Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 16

1899-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:16, Lagutskottets Utlåtande N:o 16

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

5

N:o 16.

Ant. till Rik sd. kansli den 17 febr. 1899, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till

Kongl. Maj.t angående ändring af 7 § i förordningen

om kyrkostämma m. m.

Andra Kammaren har till lagutskottet hänvisat en af herr A. T.

Pettersson i Osterhauinge inom nämnda kammare väckt motion, n:o 63,

af följande lydelse:

»I § 6 af kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrko- och

skolråd af den 21 mars 1862 föreskrifves, att »vid omröstningen följes

på landet hvad för kommunalstämma och i stad hvad för allmän rådstuga

stadgadt är i afseende på röstberäkning samt rösträtts utöfning

och öfverlåtande på annan person». På denna röstgrund är beskattningen

byggd, hvilket framgår af innehållet i § 35, som har följande lydelse:

»De avgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola utom i de fall,

för hvilka annorlunda är i lag och författning stadgadt, utgå efter den

för rösträtt i kyrkostämma bestämda grund».

. Detta stadgande är klart och tydligt samt lätt att tillämpa på

hvarje särskild kyrkoförsamling, men annorlunda förhåller det sig, der

två eller flera sådana äro förenade, som hafva gemensamma kyrkliga

angelägenheter att afgöra och gemensamma behof att genom utdebitering

fylla, och der röstgrunden är olika, såsom förhållandet är i stad och

på land.

I afseende härpå innehåller § 7 i nyssnämnda kongl. förordning

följande föreskrift: »Der städs- och landsförsamling eller delar deraf

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

äro i kyrkligt afseende förenade, ega de att på kyrkostämma gemensamt

öfverlägga och besluta om uppgörande af ett på denna förordning

grundadt förslag rörande den blifvande röstgrunden, och skall vid denna

uppgörelse den röstgrund följas, som dittills för gemensamma kyrkliga

angelägenheter varit gällande. Detta förslag skall underställas Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes pröfning, börande Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

innan fastställelse meddelas, inhemta domkapitlets utlåtande».

Det tillkommer sålunda den gemensamma kyrkostämman enligt

denna förordning att uppgöra ett på densamma grundadt förslag till

röstgrund, hvilket sedermera underställes Konungens befallningshafvandes

pröfning för stadfästelses vinnande.

Sådana mer eller mindre godtyckliga förslag beträffande röstgrunden

och fördelningen af utgifterna hafva efter denna förordnings

tillkomst blifvit uppgjorda, hvilka, om de också vid tiden för deras

fastställande kunde hafva synts vederbörande billiga och rättvisa, dock

varit grundade på sådana förhållanden, som varit underkastade vexling

och med tiden föranledt till verkliga missförhållanden, ja, rena orimligheter.

Man må derför icke förundra sig öfver att de, som kommit i sämre

läge, gjort åtskilliga försök att åstadkomma ändringar i de faststälda rösträtts-

och fördelningsgrunderna, försök, som merendels hafva strandat

på den bestämmelsen i ofvannämnda paragraf, att vid omröstningen

om ett sådant ändringsförslag »den röstgrund skall följas, som dittills

varit gällande i kyrkliga angelägenheter», hvarvid de, som suttit inne

med fördelen, icke hafva godvilligt velat lemna den ifrån sig, hvaraf

följden blifvit upprepade besvär och klagomål, ärendets återförvisande

till ny behandling förutom allt annat obehag. Det torde derför vara

tid på att något göres för att öfverflytta frågan från godtycklighetens

och röstväldets lösa mark till lagbundenhetens och rättvisans fasta

grund, der den svagare parten kan utfå sin rätt utan att derför behöfva

underkasta sig långvariga och kostsamma processer.

Svårigheter komma visserligen att möta för uppgörande af sådana

allmängiltiga bestämmelser, som öfverallt kunna tillämpas, hvarför i

hvarje fall en lagstiftning härutinnan bör föregås af en grundligare

och mera omfattande utredning, än hvad en enskild motionär kan

förebringa. Så mycket torde dock böra påpekas, att i flere af dessa

överenskommelser är bevillningen lagd till grund för så val röstberäkningen

som beskattningen, så att en röst i staden gäller lika med

tio fyrkar på landet och hvardera parten deltager i de å gemensam

kyrkostämma beslutade afgifter i förhållande till totalbeloppet af den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

Benast faststälda bevillningen, men äfven härutinnan torde åtskilliga

modifikationer vara af nöden, särskildt beträffande reducering af rösträtten

på landet i likhet med den reduktion, som eger rum i stad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till lag om ändrad lydelse af § 7 i kongl. förordningen

om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd af den 21 mars 1862 i syfte

att erhålla eu i lag stadgad grund för rösträtten mellan stad och land,

afsedd att gälla der stads- och landsförsamling eller delar deraf äro i

kyrkligt afseende förenade.»

I sammanhang med förenämnda motion har utskottet till behandling

förehaft en äfvenledes inom Andra Kammaren af herr P. Åndreasson

afgifven, till utskottet hänvisad motion, n:o 187, deri hemställes, att

Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t ville anhålla, det täcktes Kongl.

Maj:t i fråga om § 7 af kyrkostämmoförordningen till Riksdagen inkomma

med förslag om den ändring, att stads- och landsförsamlings

medlemmar måtte erhålla rösträtt i förhållande till de utskylder till

presterskapets aflöning, som hvardera erlägga.

Till stöd för detta förslag anför motionären, hurusom det vid

gemensam kyrkostämma, i och för åstadkommande af sådan uppgörelse,

hvarom i kyrkostämmoförordningens 7 § är fråga, oftast föranledt

mycket störa tvistigheter och betydlig tidsutdrägt, då man sökt

vinna enighet emellan de enskilda församlingarnes ledamöter, och detta

i följd af den obestämda röstgrunden, hvarför det syntes vara af behofvet

påkalladt, att en ändring uti ifrågavarande afseende komme

till stånd.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om olämpligheten af

den i kyrkostämmoförordningens 7 § meddelade föreskrift, att stadsoch

landsförsamlingar eller delar deraf, som äro i kyrkligt afseende

förenade, sjelfve ega att besluta om den röstgrund, som för de gemensamma

kyrkliga angelägenheternas afgörande skall vara gällande.

Erfarenheten vittnar nogsamt såväl om svårigheten i många fall att

få ett dylikt beslut till stånd som ock om det missnöje, hvilket ofta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

inom den ena eller andra församlingsdelen råder öfver den röstgrund,

som i sådan ordning blifvit bestämd.

Lika med motionärerna anser utskottet det fördenskull vara oneklig!

att erhålla en i lag stadgad röstgrund, som för ifrågavarande fall

skulle vara tillämplig. Att i frågans nuvarande stadium yttra sig

rörande beskaffenheten af en sådan röstgrund finner utskottet emellertid

ej vara tillrådligt; herr Andreassons härutinnan framstälda förslag, att

stads- och landsförsamlingens medlemmar skulle erhålla rösträtt i förhållande

till de utskylder till presterskapet, som hvardera erlägger,

torde lämpligast komma under ompröfning vid den utredning i frågan,

hvarom utskottet anser Riksdagen böra hos Kongl. Maj:t anhålla.

Under åberopande af det ofvan sagda och hvad motionärerna i

öfrigtfanfört, får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herrar Petterssons

och Andreassons förevarande motioner, ville i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t,

efter verkstäld utredning, låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådan ändring af § 7 i

kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862, att derigenom erhålles

en i lag bestämd grund för rösträtten i de fall, då

stads- och landsförsamling eller delar deraf äro i

kyrkligt afseende förenade.

Stockholm den 17 februari 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:53 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändring af § 7 i förordningen om kyrkostämma m. m. s. 15 i texten