Sök i Ratio Lex

Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga beslut angående Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af en riksförsäkring sanstalt.

1902-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:65, Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga beslut angående Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af en riksförsäkring sanstalt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

1

N:o 65.

Ank. till Riksd. kansli den 29 april 1902, kl. 12 midd.

Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga beslut angående

Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af en riksförsäkring

sanstalt.

(E. A.)

Sedan Kongl. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 15)

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för den 4 januari 1902 intagna förslag till aflöningsstat för en

riksförsäkringsanstalt att gälla från och med år 1903 samt till vilkor för

löneförmånernas åtnjutande, medgifva,

att från och med år 1903 till bestridande af aflöningarne till anstaltens

tjensteman och betjente må årligen användas ett belopp af 46,100

kronor;

att från och med sagda år må årligen användas till expenser för anstalten

och arfvoden till arbetareförsäkringsrådets medlemmar förslagsvis

21.000 kronor, till bestridande af kostnaden för ortsombuden förslagsvis

25.000 kronor samt till ersättningar dels till postsparbanken för uppbörden

af försäkringsafgifterna och utbetalningen af ersättningsbeloppen, dels till

postsparbanksstyrelsen för försäkringsfondens förvaltning tillhopa förslagsvis

20.000 kronor eller tillsammans förslagsvis 66,000 kronor;

att derjemte under år 1902 må till bestridande af organisationskostnader

för anstalten användas högst 37,400 kronor; samt

att de belopp, som sålunda användas äfvensom framdeles ifrågakommande

pensioner till anstaltens tjensteman och betjente må utgå från arbetareförsäkringsfondens

intressemedel,

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 42 Raft. (N:o 65.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 65.

samt uti en inom Andra Kammaren af herr O. W. Redelius väckt

motion (n:o 29) föreslagits, att denna Kong! Maj:ts proposition icke måtte

af Riksdagen för närvarande bifallas,

hade statsutskottet i sitt utlåtande n:o 35 hemstält,

att i anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition och utan

afseende å den af herr Redelius i ämnet väckta motionen Riksdagen måtte,

med afslag å framställningen om fastställande af aflöningsstat för en riksförsäkringsanstalt,

medgifva:

a) att från och med år 1903 må till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens

tjensteman och betjente samt expenser vid densamma

årligen användas förslagsvis 58,000 kronor, dock under vilkor, att anstaltens

chef aflönas med högst 8,000 kronor samt att aflöningarna till en hvar af

anstaltens två afdelningschefer och dess sekreterare icke utgå med högre belopp,

än som motsvara aflöning för tjensteman af andra graden vid statens

centrala embetsverk;

b) att från och med sagda år må årligen användas till bestridande af

kostnaden för ortsombuden förslagsvis 25,000 kronor;

c) att likaledes från och med år 1903 må till ersättningar åt postsparbanken

för uppbörden af försäkringsafgifterna och utbetalningen af ersättningsbeloppen

årligen användas förslagsvis 20,000 kronor;

d) att under år 1902 må till bestridande af organisationskostnader för

anstalten användas högst 37,400 kronor; samt

e) att de belopp, som sålunda användas, må utgå från arbetareförsäkringsfondens

intressemedel.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har Första Kammaren

bifallit hvad utskottet sålunda hemstält, hvaremot Andra Kammaren, med

afslag å utskottets hemställan, bifallit en af herr D. Persson afgifven, vid

utlåtandet fogad reservation, deruti yrkats,

att i anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition och utan

afseende å den af herr Redelius i ämnet väckta motionen Riksdagen måtte,

med afslag å framställningen om fastställande af aflöningsstat för en riksförsäkringsanstalt,

medgifva:

a) att från och med år 1903 må till bestridande af aflöningar till

riksförsäkringsanstaltens tjensteman och betjente samt expenser vid densamma

äfvensom arfvoden till arbetareförsäkringsrådets medlemmar årligen användas

förslagsvis 59,500 kronor, dock under vilkor, att anstaltens chef aflönas med

högst 8,000 kronor samt att aflöningarna till en hvar af anstaltens två afdelningschefer

och dess sekreterare icke utgå med högre belopp, än som

motsvara aflöning för tjensteman af andra graden vid statens centrala

embetsverk;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 65.

3

b) att från och med sagda år må årligen användas till bestridande af

kostnaden för ortsombnden förslagsvis 25,000 kronor;

c) att likaledes från och med år 1908 må till ersättningar åt postsparbanken

för uppbörden af försäkringsafgifterna och utbetalningen af ersättningsbeloppen

årligen användas förslagsvis 20,000 kronor;

d) att under år 1902 må till bestridande af organisationskostnader för

anstalten användas högst 37,400 kronor; samt

e) att de belopp, som sålunda användas, må utgå från arbetareförsäkringsfondens

intressemedel.

Kamrarnes beslut skilja sig följaktligen endast deruti, att, medan Första

Kammaren medgifvit, att till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens

tjensteman och betjente samt expenser vid densamma må, under

vissa vilkor, från och med år 1903 årligen användas förslagsvis 58,000

kronor, Andra Kammaren medgifvit, att till nyssnämnda ändamål äfvensom

till arfvoden åt arbetareförsäkringsrådets medlemmar må, under samma vilkor,

från och med år 1903 årligen användas förslagsvis 59,500 kronor.

För denna frågas afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen medgifver,

att från och med år 1903 må till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens

tjensteman och betjente samt expenser vid densamma

årligen användas förslagsvis 58,000 kronor, dock under vilkor, att anstaltens

chef aflönas med högst 8,000 kronor samt att aflöningarna till en hvar af

anstaltens två afdelningschefer och dess sekreterare icke utgå med högre

belopp, än som motsvara aflöning för tjensteman af andra graden vid statens

centrala embetsverk, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, medgifvit,

att från och med år 1903 må till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens

tjensteman och betjente samt expenser vid densamma äfvensom

arfvoden till arbetareförsäkringsrådets medlemmar årligen användas förslagsvis

59,500 kronor, dock under vilkor, att anstaltens chef aflönas med högst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 65.

8,000 kronor samt att aflöningarna till en kvar af anstaltens två afdelningschefer

och dess sekreterare icke utgå med högre belopp, än som motsvara

aflöning för tjensteman af andra graden vid statens centrala embetsverk.»

Stockholm den 29 April 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

t

*

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:90 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af en riksförsäkringsanstalt. s. 1 i texten