Skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.
1901-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SLU 1901:6, Skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.
Dokumentets text
14
Scmmamatta Stats- ook Lagutskottet* UtlMuude N;o 6.
N:o 6.
Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1901, kl. 1 e. m.
Sammansätta stats- och lagutskottets Utlåtande n:o 4, i anledning
af väckt motion angående skrifvelse till Kongl. Maj:t
i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för
sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka
af sjukdom äro urståndsätta att fullgöra sin tjenst.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 35) hafva herrar
E. Hammarlund rn. fl. föreslagit, att Riksdagen måtte i skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om
och på hvilka vilkor statsbidrag skulle kunna lemnas till aflönande af
vikarier för sådana lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka
af^ sjukdom urståndsätta att sin tjenst fullgöra, samt att Kongl. Maj:t
måtte för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde
föranleda.
Till stöd för berörda förslag hafva motionärerna anfört följande.
Under de senare åren hade så småningom nästan alla vid rikets
folkundervisningsanstalter anstälda lärare och lärarinnor blifvit tillerkända
rätt att vid sjukdomsfall få behålla en del af lönen. I sammanhang
härmed hade beslut fattats derom, att en del af lönen för
vikarien skulle utgå af statsmedel.
Dylik förmån hade sedan 1895 års början tillkommit den ordinarie
lärarepersonalen vid folkskolorna och från innevarande års början äfven
extra ordinarie samt biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola äfvensom
lärarepersonalen vid mindre folkskola och småskola. De vid folk
-
15
Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.
skolelärareseminariernas öfningsskolor anstälda lärare och lärarinnor både
sedan 1808 åtnjntit enahanda förmån, och på grnnd af beslut af 1900''
års Riksdag föresloge Kongl. Maj:t i den för innevarande års Riksdag
framlagda statsverkspropositionen (punkt 24 under åttonde hufvudtiteln),.
att statsbidrag äfven måtte utgå till aflönande af vikarier för. vid af
landstingsseminarier anstälda lärare och lärarinnor, hvilka af sjukdom
urståndsattes att fullgöra sin tjenst.
Vid rikets högre folkskolor anstälda lärare och lärarinnor vore
deremot allt fortfarande i saknad af den vigtiga förmånen att vid sjukdomsfall
under vissa vilkor få hjelp till aflönande af vikarie. Något
skäl att i nu föreliggande afseende icke tillerkänna de högre folkskolornas
lärarepersonal samma förmån, som lärare vid folk- och småskolor
redan åtnjöte, syntes emellertid svårligen kunna uppletas, hvadan motionärerna
ansett sig böra fästa uppmärksamheten på den lucka, som här
otvifvelaktigt förelåge. _
Ville man — och detta vore ju af största vigt — skaffa de högre
folkskolorna de bästa lärarekrafter, som stode till buds, ginge det ej
an att i något afseende ställa dessa skolors lärarepersonal i en sämre
ekonomisk ställning än de vid öfriga folkskolor anstälda lärare och
lärarinnor. Och den omständigheten, att vid de högre folkskolorna
funnes enligt senast offentliggjorda statistik (för år 1899) anstälda endast
16 lärare och 2 lärarinnor, borde göra det lätt för statsverket att
här träda hjelpande emellan, ty det statsanslag, som årligen kunde
för ändamålet erfordras, inskränkte sig till ett helt ringa belopp.
Om vikariens aflöning exempelvis sattes till dubbla det belopp,
som1 utginge för vikarie åt sjuk folkskolelärare, alltså till 150 kronor
per lasmånad (utom bostad och vedbrand), och denna ersättning utgjordes
af den sjuke läraren sjelf, statsverket och skoldistriktet i samma
proportion, som vore faststäld beträffande folkskolelärare, så skulle för
hvarje läsmånad, som lärare vid högre folkskola hade tjenstledighet pa
grund af sjukdom, vikariatsersättningen utgöras med följande belopp:
af den sjuke läraren
„ statsverket ............
,, skoldistriktet ........
kr.
ii
ii
37:
100
12
summa kr. 150
50.
JO.
Äfven om man utginge från det temligen osannolika antagandet,
att sjuklighctsprocenten voro väsentligt större inom de högre folkskolornas
än inom den egentliga folkskolans lärarekar, skulle, under nyss
16 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 6.
antydda förutsättning beträffande statens andel i vikariatsersättningen,
den årliga medelkostnad, som blefve en följd af förverkligandet af vårt
önskemål, icke kunna för statsverket uppgå ens till 1,000 kronor.
Då emellertid bär — på samma sätt som i fjor i fråga om lärarne
vid landstingsseminarierna — ett beslut i den af motionärerna antydda
rigtningen syntes böra föregås af en närmare utredning, bland annat,
angående vikarielönens storlek samt i hvilken proportion staten, skoldistriktet
och den sjuke läraren sjelf borde bidraga till denna lön och
hvilka närmare vilkor, som borde fastställas för åtnjutande af den
ifrågasatta förmånen, inskränkte sig motionärerna till att föreslå, att
en skrifvelse af ofvan angifna innehåll måtte af Riksdagen aflåtas till
Kongl. Maj:t.
Utskottet delar den af motionärerna uttalade åsigten, att lärare
och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom urståndsättas
att uppehålla sin tjenst, böra berättigas att under tjenstledighetstiden
behålla någon del af sin lön och att bidrag till vikaries aflönande bör
lemnas af staten och vederbörande skoldistrikt; och får alltså utskottet,
som anser sig icke böra för närvarande ingå i något bedömande deraf,
hvilken aflöning bör tillerkännas vikarie för de ifrågavarande lärarne
eller enligt hvilka grunder bidrag till sådan vikaries aflöning bör utgå
af vederbörande lärare, af staten och af skoldistriktet, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till herr Hammarlunds
m. fl. förevarande motion, må i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle
kunna lemnas till aflönande af vikarier för sådana
lärare och lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af
sjukdom urståndsättas att sin tjenst fullgöra, samt
att Kongl Magt måtte för Riksdagen framlägga det
förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 2 maj 1901.
På det sammansatta utskottets vägnar:
O. W. REDELIUS.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1901:91 Skrifvelse till Kongl. May.t i fråga om statsbidrag till aflönande af vikarier för sådana, lärare eller lärarinnor vid högre folkskolor, hvilka af sjukdom äro u s. 9 i texten