhålla full ersättning för af detsamma vid vederbörande konsulat utbetalda

konsulat- och expeditionsafgifter samt att i riksstaten för år 1897 matte för

ändamålet uppföras ett förslagsanslag af 175,000 kronor. Motionen remitterades

till statsutskottet, som i anledning af densamma yttrade, att utskottet visserligen,

med hänsyn till sjöfartsnäringens tryckta ställning och angelägenheten

att särskildt utrikes segelfraktfarten erhölle någon lindring i på densamma

hvilande afgifter, funnit syftet med motionen behjertansvärdt, men att likväl,

enär sjöfartsnäringskomiténs betänkande ännu icke varit föremål för Kongl.

Maj-ts'' pröfning, och dertill komme, att den s. k. unionskouiitén antagligen

jemväl komme att behandla det för Sverige och Norge gemensamma konsulatväsendet,

utskottet ansåge sig böra hemställa, att förslaget icke måtte föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Emot detta yttrande afgafs reservation af nio ledamöter af utskottet,

hvilka ansågo, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t vid förestående behandling af

väckta frågor om den svenska sjöfartsnäringens utveckling äfven täcktes

taga i öfvervägande, huruvida icke lindring måtte kunna beredas den svenska

utrikes-fraktfarten genom lemnande af ersättning till större eller mindre del

för de konsulat- och expeditionsafgifter, som vid sådan fraktfart utbetalas.

Utskottets hemställan blef af båda kamrarna efter votering bifallen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o å.

Sedan denna fråga sist af Riksdagen behandlades, har den s. k. unionskomitén

afslutat sina arbeten. Vid sådant förhållande och då utskottet finner

motionens syfte, nemligen sjöfartsnäringens främjande genom ändring i bestämmelserna

om konsulatafgiften, synnerligen beaktansvärdt, har utskottet funnit

tiden vara inne för frågans återupptagande till behandling. Utskottet anser

sig emellertid ej kunna förorda bifall till motionen oförändrad, bland annat

af det skäl, att deruti ifrågasättes rubbning i nu gällande riksstat. Dertill

kommer att motionären icke förebragt någon utredning angående beloppet af

de konsulatafgifter, som enligt hans yrkande skulle från statsverket utbetalas;

och har någon tillförlitlig uppgift i nämnda afseende icke heller varit för

utskottet att tillgå. Det i herr Pehr Pehrssons ofvannämnda motion vid

1896 års riksdag föreslagna sätt att åt de svenska rederierna bereda

lindring genom återbetalning af de erlagda konsulatafgifterna, synes

utskottet jemväl förtjena uppmärksamhet. Utskottet, som icke lemnat

obeaktadt hvad ministern för utrikes ärendena till statsrådsprotokollet den

26 november 1897 i ämnet^ anfört, vill emellertid ej för det närvarande

uttala en bestämd åsigt i fråga om sättet för lättnadernas åstadkommande,

utan håller före, att motionen bör föranleda Riksdagen allenast att i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, att vid den pröfning, som Kongl. Maj:t komme

att egna sjöfartsnäringskomiténs förenämnda utlåtande, Kongl. MJaj:t måtte

taga i öfvervägande jemväl frågan om ändring i bestämmelserna angående

konsulatafgiften, i syfte att bereda sjöfartsnäringen lättnad, hvilken fråga,

för så vidt utskottet inhemtat, icke varit af bemälda komité särskildt

berörd.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

a) att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i fråga

om regleringen af de ordinarie utgifterna under tredje

hufvudtiteln föreslagit, samt

b) att, med anledning af herr O. A. Brodins omförmälda

motion, Riksdagen må besluta, att i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t vid förestående behandling

af väckta frågor om den svenska sjöfartsnäringens

utveckling täcktes taga i öfvervägande, huruvida, i hvad mån

och pa hvad sätt lindring i afseende å konsulatafgiften

må kunna beredas den svenska utrikes sjöfarten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

Extra anslag.

2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t

jemväl för år 1899 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor.

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 3) innehåller om

arbetets fortgång, hemställer utskottet,

Angående

anslag till

»Sveriges

traktater».

[10.]

att till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» må

för år 1899 anvisas ett extra anslag af 4,500 kronor.

Angående

3:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva, ,COp^dier''

att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar måtte från och med år m.] ’

1899 tills vidare få användas årligen 8,000 kronor till två konsulsstipendier,

hvartdera å 4,000 kronor, och 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof,

af stipendiaternas resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor.

Uti statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 14 januari

innevarande år erinras, hurusom kommerskollegium i skrifvelse den 26 maj

1894 gjort framställning derom, att genom utdelande af årliga stipendier af

allmänna medel tillfälle måtte beredas för unge män att vid de förenade

rikenas konsulat förvärfva de insigter och den erfarenhet i handels-, sjöfartsoch

andra med utöfvande af konsulstjenst samband egande förhållanden, som

kunde göra dem särskildt egnade för sådan tjenst. Med anledning deraf hade

Kongl. Maj:t funnit godt att i proposition till 1895 års Riksdag äska Riksdagens

medgifvande, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar måtte

från och med år 1896, så länge Kongl. Maj:t funne lämpligt, dock under

högst tre år, få användas årligen 4,000 kronor till ett konsulsstipendium och

1,500 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiatens resekostnader;

och hade denna framställning af Riksdagen bifallits.

Den 3-årsperiod, för hvilken stipendiet blifvit beviljadt, utginge med

innevarande år.

Enligt hvad ministern för utrikesärendena till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört, hade det vid stipendiets tillsättande visat sig, att detsamma

sökts af ett stort antal personer, hvilkas förvärfvande för konsulsbanan skulle

hafva varit af stor fördel, men hvilka icke utan godtgörelse af allmänna

medel kunde uppehålla sig i utlandet för tjenstgöring vid de förenade rikenas

konsulat, synnerligast icke vid utom Europa belägna, och hvilka derför

nödgats afstå ifrån att vinna inträde å konsulsbanan. Då utbildandet af en

yrkesskicklig konsulatcorps utan tvifvel vore ett af de förnämsta vilkor, för

Bih. till liiksd. Frat. 1898. 4 Samt. 1 Afd. 4 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

att de förenade rikenas handels- och sjöfartsintressen skulle kunna på ett nöjaktigt

sätt bevakas, och då möjlighet att erhålla befordran alltid i främsta

rummet kunde påräknas af sådana unge män, hvilka genom en längre tids

vistelse i utlandet och tjenstgöring vid svensk-norska konsulat förvärfvat de

för yrket nödiga kunskaper, ansåge departementschefen sig icke kunna underlåta

att söka bringa till verkställighet kommerskollegii i dess ofvan omförmälda

framställning gjorda förslag att för sagda ändamål upprätta två konsulsstipendier.

Dessa stipendier borde, enligt hans åsigt, lämpligen kunna bestämmas

till enahanda belopp som det nu utgående, eller 4,000 kronor om året för

hvartdera samt dessutom, till bestridande, i mån af behof, af båda stipendiaternas

resekostnader, 3,000 kronor.

I fråga om tillsättandet och åtnjutandet af de båda stipendierna har

Kongl. Maj:t, såsom jemväl af statsrådsprotokollet inhemtas, uppställt samma

bestämmelser, som för det nu utgående stipendiet äro gällande.

På grund af hvad sålunda anförts och med hänsyn till det gagn, som

förbindelserna med utlandet, i afseende å handel och sjöfart, utan tvifvel

skulle komma att röna deraf, att tillfällena för unge män att å konsulsbanan

bereda sig praktisk utbildning ytterligare ökas, samt enär ett bifall till

ifrågavarande förslag icke medför någon höjning åt denna hufvudtitels anslag,

anser sig utskottet, som emot bestämmelserna angående stipendiernas tillsättande

och åtnjutande icke haft något att erinra, höra tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:ts förevarande framställning om inrättande af två konsulsstipendier.

Utskottet har emellertid ansett, att den tid, för hvilken medgifvande till dessa

stipendiers utgående nu lemnas, bör begränsas till tre år eller enahanda

tidsperiod, som år 1895 för det då beslutade stipendiet bestämdes.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att af Sveriges

andel i konsulskassans besparingar må från och med år

1899 så länge Kongl. Maj:t finner lämpligt, dock under

högst tre år, få användas årligen 8,000 kronor till två

konsulsstipendier, hvartdera å 4,000 kronor, och 3,000

kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiaternas

resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor, med iakttagande

i fråga om tillsättandet och åtnjutandet af de

båda stipendierna af samma bestämmelser, som gälla för

det nu utgående stipendiet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

It

4:o. I motion (n:o 1), som af herr E. O. V. Wavrinsky m. fl. väckts Angående

inom Andra Kammaren, har föreslagits, att Riksdagen måtte till underhåll ^mhidmg9

af den internationella fredsbyrån i Bern för år 1898 lemna ett bidrag af till inter
750

kronor. fredsbyrån

I afseende å de till stöd för detta förslag anförda skäl tillåter sig i Bem.

utskottet hänvisa till sjelfva motionen.

Förevarande motion berör ett ämne, som enligt utskottets mening är

synnerligen behjertansvärdt, nemligen sträfvandet för att fredssaken må vinna

allt mera tillslutning och tränga sig in i folkens så väl som den enskildes

åskådningssätt, ett mål väl värdt att understödja; men att detta mål skulle

befordras genom anslag till ifrågavarande fredsbyrå, hvilken är af ganska

ungt datum och, efter hvad utskottet af de motionen bifogade handlingar

inhemtat, icke genom sin hittills utöfvade verksamhet kunnat anses förebringa

tillräckligt skäl för dylikt understöd, vågar utskottet betvifla. Då dessutom

af de tre länder, motionären uppgifver hafva lemnat bidrag till fredsbyrån,

Danmark gifvit sitt en gång för alla och Schweitz sannolikt ej obetydligt

påverkats deraf att byrån der har sitt säte, synes en så allmän anslutning

från de europeiska staterna saknas, att deruti skulle ligga ett skäl för

Sverige att lemna bidrag; och hemställer utskottet derför,

att herr Wavrinskys m. fl. förevarande motion icke må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 februari 1898.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERGr.

Eeservationer:

vid punkt l:o mom. b (angående en af herr O. A. Brodin väckt motion):

af herr E. Fränekel, som yrkat, att herr Brodins berörda motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

vid punkt 4:o (angående väckt förslag om bidrag till internationella

fredsbyrån i Bern):

af herrar H. Andersson, P. Ersson, O. Persson, O. Ericksson, F. O.

Larsson, J. A. Sjö, S. O. Nyländer, P. Norberg, C. F. Petersson och I).

Persson, hvilka yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen måtte till underhåll af den internationella

fredsbyrån i Bern för en gång bevilja ett anslag af 750

kronor att utgå under år 1899.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje hufvudtitel.

S:gr

S:gr

S:a

1898 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

24,000

__

27,495

—

337,941

—

8,471

—

45,893

—

443,800

—

7,550

230,072

—

15,338

—

252,960

—

efter afdrag

af etc.

92,960

—

160,000

—

2,950

606,750

—

U trikesdepartementet.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena......

Utrikesdepartementet.........................................................

Ministerstaten.....................................................................

Militärattachéer.................................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................

S:gr

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet .............. 7,594: —

Konsulsstaten ........................... 230,960: —

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter..................... 15,426: —

253,980: -

efter afdrag af hvad som häraf beräknas

kunna bestridas af inflytande

konsulat- och expeditionsafgifter ......... 93,980: —

S:gr

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket

allena.

Svenska kyrkan i Paris ..................................................

Summa

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

Ö.

24,000

____

27,495

—

337,941

—

8,471

—

45,893

—

443,800

—

160,000

2,950

| 606,750

—

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande JS:o 4.

Bil. Lift. B.

Tabell öfyer extra ordinarie anslag under riksstatens

Tredje hufvudtiteL

Kronor

Ö.

Utrikesdepartementet.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» .......................................

4,500

—

\\\r.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

15

Bil. Litt. C.

Uppgift öfver de från kahinettskassan och konsulskassan för

närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från Kahinettskassan.

Jemlikt Kongl. Maj:ts

beslut af den

Expektanslöner:

12 juli 1895 Envoyén H. Åkerman

Kronor

6,000

Pensioner:

10 juli 1884 F. d. Envoyén Herr O. M. Björnstjerna........................ 6,000

21 juni 1889 » » F. T. Lindstrand....................................... 6,000

6 sept. 1895 » Ministern C. Burenstam ...... 5,000

15 april 1869 » Ministerresidenten Friherre L. Wrede............... 4,000

Summa kronor 27,000

Från Konsulskassan.

Jemlikt Kongl. Maj:ts

beslut af den

Pensioner:

24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka....................................

9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka .............................................

29 maj 1874 Vicekonsuln Hambros enka ................................................

9 juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens enka ........................

6 juli 1825 Aflidne Konsulatsekreteraren Frumeries dotter Anna

Carolina............................................................................

Kronor

800

700

400

400

225

Summa kronor 2,525

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1898:74 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. , • , \ a1 i texten