Memorial i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om sammansatta bankooch lagutskottets hemställan i punkten 6:o af dess betänkande n:o 1, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af vissa §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, dels ock åtskilliga motioner rörande samma ämne och dermed sammanhang egande frågor.
1901-03-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BLU 1901:2, Memorial i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om sammansatta bankooch lagutskottets hemställan i punkten 6:o af dess betänkande n:o 1, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af vissa §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, dels ock åtskilliga motioner rörande samma ämne och dermed sammanhang egande frågor.
Dokumentets text
Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 22 mars 1901, kl. 1 e. m.
Memorial i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om
sammansatta banko- och lagutskottets hemställan i punkten
6:o af dess betänkande n:o 1, i anledning af dels
Kongl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af
vissa §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897,
dels ock åtskilliga motioner rörande samma ämne och
dermed sammanhang egande frågor.
I ofvannämnda betänkande hade utskottet i punkten 6:o hemstält,
att Riksdagen, under förklarande att Kongl. Maj:ts proposition ej kunnat
i oförändradt skick bifallas, måtte i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
och eu i ämnet väckt motion för sin del antaga ett i betänkandet
intaget förslag till förändrad lydelse af vissa §§ i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897.
Enligt utskottet tillhand akomna protokollsutdrag hafva Kamrarne
fattat skiljaktiga beslut rörande utskottets hemställan i fråga om lydelsen
af sjunde''stycket af § 41 och § 42 af ifrågavarande förslag.
Nyssberörda stadganden lydde enligt utskottets förslag sålunda:
§ 41.
I stället för enskild bank ofvan tillförsäkrade förmåner må fullmäktige
i riksbanken ega rätt att till enskild bank, som, enligt med fullmäktige
träffadt aftal om tiden och vilkoren för upphörande af dess
Bih. till lliksd. Prot. 1901. 6 Sami. 2 Åfd. 2 Höft. (N:o 2). 1
2 Sammansatta Banko- vch Lagutskottets Memorial N:o 2.
sedelutgifning, före 1903 års utgång afstått från sin sedelutgifningsrätt
och icke indragit eller under aftalstiden indrager något af sina den 1
januari 1896 befintliga afdelningskontor, dels mot säkerhet, som af fullmäktige
godkännes, bevilja lån intill sjuttiofem procent af det belopp, hvartill
den enskilda bankens utelöpande sedlar den 1 januari 1901 uppgingo, att
från och med år 1903 årligen före december månads slut återbetalas med
en åttondedel af det ursprungliga beloppet, och mot ränta, två procent
lägre än riksbankens gällande tre månaders diskonto, dock icke lägre än
två procent, dels medgifva rediskonteringsrätt i riksbanken af vexlar,
som af fullmäktige godkännas, intill tjugufem procent af den enskilda
bankens den 1 januari 1901 utelöpande sedelbelopp och mot
diskonto, icke öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken
gällande; skolande jemväl denna rediskonteringsrätt från och med utgången
af år 1903 årligen minskas med en åttondedel af det ursprungliga
beloppet. Vid de förmåner, som sålunda medgifvas enskild bank,
må bankaktiebolag, hvartill enskild bank blifvit ombildad, bibehållas.
Derjemte ega fullmäktige rätt att med bankaktiebolag, hvartill enskild
sedelutgifvande bank före den 1 januari 1901 ombildats, träffa aftal om
nyssnämnda förmåner, dock beräknade efter samma banks den 1 januari
1896 utelöpande sedelbelopp.
§ 42.
Bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara riksbankens
sedelutgifning utöfver det enligt § 6 medgifna belopp, må inberäknas
ej mindre till utgången af år 1903 jemväl sådan kreditiv för dr an hos enskild
bank, hvarom i § 41 förmäles, än ock till 1910 års slut sådant till enskild
bank lemnadt lån, som omförmäles i samma paragraf.
I en vid ofvannämnda betänkande fogad, af herr Leman afgifven
reservation hade föreslagits, att berörda stadganden skulle erhålla följande
lydelse:
§ 41.
I stället för enskild bank ofvan tillförsäkrade förmåner må fullmäktige
i riksbanken ega rätt att till enskild bank, som, enligt med
fullmäktige träffadt aftal om tiden och vilkoren för upphörande af dess
sedelutgifning, före 1903 års utgång afstått från sin sedelutgifningsrätt
och icke indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,
mot säkerhet, som af fullmäktige godkännes, bevilja dels lån intill
Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2. 3
sextio procent och dels kassakreditiv intill femton procent af det belopp,
hvartill den enskilda bankens sedlar den 1 januari 1901 uppgingo, med rätt
för den enskilda banken att vara befriad från erläggande af kreditiv afgift,
men med skyldighet att såväl å lån som å kassakreditiv gälda ränta, tvä
procent lägre än riksbankens gällande tre månaders diskonto, dock icke lägre
än två procent; skolande enskild bank från och med år 1903 årligen före
december månads utgång återbetala erhållet lån med en åttondedel af det
ursprungliga beloppet samt före utgången af år 1910 återgälda skuld å kassakreditiv
på sätt och tid, som fullmäktige i aftalet ega bestämma. Fullmäktige
ega jemväl att genom sådant aftal, som ofvan sägs, medgifva enskild
bank rediskonteringsrätt i riksbanken af vexlar, som af fullmäktige godkännas,
intill tjugufem procent af den enskilda bankens den 1 januari
1901 utelöpande sedelbelopp och mot diskonto, icke öfverstigande två
tredjedelar af det eljest i riksbanken gällande; skolande jemväl denna
rediskonteringsrätt från och med utgången af år 1903 årligen minskas
med en åttondedel af det ursprungliga beloppet. Vid de förmåner, som
sålunda medgifvas enskild bank, må bankaktiebolag, hvartill enskild
bank blifvit ombildad, bibehållas. Derjemte ega fullmäktige rätt att med
bankaktiebolag, hvartill enskild sedelutgifvande bank före den 1 januari
1901 ombildats, träffa aftal om nyssnämnda förmåner, dock beräknade
efter samma banks den 1 januari 1896 utelöpande sedelbelopp.
§ 42.
Bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara riksbankens
sedelutgifning utöfver det enligt § 6 medgifna belopp, må inberäknas
till utgången af år 1910 jemväl sådan kreditiv fordran hos enskild bank,
hvarom i § 41 förmäles, samt sådant till enskild bank lemnadt lån, som
omförmäles i samma paragraf
Utskottets hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot
Första Kammaren godkänt den af herr Leman föreslagna lydelse af
ifrågavarande stadganden, dock att de i sjunde stycket af § 41 förekommande
orden »dels lån intill sextio procent, och dels kassakreditiv intill
femton procent» utbytts mot orden »dels lån intill femtio procent och
dels kassakreditiv intill tjugufem procent.»
Det af Första Kammaren antagna förslag skiljer sig från det af
Andra Kammaren godkända deri, att i förstnämnda förslag dels bestämmelsen
om afdclningskontorens bibehållande under aftalstiden såsom
vilkor för de nya förmånernas åtnjutande borttagits, dels stadgandet
4 Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2,
om rätt för fullmäktige att på angifna vilkor bevilja lån intill sjuttiofem
procent af vederbörande enskilda banks den 1 januari 1901 utelöpande
sedelbelopp utbytts mot bestämmelse derom, att fullmäktige skulle eg a
bevilja enskild bank dels lån på de föreslagna vilkoren intill femtio procent
af förenämnda sedelbelopp och dels kassakreditiv intill tjugufem procent
af samma sedelbelopp med rätt för den enskilda banken att vara befriad
från erläggande af kreditivafgift, men med skyldighet att å kassakreditiv
erlägga enahanda ränta, som för lånen, samt att återgälda
skuld å kassakreditiv, icke — på sätt om lånen föreslagits — med en
åttondedel hvarje år från och med år 1903, utan före utgången af år
1910 på sätt och tid, som fullmäktige i aftalet skulle ega bestämma,
dels ock — såsom en följd af sistberörda ändring — i § 42 inrymts
bestämmelse derom, att bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara
riksbankens sedelutgifning utöfver det enligt § 6 medgifna belopp,
finge till utgången af år 1910 inberäknas jemväl sådan kreditivfordran,
hvarom nyss förmälts.
Jemlikt § 63 riksdagsordningen åligger det utskottet att söka
sammanjemka de skiljaktiga beslut, hvari Kamrarne sålunda stannat;
och får utskottet för sådant ändamål föreslå, att frågan om afdelningskontorens
bibehållande under aftalstiden afgöres så, att stadgande
meddelas i syfte att de nya förmånerna ej få åtnjutas af enskild bank,
som, utan dertill af Kongl. Maj:t efter fullmäktiges hörande lemnadt
tillstånd, under aftalstiden indrager något af sina ifrågavarande afdelningskontor,
samt att, i stället för berörda af Kamrarne godkända olika stadganden
om rätt för fullmäktige att bevilja enskild bank ofvanomförmälda
förmåner, bestämmelser måtte meddelas derom, att fullmäktige må ega
att bevilja enskild bank dels lån intill sextiofem procent af ofvannämnda
sedelbelopp och dels kassakreditiv intill tio procent af samma sedelbelopp
utan erläggande af kreditivafgift och på enahanda vilkor i fråga
om ränta och återbetalning, som skulle gälla för lånen; och torde,
såsom en följd af sistberörda ändring, böra åt § 42 gifvas den förändrade
lydelse, nedanintagna förslag angifver.
Utskottet hemställer fördenskull,
att Kamrarne, med frånträdande af sina rörande
lydelsen af sjunde stycket af § 41 och § 42 af ifrågavarande
förslag fattade beslut, såvidt de befinnas
stridande mot hvad här nedan föreslås, måtte antaga
följande lydelse af berörda stadganden:
Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2.
5
§ 41-
I stället för enskild bank ofvan tillförsäkrade
förmåner må fullmäktige i riksbanken ega rätt att
till enskild bank, som, enligt med fullmäktige träffadt
aftal om tiden och vilkoren för upphörande af dess
sedelutgifning, före 1903 års utgång afstått från sin
sedelutgifningsrätt och icke indragit eller, utan dertill
af Kongl. Maj:t efter fullmäktiges hörande lemnadt tillstånd,
under aftalstiden indrager något af sina den 1
januari 1896 befintliga afdelningskontor, mot säkerhet,
som af fullmäktige godkännes, bevilja dels lån intill
sextiofem procent och dels kassakreäitiv intill tio procent
af det belopp, hvartill den enskilda bankens utelöpande
sedlar den 1 januari 1901 uppgingo, med rätt för den
enskilda banken att vara befriad från erläggande af kreditivafgift,
men med skyldighet att såväl å lån som å kassakreditiv
gälda ränta, två procent lägre än riksbankens^
gällande tre månaders diskonto, dock icke lägre än två
procent; skolande från och med år 1903 årligen före
december månads utgång såväl lan som kassakreditiv
minskas med en åttondedel af det ursprungliga beloppet.
Fullmäktige ega jemväl att genom sådant aftal, som ofvan
sägs, medgifva enskild bank rediskonteringsrätt i riksbanken
af vexlar, som af fullmäktige godkännas, intill
tjugufem procent af den enskilda bankens den 1 januari
1901 utelöpande sedelbelopp och mot diskonto, icke
öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken
gällande; skolande jemväl denna rediskonteringsrätt
från och med utgången af år 1903 årligen minskas
med en åttondedel af det ursprungliga beloppet. Vid de
förmåner, som sålunda medgifvas enskild bank, må
bankaktiebolag, hvartill enskild bank blifvit ombildad,
bibehållas. Derjemte ega fullmäktige rätt att med
bankaktiebolag, hvartill enskild sedelutgifvande bank
före den 1 januari 1901 ombildats, träffa altal om
Bih. till Riksd. Prof. 1901. 6 Sami. 2 Åfd. 2 Käft. (N:o 2). 2
6 Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2.
nyssnämnda förmåner, dock beräknade efter samma
banks den 1 januari 1896 utelöpande sedelbelopp.
§ 42.
Bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara
riksbankens sedelutgifning utöfver det enligt § 6
medgifna belopp, må inberäknas ej mindre till utgången
af år 1903 jemväl sådan kreditivfordran hos enskild hank,
hvarom i andra stycket af § 41 förmäles, ån ock till
1910 års slut sådant lån till enskild hank och sådan
kreditivfordran hos dylik hank, om hvilka förmäles i
sjunde stycket af samma paragraf.
Stockholm den 22 mars 1901.
På sammansatta banko- och lagutskottets vägnar:
F. A. BOSTRÖM.
STOCKHOLM, ISAAC MABCDS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1001.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1901:36 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kong!. Majds proposition angående förändrad lydelse af §§ 6, 7, 8, 41 och 42 i lagen för Sveriges riksbank den 12 a1 i texten