Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om sammansatta bankooch lagutskottets hemställan i punkten 6:o af dess betänkande n:o 1, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af vissa §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, dels ock åtskilliga motioner rörande samma ämne och dermed sammanhang egande frågor.

1901-03-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BLU 1901:2, Memorial i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om sammansatta bankooch lagutskottets hemställan i punkten 6:o af dess betänkande n:o 1, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af vissa §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, dels ock åtskilliga motioner rörande samma ämne och dermed sammanhang egande frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 22 mars 1901, kl. 1 e. m.

Memorial i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om

sammansatta banko- och lagutskottets hemställan i punkten

6:o af dess betänkande n:o 1, i anledning af dels

Kongl. Maj:ts proposition angående förändrad lydelse af

vissa §§ i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897,

dels ock åtskilliga motioner rörande samma ämne och

dermed sammanhang egande frågor.

I ofvannämnda betänkande hade utskottet i punkten 6:o hemstält,

att Riksdagen, under förklarande att Kongl. Maj:ts proposition ej kunnat

i oförändradt skick bifallas, måtte i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

och eu i ämnet väckt motion för sin del antaga ett i betänkandet

intaget förslag till förändrad lydelse af vissa §§ i lagen för Sveriges

riksbank den 12 maj 1897.

Enligt utskottet tillhand akomna protokollsutdrag hafva Kamrarne

fattat skiljaktiga beslut rörande utskottets hemställan i fråga om lydelsen

af sjunde''stycket af § 41 och § 42 af ifrågavarande förslag.

Nyssberörda stadganden lydde enligt utskottets förslag sålunda:

§ 41.

I stället för enskild bank ofvan tillförsäkrade förmåner må fullmäktige

i riksbanken ega rätt att till enskild bank, som, enligt med fullmäktige

träffadt aftal om tiden och vilkoren för upphörande af dess

Bih. till lliksd. Prot. 1901. 6 Sami. 2 Åfd. 2 Höft. (N:o 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Banko- vch Lagutskottets Memorial N:o 2.

sedelutgifning, före 1903 års utgång afstått från sin sedelutgifningsrätt

och icke indragit eller under aftalstiden indrager något af sina den 1

januari 1896 befintliga afdelningskontor, dels mot säkerhet, som af fullmäktige

godkännes, bevilja lån intill sjuttiofem procent af det belopp, hvartill

den enskilda bankens utelöpande sedlar den 1 januari 1901 uppgingo, att

från och med år 1903 årligen före december månads slut återbetalas med

en åttondedel af det ursprungliga beloppet, och mot ränta, två procent

lägre än riksbankens gällande tre månaders diskonto, dock icke lägre än

två procent, dels medgifva rediskonteringsrätt i riksbanken af vexlar,

som af fullmäktige godkännas, intill tjugufem procent af den enskilda

bankens den 1 januari 1901 utelöpande sedelbelopp och mot

diskonto, icke öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken

gällande; skolande jemväl denna rediskonteringsrätt från och med utgången

af år 1903 årligen minskas med en åttondedel af det ursprungliga

beloppet. Vid de förmåner, som sålunda medgifvas enskild bank,

må bankaktiebolag, hvartill enskild bank blifvit ombildad, bibehållas.

Derjemte ega fullmäktige rätt att med bankaktiebolag, hvartill enskild

sedelutgifvande bank före den 1 januari 1901 ombildats, träffa aftal om

nyssnämnda förmåner, dock beräknade efter samma banks den 1 januari

1896 utelöpande sedelbelopp.

§ 42.

Bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara riksbankens

sedelutgifning utöfver det enligt § 6 medgifna belopp, må inberäknas

ej mindre till utgången af år 1903 jemväl sådan kreditiv för dr an hos enskild

bank, hvarom i § 41 förmäles, än ock till 1910 års slut sådant till enskild

bank lemnadt lån, som omförmäles i samma paragraf.

I en vid ofvannämnda betänkande fogad, af herr Leman afgifven

reservation hade föreslagits, att berörda stadganden skulle erhålla följande

lydelse:

§ 41.

I stället för enskild bank ofvan tillförsäkrade förmåner må fullmäktige

i riksbanken ega rätt att till enskild bank, som, enligt med

fullmäktige träffadt aftal om tiden och vilkoren för upphörande af dess

sedelutgifning, före 1903 års utgång afstått från sin sedelutgifningsrätt

och icke indragit något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,

mot säkerhet, som af fullmäktige godkännes, bevilja dels lån intill

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2. 3

sextio procent och dels kassakreditiv intill femton procent af det belopp,

hvartill den enskilda bankens sedlar den 1 januari 1901 uppgingo, med rätt

för den enskilda banken att vara befriad från erläggande af kreditiv afgift,

men med skyldighet att såväl å lån som å kassakreditiv gälda ränta, tvä

procent lägre än riksbankens gällande tre månaders diskonto, dock icke lägre

än två procent; skolande enskild bank från och med år 1903 årligen före

december månads utgång återbetala erhållet lån med en åttondedel af det

ursprungliga beloppet samt före utgången af år 1910 återgälda skuld å kassakreditiv

på sätt och tid, som fullmäktige i aftalet ega bestämma. Fullmäktige

ega jemväl att genom sådant aftal, som ofvan sägs, medgifva enskild

bank rediskonteringsrätt i riksbanken af vexlar, som af fullmäktige godkännas,

intill tjugufem procent af den enskilda bankens den 1 januari

1901 utelöpande sedelbelopp och mot diskonto, icke öfverstigande två

tredjedelar af det eljest i riksbanken gällande; skolande jemväl denna

rediskonteringsrätt från och med utgången af år 1903 årligen minskas

med en åttondedel af det ursprungliga beloppet. Vid de förmåner, som

sålunda medgifvas enskild bank, må bankaktiebolag, hvartill enskild

bank blifvit ombildad, bibehållas. Derjemte ega fullmäktige rätt att med

bankaktiebolag, hvartill enskild sedelutgifvande bank före den 1 januari

1901 ombildats, träffa aftal om nyssnämnda förmåner, dock beräknade

efter samma banks den 1 januari 1896 utelöpande sedelbelopp.

§ 42.

Bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara riksbankens

sedelutgifning utöfver det enligt § 6 medgifna belopp, må inberäknas

till utgången af år 1910 jemväl sådan kreditiv fordran hos enskild bank,

hvarom i § 41 förmäles, samt sådant till enskild bank lemnadt lån, som

omförmäles i samma paragraf

Utskottets hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot

Första Kammaren godkänt den af herr Leman föreslagna lydelse af

ifrågavarande stadganden, dock att de i sjunde stycket af § 41 förekommande

orden »dels lån intill sextio procent, och dels kassakreditiv intill

femton procent» utbytts mot orden »dels lån intill femtio procent och

dels kassakreditiv intill tjugufem procent.»

Det af Första Kammaren antagna förslag skiljer sig från det af

Andra Kammaren godkända deri, att i förstnämnda förslag dels bestämmelsen

om afdclningskontorens bibehållande under aftalstiden såsom

vilkor för de nya förmånernas åtnjutande borttagits, dels stadgandet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2,

om rätt för fullmäktige att på angifna vilkor bevilja lån intill sjuttiofem

procent af vederbörande enskilda banks den 1 januari 1901 utelöpande

sedelbelopp utbytts mot bestämmelse derom, att fullmäktige skulle eg a

bevilja enskild bank dels lån på de föreslagna vilkoren intill femtio procent

af förenämnda sedelbelopp och dels kassakreditiv intill tjugufem procent

af samma sedelbelopp med rätt för den enskilda banken att vara befriad

från erläggande af kreditivafgift, men med skyldighet att å kassakreditiv

erlägga enahanda ränta, som för lånen, samt att återgälda

skuld å kassakreditiv, icke — på sätt om lånen föreslagits — med en

åttondedel hvarje år från och med år 1903, utan före utgången af år

1910 på sätt och tid, som fullmäktige i aftalet skulle ega bestämma,

dels ock — såsom en följd af sistberörda ändring — i § 42 inrymts

bestämmelse derom, att bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara

riksbankens sedelutgifning utöfver det enligt § 6 medgifna belopp,

finge till utgången af år 1910 inberäknas jemväl sådan kreditivfordran,

hvarom nyss förmälts.

Jemlikt § 63 riksdagsordningen åligger det utskottet att söka

sammanjemka de skiljaktiga beslut, hvari Kamrarne sålunda stannat;

och får utskottet för sådant ändamål föreslå, att frågan om afdelningskontorens

bibehållande under aftalstiden afgöres så, att stadgande

meddelas i syfte att de nya förmånerna ej få åtnjutas af enskild bank,

som, utan dertill af Kongl. Maj:t efter fullmäktiges hörande lemnadt

tillstånd, under aftalstiden indrager något af sina ifrågavarande afdelningskontor,

samt att, i stället för berörda af Kamrarne godkända olika stadganden

om rätt för fullmäktige att bevilja enskild bank ofvanomförmälda

förmåner, bestämmelser måtte meddelas derom, att fullmäktige må ega

att bevilja enskild bank dels lån intill sextiofem procent af ofvannämnda

sedelbelopp och dels kassakreditiv intill tio procent af samma sedelbelopp

utan erläggande af kreditivafgift och på enahanda vilkor i fråga

om ränta och återbetalning, som skulle gälla för lånen; och torde,

såsom en följd af sistberörda ändring, böra åt § 42 gifvas den förändrade

lydelse, nedanintagna förslag angifver.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Kamrarne, med frånträdande af sina rörande

lydelsen af sjunde stycket af § 41 och § 42 af ifrågavarande

förslag fattade beslut, såvidt de befinnas

stridande mot hvad här nedan föreslås, måtte antaga

följande lydelse af berörda stadganden:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2.

5

§ 41-

I stället för enskild bank ofvan tillförsäkrade

förmåner må fullmäktige i riksbanken ega rätt att

till enskild bank, som, enligt med fullmäktige träffadt

aftal om tiden och vilkoren för upphörande af dess

sedelutgifning, före 1903 års utgång afstått från sin

sedelutgifningsrätt och icke indragit eller, utan dertill

af Kongl. Maj:t efter fullmäktiges hörande lemnadt tillstånd,

under aftalstiden indrager något af sina den 1

januari 1896 befintliga afdelningskontor, mot säkerhet,

som af fullmäktige godkännes, bevilja dels lån intill

sextiofem procent och dels kassakreäitiv intill tio procent

af det belopp, hvartill den enskilda bankens utelöpande

sedlar den 1 januari 1901 uppgingo, med rätt för den

enskilda banken att vara befriad från erläggande af kreditivafgift,

men med skyldighet att såväl å lån som å kassakreditiv

gälda ränta, två procent lägre än riksbankens^

gällande tre månaders diskonto, dock icke lägre än två

procent; skolande från och med år 1903 årligen före

december månads utgång såväl lan som kassakreditiv

minskas med en åttondedel af det ursprungliga beloppet.

Fullmäktige ega jemväl att genom sådant aftal, som ofvan

sägs, medgifva enskild bank rediskonteringsrätt i riksbanken

af vexlar, som af fullmäktige godkännas, intill

tjugufem procent af den enskilda bankens den 1 januari

1901 utelöpande sedelbelopp och mot diskonto, icke

öfverstigande två tredjedelar af det eljest i riksbanken

gällande; skolande jemväl denna rediskonteringsrätt

från och med utgången af år 1903 årligen minskas

med en åttondedel af det ursprungliga beloppet. Vid de

förmåner, som sålunda medgifvas enskild bank, må

bankaktiebolag, hvartill enskild bank blifvit ombildad,

bibehållas. Derjemte ega fullmäktige rätt att med

bankaktiebolag, hvartill enskild sedelutgifvande bank

före den 1 januari 1901 ombildats, träffa altal om

Bih. till Riksd. Prof. 1901. 6 Sami. 2 Åfd. 2 Käft. (N:o 2). 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Banko- och Lagutskottets Memorial N:o 2.

nyssnämnda förmåner, dock beräknade efter samma

banks den 1 januari 1896 utelöpande sedelbelopp.

§ 42.

Bland de tillgångar, som enligt § 7 skola motsvara

riksbankens sedelutgifning utöfver det enligt § 6

medgifna belopp, må inberäknas ej mindre till utgången

af år 1903 jemväl sådan kreditivfordran hos enskild hank,

hvarom i andra stycket af § 41 förmäles, ån ock till

1910 års slut sådant lån till enskild hank och sådan

kreditivfordran hos dylik hank, om hvilka förmäles i

sjunde stycket af samma paragraf.

Stockholm den 22 mars 1901.

På sammansatta banko- och lagutskottets vägnar:

F. A. BOSTRÖM.

STOCKHOLM, ISAAC MABCDS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1001.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:36 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kong!. Majds proposition angående förändrad lydelse af §§ 6, 7, 8, 41 och 42 i lagen för Sveriges riksbank den 12 a1 i texten