Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af kungsladugården Borgholm i Kalmar län.

1902-04-18 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:44, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af kungsladugården Borgholm i Kalmar län.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Ko 44.

IT

N:o 44.

Ankom till Riksd. kansli den 18 april, 1902 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning

af vissa delar af kungsladugården Borgholm i

Kalmar län.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för den 14 februari 1902 har Ivongl. Maj:t uti en till Riksdagen

aflåten proposition (n:o 50) föreslagit Riksdagen medgifva,

dels att ej mindre de under kungsladugården Borgholm i Repplinge

socken och Slättebo härad af Kalmar län lydande, med innehafvarne tillhöriga

bostadshus försedda lägenheterna Rom, Regnekulla och Stadstorpet

n:o 2, med de för dessa lägenheter af vederbörande uppskattningsmän angifna

och å eu af vice kommissionslandtmätaren O. Modée år 1900 öfver

kungsladugårdens inegor upprättad karta med tillhörande beskrifning till

belägenheten utmärkta områden, än äfven det område af den under samma

kungsladugård lydande, jemväl med innehafvaren tillhöriga byggnader försedda

lägenheten Målaretorp, som utgjordes af de å berörda karta med

n:is 475, 476 och 477 betecknade egofigurer om tillsammans 3 hektar

46 ar, finge från kungsladugården afsöndras samt mot köpeskillingar, för

Bill. till Bilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 33 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

Rom af 500 kronor, för Begnekulla af 522 kronor 63 öre, för Stadstorpet

n:o 2 af 1,000 kronor, jemte värdet af den å lägenheten växande skog,

och för andelen af Målaretorp af 1,000 kronor, samtliga köpeskillingar

att erläggas under loppet af tio år med en tiondedel årligen, försäljas, en

hvar lägenhet till dess innehafvare, med tillträdesrätt den 14 mars 1903

och i öfrigt på de i 6:te momentet af kongl. skrifvelsen till domänstyrelsen

angående bestämmelser att tjena till efterrättelse i fråga om lägenheters

upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896

omförmälda vilkor, samt med tillägg, dels att innehafvaren af Rom skulle

ega rätt att taga väg öfver Regnekulla till Alevik samt vidare deröfver

och invid gränsen mellan kungsladugården nu tillhörig utmark och Borgahage

bys egor med fortsättning öfver kungsladugårdens vestra allvar till

allmänna vägen, att innehafvaren af Regnekulla skulle ega begagna nämnda

vägsträcka från gränsen mot Ålevik till allmänna vägen med skyldighet

att öfver sitt område lemna väg för innehafvaren af Rom, samt att innehafvaren

af Stadstorpet n:o 2 skulle hafva rätt till väg öfver marken

mellan detta och Stadstorpet n:o 1, dels ock, beträffande ifrågavarande

andel af Målaretorp, att innehafvaren deraf skulle till detta område förflytta

de honom tillhöriga, å annan del af Målaretorp nu befintliga husen

inom utgången af femte året efter tillträdet, vid äfventyr att eljest då

ogulden köpeskilling skulle anses till betalning genast förfallen;

dels att den under kungsladugården jemväl lydande lägenheten Ålevik,

med det för denna lägenhet af vederbörande uppskattningsmän angifna

och å nyssnämnda af Modée uppgjorda karta med beskrifning till

belägenheten utmärkta område, finge från kungsladugården afsöndras samt

utbjudas till försäljning i enlighet med föreskrifterna i 8:de och följande

momenten af nyssnämnda bref den 25 september 1896 att tillträdas den

14 mars 1903 och under vilkor derjemte, att köparen skulle till egaren

af de å lägenheten befintliga åbyggnader erlägga lösen för samma byggnader,

hvilken lösen, derest öfverenskommelse ej kunde träffas, skulle

bestämmas af tre gode män i den ordning, lagen om skiljemän den 28

oktober 1887 stadgade, samt att innehafvaren af Alevik skulle ega rätt

att taga väg invid gränsen mellan kungsladugården nu tillhörig utmark

och Borgahage bys egor med fortsättning öfver kungsladugårdens vestra

allvar till allmänna vägen med skyldighet att öfver sitt område lemna väg

för innehafvarne af Rom och Regnekulla;

dels att från kungsladugården finge likaledes afsöndras och till Borgholms

stad försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1903 det område,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

19

som vore å ofvanberörda af Modée upprättade karta utmärkt med egofigurerna

n:is 42 a, 42 b, 42 c, 42 d, 443 a, 443 b, 443 c samt de

Stadstorpet n:o 1 omfattande egofigurerna n:is 600—608 äfvensom den

del af den med n:o 777 betecknade väg, som vore belägen inom detta

område, innefattande en areal af tillhopa 8 hektar 90,66 ar, mot en köpeskilling

af, jemte värdet af den å området växande skog, 3,628 kronor

7 2 öre, att vid tillträdet erläggas och af staden till landtränteriet inbetalas

samt under vilkor i öfrigt, att staden skulle till innehafvaren af Stadstorpet

n:o 1 erlägga lösen för de der nu befintliga åbyggnader, hvilken

lösen, derest öfverenskommelse ej kunde träffas, skulle bestämmas af tre

gode män i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887

stadgade, att staden skulle öfver ifrågavarande område lemna fri väg till

och från staden dels för kungsladugårdens arrendator mellan lasarettstomten

och Stadstorpet n:o 1, dels ock för innehafvaren af Stadstorpet

n:o 2 mellan detta och Stadstorpet n:o 1, att staden i områdets gräns

mot kungsladugården skulle uppsätta och för framtiden underhålla laggill

stängsel samt att staden skulle ensam vidkännas lagfartskostnaden och

andra med köpet förenade utgifter;

dels att det område om 56 hektar 97,s ar, som upptagits å ett af

ingeniören E. K. Långström uppgjordt utdrag af Modées berörda karta

och innefattade lägenheterna Slakvik, Stensrör, Skönvik, Fäholmen, Gustafsberg

och Grönadal jemte deremellan liggande utmark och ett område å

allvaret, finge från kungsladugården afsöndras och till Hennes Kongl.

Höghet Kronprinsessan försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1903 mot

eu köpeskilling af 14,514 kronor 51 öre jemte skyldighet för köparen

att till egarne af de å området befintliga, enskilde tillhöriga hus utgifva

lösen för dessa med af byggnadernas egare godkända belopp, tillsammans

2,070 kronor, att i saluområdets gräns mot kungsladugården, der så påfordrades,

uppsätta och underhålla stängsel äfvensom att invid gränsen

mot Borgahage by lemna utfartsväg för innehafvarne af lägenheterna Ålevik,

Kegnekulla och Kom, samt att ensam vidkännas lagfartskostnaden

och andra med köpet förenade utgifter;

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar komme

att inflyta, finge, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört

följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o M.

Kungsladugården Borgholm, som enligt kronans jordebok utgjordes

af Borgholm n:is 1—6 om 5 s/i mantal jemte lägenheten Borgholm n:o 7,

en trädgård, i Bepplinge socken och Slättebo härad af Kalmar län, vore

genom kammarkollegii kontrakt den 23 juni 1882 utarrenderad på 20 års

tid, räknad från den 14 mars 1883 till samma dag år 1903, mot ett

numera till 5,340 kronor nedsatt årligt arrende. Sedan vid den under

år 1900 af t. f. domänintendenten i länet med biträde af vederbörande

värderingsman förrättade uppskattning för egendomens förnyade utarrendering

förslag väckts om afsöndring och försäljning af vissa under kungsladugården

lydande lägenheter till innehafvarne deraf, hade domänstyrelsen

uti skrifvelse den 26 april 1901, under åberopande af föreskriften i kongl.

skrifvelsen till styrelsen angående bestämmelser att tjena till efterrättelse

i fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den

25 september 1896, understält nämnda förslag Kongl. Maj:ts pröfning;

och hade styrelsen, som genom särskilda remisser anbefalts att afgifva

utlåtande öfver två af stadsfullmäktige i Borgholm till Kongl. Maj:t stälda,

af stadsstyrelsen i nämnda stad insända ansökningar om medgifvande för

staden att för dess utvidgning på de vilkor, Kongl. Maj:t kunde bestämma,

förvärfva mark från nämnda kungsladugård, uti sill förberörda

skrifvelse jemväl öfver dessa ansökningar sig utlåtit och dervid tillika

öfverlemnat instrument öfver ofvannämnda uppskattningsförrättning med

en af vice kommissionslandtmätaren O. Modée år 1900 för uppskattningen

upprättad karta öfver inegorna till kungsladugården jemte till kartan

hörande beskrifning, upptagande jemväl arealen å kungsladugårdens utmark,

särskilt yttrande från uppskattningsmännen öfver stadsfullmäktiges

i Borgholm nyssnämnda ansökningar samt utlåtande i ärendet af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet äfvensom öfriga till ärendet hörande

handlingar. Derjemte hade domänstyrelsen med skrifvelse den 6 maj

nästlidna år till Kongl. Maj:t öfverlemnat en af stadsfullmäktige i Borgholm

till Kongl. Maj:t stäld ytterligare framställning beträffande behofvet

för staden af den mark, som uti stadens förut berörda ansökningar afsetts.

Af handlingarna i ärendet inhemtades, bland annat,

att kungsladugården Borgholm med underlydande omfattade en areal

af tillhopa 731 hektar 53,s ar, deraf 218 hektar 56,4 ar åker och tomter,

77 hektar 78,s ar ängs- och odlingsmark, 426 hektar 88,5 ar betesmarker

och annan afrösningsjord samt 8 hektar 30,i ar impediment;

att vid ofvan omförmälda arrendevärdering uppskattningsmännen föreslagit,

att följande under kungsladugården lydande, med enskilda bostads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o M.

21

hus försedda lägenheter skulle från kungsladugården afsöndras och försäljas,

nemligen Målaretorp, beläget å allvaret, samt vid Kalmarsund

liggande lägenheterna Sandvik, Slakvik, Stensrör, Skönvik, Fäholmen, Alevik,

Regnekulla och Rom, förstnämnda lägenheten eller Målaretorp dock

endast till den del, som innefattades under de å ofvanberörda karta upptagna

egofigurerna n:is 475, 476 och 477, innehållande 3,21 hektar åker,

0,22 hektar afrösningsjord samt 0,03 hektar impediment, och under förbindelse

för lägenhetens innehafvare Henrik Nilsson att till denna del af

lägenheten, som åsattes ett saluvärde af 1,000 kronor, flytta de honom

tillhöriga, nu å annan del af lägenheten befintliga åbyggnader, bestående

af boningshus, ladugård och brygghus;

att lägenheterna Regnekulla och Rom, den förra omfattande l,u?

hektar åker, 0,97 hektar äng, l,ei4 hektar afrösningsjord och 0,012 hektar

impediment samt å kartan upptagen under egofigurerna n:is 728—744,

och den senare lägenheten innehållande 1,971 hektar åker, 0,675 hektar

äng, 1,206 hektar afrösningsjord och 0,oo6 hektar impediment samt å

kartan upptagen under egofigurerna n:is 745—766, vore försedda, Regnekulla

med ett innehafvaren Carl Johansson tillhörigt boningshus och Rom med

dess innehafvare A. Håkansson tillhörande boningshus och ladugård samt

värderats, Regnekulla till 522 kronor 63 öre och Rom till 500 kronor;

att å lägenheterna Slakvik, Stensrör, Skönvik och Älevik åbyggnaderna

tillhörde kungsladugårdens arrendator, men att lägenheterna brukades

af andra personer;

att å lägenheten Fäholmen ett boningshus äfvensom dervarande

ladugård egdes af arrendator^ men att å lägenheten jemväl funnes ett

brukaren af lägenheten tillhörigt boningshus;

att uppskattningsmännen ansett särskild utfartsväg ej erfordras för

den till afsöndring föreslagna delen af lägenheten Målaretorp, men deremot,

beträffande de vid Kalmarsund belägna, sins emellan med väg förbundna

lägenheterna, såsom utfartsväg föreslagit den väg, som för närvarande

funnes från Alevik med fortsättning i gränsen emellan kungsladugårdens

utmark och Borgahage bys egor samt vidare öfver kungsladugårdens

vestra allvar till allmänna landsvägen;

att, efter det förelägganden i enlighet med ofvan åberopade kongl.

bref den 25 september 1896 af Kongl. Maj:ts befallningshafvande meddelats,

i afseende å den till afsöndring föreslagna delen af lägenheten

Målaretorp samt lägenheterna Sandvik, Regnekulla och Rom innehafvarne

af dessa lägenheter, beträffande Fäholmen såväl kungsladugårdens amen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

dator som lägenhetens brukare och i fråga om öfriga, här ofvan upptagna

lägenheter arrendatorn att till Kongl. Maj ds befallningshafvande inkomma

med förklarande^ hvar och en angående den lägenhet, det honom lemnade

föreläggande afsåge, huruvida han ville mot köpeskilling, motsvarande

det vid uppskattningen lägenheten åsätta, i föreläggandet angifna saluvärde,

lösa densamma, hvarjemte innehafvaren af Målaretorp särskildt

förelagts yttra sig, om han åtoge sig den husflyttning, uppskattningsmännen

föreslagit, innehafvare af sistberörda lägenhet samt af Regnekulla

och af Rom tillkännagifvit, att de önskade mot de bestämda köpeskillingarna

att erläggas under tio år, hvarför borgensförbindelser aflemnats,

inköpa, den förstnämnde det honom hembjudna området af Målaretorp,

dit han förbunde sig att flytta de honom tillhöriga husen, samt innehafvarne

af de två öfriga lägenheterna, hvar och en den lägenhet han

innehade; hvarjemte de båda senare anhållit, hvar och en i afseende å

den lägenhet, som af honom innehades, att utfartsväg från lägenheten

måtte uttagas å kungsladugårdens öfriga egor med rätt för lägenhetsinnehafvaren

att vägen för all framtid kostnadsfritt begagna;

att från innehafvaren af lägenheten Sandvik inom den stadgade tiden

icke inkommit något köpeanbud samt från kungsladugårdens arrendator

och brukaren af lägenheten Fäholmen lemnats skriftlig anmälan, att de ej

antoge dem gjorda hembud;

att, efter berörda anmälan af arrendatorn, brukarne af lägenheterna

Slakvik, Stensrör, Skönvik och Alevik till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

inkommit med skriftliga framställningar derom, att de skulle få

inköpa, hvar och en den lägenhet, som af honom innehades, till det

lägenheten vid arrendevärderingen åsätta saluvärde;

att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande jemväl ingifvits en ansökning

af innehafvaren utaf en under kungsladugården lydande lägenhet

Bergdala, bebyggd med boningshus och ladugård, tillhöriga innehafvaren,

om tillstånd att mot skälig köpeskilling förvärfva lägenheten;

att den mark, som Borgholms stad, efter hvad ofvan vore nämndt,

begärt från kungsladugården få förvärfva, utgjordes dels af ett område

intill stadens södra gränslinie, som å en af kaptenen C. H. Öhnell år

1883 upprättad plan för utvidgning och reglering af staden, af hvilken

plan en kopia funnes handlingarna i ärendet bifogad, upptagits inom en

gräns betecknad med bokstäfverna d- e- f- g- d- och enligt uträkning vid

upprättandet af Modées karta öfver kungsladugårdens inegor, å hvilken

karta området blifvit utmärkt, innehölle en i kartebeskrifningen angifven

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

23

areal af 4/r:u hektar, dels och af mark, som, sammanhängande med nyssnämnda

område, begränsades i norr af detta och stadens intill Kalmarsund

stötande mark, i öster af lasarettets tomt och i söder af en linie,

dragen från sistnämnda tomts sydvestra hörn parallelt med stadsgränsen

ut till Kalmarsund, och jemväl blifvit utmärkt å sistberörda karta samt

upptagen i kartebeskrifningen, enligt hvilken hela det område, staden anhållit

få förvärfva, omfattade 24,657 hektar;

att till stöd för denna anhållan af staden anförts, att den fortgående

utveckling, hvari Borgholm såsom badort vore stadd, påkallade markens

förening med staden samt att en större del af angränsande egor utgjordes

af kärr, derifrån vid temperaturförändringar dimma och vid vårtiden öfversvämningar

vore att befara, hvarjemte det vore af betydelse för staden

att få en regelbunden gräns åt söder;

att stadens anhållan förordats af såväl stadsstyrelsen som stadens

byggnadsnämnd, under framhållande, att den ifrågavarande marken lämpade

sig väl för bebyggande med bostäder för badgäster samt vore behöflig för

anordnande af plantering till skydd mot eldfarliga eller annorledes olämpliga

byggnaders förläggande å kungsladugårdens öfriga mark allt för nära

byggnader i staden;

att, enligt arrendeuppskattningsmännens dels i uppskattningsinstrumentet

dels i ofvannämnda särskilda yttrande afgifna utlåtande öfver

stadens framställning, uppskattningsmännen, då det för stadens utveckling

och förkofran vore nödvändigt erhålla åtminstone en del af den ifrågavarande

marken samt denna utan men för kronan eller kungsladugården

kunde afstås, tillstyrkt framställningen, dock med den inskränkning, att,

för att ej allt för mycket afstånga kungsladugårdens betesmark från

Kalmarsund, den del af egofiguren 443 d, som läge vester om en på

kartan med blyerts uppdragen linie A"—B och innehölle en areal af 6,94

hektar, undantoges från upplåtelsen;

att det återstående området, deri inginge två med enskilda bostadshus

bebyggda lägenheter, Stadstorpet n:o 1 och Stadstorpet n:o 2, det

förra omfattande egofigurerna 600—608 om tillsammans 3,263 hektar och

det senare, försedt med innehafvaren Olof Bryngelsson tillhörande boningshus

och ladugård samt innehållande 0,507 hektar åker, l,69i hektar äng,

0,22 hektar afrösningsjord och 0,oo5 hektar impediment, å kartan upptaget

under egofigurerna 609 — 616, af uppskattningsmännen värderats till

8,179 kronor 3 öre, deraf 2,500 kronor upptagits för Stadstorpet n:o 1,

1,000 kronor för Stadstorpet n:o 2, 2,510 kronor 20 öre för marken i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

öfrigt efter ett pris af 1,000 kronor för hektar åker, 400 kronor för

hektar äng och 200 kronor för hektar afrösningsjord, samt 2,168 kronor

83 öre för ståndskogen å hela området; hvarjemte uppskattningsmännen

föreslagit, att vid upplåtelsen af ifrågavarande område borde fästas vilkor

derom, att kungsladugården skulle lemnas obehindrad utfartsväg till Borgholms

stad mellan lasarettstomten och Stadstorpet n:o 1 samt att stadstorpens

innehafvare erhölle ersättning af staden för de å lägenheterna

befintliga husens flyttning;

att, sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som ansett med sistnämnda

båda lägenheter böra förfaras enligt kongl. brefvet den 25 september

1896, låtit i öfverensstämmelse dermed förelägga innehafvarne af

desamma att yttra sig, om de önskade förvärfva eganderätt, hvar och en

till den lägenhet, han innehade, mot köpeskilling, motsvarande det lägenheten

af uppskattningsmännen åsätta värde, inom den föreskrifna tiden

endast innehafvaren af Stadstorpet n:o 2 inkommit med förklarande, att

han vore villig tillösa sig den honom hembjudna lägenheten, för hvilken

han önskade erlägga den bestämda köpeskillingen, 1,000 kronor, under

loppet af 10 år, hvarjemte han aflemnat borgen för köpeskillingens gäldande;

samt

att t. f. domänintendenten i länet i en till domänstyrelsen aflåten

skrifvelse hemstält, att innehafvaren af sistnämnda lägenhet måtte vid

försäljningen till honom af lägenheten tillförsäkras rätt till utfartsväg

öfver den mellan Stadstorpet n:o 1 och Stadstorpet n:o 2 belägna del af

kungsladugårdens mark, som Borgholms stad begärt få köpa.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande hade i sitt ofvan omförmälda utlåtande

uttalat sig för att samtliga de af uppskattningsmännen till föryttrande

föreslagna lägenheter äfvensom lägenheterna Stadstorpet n:o 1

och Stadstorpet n:o 2 borde afsöndras och försäljas. Beträffande Borgholms

stads framställning syntes väl Kongl. Maj:ts befallningshafvande

hela det område, hvars försäljning till staden uppskattningsmännen förordat,

kunna afsöndras, utan att derigenom uppstode något men för

kungsladugården, men Kong!. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig ändock

icke kunna biträda uppskattningsmännens förslag i hela dess omfattning.

Då innehafvaren af den ena af de inom området befintliga lägenheterna

eller Stadstorpet n:o 2 förklarat sig önska inköpa denna lägenhet för en

mot det åsätta saluvärdet svarande köpeskilling, syntes det Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, som om denne egde bättre rätt än Borgholms stad

att med eganderätt åtkomma lägenheten. Vidare ansåge Kongl. Maj:ts

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

25

befallningshafvande det knappast antagligt, att Borgholms stad skulle så

snabbt gå framåt, att redan under stundande arrendeperiod för kungsladugården

för stadens räkning erfordrades det vidsträckta område, som

i ansökningarna begärdes, helst ett jordområde, som staden år 1895 förvärf

vat från kungsladugården, ännu vore endast till en obetydlig del bebygdt.

Dertill komme, att den södra delen af området i fråga bestode

af sidländ och kärrig mark, som svårligen kunde fullständigt torrläggas

och följaktligen syntes mindre väl lämpa sig för bebyggande. Stadens

verkliga behof af förökadt område söderut å kungsladugårdens egor syntes

Ivongl. Maj:ts befallningshafvande vara för kommande arrendeperiod väl

tillgodosedt, om staden nu tillätes förvärfva Stadstorpet n:o 1 samt de å

Modées karta med n:is 42 a, 42 b, 42 c, 42 d, 443 a, 443 b och

443 c betecknade egofigurer äfvensom den del af vägen n:r 777, som

folie inom detta område. Enligt beskrifningen till berörda karta och ett

utlåtandet bilagdt intyg från förste landtmätaren O. Götherström innehölle

nämnda egoområde en areal af 8,9066 hektar och skulle, enligt den af

uppskattningsmännen följda beräkningsgrund, vara värdt 3,628 kronor 72

öre förutom värdet å den på området växande skog. På grund af hvad

sålunda anförts och då det af uppskattningsmännen föreslagna pris för

hektar syntes väl lågt i betraktande deraf, att marken skulle af staden

användas till byggnadstomter, ville Ivongl. Maj:ts befallningshafvande för

sin del endast på det sätt tillstyrka bifall till Borgholms stads ifrågavarande

framställning, att åt staden finge försäljas förenämnda område om

8,9066 hektar mot vilkor, att staden å tillträdesdagen den 14 mars 1903

betalade den köpeskilling, som kunde varda bestämd i enlighet med föreskrifterna

i kongl. förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof, att staden till innehafvaren af Stadstorpet

n:o 1 erlade lösen för der befintliga åbyggnader, hvilken lösen

syntes böra, derest öfverenskommelse ej kunde träffas, bestämmas i enahanda

ordning, som föreslagits i fråga om nyssnämnda köpeskilling, samt

att staden uppsatte och för framtiden underhölle laggilt stängsel mot

kungsladugårdens egor.

Vid handlingarnas öfverlemnande hade domänstyrelsen för egen del,

hvad först beträffar de under kungsladugården lydande lägenheterna Blåhvit*

Stensrör, Skönvik, Ålevik och Bergdala, angående hvilkas förvärfvande

framställningar gjorts af lägenheternas innehafvare utan att lägenheterna

varit dem hem bjudna, hemstält, att, som åbyggnaderna å de fyra

förstnämnda lägenheterna icke tillhörde lägenheternas brukare och kägellik//.

till 1 likså. Prof. 1903. 4 Sami. 1 Afd. 33 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

beten Bergdala ej af uppskattningsmännen föreslagits till försäljning, berörda

framställningar icke måtte till någon Kong]. Maj:ts åtgärd föranleda.

Vidkommande åter de köpeanbud, som afgifvits å en del af lägenheten

Målaretorp samt å lägenheterna Begnekulla, Bom och Stadstorpet n:o 2

af lägenheternas innehafvare efter hembud, hade domänstyrelsen, enär

ifrågavarande områden syntes utan någon olägenhet för kungsladugården

kunna derifrån skiljas och, hvad Stadstorpet särskildt anginge, den rätt

till lägenhetens förvärfvande, som tillkomme innehafvaren på grund af

kongl. brefvet den 25 september 1896, syntes styrelsen lika med Kongl.

Maj:ts befallningshafvande ej böra vika för Borgholms stads åstundan att

komma i besittning af lägenheten, hvilken ännu icke blifvit i stadsplanen

intagen, förmält sig anse ifrågavarande köpeanbud böra antagas. "Vidare

hade domänstyrelsen — under erinran, hurusom genom kongl. brefvet

den 22 december 1882 från kungsladugården upplåtits åt Borgholms stad

tills vidare mot bestämd årlig afgäld och i öfrig! faststälda vilkor en areal

af 10 tunnland 2 kappland att användas till vägar, plantering och för

stadens badanstalt beliöfliga förlustelseplatser samt att, på ansökning af

staden att få förvärfva eganderätt till en del af nyssnämnda område,

hvilket, så länge det af staden innehades endast med nyttjanderätt tills

vidare, ej läte sig användas för ett af de syften, för Indika marken varit

af staden afsedd eller anläggning af sommarbostäder för badgäster, staden

jemlikt kongl. bref den 17 maj 1895 medgifvits af området tillösa sig

5 tunnland 3,4 kappland, derå köpebref för staden utfärdats den 2 augusti

1895, —- i fråga om stadens nu förevarande framställningar, vid det

förhållande att, enligt hvad upplyst blifvit, den genom sist berörda kongl. bref

åt staden upplåtna mark allt hittills endast till ringa del användts samt

ej obetydliga delar af stadens planlagda område ännu vore obebyggda,

funnit den af Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna areal för upplåtelsen

vara fullt tillräcklig för stadens behof af utveckling och för badanstaltens

främjande under de närmaste årtiondena. Jemväl i fråga om

sättet för bestämmande af den köpeskilling, staden borde för samma område

erlägga, äfvensom beträffande öfriga skyldigheter för staden i samband

med det ifrågasatta markförvärfvet har styrelsen instämt med Kongl.

Maj:ts befallningshafvande.

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning af den 10 oktober nästlidna

år hade härefter Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan genom hofmarskalken

C. M. Lilliehöök anhållit att få af Kongl. Maj:t och kronan

inköpa ett å en ansökningen bifogad karta, af ingeniören E. K. Lång
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4é.

27

ström år 1901 i utdrag kopierad och kompletterad från ofvan omförmälda,

af O. Modée upprättade karta, närmare angifvet område af kungsladugården

Borgholm, omfattande förut omförmälda lägenheterna Slakvik,

Stensrör, Skönvik och Fäholmen, äfvensom lägenheterna Grönadal och

Gustafsberg jemte en del skogsmark och innehållande enligt karteutdraget

bilagd beskrifning en sammanlagd areal af 56 hektar 97,s ar.

Till följd af remiss hade domänstyrelsen den 17 sistlidne januari

häröfver afgifvit utlåtande och dervid öfverlemnat dels instrument öfver

en på styrelsens föranstaltande af t. f. domänintendenten i Kalmar län

med biträde af vederbörande revirförvaltare verkstäld saluvärdering af nu

ifrågakomna område med derå växande skog äfvensom uppskattning af

värdet af de å området befintliga byggnaderna, dels ock af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i länet i ärendet afgifvet yttrande.

Af nämnda värderingsinstrument inhemtades:

att den till nyss uppräknade lägenheter hörande mark, innehållande

en areal af 25 hektar 81,s ar, uppskattats till sammanlagdt 5,350

kronor;

att af den uti ifrågavarande område i öfrigt ingående mark 22 hektar

62 ar stenbunden skogsmark med väg värderats till 2,262 kronor och 8

hektar 54 ar allvarjord, berg och sten till 170 kronor 80 öre;

att den å området växande skog, bestående hufvudsakligast af ek,

uppskattats till 6,731 kronor 71 öre;

att vid sammanläggning af nu upptagna belopp värdet å hela området

med växande skog, men oberäknadt derå varande hus, uppskattats

till 14,514 kronor 51 öre;

att de å området befintliga hus, som alla vore belägna å lägenheterna

och tillhörde till största delen kungsladugårdens arrendator och i

öfrigt fyra af lägenhetsinnehafvarne, värderats till sammanlagdt 2,070

kronor; och

att egarne af husen, hvilka samtlige varit vid värderingen tillstädes,

förklarat sig nöjda med de husen åsätta värden.

I sitt utlåtande hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande, med hvilken

myndighet domänstyrelsen i allo instämt, anfört, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande

icke funnit något att erinra mot den verkställa värderingen,

att ifrågavarande område syntes kunna afsöndras från kungsladugården

utan någon egentlig skada eller olägenhet för dennas skötsel

och brukande, samt att vid försäljningen syntes böra stadgas förbehåll om

utfartsväg öfver området närmast gränsen mot Borgahage by för de söderut

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

invid Kalmarsund belägna, kungsladugården underlydande lägenheterna

Ålevik, Regnekulla och Kom, likasom medgifvas sökanden rätt till dylik

väg öfver kungsladugårdens egor.

Emot domänstyrelsens uti nu ifrågavarande hänseenden afgifna förslag

hade departementschefen icke något att i hufvudsak erinra. Ett par

mindre väsentliga jemkningar uti samma förslag ansåge han sig emellertid

böra förorda. Sålunda ansåge han, att, under förutsättning att, i enlighet

med hvad han här nedan komme att föreslå, de af domänstyrelsen föreslagna

områden af kungsladugården blefve densamma frånsåga, jemväl

lägenheten Alevik lämpligen borde afsöndras och försäljas.

Som nemligen denna lägenhet — om hvars försäljning till kungsladugårdens

arrendator, såsom egare af de å lägenheten befintliga byggnader,

hembud gjorts, som af arrendatorn förkastats — efter afyttringen

af de norr och söder derom belägna lägenheterna skulle komma att få

ett från kungsladugårdens öfriga egor afskildt läge och, derest den vid

egendomen bibehölles, säkerligen skulle komma att blifva snarare till

olägenhet än till nytta vid kungsladugårdens skötsel, syntes någon anledning

att behålla densamma i kronans ego icke förefinnas. Enligt

kartebeskrifningen innefattade »lägenheten en areal af 7 hektar 70,7 ar,

deraf 1 hektar 50,s ar åker, 2 hektar 49 ar äng och odlingsmark, 3 hektar

70,r. ar betes- och hagmark och 0,4 ar impediment, samt hade vid kungsladugårdens

arrende värdering af uppskattningsmännen åsatts ett saluvärde

af 1,064 kronor 86 öre, deraf 64 kronor 86 öre för å området växande

skog, till hvilket pYis lägenhetens nuvarande brukare redan begärt få

tillösa sig densamma. Då emellertid brukaren icke egde de å lägenheten

befintliga byggnader, borde det af honom gjorda anbudet icke antagas,

utan lägenhetens försäljning ske i enlighet med de i kongl. brefvet den

25 september 1896 gifna bestämmelser för afjdtrande af obebyggda lägenheter

under kronoegendomar, med tillägg att köparen skulle till egaren

af nämnda byggnader för desamma erlägga lösen med belopp, som, derest

öfverenskommelse ej kunde träffas, borde bestämmas af tre gode män i

den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgade. Detta

förfarande vore visserligen icke fullt öfverensstämmande med de för afyttringar

af lägenheter från kronans jordbruksdomäner af Kongl. Maj:t

och Riksdagen antagna allmänna grunder, men syntes i detta särskilda

fall bäst egnadt att medföra en god lösning af frågan.

Hvad vidare anginge de af stadsfullmäktige i Borgholm gjorda framställningar

om tillstånd till förvärfvande af mark från kungsladugården,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4i.

29

funne departementschefen sig väl, på de af Kong!. Maj:ts befallningshafvande

och domänstyrelsen anförda skal, böra förorda, att till staden nu

endast upplätes det område, som af nämnda myndigheter föreslagits, men

hade det synts honom kunna med skäl ifrågasättas, huruvida tillräcklig

anledning förefunnes för kronan att för bestämmandet af den köpeskilling,

staden borde för samma område erlägga, påkalla särskild värdering utöfver

den, som af vederbörande uppskattningsmän redan verkstälts. Om nemligen

än det af uppskattningsmännen marken i fråga åsätta värde icke

kunde anses synnerligen högt i betraktande af områdets tillämnade användning

till byggnadstomter, syntes ''detta värde dock icke lägre, än att

det borde kunna af staten såsom salupris godkännas, helst en hastigt

fortgående utveckling af staden Borgholm knappast vore att emotse, och

utsigterna i detta hänseende väl skulle komma att utöfva väsentligt inflytande

vid den tilltänkta nya värderingen, samt det icke syntes obilligt,

att staden i afseende å välboren för förvärfvandet af det, i förhållande till

hvad staden begärt, inskränkta område, som nu skulle till staden upplåtas,

likstäldes med öfriga köpare af nu ifrågavarande delar af kungsladugården.

Enligt den af uppskattningsmännen följda beräkningsgrund

skulle den köpeskilling, staden borde erlägga, uppgå till 3,628 kronor

72 öre. I fråga om såväl denna upplåtelse som försäljningen af lägenheten

Stadstorpet n:o 2 vore emellertid att märka, det värdet af den å

ifrågavarande områden växande skog icke blifvit särskildt uträknadt, utan

inginge i det belopp af 2,168 kronor 83 öre, hvartill uppskattningsmännen

upptagit ståndskogen å hela det område, omfattande bland annat

jemväl Stadstorpet n:o 2, hvars försäljning till staden Borgholm uppskattningsmännen

tillstyrkt; och borde till följd häraf såväl staden Borgholm

som köparen af Stadstorpet n:o 2 t ill förbind as att, utöfver köpeskillingarne

för de områden, som till dem upplätes, godtgöra staten värdet

af den å samma områden växande skog.

I likhet med hvad departementschefen beträffande lägenheten Ålevik

föreslagit, ansåge han derjemte, att den lösen, som af Borgholms stad

skulle erläggas för byggnader å lägenheten Stadstorpet n:o 1, lämpligen

borde kunna bestämmas af gode män, såsom varande ett enklare och

mindre kostsamt förfarande, än om expropriationsnämnd skulle anlitas.

På grund af hvad sålunda anförts och i ärendet i öfrigt förekommit,

kemstälde departementschefen, att Eongl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra

ifrågavarande framställning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 44.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende varit

bänvisadt, bar icke haft något att erinra mot hvad Kong!. Maj:t uti förevarande

hänseende föreslagit, hvadan utskottet hemställer,

att Kong!. Maj:ts ofvannämnda framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 18 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LIJNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:65 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa delar af kungsladugården Borgholm i Kalmar län. s. 12 i texten