Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Memorial N:o 17

1899-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1899:17, Bevillningsutskottets Memorial N:o 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 17.

1

N:o 17•

A.uk. till Riksd. kansli den 14 mars 1899, kl. 1 e. m.

Memorial, dels angående förtydligande af bestämmelsen om stämpelfrihet

för utdrag af förmyndersJcapsprotokoll, dels ock angående

behörighet för advokatfiskal i hofrätt att, der

stämpelafgift för lågt debiterats, mot enskild person föra

talan om utgifvande af det resterande beloppet äfvensom

att hos Kongl. Maj:t fullfölja talan mot hofrätts beslut

rörande beräkning af stämpelafgift.

(l:a A.)

Inom bevillningsutskottet har framstälts förslag om förtydligande

af det i 3 § af kongl. förordningen angående stämpelafgiften den 9

augusti 1894 förekommande stadgandet, att »protokoll vid underdomstol

om förordnande eller entledigande af förmyndare» skall vara fritt från

stämpel. Med detta stadgande, som tydligen tillkommit till förmån för

de omyndiga, har otvifvelaktigt åsyftats, att alla utdrag af förmynderskapsprotokollet

skola vara fria från stämpel, och så lärer stadgandet

ock hafva af de fleste underdomstolar tillämpats, men då äfven den

tolkning lärer hafva gjort sig gällande, att stämpelfrihet skulle ega rum

allenast för de protökollsutdrag, hvilka utskrifvas till dem, som förordnas

till förmyndare eller entledigas från förmynderskap, men att

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 5 Sami. 1 Åfd. 17 Häft. (N:o 17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Memorial N:o 17.

deremot de protokollsutdrag, hvilka utskrifvas till dem, som påkalla

sådant förordnande eller entledigande, skulle förses med stämpel i likhet

med protokoll i allmänhet, torde stadgandet böra affattas så, att

det för en hvar blir fullt tydligt, att alla utdrag af förmynderskapsprotokollet

skola vara stämpelfria.

Utskottet hemställer derför,

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att ifrågavarande

i kong]., förordningen angående stämpelafgiften förekommande

stadgande skall erhålla följande förändrade

lydelse:

»Protokoll, förmynderskaps-, vid underdomstol,

utdrag deraf...............................................fritt.

„ vid underdomstol, om förordnande eller

entledigande af god man för frånvarande

dödsbodelegare eller om föreläggande

för förmyndare eller sådan

god man att ingifva bevis om aflemnande

af årsräkning öfver sin förvaltning

eller om föreläggande för dödsbodelegare

att ingifva bouppteckning fritt.

Genom flere i högsta instans meddelade utslag angående stämpelbeläggning

i fall,, der stämpel beläggning blifvit i hofrätt granskad, torde

den grundsats få anses fastslagen, att, änskönt debiterad stämpel befunnits

lägre än vederbort, den embetsman, som varit ansvarig för

stämpelbeläggningen, icke kan lagligen förpligtas att ersätta kronan

skilnaden i stämpelafgift, när den tolkning af stämpelförordningen, hvarå

debiteringen grundats, icke pröfvats vara så felaktig, att embetsmannen

derigenom ansetts hafva gjort sig skyldig till embetsfel. För bevarande

a* kronans rätt i dylika fall är derför uppenbarligen af vigt att talan

må kunna, oberoende al åtal mot embetsmannen, föras mot den enskilde

parten om utgifvande af den resterande stämpelafgiften, och synes sådan

befogenhet lämpligen böra tillkomma advokatfiskal i den hofrätt

der granskningen egt rum. Da emellertid olika meningar yppats, huruvida

enligt gällande lag behörighet härutinnan tillkommer advokatfiskalen,

har utskottet ansett kompetens i sådant hänseende böra honom uttryck
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Memorial N:o 17.

ligen tillerkännas; och torde detta lämpligast ske genom ett tillägg till

41 § stämpelförordningen, hvilken paragraf är af följande lydelse:

»De insända stämpeldelarne skola i hofrätternas advokatfiskalskontor

granskas och med protokollen jemföras genom dertill af hofrätterna

förordnade tjenstemän, hvilka böra förekommande felaktigheter

hos advokatfiskalen anmäla; egande desse tjenstemän att för omförmälda

granskningsarbete, hvilket för alla under ett år till advokatfiskalskontoret

aflemnade protokoll bör vara fulländadt senast inom slutet af det

nästföljande året, uppbära af stämpelmedlen utgående arfvoden.»

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

2:o) att Riksdagen måtte besluta, att 41 § i Kong],

förordningen angående stäm pel afgiften skall erhålla

följande förändrade lydelse:

»Mom. 1. De insända — — — — — _ _

arfvoden.

Mom. 2. Finner advokatfiskalen på grund af anmälan,

hvarom i mom. 1 blifvit sagdt, anledning att mot

embets- eller tjensteman anställa åtal för fel''eller försummelse

i afseende ä stämpelbeläggning, förf area på sätt

56 § stadgar. Advokatfiskalen vare jemväl obetaget att,

der han för bevarande af kronans rätt finner sådant nödigt,

\ hofrätten föra talan mot enskild part om utgifvande af

felande stämpelbelopp.»

Härjemte har utskottet velat föreslå ett tillägg till 26 § stämpelförordningen,

hvari stadgas följande:

»Vill någon i annat fall, än i 25 § sägs, föra talan om återfående

af stämpelafgift, som af emoets- eller tjensteman debiterats eller i enslighet

med dennes tillsägelse blifvit erlagd för sådan handling, hvars

stämpelbeläggning enligt 40 § skall i hofrätt granskas, må dylik talan

inom sex manader från det klandrade stämpelbeläggningen egt rum

anhängiggöra^ i den hofrätt, hvarunder embets- eller tjenstemannen

lyder, samt, i fall af befogenhet, genom besvär öfver hofrättens beslut

hos Konungen fullföljas inom hälften af den tid, som i 30 kap. 9 §

rättegångsbalken stadgas, dervid bör fullgöras hvad uti 18 § af samma

kap. finnes föreskrifvet.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 17.

I detta lagrum saknas bestämmelse huruvida advokatfiskal i hofrätt

eger befogenhet att utan särskilt bemyndigande mot hofrätts beslut

i stämpelfråga, der advokatfiskalen icke kan sägas vara part, fullfölja

talan hos Kongl. Maj:t. Olika meningar härom hafva ock upprepade

gånger uttalats vid frågans pröfning i högsta instans. Till

aflägsnande af tvekan i sådant hänseende och då det för iakttagande

af kronans rätt i djdika fall synes önskvärd!, att nämnda befogenhet

tillkommer advokatfiskalen, har utskottet ansett en bestämmelse i sådant

syfte böra stadgas samt hemställer förty,

3:o) att Riksdagen måtte besluta, att 26 § i kongl.

förordningen angående stämpelafgiften skall erhålla

följande förändrade lydelse:

»Vill någon — — — — ---— — — — —

— — —--— — — lyder. Part som ej nöjes

åt ko fr ättens beslut, så och advokatfiskalen i ho fr ätten,

der han finner sådant nödigt för bevarande af kronans

rätt, eqa mot beslutet fullfölja talan genom besvär, hvilka

skola till Konungen ingifvas inom hälften aj den tid,

som i 30 kap. 9 § rättegångsbalken stadgas; skolande

enskild part dervid fullgöra hvad uti 18 § af samma

kapitel finnes föreskrifvet.''»

Stockholm den 13 mars 1899.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Herrar grefve Hamilton och Bergendalil hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i den slutliga behandlingen inom utskottet af

de i detta memorial omförmälda frågor.

STOCKHOLM. P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:33 Skrifvelse till Konungen, rörande vissa ändringar i bestämmelserna angående stämpelafgiften. a1 i texten