Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.

1901-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1901:6, Skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Scmmamatta Stats- ook Lagutskottet* UtlMuude N;o 6.

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1901, kl. 1 e. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets Utlåtande n:o 4, i anledning

af väckt motion angående skrifvelse till Kongl. Maj:t

i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för

sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka

af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 35) hafva herrar

E. Hammarlund rn. fl. föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om

och på hvilka vilkor statsbidrag skulle kunna lemnas till aflönande af

vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka

af^ sjukdom urståndsätta att sin tjenst fullgöra, samt att Kongl. Maj:t

måtte för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde

föranleda.

Till stöd för berörda förslag hafva motionärerna anfört följande.

Under de senare åren hade så småningom nästan alla vid rikets

folkundervisningsanstalter anstälda lärare och lärarinnor blifvit tillerkända

rätt att vid sjukdomsfall få behålla en del af lönen. I sammanhang

härmed hade beslut fattats derom, att en del af lönen för

vikarien skulle utgå af statsmedel.

Dylik förmån hade sedan 1895 års början tillkommit den ordinarie

lärarepersonalen vid folkskolorna och från innevarande års början äfven

extra ordinarie samt biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola äfvensom

lärarepersonalen vid mindre folkskola och småskola. De vid folk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

skolelärareseminariernas öfningsskolor anstälda lärare och lärarinnor både

sedan 1808 åtnjntit enahanda förmån, och på grnnd af beslut af 1900''

års Riksdag föresloge Kongl. Maj:t i den för innevarande års Riksdag

framlagda statsverkspropositionen (punkt 24 under åttonde hufvudtiteln),.

att statsbidrag äfven måtte utgå till aflönande af vikarier för. vid af

landstingsseminarier anstälda lärare och lärarinnor, hvilka af sjukdom

urståndsattes att fullgöra sin tjenst.

Vid rikets högre folkskolor anstälda lärare och lärarinnor vore

deremot allt fortfarande i saknad af den vigtiga förmånen att vid sjukdomsfall

under vissa vilkor få hjelp till aflönande af vikarie. Något

skäl att i nu föreliggande afseende icke tillerkänna de högre folkskolornas

lärarepersonal samma förmån, som lärare vid folk- och småskolor

redan åtnjöte, syntes emellertid svårligen kunna uppletas, hvadan motionärerna

ansett sig böra fästa uppmärksamheten på den lucka, som här

otvifvelaktigt förelåge. _

Ville man — och detta vore ju af största vigt — skaffa de högre

folkskolorna de bästa lärarekrafter, som stode till buds, ginge det ej

an att i något afseende ställa dessa skolors lärarepersonal i en sämre

ekonomisk ställning än de vid öfriga folkskolor anstälda lärare och

lärarinnor. Och den omständigheten, att vid de högre folkskolorna

funnes enligt senast offentliggjorda statistik (för år 1899) anstälda endast

16 lärare och 2 lärarinnor, borde göra det lätt för statsverket att

här träda hjelpande emellan, ty det statsanslag, som årligen kunde

för ändamålet erfordras, inskränkte sig till ett helt ringa belopp.

Om vikariens aflöning exempelvis sattes till dubbla det belopp,

som1 utginge för vikarie åt sjuk folkskolelärare, alltså till 150 kronor

per lasmånad (utom bostad och vedbrand), och denna ersättning utgjordes

af den sjuke läraren sjelf, statsverket och skoldistriktet i samma

proportion, som vore faststäld beträffande folkskolelärare, så skulle för

hvarje läsmånad, som lärare vid högre folkskola hade tjenstledighet pa

grund af sjukdom, vikariatsersättningen utgöras med följande belopp:

af den sjuke läraren

„ statsverket ............

,, skoldistriktet ........

kr.

ii

ii

37:

100

12

summa kr. 150

50.

JO.

Äfven om man utginge från det temligen osannolika antagandet,

att sjuklighctsprocenten voro väsentligt större inom de högre folkskolornas

än inom den egentliga folkskolans lärarekar, skulle, under nyss

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.

antydda förutsättning beträffande statens andel i vikariatsersättningen,

den årliga medelkostnad, som blefve en följd af förverkligandet af vårt

önskemål, icke kunna för statsverket uppgå ens till 1,000 kronor.

Då emellertid bär — på samma sätt som i fjor i fråga om lärarne

vid landstingsseminarierna — ett beslut i den af motionärerna antydda

rigtningen syntes böra föregås af en närmare utredning, bland annat,

angående vikarielönens storlek samt i hvilken proportion staten, skoldistriktet

och den sjuke läraren sjelf borde bidraga till denna lön och

hvilka närmare vilkor, som borde fastställas för åtnjutande af den

ifrågasatta förmånen, inskränkte sig motionärerna till att föreslå, att

en skrifvelse af ofvan angifna innehåll måtte af Riksdagen aflåtas till

Kongl. Maj:t.

Utskottet delar den af motionärerna uttalade åsigten, att lärare

och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom urståndsättas

att uppehålla sin tjenst, böra berättigas att under tjenstledighetstiden

behålla någon del af sin lön och att bidrag till vikaries aflönande bör

lemnas af staten och vederbörande skoldistrikt; och får alltså utskottet,

som anser sig icke böra för närvarande ingå i något bedömande deraf,

hvilken aflöning bör tillerkännas vikarie för de ifrågavarande lärarne

eller enligt hvilka grunder bidrag till sådan vikaries aflöning bör utgå

af vederbörande lärare, af staten och af skoldistriktet, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till herr Hammarlunds

m. fl. förevarande motion, må i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle

kunna lemnas till aflönande af vikarier för sådana

lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af

sjukdom urståndsättas att sin tjenst fullgöra, samt

att Kongl Magt måtte för Riksdagen framlägga det

förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 2 maj 1901.

På det sammansatta utskottets vägnar:

O. W. REDELIUS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1901:91 Skrifvelse till Kongl. May.t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana, lärare eller lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro u s. 9 i texten