Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maja i fråga om reform af valrätten till Riksdagens Andra Kammare. Till konstitutionsutskottets behandling hafva öfverlemnats följande inom Andra Kammaren väckta motioner om aflåtande af skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om reform af''den politiska rösträtten, nemligen n:o 173 äf herr S. von Frusen jemte åttio andra medlemmar af Kammaren, samt n:o 17!) af herr A. F. Gustafsson.

1900-05-04 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1900:8, Skrifvelse till Kongl. Maja i fråga om reform af valrätten till Riksdagens Andra Kammare. Till konstitutionsutskottets behandling hafva öfverlemnats följande inom Andra Kammaren väckta motioner om aflåtande af skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om reform af''den politiska rösträtten, nemligen n:o 173 äf herr S. von Frusen jemte åttio andra medlemmar af Kammaren, samt n:o 17!) af herr A. F. Gustafsson.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

X.

K(

.. • ,K\ : /i,-.i ,nh vd nr,.... !»■ C

: ;■ V! it e T lian : lom

N:o 8.

'' • ■ • <'' • ; i : ’.. i. ■ :. / / ;1 ;. . M • I • • \ Kl I i : H / . 1 i ! • i I / - w s,l; . I - ? Ii j

i’- -.i •> .*s m! . ; ■1 ■ n i. if;r •. •. • '' i . t • ;f .

Ank. till Riksd. kansli (len 4 maj 1900 kl. 5 e. m.

• . < •• »»l S r I i

"i ir.p.jr.!,'' ’ i;Si ^frt;r t) s:„ Uu.y

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

angående skrifvelse till Kongl. Maja i fråga om reform

af valrätten till Riksdagens Andra Kammare.

Till konstitutionsutskottets behandling hafva öfverlemnats följande inom

Andra Kammaren väckta motioner om aflåtande af skrifvelse till Kongl.

Maj:t i fråga om reform af''den politiska rösträtten, nemligen n:o 173 äf

herr S. von Frusen jemte åttio andra medlemmar af Kammaren, samt n:o

17!) af herr A. F. Gustafsson.

I dessa motioner hemställes:

af herr von Frusen och medmotionärer:

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Magt anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t efter verkstäld utredning inför Riksdagen framlägga ett på

grundsatsen om politisk rösträtt för kommunalt röstberättigade män,

hvilka uppnått 25 års ålder, bygdt förslag till rösträttsreform i fråga om

val till Riksdagens Andra Kammare;

af herr Gustafsson:

att Riksdagen behagade besluta eu skrifvelse till Kongl. Maj:t med

anhållan, det täcktes Kongl. Maj:t låta verkställa utredning ej blott angående

utsträckning af den politiska rösträtten till kommunalt röstberättigade

män, som uppnått 25 års ålder, utan äfven, på i motionen antydda

Bill, lilt Riksd. Prot. 1900. it Band. 8 lläft. (N:o 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

‘Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

sätt, om att på andra grunder åstadkomma en efter tidsförhållandena

lämpad reform af rösträtten för val till Riksdagens Andra Kammare,

samt till Riksdagen öfverlemna resultatet af denna utredning.

Motionärernas Till stöd för sin framställning hafva herr von Frusen och med
motivering.

.. n.. ,

motionärer antort:

»I fråga om de sedan år 1866 gällande bestämmelserna för valrätt

till Riksdagens Andra Kammare och behofvet i våra dagar af en ändring

härutinnan har förre statsministern friherre Louis De Geer år 1892 (i

»Minnen» II, 249) yttrat följande tänkvärda ord:

''Vid stiftandet af riksdagsordningen har syftemålet förnämligast

varit att upplösa stånd sförfattningen och bereda inträde för kategorier,

som stodo utanför riksstånden, fastän de kunde anses med dem sidoordnade;

men något behof af valrättens utsträckning nedåt antogs då ännu

icke hafva gifvit sig till känna. Men sedan har småningom inträdt ett

sådant behof, som jag tror böra snart tillgodoses, om representationen

fortfarande skall kunna anses utgå ur hela den politiskt tänkande delen

af nationen, och på det man icke genom dröjsmål må äfventyra att framdeles

få medgifva en större utsträckning af valrätten, hvilken, på en gång

satt i verket, kunde blifva menlig för samhällets lugna utveckling. Det

lärer icke kunna nekas, att den bildning, som är nödvändig för ett. politiskt

omdöme, under de senaste åren nedträngt till djupare samhällslager,

än som tillförene egt rum, och att till följd häraf många, som nu sakna

rösträtt, och bland dem förnämligast en stor del kroppsarbetare, måste

känna såsom en orättvisa att vara beröfvade politiska rättigheter. Genom

deras inrymmande till sådana skulle dessutom de särskilda intressena

inom samhället komma att i representationen betraktas från mångsidigare

synpunkter och tillika bereda en vigtig klass af medborgare en klarare

uppfattning om de nu icke fullt insedda svårigheterna att genom lagstiftning

bota alla brister i samhället. Deremot finner jag rösträtt vid val

af riksdagsmän icke rimligen kunna medgifvas andra än dem, som ega

rösträtt inom sina kommuner.’

Af detta uttalande från en statsman, som i hithörande frågor halt

tillfälle att mer än de flesta förvärfva eu djup och mångsidig erfarenhet,

torde med all önskvärd tydlighet framgå två vigtiga omständigheter. Först

och främst är uppenbart, att vid tiden för representationsreformens genomförande

något behof af en nedåt vidgad rösträtt i vårt land icke gjorde

sig gällande, hvadan lagstiftaren då gjorde till sin hufvuduppgift att lämp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

ligen fördela det politiska inflytandet mellan redan magtegande samhällsklasser,

icke att utsträcka detsamma till nya sådana. Men lika tydligt

framgår äfven af detta uttalande, att den förnämste upphofsmannen till

vår nuvarande riksdagsordning, efter ett fjerdedels århundrades förlopp, på

grund af ändrade tidsförhållanden bibragts den öfvertygelsen, att en utsträckning

af den politiska rösträtten blifvit nödvändig, äfvensom åt t han

oj tvekat uttala sin mening, att en sådan utsträckning borde ske snart,

och till hvilken gräns den borde gå. . i

I anslutning till detta uttalande vilja vi — utan att här närmare ingå

pa de olika skiftningar, rösträttsfrågan företett ifrån det nya representätionsskickets

införande och fram till våra dagar — för tillfället inskränka

oss till att konstatera, att nämnda vigtiga samhällsfråga under de senaste

årtiondena småningom ai’betat sig fram till att blifva en af de förnämsta

på dagordningen. Detta framgår af många fakta, allt för allmänt bekanta

att här behöfva relateras. Af de senaste årens tilldragelser erinra vi i

sådant hänseende blott om regeringens förslag år 1896 till nedsatt valcensus

för Andra Kammaren, masspetitionen till Konungen 1898, de olika motionerna

i ämnet vid 1899 års riksdag samt de många uttalandena i denna

fråga från olika trakter af landet under den senaste valrörelsen. Häraf, liksom

äfven af frågans behandling i pressen, torde få anses ådagalagdt, att rösträttsfrågan

på senaste tiden i ovanligt hög grad tagit allmänhetens och

statsmagternas uppmärksamhet och intresse i anspråk.

Icke desto mindre hafva sträfvandena att finna en tillfredsställande

lösning af nämnda fråga hittills blifvit utan praktiskt resultat. Orsaken

härtill är enligt vårt förmenande väsentligen att söka i den omständigheten,

att, äfven om man i vida kretsar varit ense derom, att valrätten

till Andra Kammaren borde utsträckas, så har man dock icke lika allmänt

kunnat ena sig om rätta sättet för att nå detta mål. Å ena sidan har

nemligen föreslagits en sänkning af det nuvarande politiska strecket till

400, 500 eller 600 kronors beskattad årsinkomst, med eller utan vissa

andra restriktiva bestämmelser. Å andra sidan åter har payrkats upphäfvande

af hvarje förmögenhetsstreck, såsom förhatligt och orättvist, samt

införande med ens af den allmänna och lika rösträtten. Man har, med

andra ord, alltjemt vacklat mellan att begära för litet eller för mycket i

förhållande till bestående lagstadganden och tidens kraf. Och under rösträttsvännernas

inbördes tvist om den väg, som rätteligen borde inslås, ha

de nuvarande, för helt andra tidsförhållanden afpassade grundlagsbestämmelserna

fått qvarstå orubbade, allt medan landets ekonomiska och kulturella

utveckling fortgått i eu retning, som gjort eu ändring af hithörande

bestämmelser allt mera af behofvet påkallad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Nyligen har emellertid en koncentrering af de länge splittrade krafterna

inträda i det att rösträttssträfvandena börjat rigtas mot ett gemensamt

mål. Vid förra riksdagen framstäldes nemligen i Andra Kammaren under

öfverläggningen om konstitutionsutskottets betänkande öfver de i fråga om

den politiska rösträttens utsträckning då afgifna motionerna af undertecknad

von Friesen ett vid en sammankomst af ett 70-tal för frågan intresserade

ledamöter af kammaren ur olika partigrupper öfverenskommet medlingsförslag

af innehåll,

’att Riksdagen, med anledning af föreliggande motioner, måtte hos

Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kong! Maj:t efter verkstäld utredning

låta för Riksdagen framlägga ett på grundsatsen om politisk rösträtt för

kommunalt röstberättigade män, hvilka uppnått 25 års ålder, bygdt förslag

till rösträttsreform i fråga om val till Riksdagens Andra Kammare’.

Detta förslag, som alltså afsåg att med framhållande af vissa allmänna

förutsättningar, hvarom man från olika håll enat sig, såsom vilkor

för åtnjutande af valrätt till Andra Kammaren lägga i regeringens händer

den närmare utredningen liksom ock utarbetande af förslag till formulering

af de härför nödiga grundlagsbestämmelserna, lyckades redan

första gången det framstäldes tillvinna sig en betydande anslutning i

Andra Kammaren (97 röster). Förslaget har sedermera under valkampanjen

sistlidne sommar visat sig ega förmåga att utgöra ett samlingens

tecken för alla dem, som i denna fråga anse tiden nu vara inne att öfvergå

från ord till handling. Som emellertid förslaget vid fjolårets riksdag

först under debatten i kammaren framlades och sålunda ej då kunde

göras till föremål för närmare granskning, hafva vi redan i hvad som

sålunda förelupit ansett oss ega goda grunder att i år framställa detsamma

till en mera ingående pröfning i Riksdagen, så mycket mer som

ett uppskof i detta fall ingalunda torde vara egnadt att underlätta frågans

lösning.

Såsom skäl för det förslag, som nu frambäres, vilja vi först och främst

åberopa de allmänna grunder, hvilka kunna andragas för hvarje förslag

till en lämplig utsträckning af den politiska rösträtten utöfver dess för

närvarande i vårt land alltför snäft tillmätta gränser.

De senaste årtiondenas storartade ekonomiska framsteg och hastigt

stigande folkupplysning hafva obestridligen fört Sverige in i eu ny fas af

social utveckling. Härvid ha flera samhällsklasser, omfattande ett stort

antal medlemmar, med tillräcklig bildning och relativt sjelfständig lefnadsställning,

ehuru genom nu gällande bestämmelser utestängda från rösträtt,

ryckt fram till en sådan betydelse för en sund utveckling af statslifvet,

att de rätteligen ej längre böra hållas ute från aktivt deltagande i det
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

samma. Till sådana klasser räkna vi t. ex. den stora mängd af kroppsarbetare,

handtverkare, mindre löntagare, små fastighetsegare, små arrendatorer

och jordtorpare, som för närvarande sakna all politisk befogenhet.

Att i tid, innan missnöjet bland de utestängda hunnit gripa alltför mycket

omkring sig, gifva dem inflytande på lagstiftningsarbetet, der de ha

vigtiga intressen att bevaka, torde komma att visa sig vara icke blott en

klok, utan ock en i flera afseenden samhällsgagnelig åtgärd. Med den

varsamhet och lojalitet, som af gammalt utmärkt vårt folk, behöfver man

för visso ej befara, att de nya valmännen i alla valkretsar, der de erhölle

numerisk öfvervigt, skulle bruka sin magt för att aflägsna förutvarande

värdiga representanter och fylla Andra Kammaren endast med män ur

sina egna led. Riksdagen komme nog att en god tid framåt — sådan

är traditionens magt — i hufvudsak behålla sin nuvarande karakter, medan

likväl en del representanter för arbetet och hittills otillräckligt företrädda

näringar deri upptoges, hvilket icke lärer kunna betraktas annat än som

en afgjord vinst för ärendenas mera mångsidiga behandling.

Inom andra länder i Europa har man också längesedan vidtagit åtgärder

i här åsyftad rigtning. Se vi på den officiella valstatistikens vittnesbörd,

så visar sig, att Sverige, som dock plägar berömma sig af sitt

urgamla fria statsskick, i fråga om den vigtigaste af en medborgares politiska

rättigheter numera hör till efterblifna länder. Medan af hela den

manliga befolkningen öfver 21 års ålder i de stora kulturländerna 70 å

80 procent (i Storbritannien 65, i Frankrike 82, i Tyska riket 85 procent)

ega politisk rösträtt, och förhållandet i våra nordiska grannländer är ungefär

detsamma (i Danmark 65, i Norge 77 procent), så äro i Sverige af

myndige män endast 24 procent politiskt röstberättigade. Bland konstitutionella

länder i vår verldsdel är det blott Ungern, som numera står

lägre än vårt land på den politiska rösträttsskalan, en ställning, som för

oss är föga hedrande och som utan tvifvel krafvel'' snar ändring, om icke

vårt samhällslif skall stagnera eller på annat sätt taga skada.

Framför allt synes oss emellertid en utsträckning af valrätten till

Andra Kammaren påkallad i en tid som vår, då skilda ekonomiska intressen

hota att sätta olika samhällsklasser i harnesk emot hvarandra. I en

sådan tid torde knappt någon åtgärd visa sig mera egnad att minska

spänningen mellan olika samhällslager och öka den nationella samhörighetskänslan

än just den här ifrågasatta, nemligen att göra medborgare i

vidsträcktare kretsar än hittills aktivt intresserade i statslifvet. Detta vore,

såsom antydt, ej blott en akt af social rättvisa; det vore i sjelfva verket

äfven att betrakta såsom en åtgärd af verkligt samhällsbevarande art, tillförande

staten ny styrka och ökade utvecklingsmöjligheter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ett litet folk som vårt behöfver nemligen eu kraftig och allmänt utbredd

solidaritetskänsla för att hålla sig uppe, ej blott under täflan i fredliga

värf, utan äfven under kamp mot yttre faror. Rösträttsfrågan är,

närmare besedd, att anse såsom en del och ingalunda den minst vigtiga

af vår nationella försvarsfråga. Stunda bekymmersamma tider, befinna

vi oss naturligen i en långt säkrare ställning, om den stora mängden af

medborgare kunna känna sig organiskt förenade till ett folk och ej blott

såsom individer, tillhörande skilda klasser med skilda intressen. Känslan

af att ega gemensamma rättigheter att försvara ger otvifvelaktigt i farans

stund eu fast sammanhållning såsom ingenting annat hos el t folk under

vapen; ty låt vara, att fosterlandskärleken är en hos alla medfödd känsla,

så stärkes den dock högst väsentligt genom att växa samman med den

högre samfundsanda, som endast alstras hos politiskt myndige män. Ett

af de bästa värnen mot de yttre och inre faror, som kunna hota staten,

torde alltså vara att söka i sträfvandet att göra så många som möjligt

medintresserade i statsverksamheten eller, med andra ord, att gifva dem

politisk rösträtt.

Då nu, enligt hvad tvenne till kainrarne nyligen inkomna utskottsutlåtanden

(statsutskottets n:o 5 och Första Kammarens andra tillfälliga

utskotts n:o 1) gifva vid handen, frågan om eu ny härordning, byggd på

utsträckt värnpligt, under den närmaste tiden eller redan nästa år lärer

komma att framläggas till Riksdagens pröfning i form af en kongl. proposition,

finna vi — utan att kunna göra något uttalande om ett sådant

förslag, innan detta faktiskt föreligger — det likväl vara af omständigheterna

påkalladt att erinra derom, att denna frågas framträdande är

särdeles egnadt att göra fordran på utsträckt rösträtt ännu mera aktuel,

än den förut varit.

Har man väl kommit till klarhet derom, att en utsträckning af den

politiska rösträtten är en i flera afseenden samhällsgagnelig och särskildt

för tryggande af vår nationella sjelfständighet påkallad åtgärd, så torde

det vara jemförelsevis lätt att öfvertyga sig derom, att lösningen af frågan

för närvarande lämpligast bör sökas på den af oss föreslagna vägen.

När det gäller att i statslifvets organisation åstadkomma en så betydelsefull

reform som den här ifrågasatta, bör man nemligen gå till väga med

en viss varsamhet, men tillika efter moget öfvervägande tillse, att det

steg, som tages, sträckes ut så pass mycket, att något verkligen effektivt

vinnes för det afsedda ändamålet, och att ej det hela stannar vid eu

skenreform.

I båda dessa afseenden torde det förslag, som härmed framlägges,

befinnas motsvara rimliga fordringar. Det bör icke, såsom förslaget om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet# Utlåtande N:o 8.

7

införande af allmän rösträtt, hos de mera betänksamma framkalla farhågor,

att en omhvälfning af det bestående derigenom skulle åstadkommas.

Men väl innebär förslaget en afsevärd ökning af valmanskåren, hvarvid

såsom en ganska vigtig garanti mot brådstörtade förändringar bör betraktas

den omständigheten, att ifrågavarande förslag är organiskt framgånget

ur de bestående förhållandena och följaktligen, så att säga, uppbygdt

på historisk grund. Den nuvarande valrätten till Riksdagens Andra

Kammare är nemligen ytterst baserad på den kommunala rösträtten, då

det i § 14 riksdagsordningen heter: »Valrätt tillkommer inom den kommun,

der han bosatt är, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad man» etc. Härtill komma visserligen åtskilliga inskränkningar

genom det för valrätts åtnjutande stadgade förmögen!) etsstrecket i

afseende å fast egendom, arrende eller inkomst af arbete, inskränkningar,

hvilka, såsom förhatliga och otidsenliga, nu äro ifrågasatta att slopas.

Men äfven om nämnda förmögenhetsstreck borttoges, skulle dock alltid,

för så vidt man fasthåller fordran på kommunal rösträtt såsom vilkor för

den politiska, qvarstå den förutsättningen, att valmannen är bofast inom

kommunen och eger en viss skattepligt till densamma.

Mot det ifrågasatta borttagandet af förmögenhetsstrecket ur § 14

riksdagsordningen har från formel synpunkt anmärkts, att valrätten till

Andra Kammaren sålunda skulle blifva bunden vid kommunalförfattningarna,

hvilka ändras i annan ordning än grundlagarne; ja, valrätten skulle i följd

af det sätt, hvarpå vilkoren för den kommunala rösträtten äro bestämda,

ytterst komma att bero på bevillningsförordningens bestämmelser, hvilka

kunna ändras af Riksdagen ensam, till och med genom gemensam votering.

Detta vore, har man sagt, en allt för vacklande grund att bygga den

politiska rösträtten på; i eu upprörd tid kunde det låta sig tänkas, att

Riksdagen genom att höja existensminimum i ett slag beröfvade massor

af valmän deras valrätt. Oafsedt den mindre smickrande uppfattning af

Riksdagens sätt att bevaka svenska folkets rättigheter, som ligger under

ett dylikt tal, vilja vi endast i förbigående anmärka, att alldeles samma

invändning kan rigtas ej blott mot de nuvarande bestämmelserna för

valrätt till Andra Kammaren, utan äfven mot bestämmelserna angående

elektorsvalen för Första Kammaren, hvilka bestämmelser — de senare

uteslutande — äro beroende på stadgandena om kommunal rösträtt. Invändningen

faller i öfrigt fullständigt till föga inför den omständigheten,

att ifrågavarande förslag uppträder under formen af en skrifvelse till

Kongl. Maj:t, åt hvilken utarbetandet af de för förslagets genomförande

nödiga detaljbestämmelserna skulle anförtros. Bland dessa förutsätta vi

gifvetvis skulle ingå, att vilkoren för kommunal rösträtt, på ett eller annat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

satt grundlagsfästas, t. ex. genom stadgande af ett bestämdt, mindre skattebelopp,

hvars erläggande utgör lagens lägsta fordran för åtnjutande af

rösträtt inom kommunen. Eu sådan bestämmelse torde, alldeles oberoende

af de grunder, som i öfrigt för den kommunala beskattningen komma att

fastställas, kunna af statsmagterna beslutas.

En annan invändning mot förslaget att fota valrätten till Andra

Kammaren på den kommunala rösträtten har äfven under diskussionen i

frågan framkastats, nemligen påståendet, att jordtorpare på landet genom

de ifrågasatta bestämmelserna fortfarande skulle vara uteslutna från rösträtt.

Denna invändning förfaller dock, liksom den föregående, redan inför

det framstälda förslagets karakter af att vara ett skrifvelseförslag, som

endast framhåller grundprinciperna af reformen, medan detalj bestämmelsernas

utarbetande skulle bero på Kongl. Maj:ts åtgärd. Och till detaljspörsmål

af vi g ti gare art, som tarlva utredning, räkna vi, bland annat,

just frågan om lämpligaste sättet att göra jordtorpare af vissa qvalifikationer

kommunalt och dermed äfven politiskt röstberättigade.

Af förra årets konstitutionsutskott framstäldes mot ett förslag, liknande

det, som nu framlägges, den anmärkningen, att genom en dylik

utsträckning af valrätten skulle, enligt den med användning af en något

föråldrad statistik åstadkomna beräkningen, majoriteten i ett antal af ända

till 58 valkretsar på landet öfvergå till andra samhällslager än de nu magtegande.

Om nu denna beräkning visade sig hålla streck, och sålunda

valmansmajoriteten inom betydligt mer än hälften af de 150 landtvalkretsarne

efter reformens genomförande förblefve orubbad, skulle väl eu

vändning af så pass måttligt omfång näppeligen vara egnad att verka

afskräckande på dem, som vilja en verklig reform i detta afseende och ej

blott ämna stanna vid en skenåtgärd.

Den här ifrågasatta begränsningen af valrätten till Andra Kammaren

skulle sannolikt, såsom redan antydt, gifva denna rätt ungefärligen den

utsträckning, som under närvarande förhållanden kan anses önskvärd och

som redan för flera år sedan af en så konservativ man som landshöfding

Bergström i ett anförande till Första Kammarens protokoll år 1891 betecknats

såsom lämplig. Ännu vigtigare synes oss emellertid det förhållandet

vara, att valrätten derigenom skulle komma att hvila endast på

sådana fasta allmänna grundvalar, på hvilka redan nu vigtiga rättigheter

inom samhället äro beroende, och hvilka måste erkännas vara med rättvisa

och billighet öfverensstämmande.

Vilkoret, att en valman för att utöfva politisk valrätt skall vara

kommunalt röstberättigad, innebär nemligen, att han inom den kommun,

han tillhör, måste med något — låt vara än så ringa — belopp bidraga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o å.

fl

till de allmänna behofvens fyllande, hvarigenom vigtiga betingelser för

hans kännedom om och intresse för valkretsens allmänna förhållanden

torde vara gifna.

Vilkoret åter om 25 års ålder för att utöfva politisk valrätt är visserligen

hos oss nytt, men öfverensstämmer med fordringarna i många europeiska

länders valordningar och torde, långt bättre än det nuvarande1 förmögenhetsstrecket,

vara egnadt att utgöra en garanti mot missbruk af

valrätten, ly dels maste någon större mognad i omdömet kunna förutsättas

hos en man vid 25 års ålder, en tidpunkt af lifvet, då medlemmar

af kroppsarbetarnes klass ofta bildat familj, än vid 21 års ålder,

dels har eu valman vid meranämnda ålder redan i några år haft tillfälle

att vänja sig vid att inom kommunen utöfva rösträtt, hvilken der, såsom

bekant, inträder med myndighetsåldern. Slutligen kan ock en valman vid

25 ars ålder, da lian i allmänhet, för så vidt han det mägtar, fullgjort

en sa vigtig skyldighet gent emot staten som värnpligtSöfningarna, sägas

ega ökadt kraf på att fa deltaga i allmänna angelägenheters afgörande*.

Denna åldersgräns är för öfrigt redan stadgad för valbarhet till — förutom

andra förtroendeuppdrag — ledamotskap af Andra Kammaren, hvadan

den föreslagna bestämmelsen endast skulle medföra, att vil k oren för

valrätt och valbarhet till Andra Kammaren komme att sammanfalla.»1''

Derjemte hafva motionärerna anfört, att, då en reform, sådan som

den af dem ifrågasätta, blefve svarare att genomföra, ju längre den undanskötes,

de redan nu ansett sig böra framställa sitt förslag.

Herr Gustafsson åter har till stöd för sin framställning först erinrat

om den af herr von hriesen in. fl. väckta motionen samt fortsätter derefter

:

»I likhet med motionärerna anser äfven jag, att de ändrade tidsförhållandena

kräfva, att det tages under allvarligt öfvervägande, huruvida

de nuvarande bestämmelserna angående den politiska rösträtten stå i öfverensstämmelse

med dessa, men jag haller före, att detta bör ske genom eu

meora allsidig och omfattande utredning, än hvad dessa motionärer hafva

ifrågasatt.

Att begära, det Kongl. Maj:t för Riksdagen framlägger ett förslag om

utsträckning af den politiska rösträtten, bygdt på den kommunala'' rösträtten,

anser jag ej vara tillrådligt, da man ännu ej fått kännedom om

hvad en verkstäld statistisk utredning i hithörande förhållanden kan

innebära.

Det kan ifrågasättas, huruvida icke den politiska rösträtten borde utöfvas,

i likhet med hvad förhållandet är inom några andra europeiska

Bill. lill liikstl. Prof. intill. .7 Samt. H Ilo fl. ->

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

stater, efter ett system — graderad skala — der rösträtt, under vissa förhållanden,

medgifves åt alla myndiga män, samt der ock tillbörlig hänsyn

tagits till de olika förmögenhetsförhållandena.

Denna tanke har dock ännu icke varit föremål för någon närmare

utredning, och kan utan sålunda derpå icke bedöma, i hvad mån den kan

vara tillämplig på våra förhållanden.

Det synes mig dock, som om denna princip icke borde helt och hållet

lemnas ur sigte, då det blir tal om en rösträttsreform. Vid en sådan utredning

lärer man icke heller kunna undgå att fästa uppmärksamhet vid

eu mängd köpingar och municipalsamhällen, som i folkmängd öfvergå en

betydande del städer och ej skilja sig från dessa i andra väsentliga hänseenden,

än att de sakna egen jurisdiktion. Det kunde sättas i fråga, om

dessa samhällen fortfarande borde välja representant till Andra Kammaren

gemensamt med landsbygden, •

Huru jag än ser saken, kan jag icke finna annat, än att, om man skall

begära en utredning, den bör göras mera omfattande, än hvad de ofvannämnde

motionärerna hafva föreslagit, och sådan, att den lemnar tillfälle

till jemförelser mellan skilda rösträttsförslag — som framdeles, med säkerhet,

komma att väckas — med afseende å deras olika betydelse och innebörd.

»

utskottets ytt- Enligt det yrkande, med hvilket den af herr von Friesen in. fl. frammnde.

burna motionen afslutas, åsyftar densamma en anhållan hos Kongl. Maj:t,

att Kongl. Maj:t täcktes, efter verkstäld utredning, inför Riksdagen framlägga

ett förslag till rösträttsreform i fråga om val till Riksdagens Andra

Kammare, enligt hvilket politisk rösträtt skulle tillkomma kommunalt röstberättigade

män, hvilka uppnått 25 års ålder. Sammanställes nämnda

yrkande med vissa uttalanden i motiveringen för detsamma, framgår emellertid,

att motionärerna, då de här användt uttrycket »kommunalt röstberättigade

män», icke afsett att dermed beteckna dem, som för närvarande

äro kommunalt röstberättigade, utan tvärtom förutsatt, att helt nya bestämmelser

i afseende på den kommunala rösträtten skulle komma att

gifvas i samband med dep åsyftade reformen. De hafva sålunda å ena

sidan uttalat, att bland de för förslagets genomförande nödiga detaljbestämmelserna

gifvetvis skulle ingå, att vilkoren för kommunal rösträtt

på ett eller annat sätt grundlagsfästes, t. ex. genom stadgande af ett bestämdt

mindre skattebelopp, hvars erläggande skulle utgöra lagens lägsta

fordran för åtnjutande af rösträtt inom kommunen; och de hafva vidare

såsom ett annat detaljspörsmål af vigtigare art framhållit frågan om lämp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

KoiintHut.iimsutskotlets Utlåtande N:o S.

11

ligaste sättet att göra jordtorpare af Vissa qvalifikationer kommunalt och

dermed äfven politiskt röstberättigade. Huru motionärerna tänkt sig dessa

förändringar i de nuvarande bestämmelserna om den kommunala rösträtten

närmare genomförda, framgår emellertid icke, lika litet''som huruvida genom

det ifrågasatta grundlagsfästandet af de nya bestämmelserna skulle

kunna förhindras, att skattskyldigheten och, i följd deraf, rösträtten blefve

beroende på storleken af det belopp, för hvilket, jemlikt bevillningsförordningen,

bevillningsfrihet åtnjutes, och hvilket belopp som bekant kan komma

att bestämmas genom gemensam votering. Icke heller finnes i motionen

någon antydning om, i hvilken omfattning de nuvarande grunderna för

kommunal rösträtt på detta sätt skulle förändras — genom utvidgning

eller måhända äfven inskränkning — och man stannar således äfven i

fullständig ovisshet om, huru långt enligt densamma den politiska rösträtten

skulle komma att utsträckas.

Den enda statistiska utredning, sota hittills föreligger i fråga om verkningarna

af den politiska rösträttens utsträckning till alla kommunalt röstberättigade

män, afser som bekant förhållandena år 1885 och är uppgjord

med hänsyn till de dåvarande och ännu gällande bestämmelserna om

kommunal rösträtt. Denna utredning kan således, äfven om den ej vore

föråldrad, icke gifva någon ledning för bedömande af följderna af en sådan

rösträttsreform, som den motionärerna nu ifrågasatt, och det lärer alltså

icke kunna förutses, huruvida den af en dylik rösträttsutvidgning utan

tvifvel förorsakade förskjutningen i den nuvarande politiska magtfördelningen

derhän, att den sjelfegande allmogeklassens inflytande på Andra

Kammarens sammansättning komure att försvagas, skulle stanna inom

sådana gränser, som motionärerna synas vilja förutsätta, då de tala om eu

vändning af »måttligt omfång».

Mot grundsatsen att likställa vilkoren för politisk och för kommunal

rösträtt erinrade förlidet års konstitutionsutskott, som hade att afgifva

utlåtande öfver motioner i denna rigtning, bland annat, att det uppenbarligen

vore lättare att förvärfva sig insigter och erfarenhet i de mera

närliggande kommunala värfven än i sådana angelägenheter, som vore

förbundna med statens styrelse, äfvensom att den bevisföring icke vore

bindande, i hvilken man af det förhållandet, att eu person ansåges kompetent

att utöfva rösträtt i kommunala angelägenheter, i hvilka omröstning

skedde med graderad skala, ville draga den slutsats, att i följd häraf

rösträtt efter hufvudtalet borde tillkomma honom i politiska frågor. Ifrågavarande

grundsats om likhet i vilkoren för politisk och för kommunal

rösträtt är också i det af motionärerna herr von Friesen in. fl. framstälda

förslaget så till vida öfvergifven, som enligt detsamma politisk rösträtt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

skulle inträda först vid 25 års ålder, under det att kommunal rösträtt

inträder med myndighetsåldern; och hafva motionärerna anfört, att detta

vilkor om 25 års ålder för utöfning af politisk valrätt långt bättre än det

nuvarande förmögen hetsstrecket torde vara egnadt att utgöra en garanti

mot missbruk af valrätten. Då frågan om detta vilkors inflytande på storleken

af valmanscorpsen icke synes hafva blifvit berörd i någon motion

eller något'' utskottsutlåtande beträffande nu föreliggande spörsmål, ehuru

den visserligen torde vara af intresse, vill utskottet upplysningsvis nämna,

att, enligt ofvan berörda statistiska utredning öfver förhållandena år 1885,

af hela antalet röstberättigade, som då utgjorde 307,719 personer, 4,<807

eller 1,6 procent voro under 25 års ålder, äfvensom att utaf det antal af

179,918 personer, som dessutom skulle hafva varit politiskt röstberättigade,

om sådan rösträtt tillerkänts alla kommunalt röstberättigade män, 9,552

eller 5,3 procent icke uppnått 25 års ålder''). Äfven i detta hänseende

äro emellertid af ofvan anförda skäl uppgifterna från 1885 icke tillräckligt

vägledande i fråga om verkningarna af motionärernas förslag,

i 1-1.4 Af det anförda torde framgå, att i mer än ett afseende det för närvarande

saknas möjlighet att bedöma, huru en rösträttsreform, sådan som

den af herr von Friesen m. fl. föreslagna, skulle komma att gestalta

sig och verka, samt att vägledning i detta hänseende endast kan vinnas

genom den af motionärerna ifrågasatta utredningen. Då så är förhållandet,

lärer det emellertid —> på sätt herr Gustafsson i sin motion framhållit —- icke vara välbetänkt att, såsom i det af herr von Friesen in. fl. framlagda

skrifvelseförslaget skett, på förhand och alldeles oberoende af de

resultat, som kunna komma att framgå af eu dylik utredning, binda sig

just vid en sådan rösträttsreform, som skulle innebäras uti ett genomförande

af grundsatsen om politisk rösträtt åt alla kommunalt röstberättigade

män, som fylt 25 år.

Ett sådant förfaringssätt synes så mycket mindre tillrådligt, som denna

grundsats ingalunda kan sägas vara den enda, på hvilken man kan ifrågasätta

att bygga en reform af nuvarande bestämmelser om valrätt till Riksdagens

Andra Kammare. Motionärerna hafva visserligen framhållit, att ett

skrifvelseförslag i denna fråga, med hvilket det af dem nu framlagda till ordalydelsen

öfverensstämmer, vid förliden riksdag i Andra Kammaren lyckades

tillvinna sig eu anslutning af 97 röster. Af den öfverläggning, som då föregick,

framgår emellertid, att flere af de talare, som förklarade sig ämna

rösta för förslaget, dock icke ansågo det innebära någon fullt tillfredsställande

lösning af rösträttsfrågan. Det framhölls äfven, att detsammas

K Siffrorna, som äro hemtadé ur Bidrag till Sveriges officiella statistik, R) Valstatis

t i k, VII: 3, sid. IV, omfatta både detn, som betalt, och dem, som icke betalt sina utskylder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

KonsdttUiunimtskoUels Ulldtande N:o S.

13

genomförande endast vore ett första steg till en ytterligare utsträckning

af rösträtten, hvilken jemväl från flera håll betecknades såsom önskvärd.

Under samma öfverläggning yrkades ock af flere talare bifall till ett

af en reservant inom konstitutionsutskottet framlagdt förslag om att »Riksdagen

måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande

lämpligheten af att rösträtten vid val till Riksdagens Andra Kammare

utsträcktes i förbindelse med att sådana bestämmelser gåfves, att

denna rösträtt komme att utöfvas enligt graderad skala, samt att Kongl.

Magt, sedan en fullständig utredning egt rum såväl angående denna fråga,

som ock angående andra förutsättningar och garantier, under hvilka den

politiska rösträtten må kunna utsträckas, ville till Riksdagen inkomma

med det förslag, hvartill eu sådan utredning kunde föranleda»; och detta

förslag, som i den slutliga voteringen erhöll 71 röster mot 121, hvilka

afgåfvos för bifall till konstitutionsutskottets hemställan om afslag å de

i ämnet väckta motionerna, hade vid voteringen om kontraproposition

erhållit 113 röster mot de 97, hvilka tillföllo herr von Friesens förslag.

Beaktas bör ock, att nämnda reservation äfven i Första Kammaren vann

understöd.

Vid rösträttsfrågans behandling under de senare åren hafva emellertid

äfven andra synpunkter bragts å bane, hvilka äro af den art, att de

icke utan vidare böra undanskjutas. Från tidigare riksdagar vill utskottet

bär endast erinra om Kongl. Maj:ts till 1896 års Riksdag afgifna

proposition, n:o 41, angående ändrad lydelse af §§ 14, 17 och 25 riksdagsordningen,

enligt hvilken dels valrätten i vissa fall skulle bindas

dervid, att under en viss följd af år ett bestämdt skattebelopp erlagts, dels

i vissa valkretsar proportionella val skulle införas. Bestämmelser i förstnämnda

rigtning blefvo jemväl vid sistlidne riksdag af en reservant inom

konstitutionsutskottet äfvensom under öfverläggningen i Andra Kammaren

förordade till antagande. Vid denna riksdag åter har, såsom ofvan

framhållits, i den af herr Gustafsson väckta motionen, bland annat,

ifrågasatts, dels huruvida icke politisk rösträtt efter ett system med graderad

skala kunde, under vissa förhållanden, medgifvas alla myndige män,

dels om köpingar och municipalsamhällen, som i folkmängd öfvergå en

betydande del städer och ej från dessa skilja sig i andra väsentliga hänseenden,

än att de sakna egen jurisdiktion, fortfarande borde välja representanter

till Andra Kammaren gemensamt med landsbygden, hvarjemte

motionären uttalat sig för eu mera allsidig och fullständig utredning af

(le spörsmål, som kunna inverka på rösträttsfrågans lösning, än herr von

Friesen in. fl. i sin motion ifrågasatt.

Hvad sålunda i denna fråga under senare tid förekommit, berättigar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konxti!idiownitxkoU''is Utlåtande 1\:o S.

enligt utskottets åsigt till tvenne slutsatser. Den ena är, att meningarna

inom landet och inom Riksdagen ingalunda kunna sägas hafva enats derom,

att eu rösträttsreform, derest en sådan skall genomföras, bör verkställas i

enlighet med det af herr von Friesen in, fl, framstälda förslaget. Den

andra är, att ett genomförande af detta förslag, enligt hvilket ett nytt

streck, det kommunala, skulle sättas i stället för det nuvarande, på mer

än ett håll icke skulle blifva betraktadt såsom eu definitiv lösning af

frågan, utan blott såsom en partiel reform, ett första steg, hvarigenom

krafven på ytterligare förändringar icke skulle låta sig tystas, m.''

Redan dessa omständigheter hafva för utskottet inneburit tillräckliga

skäl, hvarför utskottet icke kunnat förorda bifall till ett skrifvelseförslag

med så begränsadt syfte som det af herr von Friesen m. fl. framstälda,

Frågan om förändrade bestämmelser i afseende å den politiska valrätten

är nemligen, enligt utskottets åsigt, för hela vårt konstitutionella

lif af alltför genomgripande betydelse för att kunna lösas utan en föregående

allsidig och fullständig utredning. För en mogen pröfning från

Riksdagens sida af denna fråga måste det vara eu oeftergiflig förutsättning,

att Riksdagen blifvit satt i tillfälle att öfverskåda olika spörsmål,

som med densamma ega samband, och som äro att beakta, då en sådan

omdaning af den politiska valrätten ifrågasättes, att denna valrätt skulle

ställas på väsentligt bredare grund än hittills. I en så vigtig fråga kan

det icke vara förenligt med statens välfärd, att beslut fattas, som skulle

innebära steg ut i det obekanta, och allra minst kan det begäras af dem,

hvilka för närvarande ställa sig tveksamma i fråga om behofvet och

gagneligheten af en rösträttsutvidgning, att de skola medverka till någon

förändring i det bestående, så länge de icke genom eu utredning satts i

tillfälle att bedöma dess verkningar. En allsidig utredning skall göra det

möjligt för vederbörande att sinsemellan jemföra olika förslag och mot

hvarandra väga deras företräden och brister. Dessförutan kan icke en

tillfredsställande och varaktig rösträttsreform komma till stånd.

Vid den utredning, som utskottet sålunda anser vara oundgängligen

af nöden, om rösträttsfrågan skall kunna vinna en tillfredsställande

lösning, bör, såsom redan antydts, enligt utskottets åsigt, frågan upptagas

till pröfning i större omfattning, än hvad som i den af heir

von Friesen in. fl. väckta motionen afses, och dervid äfven.hänsyn tagas

till åtskilliga andra spörsmål med afseende å vilkoren för valrättens

åtnjutande och utöfning.

Sålunda borde, enligt utskottets åsigt, särskildt tagas under ompröfning,

huruvida icke för valrätten annan grund borde bestämmas än kommunal

rösträtt, t. ex. erläggande af en viss direkt skatt till staten. Skulle

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande A'':o 8.

15

åter fortfarande den kommunala rösträtten anses böra blifva förutsättning’

för den politiska, borde, såsom i herr von Friesens in. fl. motion ifrågasatts,

undersökas, huruvida icke grunderna äfven för den kommunala rösträtten

borde i grundlag bestämmas.

Vidare borde pröfvas, om icke med en väsentlig utsträckning af valrätten

borde förbindas åtskilliga garantier utom högre ålder, såsom bofasthet

inom valkretsen, fullgjorda skyldigheter mot samhället genom utskylders

ordentliga betalande under viss tid, fullgjord värnpligt in. in., äfvensom om

valrättssystemet, i händelse af utsträckt rösträtt, fortfarande skulle vara bygdt

på grundsatsen om lika rösträtt, eller om någon gradering af valrätten deri

borde upptagas. Uppmärksamhet borde äfven rigtas på det till och med

i ett land med allmän rösträtt såsom Frankrike för närvarande ganska

mycket diskuterade spörsmålet, om valen fortfarande borde vara samfälda,

eller om någon hänsyn skulle tagas till olika samfund sklasser och yrken.

Beträffande valsättet torde möjligen böra tagas under ompröfning,

huruvida valen borde vara medelbara eller omedelbara — detta, enär det

har ifrågasatts, om icke vid medelbara val rösträtten kan utsträckas längre

än vid omedelbara. Pröfvas borde äfven, om valen skulle ske i enmansvalkretsar

eller i större valkretsar med flere representanter, och derjemte

om, derest större valkretsar bildades, proportionella val borde införas. 1

afseende på valkretsarnes anordnande borde utredningen jemväl omfatta

frågorna, om vid bildandet af större valkretsar landsbygd och städer borde

förenas; om med utsträckning af valrätten skilnaden med afseende å

representationsrätt mellan land och stad borde bibehållas, jemkas eller

upphäfvas; samt om köpingar och municipalsamhällen fortfarande borde

hänföras till landsbygden.

Derest det under frågans närmare behandling visade sig, att äfven

andra spörsmål vore förtjenta att tagas under ompröfning, borde naturligtvis

äfven åt dem skänkas tillbörlig uppmärksamhet.

Först om på detta sätt en allsidig utredning kommit till stånd, skall

det, enligt utskottets åsigt, blifva möjligt att uppgöra ett förslag till valrättsreform,

som bäst tillfredsställer samhällets behof och derjemte är

på lämpligt sätt afpassadt efter öfriga bestämmelser i vårt statsskick.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet, med anledning

af herr S. von Friesens in. fl. samt herr A. P. Gustafssons motioner,

hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes bita verkställa en i

möjligaste mån fullständig och allsidig utredning rörande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlutande N:o 8.

de förutsättningar och vilkor, under hvilka valrätten

till Riksdagens Andra Kammare må kunna utsträckas,

samt för Riksdagen framlägga förslag, hvartill denna

utredning kan föranleda.

Stockholm den 4 maj 1900.

På utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

Reservation er:

af herr friherre Bnrnekow mot vissa delar af motiveringen;

af herr Rodlie, som ansett, att utskottet icke bort tillstyrka beslut om

eu skrifvelse till Kongl. Maj:t i ämnet;

af herrar Dahn och Johnsson, som ansett, att utskottets utlåtande

bort hafva följande lydelse:

»Den grundsats, som är framhållen af herr S. von Friesen i den af

honom m. fl. väckta motionen, nemligen att den, som är i kommunens

röstlängd uppförd och sålunda pligtig att såväl erlägga bevillning

till staten som bidraga till fyllande af kommunens behof, jemväl böi'',

såvida han är inom kommunen boende, uppnått 25 års ålder och ordentligt

fullgjort sina åligganden till staten och kommunen, ega rätt att deltaga

vid val till ledamot af Andra Kammaren, lärer icke i allmänhet

kunna underkännas. Det kan dock ifrågasättas, huruvida bestämmelserna

angående det nuvarande minimum för erhållande af kommunal rösträtt

äfvensom angående förutsättningarna för skyldighet att erlägga bevillning

och andra skatter böra bibehållas, eller om icke nämnda minimum eventuelt

bör höjas, särskildt hvad angår sådan fastighet, med hvilken eganderätten

till grunden icke är förenad.

En utredning om och i hvad mån en ändring i detta afseende kan

verka på de nuvarande valrättsförhållandena är önskvärd för att kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

rätt bedöma frågans innebörd och förslagets verkningar inom de olika

valkretsarna. En utredning i detta afseende lärer så mycket lättare

kunna utföras, som material af tillförlitlig beskaffenhet är att tillgå.

Äfven borde, enligt utskottets åsigt, tagas under öfvervägande, huruvida

icke i grundlag borde bestämmas det minimum af viss direkt skatt

till staten, som skulle berättiga till valrätt, äfvensom tillses, att valrättsbestämmelserna

erhölle mer stadga än hvad för närvarande är förhållandet.

Deremot lärer det ej ens kunna ifrågasättas att, på sätt herr Gustafson

i sin motion föreslagit, medgifva politisk rösträtt åt alla myndiga

män. Det erfordras för visso ingen utredning för bedömande af de verkningar

en så ytterligt gående förändring af de nu bestående förhållandena

som ett bifall till detta förslag skulle medföra, hvilket skulle skjuta åt

sidan hela den grundval, hvarpå valrätten till Andra Kammaren för närvarande

är byggd, och möjligen medföra vådor af vidtgående beskaffenhet,

hvilka icke lära kunna förekommas genom något nytt system — »graderad

skala» — ett system, som ej synes ega vidare sympatier hos vårt

folk och helt visst endast vore egnadt att gifva anledning till ytterligare

kraf på förändring.

Samme motionärs uttalade farhåga »att begära, det Kongl. Maj:t för

Riksdagen framlägger ett förslag om utsträckning af den politiska rösträtten,

bygdt på den kommunala rösträtten», af det skäl, att »man ännu

ej fått kännedom om hvad en verkstäld statistisk utredning i hithörande

förhållanden kan innebära», synes vara af lätt öfvergående art, enär han

omedelbart efter detta uttalande hemstält om utredning angående införande

under vissa omständigheter af politisk rösträtt för alla myndige

män.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet, med anledning af

herr S. von Friesens motion, hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa en i

möjligaste måtto fullständig utredning rörande de förutsättningar,

under hvilka valrätten till Riksdagens

Andra Kammare må kunna utsträckas till kommunalt

röstberättigade män, som uppnått 25 års ålder, samt till

Riksdagen framlägga det förslag, hvartill denna utredning

kan föranleda»;

Bill. till Rikad. Prot. 1.900. 3 Samt 8 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

af herrar Andersson och Pettersson i Österhaninge beträffande vissa

delar af motiveringen;

af herr Parm, som yttrat:

»Då utskottet icke ingått i någon egentlig pröfning af den af herr

S. von Friesen samt 80 andra ledamöter af Andra Kammaren väckta

motionen, har jag nu endast velat hafva antecknadt, att jag yrkat bifall

till det af herr von Friesen in. fl. framlagda skrifvelseförslaget på de i

motionen angifna grunder och hemstält om afslag på herr Å. P. Gustafssons

motion.»;

af herr Waldenström, som anfört:

»Att en väsentlig utsträckning af valrätten till Andra Kammaren är

af högsta behof påkallad, derom finnes hos mig ingen tvekan. De skäl, som

blifvit dels under rösträttsfrågans föregående behandling i motioner och riksdagsdebatter

anförda, dels i herr von Friesens m. fl. motion vid innevarande

riksdag framhållna, äro enligt min mening ovedersägliga. Derför har jag

velat, att utskottet skulle gifva ett otvetydigt uttryck åt detta behof, så

att det må vara afgjordt, att Riksdagen allvarligen vill en verklig reform,

om man ock ännu någon tid skulle nödgas att söka efter en tillfredsställande

form derför. Utan att man bestämdt vill målet, lärer väl hvarje

sökande efter sättet bli ett famlande, hvaraf föga resultat är att vänta.

Men då, såsom motionärerna äfven framhålla, en utredning angående

sättet för reformens genomförande naturligtvis är behöflig, så tror

jag, att, för vinnande af ett säkert resultat, egnadt att på fast mark förena

olika element, det är nödvändigt, att utredningen blir så omfattande och

allsidig som möjligt. En sådan utredning är ännu icke gjord i vårt land.

Att på förhand binda utredningen vid vissa förutsättningar skall alltid

gifva densamma skenet af att icke vara fullt opartisk samt derigenom, till

hinder för reformen, lemna rum för den invändningen mot hvarje ur densamma

framgående förslag, att den eller den, af många såsom bättre önskade,

utvägen icke blifvit pröfvad. Jag kan väl icke heller tänka mig,

att motionärerna skola hafva något emot, att andra möjliga förslag, jemte

deras eget, vid en eventuel utredning blifva föremål för en opartisk och

omsorgsfull granskning.

På dessa skäl har jag inom utskottet framstält det yrkande, att utskottet

skulle hemställa,

att Riksdagen, med anledning af de i ämnet väckta

motionerna, måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t, under fram
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

hållande af behofvet af en utsträckning af valrätten till

Andra Kammaren, anhålla, att Kongl. Maj:t ville taga

frågan i hela dess vidd i förnyadt ompröfvande samt,

efter en allsidig utredning, för Riksdagen framlägga de

förslag, som utredningen kunde föranleda;

samt af herr Liljeholm., som yrkat bifall till den af herr S. von Friesen

in. fl. afgifna motion.

Herr Berg, Gustaf Axel, har begärt få här antecknadt, att han på

grund af ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i den slutliga behandlingen

af ifrågavarande motioner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1900:86 Skrifvelse till Konungen i fråga om reform af valrätten till Riksdagens Andra Kammare. s. 8 i texten