Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kongl. Maj;t angående registrering af jemväl andra föreningar än sådana, som hafva ekonomisk verksamhet till sin uppgift. ■ rf*) 7 ''i A j v-f r ... '' ''1 i-fu Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 87, hvilken till lagutskottet hänskjutits, anför herr Waldenström; »

1899-04-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:55, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kongl. Maj;t angående registrering af jemväl andra föreningar än sådana, som hafva ekonomisk verksamhet till sin uppgift. ■ rf*) 7 ''i A j v-f r ... '' ''1 i-fu Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 87, hvilken till lagutskottet hänskjutits, anför herr Waldenström; »

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

1

N:o 55.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1899, kl. 3 e. ra.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kongl.

Maj;t angående registrering af jemväl andra föreningar

än sådana, som hafva ekonomisk verksamhet till sin uppgift.

■ rf*) 7 ''i A j v-f r ... '' ''1 i-fu

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 87, hvilken till

lagutskottet hänskjutits, anför herr Waldenström;

»Genom lagen om registrerade föreningar den 28 juni 1895 hafva

föreningar ‘ för ekonomisk verksamhet fått sina rättsförhållanden ordnade.

Deremot befinna sig föreningar af annan art i samma osäkra ställning

som förut. I vårt land finnas välgörenhetsföreningar, vetenskapliga föreningar,

missionsföreningar och andra i mycket stort antal. Många af

dem ega fastigheter och andra tillgångar, ofta till ganska högt belopp.

Ensamt missionshusens antal lärer uppgå till omkring 1,500, säkerligen

representerande ett kapitalvärde af, tio millioner kronor. Naturligtvis

motsvaras ock tillgångarna hos de flesta föreningar till ej obetydlig del af

skulder. Detta allt gör, att de hafva fullt ut lika stort behof, som de

ekonomiska föreningarna, af laglig befogenhet »att förvärfva rättigheter»

samt »ikläda sig skyldigheter», äfvensom »att inför domstol eller annan

myndighet söka, kära eller svara», och det torde få betraktas såsom ett

förbiseende, att denna befogenhet icke blifvit dem tillförsäkrad genom

lagen om registrerade föreningar.

Till belysning af den närvarande ställningen i detta afseende

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 7 Sami. 34 Hiift. (N:o 55). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

bifogar jag bär ett högsta domstolens utslag den 12 maj 1898, hvarigenom

eu missionsförening förvägrats lagfart å en genom köp förvärfvad lägenhet.

På grund häraf tillåter jag mig föreslå, att Riksdagen i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhåller, att Kongl. Maj:t må låta utarbeta samt för

Riksdagen snarast möjligt framlägga förslag till sådan ändring i eller

tillägg till Lag om registrerade föreningar den 28 juni 1895, att samma

rättigheter, som enligt denna lag tillkommer föreningar för ekonomisk

verksamhet, må tillförsäkras äfven föreningar af annan art.»

Uti en likaledes inom Andra Kammaren afgifven och till lagutskottet

hänvisad motion, n:o 153, hemställer herr O. G. Eklund i Stockholm,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t

ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser,

enligt hvilka föreningar för filantropisk, ideel eller annan dermed

jemförlig verksamhet må kunna, om de så önska, varda registrerade.

Till stöd för motionen anföres:

»Genom lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

af den 28 juni 1895 ha statsmagterna funnit lämpligt att göra den begränsning

i det fria föreningsväsendet, att förening för ekonomisk verksamhet

må registreras, innan den kan lagenligt bedrifva sin verksamhet.

Denna registreringsskyldighet är visserligen en inskränkning i föreningsväsendet,

men den medför också stora fördelar för föreningarna sjelfva

och deras medlemmar. En registrerad förening måste ega stadgar, som

ur formel juridisk synpunkt äro korrekta, hvilket vid uppstående af förvecklingar

af olika slag kan hafva ganska stor betydelse. Föreningens

erkännande såsom juridisk person är odisputabel, och någon tvekan om

hvem eller hvilka, som ega att föra talan för föreningen, kan ej ifrågakomma.

Medlemmarnes rättsställning till föreningen och dennas till medlemmarne

är i flera väsentliga afseenden bestämd.

Men det är blott föreningar för ekonomisk verksamhet, med syfte

att åt medlemmame anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter eller att

afsätta alster af medlemmarnes verksamhet eller att bereda bostäder åt

medlemmarne eller att på annat dermed jemförlig! sätt främja medlemmarnes

intressen, Indika, enligt lagens § 1, kunna erhålla registrering

och komma i åtnjutande af den klara juridiska position, som registreringen

erbjuder.

Andra föreningar deremot, sådana för filantropisk, ideel eller annan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

dermed jemförlig verksamhet, kunna icke erhålla registrering, för så vida

de icke med sin verksamhet söka förknippa något ekonomiskt syfte,

hvilket vid registreringens begärande skall framskjutas såsom det egentliga

syftemålet, ehuru det faktiskt blott är tillkommet för att få registreringsrätt.

Enligt min uppfattning vore det ur många synpunkter önskligt,

om äfven nyss omnämnda föreningar kunde, om de så önskade, blifva

registrerade och derigenom undanrödja all tvekan om, huruvida de skola

anses vara juridiska personer och hvilka som skola föra deras talan.

Äfven föreningar med filantropiskt eller ideelt syfte kunna ha ganska

stor ekonomisk verksamhet, fastän af hel annan art än den, som uppenbarligen

afses i § 1 af lag om registrerade föreningar. De uppbära, om

ej insatser, dock års- eller qvartalsafgifter af sina medlemmar, de behöfva

samlingshus och bygga sådana åt sig, de kunna komma i affärsförbindelser,

enär de för sin verksamhet behöfva olika slag af liandtverkeriernas eller

industriens alster; de utgifva tidningar och böcker m. m. Det finnes

sådana föreningar, som omfatta hela landet och räkna sina medlemmar i

flera tiotusental och ha många underafdelningar. De besitta fast egendom

och röra sig med ganska stora penningsummor, till stor del uppburna

i form af årsafgifter från medlemmarne. Jag tänker särskildt på

nykterhets- och missionsföreningar. Men äfven andra lika omfattande

föreningar finnas. Det måste ur samhällssynpunkt vara önskvärdt, att

dessa föreningars tillvaro juridiskt erkännes. Då någon annan inskränkning

i föreningsrätten än den, som lagen af den 28 juni 1895 innehåller,

icke finnes, torde föreningar i allmänhet vara af svensk lag erkända såsom

i viss mån juridiska personer med rätt att besitta fast egendom och

kära och svalka inför domstol. Men då dessa föreningar icke kunna varda

registrerade, egna de ofta nog icke tillbörlig omsorg åt sina stadgars rent

formelt juridiska innehåll, hvarigenom det ofta händer, att dessa stadgar,

när de vid möjligen inträffade rättsärenden inför domstol behöfva företes,

icke tydligt och klart ge vid handen, hvad eu domstol i allra främsta

rummet vill finna deri. På grund häraf uppstå förvecklingar och svårigheter,

som icke ens en sekund skulle behöfva upptaga domstolens tid,

om föreningen vore registrerad. Efter utfärdande af lagen angående

föreningar för ekonomisk verksamhet ha för (ifrigt olika uppfattningar

gjort sig gällande vid olika domstolar i fråga om filantropiskt eller ideelt

verkande förenings rätt att besitta fast egendom, kära och svara.

Genom sjukkasselagen den 30 oktober 1891 ha statsmagterna gifvit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

rätt åt sjukkassor att varda registrerade. De registrerade kassorna erhålla

dertill statsunderstöd. Den frivilliga registreringen är således icke främmande

för svensk lagstiftning. I flere andra länder kunna eller skola äfven

föreningar med filantropisk verksamhet registreras.

Registreringsrätten kan icke anses vara en inskränkning i föreningsväsendet.

Men den skulle bereda äfven föreningar i allmänhet möjlighet

att skaffa sig en oomtvistad juridisk tillvaro och få sina stadgar affattade

enligt laga former, hvilket alldeles gifvet vore en stor fördel så väl för

föreningen sjelf som för dess medlemmar, äfvensom för personer, som med

föreningen hade affärsförbindelser. Dertill skulle registreringsrätten, som

helt säkert komme att lifligt tagas i anspråk af föreningarna, bereda

möjlighet till åstadkommande af en statistik öfver den i vår tid så omfattande

föreningsverksamheten, i fall de registrerade föreningarna ålades

skyldighet — om så kan anses lämpligt — att årligen lemna registreringsmyndigheten

redogörelse för deras verksamhet.

De bestämmelser, enligt hvilka sådan registrering skulle kunna ega

rum, torde i det närmaste kunna sammanfalla med lag om sjukkassor

af den 30 oktober 1891.

Jag tillåter mig här att med ledning af nämnda lag göra ett

utkast till sådana bestämmelser.

1 §. Föreningar för filantropisk, ideel eller annan dermed jemförlig

verksamhet, hvilka ega minst 25 medlemmar, kunna, om de i enlighet

med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, varda, på sätt bär

nedan sägs, registrerade.

2 §. Ansökan om registrering göres af föreningens styrelse å

landet, hvartill i denna lag jemväl hänföres stad, lydande under landsrätt,

hos Konungens befallningshafvande, i Stockholm hos öfverståthållareembetet

samt i rikets öfriga städer hos magistraten.

Ansökan, hvilken må till registreringsmyndigket insändas i betaldt

bref med allmänna posten, skall åtföljas af två till rigtigheten styrkta

exemplar af föreningens stadgar samt af protokoll vid det sammanträde,

der stadgarna antagits och styrelsen blifvit utsedd.

3 §. Finner registreringsmyndigheten föreningens stadgar icke stå

i strid med föreskrifterna i denna lag eller annan lag eller författning,

varder föreningen hos myndigheten registrerad.

Kungörelse derom skall genom registreringsmyndighetens försorg införas

i allmänna tidningarna samt tidning i orten, och skall det ena

exemplaret af stadgarna, försedt med bevis om registreringen, jemte under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

5

rättelse om hvad enligt denna lag åligger registrerad förening, ofördröjligen

med allmänna posten öfversändas till föreningens styrelse.

Vägras registrering, skall underrättelse om detta beslut och om

skälen derför på enahanda sätt tillställas styrelsen.

4 §. Styrelsen för registrerad förening skall bestå af svenska

undersåtar och utgöras af minst tre personer.

5 §. Eegistrerad förenings stadgar skola angifva:

a) föreningens benämning, så att den skiljer sig från andra föreningar

;

b) ändamålet med föreningens verksamhet;

c) vilkoren för inträde i och afgifterna till föreningen;

d) i hvilka fall medlem må uteslutas ur föreningen och påföljden

deraf;

e) huru föreningens angelägenheter skola handhafvas, styrelsens

ansvarighet, huru styrelsen skall utses och hvarest den skall hafva

sitt säte;

f) huru ändring i föreningens stadgar må af medlemmarne beslutas;

samt

g) huru och i hvilka fall föreningen må upplösas, och huru de

medel skola användas, hvilka härvid kunna återstå, sedan föreningens

förbindelser blifvit fullgjorda.

6 §. Vidtages ändring i registrerad förenings stadgar, skall sådan

ofördröjligen hos registreringsmyndigheten anmälas.

Beslutad ändring eger icke giltighet, med mindre registreringsmyndigheten

förklarat den icke stå i strid med denna lag eller annan

lag eller författning.

Eegistreringsmyndighetens beslut i fråga, som i denna § afses,

skall tillställas föreningens styrelse i enahanda ordning, som i § 3 är

stadgad.

7 §. Eegistrerad förenings räkenskaper och styrelsens förvaltning

skola årligen granskas af minst två å allmän sammankomst med föreningens

medlemmar utsedde revisorer.

8 §. Det åligger styrelsen för registrerad förening att eu gång

årligen, inom tid, som registreringsmyndigheten bestämmer, till myndigheten

lemna uppgifter angående föreningens verksamhet föregående år,

äfvensom att sända ett exemplar i tryck eller afskrift af senaste revisionsberättelsen

samt uppgifva namn och adress å styrelsens ledamöter.

9 §. Eegistrerad förening kan förvärfva rättigheter och ikläda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära

och svara.

Föreningen lyder under allmän underrätt i den ort, der styrelsen

har sitt säte; och eger styrelsen att å dess vägnar tala och svara.

För föreningens förbindelser äro styrelsens ledamöter och föreningens

medlemmar icke personligen ansvarige, derest de sig ej dertill särskild!

utfåst.

Upplöses förening, må årsstämning å dess borgenärer sökas.

10 §. Fullgöras icke, oaktadt derom erhållen påminnelse, de

skyldigheter, hvilka enligt denna lag åligga registrerad förening, eger

registreringsmyndigheten besluta, att föreningens egenskap af registrerad

förening skall upphöra.

Underrättelse om detta beslut och om skälen derför skall med

allmänna posten ofördröjligen afsändas till föreningens styrelse.

Sedan beslutet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, blifvit

faststäldt, skall kungörelse om beslutet genom registreringsmyndighetens

försorg införas i allmänna tidningarna och tidning i orten.

11 §. Beslut om upplösning af registrerad förening skall anmälas

hos registreringsmyndigheten samt genom dess försorg kungöras i

enahanda ordning, som i 10 § sägs.

I förhållande till tredje man eger dylikt beslut ej giltighet, förrän

kungörelse egt rum.

12 §. Den, som är missnöjd med registreringsmyndighetens beslut

i fråga, som i 3, 6 eller 10 §§ omförmäles, eger att vid talans förlust

sist innan kl. 12 å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra

besvär hos Konungens befallningshafvande, om beslutet meddelats af

magistrat, och hos Konungen mot öfverståthållareembetets eller Konungens

befallningshafvandes beslut.

16 §. Registreringsafgift utgår med — — — — — — — —.

I sistberörda motion har herr Styrlander instämt.

Utskottet finner förevarande motioners syfte förtjena beaktande.

Med den stora utsträckning, föreningsväsendet erhållit i vårt land, blir

det ett mer och mer känbart behof att erhålla laglig reglering af jemväl

sådana föreningar, hvilka icke bedrifva verksamhet af den beskaffenhet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet» Utlutande N:o 55. 7

att de falla in under bestämmelserna i lagen angående registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet af den 28 juni 1895. Många föreningar

för hufvudsakligen ideell ändamål ega ansenlig lös och fast egendom

samt komma på mångahanda sätt i beröring med det ekonomiska lifvets

förhållanden, och visa sig härvid ständiga olägenheter af bristen på lagbestämmelser

angående deras rätt att ingå aftal eller uppträda såsom

parter inför domstolar och andra myndigheter.

Särskild! på sista tiden hafva sådana olägenheter framträdt.

Medan ännu förenings väsendet så godt som fullständigt saknade rättslig

reglering, torde man i allmänhet icke hafva ifrågasatt annat, än att

förening, i hvilken personer sammanslutit sig för ett gemensamt förnuftigt

syfte, utgjorde en juridisk person med den rättsliga kapacitet, som

i brist på lagstadganden borde anses enligt sakens natur tillkomma densamma.

Men efter det genom ofvanberörda lag af den 28 juni 1895

bestämmelser meddelats angående registrering af vissa ekonomiska föreningar

och de med sådan åtgärd förbundna rättsverkningar, har såväl

hos domstolarne som bland allmänheten tvekan gjort sig gällande, huruvida

den omständigheten, att rättskapacitet uttryckligt tillerkänts de

registrerade föreningarne, finge anses innebära, att andra föreningar vore

derifrån uteslutna. Bigtigheten af en dylik lagtolkning kan visserligen

ifrågasättas, men den osäkerhet, som i allt fall förefinnes på detta område,

synes utskottet vara af beskaffenhet att förtjena de lagstiftande

myndigheternas beaktande.

Osäkerheten i fråga om föreningars rättsliga natur sträcker sig

äfven till deras inre förhållanden. Utskottet vill i sådant hänseende

erinra, hurusom spörsmålet, i hvilken förän rättsgiltiga beslut i föreningars

angelägenheter skola fattas, mången gång föranledt svårigheter, särskild!

då fråga varit om afyttrande af förening tillhörig fastighet, Lagstiftningens

ingripande jemväl på detta område torde sålunda kunna anses

af behofvet påkalladt.

Utan att för närvarande uttala sig om den närmare beskaffenheten

af den ifrågasatta lagstiftningen, vill utskottet allenast betona önskvärdheten

deraf, att, på samma gång reda och säkerhet åstadkommes inom

föreningsväsendet, skälig hänsyn tages till bevarande af den frihet, som

utgör en förutsättning för utvecklingens ostörda fortgång på detta område.

Eu så genomgripande lagstiftning som den, hvilken införts i fråga om

vissa slag af ekonomiska föreningar, torde sålunda knappast vara lämplig

för föreningar i allmänhet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 55.

I detta sammanhang torde förtjena nämnas, att ungefär enahanda

behof af klarhet, säkerhet och reda i förekommande rättsförhållanden,

hvilket i fråga om föreningar synes utskottet höra leda till lagstiftning

i ämnet, jemväl kunna, åtminstone i viss mån, göra sig gällande för

anstalter, stiftelser och andra dylika juridiska personer af mångskiftande

beskaffenhet och stor ekonomisk betydelse.

Under åberopande af det anförda, hemställer utskottet alltså,

att Eiksdagen, i anledning af förevarande motioner,

ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för Eiksdagen framlägga

förslag till lagbestämmelser, hvarigenom den rättsliga

ställning, hvilken kan pröfvas böra tillkomma annan

förening än sådan, som har ekonomisk verksamhet

till sin uppgift, måtte lämpligen regleras.

Stockholm den 28 april 1899.

På lagutskottets vägnar:

CAEL B. HASSELEOT.

örn! .i‘>c un

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:101 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående registrering af jemväl andra föreningar än sådana, som hafva ekonomisk verksamhet till sin upp s. 7 i texten