Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande, äfvensom i ämnet väckta motioner. fl ti ''1:7 twM ■ oli *Ij; i '' -\-y. ''i i ÅklulnMH tv. IH0>''

1899-04-25 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1899:6, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande, äfvensom i ämnet väckta motioner. fl ti ''1:7 twM ■ oli *Ij; i '' -\-y. ''i i ÅklulnMH tv. IH0>''

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

j<»l ii''-- ''; ,

sr ro 6.

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1899, kl. 1 e. m.

... !•;; t-uljdrt-.:/:- Ilo -u :‘l • hhff ma ^uit .1 sf''n

) i\-• ".• * jn tii,\ t i i * ii; f; i;i i i 1 *T tf i

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande, i anledning

af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag

angående fjerdingsmansbestyrets utgörande, äfvensom

i ämnet väckta motioner.

fl ti ''1:7 twM ■ oli *Ij; i '' -\-y. ''i i ÅklulnMH tv. IH0>''

Genom proposition, n:o 2, af den 3 december 1898 har Kongl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver

civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag

angående fjerdingsmansbestyrets utgörande.

Med upphäfvande ej mindre af §§ 1, 2, 3, 4 och 5 af nådiga stadgan

angående fjerdingsman den 1 juni 1850 än äfven af nådiga kungörelserna

den 9 augusti 1851 angående förändring i stadgandena om

skyldigheten till deltagande i fjerdingsmansbestyret och den 20 april 1866

angående förändrad grund för utgörande af fjerdingsmansaflöning, förordnas

som följer:

!!

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

§ 1.

Till biträde för kronobetjeningen skall inom hvarje socken finnas

fjerdingsman.

År socken af större vidd, må två eller flere fjerdingsman, efter pröfning

af Konungens befallningshafvande, derstädes anställas, sedan socknemännen

å kommunalstämma blifvit hörde och kronofogden sig yttrat.

Då, inom samma länsmansdistrikt, smärre socknar angränsa hvarandra,

må, på lika sätt, bestämmas om anställande för två eller flera sådana af

endast en fjerdingsman.

§ 2.

Fjerdingsmansbefattningen är ett menighetsbestyr.

Fjerdingsman utses å kommunalstämma för en tid af minst tre år.

§ 3.

Fjerdingsman skall förses med skälig aflöning, som å kommunalstämma

bestämmes och som skall utgöras efter enahanda grund, som för

kommunalutskylder i allmänhet är eller kan varda föreskrifven.

§ A i '' '' '' I ; ,oil >

Då fjerdingsman blifvit å kommunalstämma utsedd, skall stämmans

ordförande om valet ofördröjligen göra anmälan hos kronofogden i orten;

och ankommer det på kronofogden att pröfva den utsedda personens

lämplighet för befattningen.

Äro två eller flera socknar sammanslagna till ett fjerdigsmansdistrikt

och enas dessa icke i valet af fjerdingsman, eger kronofogden till

fjerdingsman utse den af de valde, han finner dertill lämpligast.

Antagningsbevis för fjerdingsman utfärdas afgiftsfritt af kronofogden.

Hvarje sådan tillsättning låter han i distriktet kungöra.

Ej må någon vara fjerdingsman, som ej uppnått mydig ålder och

råder sig sjelf, är välfrejdad samt gjort sig känd för ordentlighet och

pålitlighet i sitt lefverne.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

§ 6-

Kronofogden har att tillse, att fierdingsmansbefattning varder i

stadgad ordning tillsatt, och eger vid uppkommen ledighet förordna lämplig

person att, på fjerdingsmansdistriktets bekostnad, uppehålla befattningen,

intill dess fjerdingsman varder å kommunalstämma utsedd samt

af kronofogden efter pröfning enligt § 4 godkänd.

Befinnes antagen fjerdingsman under tjenstgöringstidens lopp icke

vidare vara för befattningen lämplig, eger kronofogden skilja honom från

densamma; och göre kronofogden derom anmälan hos kommunalstämman

samt förfara i öfrigt på sätt här ofvan i fråga om uppkommen ledighet

är föreskrifvet.

§ 7.

Närmare bestämmelser angående fjerdingsmän och deras åligganden

meddelas af Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1900, dock att, der vid tiden

för denna lags utfärdande särskilt antagen fjerdingsman finnes för viss

tid anstäld, denne må under denna tid i tjensten qvarstå.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 21 B, har herr J.

Andersson i Tenhult yrkat, att § 3 af ifrågavarande lagförslag måtte erhålla

följande lydelse:

»Fjerdingsman skall förses med aflöning, som å kommunalstämma

betsämrnes och som skall utgöras efter enahanda grund, som lör kommunal

utskylder i allmänhet är eller kan varda föreskrifven. Staten bidrager

med 50 kronor för hvarje fjerdingsman.»

Uti en likaledes inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 218, har

herr N. Andersson i Pettersborg föreslagit, att § 6 måtte få följande förändrade

lydelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1899. 4 Samt. 2 Afd. 5 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- oeh Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

»Kronofogden — — — — — — — —_________

tillsatt, och vid uppkommande ledighet att kommunalnämnden

genast utser lämplig person till att uppehålla befattningen intill

— — — — — —

Befinnes antagen fjerdingsman under tjenstgöringstidens lopp icke sin

tjenst fullgöra, eger kronofogden skilja honom från densamma; och göre

kronofogden — — — — — —

Till stöd för Kong! Maj:ts ifrågavarande framställning har föredragande

departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet, efter anmälan

för Kongl. Maj:t af Riksdagens skrifvelse den 3 maj 1895, deruti Riksdagen

hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till bestämmelser i syfte att fjerdingsmansbestyrets utgörande

omgångsvis mellan hemmanen måtte varda afskaffadt, erinrat,

hurusom nu gällande bestämmelserna i fråga om tillsättande af fjerdingsman

och om skyldigheten att deltaga i fjerdingsmansbestyrets fullgörande

funnes meddelade i nadiga stadgan angående fjerdingsman den 1 juni

1850, nådiga kungörelsen angående förändring i stadgandena om skyldigheten

till deltagande i fjerdingsmansbestyret den 9 augusti 1851 samt

nådiga kungörelsen angående förändrad grund för utgörande af fjerdingsmansaflöning

den 20 april 1866.

Förstberörda stadga irmehölle uti §§ 2 och 3 hufvudbestämmelserna

i ämnet, och hade dessa paragrafer följande lydelse:

»§ 2.

Fjerdingsmansbefattningen är ett menighetsbestyr. Om sättet och

ordningen för utgörandet af detta åliggande må socknemännen inom hvarje

socken eller fjerdingsmansdistrikt å sockenstämma för viss tid öfverenskomma;

börande Kongl. Maj:ts befallningshafvande söka att dylika föreningar,

så vidt möjligt är, befordra. Der sådan förening ej kan tillvägabringas,

kommer med skyldigheten till fjerdingsmansbefattningens bestridande

att tills vidare förhållas på sätt hittills varit stadgadt.

§ 3.

Utöfvas fjerdingsmansbefattningen i tur mellan dem, som enligt förening

eller lag dertill skyldige äro, då skall ombyte årligen ske, der ej

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

annorlunda blifvit särskild! öfverenskommet; och vare den, som ej vill

eller kan sysslandet sjelf utföra, i förra fallet berättigad och i det senare

pligtig att i sitt ställe sätta annan person, som kronofogden pröfvar

dertill lämplig.

Har i sockenstämma beslut fattats, att, i stället för tjenstgöring i

tur, viss person, som dertill finnes benägen, skall, för längre eller kortare

tid, till fjerdingsman antagas, ankomme ock på kronofogden att pröfva

sådan persons lämplighet för befattningen.»

Uti nådiga kungörelsen den 9 augusti 1851 förklarades — jemte det

skyldigheten till deltagande i fjerdingsmansbestyret på visst sätt utsträcktes,

under vilkor att vissa, med bestämd aflöning försedde fjerdingsman

antotres — att, om frälse-, kronoskatte- samt kronohemmansinnehafvare

beslutade, att befattningen borde utöfvas omgångsvis emellan hemmanen,

bestyret fortfarande skulle dem sjelfva ensamt åligga.

Genom nådiga kungörelsen den 20 april 1866 hade slutligen stadgats,

att aflöning till fjerdingsman skulle utgöras efter enahanda grund,

som för koinmunalutskylder i allmänhet vore eller kunde varda föreskrifven.

Beträffande det sätt, på hvilket inom de särskilda kommunerna fjerdingsmansbestyret

faktiskt utgjordes, framginge af de i nu förevarande

ärende inkomna yttrandena, att åtminstone inom Upsala, Södermanlands,

Östergötlands, Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens län numera

icke funnes andra än särskildt anstälda fjerdingsmän, samt att detta bestyr

äfven inom öfriga län syntes bestridas på enahanda sätt, med undantag

dock för Jönköpings, Elfsborgs och Vermlands län, der fjerdingsmanssysslan

uppgifvits i regeln utöfvas i tur mellan hemmansegarne eller efter

annan omgång.

Till stöd för sin uti förevarande skrifvelse gjorda framställning hade

Riksdagen framhållit, att fjerdingsmansbestyret, der det omgångsvis mellan

hemmanen utgjordes, kunde vara orättvist fördeladt och ofta blefve synnerligen

betungande för de små jordegarne, samt att de mångfaldiga

göromål, delvis af ganska inagtpåliggande beskaffenhet, som enligt gällande

författningar ålåge eu fjerdingsman, äfven stälde icke ringa anspråk

på hans erfarenhet och duglighet, och att det vore att förutse,

att detta kraf kunde bättre tillgodoses, om aflönade fjerdingsmän anstäldes.

Behofvet af en förändring i förevarande hänseende hade jemväl vitsordats

af samtliga i ärendet hörda vederbörande; och hade till stöd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

derför ytterligare åberopats, hurusom fjerdingsmansbestyrets utgörande

omgångsvis icke allenast vore betungande för innehafvare af mindre

hemmansdelar, utan jemväl i öfrigt medförde väsentliga olägenheter, ej

minst för kronobetjeningen, enär i dylika fall ej kunde förekommas, att

befattningen understundom råkade att innehafvas af dertill olämpliga

personer, samt det i alla händelser vore nästan omöjligt att under den

korta tjenstetiden för en sålunda anstäld fjerdingsman kunna bibringa

honom nöjaktig kännedom om de till befattningen hörande göromål,

för hvilka han oftast egde föga intresse, under det deremot en för längre

tid tillsatt och aflönad fjerdingsman i allmänhet med mera nit egnade

sig åt tjensten samt vore i tillfälle att förvärfva sig sådan erfarenhet och

insigt, att kronobetjeningen af honom verkligen kunde erhålla det biträde,

som med befattningen vore afsedt och numera oftare än förr behöfde

påkallas till följd af den utvecklade industrien å landsbygden och den

rörlighet i fråga om dess befolknings bostadsförhållanden, hvilken deraf

likasom ock af andra orsaker föranleddes.

Hvad sålunda anförts till stöd för afskaffande af fjerdingsmansbestyrets

utgörande omgångsvis mellan hemmanen, der ett sådant utgörande

ännu förekomme, syntes departementschefen ådagalägga behofvet

af en dylik förändring, likasom ock den omständigheten, att flertalet

kommuner, med frångående af det äldre sättet för fjerdingsmansbestyrets

utgörande, antagit särskildt anstälda personer för befattningens skötande,

talade för reformens lämplighet.

Beträffande då det sätt, på hvilket fjerdingsmansbestyrets utgörande

för framtiden borde ordnas, hade uti de inkomna yttrandena åtskilliga

förslag framstälts i syfte att fjerdingsmännen skulle tillsättas af vederbörande

kronofogde, dock efter kommunernas hörande i en eller annan

form. En sådan anordning syntes departementschefen olämplig, väsentligen

ur den synpunkten, att, om fjerdingsmännen tillsattes af statens tjensteman,

man måste förutse, att kommunerna mycket snart komme att bortse

derifrån, att fjerdingsmansbefattningen fortfarande vore ett menighetsbestyr,

och således påkalla statsaflöning åt fjerdingsmännen. Så vidt departementschefen

funne, hade icke heller i öfrigt tillräckliga skäl framlagts för att

frångå det sätt, hvilket redan nu i gällande författningar alternativt anvisats

och, såsom ofvan blifvit omnämndt, redan af flertalet kommuner

anlitats. Enligt departementschefens mening borde sålunda den karakter

af menighetsbestyr, fjerdingsmansbefattningen af ålder haft, i så måtto

bibehållas, att fjerdingsmännen utsåges å kommunalstämma och af kom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

munerna försåges med skälig aflöning, hvilken, likasom nu vore fallet, der

aflönad fjerdingsman antagits, borde utgöras efter enahanda grund, som

för kommunalutskylder i allmänhet vore eller kunde varda stadgad.

Endast i det fall, att ett fjerdingsmansdistrikt utgjordes af två eller

flera socknar och dessa icke enades i valet af fjerdingsman, borde kronofogden

tilläggas ett mera direkt inflytande på valet, i det att, till lösande

af den uppkomna svårigheten, åt honom borde anförtros att bland de valde

utse den, han funne till befattningen lämpligast.

Nu gällande stadga föreskrefve i § 3, att, beträffande distrikt, der

särskild fjerdingsman antoges, det skulle ankomma på kronofogden att

pröfva sådan persons lämplighet för befattningen. Uti de afgifna yttrandena

förekomme förslag, att, innan fjerdingsman utsåges å kommunalstämma,

befattningen borde anslås ledig samt kronofogden yttra sig

öfver de sökandes kompetens. I likhet med kammarkollegium ansåge

departementschefen dock, att det kunde öfverleinnas åt kommunerna att

sjelfva bestämma de åtgärder, som borde föregå valet, och att pröfningen

från myndigheternas sida af lämpligheten för befattningen borde verkställas

efter valet.

I fråga om hvilken myndighet denna pröfningsrätt närmast borde

tillkomma, hade olika meningar uttalats så till vida, att af vissa landsstatstjenstemän

föreslagits, att pröfningen väl skulle tillkomma kronofogden,

men utöfvas i samråd med länsmannen. Giltiga skäl syntes departementschefen

dock icke anförda, hvarför icke denna pröfning skulle

fortfarande som hittills verkställas af kronofogden ensam. Något uttryckligt

stadgande om rätt att i kronofogdens beslut söka ändring borde icke

erfordras, då en sådan rätt vore sjelfkär; och vore det derför icke heller

behöfligt att, på sätt från några håll yrkats, föreskrifva, att, då kronofogden

icke kunde godkänna den af kommunen utsedde fjerdingsmannen,

frågan om befattningens tillsättande skulle hänskjutas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes afgörande.

Till undvikande af missförstånd syntes stadgande böra meddelas derom,

att fjerdingsman kunde af kronofogden skiljas från befattningen, om han

icke vidare befunnes lämplig.

I de inkomna yttrandena hade från flera håll framhållits, hurusom,

derest åt kommunerna öfverlemnades att sjelfva bestämma fjerdingsmännens

aflöning, fara vore, att denna i många fall komme att bestämmas

så låg, att duglig person icke kunde för densamma erhållas, i

det att kommunerna- rent af skulle kunna, såsom hittills understundom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande A:o 6.

inträffat, utbjuda fjerdingsmansbestyret till den minstbjudande. Såsom

korrektiv deremot hade föreslagits, att viss minimilön för fjerdingsman

skulle fastställas. På sätt kammarkollegium framhållit, syntes detta

dock, med hänsyn till distriktens olika storlek och beskaffenhet i öfrigt,

vara mindre lämpligt.

Ej heller vore, såsom jemväl föreslagits, närmare bestämmelser,

utöfver redan befintliga, i fråga om valbarhet till befattningen af nöden,

då i hvarje fall en pröfning af den valdes lämplighet egde rum.

Förutom i nu nämnda hänseenden hade af de hörda myndigheterna

åtskilliga förslag till ändringar i gällande bestämmelser rörande fjerdingsmän

framstälts. Otvifvelaktigt innehölle ock gällande stadga angående

fjerdingsman åtskilliga föråldrade bestämmelser. Dessa äro

emellertid af administrativ art och borde icke i detta sammanhang beröras.

Deremot syntes departementschefen lämpligt, om uti en lag sammanfördes

de bestämmelser, som reglera sättet för kommunernas utgörande

af fjerdingsmansbestyret, och hvilka vore af beskaffenhet att erfordra

Riksdagens bifall. Derest denna departementschefens mening vunne Kongl.

Maj:ts bifall, skulle departementschefen framdeles återkomma till frågan

om ändring af de delar uti förevarande stadga, hvilka vore af uteslutande

administrativ art.

Till stöd för den förstnämnda af ofvanberörda motioner har hufvudsakligen

anförts, att, enär fjerdingsmannainstitutionens väsentligaste ändamål

vore att bereda statens tjensteman hjelp och biträde, samt enligt det

föreliggande förslaget jemväl statsmyndigheter skulle få icke obetydlig

befogenhet att ingripa i kommunens rätt att tillsätta fjerdingsman, det

ock vore billigt, att staten i någon mån bidroge till deras aflönande.

Hvad den senare motionen beträffar, har motionären funnit betänkligt,

att vederbörande kronofogde skulle ega att vid uppkommen ledighet

i fjerdingsmannabefattning förordna lämplig person att uppehålla

tjensten, mot ersättning, som fjerdingsmansdistriktet skulle bestrida, men

kronofogden egde bestämma. Motionären ansåge, det föreskrift i stället

borde meddelas derom, att kommunalnämnden skulle så väl utse vikarie

som ock bestämma dennes aflöning. Likaledes har motionären hyst betänkligheter

gent emot bestämmelsen, att kronofogden skulle ega skilja

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

från tjensten den fjerdingsman, som han ej funne vara för befattningen

lämplig, samt befarat, att ett dylikt stadgande vore egnadt att vålla stridigheter

mellan kommunerna och kronobetjeningen. Motionären ansåge

derför, att endast den omständigheten, huruvida fjerdingsmannen sin tjenst

fullgjorde, måtte i nämnda hänseende blifva bestämmande.

Det sammansatta utskottet har vid behandlingen af detta ärende

funnit det föreliggande lagförslaget i allmänhet väl tillgodose de önskningsmål,

som 1895 års Riksdag i skrifvelse till Kongl. Maj:t i denna fråga

uttalat, och utskottet anser sig med anledning deraf höra i hufvudsak

tillstyrka bifall till nämnda förslag.

I vissa punkter har utskottet dock icke kunnat dela den uppfattning,

som legat till grund för de ifrågasatta lagbestämmelserna. Utskottet kan

sammanfatta de anmärkningar, som utskottet ansett sig böra framställa

mot förslaget, deri, att utskottet i allmänhet funnit vederbörande kronofogdars

befogenhet att ingripa i kommunernas rätt att utse fjerdingsinän

något för vidsträckt. Enligt lagförslagets § 4 skulle det ankomma

ensamt på kronofogden aft pröfva den af kommunen till fjerdingsman

utsedde personens lämplighet för befattningen, och sålunda väl äfven att

underkänna ett val, som enligt kronofogdens åsigt ej fallit å lämpligperson.

Enligt § 6 skulle kronofogden ega skilja från befattningen

den fjerdingsman, som han icke funne vidare vara för befattningen lämplig.

Ehuru det väl torde kunna förutsättas, att den magt, som härigenom

komme att läggas i kronofogdens händer, ej blefve missbrukad, synes det

dock utskottet vara lämpligare, att vissa garantier i lagen lernnas derför,

att den af kommunen utsedde fjerdingsmannens lämplighet eller olämplighet

för befattningen varder så objektivt som möjligt bedömd. Utskottet

har trott detta mål kunna vinnas genom att till Konungens befallningshafvande

öfverlemna afgörandet i detta fall, och har i öfverensstämmelse

dermed föreslagit vissa ändringar af nämnda paragrafer, på sätt nedan

inhemtas. Af hvad sålunda anförts framgår ock, att utskottet icke kunnat

icke kunnat biträda det förslag till ändring af senare stycket i § 6, som

af den sist här ofvan omförmälde motionären föreslagits.

Utskottet har vidare, i likhet med samme motionär, funnit betänkligt,

att kronofogden skulle ega under ledighet i fjerdingsmanssysslan tillsätta

vikarie att, på fjerdingsmansdistriktets bekostnad, upprätthålla befatt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

ningen, utan att någon bestämmelse hindrade kronofogden att öfverskrida

den aflöning, som kommunen bestämt för tjenstens skötande, och utskottet

har derför föreslagit en ändring af första stycket af § 6 i sådan retning.

Utskottet har visserligen icke förbisett, att å andra sidan en dylik

inskränkning i vissa fall möjligen kan försvåra kronofogdens uppgift att

anskaffa vikarie, men då det torde kunna antagas, att kronofogden i så

fall så skyndsamt som möjligen föranstaltar om platsens tillsättande med

ordinarie innehafvare, lära några afsevärda olägenheter häraf ej vara att

befara. Likaledes torde den af utskottet föreslagna förändringen af lagstadgandet

i denna del vara att föredraga framför det af nyssnämnde

motionär föreslagna stadgandet, att kommunalnämnden skulle ega tillsätta

vikarie, hvilket otvifvelaktigt skulle medföra onödig tidsutdrägt.

Den i först omförmälda motion föreslagna bestämmelsen, att statsverket

skulle bidraga till fjerdingsmännens aflönande, har utskottet icke

kunnat gilla. Såsom ock i lagförslaget uttryckligen angifves, är fjerdingsmannabefattningen

ett menighetsbestyr, och det torde derför böra åligga

kommunen ensam att aflöna denna befattning.

På grund af hvad utskottet nu anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med afslag å ofvanberörda i ämnet

väckta motioner, må, under förklarande, att Kongl.

Maj:ts proposition ej kunnat oförändradt antagas, för

sin del antaga följande

{Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande.

Med upphäfvande ej mindre af §§ 1, 2, 3, 4 och 5 af nådiga

stadgan angående fjerdingsinän den ] juni 1850 än äfven af nådiga

kungörelserna den 9 augusti 1851 angående förändring i stadgandena

om skyldigheten till deltagande i fjerdingsmansbestyret och den 20

april 1866 angående förändrad grund för utgörande af fjerdingsmansaflöning,

förordnas som följer:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

17

(Kongl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 1.

Till biträde för kronobetjeningen skall inom hvarje socken finnas

fjerdingsman.

Är socken af större vidd, må två eller flere fjerdingsman, efter

pröfning af Konungens befallningshafvande, derstädes anställas, sedan

socknemännen å kommunalstämma blifvit hörde och kronofogden sig yttrat.

Då, inom samma länsmansdistrikt, smärre socknar angränsa hvarandra,

må, på lika sätt, bestämmas om anställande för två eller flera sådana af

endast en fjerdingsman.

§ 2.

Fjerdingsmansbefattningen är ett menighetsbestyr.

Fjerdingsman utses å kommunalstämma för en tid af minst tre år.

§ 3.

Fjerdingsman skall förses med skälig aflöning, som å kommunalstämma

bestämmes och som skall utgöras efter enahanda grund, som för

kommunalutskylder i allmänhet är eller kan varda föreskrifven.

Då fjerdingsman blifvit å kommunalstämma

utsedd, skall stämmans

ordförande om valet ofördröjligen

göra anmälan hos kronofogden

i orten; och ankommer det

på kronofogden att pröfva den

utsedde personens lämplighet för

befattningen.

Bih. till Riksd. Prof. 189.9. 4 Sami.

Då fjerdingsman blifvit å kommunalstämma

utsedd, skall stämmans

ordförande om valet ofördröjligen

underrätta kronofogden i

orten; och ankommer det på kronofogden

att pröfva den utsedde

personens lämplighet för befattningen.

Finner kronofogden den utsedde

personen icke lämplig, anmäle han

förhållandet hos Konungens befallningshafvande,

som eger att, om

skäl dertill föranleda, förordna om

nytt val.

2 Afd. 5 Iläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande, N:o 6.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Aro två eller flera socknar sammanslagna till ett fjerd ingsmansdistrikt

och enas dessa icke i valet af fjerdingsman, eger kronofogden

till fjerdingsman utse den af de valde, han finner dertill lämpligast.

Antagningsbevis för fjerdingsman utfärdas afgiftsfritt af kronofogden.

Hvarje sådan tillsättning låter han i distriktet kungöra.

§ 5.

Ej må någon vara fjerdingsman, som ej uppnått myndig ålder och

råder sig sjelf, är välfrejdad samt

pålitlighet i sitt lefverne.

Kronofogden har att tillse, att

fjerdingsmansbefattning varder i

stadgad ordning tillsatt, och eger

vid uppkommen ledighet förordna

lämplig person att, påfjerdingsmansdistriktets

bekostnad, uppehålla befattningen,

intill dess fjerdingsman

varder å kommunalstämma utsedd

samt af kronofogden efter pröfning

enligt § 4 godkänd.

Befinnes antagen fjerdingsman

under tjenstgöringstidens lopp icke

vidare vara för befattningen lämplig,

eger kronofogden skilja honom

från densamma; och göre kronofogden

derom anmälan hos kommunalstämman

samt förfare i öfrigt

på sätt här ofvan i fråga om uppkommen

ledighet är föreskrifvet.

gjort sig känd för ordentlighet och

/

Kronofogden har att tillse, att

fjerdingsmansbefattning varder i

stadgad ordning tillsatt, och eger

vid uppkommen ledighet förordna

lämplig person att mot den af fjerdingsmansdistriktet

bestämda aflöningen

uppehålla befattningen, intill

dess fjerdingsman varder å kommunalstämman

utsedd och enligt §

4 godkänd.

Befinnes antagen fjerdingsman

under tjenstgöringstidens lopp icke

vidare vara för befattningen lämplig,

eger Konungens befallningshafvande

skilja honom från densamma.

§ 7.

Närmare bestämmelser angående fjerdingsmän och deras åligganden

meddelas af Konungen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande, N:o 6.

19

(Kongl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1900, dock att, der vid tiden

för denna lags utfärdande särskildt antagen fjerdingsman finnes för viss

tid anstäld, denne inå under denna tid i tjensten qvarstå.

Stockholm den 25 april 1899.

På det sammansatta utskottets vägnar

O. W. REDELIUS.

Reservation

*

af herr J. Anderson:

»Sedan Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets

utgörande blifvit inom Riksdagen utdelad, hvars 8 §

är af följande lydelse: »Fjerdingsman skall förses med skälig aflöning,

som å kommunalstämma bestämmes och skall utgöras efter enahanda grund,

som för kommunalutskylder i allmänhet är eller kan varda föreskrifven»,

har jag genom motion yrkat, att samma § skulle så förändras, att staten

skulle deltaga i aflöningen med 50 kronor till hvarje fjerdingsman.

Orsaken, hvarför jag gjort en sådan framställning, är följande: Uti

kongl. »stadgan angående fjerdingsmän» af den 1 juni 1850 synes, att bland

de skyldigheter, fjerdingsman såsom sådan har, är ej att uträtta något som

helst åt den kommun, der han är vald, utan hans verksamhet är för statens

och det allmännas räkning. Derom har jag för egen del tillräcklig erfarenhet

från den tid af 28 år som jag var fjerdingsman.

Det är nog en känd sak, att fjerdingsmännen förut, åtminstone inom

en del orter inom vårt land, varit aflönade af staten dels genom jord
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 “ Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande, N:o 6.

bruksboställen och dels inom andra orter genom vissa qvantum kronotionde.

Af bil. A synes, att inom Östergötlands län, oaktadt många fjerdingsmansboställen

under senare tider blifvit försålda, ännu äro 18 stycken

qvar. Beträffande de fjerdingsmän, som äfven kallades kronorättare, som

fingo spanmålslön, voro flere tjenstgörande samtidigt med mig, och det

var ej sällan att de och jag hade samtidiga förrättningar, såsom vid

kungs- och kronoskjuts, vid beväringsmönstringar, att åtfölja bevåringen till

samlingsställen, då den skulle gå till öfningsmöten in. m. De sålunda af

staten under min tid aflönade äro antecknade på bil. B; den siste af

desse afled den 13 mars detta år. I mån som desse antingen togo afsked

eller afledo upphörde sådan ersättning, så att deras efterträdare ej fingo

någon lön af staten.

Då fjerdingsmännen sålunda under såväl äldre som senare tider haft

aflöning af staten, och fråga nu föreligger att antaga en lag rörande

fjerdingsmansbestyret, bör ingen förtänka den, som ifrågasätter, att staten

hädanefter borde deltaga i aflöningen; men då jag inom utskottet ej fått

något understöd för min framställning, har jag ingen anledning antaga,

att Riksdagen vill bifalla min motion, och vill derför rigta min uppmärksamhet

på annat håll.

Då kongl. stadgan den 1 juni 1850 och kongl. kungörelsen den 9

augusti 1851, som ännu äro gällande, innehålla, att fjerdingsmän inom

socknarna skola finnas, och att det står hvarje församling fritt att besluta

att antingen låta fjerdingsmansbefattningen utöfvas omgångsvis emellan hemmanen

eller mot aflöning hålla fjerdingsman, kan jag, då staten ej vill

deltaga i kostnaden, icke vara med om att fråntaga socknarna den valfrihet

och beslutanderätt de nu ha — och genom lag tvinga dem att

antaga och aflöna en eller flere tjensteman under namn af fjerdingsmän.

Den, som känner landtliga förhållanden, vet mer än väl, hvilka stora, ja

på sina ställen oerhördt stora kommunalskatter som nu förekomma, och

derför kan det icke vara rådligt att genom lag tvinga till ännu större

utgifter, helst då det är fråga om löner till tjensteman, som ej ha något

att syssla åt dem som tvingas att erlägga aflöningarna.

Med anledning af hvad här blifvit anfördt, får jag yrka,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition ej må

af Riksdagen antagas.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutslcottets Utlåtande, N:o 6.

21

Bil. A.

Utdrag ur statsutskottets memorial n:o 45 den 30 april 1897

rörande Östergötlands län.

Härad

Socken

Indragna fjerdingsmans- boställen

Mtl

Pag.

N:o

Arrende-

belopp

Yalkebo

Bappestad

Bappestad Lillegård ...

V*

66

12

360

—

»

Sjögestad

Prestorp .....................

xu

66

14

275

—

Åkerbo

Bystad

Bydsätter ..................

—

68

9

216

—

Törnevalla

Klintorp .....................

Va

68

2

430

—

Hammarkinds

Vestra Husby

Önstorp .....................

Va

74

8

205

—

»

Skällvik

Segerstorp ..................

Va

76

3

520

—

Skärkinds

Östra Byd

Hanevik .....................

Va

76

11

460

—

Finspongaläns

Bisinge

Skirbotorp ..................

—

78

10

130

—

»

Vänga

Skogen.......................

Va

78

11

231

—

Bråbo

Qvillinge

Häradsveden...............

Va

78

19

500

—

Göstrings

Hot

Pryssgård ..................

Va

84

2

375

—

Yifolka

Veta

Häggarp .....................

Va.

86

3

425

—

»

Viby

Ubbarp........................

Va

86

7

440

—

2>

Stålarp........................

Va

86

8

290

—

Dahls

Örberga

Krigsberga..................

Va

90

14

725

—

Aska

Hageby

Hageby Ödegård.........

Va

90

17

900

—

»

Helgona

Lagmansberga ............

1

92

9

400

—

»

Vinnerstad

Vårby Vestergården ...

Va

94

4

580

—

i

Summa

7,462

Medelarrende 414 kronor 56 öre.

Bih. till Riksd. Prat. 1899. 4 Sami. 2 Afd. 5 Käft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande, N:o 6.

Bil. B.

Förteckning på de fjerdingsman, som också kallades kronorättare,

inom Tveta härad af Jönköpings län, som jag personligen kände,

hvilka af ortens kronofogde uppburo efter markegångspris ersättning

för anvisad kronotionde såsom lön.

Tveta härad,

» »

> >

» »

» T>

» >

Rogberga socken,

öggestorp »

Forserum »

Barkeryd »

Barnarp »

Bankeryd »

Nässjö »

»

Vista härad, Skärstad socken,

Sven Svensson i Häljaryd.

Gustaf Johansson i Romelsjö.

Joh:s Lax i Ekön.

Sven Blom i Hulu.

Jöns i Målen.

Fr. Cedervall i Krabberyd.

Joh:s Agren i Gamlarp.

Johan Jonasson i Gissarp, död den 13/3 1899.

Stockholm den 25 april 1899.

J. Anderson.

Herr Billing har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets

behandling inom det sammansatta utskottet.

STOCKHOLM, CENTBAL-TEYCKEKIET, 189 9.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1899:125 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande. s. 1 i texten