Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Memorial N:o 62

1899-05-04 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1899:62, Lagutskottets Memorial N:o 62

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 62.

1

N:o 62.

Anis. till Riksd. kansli den 4 maj 1899, kl. 11 f. m.

Memorial, i anledning af ej mindre äterremiss från Första

Kammaren af vissa delar af det i lagutskottets utlåtande

n:o 51 framlagda förslag till lag angående ändrad

lydelse af 11 kap. rättegångsbalken, än äfven kamrarnes

skiljaktiga beslut beträffande samma förslag.

, 1 ut}“t®nde ö:o 51, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med

torslag till lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken,

till lag angående påföljd i vissa fall af parts uteblifvande i brottmål,

till lag om ändrad lydelse af 5 och 6 §§ i förordningen angående

ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17

maj 1.872 till lag angående ändrad lydelse af 17 § i lagen om handelsbolag

och enkla bolag den 28 juni 1895, till lag angående ändrad

lydelse af 41 §i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895 samt till lag

angående andrad lydelse af 24 § i lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895, hemstälde lagutskottet,

att . Riksdagen, under förklarande att Kong], Maj:ts ifrågavarande proposition

ej kunde i oförändradt skick godkännas, ville för sin del

antaga

l.o) lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken;

brottmål* ^''gående påföljd i vissa fall af parts uteblifvande i

Bill. till Likså. Prot. 1899. 7 Sami. 39 Höft. (N:o 62).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Memorial N:o 62.

3:o) lag om ändrad lydelse af 5 och 6 §§ i förordningen angående

ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17

maj 1872;

4:o) lag angående ändrad lydelse af 17 § i lagen om handelsbolag

och enkla bolag den 28 juni 1895;

5:o) lag angående ändrad lydelse af 41 § i lagen om aktiebolag

den 28 juni 1895; och

6:o) lag angående ändrad lydelse af 24 § i lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895,

samtliga af den lydelse, utskottets utlåtande utvisade.

Enligt utskottet tillkandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne

sammanstämmande godkänt de under 3:o), 4:o), 5:o) och 6:o) upptagna

lagförslagen äfvensom 1, 3, 7, 8, 11,-13—19 §§ samt kapitelöfverskriften,

slutmeningen, ingressen och rubriken åt det utaf utskottet

framlagda förslag till lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken.

Beträffande 20—30 §§ af sistnämnda förslag hafva desamma

äfvenledes vunnit båda kamrarnes godkännande med undantag

af nummerbeteckningen å paragraferna, hvilken af Andra Kammaren

ändrats till följd af kammarens beslut att mellan 19 och 20 §§ i utskottets

förslag upptaga 20 § af motsvarande förslag i Kongl. Maj:ts

proposition. 2 § af utskottets omförmälda förslag har af Första Kammaren

godkänts med uteslutande af sista stycket, medan Andra Kammaren

godkänt deu af Kongl. Maj:t föreslagna lydelsen af paragrafen.

4, 5 och 6 §§ hafva af Första Kammaren godkänts, hvaremot

Andra Kammaren antagit den lydelse af ifrågavarande paragrafer, som

af Kongl. Maj:t föreslagits.

I fråga om 9 och 10 §§ hafva kamrarne sammanstämmande beslutit

godkänna desamma med de ändringar, att. i 9 §:s första stycke

femte raden nedifrån i utskottets tryckta utlåtande uteslutits orden

»någon af», och att de i 10 § i 8 och 17 raderna uppifrån förekommande

orden »någon af» likaledes utgått.

12 § har af Första Kammaren godkänts, medan Andra Kammaren

antagit den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelsen af paragrafen.

31 och 32 §§ hafva af Andra Kammaren godkänts med iakttagande

af förändrad nummerbeteckning, hvaremot Första Kammaren

återförvisat paragraferna till utskottet.

I stället för 33 § i utskottets förslag hafva båda kamrarne sammanstämmande

godkänt de två särskilda med 33 och 34 betecknade

paragrafer, som föreslagits af herr Hasselrot i hans vid utskottets

utlåtande fogade reservation.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Memorial N:o 62.

34 § har af Första Kammaren godkänts, hvaremot Andra Kammaren

godkänt densamma med den lydelse, som 35 § i Kongl. Maj:ts

förslag innehåller, och med iakttagande af den förändrade nummerbeteckning,

som åt kammarens beslut beträffande föregående parae-rafer

blifvit en följd.

Båda kamrarne hafva sammanstämmande godkänt 36 § af Kongl.

Maj:ts förslag i ämnet.

35 § i utskottets förslag har af Andra Kammaren godkänts med

iakttagande af förändrad nummerbeteckning; Första Kammaren åter har

godkänt densamma med den ändring, att meningen »Fjerdingsman vare

ock stämniugsman utan särskildt uppdrag, så ock nämndeman och

förutvarande nämndeman, om han det sig åtager» utbytts mot »Nämndeman

vare ock stämningsman utan särskildt förordnande, om han det

sig åtager».

36 § i utskottets förslag har likaledes af Andra Kammaren godkänts

med iakttagande af förändrad nummerbeteckning, medan Första

Kammaren godkänt densamma med uteslutande af sista punkten.

I fråga om stadgandet om upphäfvandet m. m. af vissa gällande

bestämmelser har Kongl. Maj:ts förslag i ämnet vunnit båda kamrarnes

godkännande.

Beträffande det under 2:o) i utskottets hemställan upptagna lagförslaget,

hafva båda kamrarne sammanstämmande antagit det förslag

till lag angående påföljd i vissa fall af parts uteblifvande i brottmål,

som innefattades i herr Hasselrots vid utlåtandet fogade reservation.

Utskottets i utlåtandet gjorda hemställan har af hvardera kam,

maren förklarats besvarad genom dess vid föredragning af de särskilda

lagförslagen fattade beslut.

Slutligen hafva kamrarne beslutit, Första Kammaren, att, för den

händelse lagförslagen eller något af dem i vissa delar komme att af

den ena eller andra kammaren återförvisas, utskottet skulle lemnas

öppen rätt att, vid ärendets förnyade behandling, i afseende på de bestämmelser,

hvilka blifvit med eller utan ändring godkända, föreslå

sådana jemkningar, som af ifrågasatta förändringar i återförvisade delar

kunde föranledas, samt att i afseende å paragrafernas nummerbeteckning

utskottet egdo vidtaga sådana ändringar, hvartill kamrarnes beslut kunde

gifva anledning; och Andra Kammaren, att, derest någon eller några

af lagförslagens paragrafer blefve till utskottets förnyade behandlingåterförvisade,

utskottet skulle ega rätt att jemväl i andra paragrafer,

som med de återremitterade egde sammanhang, föreslå ändringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Memorial N:o 63.

Första Kammarens beslut att återremittera 31 § i utskottets förslag

berodde, att döma af den vid frågans behandling förda diskussionen,

derpå, att den föreslagna lydelsen ej ansågs så tydligt som önskvärd!

vore utmärka, huruvida de i paragrafen gifna reglerna om genstämning

vore tillämpliga å hvarje fall, då svaranden ville under rättegångens

lopp väcka anspråk mot käranden, eller desamma endast afsåge sådan

stämnings uttagande till första rättegångstillfället. Tillika uttalades

önskvärdheten deraf, att paragrafens tillämplighet uttryckligen begränsades

till sist angifna fall. Då utskottet finner de framstälda erinringarna

mot formuleringens otydlighet ega berättigaude och utskottet äfvenledes

har den åsigten, att genstämning i den uti paragrafen åsyftade

bemärkelse endast bör få uttagas till törsta rättegångstillfället, bär

utskottet underkastat paragrafen i fråga häraf föranledd omredigering.

Beträffande återremissen af 32 §, häntydde den i ämnet förda

diskussionen på en hos Första Kammaren befintlig tvekan om lämpligheten

att, på sätt uti paragrafen ifrågasattes, såsom allmän regel stadga,

att stämning, oaktadt densamma ej vore i rätt tid delgifven, fortfarande

skulle ega giltighet, och uttalades'' anslutning till den i herr Hasselrots

reservation framstälda tanken, att stämningen i angifna fall skulle ega

giltighet endast för så vidt svaranden, oaktadt den för korta stämningstiden,

inginge i svaromål eller i fråga om genstämning rätten pröfvade,

att de båda stämningsmålen ändock skulle följas åt.

Utskottet vill emellertid erinra derom, att den förändring i anseende

till påföljden af underlåtenhet att iakttaga de stadgade stämningstiderna,

som Kongl. Maj:t föreslagit och utskottet ansett lämplig, kan

anses hafva sin grund uti Riksdagens egen uttalade önskan. I den

skrifvelse af den 13 maj 1896, som närmast föranledt ifrågavarande

proposition, åberopade nemligen Riksdagen ett af justitieombudsmannen

citeradt uttalande af nya lagberedningen, deri framhölls den oskäliga

strängheten mot käranden af gällande stadgande, att uttagen stämning

vore ogill, om den ej tillstäldes svaranden inom den i lag fiireskrifna

tiden, och uttalades den åsigt i frågan, som uti Kongl. Maj:ts förslag

kommit till uttryck.

Vid sådant förhållande» synes utskottet anledning saknas att uti

den återförvisade 32 §, som af Andra Kammaren godkänts, ifrågasätta

någon förändring.

Hvad sedermera vidkommer de paragrafer uti förslaget, rörande

hvilka kamrarne stannat i skiljaktiga beslut, har utskottet i fråga om

2 och 4 §§ ansett Andra Kammaren böra biträda Första Kammarens

beslut. Den skiljaktighet, som mellan kamrarnes beslut härutinnan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Memorial N:o 62.

förefinnes, är af allenast formel natur och, efter utskottets uppfattning,

är den af Första Kammaren antagna lydelsen mera tillfredsställande

än den af Andra Kammaren godkända,

Angående 5 § beteckna kamrarnes beslut saklig skiljaktighet

dels i fråga om formen för stämningsansökning, dels ock i fråga om

dess innehåll. Hvad beträffar ansökningens form, skulle enligt den af

Andra Kammaren antagna lydelsen dylik ansökning få göras antingen

skriftligen eller muntligen, medan efter Första Kammarens beslut rätt

till muntlig stämningsansökning vore inskränkt till de fall, då kärande,

som vore medellös, förklarade sig ej kunna ansökningen uppsätta.

Beträffande stämningsansökningens innehåll har Andra Kammaren

beslutit, att deri skall upptagas hvad käranden »i målet påstår och

grunden derför», under det att Första Kammaren godkänt utskottets

förslag, att deri skulle upptagas »domstolen, svaranden och saken».

På de af utskottet i dess förra utlåtande anförda skäl anser

utskottet Första Kammarens sist omförmälda beslut vara att föredraga

och finner sig således böra förorda, att Andra Kammaren härutinnan

biträder hvad Första Kammaren beslutit.

I fråga åter om stämningsansöknings form har utskottet ansett

kamrarnes skiljaktiga beslut böra föranleda till förändrad lydelse af

5 § i syfte å ena sidan att tillmötesgå den inom Andra Kammaren

allmänt hysta önskan, att allmänheten bibehålies vid den rätt att muntligen

göra ansökan om stämning, som enligt nuvarande lags lydelse

tillkommer densamma, å andra sidan att i möjligaste mån förebygga

brytande af den praxis, som hittills utbildat sig och enligt hvilken

stämningsansökningar i regel gifves skriftlig affattning.

Utskottet har trott sig kunna nå detta mål genom att ur paragrafen

utesluta bestämmelserna om formen för stämningsansökning och

sålunda öfverlåta åt den praktiska tillämpningen att, i likhet med hvad

nu är fallet, härutinnan reglera förhållandena.

Allmänheten kommer då ej att i någon mån lida inskränkning

uti sin efter nu gällande lag tillkommande rätt att efter omständigheterna

pröfva, hvilken form för stämningsansökning är för hvarje

särskildt fall den lämpligaste, och å andra sidan har man undvikit

den möjliga risken att genom betonande af rätten till muntlig stämningsansökan

praxis ledes in på afvägar och den muntliga formen för dylik

ansökning kommer till användning i större utsträckning än behofvet

påkallar.

Beträffande 6, 12 och 34 §§ i utskottets förslag äfvensom 20 §

i Kongl. Maj:ts förslag anser utskottet Andra Kammaren böra från
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Memorial N:o 62.

träda sina beslut och biträda Första Kammarens derutinnan fattade

beslut.

Hvad 6 och 34 §§ angår, utgör denna utskottets ståndpunkt eu

konseqvens af utskottets hemställan om Andra Kammarens godkännande

af Första Kammarens beslut i fråga om stämnings innehåll, och hvad vidkommer

12 § i utskottets och 20 § i Kongl. Maj:ts förslag, har det synts

lämpligt, att Andra Kammaren frånträder sina beslut mot det att Första

Kammaren biträder Andra Kammarens beslut rörande 36 § i utskottets

förslag.

Slutligen har utskottet beträffande So § i utskottets förslag ansett

sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut lämpligen kunna

så åvägabringas, att Första Kammaren biträder Andra Kammarens

beslut i hvad detsamma afser stadgande af skyldighet för fjerdingsman

att vara stämningsman, och att Andra Kammaren frånträder sitt beslut,

att förutvarande nämndeman, om han det sig åtager, må utan särskild!

förordnande vara stämningsman.

Under åberopande af det anförda får utskottet alltså dels i anledning

af återremiss, dels ock i ändamål af sammanjemkning hemställa:

l:o) att Första Kammaren behagade fatta beslut

rörande 31 § i det förslag till lag angående ändrad

lydelse af 11 kap. rättegångsbalken, om hvars antagande

lagutskottet i utlåtande n:o 51 hemstält, och dervid

antaga följande lydelse af berörda paragraf:

31 §.

Vill den, som stämd är, låta stämma käranden

igen i samma sak eller den, som dermed har gemenskap,

ege den som genstämmes åtnjuta hälften af den

stämningstid, som för första stämningen räknas skall,

der han ej eljest, efter ty förut är om stämningstid

stadgadt, är pligtig att å inställelsedagen svara.

2:o) att Första Kammaren behagade fatta beslut

rörande 32 § i ofvan omförmälda lagförslag och dervid

biträda Andra Kammarens beslut att antaga den

af utskottet i dess utlåtande n:o 51 föreslagna lydelsen

af ifrågavarande paragraf;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Memorial N:o 62.

3:6) att Andra Kammaren, under förutsättning

att Första Kammaren bifaller hvad utskottet under

l:o) föreslagit, ville, med frånträdande af sitt förut

fattade beslut beträffande 31 § i ofvannämnda lagförslag,

antaga den lydelse af ifrågavarande paragraf,

som utskottets hemställan under l:o) utvisar;

4:o) att Andra Kammaren ville, med frånträdande

af sina förut fattade beslut beträffande 2, 4, 6, 12 och

34 §§ i omförmälda förslag, biträda de beslut härutinnan,

som Första Kammaren fattat;

5:o) att Andra Kammaren behagade frånträda

sitt förut fattade beslut att godkänna den i Kongl.

Maj:ts förslag upptagna 20 §, hvilken i det af utskottet

framlagda förslaget uteslutits;

6:o) att kamrarne, hvardera med frånträdande

af sina beslut beträffande 5 och 35 §§ i utskottets

ofvannämnda förslag, ville antaga följande lydelse af

berörda paragrafer:

5 §•

Då stämning sökes, gifve käranden upp domstolen

och svaranden samt saken; ege ock säga huru lång

tid han för stämningens delgifning tarfvar.

35 §.

Underrätt förordne vissa män att, då de derom

anlitas, delgifva stämningar och domstolars beslut, så

ock eljest verkställa delgifning af handlingar. Dessa

stämningsmän gånge inför rätten ed, att de redligen

och utan försumlighet skola uträtta de delgifningsärenden,

som åt dem uppdragas. Fjerdingsman vare

utan särskildt förordnande stämningsmän; så ock

nämndeman, der denne åtager sig delgifningsuppdraget.

Förteckning å dem, som äro till stämningsmän

förordnade, skall finnas anslagen å rättens dörr samt

å landet hållas tillgänglig hos lräradshöfdingen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Memorial N:o 62.

7:o) att Första Kammaren, med frånträdande

af sitt beslut beträffande 36 § i utskottets förut omnämnda

förslag, ville biträda Andra Kammarens härutinnan

fattade beslut;

8:o) att Andra Kammaren, med frånträdande af

sina beslut om förändrad nummerbeteckning af vissa

paragrafer uti omförmälda förslag, måtte medgifva utskottet

rätt att i afseende å nummerbeteckningen

vidtaga sådana ändringar, hvartill kamrarnes beslut

kunna gifva anledning.

Slutligen och under förutsättning, att kamrarne bifalla, Första

kammaren hvad utskottet i första, andra, sjette och sjunde punkterna,

och Andra Kammaren hvad utskottet i tredje, fjerde, femte, sjette och

åttonde punkterna här ofvan föreslagit, får utskottet hemställa om

kamrarnes förklarande,

9:o) att Riksdagen, som funnit Kongl. Maj:ts i

frågavarande proposition icke kunna i oförändradt

skick bifallas, för sin del antagit

lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken,

lag angående påföljd i vissa fall af parts

uteblifvande i brottmål, lag om ändrad lydelse af 5

och 6 §§ i förordningen angående ändring i vissa

fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17

maj 1872, lag angående ändrad lydelse af 17 § i

lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni

1895, lag angående ändrad lydelse af 41 § i lagen

om aktiebolag den 28 juni 1895 samt lag angående

ändrad lydelse af 24 § i lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895

af den lydelse, kamrarnes, i anledning af utskottets

hemställan ej mindre i utlåtandet n:o 51 än äfven i

detta memorial, fattade sammanstämmande beslut

utvisa.

Stockholm den 4 maj 1899.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Memorial N:o 62.

9

Reservation

af herr Hasselrot, som med ogillande af motiveringen i viss del,

ansett:

l:o att utskottet i anledning af Första Kammarens återremiss

bort för 32 § i utskottets förslag föreslå följande lydelse:

»Varder ej stämning delgifven på sätt och inom tid förut är

sagdt, vare ogill, der ej den, å hvilken stämning tagits, ändock ingår i

svaromål eller, i fråga om genstämning, som ej inom stadgad tid före

inställelsedagen delgifvits, rätten pröfvar att båda stämningsmålen ändock

skola följas åt.»

2:o att utskottet i sammanjemkningsändamål bort hemställa, att

Andra Kammaren måtte biträda Första Kammarens beslut i fråga om

5 § i utskottets förra förslag,

samt af herrar Fröberg, Almgren, Sandqvist och Hedenstierna, hvilka

instämt i herr Hasselrots reservation.

Bih. till Ritsa. Prof. 1899. 7 Sami 39 Halt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:98 Riksdagens Skrifvelse N:o 98 s. 1 i texten