Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag för j , , . . . • , j.,,''.. .., •. y. • ,4 jj. r ,,.[liii-iijt i åstadkommande af ett sanatorium i södra delen af Sverige. . IS
1898-04-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1898:71, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag för j , , . . . • , j.,,''.. .., •. y. • ,4 jj. r ,,.[liii-iijt i åstadkommande af ett sanatorium i södra delen af Sverige. . IS
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 71.
9
i
A ak. till Riksd. kansli den 22 april 1898, kl. 4 e. m.
>> <; tit |
ST:o 71.
: W.Uii''
A
»rr* i
1 i U JI ! •:
r? ''
.''tOltOM ,
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om anslag för
j , , . . . • , j.,,''.. .., •. y. • ,4 jj. r ,,.[liii-iijt i
åstadkommande af ett sanatorium i södra delen af Sverige.
. IS,(■■■:■.!t■■‘I.f •> - 1 •'' rf-» -
(2:a U. A)
Uti två sinsemellan öfverenstämmande motioner, väckta den ena (n:o
38) inom Första Kammaren af herr J. Philipson m. fl. och den andra
(nio 232) inom Andra Kammaren af herr J. E. Centerwall, m. fl. har
yrkats, att Riksdagen måtte för åstadkommande af ett sanatorium i södra
delen af landet samtidigt med de tvenne, som vore afsedda att för insamlade
medel anordnas i norra och mellersta Sverige, på extra stat bevilja
850,000 kronor och deraf, till utgående under år 1899 anvisa
350,000 kronor.
Till en början hafva motionärerna erinrat om den insamling, hvilken
såsom ett uttryck af svenska folkets tacksamhet för de lyckliga förhållanden,
under hvilka detsamma i fredens och den lagbundna utvecklingens
hägn framlefvat det senast gångna fjerdedels seklet, öfverlemnat
såsom gåfva till Hans Maj:t Konungen, som anslagit hela den summa,
som inflöte genom nämnda insamling, åt bekämpandet af lungtuberkulosen
Bih. till Riksd. Prof. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 38 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 71.
hos menniskor, denna fruktansvärda sjukdom, som hos oss årligen bortryckte
mer än 12,000 personer, i synnerhet bland de i pekuniärt hänseende
minst gynnade folkklasserna, och sålunda åstadkomme härjningar,
hvilka äfven ifrån nationalekonomisk synpunkt måste anses som högst
förderfbringande. Den årliga nationalförlust, som lungtuberkulosen vållade,
hade nemligen, enligt hvad motionärerna vidare meddelat, af auktoriteter
på detta område blifvit för vårt land uppskattad till nära 30
millioner kronor, förutom de kostnader, som uppkomme genom oförmåga
till arbete och genom behof af sjukvård, hvilka kostnader af samma auktoriteter
uppskattas till omkring 800,000 kronor årligen. Emedan tuberkulosen,
såsom ofvan blifvit antydt, drabbade företrädesvis de fattigare,
ökades derigenom dess farliga följder, då flertalet af de angripna ej kunde
af egna medel bekosta den sorgfälliga vård och de försigtighetsmått, som
ensamma vore i stånd att hämma eller förminska dess framsteg och
att hindra dess smittofrön att sprida sig!
Motionärerna anföra derefter. Den nationalgåfva, som öfverlemnats
till Hans Maj:t Konungens förfogande, beräknades, innan den kunde komma
att tagas i anspråk, med upplupna räntor utgöra omkring 2,300,000
kronor.
Huru betydande denna summa i och för sig vore, måste den likväl
i förhållande till ifrågavarande sjukdoms ofvan antydda sorgligt störa
utbredning anses såsom ett otillräckligt belopp. Fördenskull hade Hans
Maj:t Konungen, då han den 22 oktober 1897 uppdrog åt en komité
under Hennes Maj:t Drottningens ordförandeskap att inkomma med förslag
till det lämpligaste och bästa sättet för gåfvomedlens användande,
bestämt, att utredningen skulle inskränka sig till förmånligaste sättet för
anläggande af s. k. slutna sanatorier för mindre bemedlade lungsotspatienter
{folksanatorier) — d. v. s. till det vigtigaste af de medel den
nutida läkekonsten använde i kampen mot mensklighetens plågoris, tuberkulosen.
Men på samma gång, och helt visst för att åtminstone denna
gren af tuberkulossjukvården måtte på ett någorlunda helgjutet sätt blifva
i Sverige företrädd, hade i en till komiténs ledning upprättad promemoria
uttalats den förhoppningen, att minst trenne sanatorier måtte kunna anläggas,
ett, inom hvardera af rikets sydligare, mellersta och nordligare
delar. Derjemte hade komitén fått sig anbefaldt att, för den händelse
upplåtelse af mark å kronans domäner skulle ifrågasättas, inkomma med
förslag i ämnet så tidigt, att proposition derom måtte kunna aflåtas till
närmast sammanträdande Riksdag.
Statsutskottets Utlåtande N:o 71.
11
Med anledning af sistberörda föreskrift hade komitén den 4 sistlidne
februari afgifvit ett betänkande i ämnet, hvilket i Riksdagen blifvit utdeladt.
Derefter hade kongl. proposition af den 11 sistlidne mars angående
upplåtelse af mark och virke från kronoparker till tre sanatorier blifvit
till Riksdagen aflåten.
Af dessa handlingar framginge, att komitén, i trots af föreskriften
i ofvannätnnda promemoria funnit sig böra föreslå Hans Maj:t Konungen
att besluta, att för närvarande blott två sanatorier skulle uppföras, samt
att det ena af dem borde förläggas till nordligare, det andra till mellersta
delen af landet (Nerike). Det sydsvenska sanatoriet skulle nu icke
komma till utförande.
Förhoppningarne att i alla landets hufvuddelar inom kort få till
stånd lungsotssanatorier hade tvifvels utan varit lika sa lifliga som allmänna,
och meddelandet, att så icke komnle att ske, vore derför egnadt
att framkalla missräkning, så mycket större som de bada nu föreslagna
sanatorierna sammanlagdt komme att rymma föga mer än 200 platser
_ ett antal, som i förhållande till beliofvet med skäl måste betraktas
som synnerligen otillräckligt. Att så vore, framginge äfven af komiténs
utredning, hvari bland annat framhölles, att flera länder i afseende på
förverkligandet af sanatorieidén vunnit afsevärdt försprång framför vårt
eget. England hade sedan länge sitt berömda stora lungsotssanatorium
i^Ventnor å Isle of Wight. Norge hade Reknäes. I Ryssland och Schweiz
utöfvade sedan ett eller annat år tillbaka flera folksanatorier sin välslgnelsebringande
verksamhet. Men främsta platsen i den behjertade kampen
mot den farliga folkfienden intoges af Tyskland. Vid slutet af ar
1897 voro i detta land redan 12 folksanatorier i full verksamhet, 12
andra under byggnad och 19 under förberedande arbete, hvarjemte 8
andra kurorter, kolonier och dylika anstalter utöfvade eu verksamhet,
som kunde anses likartad med sanatoriernas.
Granskade man komiténs betänkande, kunde man emellertid svårligen
finna något att erinra vid de till stöd för det inskränkande förslaget anförda
skälen!'' Komitén hade uttryckligen betonat, att sanatorierna borde
blifva tre; de södra '' landsdelarne hade icke mindre behof deraf än de
nordligare, och förslag på platser, hvilka ansetts användbara för anläggningen
af ett sanatorium, exempelvis någonstädes på det småländska höglandet,
saknades icke, ehuru den första undersökningen lemnåt ogynsamt
resultat. Tydligen hade äfven förutsättningen, att ett sydsvenskt sana
-
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 71.
torium skulle komina till stånd, utöfvat inflytande valet af ort för
anläggningen af de tvenne anstalter, hvilka i första hand af komitén
föreslagits till utförande. Då förverkligandet af det sydsvenska sanatoriet
icke desto mindre ansetts böra hänvisas till en obestämd framtid, i det
att allenast 200,000 kronor kunde derför afses mot 1,050,000 för hvardera
af de öfriga, så vore skälet att söka uteslutande i följande ekonomiska
förhållanden, för hvilka i komitébetänkandet redogjorts.
De af komitén genom sakkunnige uppgjorda beräkningarna gåfve vid
handen, att kostnaden för de olika byggnader, som enligt den moderna sanatorietekniken
fordrades på ett fullständigt lungsotssanatorium för omkring
100 sängar, hvilket af fackmän ansåges för det lämpligaste antalet, om
anläggningar för uppvärmning, belysning och vattenledning medfoges,
uppgå till 400,000 kronor i rundt tal. Dertill komme vid hvart och
ett af sanatorierna för inventarier, som vid anstalter af detta slag stälde
sig jemförelsevis dyra, o0,000 kronor. Beträffande årsunderhålllet komme
först i betraktande den vid hvarje sanatorium erforderliga läkare-, sköterske-,
ekonomiförvaltnings-, maskinist- och tjenstepersonals löner, hvilka, satta
så lågt som möjligt med hänsyn till erhållande af för kallet fullt duglig
personal, beräknats till 15,000 kronor årligen. Vidare hade komitén
efter en särdeles noggrann utredning funnit, att underhållskostnaden, inclusive
de nyss nämnda, för hvarje patient i medeltal uppginge till 2
kronor för dag; deri vore kosthållet, hvilket. för lungsotspatienter måste
vara rikligt och på ett lämpligt sätt sammansatt, upptaget till 78.85 öre
för dag. Beräknade man, att 100 platser vore i medeltal upptagna 350
dagar om året, uppginge sålunda underhållskostnaden för patienterna å
hvarje sanatorium till 70,000 kronor årligen. Uppfördes, såsom ur flera
synpunkter vore önskligt, vid något sanatorium eu sommarpaviljong med
platser för ytterligare 20 patienter, och med beräkning att denna paviljong
vore i bruk 120 dagar om aret, ökades den årliga underhållskostnaden
för detta sanatorium med 4,800 kronor.
Lätt insåges, att beträffande flertalet patienter, hvilka tillhörde de
minst bemedlade klasserna, det ej läte sig gorå att utkräfva en så stor
dagafgift som 2 kronor, utan att denna måste sättas vida lägre, från 50
öre till 1 krona 25 öre. Endast för ett fåtal platser i enskildt eller
halfenskildt rum borde högre afgifter betingas. Jeinförliga anordningar
hade föreslagits för den sommarpaviljong, som komitén tänkt sig upprättad
vid det ena sanatoriet.
Det vore således gifvet, att sa stort kapital måste för sanatoriernas
Statsutskottets Utlåtande N-''o 71.
13
underhåll reserveras, att dess afkastning täckte den genom de låga dagafgifterna
från patienterna uppkommande bristen.
Under iakttagande häraf och med förutsättning att nu beräkneliga
medel uppginge till 2,300,000 kronor, stälde sig alltså beräkningen sålunda:
•
'' • • ■ . . J, ■ ■ ‘ i •'' * 1
t1.-i man''».:.uitir.Vn 3 iv-ii?,,,.-;,.''!,
rrv''".V. j , Inkomster;
Sjukvårdsafgifter vid ett sannatorium:
för 8 sängar i enskildt ruin å kronor 3,50 under
350 dagar ......................................................... 9,800: —
för 20 sängar i ''/^-enskildt rum ä kronor 2,50
under 350 dagar........................:....................... 17,500: —
för 42 sängar i allmänt rum å kronor 1,2 5
under 350 dagar ............................................. 18,375: —
för 30 sängar i allmänt rum ä kronor 0,50
under 350 dagar.......................................... 5,250: —
Samma afgifter vid ett andra sanatorium
Sjukvårdsafgifter vid det ena sanatoriets sommarpaviljonger:
för
4 sängar i ''/.,-enskildt ruin ä kronor 2,50, , ,(l.
under 120 dagar.........:r.r................................... 1,200: —
för 10 sängar i allmänt rum ä kronor 1,25
under 120 dagar................................................ 1,500: —
för 6 sängar i allmänt rum ä kronor 0,50 under
120 dagar............................vbLJxu:................... 360: —
Brist å de båda sanatoriernas stat, afsedd att täckas
genom ränta å underhållsfonden 1,200,000 kronor enligt
3,6 procent.............................................................................
Summa kronor
.. i ■ . ■ it . ''••••>; tnj g/ir.f ;r-v ■ ..y''* ''''
50,925: —
50,925: —
.!■ hsuuijvi!
UlfolvA -V
. >'' e! .
3,060: <—
43,200: —
148,110: —
t-,no nVgth.vöd i-'' i-f.. oe''7 ö><X „v-o lön.fcä ax *<n t:-:. /
Utgifter:
IM- f i ‘: t,: -. i,:i\!''• '' (
Underhåll vid ett sanatorium:
af 100 patienter under 350 dagar ä 2 kronor
per dag ............,..l^.....,v,.70,000: ■?—
Transport 70,000: —
■.__I___
o u:u^
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 71.
Transport 70,000: - -
samma underhåll vid ett andra sanatorium......... 70,000: —
underhåll af 20 patienter vid ena sanatoriets
sommarpaviljonger under 120 dagar å kronor
2 per dag ................................................... 4,800: — 144,800: —
till disposition för förvaltningskostnader, inspektioner etc. ... 3,310: —
Summa kronor 148,110: —
It?
Då nu anläggningskostnaden för båda sanatorierna, såsom ofvan visats,
stege till .............. kronor 900,000: —
och underhållsfonden uppginge till .......... » 1,200,000: —
så återstode att disponera ............................................. » 200,000: —
kronor 2,300,000
Undersökte man sedan, huru stor den summa måste vara, som borde
tillkomma, för att ett tredje sanatorium skulle kunna upprättas, visade
uträkningen följande resultat: I allt behöfdes föri
byggnad och ihventarier ............................................... kronor 450,000: —
underhållsfond, å hvilken ränta ä 3,6 procent måste
beräknas för att täcka bristen 21,600 kronor » 600,000: —
kronor 1,050,000: —
Då från nu nämnda summa afdroges, efter anläggning af två sanatorier
och afsättande af underhållsfond för desamma, till disposition stående
kronor 200,000, vore den summa, som ytterligare behöfdes för att
ett tredje sanatorium, afsedt för södra Sverige, skulle komma till stånd,
således 850,000 kronor.
Innan den nuvarande gåfvofonden kunde tänkas växa med en sådan
summa, måste tydligen en mycket lång tid förflyta, hvarunder södra
Sverige skulle vara utan sanatorium. Det vore derför högeligen önskvärdt,
att sanatoriestiftelsen på annan väg kunde redan nu beredas tillgång
till den nödiga summan.
Motionärerna hade förestält sig, att Riksdagen ej skulle vara obenägen
att af det öfverskott, riksstaten för närvarande företedde, lemna en
jemförelsevis mindre del till ett i så hög grad allmängagneligt ändamål
som det ofvan angifna. De hade så mycket hellre dristat sig hysa denna
Statsutskottets Utlåtande N:o 71.
15
förhoppning, som detta anslag komine de fattigaste och mest elända af
vårt folk till godo.
Ett ytterligare skäl för beviljande af ett dyligt anslag af 850,000
kronor, hvarigenom icke allenast ett tredje sanatorium upprättades, utan
äfven underhållskostnaden för framtiden -blefve betryggad, funne motionärerna
deri, att det ju skulle kännas som eu orättvisa, om eu hel stor, tätt
befolkad landsdel ännu länge blefve i saknad af den möjlighet till rationel
vård för sina lungsotssjuka, som bereddes landets öfriga delar och,
hvad som syntes ej mindre vigtigt, i saknad af den skola till en rigtigare
behandling äfven i hemmet af de af lungtuberkulos angripna, som
ett väl ordnadt sanatorium visat sig vara i andra land. Och äfven om
antalet af de norra sanatoriernas sängplatser så tilläte, skulle dock de med
det långa afståndet förenade kostnader och andra olägenheter göra dem
i det närmaste otillgängliga för invånarne i den sydligaste delen af
vårt land.
Sverige, der läkekonsten sedan gammalt stode så högt, kunde med
ej oberättigad stolthet visa på hvad det allmänna gjort för sina vårdanstalter,
ej minst för dem, der företrädesvis mindre bemedlade vårdades.
Särskilt ville motionärerna här erinra om, att statsanslaget till hospitalen
för sinnessjuke, der år 1895 vårdats 4,586 personer, för samma år
uppgått till kronor 1,050,000, byggnads- och underhållskostnader oberäknade.
Då borde det väl äfven anses lika lämpligt som önskligt, att under
för landet goda tider ett anslag för en gång å 850,000 kronor beviljades
till bekämpande af en sjukdom, som nu årligen skördade flera offer och
förorsakade mera nöd och större kostnader för landets invånare än någon
annan sjukdom, men hvars härjningar med allt skäl kunde väntas
genom anläggningen af sanatorier blifva i högst afsevärd mån stäfjade,
icke blott så, att förr såsom obotliga ansedda sjuka kunde återvinna arbetskraft
och lefnadsmod, utan äfven så, att en hygienisk uppfostran bibringades
dem, som ej kunde återställas till helsan, hvarigenom de sattes
i stånd att förekotnma spridningen af det förhärjande sjukdom sgift, de
bure inom sig sjelfva.
Det allmännyttiga ändamål, som skulle främjas genom inrättande af
ifrågavarande sanatorier, lärer icke kunna anses vara till fullo vunnet,
derest södra delen af vårt land en längre tid blefve i saknad af de fördelar,
som i detta afseende tillkomme öfriga landsdelar. Äfven om tillfälle
kunde beredas patienter från landets sydligare trakter att vinna in
-
16
. , i
Statsutskottets Utlåtande N:o 71.
träde vid någondera af de båda nordligare sanatorierna, komme likväl, såsom
motionärerna äfven framhållit, det långa afståndet'' att dervid vålla
svårigheter synnerligast för de fattigare klasserna.
För ett tredje sanatorium, förlagdt till södra Sverige, finnes emellertid,
såsom ofvan anförts, för närvarande endast 200,000 kronor att tillgå,
hvilket belopp enligt ofvanbemälda komités plan skulle bilda en grundfond,
som, ökad med räntor och möjligen inflytande donationsmedel,
väntades småningom uppgå till det erforderliga kapitalet, 1,050,000 kronor.
För den händelse man utan att afvakta dessa oberäkneliga inkomster nu
vidtoge åtgärder för uppförande af det tredje sanatoriet och derjemte ville
betrygga dess framtida skötsel och underhåll, skulle sålunda enligt de
uppgjorda beräkningarne kräfvas ytterligare 850,000 kronor.
Med afseende å den stora vigten deraf, att det tredje sanatoriet må
samtidigt med de två andra komma till stånd, har utskottet ansett sig
böra förorda, att, på sätt motionärerna hemstält, sistnämnda summa må af
Riksdagen för ändamålet beviljas. Vid tillstyrkande af berörda anslag
har utskottet velat uttala den mening, att det ej bör vara förenadt med
någon risk att för detta fall göra ett undantag — derest det kan betraktas
såsom ett sådant — från den hittills fasthållna grundsatsen, att sjukvården
skall vara en kommunernas och icke en statens angelägenhet, enär
genom bestämmandet af ändamålet med den på enskild väg föranstaltade
insamlingen och den lifligå anslutning, denna, insamling vunnit, ett kraftigt
stöd gifvits för den åsigten, att uppförandet af sanatorier icke åligger
staten. Härtill kommer, att hufvudändamålet med sanatorier torde
vara icke så mycket de redan sjukas botande, som fastmer deras afskiljande
från friske och såmedelst en verksam åtgärd till hindrande af smittans
spridning. I detta afseende är statens skyldighet redan på andra
områden erkänd, såsom exempel hvarpå må nämnas de åtgärder, som på
statens bekostnad vidtagits till förhindrande af kolerasmittas införande i
riket. Jemväl må erinras, att Riksdagen beviljat medel till hämmande
af tuberkulosens spridning bland nötkreaturen.
Då utskottet sålunda funnit sig böra tillstyrka bifall till de förevarande
motionerna, har utskottet derjemte velat framhålla, att, såsom
motionärernas afsigt jemväl synes hafva varit, anslaget, för vinnande af
likformighet vid förvaltningarna af de tre sanatorierna, bör i den män
det kommer att utgå sammanslås 7ned de för ifrågavarande ändamål
redan insamlade medel.
Statsutskottets Utlåtande N:o 71. 17
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen för åstadkommande af ett sanatorium
för lungsotspatienter i södra Sverige samtidigt
med de två, som äro afsedda att för insamlade medel
anordnas i norra och mellersta delarne af landet, må
på extra stat bevilja 850,000 kronor och deraf under
riksstatens åttonde hufvudtitel till utgående under år
1899 anvisa 350,000 kronor.
Stockholm den 22 april 1898.
På statsutskottets vägnar:
o
CHR. LUNDEBERG.
Reservationer:
af herr P. Pehr son;
af herrar P. Ersson, S. G. von Friesen och C. Persson:
»Vi anse, att den gren af sjukvården, hvarom här är fråga, bör ombesörjas
af kommuner och landsting, åtminstone så länge som för staten
återstår mycket att göra, innan den ens närmelsevis fylt de uppgifter
i sjukvårdshänseende, särskildt med afseende på hospitalsväsendet, som den
redan åtagit sig. Äfven synes det oss klokt att invänta den erfarenhet,
som kan hemtas af anordnandet af de två andra sanatorierna, innan
ännu ett upprättas. Af dessa skäl hafva vi i utskottet yrkat afslag å
motionerna»;
af herr O. A. Ericsson.
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 4 Sami. 1 Afd. 38 Käft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1898:69 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta förslag om anslag för åstadkommande af ett sanatorium i södra delen af Sverige. s. 6 i texten