Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1902-05-02 · 178 sidor, varav 169 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 169 av 178 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Eiksd. kansli den 2 maj 1902, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag''.

Riks- och landsarkiven.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i punkten

1 under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 i

samma månad föreslagna aflöningsstater för landsarkiven i Upsala och

Lund jemte i protokollet omförmäld a, för åtnjutande af de i staterna upptagna

aflöningsförmåner föreslagna bestämmelser, bland de ordinarie anslagen

å riksstatens åttonde hufvudtitel under rubriken riks- och landsarkiven

uppföra för ett landsarkiv i Upsala ett belopp af 9,600 kronor

och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp af 9,600 kronor, dels

ock medgifva, att de tjenstemännen vid landsarkiven i Upsala och Lund

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg, samt att nyssnämnda landsarkiv

må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. i mån af behof och emot redo
Bill.

till RikscL Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. (N:o 9.) 1

Ang.

stater för

landsarkiven

i Upsala och

Lund.

[L]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

visning undfå erforderliga medel till bekostande af skrifmaterialier, inbindning,

lyse och bränsle med derå expenser.

Omförmälda, för hvardera af landsarkiven i Upsala och Lund föreslagna

aflöningsstater äro af följande innehåll:

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Efter fem år kan lö-

arkivarien ............................

2.500

1.500

_

1,500

1,000

—

4,000

2,500

—

nen höjas med 500

amanuensen.............................

_

_

_

kronor och efter tio

år med ytterligare

500 kronor.

till vikariatsersättning, arf-

voden åt extra biträden,

renskrifning m. m.............

2,000

(Efter fem år kan lö-

vaktmästaren ...........................

500

_

300

_

800

—

j nen höjas med 100

| kronor.

för skötsel af värmeledning

—

—

—

—

300

—

summa

—

—1 —

—

9,600

—

De bestämmelser, som på sätt ofvan angifvits föreslagits att gälla för

åtnjutande af aflöning enligt stater för landsarkiven i Upsala och Lund,

hafva enligt statsrådsprotokollet följande lydelse:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med tjenst i något af landsarkiven icke må förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöring^

i landsarkivet;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för

den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller från tjenstgöring i

behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad att tjensten

skota, kan förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom det landsarkiv, vid hvilket han är anstäld, densamma,

mot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället

för egna, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett

och samma kalenderår;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än

fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last den

tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum,

efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande, hvad hvar

och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid han förut skött likartad befattning i statens tjenst;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,

vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig i densamma qvarstå;

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, af tjenstemännen åtnjutas under en och en half månad

årligen.

Den af chefen för ecklesiastikdepartementet i ärendet förebragta utredning

återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 2—11, till hvilka utskottet

alltså tillåter sig hänvisa.

Utskottet anser, att de aflöningsbelopp, som af Kongl. Maj:t föreslagits

för arkivarierna vid de nu ifrågavarande båda landsarkiven, böra af Riksdagen

godkännas; i hvilket sammanhang utskottet emellertid, på grund af

hvad departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat derom, att förhöjning

af arkivariernas aflöningar möjligen skulle inom en nära liggande

framtid komma att ifrågasättas, ansett sig böra uttala, att, såvidt nu kan

bedömas, någon sådan förhöjning icke synes blifva af behofvet påkallad.

Beträffande förslaget om anställande af en ordinarie amanuens vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

hvardera landsarkivet, anser utskottet, att, innan erfarenhet vunnits angående

omfattningen af arbetet vid dessa landsarkiv såväl under organisationstiden

som derefter, andra ordinarie tjensteman än arkivarierna icke

böra å staterna för de ifrågavarande landsarkiven uppföras. Då utskottet

likväl är öfvertygadt, att arkivarierna under tiden närmast efter arkivens

upprättande äro i behof af tjenstemannabiträde för de inströmmande

arkivaliernas ordnande, har utskottet ansett, att i stället för den af Kongl.

Maj:t föreslagna aflöningen för en ordinarie amanuens vid hvartdera af

dessa landsarkiv bör på extra stat för år 1903 anvisas 1,800 kronor till

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Upsala och lika stort belopp

till en amanuens vid landsarkivet i Lund.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för uppförande

i staterna af så högt belopp som 2,000 kronor till vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden, renskrifning m. in., utan föreställer sig,

att, derest och så länge arfvode till en amanuens vid hvartdera arkivet

kommer att utgå, omförmälda anslag till vikariatsersättning m. m. kan vid

hvartdera arkivet begränsas till 1,000 kronor årligen.

Förslagen om vaktmästarnes aflöning och om anslag till värmeledningarnas

skötsel anser utskottet sig böra förorda.

I händelse utskottets mening, att ordinarie amanuensbefattningar icke

böra i de ifrågavarande staterna upptagas, af Riksdagen godkännes, synes

från de af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser för åtnjutande af aflöning

enligt staterna böra uteslutas den i femte stycket af samma bestämmelser

intagna föreskrift om skyldighet för tjensteman af lägre grad att under

vissa angifna förutsättningar mottaga förordnande till högre befattning

inom det landsarkiv, vid hvilket han är anstäld. Med afseende å tjenstemännens

vid landsarkiven rätt till semester anser utskottet, att längre

semestertid än en månad årligen icke är för dem erforderlig och att sålunda

Kongl. Maj:ts i förevarande afseende gjorda förslag, enligt hvilket

semester finge af tjenstemännen åtnjutas under en och en half månad årligen,

icke bör godkännas. I öfrig! har förslaget till aflöningsbestämmelser

icke gifvit utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet — i öfverensstämmelse

med sina i utlåtande af den 11 sistlidne mars angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel gjorda, sedermera

af Riksdagens båda kamrar godkända yttranden angående aflöningsvilkoren

för tjensteman och betjente vid post- och telegrafverken — ansett sig

böra uttala, att, då i andra stycket af nu ifrågavarande aflöningsbestämmelser

föreskrifves, att med tjenst i något af landsarkiven icke må;förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

fullgörande af tjenstgöringen i landsarkivet, uttrycket »annan tjenstebefattning»

bör anses i detta sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande

eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af bolag

lemnas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kong! Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen

a) med godkännande af dels följande stat att för

hvartdera af landsarkiven i Upsala och Lund lända till

efterrättelse:

....... ............""

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor

1 kan lönen

| höjas med

arkiv ari en........

2,500

—

1,500

—

4,000

—

) 500 kronor

\ och efter

J tio år med

till vikariatser-

sättning, arfvo- den åt extra bi-

| ytterligare

i 600 kronor.

träden, ren- skrifning rn.rn.

—

—

—

—

1,000

—

J Efter fem år

vaktmästaren......

500

—

300

—

800

—

J kran lönen

j höjas med

l lOOkronor.

för skötsel af

värmeledning..

—

—

—

300

—

summa

—

—

—

—

6,100

—

dels ock följande bestämmelser för åtnjutande af

de i staterna upptagna aflöningsförmåner:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

som kan varda stadgad;

att med tjenst i något af landsarkiven icke må

förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i landsarkivet;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare

uppbäras endast för den tid, han verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta,

eger uppbära hela lönen, men att den, som undfår

ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag eller från tjenstgöring i

behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen förhindrad

att tjensten skota, kan förpligta^ att under ledigheten

utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda

efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera än fyra

år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund

af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan eger rum,

efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren

dervid tillgodoräknas den tid han förut skött likartad

befattning i statens tjenst;

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoch

minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad

lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från

tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta med

afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig i densamma

qvarstå;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

att tjensteman skall vara skyldig underkasta sig

de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som

kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, af tjenstemännen åtnjutas

under en månad årligen;

bland de ordinarie anslagen å riksstatens åttonde

hufvudtitel under rubriken riks- och landsarkiven uppför

för ett landsarkiv i Upsala ett belopp af G,100 kronor

och för ett landsarkiv i Lund likaledes ett belopp af

6,100 kronor;

b) medgifver, att de tjenstemännen vid landsarkiven

i Upsala och Lund tillkommande ålderstillägg må utgå af

det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg och att nyssnämnda landsarkiv

må från det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. i mån

af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel

till bekostande af skrifmaterialier, inbindning, lyse och

bränsle med flera expenser; samt

c) på extra stat för år 1903 anvisar till arfvode åt

en amanuens vid landsarkivet i Upsala 1,800 kronor

och till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund

1,800 kronor eller sammanlagdt 3,600 kronor.

2:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med förklarande, att

för åtnjutande af de i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner

skola gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande

af dylika förmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och

Lund, på ordinarie stat för landsarkivet i Vadstena bevilja dels till aflöning

åt en amanuens 2,200 kronor, att utgå med 1,400 kronor såsom

lön och 800 kronor såsom tjenstgöringspenningar, och med rätt till ålderstillägg

i likhet med arkivarie!], dels ock för skötsel af värmeledningen

300 kronor; vid bifall hvartill anslaget till landsarkivet i Vadstena, nu

5,800 kronor, skulle ökas till 8,300 kronor.

De af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser för åtnjutande af aflöningsförmåner

enligt staterna för landsarkiven i Upsala och Lund återfinnas

under nästföregående punkt l:o) i detta utlåtande; och får utskottet erinra,

att, enligt den af Riksdagen år 1898 godkända stat för landsarkivet i

Vadstena, arkivarie!! vid detta landsarkiv berättigats att, jemte tjenst
-

Ang.

ändring i

staten för

landsarkivet

i Vadstena.

[2-]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

göringspenningar, 1,200 kronor, åtnjuta lön med 2,300 kronor, som efter

fem år kan höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor.

Den utredning, som ligger till grund för Kongl. Maj:ts i förevarande

afseende gjorda framställning, innefattas i statsrådsprotokollet, sid. 11—13.

Utskottet, som under nästföregående punkt afstyrkt Kongl. Maj:ts

förslag om uppförande i staterna för landsarkiven i Upsala och Lund af

anslag till aflöning åt en ordinarie amanuens vid hvartdera af dessa landsarkiv

och i stället hemstält, att å extra stat för år 1903 måtte anvisas

arfvoden med 1,800 kronor till en amanuens vid hvartdera arkivet, anser,

att ej heller vid landsarkivet i Vadstena någon ordinarie amanuens bör å

staten uppföras, men att deremot tillgång utöfver hvad å ordinarie stat

beviljats bör tillsvidare beredas till aflönande af extra biträde åt arkivarien;

och synes ett belopp af 1,300 kronor vara för detta ändamål tillräckligt.

Under nästföregående punkt har utskottet hemstält, att längre semestertid

än en månad årligen icke skulle beviljas arkivarierna i Upsala och

Lund. Vid öfvervägande, huruvida denna bestämmelse skulle blifva gällande

äfven för landsarkivarien i Vadstena, hvilken enligt de för honom

nu gällande aflöningsvilkor är berättigad till semester under en och en

half månad årligen, har utskottet stannat vid den uppfattning, att äfven

i afseende å detta aflöningsvilkor arkivarierna vid de tre landsarkiven

böra blifva med hvarandra likstälda. Då Kongl. Maj:ts förslag, att för

åtnjutande af de i staten för landsarkivet i Vadstena upptagna aflöningsförmåner

skulle gälla enahanda bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande

af dylika förmåner enligt staterna för landsarkiven i Upsala och

Lund, innebär, att pensionsrätt skulle tillerkännas arkivarien i Vadstena,

synes det utskottet icke innefatta någon obillighet, att arkivarien i sammanhang

med inträdet i pensionsrätten får underkasta sig ornförmälda inskränkning

i sin rätt till semester, hvilket emellertid icke utan medgifvande

af den nuvarande innehafvaren kan, hvad honom beträffar, ega rum.

Enligt nu gällande aflöningsbestämmelser för landsarkivet i Vadstena

åligger det vaktmästaren derstädes att, om så pröfvas lämpligt, jemväl

utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida dermed

förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad; och anser utskottet,

att sådan skyldighet fortfarande bör åligga denne vaktmästare.

Emöt hvad Kongl. Maj:t i öfrigt under förevarande punkt i statsverkspropositionen

föreslagit har utskottet icke funnit anledning till någon

erinran; och hemställer alltså utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) förklara, att för åtnjutande af de i staten för

landsarkivet, i Vadstena upptagna aflöningsförmåner skola

gälla enahanda bestämmelser, som af utskottet föreslagits

för åtnjutande af dylika förmåner enligt staterna för

landsarkiven i Upsala och Lund, hvad den nuvarande

arkivarien vid detta landsarkiv beträffar under förutsättning

att han ingår på de nya bestämmelserna;

dock att vaktmästaren vid landsarkivet i Vadstena

fortfarande skall vara skyldig att, om så pröfvas lämpligt,

jemväl utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område

samt bestrida dermed förenad vakthållning utan

annan ersättning än fri bostad;

b) för beredande af ökad tillgång till arfvoden åt

extra biträden vid landsarkivet i Vadstena på extra stat

för år 1903 anvisa ett belopp af 1,300 kronor; samt

c) på ordinarie stat för landsarkivet i Vadstena

bevilja för skötsel af värmeledningen ett anslag af 300

kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till landsarkivet i Vadstena, nu

5,800 kronor, att höjas till 6,100 kronor. Skulle jemväl de af utskottet

förordade stater för landsarkiven i Upsala och Lund vinna fastställelse,

kommer anslaget till riks- och landsarkiven, nu 45,500 kronor, att uppgå

till 58,000 kronor.

Kleresistaten.

3:o) Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att minska det under

rubriken kleresistaten å riksstatens åttonde hufvudtitel såsom anvisning i

kontant upptagna belopp, 30,089 kronor, med 437 kronor 50 öre, eller,

för undvikande af öretal i riksstaten, till 29,652 kronor.

Under hänvisning till hvad i detta ärende af departementschefen

anförts till statsrådsprotokollet, sid. 14, hemställer utskottet,

att Kong! Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 2

Ang.

minskning af

anslaget till

kleresistaten.

[3.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

höjning af

anslaget till

domkapitlens

expeditioner

m. m.

[4-]

Vid bifall härtill kommer anslaget till kleresistaten, nu upptaget till

369,676 kronor, att utgöra 369,239 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

4:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 januari

1902 föreslagna aflöningsstat för tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna

med dervid gjordt förbehåll samt i protokollet omförmälda, för

åtnjutande af aflöning enligt den nya staten föreslagna bestämmelser, till

bestridande af kostnaderna härför äfvensom för vaktbetjening och extra

biträden vid konsistorierna öka anvisningen i kontant å det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner med 64,206 kronor, men i sammanhang dermed ur riksstaten

utesluta den i samma anslag ingående posten: indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor, dels ock medgifva,

att de konsistorienotarierna enligt den nya staten tillkommande ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg, samt att konsistorierna må från det under

samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och expenser,

ved m. in. i mån af behof och emot redovisning undfå erforderliga medel

till inköp af skrifmaterialier, inköp af nödiga inventarier, renhållning, gas

och lyse, ved och vedhuggning, der utgifter härför icke bestridas af vederbörande

domkyrka, bokinköp, inbindning af böcker och tidningsprenumeration

med undantag för Lunds stift, der utgifterna derför bestridas af äldre

pastoraliefonden, tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader samt

utgifter för telegramporto; och skulle, i händelse af bifall till hvad sålunda

föreslagits, anslaget till domkapitlens expeditioner, nu 34,015 kronor, komma

att höjas med 58,365 kronor eller till 92,380 kronor.

Det i berörda framställning omförmälda förslag till aflöningsstat för

tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna är af följande innehåll:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

Lön.

Tjenstgörings-

Summa

penninga

r.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

vid domkapitlet i Upsala:

1

notarie............-.....................

4,000

—

1,500

—

5,500

—

Deraf 520 kronor från

1

amanuens, arfvode :........

—

—

1,800

—

domkyrkan.

Deraf 500 kronor från

vid domkapitlen i Lund,

domkyrkan.

Göteborg och Hernösand:

1

notarie.................................

4,000

—

1,500

—

5,500

—

2

dito.....................................

8,000

—

3,000

—

11,000

—

1

amanuens, arfvode ............

—

—

—

1,800

—

2

dito........................................

vid domkapitlen i Lin-

3,600

köping, Skara, V esteräs,

Vexiö och Karlstad:

1

notarie..................................

3,500

—

1,300

—

4,800

•—

4

dito........................................

14,000

—

5,200

—

19,200

—

1

amanuens, arfvode ..........

—

—

—

—

1,600

—

4

dito.....................................

vid domkapitlet i Streng-

6,400

näs:

1

notarie..................................

3,500

—

1,300

—

4,800

—

Deraf 400 kronor från

1

amanuens, arfvode ..........

vid domkapitlen i Kalmar

—

1,600

domkyrkan.

och Visby:

1

notarie..............................

2,500

—

1,000

—

3,500

—

1

dito........................................

2,500

—

1,000

—

3,500

—

1

amanuens, arfvode ...........

—

—

—

1,000

—

1

dito.....................................

vid Stockholms stads kon-

1,000

sistorium:

1

notarie.................................

1,500

—

1,000

—

2,500

—

1

amanuens, arfvode ............

—

—

—

800

—

Notarierna skola ega rätt att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor.

Vid denna nya stat borde enligt förevarande förslag stadgas det

förbehåll, att med densammas trädande i kraft rätten till nu utgående, i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

staten icke upptagna, aflöningsbidrag och sportler skulle upphöra, dock

med det undantag att till konsistorienotarierna fortfarande finge utgå

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt vore pligtig lösa,

arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet enskildt tillhöriga

fonder och kassor samt af sådana fonder, som på grund af enskildes

förordnanden blifvit stälda under konsistoriernas förvaltning, för såvidt arfvode

af presterskapet eller i de enskildes förordnanden blifvit medgifvet, samt,

tills vidare och intill dess annorlunda blefve förordnadt, arfvode för

utdelning af från allmänna barnhuset i Stockholm utgående fosterlöner

till underhåll af barn utom barnhuset.

För åtnjutande af aflöning enligt den nya staten borde enligt förslaget

gälla följande bestämmelser:

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som vid förändrad organisation

af domkapitlen eller eljest kan varda stadgad;

att med konsistorienotariebefattning, förutom vid Stockholms stads

konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke

vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen;

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för den

tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att konsistorienotarie, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst,

eger uppbära hela lönen, hvaremot sådan tjensteman, som undfår ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller från tjenstgöring i behörig ordning afstänges eller eljest är lagligen

förhindrad att tjensten sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens

förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjensten

anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda,

med mindre innehafvaren under mera än fyra femtedelar af denna tid sjelf

bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, med

iakttagande att den högre afton ingen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit

uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den

nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans antagande eller

för den, som jemlikt Kongl. Maj:ts bref den 26 juni 1891 förordnats, från

den tid förordnandet meddelades;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande

att konsistorienotarie skall, då lian uppnått 65 lefnads- ock minst 35

tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kong! Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig i densamma qvarstå;

att konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig de förändrade

bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kan ske, af konsistorienotarie åtnjutas under en månad årligen.

Den utredning, som ligger till grund för Kong! Maj:ts förevarande

framställning, innefattas i det yttrande, som af föredragande departementschefen

afgifvits till statsrådsprotokollet, sid. 15 -71.

I sammanhang med Kong]. Maj:ts berörda framställning har utskottet

till behandling förehaft tre inom Riksdagen väckta motioner, hvari framstälts

följande förslag.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 129) har herr J. Johansson

i Nora skog föreslagit, utom annat, hvarom nu icke är fråga, att

vid den lönereglering för de ecklesiastika konsistoriernas tjensteman, om

hvilken statsutskottet har att afgifva utlåtande och Riksdagen kan komma

att fatta beslut, de aflöningsgrunder måtte i större eller mindre utsträckning

blifva tillämpade, hvilka angifvits i statskommissarie!! Chr. L. Tenows

särskilda mening till statskontorets protokoll för den 2:1 oktober 1901.

Af ett motionen såsom bilaga vidfogadt utdrag ur statskontorets

protokoll för nämnda den 22 oktober 1901 inhemtas, att vid då skedd

föredragning af ecklesiastikdepartementets skrifvelse den 13 nästförutgångne

maj angående lönereglering för tjensteman och betjente vid domkapitlen

och Stockholms stads konsistorium statskontoret besluta utlåtande i ärendet

till Kong!. Maj:t, men att statskommissarien Tenow, som föredragit ärendet,

varit i vissa punkter skiljaktig från statskontorets beslut och på närmare

angifna grunder hemstält:

att lönerna för konsistorienotarier i stiften måtte bestämmas till 2,500

kronor och för konsistorienotarien i Stockholm till 1,500 kronor med rätt för

samtliga till sex ålderstillägg å 500 kronor hvartdera att utgå efter respektive

tre, sex, nio, tolf, femton och aderton års väl vitsordad tjenstgöring;

att tjensfgöringspenningarne måtte bestämmas,

till 1,500 kronor i första klassens stift (Lunds och Hernösands),

till 1,200 kronor i andra klassens stift (Upsala, Linköpings, Skara, Strengnäs,

Vesterås, Vexiö, Göteborgs och Karlstads),

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till 1,000 kronor i tredje klassens stift (Kalmar och Visby) samt Stockholms

stads konsistorium; samt

att arfvodesbeloppen för konsistorieamanuenserna måtte bestämmas till

1,800 kronor i första klassens stift och till 1,600 kronor i andra klassens

stift, men att statsmedel ej måtte anvisas till aflöning af fast anstälda

amanuenser i tredje klassens stift och Stockholms stads konsistorium.

Vidare hafva Herrar af Ekenstam och Walin i eu inom Första Kammaren

väckt motion (n:o 24) hemstält, att Riksdagen, derest Kongl Maj:ts proposition

i öfrigt i detta afseende vinner Riksdagens bifall, ville bestämma, att

till konsistorienotarierna i Kalmar och Visby skall, jemte föreslagna tjenstgöringspenningar

och ålderstillägg, utgå eu lön af 3,000 kronor.

Förslag af enahanda innehåll framställas jemväl i en af herrar K. H.

G. von Schéele och C. A. J. Fagerlund inom Andra Kammaren väckt

motion (n:o 143), deri hemställes, att lönen för konsistorienotarierna i

Kalmar och Visby må höjas med 500 kronor och sålunda allt ifrån början

utgå med 3,000 kronor.

Beträffande de af samtliga dessa motionärer till stöd för de särskilda af

dem gjorda förslagen anförda grunder, får utskottet hänvisa till motionerna.

Att de nuvarande afiöningsförhållandena för de ecklesiastika konsistoriernas

tjensteman såväl på grund de mångskiftande och mestadels synnerligen

olämpliga inkomstkällor, hvarifrån aflöningsmedlen härflyta, som

med afseende å aflöningarnas osäkerhet och den starka vexlingen i deras

belopp äro i stort behof af omreglering, synes utskottet vara på ett oemotsägligt

sätt ådagalagdt genom den utförliga redogörelse för dessa förhållanden,

som i detta ärende lemnats till statsrådsprotokollet. Att en reglering

af dessa aflöningar icke förut blifvit genomförd, ehuru frågan härom

senast år 1895 varit föremål för Riksdagens pröfning, torde, på sätt af

föredragande departementschefen blifvit antydt, hafva berott derpå, att vid

nämnda tid frågan om förändrad organisation af domkapitlen nyligen varit

föremål för Riksdagens behandling och att man, under antagande att denna

fråga inom kort skulle erhålla sin lösning, ansett, att i afbidan härå lämpligen

borde med regleringen af tjenstemännens aflöningar anstå. Under

de år, som efter nämnda tid förflutit, torde emellertid någon klarhet eller

enighet icke hafva vunnits om den ifrågasatta omorganisationens syfte och

beskaffenhet. Härtill kommer, dels att äfven efter en möjligen blifvande

omorganisation af domkapitlen tvifvelsutan kommer att vid hvarje domkapitel

erfordras åtminstone en tjensteman för uppsättande och expedierande af

skrivelser samt för utförande af öfriga å domkapitel sexpeditionen förekommande

göromål, och att enligt det nu föreliggande förslaget endast konsistorienotarierna

skulle vara vid domkapitlen såsom tjensteman fast anstälda,

och dels att utskottet har för afsigt att, utöfver hvad i sådant af
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N:o 9.

15

seende innefattas i Kong!. Maj:ts förslag, föreslå ytterligare bestämmelser

till betryggande deraf, att genom antagande af en lönereglering för domkapitlens

tjensteman de förändringar i domkapitlens organisation och verksamhetsområde,

hvarom fråga framdeles kan uppkomma, icke må i någon

män försvåras. Af dessa skäl anser utskottet, som icke vill förneka, att en

förändrad organisation af domkapitlen kan vara önskvärd, dock anledning

saknas att med hänsyn till organisationsfrågan uppskjuta den synnerligen

önskvärda och nödiga regleringen af tjenstemännens aflöningar.

Vid granskning af den föreslagna aflöningsstaten har utskottet, med

hänsyn till de aflöningar, som åtnjutas af innehafvare utaf jemförliga tjensfebefattningar,

funnit de för konsistorienotarierna föreslagna begynnelseaflöningar

böra nedsättas för notarierna inom första och andra aflöningskiasserna

med 1,000 kronor samt för notarierna vid domkapitlen i Kalmar

och Visby äfvensom vid Stockholms stads konsistorium med 500 kronor,

hvaremot rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, s}rnes böra

tillerkännas samtliga konsistorienotarierna. Af ålderstilläggen skulle enligt

utskottets mening det första tillträdas efter fem års och det andra efter

ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring. Vidare har utskottet ansett,

att i stället för de föreslagna arfvodena till amanuenser vid domkapitlen

i Kalmar och Visby samt vid Stockholms stads konsistorium bör beviljas

anslag till vikariatsersättning, extra biträde, renskrifning m. m. till belopp

af 500 kronor vid hvartdera af nämda domkapitel och 400 kronor vid

Stockholms stads konsistorium.

Derest tjenstemännens vid konsistorierna lönevilkor skulle blifva i enlighet

härmed reglerade, synas några dyrtidstillägg för dem icke böra efter

löneregleringens genomförande ifrågakomma, äfven om dyrtidstillägg skulle

blifva öfriga statens tjensteman beviljade.

Det af Kong! Maj:t föreslagna förbehåll vid den nya staten angående

upphörande af rätten till nu utgående, i staten icke upptagna aflöningsbidrag

och sportler har utskottet ansett sig böra till bifall förorda, allenast

med en redaktionsförändring af uteslutande formel beskaffenhet.

Hvad beträffar det vid ifrågavarande aflöningsstat fastade förbehåll,

att till konsistorienotarierna skall tills vidare och intill dess annorlunda

blifver förordnadt utgå arfvode för utdelning af från allmänna barnhuset

i Stockholm beviljade fosterlöner till underhåll af barn utom barnhuset,

har utskottet emellertid velat uttala den mening, att samma skäl, hvilka

föranleda att flera af de hittills nämnda tjensteman tillkommande sportler

skola i och med den nya lönestatens trädande i tillämpning upphöra, synas

böra föranleda, att äfven nämnda, med anledning af barnhusdirektionens

beslut den 28 februari 1813 konsistorienotarierna tillkommande provision

snarast möjligt upphör att utgå.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

I fråga om de föreslagna bestämmelserna för åtnjutande af aflöning enligt

den nya staten bär utskottet funnit sig böra framställa följande erinringar.

Då konsistorienotarie för närvarande är skyldig att tjenstgöra dels

bos vederbörande domkapitel i dettas egenskap såväl af stiftsstyrelse som

af läroverkssiyrelse och dels hos vederbörande biskop i hans egenskap

af eforus för de allmänna läroverken inom stiftet, samt i sammanhang

med behandlingen af den nu arbetande läroverkskomiténs blifvande förslag

fråga möjligen kan väntas uppstå om inrättande af särskilda, från

stiftsstyrelserna fristående läroverksstyrelser, anser utskottet, att i första

stycket af ifrågavarande bestämmelser bör uttryckligen föreskrifvas, att

konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta sig äfven sådan utsträckning

af tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som kan föranledas

af särskilda läroverksstyrelsers inrättande.

Med afseende å möjligheten deraf, att frågan angående omreglering af

rikets indelning i stift kan komma att å nyo upptagas, och då utskottet

anser, att ej heller för ordnandet af denna angelägenhet några af konsistorietjenstemännens

lönereglering föranledda svårigheter böra vara att befara,

har utskottet velat hemställa, att bland aflöningsbestämmelserna införes

det stadgande, att konsistorienotarierna i Kalmar och Visby skola

vara skyldiga att i sammanhang med en möjligen blifvande förändring i

rikets indelning i stift underkasta sig den förflyttning till annan konsistorienotariebefattning,

som kan af den förändrade stiftsindelningen föranledas.

Vidare anser utskottet det böra stadgas, att vid sjukdomsförfall eller

när det erfordras för beredande af semester konsistorieamanuens skall vara

skyldig att, om han förordnas till notariebefattning vid det konsistorium,

der häri är anstäld, densamma, mot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår.

Utskottets förslag om beviljande åt konsistorienotarierna af två ålderstillägg

föranleder en omredigering af bestämmelserna angående rätt till

förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af konsistorienotarietjenst.

I öfrigt har förslaget till aflöningsbestämmelser icke gifvit utskottet

anledning till annan erinran, än att utskottet — i öfverensstämmelse med

sina i utlåtande af den 11 sistlidne mars angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel gjorda, sedermera af Riksdagens

båda kamrar godkända yttranden angående aflöningsvilkoren för tjensteman

och betjente vid post- och telegrafverken — ansett sig böra uttala,

att då i andra stycket af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna aflöningsbestämmelserna

föreskrifves, att med konsistorienotariebefattning, förutom vid

Stockholms stads konsistorium, icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

17

den. finnes, icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen,

uttrycket »annan tjenstebefattning» bör anses i detta

sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande eller regelbundet återkommande,

aflönadt uppdrag, som af bolag lemnas.

Hvad angår förslaget om Riksdagens medgifvande dertill, att konsistorierna

finge från förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

in. m. i mån af behof och mot redovisning undfå erforderliga medel till

inköp af skrifmaterialier, inventarier in. m., har utskottet icke ansett detta

förslag böra af Riksdagen obetingadt godkännas. Af statsrådsprotokollet

inheintas, hurusom statskontoret förklarat, att med ledning af de belopp,

som under femårsperioden 1896—1900 vid de olika konsistorierna utgifvits

till . skrifmaterialier och expenser, och med fäst afseende å den ökning af

utgifterna,, som under närmaste tiden förestode, kunde beräknas, att för

skrifmaterialier och expenser skulle, efter afdrag af de till qvarstående

föreslagna, nu för ändamålet utgående tillskott från domkyrkorna och vissa

kassör, erfordras ett belopp af 7,150 kronor. Då utskottet anser, att högre

belopp, än sålunda beräknats vara för ändamålet behöflig!, icke bör ställas

till konsistoriernas förfogande, men förslag om beloppets uppförande i

staten såsom särskild! anslag icke föreligger, har utskottet ansett sig böra

hemställa, att konsistoriernas rätt att ur omförmälda förslagsanslag utbekomma

medel för nu ifrågavarande utgifter må begränsas till det af statskontoret

beräknade beloppet.

Hvad angar omförmälda af herr J. Johansson väckta motion, har utskottet,

såsom af hvad ofvan yttrats framgår, icke ansett sig kunna i vidare

man biträda de i motionen förordade aflöningsgrunder, än att utskottet

i sammanhang med sitt förslag om nedsättning i konsistorienotariernas

begynnelseaflöning funnit ett ålderstillägg utöfver hvad af Ivongl.

Maj:t föreslagits böra dem beviljas.

Af utskottets ofvan gjorda uttalanden framgår jemväl, att utskottet

ansett afseende icke böra fästas vid herrar af Ekenstams in. fl. och von

Schéeles m. fl. berörda motioner.

Slutsumman af aflöningsstaten, sådan utskottet anser densamma böra

fastställas, uppgår till 67,000 kronor, deraf 1,420 kronor skulle i enlighet

med Kong], Maj:ts förslag utgå från domkyrkorna i Upsala och Strengnäs

samt återstående 65,580 kronor utgöra det för bestridande af kostnaderna

enligt aflöningsstaten erforderliga anslagsbeloppet. Om till sistnämnda

belopp läggas de enligt i statsrådsprotokollet intagen beräkning ytterligare

behöfliga anslagsbelopp, 1,400 kronor till ersättning för semestervikariat,

7,500 kronor till vaktbetjening och 5,000 kronor till extra biträden, men

deremot afdrag sker för den i nu gällande riksstat upptagna anvisning i

Bill. till Rikad. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande K:o 9.

kontant till domkapitlens expeditioner 28,174 kronor, skulle ökningen i

den kontanta anvisningen å anslaget till domkapitlens expeditioner belöpa

sig till 51,306 kronor, i sammanhang med hvilken ökning emellertid skulle

ur riksstaten uteslutas den i nämnda anslag ingående posten: indelning

och dermed jemförlig anvisning, på förslag, ersättningar, 5,841 kronor.

Dessa siffror utvisa likväl icke den verkliga ökningen af statsverkets

årliga utgifter för domkapitlens expeditioner, enär, på sätt departementschefen

erinrat, i sammanhang med löneregleringens antagande de å exti‘a

stat nu utgående anslag 3,716 kronor för beredande af löneförbättring åt

tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner och 2,500 kronor för betäckande

af brister i domkapitlens expeditionskassor samt för oförutsedda,

oundgängliga behof vid deras expeditioner skulle upphöra att utgå, sistnämnda

anslag dock först efter det vid 1902 års slut befintliga brister

blifvit betäckta, samt de från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk

nu till domkapitelsexpeditionen i Hernösand utgående belopp om tillhopa

1,400 kronor ej för framtiden skulle erfordras; hvarjemte hänsyn

borde tagas till den statsinkomst genom stämpelpapper, som med i medeltal

5,515 kronor årligen, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, beräknats

uppstå. Den verkliga ökningen i statens årliga utgifter har sålunda af

departementschefen beräknats blifva 45,234 kronor och skulle enligt samma

beräkningsgrund i händelse af bifall till de af utskottet ifrågasatta nedsättningar

af åtskilliga bland posterna i aflöningsstaten stanna vid ett belopp

af 32,334 kronor. Men äfven detta belopp undergår en ytterligare

nedsättning, om man tager hänsyn till den till sammanlagdt omkring

50,000 kronor uppgående inkomst, som under de närmaste åren skulle

tillföi*as statsverket genom dit ingående provisioner å presterskapets enkeoch

pupillkassas medel, hvartill kommer den provision å samma medel,

som för framtiden qvarstår.

Till det utgiftsbelopp, som omförmälda beräkning kan anses gifva vid

handen, böra emellertid läggas ålderstilläggen, hvilka för olika år skulle

komma att utgå med vexlande belopp, utan att likväl för något år kunna

öfverstiga 13,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kong! Maj:ts förevarande

framställning och herr J. Johanssons i Nötskog

omförmälda motion samt utan afseende å herrar

af Ekenstams in. fl. och von Schéeles in. fl. ofvanberörda

motioner, må

a) med godkännande af dels följande aflöningsstat

för tjenstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ''Utlåtande N:o 9.

19

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

vid domkapitlet i Up- sala:

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Deraf 620 kr. från

1 notarie.....................

3,000

—

1,500

—

4,500

__

domkyrkan.

1 amanuens, arfvode ...

vid domkapitlen i Lund,

Göteborg och Hernö- sand:

1,800

DeraföOOkr.från

domkyrkan.

1 notarie.....................

3,000

—

1,500

—

4,500

—

2 dito...........................

6,000

—

3,000

—

9,000

—

1 amanuens, arfvode ...

—

—

1,800

—

2 dito...........................

vid domkapitlen i Lin- köping, Skara, Vcster- ås, Yexiö o. Karlstad:

3,600

1 notarie.....................

2,500

—

1,300

—

3,800

—

4 dito.........................

10,000

—

5,200

__

15,200

—

1 amanuens, arfvode ...

—

—

—

1,600

—

4 dito...........................

vid domkapitlet i

Strengnäs:

6,400

Deraf 400 kr.från

1 notarie.....................

2,500

_

1,300

_

3,800

_

1 amanuens, arfvode ...

vid domkapitlet i Kal- mar:

1,600

domkyrkan.

1 notarie....................

vikariatsersättning, extra

biträde, renskrifning

2,000

1,000

3,000

m. m....................

vid domkapitlet i Visby:

1 notarie.....................

vikariatsersättning, extra

biträde, renskrifning

2,000

1,000

—

500

3,000

—

m. m......................

vid Stockholms stads

konsistorium:

500

1 notarie.....................

vikariatsersättning, extra

biträde, renskrifning

1,200

800

2,000

m. m......................

—

—

—

—

400

—

Notarierna skola ega rätt att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års

sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

dels det förbehåll vid denna nya stat, att med densainmas

trädande i kraft rätten till nu utgående, i staten

icke upptagna, aflöningsbidrag och sportler upphör, dock

med det undantag, att till konsistorienotarierna fortfarande

må utgå

lösen för sådana expeditioner, som part eller annan

på egen begäran erhåller och som han icke författningsenligt

är pligtig lösa,

arfvode för förvaltning och redovisning af presterskapet

enskildt tillhöriga fonder och kassor samt af sådana

fonder, som på grund af enskildes förordnanden

blifvit stälda under konsistoriernas förvaltning, för så

vidt arfvode af presterskapet eller i de enskildes förordnanden

blifvit medgifvet, samt,

tills vidare och intill dess annorlunda varder förordnadt,

arfvode för utdelning af från allmänna barnhuset

i Stockholm utgående fosterlöner till underhåll af

barn utom barnhuset;

dels ock följande bestämmelser för åtnjutande af

aflöning enligt den nya staten:

att konsistorienotarie skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

som vid förändrad organisation af domkapitlen,

vid inrättande af särskilda läroverksstyrelser eller eljest

kan varda stadgad;

att konsistorienotarierna i Kalmar och Visby skola

vara skyldiga att i sammanhang med en möjligen blifvande

förändring i rikets indelning i stift underkasta sig

den förflyttning till annan konsistorienotariebefattning,

som kan af den förändrade stiftsindelningen föranledas;

att med konsistorienotariebefattning, förutom vid

Stockholms stads konsistorium, icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller

annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara

hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen å konsistorieexpeditionen;
att

tjenstgöringspenningar få af tjensteinnehafvare

uppbäras endast för den tid, han verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

21

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att konsistorienotarie, som af sjukdom hindras att

förrätta sin tjenst, eger uppbära hela lönen, hvaremot

sådan tjensteman, som undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller från tjenstgöring i behörig ordning afstänges eller

eljest är lagligen förhindrad att tjensten sköta, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens

förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för

beredande af semester, konsistorieamanuens skall vara

skyldig att, om han förordnas till notariebefattning vid

det konsistorium, der han är anstäld, densamma, mot

åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af konsistorienotarietjenst anses böra medgifvas,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att

inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera

än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på

grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum,

efter ytterligare fem år på enahanda vilkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjenst åldern blifvit uppnådd; börande löntagaren

dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens

trädande i kraft förflutit från hans antagande

eller för den, som jemlikt kongl. brefvet den 26 juni

1891 förordnats, från den tid förordnandet meddelades;

att konsistorienotarie skall, då han uppnått 65 lefnads-

och minst 35 tjenstår, vara förpligtad att med

oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att

låta med afskedet anstå, derest och så länge den pen
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig

i densamma qvarstå;

att konsistorienotarie skall vara skyldig underkasta

sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som

kunna varda stadgade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, af konsistorienotarie åtnjutas

under en månad årligen;

till bestridande af kostnaderna härför äfvensom för

vaktbetjening och extra biträden vid konsistorierna öka

anvisningen i kontant å det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner med 51,306 kronor, men i sammanhang

dermed ur riksstaten utesluta den i samma anslag ingående

posten: indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag, ersättningar, 5,841 kronor; samt

b) medgifva, att de konsistorienotarierna enligt den

nya staten tillkommande ålderstillägg må utgå af det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg, samt att konsistorierna må från

det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

skrifmaterialier och expenser, ved m. m. emot redovisning

undfå erforderliga medel, dock ej till högre belopp

än tillsammans 7,150 kronor årligen, till inköp af skrifmaterialier,

inköp af nödiga inventarier, renhållning, gas

och lyse, ved och vedhuggning, der utgifter härför icke

bestridas af vederbörande domkyrka, bokinköp, inbindning

af böcker och tidningsprenumeration med undantag

för Lunds stift, der utgifterna derför bestridas af äldre

pastoraliefonden, tryckningskostnader, annons- och fraktkostnader

samt utgifter för telegramporto.

I händelse af bifall till hvad utskottet sålunds hemstält, skulle anslaget

till domkapitlens expeditioner, nu 34,015 kronor, komma att höjas med

45,465 kronor till 79,480 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

Universiteten.

5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen besluta, att ej mindre de o Ang.

ordinarie professorerna vid universiteten i Upsala och Lund, med undantag^ ^ordSaaf

den Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie professorn derstädes ne professosamt

professorerna inom teologiska fakulteten i Lund, än äfven universum Up™iea 0^e

tetens bibliotekarier och räntmästare skulle ega att efter fem års väl vits- Lund.

ordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och [5.]

efter yttexdigare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes

af 500 kronor, med rätt för nuvarande professorer, bibliotekarier och

räntmästare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare,

hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;

att för dem, hvilka sålunda egde att komma i åtnjutande af ålderstillägg,

äfvensom för den, som efter förenämnda bestämmelsers trädande

i kraft blefve innehafvare af första teologie professuren i Upsala eller

af professur inom teologiska fakulteten i Lund, 2,000 kronor utaf aflöningen

skulle utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skulle anses såsom

lön; att tjensteman, som inginge på de nya bestämmelserna, skulle, då han

uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension

å allmänna indragningsstaten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kunde finnas villig att i densamma qvarstå; att sådan tjensteman, som

nyss sagts, skulle vara skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunde varda stadgade; samt att omförmälda

ålderstillägg skulle utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg.

Hvad af chefen för ecklesiastikdepartementet blifvit till stöd för denna

framställning åberopadt, inhemtas af statsrådsprotokollet i ärendet, sid.

72—95.

De ordinarie professorerna inom universitetens juridiska, medicinska

och filosofiska fakulteter äfvensom universitetens bibliotekarier och räntmästare

åtnjuta för närvarande under hela sin tjenstetid 6,000 kronors

aflöning, hvartill komma vissa naturaförmåner, för hvilka här nedan när
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mare redogöres. För de professorer inom teologiska fakulteten vid universitetet

i Upsala, hvilka inbegripas i den nu förevarande framställningen,

synas aflöningarnas belopp icke i någon mera väsentlig mån öfverstiga

professorernas inom de öfriga fakulteterna. Den önskan, att de ifrågavarande

lärarne och tjenstemännen vid universiteten skulle, i likhet med

flertalet statstjenare på andra områden, efter viss tids tjenstgöring erhålla

tillökning i sin aflöning, synes utskottet icke sakna berättigande; och anser

utskottet, att med afseende å vigten af deras embeten samt den långvariga

förberedelsetid och de ekonomiska uppoffringar, som erfordras för

vinnande af kompetens till de ifrågavarande tjensterna, en slutaflöning af

7,000 kronor icke är för högt tilltagen. Derest emellertid professorerna,

bibliotekarierna och räntmästarne erhålla rätt att å sina enligt gällande

lönestater med 6,000 kronor utgående aflöningar åtnjuta två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, anser utskottet, att deras berättigade anspråk på

löneförbättring härigenom blifvit tillgodosedda, och att följaktligen såsom

vilkor för inträde i rätten till ålderstillägg bör föreskrifvas, att omförmälda

naturaförmåner, hvilka utgöra den sista återstoden af universitetens

forna aflöningssystem, skola indragas. Enligt utskottets åsigt bör värdet

af de indragna naturaförmånerna ingå till vederbörande universitet och i

dess räkenskaper särskilt redovisas samt användas såsom bidrag till bestridande

af utgifterna för ålderstilläggen, hvarigenom sålunda statsverkets

utgifter för detta ändamål skulle minskas med motsvarande belopp.

Utgifterna för de föreslagna ålderstilläggen hafva i statsrådsprotokollet

beräknats för år 1903 skola uppgå till 21,500 kronor för universitetet i

Upsala och till 16,000 kronor för universitetet i Lund eller sålunda för

båda universiteten till sammanlagdt 37,500 kronor. Efter det denna beräkning

blifvit verkstäld, hafva emellertid två af de professorer i Lund,

hvilka antagits skola år 1903 uppbära hvardera 1,000 kronor i ålderstillägg,

aflidit, hvadan alltså enligt nuvarande personalförhållanden bör

anses för år 1903 erfordras för universitetet i Lund endast 14,000 kronor

och för båda universiteten tillhopa 35,500 kronor.

Till ledning för bedömandet, till huru stor del omförmälda utgifter

skulle kunna betäckas genom indragning af naturaförmånerna, anser sig

utskottet böra meddela följande. Den för universitetet i Upsala gällande,

af Kongl. Maj:t den 13 november 1885 faststälda utgiftsstat bestämmer,

att innehafvare af ordinarie professorsembete, förutom den Skytteanske

professorn, äfvensom bibliotekarie och räntmästare skola ega åtnjuta hvardera

12 famnar ved in natura, att besittningsrätt till en af de 44 akademiska

åkerlotterna om sex tunnland tillkommer, i den ordning ledighet inträffar,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

25

professorerna i alla fakulteter, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren

och kamreraren samt bibehålies af emeriti och vid dödsfall af enka, omyndiga

söner och ogifta döttrar, samt att af nyssnämnda lärare och tjensteman,

med undantag af sekreteraren och kamreraren, de 21 äldste, jemväl

efter tjensteålder, uppbära ersättning för humlegårdslotter med 30 kronor

årligen till en hvar. Enligt hvad utskottet inhemtat, innehafvas för närvarande

endast 10 åkerlotter af i tjenst varande professorer eller universitetstjenstemän,

hvarjemte torde böra anmärkas, att då förste teologie professorn,

som för närvarande uppbär humlegårdsersättning, icke är i den

ifrågasatta löneregleringen inbegripen, endast 20 af de nuvarande innehafvare

af ifrågavarande tjenstebefattningar åtnjuta ersättning af sistnämnda

beskaffenhet.

Värdena af dessa naturaförmåner hafva enligt statsrådsprotokollet af

större akademiska konsistoriet i Upsala år 1876 beräknats, för hvarje

åkerlott till 80 kronor och för hvarje lott ved om 12 famnar till 144

kronor, hvadan, då härtill kommer humlegårdsersättning med 30 kronor,

förbättringen i aflöningen för den, som åtnjuter alla de ifrågavarande förmånerna,

kan beräknas till 254 kronor årligen.

Genom indragning af dessa naturaförmåner skulle följaktligen statsverkets

utgifter för ålderstilläggen kunna beräknas blifva minskade med:

värdet af 10 åkerlotter, 80 kronor för hvarje........................... kr. 800: —

» » 20 humlegårdsersättningar, 30 kronor för hvarje... » 600: —

» »12 famnar ved för en hvar af 25 löntagare, 144

kronor för hvarje löntagare......................................................... » 3,600: —

eller sammanlagdt kronor 5,000: —

Vid Lunds universitet äro, på sätt meddelas i större akademiska konsistoriets

derstädes i statsrådsprotokollet återgifna skrifvelse till universitetskanslern

den 14 september 1901, de ordinarie professorerna inom de

verldsliga fakulteterna, bibliotekarien och räntmästaren samt sekreteraren

och kamreraren berättigade att, i ordning efter fullmaktsdatum, åtnjuta

af kastningen af en af de 17 universitetet tillhöriga ängslotterna i Kanik

in natura eller ett af de i universitetets utgiftsstat upptagna fyra vederlagen

derför, hvartderacå 200 kronor, allt utan minskning i deras kontanta

aflöningsbelopp. Ärliga afkastningen af dessa ängslotter, hvilka af

de särskilda innehafvarne utarrenderas, har ansetts vexla mellan 150

kronor för den sämsta och 450 kronor för den bästa af lotterna och har

af större akademiska konsistoriet beräknats för samtliga ängslotterna uppgå

Bill. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sami. I Afd. 9 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till omkring 5,000 kronor. Då det nuvarande brukningssätt naturligtvis

icke vore det ekonomiskt fördelaktigaste, har konsistoriet ansett det

med visshet kunna emotses, att en förhöjning i afkastningen komme

att ega rum, då förvaltningen af ängsmarken i dess helhet komme att

omhändertagas af universitetets drätselnämnd eller möjligen framdeles af

statsverket genom domänstyrelsen. Genom en nyligen fullbordad reglering

i den invid ängsmarken belägna Ilöje å har konsistorium ock ansett det

kunna väntas, att afkastningen, särskild! då ängarna komme under gemensam

förvaltning, komme att ökas och lemna, utöfver ränta och amortering

å den på dem belöpande andel af kostnaderna för åregleringen och i sammanhang

dermed stående utgifter, en behållning af 5,400 kronor. Läggas

härtill de fyra vederlagen, tillsammans 800 kronor, uppstår eu summa af

6,200 kronor.

Då sekreteraren och kamreraren icke äro inbegripna i nu förevarande

lönereglering, måste sålunda dessa tjensteman bibehållas vid sin rätt till

ängslott. Enligt hvad till utskottets kännedom kommit, hafva emellertid

nuvarande sekreteraren och kamreraren förklarat sig villiga att afstå från

rätten till de af dem nu disponerade ängslotter mot årlig ersättning af

400 kronor till dem h vardera; och torde, då beloppet af dessa ersättningar

sammanfaller med de fyra vederlagens sammanlagda belopp, vid sådant

förhållande kunna antagas, att ängsmarken inom kort skulle kunna blifva

genom veterbörande universitetsmyndighets försorg i sin helhet utarrenderad.

Det belopp, som genom indragning af de nu ifrågavarande lärarnes och

tjenstemännens vid universitetet i Lund rätt till ängslott skulle vinnas,

synes sålunda böra beräknas till 5,400 kronor.

Om från summorna af ålderstilläggens beräknade hela belopp — för

universitetet i Upsala 21,500 kronor och för universitetet i Lund 14,000

kronor — dragas de belopp, som för bestridande af utgifterna för ålderstilläggen

skulle blifva att tillgå genom indragning af omförmälda naturaförmåner,

visar sig, att statsverkets af ålderstilläggens beviljande föranledda

utgifter skulle belöpa sig till 16,500 kronor för universitetet i

Upsala och 8,600 kronor för universitetet i Lund eller sammanlagdt till

25,100 kronor.

Derest de ifrågavarande lärarnes och tjenstemännens vid universiteten

aflöningar skulle blifva i enlighet med utskottets mening reglerade, synes

något dyrtidstillägg för dem, sedan den nya lönestaten börjat tillämpas,

icke böra ifrågakomma, äfven om dyrtidstillägg skulle blifva öfriga statens

tjensteman beviljade. Då, enligt hvad utskottet inhemtat, de dyrtidstillägg,

som för år 1901 uppburits af de lärare och tjensteman vid universi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

teten, för hvilka ålderstillägg enligt förevarande förslag skulle beviljas,

uppgått för universitetet i Upsala till 8,095 kronor 30 öre samt för universitetet

i Lund till 7,400 kronor, skulle, under förutsättning att, om lönereglering

icke genomföres, dyrtidstillägg komme att till dem förfarande

utgå, den af förslagets genomförande föranledda statsutgift i sjelfva verket

komma att understiga 10,000 kronor.

Emot förslagen om aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

om skyldighet att vid viss ålder afgå från tjensten mot åtnjutande

af pension till angifvet belopp och att vara underkastad möjligen

blifvande förändringar i bestämmelserna i fråga om pension har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning må besluta,

a) att ej mindre de ordinarie professorerna vid universiteten

i Upsala och Lund, med undantag af den

Skytteanske professorn i Upsala, förste teologie professorn

derstädes samt professorerna inom teologiska fakulteten

i Lund, än äfven universitetens bibliotekarier och

räntmästare skola ega att efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor

och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra

ålderstillägg, likaledes af 500 kronor, med rätt för nuvarande

professorer, bibliotekarier och räntmästare att

i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, bibliotekarie

eller räntmästare, hvilken infallit före dessa

bestämmelsers trädande i tillämpning, men med vilkor

för inträde i rätten till ålderstillägg, att de vederbörande

professor, bibliotekarie eller räntmästare tillkommande

förmåner, i Upsala af åkerlott, humlegårdsersättning och

ved samt i Lund af ängslott eller vederlag derför, skola

indragas och värdena af dessa förmåner i stället årligen

ingå till vederbörande universitet för att i dess räkenskaper

särskildt redovisas samt användas såsom bidrag

till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen;

b) att för dem, hvilka sålunda ega att komma i

åtnjutande af ålderstillägg, äfvensom för den, som efter

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

förenämnda bestämmelsers trädande i kraft blifver innehafvare

af första teologie professuren i Upsala eller af

professur inom teologiska fakulteten i Lund, 2,000 kronor

utaf aflöningen skola utgöra tjenstgöringspenningar och

återstoden skall anses såsom lön;

c) att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna,

skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad

att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock

obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan

finnas villig att i densamma qvarstå;

d) att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara

skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser i

fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

e) att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg-,

hornlaf a'' 6:0) ^0n£1'' ^aJ:t har föreslagh Riksdagen, att dels, för att bereda åt

lön ingärda ti]i!mu’ oc‘1 en af de sex ordinarie amanuenserna vid universitetsbiblioteken

de ordinarie i Upsala och Lund en aflöning utaf 2,500 kronor, deraf ] ,000 kronor

vTdaTn?verrsi-atjenstgörin?sPenhingah bevilja på ordinarie stat ett anslag af 2,000 kronor,

tetsbi^iiotckenmed förbindelse för amanuenserna att vara underkastade den förändring i

1 ULniad.0Ch tjänstgöringsskyldighet'' som framdeles må blifva bestämd, dels ock medgifva,

[6.1 att .innehafvare af sådan befattning må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring

åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor,

med rätt för nuvarande innehafvare att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid, de efter sin utnämning till ordinäre amanuenser

tjénstgjort vid universitetsbibliotek, samt att dessa ålderstillägg må

utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

För den ansökning af biblioteksamanuenserna i Upsala och Lund,

som föranledt berörda framställning, äfvensom för vederbörandes i ärendet

afgifna yttranden har departemenschefen redogjort i statsrådsprotokollet,

sid. 96—101.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

29

Utskottet anser det vara med billighet öfverensstämmande, att de

aflöningsförmåner, som af Kong! Maj:t föreslagits för de ordinarie amanuenserna

vid universitetsbiblioteken, blifva dem beredda, dervid utskottet

emellertid förutsätter, att några dyrtidstillägg för de ifrågavarande tjenstemännen

icke skola, efter det dessa aflöningar börjat tillämpas, ifrågakomma,

äfven om dyrtidstillägg skulle blifva öfriga statens tjensteman

beviljade.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kong! Maj:t ifrågavarande

framställning, må

a) för att bereda åt hvar och en af de sex ordinarie

amanuenserna vid universitetsbiblioteken i Upsala och

Lund en aflöning utaf 2,500 kronor, deraf 1,000 kronor

tjenstgöringspenningar, bevilja på ordinarie stat ett anslag

af 2,000 kronor, med förbindelse för amanuenserna att

vara underkastade den förändring i tjenstgöringsskyldighet,

som framdeles ma blifva bestämd; samt

b) medgifva, att innehafvare af sådan befattning

må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett

ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare

fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes

af 500 kronor, med rätt för nuvarande innehafvare

att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, de efter sin utnämning till ordinarie ama •

nuenser tjenstgjort vid universitetsbibliotek, samt att

dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

7:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat bevilja Ang.

dels till underhåll af ett farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska

institutionen vid universitetet i Upsala 800 kronor, dels ock tillstå institutiovaktmästarebiträde

vid samma institution 500 kronor. nen * uPsala
Den

i ärendet förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet >-<d

å sid. 102—105.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

På grund af hvad i ärendet förekommit anser sig utskottet böra tillstyrka

beviljande af omförmälda anslagsbelopp, dervid likväl utskottet beträffande

den sistnämnda anslagsposten ansett dess benämning böra på

nedan angifvet sätt förändras, utan att likväl utskottet härmed åsyftat

någon förändrad användning af anslaget.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj ds förevarande

framställning, må på ordinarie stat bevilja dels

till underhåll af ett farmakodynamiskt laboratorium vid

den farmakologiska institutionen vid universitet i Upsala

800 kronor, dels ock till städning och uppassning vid

samma institution 500 kronor.

en preparat . 8:0) Kong! Majd har föreslagit Riksdagen att till aflöning af ett tek
vid

anatomiskaniskt biträde, under namn af preparator, för anatomiska institutionen vid

institutionen universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag af 1,000 kronor.

[8.1 * fråga om de skäl, hvarpå denna framställning är grundad, får ut
skottet

hänvisa till statsverkspropositionen, sid. 106 och 107.

På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Majds förevarande

framställning, må till aflöning af ett tekniskt

biträde, under namn af preparator, för anatomiska institutionen

vid universitetet i Lund på ordinarie stat

bevilja ett anslag af 1,000 kronor.

assistent*1 i 9:?) KongL Majd har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt en assi
matematik

stent i matematik vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett

i lund. anslag af ]v500 kronor.

[9-] Beträffande de skäl, som anförts för detta anslagskraf, hänvisas till

statsrådsprotokollet, sid. 107 — 109.

Da utskottet funnit det af Kongl. Majd begärda anslagsbeloppet,

hvilket varit för enahanda ändamål uppfördt å extra stat för åren 1900,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 31

1901 och 1902, vara af stadigvarande behof påkalladt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts förevarande

framställning, må till aflöning åt en assistent i

matematik vid universitetet i Lund på ordinarie stat

bevilja ett anslag af 1,500 kronor.

10:o) Kong!. Maj:t har föreslaget Riksdagen att för ökning af anslaget

till materiel för botaniska institutionen vid universitetet i Lund på

ordinarie stat bevilja ett belopp af 1,500 kronor.

I statsrådsprotokollet, sid. 109 — 112, återfinnes den utredning, som af

föredragande departementschefen åberopats såsom stöd för anslagskrafvet.

På grund af hvad i detta ärende förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må för ökning af anslaget till

materiel för botaniska institutionen vid universitetet i

Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af 1,500

kronor.

ll:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning till ett

belopp af 1,000 kronor af det enligt gällande stat för universitetet i Lund

upptagna anslag till materiel för musikkapellet, nu 300 kronor, på ordinarie

stat bevilja ett belopp af 700 kronor.

Med afseende å utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet, sid. 112 —114.

Då utskottet funnit giltiga skäl vara anförda till stöd för framställningen,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må för höjning till ett belopp af

1,000 kronor af det enligt gällande stat för universite
-

Ang.

höjning af

anslaget till

botaniska

institutionen

i Lund.

[10.]

Ang.

höjning af

anslaget till

musikkapellet

i Lund.

[il.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

höjning af lönen

för kapellmästaren

i Lund.

[12.]

tet i Lund upptagna anslag till materiel för musikkapellet,

nu 300 kronor, på ordinarie stat bevilja ett

belopp af 700 kronor.

12:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till höjning af

.den nu bestämda aflöningen, 2,000 kronor, för kapellmästaretjensten vid

universitetet i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat bevilja ett anslag

af 500 kronor, med förbindelse för kapellmästaren att vara underkastad

den förändring i tjenstgöringsskyldighet, som framdeles må blifva bestämd,

dels och medgifva, att två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, må efter

fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjutas af beinälde kapellmästare,

med rätt för den nuvarande kapellmästaren att i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han efter sitt tillträde

till kapellmästarebefattningen tjenstgjort i densamma, samt att ålderstilläggen

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg.

De skal, hvarå denna framställning grundats, återfinnas i statsrådsprotokollet

å sid. 115 och 116.

Med afseende å de löneförmåner, som åtnjutas af kapellmästaren vid

universitetet i Upsala och på de skäl, som i öfrigt blifvit till stöd för

framställningen åberopade, har utskottet ansett sin böra tillstyrka, att den

ifrågasätta förhöjningen af kapellmästarens i Lund begynnelseaflöning

må af Riksdagen beviljas, äfvensom att rätt till ett åldestillägg å 500

kronor efter fem års väl vitsordad tjenstgöring må honom tillerkännas;

hvaremot utskottet icke funnit anledning förorda beviljande af det föreslagna

andra ålderstillägget.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen

a) till höjning af den nu bestämda aflöningen,

2,000 kronor, för kapellmästaretjensten vid universitetet

i Lund till 2,500 kronor på ordinarie stat beviljar ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Staty,utskottets Utlåtande, 1V/o 9.

3å

anslag af 500 kronor, med förbindelse för kapellmästaren

att vara underkastad den förändring i tjenstgöringsskyldighet,

som framdeles må blifva bestämd; samt

b) medgifver, att ett ålderstillägg å 500 kronor må

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjutas af bemälde

kapellmästare, med rätt för den nuvarande kapellmästaren

att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han efter sitt tillträde till kapellmästarebefattningen

tjenstgjort i densamma, samt att

ålderstillägget må utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Bifall till hvad i punkten 5:o) hemstälts kommer icke att föranleda

höjning af anslaget till universiteten, hvaremot, derest hvad under punkterna

6:o) — 12:o) föreslagits varder godkändt, nyssnämnda anslag, nu

848,224 kronor, ökas med sammanlagdt 8,500 kronor, eller till 856,724

kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

13:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen besluta, att de ordinarie

professorerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, med undantag

af innehafvaren utaf den Malmstenska professuren, skola ega att efter fem

års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor

och efter ytterligare fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg

likaledes af 500 kronor, med rätt för innehafvare af sådan ordinarie professorsbefattning,

hvarom nu är fråga, att för åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, hvilken

infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning, att för dem, Indika

sålunda ega- att komma i åtnjutande af ålderstillägg, 2,000 kronor utaf

aflöningen skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skall anses

såsom Vinmått tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då

Rån . uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock

obetaget att lata med afskedet, anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå, att sådan

tjensteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta sig de förän
Bih.

till Riksil. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd .9 Raft. ->

Äng.

ålderstillägg

för de ordinarie

professorerna.

[13.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

il rade bestämmelser i fråga om pension, som kunna varda stadgad*-; samt

att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg. _

Med afseende å den utredning, som i detta ärende förekommit, far

utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 117 — 122.

De skäl, Indika föranledt utskottet att tillstyrka bifall till Kongl.

Majits i punkten 5 af förevarande hufvudtitel gjorda framställning om

beviljande af ålderstillägg för universitetens professorer, hafva äfven med

afseende å den nu föreliggande frågan varit för utskottet bestämmande,

då karolinska mediko-kirurgiska institutets professorer äro med afseende

å kompetensfordringar och tjenstgöring likstälda med professorerna vid

universitetens medicinska fakulteter. Utskottet anser sig följaktligen höra

tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag derom att tva ålderstillägg a

lönen, hvartdera å 500 kronor, må tilldelas de nu ifrågavarande professorerna,

hvilkas nuvarande aflöningar belöpa sig, för fem af dem till 6,000

kronor, för två till 5,400 kronor jemte fri bostad, värderad till 600 kronor,

och för tre till 5,500 kronor. På sätt af statsrådsprotokollet framgår, hafva

statsverkets af ifrågavarande löneförbättring föranledda utgifter beräknats

under år 1903 uppgå till sammanlagdt 6,000 kronor.

Derest utskottets förslag i ofvanberörda afseende skulle af Riksdagen

bifallas, synes något dyrtidstillägg för ifrågavarande professorer, icke höra

ifrågakomma, sedan de nya allöningsförhallandena trädt i tillämpning

äfven om dyrtidstillägg skulle blifva öfriga statens tjensteman beviljade.

Emot Kongl. Maj:ts i sammanhang med framställningen, om ålderstillägg

under förevarande punkt i statsverkspropositionen gjorda öfriga

förslag har utskottet icke funnit anledning till någon erinran.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må besluta,

a) att de ordinarie professorerna vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet, med undantag af innehafvare

utaf den Malmstenska professuren, skola ega

att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett

ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter.ytterligare

fem års sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes

af 500 kronor, ''med rätt för innehafvare af sådan

ordinarie professorsbefattning, hvarom nu är fråga, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den

tjenstgöringstid såsom ordinarie professor, hvilken infallit

före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning;

b) att för dem, hvilka sålunda ega att komma i

åtnjutande af ålderstillägg, 2,000 kronor utaf aflöningen

skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden skall

anses såsom lön;

c) att tjensteman, som ingår på de nya. bestämmelserna,

skall, då han uppnått 65 lefnadsår, vara förpligtad

att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Kong! Maj:t dock

obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett

tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas

villig att i densamma qvarstå;

d) att sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara

skyldig underkasta sig de förändrade bestämmelser i

fråga om pension, som kunna varda stadgade; samt

e) att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

14:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat be-. Ang.

vilja dels till arfvode åt en klinisk laborator vid institutet med tjenst- vaktmästare*

göringsskyldighet vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium enligt när- vid kliniska

mare bestämmelser, som af Kongl. Maj:t utfärdas, ett belopp af 3,000 äabSerafimerkronor,

dels ock till aflöning åt en vaktmästare vid institutet med tjenst- lasarettet,

göringsskyldighet vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium 1,050 kro- [14.]

nor, deraf 300 kronor, utgörande ersättning för bostad och vedbrand,

böra utgå endast så länge bostad icke lämpligen kan vaktmästaren beredas

inom någon af institutets eller serafimerlasarettets byggnader, äfvensom

medgifva, att bemälde vaktmästare må ega att komma i åtnjutande af

två ålderstillägg, hvardera å 100 kronor, efter fem och tio års väl vitsordad

tjenstgöring samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Till statsrådsprotokollet, sid. 122—125, har departementschefen redogjort

för den utredning, som i ärendet blifvit förebragt.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. nytt fem

klassigt läroverk

i Stockholm.

[15.]

att Riksdagen, med bifall till Kong! Maj:ts förevarande

framställning, må

a) på ordinarie stat bevilja till arfvode åt en klinisk

laborator vid karolinska mediko-kirurgiska institutet med

tjenstgöringsskyldighet vid serafiinerl asar ettets kliniska

laboratorium enligt närmare bestämmelser, som af Kongl.

Maj:t utfärdas, ett belopp af 3,000 kronor;

b) på ordinarie stat bevilja till aflöning åt en vaktmästare

vid institutet med tjenstgöringsskyldighet vid

serafimerlasarettets kliniska laboratorium 1,050 kronor,

deraf 300 kronor, utgörande ersättning för bostad och

vedbrand, böra utgå endast så länge bostad icke lämpligen

kan vaktmästaren beredas inom någon af institutets

eller serafimerlasarettets byggnader; samt

c) medgifva, att bemälde vaktmästare må ega att

komma i åtnjutande af två ålderstillägg, livartdera å

100 kronor, efter fem och tio års väl vitsordad tjenstgöring

samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under

riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

Bifall till hvad i punkten 13:o) föreslagits föranleder icke höjning af

ordinarie anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Derest åter hvad utskottet under punkten 14:o) föreslagit varder godkändt,

skulle nyssnämnda anslag, nu 206,250 kronor, komma att uppgå

till 210,300 kronor.

Allmänna läroverken.

l5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under förutsättning

att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för

upprättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk å Kungsholmen i

Stockholm, med undervisning blott på reala linien och med i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1902 angifven lönestat,

ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken må höjas med

15,750 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

37

Deri i statsrådsprotokollet omförmälda lönestaten upptager:

åt eu rektor............................................... kronor 4,000: —

» fem kolleger lön å kr. 1,500: —... » 7,500: —

» en musiklärare ............................... » 450: —

» » teckningslärare .............................. » 600: —

» » gymnastiklärare............................. » 600: —

» » skolläkare ...................................... » 100: —

summa kronor 13,250: —

hvarförutom erfordras ålderstillägg åt fem kolleger

å kr. 500: — ........................................ » 2,500: -

eller tillsammans kronor 15,750: —

Grunderna för detta Kongl. Maj:ts förslag inhemtas af det anförande,

som af departementschefen i detta ärende afgifvits till statsrådsprotokollet,

sid. 126—133.

Utskottet anser det vara genom utredningen i ärendet ådagalagdt, att

det ifrågasatta nya läroverket är af behofvet påkalladt, och har icke funnit

anledning till anmärkning emot beräkningen af det erforderliga anslagsbcloppet.

Beträffande förslaget att anslaget skulle beviljas under den förutsättning,

att Stockholms stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga

lokaler, utvisar statsrådsprotokollet, att Stockholms stadsfullmäktige genom

beslut den 5 november 1900 tillförbundit staden icke blott att anskaffa

lokal för läroverket utan äfven att förse läroverkets rektor med bostad

eller lemna honom hyresersättning; och anser utskottet det begärda anslaget

böra af Riksdagen beviljas under förutsättning, utöfver hvad af Kong!.

Maj:t föreslagits, att staden tillhandahåller jemväl tjenlig rektorsbostad

eller skälig hyresersättning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må, under förutsättning att Stockholms

stad tillhandahåller för läroverket erforderliga och

lämpliga lokaler äfvensom tjenlig bostad för läroverkets

rektor eller skälig hyresersättning, för upprättande af

ett nytt femklassigt allmänt läroverk å Kungsholmen i

Stockholm, med undervisning blott på reala linien och

med följande lönestat:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

åt eu rektor ..........................................

kronor

4,000

—

» fem kolleger lön ä kr. 1,500: —

»

7,500

450

—

» en musiklärare.................................

»

—

» » teckningslärare.........................

»

600

—

» » gymnastiklärare.......................

»

600

—

» » skolläkare...................................

»

100

—

summa

kronor

13,250

—

jemte beräknade erforderliga ålders- tillägg åt fem kolleger ä kr. 500: —

»

2,500

—

eller tillsammans kronor 15,750: —

höja ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken

med 15,750 kronor.

kifssiigUär” 1> 6: o) Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, under förutsättning att

verk i Göte- Göteborgs stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för uppborg-

rättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i östra delen af Göteborg

[16.] med undervisning blott på reala linien och med i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 11 januari 1902 angifven lönestat, ordinarie reservationsanslaget

till allmänna läroverken må höjas med 15,250 kronor:

Den åberopade lönestaten är af följande innehåll:

åt en rektor ......................................................

kronor

3,500

--

» fem kolleger ä 1,500 kronor.....................

»

7,500

—

» en musiklärare.................................................

»

450

—

» teckningslärare................................................

»

600

—

» gymnastiklärare ..............................................

»

600

—

» skolläkare..........................................................

>/

100

—

summa

kronor

12,750

—

Härtill borde läggas ålderstillägg åt fem

500 kronor..................................................

kolleger å

»

2,500

_

summa

kronor

15,250:

—

De skäl, som ligga till grund för Kongl. Majt:s omförmälda framställning,

inheintas af departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i

ärendet, sid. 133—138.

Att ett nytt femklassigt läroverk i Göteborg är af behofvet påkalladt,

anser utskottet vara genom hvad i ärendet förekommit ådagalagdt; och har

utskottet icke funnit anledning till anmärkning emot beräkningen af det

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

39

för läroverket behof ii ga anslagsbeloppet. I öfverensstämmelse med livad

utskottet under nästföregående punkt yttrat, anser sig emellertid utskottet,

som vill erinra, att enligt i statsrådsprotokollet meddelad upplysning stadsfullmäktige

i Göteborg förklarat staden vara villig ej blott att anskaffa

lokaler för det nya läroverket utan äfven att förse dess rektor med bostad

eller hushyresersättning, att det begärda anslaget bör af Riksdagen beviljas

under förutsättning, utöfver hvad af Kongl. Maj:t föreslagits, att staden

tillhandahåller jemväl tjenlig rektorsbostad eller skälig hyresersättning:

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kong! Majt:s förevarande

framställning, må, under förutsättning att Göteborgs

stad tillhandahåller för läroverket erforderliga och

lämpliga lokaler äfvensom tjenlig bostad för läroverkets

rektor eller skälig hyresersättning, för upprättande af

ett nytt femklassigt allmänt läroverk i östra delen af

Göteborg, med undervisning blott

med följande lönestat:

på reala

linien

och

åt en rektor.............................................

.. kronor

3,500

—

» fem kolleger å 1,500 kronor......

7,500

—

» en musiklärare.................................

»

450

—

» en teckningslärare...........................

»

600

—

» en gymnastiklärare ........................

»

600

—

» en skolläkare....................................

»

100

—

summa kronor

12,750

—

jemte beräknade erforderliga ålders
tillägg

åt fem kolleger å 500 kronor » 2,500: —

summa kronor 15,250: —

höja ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken

med 15,250 kronor.

17:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, under förutsättning^- att Malmö stad tillhandahåller erforderliga och lämpliga lokaler, för upp- verk i Malmö,

rättande af ett nytt femklassigt allmänt läroverk i Malmö, med undervis- [17.]

ning blott på reala linien och med samma stat som är föreslagen för det

nya läroverket i Göteborg, nyssberörda anslag ma höjas med 15,250 kronor.

Den åberopade lönestaten återfinnes under nästföregående punkt 16:0,

angående inrättande af ett nytt allmänt läroverk i Göteborg.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

De skäl, på hvilka Kongl. Majt:s nu förevarande framställning är

grundad, inhemtas af statsrådsprotokollet i ärendet, sid. 139—142.

Utskottet finner behofvet al det ifrågasatta nya läroverket vara genom

utredningen i ärendet visadt och har icke funnit anledning att emot beräkningen

af anslagets belopp framställa någon anmärkning. Med afseende

å förslaget att anslaget skulle beviljas under den förutsättning, att Malmö

stad tillhandahölle lokaler för läroverket, har utskottet allenast velat anmärka,

att staden synes böra härutöfver tillförbindas att äfven upplåta

bostad för det blifvande läroverkets rektor eller bereda honom skälig hyresersättning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Majt:s förevarande

framställning, må under förutsättning att Malmö

stad tillhandahåller för läroverket erforderliga och lämpliga

lokaler äfvensom tjenlig bostad för läroverkets rektor

eller skälig hyresersättning, för upprättapde af ett nytt

femklassigt allmänt läroverk i Malmö, med undervisning

blott på reala luden och med följande stat:

åt en rektor................................................ kronor 3,500: —

» fem kolleger å 1,500 kronor ......... » 7,500: —

» en musiklärare .................................... » 450: —

» teckningslärare .................................... » 600: —

» gymnastiklärare.................................... » 600: —

» skol lä kåre ............................................. » 100: —

summa kronor 12,750: —

jemte beräknade erforderliga ålders
tillägg

åt fem kolleger å 500 kronor » 2,500: —

summa kronor 15,250: —

höja ordinarie reservationsanslaget

verken med 15,250 kronor.

till allmänna lär o

Vid bifall till hvad i punkterna 15:o—17:o af utskottet föreslagits,

kommer anslaget till allmänna läroverken, nu utgörande 3,284,361 kronor,

att uppgå till 3,330,611 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Understöd åt enskilda läroverk.

18:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget till under- Ang.

stöd åt enskilda läroverk med 25,000 kronor samt medgifva, att från

slaget må enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna godt derstöd åt

meddela, utgå understöd dels åt enskilda läroverk, hvilkas undervisnings- läroverk,

former och metoder af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga, med högst 9,000 n g j

kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning, och högst

3,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med

tillägg af en särskild afslutningskurs, dels ock åt seminariekurser, hvilka

afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,

med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

Departementschefens vid detta ärendes föredragning afgifna yttrande

återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 142—150.

Utskottet anser giltiga skäl vara anförda såväl för den äskade höjningen

af det ifrågavarande anslagets belopp som för förslaget derom, att af

anslaget skulle kunna meddelas understöd äfven åt seminariekurser, hvilka

afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,

och har i öfrigt icke funnit annat att emot framställningen erinra än att, då

skolor, exempelvis samskolor, under vissa förutsättningar kunna vara berättigade

till understöd såväl enligt de för utdelning från nu ifrågavarande anslag

gällande grunder som enligt bestämmelserna för användningen af anslaget

till högre skolor för qvinlig ungdom, om hvilket senare anslag i nästföljande

punkt 19:o) förmäles, utskottet förutsätter, att anslag icke kommer

att för samma skola beviljas från båda de omförmälda anslagen.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må höja anslaget till understöd åt

enskilda läroverk med 25,000 kronor samt medgifva, att

från anslaget må, enligt de närmare bestämmelser Kongl.

Maj:t kan finna godt meddela, utgå understöd

dels åt enskilda läroverk, hvilkas undervisningsformer

och metoder af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga, med

högst 9,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda

till mogenhetspröfning, och högst 3,000 kronor åt sådana,

som motsvara femklassiga allmänna läroverk med

tillägg af en särskild afslutningskurs,

dels ock åt seminariekurser, hvilka afse utbildande

af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer,

med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

Bill. till Jlilcsd. Prat. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

höjning af

anslaget till

högre skolor

för qvinlig

ungdom.

[19.]

Vid bifall härtill skulle anslaget, hvilket i riksstaten är upptaget såsom

förslagsanslag å högst 35,000 kronor, komma att ökas till högst

60,000 kronor.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

19:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att i

enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11

januari 1902 angifna grunder statsunderstöd må tilldelas högre skolor för

qvinlig ungdom och sådana samskolor, som äro upprättade å orter, der

allmänt läroverk för gossar ej finnes, samt att ett årligt bidrag må lemnas

till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för qvinlig

ungdom, motsvarande högst 30 kronor för hvar och en af de delegare,

som erlägga årsafgift, dels ock för ifrågavarande ändamål höja anslaget till

högre skolor för qvinlig ungdom med 160,000 kronor eller från 200,000

kronor till 360,000 kronor.

Grunderna för erhållande af statsbidrag till omförmälda skolor skulle

enligt departementschefens till åberopade statsrådsprotokollet afgifna förslag

blifva följande:

a) att skolan, oberäknadt s. k. förberedande klasser, skall meddela

undervisning i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder

statsunderstöd åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande

sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola, vid

den tid, då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i

sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilde donatorer, med det undantag, hvarom

i c) här nedan förmäles, till skolans uppehållande skola lemna bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet;
c)

att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst

45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,

med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med

högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,

som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna

tilläggas ett särskildt understöd af högst 1,000 kronor, för hvilket särskilda

understöd motsvarande bidrag af kommun eller enskilde donatorer

ej erfordras;

d) att genom intyg af vid skolan anstäld legitimerad läkare skall

styrkas, att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne

derigenom icke föranledes;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

48

e) att lärjungar till det antal, som af Kongl. Maj:t, med hänsyn

tagen till såväl understödets belopp som antalet lärjungar och läsafdelningar

vid skolan, bestämmes, skola erhålla undervisning i skolan dels

kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfverstiger 50 kronor;

f) att årlig berättelse skall a.fgifvas om skolans verksamhet; samt

g) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrig!, som Kongl. Magt kan finna godt föreskrifva.

Beträffande de skäl, på hvilka Kongl. Maj:ts berörda framställning är

grundad, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 150—193.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra Kammaren vackt motion (n:o 91), deri herrar F. Berg i Stockholm

och E. Flammarlund föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, att af de i

punkten 19 under åttonde hufvudtiteln af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor

för statsunderstöds tilldelande åt högre skolor för qvinlig ungdom och

vissa samskolor det under mom. e) upptagna vilkoret måtte utgå.

I fråga om den till stöd för förslaget åberopade motiveringen får

utskottet hänvisa till motionen.

Beträffande förslaget om fastställande af i vissa afseenden förändrade

grunder för omförmälda skolors rätt att från ifrågavarande anslag erhålla

statsbidrag får utskottet anföra följande.

Förslaget derom att de angifna grunderna skulle gälla, utom högre

skolor för qvinlig ungdom, äfven vissa samskolor gifver utskottet anledning

erinra, att, då utlåtande och förslag rörande de allmänna läroverkens organisation

lärer vara att inom kort förvänta från den för ändamålet tillsatta

komité, och komitén torde kunna väntas dervid äfven afgifva förslag

om ordnande eller understödjande af samskolor å orter, hvilkas folkmängd

icke anses betinga bibehållande eller inrättande af allmänna läroverk, det

icke synes lämpligt att nu medgifva, att från förevarande anslag, hvithet

hufvudsakligen torde böra afse uppmuntrande af skolor för qvinlig ungdom,

skulle kunna utgå understöd till andra samskolor än dem, som vid

de nya grundernas trädande i tillämpning redan äro i åtnjutande af statsbidrag

från ifrågavarande anslag.

- Momentet c) af Kongl. Maj:ts förslag innehåller vissa på det erforderliga

statsanslagets belopp väsentligt inverkande nya vilkor. Till en början

föreslås nemligen, att statsunderstöd till skola, hvilket enligt motsvarande

moment i nu gällande kongl. kungörelsen den 29 maj 1896 kan beviljas

med högst SO kronor för hvar och en af skolans lärjungar i klasserna öfver

de förberedande, dock med högst 3,000 kronor till hvarje skola, hädanefter

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skulle kunna utgå med belopp intill 45 kronor för hvar och en af skolans

lärjungar i nämnda klasser och för hvarje skola intill 4,500 kronor.

Utskottet, som håller före, att den sålunda ifrågasatta förhöjningen af

de till de särskilda skolorna utgående anslagens maximibelopp bör af Riksdagen

medgifvas, har emellertid funnit det anmärkningsvärdt, att, under

det förslagen om dylik förhöjning från början hufvudsakligen föranledts

af önskvärdheten att förbättra lärarinnornas aflöningsföftnåner, Kong! Maj:ts

förslag icke innefattar någon bestämmelse angående skyldighet för sådan

med statsmedel understödd skola att bereda sina lärarinnor skälig aflöning.

På grund häraf har utskottet funnit de föreslagna bestämmelserna böra i

nämnda afseende fullständigas och ansett, att såsom vilkor för statsanslagets

åtnjutande bör föreskrifvas, att ämneslärarinna vid af staten understödd

skola, hvilken lärarinna har sin hufvudsakliga tjenstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall i förhållande till omfattningen af sin undervisningsskyldighet

åtnjuta aflöning med åtminstone samma belopp för år

räknadt, som utgör ordinarie folkskolelärarinnas inom samma kommun

lägsta aflöning i kontanta penningar och naturaförmåner för åtta månaders

tjenstgöring. Såsom den normala undervisningsskyldighet, hvars fullgörande

skulle berättiga lärarinna vid någon af ifrågavarande skolor att uppbära

nämnda aflöning, har utskottet med stöd af de i statsrådsprotokollet meddelade

upplysningar ansett böra bestämmas 24 timmars undervisning i

veckan under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga

lofdagar inberäknade; och bör, derest antalet läsveckor eller veckotimmar

öfver- eller understiger hvad nu angifvits, aflöningen utgå i proportion härtill.

Då emellertid statsrådsprotokollet utvisar, att en bestämmelse af antydda

innehåll skulle för en stor mängd skolor medföra väsentlig ökning

i deras utgifter för lärarinnornas aflöningar, och det möjligen skulle kunna

inträffa, att i vissa fall denna ökning icke skulle motsvaras af förhöjningen

i statsanslaget, har utskottet ansett giltigheten af nämnda vilkor billigtvis

böra på det sätt begränsas, att detsamma förklaras skola intill år 1908

tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid den tid,

då de nya grunderna träda i tillämpning, ej är i åtnjutande af statsbidrag,

äfvensom hvad angår skola, som vid nämnda tidpunkt är af staten understödd,

för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp än den

då uppbär.

Hvarje från förevarande anslag till viss skola utbetaldt statsunderstöd

skall enligt nu gällande vilkor motsvaras af bidrag till skolans uppehållande

till minst samma värde för år räknadt från kommun eller enskilde

donatorer; och gäller följaktligen detta vilkor äfven för sådana särskilda

understöd för undervisning i huslig ekonomi, som intill belopp af 500

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

45

kronor kunna tilläggas skola, cler sådan undervisning meddelas. Understöd

af sistnämnda beskaffenhet skulle emellertid enligt momenten b) och c) i

de nu föreslagna grunderna kunna meddelas utan att motsvarande bidrag

af kommun eller enskilde donatorer skulle erfordras, i sammanhang hvarmed

föreslagits höjning af statsunderstödets maximibelopp till 1,000 kronor.

Den sålunda ifrågasatta förändringen i grunderna för utdelning af understöd

från ifrågavarande anslag anser sig utskottet icke kunna förorda, då

enligt utskottets mening bestämmelsen om ett statsunderstödet motsvarande

bidrag från kommuner eller enskilde, såsom innebärande den mest betryggande

garantien för undervisningens ändamålsenliga anordning, icke bör

eftergifvas beträffande någon del af de från förevarande anslag utgående

understödsbelopp; och anser vid sådant förhållande utskottet den föreslagna

höjningen af de nu ifrågavarande statsunderstödens belopp icke heller böra

beviljas.

Momentet d) i de nu föreslagna grunderna är afsedt att ersätta det i

kongl. kungörelsen den 29 maj 1896 upptagna vilkor, »att genom intyg

af vederbörande eforalstyrelse blifvit styrkt, ej mindre att anordningarna

vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen

så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne derigenom icke föranledes,

än äfven att legitimerad läkare är vid skolan anstäld». Då utskottet icke

funnit den härutinnan föreslagna förändringen vara ändamålsenlig, anser

sig utskottet böra hemställa, att de i förevarande afseende nu gällande bestämmelser

må bibehållas oförändrade.

Icke heller den förändring, som innefattas i momentet e) i de af Kongl.

Maj:t föreslagna grunderna, anser sig utskottet böra tillstyrka. För närvarande

äro icke några särskilda grunder angifna, till hvilka Kongl. Maj:t

har att taga hänsyn vid bestämmandet af det antal lärjungar, som i viss

skola böra erhålla undervisning kostnadsfritt eller mot nedsatt afgift; och

utskottet anser, att utom statsunderstödets belopp samt antalet af skolans

lärjungar och läsafdelningar äfven andra omständigheter, exempelvis skolans

ekonomiska ställning, kunna vara af beskaffenhet att böra inverka

på Kongl. Maj:ts beslut i berörda afseende. Vid sådant förhållande och

med hänsyn dertill, att, enligt hvad statsrådsprotokollet synes utvisa och

ofvannämnda motionärer framhållit, skyldigheten att mottaga frielever eller

ofullständigt betalande elever är för vissa skolor synnerligen betungande,

anser utskottet, som finner höjning i understödets belopp icke böra föranleda

skärpning af skolans omförmälda skyldighet, lämpligt, att äfven nu

ifrågavarande bestämmelse bibehålies vid sin nuvarande lydelse, på det

Kongl. Maj:t må vara oförhindrad att efter de i hvarje särskilt fall sig

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

företeende omständigheter bestämma antalet elever, Indika kostnadsfritt

eller emot nedsatt afgift böra vid viss skola erhålla undervisning.

Då mottagandet af frielever eller ofullständigt betalande elever måste

anses vara egnadt att öka gagnet af de ifrågavarande skolornas verksamhet,

har utskottet deremot icke kunnat ansluta sig till det i omförmälda

motion framstälda förslag, att momentet e) i de föreslagna grunderna

skulle helt och hållet utgå.

Beträffande de delar af förslaget till grunder för utdelning af ifrågavalande

statsbidrag, om hvilka utskottet icke särskildt uttalat sig, har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Förslaget att till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för qvinlig ungdom skulle lemnas visst årligt bidrag anser sig utskottet

böra biträda, ehuru det icke undgått utskottets uppmärksamhet, att

endast ett fåtal bland lärarinnorna, och dessa i allmänhet jemförelsevis

unga, skulle häraf draga fördel, under det att för de äldre lärarinnorna

möjligheten att erhålla pension icke enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle

underlättas.

I beloppet af det föreslagna statsanslaget anser utskottet annan förändring

icke böra vidtagas än att, med hänsyn till utskottets förslag beträffande

de särskilda understöden för undervisning i huslig ekonomi, det

för sådana understöd beräknade beloppet af 25,000 kronor nedsättes till

12,500 kronor, och således anslagets slutsiffra minskas till 147,500 kronor.

Utskottet anser sig slutligen böra erinra om sitt under nästföregående

punkt 18:o) gjorda uttalande, att understöd icke bör för samma skola

beviljas både från anslaget till understöd åt enskilda läroverk och från

anslaget till högre skolor för qvinlig ungdom.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning samt med afslag å herrar Bergs

och Hammarlunds omförmälda motion, må

I) godkänna följande grunder för tilldelande af

statsunderstöd åt högre skolor för qvinlig ungdom och

sådana å orter, der allmänt läroverk för gossar ej tinnes,

upprättade samskolor, som vid dessa grunders trädande

i tillämpning redan äro i åtnjutande af statsbidrag från

förevarande anslag, nemligen:

a) att skolan, oberäknadt s. k. förberedande klasser,

skall meddela undervisning i minst fem årsklasser och

under senaste tre år, hvarunder statsunderstöd åtnjutits,

hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

47

sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande

skola, vid den tid, då ansökning om statsbidrag göres,

räkna minst SO lärjungar i sist berörda klasser;

b) att kommun eller enskilde donatorer till skolans

uppehållande skola lemna bidrag, hvars värde för år

räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet;
c)

att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd

af högst 45 kronor för hvar och en af dess

lärjungar i klasserna öfver de förberedande, med iakttagande

härvid, dels att detta understöd må utgå med

högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a)

nämnd skola, som meddelar undervisning i huslig ekonomi,

må för detta ändamål kunna tilläggas ett särskildt

understöd af högst 500 kronor;

d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse

blifvit styrkt, ej mindre att anordningarna vid skolan

äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande och undervisningen

så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarne

derigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad

läkare är vid skolan anstäld;

e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga

tjenstgöring i klasserna öfver de förberedande, skall för

tjugufyra timmars undervisning i veckan under trettiosex

läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga

lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående

minst till ordinarie folkskolelärarinnas inom samma kommun

för åtta månaders tjenstgöring bestämda lägsta aflöning

med inberäknande af naturaförmånerna, samt för

mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar i

proportion härtill;

f) att lärjungar till det antal, som af Kongl. Maj:t

bestämmes, skola erhålla undervisning i skolan dels

kostnadsfritt och dels mot en årsafgift, som icke öfverstiger

50 kronor;

g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans

verksamhet; samt

li) att skolan skall vara underkastad den kontroll

och de bestämmelser i öfrig!, som Kongl. Maj:t kan finna

godt föreskrifva;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skolande emellertid det under e) upptagna vilkor

intill år 1908 tillämpas endast med afseende å statsbidrag

till skola, som vid dessa grunders trädande i

tillämpning ej är i åtnjutande deraf, äfvensom, hvad angår

en vid nämnda tidpunkt af staten understödd skola,

för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre

belopp än den då uppbär;

II) medgifva, att ett årligt bidrag må lemnas till

pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för qvinlig ungdom, motsvarande högst 30 kronor

för hvar och en af de delegare, som erlägga årsafgift;

samt

III) för ifrågavande ändamål höja anslaget till högre

skolor för qvinlig ungdom med ett belopp af 147,500

kronor eller från 200,000 kronor till 347,500 kronor.

Folkundervisningen.

Ang. 20:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande af me
“jf

del för tillgodoseende af vissa lärares och lärarinnors rätt till ålderstillägg,

lärame vid anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande måtte ökas med 1,100

folkskola- pronor_

lararesenn- .

narierna Ai statsrådsprotokollet i detta ärende, sid. 194, inhemtas, att det be
m-

fl_ gärda anslaget enligt inom ecklesiastikdepartementet gjord beräkning visat

L20.J sig behöfligt för att under år ] 903 bereda medel till ålderstillägg enligt

behörigen faststälda grunder dels åt musiklärare och musiklärarinnor vid

folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna och dels åt lärare, som

äro förordnade att uppehålla undervisning i läseämnen vid seminariernas

öfningsskolor.

På grund af den i detta ärende meddelade utredning, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kong! Maj:ts förevarande

framställning, må, för beredande af medel för tillgodoseende

af ofvan omförmälda lärares och lärarinnors

rätt till ålderstillägg, höja anslaget till seminarier för

folkskolelärares bildande med 1,100 kronor.

Under förutsättning af bifall härtill skulle detta anslag, nu 346,325

kronor, komma att höjas till 347,425 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

49

21:o) Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels godkänna

de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 januari 1902 tm*aflönande

angifva grunder för aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lära- afj^ari®^

rinna vid högre folkskola, med rätt för Kongl. Maj:t att, när i särskilda högre6utfall

omständigheterna dertill föranleda, meddela understöd af statsmedel skolorför

ifrågavarande ändamål utan hinder deraf att någon afvikelse från [21.]

nämnda grunder egt rum, dels ock för ändamålet på ordinarie stat uppföra

ett förslagsanslag med titel »bidrag till aflönande af vikarie för

lärare vid högre folkskola» å 2,000 kronor.

I detta ärende kommer sammansatta stats- och lagutskottet att framdeles

under riksdagen lopp afgifva utlåtande; hvilket statsutskottet härigenom

skolat för Riksdagen

anmäla.

22:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 136) hafva Ang.

herrar L. G. Broorné i Bårslöf och J. Nydal föreslagit, att Riksdagenjtä”^^^^"

matte för erhållande

dels antaga följande ändringar i de bestämmelser för erhållande

statsbidrag för undervisning i slöjd, som innefattas i kongl. kungörelsen ning i slöjd,

af den 25 maj 1900:

att till § 1 fogas ett mom. 3 af följande lydelse:

Om i dylik folkskola eller slöjdafdelning, som omfattar samtlige till en

af särskild lärare eller lärarinna undervisad folkskoleafdelning hörande

gossar, det i mom. 1 och 2 af denna § bestämda minimiantalet ej uppnås,

må denna omständighet ej utgöra hinder för statsbidragets erhållande på

öfriga här ofvan angifva vilkor, för så vidt samtlige vid folkskolan eller

lolkskoleafdelningen i fråga inskrifne gossar deltagit i slöjdundervisningen;

att till § 2 lägges ett lika lydande moment med den ändring, att

ordet gossar här utbytes mot ordet flickor;

att tredje stycket i § 1 mom. 1 får följande lydelse:

att samma undervisning under året pågått 136 timmar med minst två

och högst sex timmar i veckan, i sistnämnda fall fördelade på minst två

dagar;

att § 3 får följande ändrade lydelse:

»Om i folkskola — — — meddelats åtminstone» 34 timmar, fördelade

på sätt, som i § 1 föreskrifvits, »eger skoldistriktet ---— bekomma»

mot timantalet svarande andel af det »statsbidrag, — — — erhållas»;

att § 4 får följande ändrade lydelse:

»Har slöjdundervisning — ------skoldistriktet erhålla» så stor andel af

de i §§ 1 och 2 omförmälda statsbidrag, som motsvarar det antal timmar,

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

»undervisning uti — — — pågått minst» 12 veckor »och att slöjdtimmarna

— — — meddelats»;

att i § 4 orden »hela, på angifvet sätt beräknade, månader», utbytas

mot orden »timmar, på angifvet sätt fördelade»;

att i tredje stycket af § 6 orden »utgå för hvarje---understöds
belopp»,

utbytas mot orden »utgå för det antal timmar undervisningen

pågått»;

att fjerde stycket af samma § utgår;

att § 7 får lika lydelse med § 4 i kongl. kungörelsen af den 1 juni

1900 angående statsbidrag till aflönande af lärare vid folkskolor och

småskolor;

dels besluta att med 10,000 kronor höja det af Kongl. Maj:t till

understöd för främjande af slöjd äskade anslaget.

De paragrafer i den nu gällande kongl. kungörelsen angående statsbidrag

för undervisning i slöjd af den 25 maj 19u0, i hvilka ändring af

motionären föreslås, hafva följande lydelse:

§ I
1.

Skoldistrikt, som i folkskola eller särskild slöjdskola för gossar

anordnat undervisning i slöjd, bestående i träslöjd jemte andra lämpliga

slöjdarter, eger för hvarje sådan skola, i hvilken under ett kalenderår

minst tio gossar varit för deltagande i slöjdundervisningen vid hvarje lästermins

början inskrifna och, så länge de tillhört skolan, i allmänhet uti

denna undervisning deltagit, af statsmedel erhålla ett understöd för samma

år å åttio kronor, dock under vilkor

att, enligt intyg af vederbörande folkskoleinspektör eller i Stockholm

af stadens konsistorium, slöjdundervisningen varit på ändamålsenligt sätt

anordnad, utan att undervisningen i folkskolans öfriga läroämnen derigenom

eftersatts,

att samma undervisning under året pågått minst fyra timmar i veckan

under åtta månader, eller två timmar i veckan under två månader, fyra

timmar i veckan under fyra månader och sex timmar i veckan, fördelade

på minst två dagar, under två månader, eller ock fyra timmar i veckan

under två månader och sex timmar i veckan, fördelade på minst två

dagar, under fyra månader, hvarje månad i alla dessa fall beräknad till

trettio dagar,

samt att tiden för slöjdundervisningen sammanfallit med arbetstiden

i den skola, till hvilken de slöjdande gossarne hört, eller ock till en del

med denna skolas och till återstående delen, dock ej mera än en fjerdedel,

med småskolas eller fortsättningsskolas inom distriktet arbetstid.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

51

2. Om i dylik folkskola eller särskild slöjdskola antalet af de i

slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att de för denna undervisning

fördelats på två eller flera afdelningar, eger skoldistriktet likaledes

på ofvan angifna vilkor för hvarje sådan slöjdafdelning, i hvilken antalet

slöjdande uppgått till minst femton, erhålla ett årligt understöd af statsmedel

å åttio kronor.

§ 2.

Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

för flickor anordnat undervisning i slöjd, bestående i stickning, linnesömnad,

stoppning och lappning samt, der omständigheterna så medgifva, klädsömnad,

spånad, väfning och flätningsarbeten, eger under enahanda vilkor,

som i § 1 äro angifna, för hvarje skola, i hvilken minst tio, och hvarje

slöjdafdelning, i hvilken minst tjugufem flickor deltagit uti ifrågavarande

undervisning, erhålla af statsmedel ett årligt understöd å fyrtio kronor.

§ 3.

Om i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola undervisning

i slöjd väl icke pågått den i § 1 föreskrifna tiden, men meddelats åtminstone

två timmar i veckan under två månader och fyra timmar i veckan

under sex månader, eller fyra timmar i veckan under sju månader, eller

ock fyra timmar i veckan under sex månader, eger skoldistriktet, derest

öfriga i §§ 1 och 2 omförmälda vilkor blifvit uppfylda, för hvarje skola

eller slöjdafdelning bekomma i de två första af här angifna fall sju åttondedelar

och i sista fallet tre fjerdedelar utaf det statsbidrag, som enligt nyssnämnda

§§ kunnat erhållas.

§ 4.

Har slöjdundervisning anordnats å allenast en af de stationer, mellan

hvilka flyttande skola flyttar, eller i endast en afdelning af sådan fast

skola, hvilkens särskilda afdelningar undervisas olika tider af året, eger

skoldistriktet erhålla en åttondedel af de i §§ 1 och 2 omförmälda statsbidrag

för hvarje hel månad, beräknad till trettio dagar, undervisning uti

ifrågavarande ämne meddelats, dock under förutsättning

att de i §§ 1 och 2 föreskrifna vilkor angående dels slöjdundervisningens

ändamålsenliga anordnande utan eftersättande af undervisningen i

öfriga ämnen, dels ock antalet i denna undervisning deltagande och samma

undervisnings förhållande till skolans eller annan skolas arbetstid blifvit

uppfylda,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

samt att slöjdundervisningen under det år, för hvilket statsbidrag

ifrågasättes, pågått minst tre månader och att slöjdtimmarne under året,

fördelade enligt de i § 1 omnämnda grunder, uppgått till ett sammanlagdt

antal af minst fyra timmar för hvarje vecka, undervisningen meddelats.

§ 6.

För utbekommande af statsbidrag enligt förestående stadganden böra

hinder ej möta deraf

att slöjdundervisningen till följd af farsot måst för någon tid inställas,

eller

att två eller flere slöjdafdelningar under året förenats till ett mindre

antal, i hvilket fall statsbidrag såväl före som efter sammanslagningen må

för en hvar slöjdafdelning utgå för hvarje hel månad, undervisningen

pågått, med en åttondedel af det å afdelningen eljest belöpande årliga understödsbelopp,

eller

att antalet slöjdande barn vid hösttermins början nedgått under tio,

i hvilket fall statsbidrag må utgå med en åttondedel af det årliga understödsbeloppet

för hvarje hel månad, slöjdundervisningen under vårterminen

i enlighet med gifna föreskrifter fortgått, eller

att vid flyttande skola de slöjdande gossarne eller flickorna äro fördelade

på de olika stationerna.

§ 7.

De för undervisning i slöjd enligt denna kungörelse utgående bidrag

af statsmedel skola på reqvisition, som af vederbörande skolråd eller skolstyrelse

bör för hvarje år göras efter början af december månad det år,

för hvilket bidraget sökes, och före utgången af januari månad följande år,

af Vårt statskontor och Våre befallningshafvande, sedan folkskoleinspektören

eller i Stockholm stadens konsistorium vitsordat rigtigheten af de för statsbidragens

erhållande lemnade uppgifter, efter vederbörlig granskning utbetalas.

Den i motionen omförmälda 4 § i kongl. kungörelsen angående statsbidrag

till aflönande af lärare vid folkskolor och småskolor den 1 juni

1900 har följande lydelse:

»De till aflönande af lärare enligt denna kungörelse utgående bidrag

af statsmedel skola på reqvisition, som af vederbörande skolråd eller skolstyrelse

bör för hvarje år göras efter maj månads början och före december

månads slut, af Vårt statskontor och Våre befallningshafvande, sedan folk
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

53

skoleinspektören eller i Stockholm stadens konsistorium vitsordat riktigheten

af de för statsbidragens erhållande lemnade uppgifter, efter vederbörlig

granskning utbetalas.»

Till stöd för sin motion hafva motionärerna anfört följande.

»De bestämmelser, som sedan år 1894 varit gällande för erhållande

af statsbidrag för undervisning i slöjd, hafva föranledt många svårigheter

och oegentligheter, hufvudsakligen beroende derpå, att man i fråga om dessa

statsbidrag slagit in på eu väg, som icke förut beträdts på något område

af folkundervisningen, nemligen att bestämma statsbidragen i förhållande

till lärjungeantalet, medan desamma på alla andra områden af folkundervisningen

bestämmas i förhållande till lärarekrafternas antal. Visserligen

sökte man vid 1900 års riksdag genom att dels omformulera, dels närmare

specificera dessa bestämmelser afhjelpa de mest i ögonen fallande svårigheterna,

men detta skedde på ett sådant sätt, att derigenom, nya svårigheter

och förvecklingar uppstodo. Från flera håll i landet har till oss

ingått uppmaning att å nyo framkomma med de yrkanden, som vi rörande

detta ämne i motion till nämnda års Riksdag afgåfvo, och enligt hvad vi

försport, hafva flere af landsortsrepresentanterna i Andra Kammaren från

skoldistrikt inom sina valkretsar erhållit anmaningar i enahanda syfte.

Detta har föranlåtit oss att å nyo påkalla Riksdagens pröfning af de

ändringsförslag rörande vilkoren för statsbidrag till slöjdskolor, som vi

vid 1900 års riksdag framstälde, och dertill ytterligare foga de ändringsförslag,

som vid tillämpningen af kongl. kungörelsen den 25 maj 1900

angående statsbidrag för undervisning i slöjd befunnits af behofvet påkallade.

I nämnda kungörelse stadgas bland andra vilkor för statsbidrags

erhållande, att i hvarje skola skall finnas minst tio slöjdande samt att,

om de slöjdande fördelats på två eller flera afdelningar, antalet slöjdande

i hvarje afdelning måste utgöra minst 15 gossar eller 25 flickor. Den

förra af dessa bestämmelser ställer sig hindrande i vägen för anordnandet

af slöjdundervisningen i små, fattiga församlingar med litet barnantal.

Vid frågans behandling i Andra Kammaren under 1900 års riksdag påpekade

biskop von Schéele, att af Gotlands 86 skoldistrikt voro 34 med

hänsyn till folkmängd och barnantal så små, att det vore i högsta grad

osannolikt, att man der skulle kunna för både gossar och flickor få understöd

till slöjdundervisningen, och att flera af dessa skoldistrikt vore så

små, att det knappast vore tänkbart, att man enligt nu gällande grunder

skulle kunna erhålla statsunderstöd för undervisning i vare sig manlig

eller qvinlig slöjd. Vid ett hastigt genomseende af en folkskollärarematrikel,

som angifver barnantalet i hvarje egentlig folkskola, ha vi funnit

s. 54 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

54

ett 40-tal sådana skolor i skilda delar af landet med ett barnantal understigande

20. Under antagande, att alla dessa skolor äro samskolor med

ungefär lika antal gossar och flickor, skulle ingen af dessa skolor kunna

erhålla någon andel af statsanslaget för undervisning i vare sig manlig

eller qvinlig slöjd. Om i hvarje sådant skoldistrikt en slöjdskola för gossar

och en för flickor skulle komma till stånd, och vilkoret om ett visst minimiantal

slöjdande ej stode hindrande i vägen för statsbidrags erhållande,

skulle det för undervisning i slöjd utgående statsanslaget genom dessa

skolors tillkomst ökas med högst 4,800 kronor, och vi kunna icke inse,

hvarför Riksdagen för en så jemförelsevis ringa summa skall lägga hinder

i vägen för barnen i här omnämnda skolor att erhålla den för deras utkomst

och framtid så vigtiga undervisningen i slöjd, som staten genom

anslag bereder barnen i andra mera lyckligt lottade församlingar tillfälle

att erhålla. Det torde nemligen i regel vara så förhållandet, att just

sådana små försandingar eller skoldistrikt, som här omnämnts, ha allra

svårast att bära de utgifter, som äro med folkskoleväsendet förbundna.

Det påpekades ock af biskop von Schéele i hans förutnämnda anförande,

att man på Gotland bland andra åtgärder för statsunderstöds vinnande

äfven tillgripit den att från småskolan till folkskolan uppflytta barn, som

ännu icke varit fullt mogna för en sådan flyttning. Måhända begagnar

man sig äfven i andra landsändar af en sådan taktik, och kommer sålunda

på dessa ställen bestämmelsen i fråga att menligt inverka på skolans arbete

i dess helhet.

Af Kongl. Maj:ts berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags

sammanträde sig tilldragit framgår, att år 1900 funnos i riket 4,989

folkskolor och 1,778 mindre folkskolor eller tillsammans 6,767 med en

lärarepersonal af 9,355 personer och 523,152 barn, och att understöd för

främjande af undervisning i slöjd för år 1901 utgått till 7,036 slöjdskolor

och slöjdafdelningar med tillsammans 368,085 kronor. Då de flesta folkskolor

och mindre folkskolor äro samskolor och sålunda vid hvardera af

dem borde anordnas en slöjdskola för gossar och en för flickor samt öfriga

skolor i allmänhet hafva så stort barnantal, att undervisningen i slöjd

måste vid hvarje skola fördelas på två eller flera afdelningar, hvadan

slöjdskolornas och slöjdafdelningarnas antal borde vara inemot 14,000, så

framgår tydligt, att det ännu återstår mycket att önska, innan hvarje

folkskolebarn kan blifva i tillfälle att komma i åtnjutande af den undervisning

i slöjd, som i våra dagar mer än någonsin tillförene torde vara

af behofvet påkallad, sedan industrien dragit så många arbetskrafter från

hemmen och föräldrarna i allmänhet hvarken ega tid eller förmåga att

bibringa sina barn den undervisning i slöjd, som under forna dagar ut
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

55

gjorde hufvudbeståndsdelen i den uppfostran, som barnen i allmogehemmen

erhöllo.

Då emellertid de folkskolor, som hafva så litet barnantal, att statsbidrag

för undervisning i vare sig manlig eller qvinlig slöjd för dem ej

kan erhållas, äro — såsom här visats — jemförelsevis få, så torde förnämsta

orsaken till klagomålen öfver bestämmelserna angående minimiantalet

slöjdande härleda sig från den bestämmelsen, som afser slöjdafdelningen.

I synnerhet har bestämmelsen, att i hvarje slöjdafdelning för flickor antalet

slöjdande skall vara minst 25, verkat hinderligt för anordnande af slöjdundervisning

vid åtskilliga skolor. Om t. ex. i en folkskola finnas 49

flickor, så är det olämpligt, för att ej säga omöjligt, att sammanhålla dessa

i en enda slöjdafdelning, ty en lärarinna kan icke nöjaktigt på en gång

undervisa dem alla. Men om de nu delas, så att det blir 25 lärjungar i

ena afdelningen och 24 i den andra, så erhålles statsbidrag endast till den

ena afdelningen.

I tätare befolkade samhällen, der folkskolan delats i två eller flera

afdelningar med hvar sin lärare eller lärarinna, torde det ofta vara af stor

vigt både med hänsyn till slöjdlokal och lärarekrafter, att sådan afdelnings

gossar eller flickor kunna få sammanhållas i en slöjdafdelning; men om

sådan folkskoleafdelning t. ex. omfattade 14 gossar och 24 flickor, skulle

hvarken för gossar eller flickor någon med statsbidrag understödd slöjdafdelning

af ifrågavarande folkskoleafdelning kunna bildas, utan måste

under sådana omständigheter barnen från denna folkskoleafdelning i och

för slöjdundervisningen sammanföras med barn från annan eller andra

folkskoleafdelningar, hvarigenom svåra olägenheter kunna uppstå med afseende

på anordningen af undervisningen i öfriga folkskolans ämnen, i

synnerhet der — såsom val oftast torde vara fallet — de olika slöjdafdelningarna

hafva gemensam slöjdlokal, som skiftevis måste användas, under

det undervisningen samtidigt pågår i andra ämnen inom öfriga folkskoleafdelningar

på platsen.

Eu annan bestämmelse i kungörelsen i fråga har likaledes föranledt

åtskilliga obehagliga förvecklingar. Det har nemligen i nämnda kungörelse

införts eu ny grundsats för betalningen. Arbetet skall utgöras efter en

grundsats, betalningen efter en annan. Det skall slöjdas efter timmar och

veckor, men betalningen skall utgå efter månad, och det en månad om

30 dagar. Vidare är bestämdt, att betalningen skall utgå endast efter hel

månad, under det slöjdtiden skall rätta sig efter skoltiden, som ju under

en termin kan omfatta t. ex. 10, 11, 16 eller 17 veckor och sålunda icke

sammanfaller med jemna månader om 30 dagar. Man måste derför omarbeta

skolreglementens §§, som handla om terminernas längd, och dervid

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

låta hänsynen till slöjdundervisningen vara den dominerande. Detta kan

naturligtvis afhjelpas dermed, att bestämmelserna om statsbidragets erhållande

efter hel månad beräknadt strykas och att bidraget beräknas efter

timmar eller veckor med maximum 80 eller 40 kronor för helt läsår.

Eu annan oegentlighet är den, att slöjdbidraget får reqvireras först

efter den 1 december, så att läraren ej såsom i andra fall kan erhålla sin

aflöning qvartalsvis, såvida ej skolkassan vill förskottera den, utan först

in på nästa år. Och för embetsverken, som skola behandla dessa reqvisitioner,

torde det vara mindre lämpligt att erhålla och granska tusentals

sådana just vid årsskiftet, då det ju råder stor brådska på alla expeditioner.

Vi finna icke heller skäl föreligga för annat förfaringssätt härvidlag än det,

som är föreskrifvet angående reqvisition af statsbidrag till aflönande af

lärare vid folkskolor och småskolor. Det torde ock förenkla arbetet både

för skolråd och andra myndigheter, som saken rör, att reqvisitionen af

båda dessa slag af statsbidrag kan verkställas samtidigt och medlen samtidigt

utanordnas.»

I likhet med motionärerna hyser utskottet tvifvel derom, huruvida tillfredsställande

bestämmelser med afseende å statens bidrag till slöjdundervisningen

kunna vinnas med bibehållande af den grund för beräkningen

af dessa bidrags belopp, att desamma skola hufvudsakligen vara beroende

af skolornas lärjungeantal, och håller före, att statsbidragen möjligen hellre

borde bestämmas i förhållande till lärarnes antal och aflöningar, dervid

garanti mot missbruk skulle vinnas genom förpligtelse för vederbörande

skoldistrikt att i viss proportion till lönen bidraga till slöjdlärarens aflöning.

Under förutsättning, att den nuvarande grunden emellertid kommer

att tills vidare bibehållas, har utskottet angående motionärernas förslag

velat anföra följande.

Motionen afser till en början beredande af rättighet för skola att

under viss angifven förutsättning erhålla statsbidrag för derstädes meddelad

slöjdundervisning utan hinder deraf, att skolans lärjungar icke uppgå

till det antal, som i §§ 1 och 2 af den i ämnet gällande kungörelse bestämmes

såsom vilkor för statsbidrags erhållande. I afseende härå får

utskottet dels erinra, att Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, jemte det

Riksdagen godkänt grunder för utdelande af statsbidrag till främjande af

undervisningen i slöjd, tillika medgifvit, att Kongl. Maj:t finge, när i särskilda

fall omständigheterna dertill föranledde, meddela understöd af statsmedel

för ifrågavarande ändamål utan hinder deraf, att någon afvikelse

från de faststälda grunderna egt rum, dels ock meddela, att, enligt hvad

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

57

utskottet lull em t åt, Kongl. Maj:t vid åtskilliga tillfallen medgifvit, att statsbidrag

finge utgå till skola utan hinder deraf, att eleverna vid skolan

icke under hela den årliga lästiden uppgått till föreskrifvet antal. Då sålunda

motionen delvis åsyftar att genom uttryckligt stadgande tillerkänna

skola en rättighet, hvilken redan nu synes kunna efter hos Kongl. Maj:t

gjord ansökning förvärfvas, och utskottet anser hvad motionärerna anfört

äfven i öfrigt icke sakna berättigande, om än närmare utredning synes

vara af nöden före besluts fattande om ändring i förevarande bestämmelser,

anser sig utskottet böra tillstyrka framställning derom, att Kongl. Maj:t

måtte taga i öfvervägande, huruvida ändring i bestämmelserna i den af

motionärerna angifva rigtning må anses böra vidtagas, och i sådant fall

derom till Riksdagen afgifva förslag.

Motionärernas förslag om ändringar i tredje stycket af § 1 mom. 1

samt i §§ 3, 4 och 6 afse uteslutande förenkling af beräkningssättet med

afseende å statsanslagets belopp. Då utskottet har sig bekant, att tillämpningen

af de nu gällande föreskrifterna med afseende å beloppens beräkning

vållat svårigheter, hvilka synas kunna undvikas genom antagande af

beräkningsgrunder, hvilka närmare öfverensstämma med de af motionärerna

förordade, anser utskottet, att en utredning äfven i detta afseende bör af

Riksdagen äskas.

Genom förändringen i lydelsen af § 7 i ofvanberörda kungörelse hafva

motionärerna, på sätt af deras motivering framgår, velat bereda slöjdlärare

förmånen att kunna tidigare än nu är möjligt utfå sin aflöning för året.

Motionärernas härutinnan gjorda förslag skulle emellertid, åtminstone så

länge nuvarande grunder för statsbidragets erhållande i hufvudsak bibehållas

oförändrade, medföra, att, då vid reqvisition af statsbidragen de

förhållanden, hvilka för årets senare del skulle ligga till grund för beräkningen

af statsbidraget, ej kunde förutses, utlemnadt statsbidrag i vissa fall

skulle komma att återbäras; och har vid sådant förhållande utskottet icke

kunnat ansluta sig till hvad motionärerna i sistberörda afseende föreslagit.

Utskottet, som icke funnit anledning att på grund af motionärernas

derom gjorda förslag hemställa om beviljande af förhöjdt statsanslag till

understöd för främjande af slöjd, får sålunda hemställa:

a) att Riksdagen ville i anledning af herrar Broomés

och Nydals förevarande motion hos Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida, på grund af hvad utskottet här ofvan anfört,

någon förändring i gällande bestämmelser angående statsbidrag

för undervisning i slöjd må böra vidtagas och,

derest så befinnes vara fallet, till Riksdagen inkomma

Bill. till llilcsd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

med det förslag i ämnet, hvartill förhållandena må föranleda;

samt

b) att motionärernas förslag om beviljande af förhöjdt

statsanslag till understöd för främjande af slöjd

icke må af Riksdagen bifallas.

Vid bifall till hvad af utskottet föreslagits i punkten 20:o) kommer

anslaget till folkundervisningen, nu 6,457,325 kronor, att ökas med 1,100

kronor eller till 6,458,425 kronor, hvilket belopp emellertid kan komma

att ytterligare ökas genom Riksdagens beslut i anledning af Kong! Maj:ts

under punkten 21:o) här ofvan anförmälda framställning.

De tekniska läroverken.

Ang. 23:o) Kongl Ma:jt har föreslagit Riksdagen att dels, till ombildning af

uålr^fessnrer^^ nuvarande lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar vid tekniska

vii/1 tekniska?högskolan med en å stat uppförd aflöning af 3,000 kronor till en professur

högskolan. • konstruktion af maskinelement och hissinrättningar m. m. med en aflöning

[22.] af g^oOO kronor, deraf 4,000 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar,

bevilja ett ordinarie anslag af 3,000 kronor, dels ock, med indragning

af ett å ordinarie stat uppfördt arfvode å 2,000 kronor till eu

extra lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan, till

upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst vid högskolan på ordinarie

stat anslå 6,000 kronor, deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000

kronor såsom tjenstgöringspenningar, vid bifall hvartill staten för högskolan

skulle komma att ökas med 4,000 kronor.

Beträffande de skäl, som till stöd för denna framställning blifvit anförda,

får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 210—217.

Utskottet har icke funnit sig öfvertygadt derom, att inrättandet af en

professur i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar in. m. i

stället för dels ett lektorat i konstruktion af enkla maskindelar och dels

en extra lärarebefattning i samma ämne skulle lända undervisningen vid

tekniska högskolan till gagn. Då det anslag till, bland annat, nämnda

extra lärarebefattning, hvilket för åren från och med 1900 varit på extra

stat anvisadt, vid 1899 års riksdag först äskades, åberopades till stöd för

Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, att antalet elever i detta ämne

redan vore så stort, att undervisningen medförde betydande svårigheter

samt att vid den ytterligare ökning af elevantalet, hvilken skulle

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

59

möjliggöras genom samtliga de år 1899 för högskolan begärda extra anslag,

det vore nödvändigt att afskilja en ny grupp, som meddelades undervisning

genom särskild lärare. Några förändrade omständigheter, på grund

hvaraf de till stöd för 1899 års framställning åberopade skäl numera skulle

sakna giltighet, hafva icke åberopats, vid hvilket förhållande utskottet anser

den nu ifrågavarande framställningen icke höra i vidare mån bifallas,

än att fortfarande på extra stat beviljas det för extra, lärarebefattningens

uppehållande behöfliga belopp af 1,500 kronor.

Hvad åter angår förslaget om beviljande på ordinarie stat af anslag

till upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst, hvarigenom den

nuvarande professuren i väg- och vattenbyggnadskonst skulle förändras till

en professur i läran om väg- och brobyggnader, har utskottet med afseende

å den stora omfattning och betydelse, som de ifrågavarande ämnena

hvart för sig ega, samt på de skäl, som i öfrigt till stöd för förslaget åberopats,

ansett detsamma böra vinna Riksdagens bifall..

Utskottet får alltså hemställa:

a) att Riksdagen, med afslag å Kong! Maj:ts förslag

derom, att till ombildning af det nuvarande lektoratet i

konstruktion af enkla maskindelar vid tekniska högskolan

med en å stat uppförd aflöning af 3,000 kronor till en

professur i konstruktion af maskinelement och hissinrätträttningar

in. m. med en aflöning af 6,000 kronor, måtte

beviljas ett ordinarie anslag af 3,000 kronor, må på extra

stat för år 1903 anvisa till arfvode åt en extra lärare

i konstruktion af enkla maskindelar ett anslag af 1,500

kronor; samt

b) att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts derom

gjorda framställning, må, med indragning af det å ordinarie

stat uppförda arfvode å 2,000 kronor till en extra

lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid tekniska högskolan,

till upprättande af en professur i vattenbyggnadskonst

vid högskolan på ordinarie stat anslå 6,000 kronor,

deraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom

tjenstgöringspenningar, och sålunda öka staten för högskolan

med 4,000 kronor.

24:o) Kong]. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, med uteslutande än(fr[fg ;

ur den för Chalmers tekniska läroanstalt faststälda stat af deri upptagna staten för

anslag till undervisningsmateriel samt ersättning för handledning vidc^“ae]sUoek''

elevernas praktiska öfningar 1,300 kronor, till ersättning för anskaffad anstalt,

lokal till undervisning i skeppsbyggeri 2,000 kronor samt till ersättning [23.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för instruments, kartors, böckers och möblers underhåll och förökande

äfvensom för reparationer, ved, ljus m. m. hvad skeppsbyggeriafdelningen

beträffar 400 kronor, eller tillhopa 3,700 kronor, dels på ordinarie stat

bevilja:

till aflöning åt två vaktmästare med 800 kronor, utom fri

bostad, åt hvardera........................................................................ kr. 1,600: —

» höjning af anslaget till bibliotek, samlingar och laboratorium

från 4,600 kronor till 9,000 kronor........................ » 4,400: —

» höjning af anslaget till verkstaden från 1,500 kronor till

2,000 kronor ................................................................................. » 500: —

» höjning af anslaget till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter från 4,000 kronor till 12,000 kronor......... » 8,000: —

eller sammanlagdt 14,500 kronor, vid bifall hvartill staten för läroanstalten

skulle komma att ökas med 10,800 kronor, dels ock medgifva, att nyssnämnde

två vaktmästare må efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta

ett ålderstillägg af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan

tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 100 kronor, samt att dessa

ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslaget: ålderstillägg.

De skäl, hvarpå denna framställning grundats, innefattas i statsrådsprotokollet,

sid. 217 - 226.

På grund af hvad i detta ärende förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Ivongl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) med uteslutande ur den för Chalmers tekniska

läroanstalt faststälda stat af deri upptagna anslag till

undervisningsmateriel samt ersättning för handledning

vid elevernas praktiska öfningar 1,300 kronor, till ersättning

för anskaffad lokal till undervisning i skeppsbyggeri

2,000 kronor samt till ersättning för instruments,

kartors, böckers och möblers underhåll och förökande

äfvensom för reparationer, ved, ljus m. m. hvad skeppsbyggeriafdelningen

beträffar 400 kronor eller tillhopa

3,700 kronor, på ordinarie stat bevilja:

till aflöning åt två vaktmästare med 800 kronor, utom

fri bostad, åt hvardera..................... kronor 1,600: —

» höjning af anslaget till bibliotek,

samlingar och laboratorium från

4,600 kronor till 9,000 kronor...... » 4,400: —

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

61

till höjning af anslaget till verkstaden

från 1,500 kronor till 2,0U0 kronor kronor 500: —

» höjning af anslaget till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter

från 4,000 kronor till 12,000 kronor » 8,000: —

eller sammanlagdt 14,500 kronor, och sålunda öka staten

för läroanstalten med 10,800 kronor; samt

b) medgifva, att nyssnämnde två vaktmästare må

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg

af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan

tjenstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 100 kronor,

samt att dessa ålderstillägg må utgå af det under

riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg.

25:o) Uti en den 14 mars 1902 till Riksdagen aflåten proposition Ang. ålders-^

(n:o 77) har Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsråds- ‘refiektoriT

protokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen ÅÅentaÅ

medgifva, att lektorn vid tekniska elementarskolan i Borås Johan RudolfskoÅn i Bor&i

Åkerlund finge för åtnjutande af ålderstillägg å sin nuvarande lön från J- Jker~

början af år 1902 räkna sig till godo femton år af den tid från och med nn ''

höstterminen 1880, hvarunder han på förordnande uppehållit en lektorsbefattning

vid nämnda läroanstalt.

Till omförmälda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

yttrat:

»I skrifvelse den 21 december 1901 har styrelsen för tekniska elementarskolan

i Borås i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande frågan om beredande af ålderstillägg å lönen

redan från början af oår 1902 åt lektorn i matematik och fysik vid nämnda

skola Johan Rudolf Åkerlund, hvilken till tjensten utnämnts den 16 september

1901.

1 skrifvelsen har styrelsen anfört, bland annat: Åkerlund hade före

sin utnämning till lektorsbefattningen icke mindre än tjuguett år eller alltifrån

början af höstterminen 1880 utan afbrott såsom vikarie uppehållit

den lektorsbefattning, som innehafts af rektorn A. V. Tidblom, hvilken

åtnjutit tjenstledighet på grund af sjukdom; och hade Åkerlund under

denna tid uppehållit undervisningen i matematik och fysik samt dervid

fullgjort alla en ordinarie lektors skyldigheter. Åkerlunds arfvoden såsom

vikarie både utgjort för tiden till och med höstterminen 1891 1,500 kronor,

sedermera till och med höstterminen 1897 1,800 kronor samt från och med

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vårterminen 1898 2,000 kronor, allt för läsår räknadt. Enligt af styrelsen

gjorda beräkningar både Åkerlund under sin vikarietid uppburit allenast

43,96 procent af den lön, Tidblom skulle erhållit, om han hela tiden sjelf

kunnat sköta sin tjenst, samt endast 45,79 procent af den lön, Åkerlund

skulle varit berättigad uppbära, om han under tiden sjelf varit ordinarie.

Åkerlund hade sålunda under mer än tjugu år egnat hela sitt intresse och

alla sina krafter åt skötandet af en maktpåliggande statstjenst mot ett

arfvode, som ingalunda motsvarat det nedlagda arbetets värde.

Till stöd för sin framställning har styrelsen vidare åberopat, att genom

nådigt bref den 31 december 1877 Eders Kongl. Maj:t förklarat lektorerna

vid tekniska elementarskolan i Borås S. Liedzén och L. Kjellstedt på grund

af föregående tjenstgöring vid skolan berättigade att från och med den

1 september 1877 åtnjuta hvar för sig två ålderstillägg å 500 kronor

hvartdera.

Med anledning af denna styrelsens hänvisning till nådigt beslut rörande

lektorerna Liedzéns och Kjellstedts uppflyttning i högre lönegrad vill jag

erinra, att Eders Kongl. Maj:t den 15 juni 1877 genom nådigt bref till

kommerskollegium, hvilken myndighet då hade öfverinseende öfver de

tekniska elementarskolorna, i sammanhang med fastställande af aflöningsoch

utgiftsstater för dessa läroanstalter anbefalt bemälda kollegium att,

efter framställning af vederbörande skolstyrelse, före slutet af hvarje år

hos Eders Kongl. Maj:t anmäla, hvilka af skolans lektorer vore berättigade

att under det följande året komma i åtnjutande af ålderstillägg, hvarjemte

Eders Kongl. Maj:t förklarat Sig vilja, då i sådant hänseende löntagare

borde räknas till godo den tid, han före den nya statens utfärdande förrättat

motsvarande tjenstgöring vid skolan, på särskild framställning af

vederbörande taga under öfvervägande, huruvida ålderstillägg borde redan

från början af den nya lönestatens tillämpning tilläggas någon eller några

af de vid teknisk elementarskola anstälde lärare. Med anledning af innehållet

i berörda nådiga bref inkom kommerskollegium med framställning

om rätt för åtskillige vid de tekniska elementarskolorna anstälde lektorer

att åtnjuta ålderstillägg å4 sina löner redan från den 1 september 1877,

då den nya staten trädde i tillämpning, och bland dem befunno sig förutbemälde

Liedzén och Kjellstedt, hvilka i likhet med de öfrige före sin

utnämning beklädt då vid skolorna befintliga lärarebeställningar. Med

dessa beställningar hade delvis varit förenad en tjenstgöring motsvarande

lektorsbefattningarnas, men i motsats mot dem besattes de på förordnande,

de medförde ej rätt till pension och de omfattade ej bestämda ämnen.

Vid den nu gjorda underdåniga framställningen finnes fogadt vederbörligt

tjenstgöringsbetyg, utvisande, att Åkerlund, som under sin tjenst
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

63

göling såsom vikarierande och ordinarie lektor icke åtnjutit någon ledighet,

i förening med en i allo hedrande vandel städse skött sina tjenståligganden

med utmärkt nit och skicklighet.

Statskontoret, hvars utlåtande i ärendet inhemtats, har till en början

erinrat, hurusom, enligt den genom förutnämnda nådiga bref den 15 juni

1877 faststälda aflönings- och utgiftsstat för tekniska elementarskolan i

Borås med deruti genom nådiga bref den 29 maj 1896 och den 19 maj

1899 gjorda tillägg, lektorerna vid nämnda skola i årlig aflöning uppbure

3,000 kronor, med rätt för en hvar af dem att efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring, räknadt från och med kalenderåret näst efter det, då han till

tjensten utnämndes, åtnjuta ett ålderstillägg å 500 kronor, efter ytterligare

fem års dylik tjenstgöring ännu ett ålderstillägg å 500 kronor samt efter

ytterligare fem års enahanda tjenstgöring ett tredje ålderstillägg å 500 kronor.

Vidare har statskontoret anfört, att, då hvarken i sammanhang med statens

fastställande eller eljest något stadgande meddelats derom, att lektor vid

teknisk elementarskola skulle ega att för ålderstilläggs erhållande tillgodoräkna

sig den tid, han såsom vikarie uppehållit läraretjenst, Åkerlund icke

enligt gällande författningar ännu vore berättigad till något ålderstillägg.

Med afseende å cdet af Tidbloms långa sjukdom föranledda undantagsförhållande,

att Åkerlund icke mindre än tjuguett år uppehållit ifrågavarande

befattning på förordnande, ansåge emellertid statskontoret det

billigt, om ålderstillägg redan nu kunde A. k erlund beredas, helst som under

nämnda tid tjenstens ordinarie innehafvare icke varit i tillfälle att intjena

sådant tillägg å lönen. Särskildt vid en jemförelse med de allmänna läroverkens

lektorer, hvilka under vissa förutsättningar egde att i afseende å

rätt till ålderstillägg räknafc sig vikarietjenstgöring till godo, syntes det

innebära en orättvisa, om Åkerlund ej skulle i nämnda hänseende hafva

något gagn af sin långvariga tjenstgöring såsom vikarie i sin nuvarande

tjenst. Statskontoret ville derför hemställa, att Eders Kongl. Maj:t, med

hänsyn till nyss åberopade förhållanden och då Åkerlund enligt tjenstgöringsbetyg

skött sina åligganden med utmärkt nit och skicklighet, täcktes

föranstalta om beredande åt Åkerlund af åtminstone två ålderstillägg å

500 kronor hvartdera, att från och med år 1902 utgå från åttonde hufvudtitelns

anslag till ålderstillägg.

Lika, med styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås och statskontoret

anser jag, att goda skäl tala för att låta Åkerlund, hvilken i

tjuguett år såsom vikarie på ett förtjenstfullt sätt förestått den befattning,

hvaraf han nu är ordinarie innehafvare, för rätt till ålderstillägg räkna

sig till godo en del af vikariatstiden; och det synes mig ej vara anledning

att härvid frånräkna Åkerlund större del af den föregående tjenstgöringen,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

än att femton år må honom tillgodokomma, hvarigenom han kunde komma

i åtnjutande af tre ålderstillägg. Hans aflöning skulle då blifva 4,500

kronor för år räknadt. Det torde vara så mycket större skäl för att han

må erhålla denna aflöning, som, derest, en person efter vunnen behörighet

till lektorsbefattning vid allmänt läroverk varit vikarierande lektor derstädes

i mera än tjugu år, innan han blifvit ordinarie lektor vid sådant

läroverk, denne skulle ega rätt till aflöning i femte lönegraden vid allmänna

läroverken. Enligt nuvarande bestämmelser har sådan lektor i

femte lönegraden 5,000 krmnor om året, nemligen ordinarie lön med ålderstillägg

4,500 kronor och dessutom 500 kronor, beviljade på extra stat

såsom lönetillägg.

Jag hemställer derför, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

medgifva, att lektorn vid tekniska elementarskolan i Borås Johan Rudolf

Åkerlund må, för åtnjutande af ålderstillägg å sin nuvarande lön från

början af år 1902, räkna sig till godo femton år af den tid från och med

höstterminen 1880, hvarunder han på förordnande uppehållit en lektorsbefattning

vid nämnda läroanstalt.»

Utskottet anser det vara med billighet öfverensstämmande, att lektorn

Åkerlund i fråga om rätt till ålderstillägg får räkna sig till godo någon

del af den tid, han på förordnande uppehållit den lektorsbefattning, hvaraf

han numera, är ordinarie innehafvare. 1 anledning af statskontorets erinran

derom, att lektorerna vid de allmänna läroverken under vissa förutsättningar

ega att i afseende å rätt till ålderstillägg räkna sig vikarietjenstgöring

till godo, anser sig utskottet böra meddela, att, enligt hvad utskottet

inhemtat, Åkerlund med göda vitsord genomgått vissa prof för filosofisk

kandidatexamen och under två läsår såsom elev deltagit i undervisningen

vid tekniska högskolan, men deremot hvarken aflagt nämnda universitetsexamen

eller afgångsexamen från tekniska högskolan. Med afseende härå

har utskottet ansett Kongl. Maj:ts framställning böra i så måtto bifallas,

att Åkerlund berättigas att såsom ordinarie tjenstår räkna sig till godo den

tid han efter ingången af år 1891 såsom vikarie uppehållit ifrågavarande

lektorsbefattning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må på det

sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att lektorn vid

tekniska elementarskolan i Borås Johan Rudolf Åkerlund

må, för åtnjutande af ålderstillägg å sin nuvarande

lön, såsom ordinarie tjenstår räkna sig till godo den tid

från och med ingången af år 1891, hvarunder han på

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

65

förordnande uppehållit en lektorsbefattning vid nämnda

läroanstalt.

Bifall till hvad i punkten 25:o) föreslagits föranleder icke någon ökning

af anslaget till de tekniska läroverken, hvaremot, vid bifall till hvad

utskottet i punkterna 23:o) och 24:o) hemstält, nämnda anslag, nu 503,475

kronor, kommer att ökas med tillhopa 14,800 kronor eller till 518,275 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

26:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels på riksmuseets

ordinarie stat till aflöning åt en intendent i etnografi bevilja 5,000 kronor,

deraf 4,000 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar, med rätt

till ålderstillägg i likhet med riksmuseets öfriga intendenter, men med

skyldighet att, derest i framtiden etnografiska afdelningen skiljes från riksmuseet

och förenas med ett sjelfständigt etnografiskt museum, afgå från

intendentsbefattningen, när Kongl. Maj:t så påfordrar, och i stället öfvertaga

befattningen såsom föreståndare för ifrågavarande etnografiska museum,

dels och medgifva, att, om nuvarande föreståndaren för riksmuseets

etnografiska afdelning förflyttas till intendentsbefattningen i etnografi, han

må i afseende å rätt till ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han på

förordnande innehaft föreståndarebefattningen.

Enligt hvad i ärendet blifvit upplyst, äro intendenterna vid naturhistoriska

riksmuseum berättigade till två ålderstillägg, hvartdera å 500

kronor, efter fem och tio års tjenstgöring.

Beträffande skälen till förevarande framställning får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet, sid. 227—233.

De skäl, som anförts till stöd för ifrågavarande förslag, synas utskottet

böra föranleda dertill, att befattningen såsom föreståndare för naturhistoriska

riksmuseets etnografiska samlingar uppföres å ordinarie stat,

dervid i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts hemställan torde böra stadgas

skyldighet för denne föreståndare att, derest i framtiden etnografiska

afdelningen skiljes från riksmuseet och förenas med ett sjelfständigt etnografiskt

museum, afgå från befattningen vid riksmuseet, när Kongl. Maj:t

så påfordrar, och i stället öfvertaga befattningen såsom föreståndare för

ifrågavarande etnografiska museum.

Genom ifrågavarande föreståndarebefattnings förändring till ordinarie

tjenst skulle äfven det missförhållande komma att upphöra, att eu ama
Bih.

till Rilesd. Fröt. 1902. 4 Sami. 7 Afd. 9 Iläft. 9

Ang.

museets

etnografiska

afdelning.

[24.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

nuensbefatining vid vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien under

längre tid icke uppehållits af sin ordinarie innehafvare.

Hvad angår aflöningens belopp liar utskottet ansett, att med afseende

å ovissheten i sättet för de etnografiska samlingarnas framtida förvaring

och de förändringar i föreståndarens tjensteställning, som häraf kunna

föranledas, denne icke bör i aflöning likställas med intendenterna för öfriga

grupper af museets samlingar, utan bibehållas vid den aflöning af 4,500

kronor, som nyligen i enlighet med Kong!. Maj:ts förslag blifvit af Riksdagen

bestämd och från och med år 1900 utgått; och synes med hänsyn

till den fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, som för intendenterna

vid naturhistoriska riksmuseet är faststäld, 1,000 kronor af den föreslagna

aflöningen böra utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden lön.

Alderstillägg synes icke böra tillerkännas denne föreståndare, hvilken lämpligen

torde böra i staten upptagas under benämning föreståndare för de

etnografiska samlingarna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen på naturhistoriska riksmuseets

ordinarie stat till aflöning åt en föreståndare

för museets etnografiska samlingar beviljar 4,500 kronor,

deraf 3,500 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar,

med skyldighet för denne föreståndare

att, derest i framtiden etnografiska afdeluingen skiljes

från riksmuseet och förenas med ett sjelfständigt etnografiskt

museum, afgå från befattningen vid riksmuseet,

när Kongl. Maj:t så påfordrar, och i stället öfvertaga

befattningen såsom föreståndare för ifrågavarande etnografiska

museum.

1''nhf af 27:o) Ivongl. Maj:t har föreslagit, att riksmuseets anslag till honorarier

ansiagef tui åt yngre naturforskare för vetenskapliga bearbetningar af de i museet förhonorarier

åt varade samlingar af naturföremål och till bekostande af sådana arbetens

^forskare”1 offentliggörande, nu 4,000 kronor, må höjas med 0,000 kronor eller till

[25.] 10>000 kronor.

De skäl, som till stöd för denna framställning blifvit anförda, återfinnas

i statsrådsprotokollet å sid. 233—237.

Utskottet har funnit giltig anledning föreligga att bevilja någon förhöjning

af ifrågavarande anslag; men då utskottet, som icke kunnat god
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utledande N:o 9.

67

känna de grunder, enligt Indika departementschefen ansett beloppet af

honorarierna böra beräknas, håller före, att desamma böra, på sätt från

början torde hafva varit afsedt, betraktas såsom stipendier för befrämjande

af yngre naturforskares arbete vid riksmuseet, och icke såsom traktamenten,

med Indika deras lefnadskostnader skulle till fullo betäckas, har utskottet

funnit sig böra föreslå, att höjningen i anslaget må bestämmas till

allenast 2,000 kronor; och hemställer alltså utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Eongl. Maj:ts förevarande

framställning, må höja naturhistoriska riksmuseets

anslag till honorarier åt yngre naturforskare för

vetenskapliga bearbetningar af de i museet förvarade

samlingar af naturföremål och till bekostande af sådana

arbetens offentliggörande, nu 4,000 kronor, med 2,000

kronor eller till 6,000 kronor.

Vid bifall till hvad som föreslagits i punkterna 26:o) och 27:o) kommer

anslaget till naturhistoriska riksmuseum, nu 77,450 kronor, att ökas

med tillhopa 6,500 kronor eller till 83,950 kronor.

Undervisningsanstalter för dödstimma och blinda.

28:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för tillämpning Ang.

af den utaf Riksdagen redan godkända aflöningsstat för de vid förskolan 8tg®1 f?*

för blinda å Tomteboda anstälda lärarinnor samt för bestridande af för- blinda a

skolans utgifter i öfrigt på ordinarie stat uppföra ett anslag af 10,500 Tomtc!>°<ia.

kronor, dels ock medgifva, att vederbörande lärarinnor må i fråga om åt- [26.]

njutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig tid, hvarunder de vare sig före

eller efter ny stats tillämpning innehaft tjenst vid statens läroanstalter för

blinda; vid bifall hvartill anslaget till undervisningsanstalter för döfstumma

och blinda, nu 262,450 kronor, kommer att höjas till 272,950 kronor.

De skäl, hvarpå denna Kongl. Maj ds framställning grundats, hafva af

departementschefen anförts till statsrådsprokollet, sid. 238 — 240.

På grund af hvad i detta ärende förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) för tillämpning af den utaf Riksdagen redan

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

godkända aflöningsstat för de vid förskolan för blinda

å Tomteboda anstälda lärarinnor samt för bestridande

af förskolans utgifter i öfrigt på ordinarie stat uppföra

ett anslag af 10,500 kronor; samt

b) medgifva, att vederbörande lärarinnor må i fråga

om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig tid,

hvarunder de vare sig före eller efter ny stats tillämpning

innehaft tjenst vid statens läroanstalter för blinda.

Vid bifall härtill skulle anslaget till undervisningsanstalter för döfstumma

och blinda, nu 262,450 kronor, komma att höjas till 272,950

kronor.

Undervisningsanstalter för sinnesslöa barn,

Ang. ändring 29:o) Uti en till Riksdagen den 21 nästlidne mars aflåten proposition

af 8ernal,omCl"(n:0 ^ b;ir Kongl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsstatsunderstsdprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen

fostring!- me<3gifva, att i afseende å de för beviljande af understöd från anslaget

anstalter för till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn gällande grunder finge vidbåraS8eif

ta8as de ändringar, att dels understöd för barn, intaget i sådan upparbeta!^

förfostringsanstalt, finge åtnjutas under högst åtta år utan afseende å liurusmnessiöa.

vpia barnet vore intaget i försöksafdelning eller egentlig skolafdelning,

dock att, så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till vidare utveckling,

understöd för barnet ej vidare finge erhållas, dels ock till arbetsliem

för sinnesslöa årligt understöd till nu stadgadt belopp finge utgå för

hvarje i arbetshemmet intagen sinnesslö elev, som genomgått en med statsbidrag

understödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, intill dess sådan

elev ansåges kunna öfverlemnas till enskild vård eller tjenst eller befunnes

kunna utan det skydd och den ledning, som åtnjötes i arbetshemmet, bibehålla

de färdigheter och goda seder, eleven under sin utbildning förvärfvat.

Enligt åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen vid föredragning

af detta ärende anfört följande:

»Uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse angående anslag af allmänna

medel åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och åt arbetshem

för sinnesslöa den 28 maj 1897 stadgas, bland annat, såsom vilkor för

åtnjutande af statsunderstöd åt uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn:

att sådan anstalt skall bestå af två afdelningar, profklassen och den

egentliga skolafdelningen; att barns ålder vid intagningen ej får understiga

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

69

sex år och ej öfverstiga tolf år; att, så snart barn befunnits obildbart eller

oförmöget till vidare utveckling, det skall skiljas från anstalten; samt att

barn får qvarstanna i profklassen högst två år och i den egentliga skolafdelningen

högst sex år.

I särskilda underdåniga ansökningar hafva nu tretton med statsmedel

understödda uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn i Stockholms, Upsala,

Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Skaraborgs, Vermlands, Örebro, Yestmanlands och Gefleborgs

län genom dessa anstalters föreståndarinnor eller föreståndare samt

ordförande eller vice ordförande i anstalternas styrelser anhållit om sådan

ändring i omförmäld a vilkor, att prof tiden för abnormt barn, för hvilket

statsunderstöd erhölles, blefve utsträckt till högst fyra år.

Såsom stöd härför hafva sökandena anfört följande: Den angifna proftiden

af högst två år hade man vid kungörelsens utfärdande ansett i

hvarje fall tillräcklig för utrönande af huruvida ett abnormt barn vore

bildbart eller icke. Erfarenheten från äldre anstalter för sinnesslöa barns

uppfostran visade emellertid, att denna bestämda maximitid i många fall

vore otillräcklig. Det hade nemligen icke sällan inträffat, att barn, som

under de första två åren knappast gjort några märkbara framsteg i den

förberedande skolan och följaktligen kunnat anses obildbara, efter ytterligare

ett par års undervisning börjat tillgodogöra sig densamma och att

man under tiden hos dem lyckats uppspåra vissa praktiska fallenheter,

hvilkas utbildning kunnat sätta dessa elever i stånd att bidraga till framtida

utkomst. Det skulle varit hårdt, om tillfälle icke gifvits att med

sådana barn göra dessa fortsatta försök, utan man nödgats återsända dem

till hemmen såsom ohjelpliga.

1 särskild till Eders Kongl. Maj:t stäld skrift hafva föreståndarinnan

för Johannesbergs idiotanstalt samt ordföranden i styrelsen för samma

anstalt förklarat, att ifrågavarande framställning, hvilken tillkommit på

förslag af nyssnämnda föreståndarinna, endast afsåge möjligheten af utsträckt

proftid för abnormt barn, utan att den till högst sex år nu bestämda

tiden i den egentliga skolafdelningen derigenom inskränktes; och

har från två uppfostringsanstalter, nemligen Örebro läns och Gefleborgs

läns, framställningen biträdts under uttrycklig förutsättning, att nu stadgade

tid beträffande den egentliga skolafdelningen bibehölles oafkortad.

Öfver ifrågavarande framställning hafva infordrade underdåniga utlåtanden

afgifvits af öfverståthållareembetet samt Eders Kong!. Maj:ts

befallningshafvande i Stockholms, Upsala, Södermanlands, Östergötlands,

Jönköpings, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,

Vermlands, Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs och Gefleborgs län

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

äfvensom af styrelserna för vederbörande uppfostringsanstalter för sinnesslöa

i länen. Af dessa myndigheter hafva endast Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Kopparbergs län och styrelsen för Dalarnes idiothem

afstyrkt nådigt bifall till framställningen; samtliga de öfriga hafva antingen

tillstyrkt nådigt bifall till framställningen eller förklarat sig icke hafva

något att erinra deremot eller instämt i dess syfte. Dervid har dock af

styrelsen för idiotanstalten i Hessleholm anmärkts, att en utsträckning

af proftiden till fyra år skulle förändra uppfostringsanstalterna till asyler

och att det vore bättre söka få verkliga asyler till stånd än att delvis förändra

gällande bestämmelser angående sinnesslöa barns utbildningskurs,

om hvilka bestämmelsers lämplighet man näppeligen ännu kunnat förvärfva

sig fullständig erfarenhet; men har styrelsen, då den ansett ökadt

statsbidrag, under hvilken form det än gåfves, vara välbeliöfligt, ej velat

motsätta sig den underdåniga framställningen. Såsom skäl för sitt afstyrkande

hafva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs

län och styrelsen för Dalarnes idiothem anfört, att enligt deras uppfattning

en tid af två är i allmänhet vore tillräcklig för utrönande af huruvida

bildbarhet förefunnes eller icke samt att den föreslagna utsträckningen af

tiden för qvarstannandet i profklassen skulle medföra, att flere af dem,

för hvilka inträde i profklassen söktes, komme att af brist på utrymme

afvisas.

På grund af nådig remiss har jemväl medicinalrådet J. G. Schuldheis,

som enligt förordnande utöfva!’ inspektion öfver de med bidrag af statsmedel

understödda uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och arbetshem

för sinnesslöa, den 8 januari 1902 afgifvit underdånigt utlåtande i

ärendet. Han har dervid i hufvudsak anfört följande.

Den erfarenhet, som åberopats af det öfvervägande flertalet föreståndare

och föreståndarinnor för de med statsmedel understödda uppfostringsanstalterna

för sinnesslöa barn och som vitsordats af de flesta

styrelser för samma anstalter, nemligen att en proftid af två år stundom

kunde visa sig otillräcklig, öfverensstämde till fullo med hvad Schuldheis

vid sina inspektioner inhemtat och iakttagit beträffande denna fråga. Att

en utsträckning af proftiden — exempelvis till fyra år — från denna

synpunkt kunde vara önskvärd, om än blott för ett jemförelsevis ringa

antal barn, syntes honom således vara otvifvelaktigt.

Emellertid skulle den ifrågasatta utsträckningen af proftiden helt

säkert icke fullständigt afhjelpa de af sökandena åsyftade missförhållandena;

ty för utrönande af sinnesslöa barns bildbarhet vore en tidrymd af

fyra år i sjelfva verket lika godtyckligt vald som den nuvarande, och det

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

71

lede intet tvifvel, att man i en del fall ännu efter fyra år kunde stanna

tveksam, huruvida fortsatta bemödanden för ett abnormt barns utbildning

lönade sig eller ej. Samma förhållande skulle ock helt visst kunna inträda,

hvilken tid man än faststälde för pröfning af de sinnesslöas bildbarhet.

Om och när en sådan inträdde, vore nemligen beroende på så

många okända eller ofullständigt kända och i alla händelser oberäkneliga

omständigheter, att hvarje försök att fixera proftiden till vissa år eller

inom vissa åldersgränser måste medföra — i större eller mindre utsträckning

— sådana olägenheter som de af sökandena öfverklagade. För en

del barn kunde redan förflyttningen från ett fattigt och dåligt hem till

anstalten, med dess bättre hygieniska förhållanden och omsorgsfullare vård,

vara nog att inom en förvånande kort tid göra dem tillgängliga för uppfostren

och undervisning. En del andra skenbarligen icke sämre utrustade

barna gjorde åter, trots under åratal fortsatta omsorger och bemödanden,

inga nämnvärda framsteg, utan att man dock på grund häraf kunde våga

utesluta möjligheten af ett uppvaknande. Vidare vore att märka, att de

sinnesslöa barnens utveckling ej sällan, och stundom utan påtaglig anledning,

skedde ojemnt och ryckvis, så att, exempelvis just vid slutet af

en två- eller fyraårsperiod, ett afbrott i utvecklingen kunde inträffa, utan

att detta behöfde innebära eu stadigvarande obildbarhet. Särskildt hos

fallandesjuka sinnesslöa torde dylika afbrott i utvecklingen och perioder

af stillastående eller tillbakagång snarare vara regel än undantag. Med

hänsyn till dessa omständigheter kunde man med skäl antaga, att en förändring

af bestämmelserna angående proftid i den rigtning, sökanden a

önskade, icke skulle komma att medföra afsedt gagn i nämnvärd utsträckning.

A andra sidan skulle ifrågavarande förändring, om än måhända i ett

afseende i någon mån gagnelig, likväl i andra afseenden, hvilka ej af

sökandena berörts, medföra en stegring af vissa svårigheter, som blifvit en

följd af nu gällande bestämmelser angående proftid.

Det hände enligt Schuldheis’ erfarenhet ej så sällan, att sinnesslöa

barn redan kort efter intagningen i en uppfostringsanstalt visade sig utan

svårighet kunna följa med undervisningen i den egentliga skolafdelningen.

Med dessa barn förfores under nuvarande förhållanden på ettdera af följande

två sätt:

Antingen begärdes redan från första terminen statsanslag för barnet

såsom elev i den egentliga skolafdelningen, hvarigenom barnet ginge miste

om anslaget i egenskap af elev i profldassen under två år och dermed

i regeln äfven om två års vistelse å anstalten. Detta blefve uppenbarligen

till skada för barnet, ty, äfven om en i rent intellektuelt hänseende rela
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tivt vill begåfvad sinnesslö elev under den sexåriga kursen i den egentliga

skolafdelningen kunde bibringas ett tillräckligt mått af teoretiskt

vetande, så vore dock åtta år en tid, som för visso ej tålde någon afprutning,

om man åsyftade en verklig uppfostran, med varaktiga resultat efter

skoltidens slut.

Eller ock begärdes i barnets välförstådda intresse under de två första

åren anslag för barnet såsom profelev, hvarvid vederbörande gerna sökte

bibehålla barnet i profklassen under denna tid, åtminstone i något ämne,

ehuru dess utveckling i det hela hänvisade det till den egentliga skolafdelningen.

Härigenom upprätthölles, åtminstone i någon mån, fiktionen,

att barnet vore profelev, så att det sedermera under ytterligare sex år

kunde erhålla anslag som elev i den egentliga skolafdelningen och på detta

sätt komma i åtnjutande af den åttaåriga uppfostran, som 1897 års kungörelse

väl afsett att tillförsäkra alla bildbara sinnesslöa barn. Men äfven

om andemeningen i kungörelsen vore denna och Schuldheis på grund

deraf ansett sig böra tillstyrka statsanslag för dylika profelever, måste det

dock gifvetvis vara ganska pinsamt både för anstalternas styrelser att begära

och för inspektören att tillstyrka anslag för elever, hvilkas rätt till

sådant understöd icke vore oomtvistlig från formel synpunkt.

Det hände vidare ej sällan, att en till uppfostringsanstalt nyinkommen

sinnesslö elev redan från början visade sig sådan, att anstaltens personal

rätt snart konune till insigt om att någon förhoppning om bildbarhet

ej förefunnes. I de flesta fall blefve en sådan elev naturligtvis,

såsom befunnen obildbar och oförmögen till vidare utveckling, i enlighet

med gällande föreskrift från anstalten skild, utan att statsunderstöd begärts.

Stundom förelåge dock så synnerligen ömmande omständigheter,

såsom då barnet utom anstalten icke kunde påräkna något skydd eller

ens mensklig behandling, att vederbörande funne sig af den enklaste medkänsla

för barnets hopplösa belägenhet manade att söka i det längsta

qvarhålla det under anstaltens skyddande hägn för att bevara det från

en eljest viss undergång. Äfven i ett och annat sådant fall hade Schuldheis,

efter samråd med vederbörande styrelse och föreståndarinna, ansett

sig kunna tillstyrka statsanslag, ehuru icke utan samma pinsamma känsla,

som nyss antydts. Bestämmelsen om en proftid af högst två år syntes

nemligen gifva stöd åt ett sådant förfarande, då ju, äfven om ingen förhoppning

om bildbarhet syntes föreligga, likväl möjligheten af en sådan

icke kunde uteslutas. Ifrågavarande bestämmelse vore således egnad att

paralysera föreskriften, att, så snart barn befunnes obildbart och oförmöget

till vidare utveckling, det skulle skiljas från anstalten, samt möjliggjorde,

ja, uppmuntrade i viss mån till qvarhållande å uppfostringsanstalterna

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

73

onödigt länge af, efter allt att döma, obildbara sinnesslöa och till understödjande

med statsmedel af sådana. Detta skulle väl knappast i och för

sig vara att anse såsom något ondt — om icke, såsom af åtskilliga af

dem, hvilka i ärendet blifvit hörda, påpekats, de nuvarande utrymmesförhållandena

å uppfostringsanstalterna vore sådana, att en förlängd vård

af obildbara sinnesslöa nödvändigtvis komme att förhindra intagandet af

barn, som på förhand kunde antagas vara mera bildbara. Af dessa öfverskrede

under nuvarande förhållanden ganska många tolfårsåldern under

den långa tid, som de efter ansöknings ingifvande finge vänta på plats,

och förlorade derigenom hvarje möjlighet att komma i åtnjutande af uppfostran

med understöd af statsmedel.

De svårigheter med afseende å fixerandet af begreppet profelev och

vid bedömandet af huruvida och huru länge en profelev kunde anses berättigad

till understöd af allmänna medel, hvilka sålunda yppat sig vid

den praktiska tillämpningen af nuvarande bestämmelser rörande proftid,

skulle säkerligen göra sig gällande i afsevärdt större omfattning, derest

proftiden, såsom sökandena föreslagit, blefve utsträckt till fyrjj, år. Vid

en sådan anordning läge helt visst frestelsen nära till hands att utsträcka

proftiden för så många barn som möjligt till den faststälda maximitiden.

Uppenbarligen skulle detta blifva till gagn för barnen, då hvarje utsträckning

af tiden för anstaltsvistelsen gifvet måste räknas såsom en vinst för

deras utbildning. Men å andra sidan blefve* härigenom begreppet profelev

ännu mera sväfvande och fiktivt än nu stundom vore fallet, och antalet

profelever, hvilka rätteligen vore att hänföra till kategorien skolelever,

komme att, troligen rätt betydligt, ökas. Vidare skulle sådana

obildbara sinnesslöa, som nu stundom af särskilda skäl och med stöd af

föreskriften, att barn finge qvarstanna i profklassen högst två år, onödigt

länge blifva qvar i anstalterna, komma att, af samma skäl och på samma

grunder, bibehållas å anstalten med åtnjutande af statsanslag ända till

fyra år. Faran af att, såsom i ärendet antydts, genom proftidens utsträckning

till fyra år de nuvarande uppfostringsanstalterna skulle i viss mån

få karakteren af asyler, kunde väl för närvarande synas ligga temligen

fjerran, men blefve helt visst ganska öfverhängande, i den man utrymmesförhållandena

blefve förbättrade.

Schuldheis trodde sig alltså hafva ådagalagt, att den lilla fördel, som

i ett afseende skulle vinnas genom bifall till ifrågavarande framställning,

i andra afseenden skulle gifva anledning till större olägenheter, än som

vore förenade med den nuvarande ordningen. Enligt hans uppfattning

kunde en fullständig och i allo tillfredsställande lösning af den fråga,

hvarom den underdåniga framställningen handlade, icke vinnas genom en

Bih. till Rilcsd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afcl. .9 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

förändrad fixering af proftidens längd, utan endast genom att alldeles

upphäfva nu gällande bestämmelser om prof klass och egentlig skolafdelning.

För en sådan åtgärd talade, utom hvad Schuldheis förut anfört, ännu

eu omständighet. Styrelsen för Smålands idiothem hade i det af densamma

afgifna underdåniga yttrande i ärendet framhållit, att bildbarheten

med afseende på allmän och mera teoretisk undervisning hittills syntes

hafva utgjort den bestämmande grunden för bedömande af de abnorma

barnens rätt till statsunderstöd, under det att påvisandet af praktiska

fallenheter, enligt styrelsens uppfattning, jemväl borde utgöra tillräcklig

grund för tillstyrkande af statsanslag. Såvidt Schuldheis vid sina inspektioner

erfarit, rådde i sjelfva verket bland representanterna för uppfostringsanstalterna

för sinnesslöa barn en viss villrådighet beträffande arten af den

bildbarhet, som erfordrades för erhållande af statsunderstöd för eleverna.

Denna villrådighet torde i ej oväsentlig mån hafva sin grund i uttrycken

profklass och egentlig skolafdelning i 1897 års kungörelse, hvilka uttryck

enligt dep uppfattning, som å anstalterna gjort sig gällande, väl ensidigt

syntes åsyfta elevernas bildbarhet i rent teoretiska ämnen. Denna uppfattning

hade troligen utöfvat sitt inflytande ej blott vid bedömande af

bildbarheten, utan äfven i viss mån vid undervisningens anordnande, ehuru

vederbörande dervid, såsom sökandena antydt och styrelsen för Smålands

idiothem tydligare uttala!,* visst icke varit öfvertygade om att mottagligheten

för teoretisk undervisning borde vara i så öfvervägande grad bestämmande.

Erfarenheten torde nemligen hafva lärt dem, att många barn,

som i profklassen eller den egentliga skolafdelningen vore temligen omöjliga,

likväl kunde göra goda, stundom till och med utmärkta framsteg i

vissa praktiska färdigheter eller, om de törhända äfven härutinnan vore

mindre väl begåfvade, åtminstone kunde vänjas vid snygghet, hyfsning

och goda seder samt en viss grad af ordning, lydnad, disciplin och sjelfbeherskning,

det vill säga visa sig mottagliga för uppfostran i mera inskränkt

bemärkelse. Beträffande detta icke ringa antal barn, hvilkas bildbarhet

dock icke gerna syntes böra förnekas, blefve emellertid sådana uttryck

som profelev och skolelev i viss mån oberättigade benämningar och

deras rätt till anslag af allmänna medel i profklassen eller den egentliga

skolafdelningen mera eller mindre formelt omtvistlig.

Äfven från denna synpunkt syntes det således önskvärdt, att bestämmelserna

om profklass och egentlig skolafdelning alldeles finge falla.

Denna indelning vore konstlad och utan motsvarighet i de faktiska förhållandena

och hade derför förorsakat så mycken tvekan, osäkerhet och

begreppsförvirring i flere afseenden, att dess bibehållande vore att anse

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

75

såsom ett hinder för den vidare utvecklingen af vården om bildbara

sinnesslöa. Något skäl att bibehålla ifrågavarande bestämmelser eller att

införa nya liknande syntes icke föreligga. Af den »öfversigt af andesvageväsendets

utveckling och nuvarande ståndpunkt», som särskilda af Eders

Kong! Maj:t förordnade komiterade i sitt år 1894 afgifna utlåtande lemnat,

framginge icke, att någonstädes i utlandet viss maximitid föreskrifvits för

de sinnesslöa barnens vistelse i försöksafdelning. Deremot uppgåfves i berörda

öfversigt, att i Danmark, hvarest vården om sinnesslöa stode på en

mycket hög ståndpunkt, vistelsen i försöksklassen (att en sådan måste

finnas å hvarje uppfostringsanstalt för sinnesslöa, vore sjelfkärt) stundom

vore kort, men i regeln utsträcktes till ett eller flera år, hvarefter följde

en förberedande klass och derpå två parallelklasser, en teoretisk och en

praktisk. Erfarenheten från vårt land hän tydde, så vidt Schuldheis kunde

döma, med bestämdhet på att en sådan anordning af undervisningen vore

i sina hufvuddrag den lämpligaste, förutsatt att den teoretiska och den

praktiska undervisningen på det senare stadiet ej alldeles uteslöte hvarandra.

Att i en författning angående anslag af allmänna medel åt sinnesslöa

meddela föreskrifter om viss anordning af särskilda afdelningar syntes

emellertid ej blott onödigt, utan äfven egnadt att framkalla olägenheter.

De svenska uppfostringsanstalterna vore nemligen för närvarande hvarandra

så pass olika, särskildt med afseende på elevantalet, att någon likformighet

i nu ifrågavarande hänseende icke torde vara möjlig att åstadkomma.

Å större anstalter följde af sig sjelft en större specialisering och noggrannare

begränsning af olika afdelningar, under det att å mindre anstalter,

med exempelvis tjugu elever eller färre, en sådan specialisering och begränsning

icke vore praktiskt möjlig att i detalj genomföra. Men äfven

oafsedt dessa omständigheter, kräfde så ifrågavarande anstalter ett visst

mått af frihet vid undervisningens anordnande, enär elevernas ofta ensidiga

eller egendomligt disharmoniska fallenheter, de nyckfulla afbrotten i deras

utveckling med mera gifvetvis omöjliggjorde en stadigvarande och skarpt

begränsad indelning i klasser och afdelningar.

Blefve bestämmelserna om profklass och egentlig skolafdelning upphäfda,

skulle väl, hädanefter som hittills, i vissa fall tvekan uppstå om

lämpligheten att göra fortsatta försök till uppfostran och utbildning af

elever, som gjort föga eller inga framsteg, men denna svårighet kunde

under inga förhållanden undvikas, hvaremot den fördel vunnes, att man

dels hade större frihet än nu vid bedömandet af bildbarheten, dels icke

skulle hafva någon anledning att, på grund af eu ren fiktion eller af medlidande,

begära eller tillstyrka understöd af allmänna medel för profelever,

som i sjelfva verket tillhörde kategorien skolelever eller vore, praktiskt

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sedt, obildbara. Den redan nu förefintliga föreskriften, att, så snart barn

befunnits obildbart eller oförmöget till vidare utveckling, det skulle skiljas

från anstalten, innebure utan tvifvel en fullt betryggande garanti mot

obildbara sinnesslöa barns bibehållande vid statsanslag. Denna föreskrift

blefve till och med mera effektiv, om bestämmelserna om prof klass bortfölle.

Schuldheis hade nemligen aldrig funnit föreståndare, föreståndarinnor

eller styrelser obenägna att utskrifva, efter allt att döma, obildbara

elever annat än, som han flere gånger anmärkt, just på grund deraf att

bestämmelserna, att barn finge qvarstanna i profklassen högst två år, synts

gifva stöd för det berättigade i att qvarhålla sådana barn någon gång, då

andra omständigheter än bildbarhet gjort qvarhållandet önskvärdt. Det

otillräckliga antalet platser och de många ansökningarna, som ej kunde

beviljas förr än efter lång tid, gjorde äfven, att vederbörande i regel så

snart som möjligt och utan anmaning utskrefve obildbara eller mindre

lofvande elever, i synnerhet som dessa naturligtvis utgjorde den tyngsta

bördan i personalens i och för sig ansträngande och ofta otacksamma

arbete. Skulle emellertid, mot förmodan, från anstalternas sida någon benägenhet

yppa sig att obehörigen söka statsanslag för obildbara sinnesslöa,

torde mc(i skäl kunna förväntas, att inspektören för de med allmänna

medel understödda uppfostringsanstalterna för sinnesslöa barn icke underläte

att beifra sådan benägenhet så kraftigt, som gällande författningar

gåfve fog för.

Härjemte påpekade Schuldheis, att föreskriften uti ifrågavarande kungörelse

derom att obildbart barn skulle skiljas från anstalten syntes kunna

tolkas så, att den komme i strid med en annan föreskrift i samma kungörelse,

nemligen den, att i anstalt, der till vård mottoges äfven obildbara

sinnesslöa — något som faktiskt egde rum å ett par af allmänna medel

understödda uppfostringsanstalter — dessa ej finge inräknas bland dem,

för hvilka statsunderstöd söktes.

På grund af hvad Schuldheis sålunda anfört, hemstälde han: att den

af representanter för åtskilliga uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn

gjorda underdåniga framställning om sådan ändring i 1897 års kungörelse,

att proftiden för abnormt barn, för hvilket statsunderstöd erhölles, blefve

utsträckt till högst fyra år, icke måtte vinna bifall; att emellertid Eders

Kong! Maj:t, för ett fullständigt afhjelpande af de olägenheter, hvilka

uppstått vid tillämpningen af nu gällande bestämmelser uti samma kungörelse

om profklass och egentlig skolafdelning, täcktes, med upphäfvande

af nämnda bestämmelser, meddela föreskrift af innehåll, att understöd af

allmänna medel ej finge åtnjutas under längre tid än åtta år eller sexton

lästerminer för hvarje elev i uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn och,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

77

om så ansåges nödigt, att vid sådan anstalt skulle finnas en försöksafdelning

för utrönande af elevens bildbarhet med afseende på teoretisk undervisning,

praktiska fallenheter och uppfostran i öfrigt; samt att föreskriften

derom, att, så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till vidare

utveckling, det skulle skiljas från anstalten, måtte, för så vidt denna föreskrift

kunde anses innebära en motsägelse mot annan föreskrift i kungörelsen,

ändras derhän, att understöd af allmänna medel ej finge för

sådant barn begäras.

1 förenämnda nådiga kungörelse den 28 maj 1897 föreskrifves vidare,

att från förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn må

från och med år 1898 utbetalas till arbetshem för sinnesslöa ett årligt

understöd af 100 kronor att utgå under högst fem år för hvarje i arbetshemmet

intagen sinneslö elev, som genomgått sådan uppfostringsanstalt

för sinnesslöa barn, som i samma kungörelse omförmäles.

I underdånig ansökning, dagtecknad i oktober 1901, har styrelsen

inom föreningen för sinnesslöa barns vård i Stockholm anhållit, att Eders

Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida ej en utsträckning af

tiden för åtnjutande af anslag till elev vid arbetshem för sinnesslöa kunde

ega rum utöfver den nu faststälda tidrymden af fem år. Till stöd härför

har anförts följande: Den tid, under hvilken anslag finge beräknas för

dem, som den 1 januari 1898 vunnit inträde vid sådan anstalt, vore nu

snart tilländalupen, och vederbörande styrelser för arbetshemmen, hvilka

saknade medel att utan statsunderstöd underhålla der intagna elever, måste,

derest utsträckning af tiden för anslags erhållande ej kunde åstadkommas,

vara betänkta på att återbörda en del af eleverna till deras hem eller till

respektive kommuner. Då uti förenämnda komitébetänkande af år 1894

föreslagits, att tiden för anslagets åtnjutande måtte begränsas till fem år,

hade såsom skäl derför andragits, att längre tidrymd än denna utöfver

lärotiden i skolorna, hvilken i allmänhet skulle utgöra åtta år, då ej

syntes behöfva bestämmas för att befästa den utveckling af själsförmögenheterna

och det mått af arbetsskicklighet, som under skoltiden kunnat

bibringas de andesvaga. Den förhoppning, som komiterade sålunda uttalat

angående de sinnesslöas utveckling, hade emellertid icke motsvarats af

verkliga förhållandet. Ty om än en och annan elev uppnått sådan färdighet,

att han i afsevärd grad kunde bidraga till sitt uppehälle, för den

händelse att arbetet utfördes under uppsigt och ledning af arbetshemmets

personal, vore detta deremot ingalunda förhållandet med dem, som återvände

till egna hem eller omhändertoges af kommuner, der de saknade

nödig omvårdnad, uppsigt och ledning. Än mindre kunde det, med stöd

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

af den erfarenhet, som under de nu sedan år 1894 gångna åren vunnits,

sägas, att hos eleverna i allmänhet befästes sådan utveckling af själsförmögenheterna,

att de icke längre vore i behof af understöd.

I den underdåniga ansökningen hafva styrelserna för åtskilliga med

statsmedel understödda anstalter för sinnesslöa instämt.

Uti infordrade underdåniga utlåtanden hafva öfverståthållareembetet

samt Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Upsala, Kristianstads, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus, Vermlands, Vestmanlands och Gefleborgs län

utan anförande af andra skäl än dem, som i den underdåniga framställningen

åberopats, samt utan förbehåll tillstyrkt eller förklarat sig icke

hafva något att erinra emot bifall till framställningen.

I samma ristning hafva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skaraborgs och Örebro län yttrat

sig i de af dem på grund af nådig remiss afgifna utlåtanden i ärendet.

Sålunda har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län

hemstält, att, i afbidan derå att i lagstiftningsväg kraftigare åtgärder än

hittills vidtoges för omvårdnad af sinnesslöa, som öfverskridit skolåldern,

tiden för nu ifrågavarande statsanslags åtnjutande måtte utsträckas till tio

år i de särskilda fall, då Eders Kongl. Maj:t kunde finna omständigheterna

dertill föranleda. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands

län har tillstyrkt bifall till den underdåniga framställningen under förutsättning,

att derigenom ej utrymmet vid arbetshemmen komme att inkräktas

och således antalet af de elever, som kunde erhålla inträde dit,

att nedbringas. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län

har förklarat sig dela den i den underdåniga ansökningen uttalade uppfattning,

att tiden för åtnjutande af anslag i arbetshem borde utsträckas,

och har derjemte med hänsyn till de faror och olägenheter i sedligt

hänseende, som vållades af att vuxna idioter af båda könen vistades i

samma anstalt, hemstält, att i sammanhang med föreliggande fråga måtte

tagas i öfvervägande, huruvida icke åtgärder borde vidtagas i syfte att

större, för flere län afsedda gemensamma arbetshem, särskilda för manliga

och särskilda för qvinligt idioter, blefve upprättade. Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i Skaraborgs län har särskild! framhållit, att utvecklingsmöjligheten

hos de sinnesslöa vexlade betydligt och att detsamma

gälde om utsigterna för dem att utom arbetshemmen genom kommuners

eller andras försorg afhålla nödigt stöd och erforderlig handledning samt

att många af dem, måhända de flesta, aldrig uppnådde sådan utveckling,

att de kunde med full säkerhet antagas vara mägtiga att reda sig på egen

hand utan stöd och ledning af arbetshemmet; och borde med hänsyn

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

79

härtill all begränsning af tiden för statsunderstöds åtnjutande helst upphäfva,

hvilken åtgärd icke torde blifva i afsevärd mån betungande för

statsverket. På grund häraf har Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Skaraborgs län hemstält, att arbetshem för sinnesslöa måtte få utan begränsning

till visst antal år åtnjuta statsunderstöd för hvarje i hemmet

intagen sinnesslö, som icke vid vederbörlig inspektion funnes hafva uppnått

sådan utveckling och arbetsskicklighet, att han antoges kunna utan

stöd af arbetshemmet reda sig på egen hand. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Örebro län har ansett en tidsutsträckning af ett, högst

två år nyttig och af behofvet påkallad samt på grund deraf tillstyrkt

bifall till den underdåniga framställningen.

Deremot hafva Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms,

Jönköpings och Kopparbergs län i afgifna underdåniga utlåtanden förklarat

sig anse, att framställningen icke borde till någon Eders Kongl.

Maj:ts åtgärd föranleda. Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms

län har dervid framhållit, att, om sinnesslö elev efter genomgången

skolkurs och femårig kurs vid arbetshem icke vore i stånd att utan sakkunnig

uppsigt och ledning bidraga till sitt uppehälle, utsigt näppeligen

funnes, att detta förhållande skulle ändras genom förlängd vistelse vid

arbetshemmet, hvadan, med nu gällande principer, den underdåniga framställningen

icke syntes böra till någon åtgärd föranleda; hvaremot, i betraktande

af de sinnesslöas vanlottade ställning och svårigheterna för

kommunerna att utan statsunderstöd bereda medellösa sinnesslöa en något

så när dräglig existens, det väl kunde anses förtjent att tagas under öfvervägande,

huruvida icke staten borde, med brytande af den hittills följda

principen, för framtiden lemna åtminstone något understöd för medellösa

sinnesslöas hållande i arbetshem äfven efter det deras arbets- och förvärfsförmåga

nått den utveckling, hvaraf densamma vore mägtig. Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län har ansett, att undervisningen

vid arbetshemmen borde anordnas mera praktiskt, så att den komrne att

omfatta äfven jordbruksarbete, ladugårds- och trädgårdsskötsel m. m., hvarigenom

utsträckning af anslagstiden icke skulle blifva i någon högre grad

af behofvet påkallad, samt att, då uti landet funnes omkring 8,000 sinnesslöa,

men å anstalterna vore intagna blott omkring 800, det vore mera

behöfligt, att plats å anstalterna bereddes för flere sinnesslöa, än att tiden

för åtnjutande af anslag till i arbelshem redan intagna elever utsträcktes.

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län har såsom skäl

för sin åsigt, att ifrågavarande ansökning icke borde till någon Eders

Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, anfört, att större kraf på statens hjelpsamhet

för de sinnesslöas utbildning ej skäligen borde ifrågasättas, att

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

den föreslagna åtgärden möjligen skulle försvåra tillträdet till arbetshemmen

för de elever, som genomgått skolafdelningen, samt att den i

ansökningen åberopade erfarenheten icke kunde anses vara af så obestridlig

och allmängiltig beskaffenhet, att ändrade bestämmelser uti ifrågavarande

hänseende redan nu vore af nöden.

På grund af nådig remiss har medicinalrådet Schuldheis den 25 februari

1902 afgifvit underdånigt utlåtande jemväl i detta ärende och dervid

anfört i hufvudsak följande:

Vid bedömande i hvad mån förevarande underdåniga ansökning förtjenade

afseende, syntes hufvudsaklig vigt ligga på att afgöra, huruvida

de sinnesslöas vistelse i arbetshem, såsom i förenämnda koiniterades underdåniga

betänkande syntes vara afsedt, skulle betraktas såsom ett slags

fortsättnings- eller afslutningskurs för de bildbara sinnesslöa och alltså

såsom ett led i deras utbildning, afsedd att befästa den utveckling af själsförmögenheterna

och det mått af arbetsskicklighet, som under skoltiden

kunnat bibringas dem, eller om icke arbetshemmen snarare borde betraktas

såsom stadigvarande tillflyktsort för de sinnesslöa, Indika, efter erhållen

uppfostran och utbildning i teoretiska skolämnen och praktiska färdigheter,

icke ansåges kunna lemnas utan sakkunnig ledning och tillsyn.

Om den förra uppfattningen vore rigtig, syntes någon väsentlig invändning

icke kunna göras mot de betänkligheter, som föranledt Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Stockholms och Kopparbergs län att under

denna förutsättning afstyrka bifall till den underdåniga ansökningen,

hvaremot, under samma förutsättning, den utsträckning af tiden för anslags

åtnjutande i arbetshem med ett, högst två år, som förordats af Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Örebro län, eller med fem år, som tillstyrkts af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län, icke torde vara

af behofvet påkallad. För befästande af den under skoltiden vunna utbildningen

hos sådana elever, som öfver hufvud kunde anses lämpade för framtida

vård utom anstalt, vore utan tvifvel en tid af fem år efter skoltidens

slut i regeln fullt tillräcklig. De undantag, som i detta hänseende möjligen

kunde förekomma, vore, så vidt Schuldheis kunde döma, så fåtaliga,

att han icke ansåge sig kunna för deras skull förorda någon förändring

af gällande bestämmelser.

Betraktad såsom enbart ett led i de sinnesslöas utbildningskurs, hade

emellertid, enligt Schuldheis’ erfarenhet, vistelsen i arbetshemmen betydelse

endast för ett mycket ringa antal elever. Äfven efter femårig kurs i

arbetshem hände det endast sällan, och då vanligen på grund af gynsamma

yttre omständigheter, att någon sinnesslö kunde med säkra utsigter

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

81

till godt resultat öfverlemnas till enskild vård. Öfverallt å uppfostringsanstalterna

och arbetshemmen för sinnesslöa hade Schuldheis mötts af eu

enstämmig klagan öfver de nedslående erfarenheter och bittra missräkningar,

som vunna underrättelser om forna elevers senare öden beredt vederbörande

styrelse och lärarepersonal. Det vanliga syntes vara, att eleverna,

oberoende af huruvida deras utbildning blifvit genom vistelse å arbetshem

befästad eller ej, rätt snart efter det de lemnat anstalten både beträffande

kunskaper, färdigheter och seder förfölle till den grad, att de kostnader

och den möda, som nedlagts på deras utbildning, kunde anses såsom alldeles

eller i väsentlig grad förspilda. De oväntadt goda resultat, som

vunnits vid uppfostringsanstalterna, torde till en början hafva väckt till

lif förhoppningar, som efter längre tids erfarenhet visat sig öfverdrifna.

Numera rådde väl emellertid knappast någon meningsskiljaktighet derom,

att de sinnesslöa i lyckligaste fall, der de ej vore en börda för andra eller

samhällsvådliga, vore och alltid måste i viss mån förblifva i socialt hänseende

odugliga individer, så till vida som de aldrig kunde på egen hand

förvärfva eller bibehålla ens den blygsammaste sjelfständiga ställning och

ej heller annat än alldeles undantagsvis genom eget arbete försörja sig.

Erfarenheten hade sedan gammalt ådagalagt, att en stor mängd sinnesslöa

utan annan olägenhet för samhället än den, som förorsakades af deras

oförmåga att försörja sig sjelfva, kunde vistas i enskilda hem och i fattiggårdar,

utan att de dertill blifvit särskilt beredda genom någon speciel

uppfostran eller utbildning. Det borde utan tvifvel äfven hädanefter anses

såsom en af uppfostringsanstalternas uppgifter att söka öka antalet af

sådana individer och höja deras sjelfförsörjningsförmåga. Det stora flertalet

af uppfostringsanstalternas alumner måste deremot utbildas med ett

blygsammare mål i sigte, men för att nå detta mål kräfdes, att de för

all framtid förblefve under en väl ordnad anstalts hägn och ledning.

Detta kraf motiverades både af humanitetsskäl och ekonomiska hänsyn.

Otroligt arbete och icke obetydliga kostnader från stat, kommuner och

enskilde hade hittills offrats för att i någon mån höja åtminstone ett visst

antal sinnesslöa ur den bedröfliga hälft, vegetativa tillvaro, de eljest skulle

nödgats framlefva; det kunde då hvarken vara klokt eller billigt att icke

söka bevara den summa af kunskaper, arbetsduglighet och menniskovärde,

som en gång vunnits.

Af hvad Schuldheis sålunda anfört ansåge han framgå, att arbetshem

borde anordnas med hänsyn till behofvet af ständig framtida vård för det

stora flertalet sinnesslöa, hvilka erhållit eu viss grad af uppfostran och

ernått eu viss grad af utbildning i skolämnen och yrkesskicklighet, hvarigenom

dock ej uteslötes arbetshemmens karakter af fortsatt utbildnings
liih.

till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afcl. 9 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kurs för sådana sinnesslöa, Indika ansåges kunna efter afslutad utbildning

öfverlernnas till enskild vård eller tjenst. Med hänsyn till arbetshemmens

sålunda angifna hufvudsakliga uppgift kunde en utsträckning af tiden för

anslags åtnjutande med ett, två eller fem år icke anses såsom annat än

en tillfällig nödfallsutväg. Medgåfves nu en sådan begränsad utsträckning,

skulle utan tvifvel om ett, två eller fem år samma missförhållanden,

som nu yppat sig, å nyo framträda och en ny framställning af samma

innehåll som den förevarande troligen anses af beliofvet påkallad. Dessutom

skulle, genom en till vissa år begränsad utsträckning af tiden för

anslags åtnjutande i arbetshem, möjligen eller sannolikt oskäligt många

af de redan nu alltför fåtaliga anståltsplatserna inkräktas af arbetselever

till förfång för nytillträdande skolelever. Å de flesta anstalter funnes

nemligen inga särskilda arbetshem, på grund hvaraf, om arbetselevernas

antal ökades, en motsvarande minskning af antalet skolelever måste ega

rum. Någon mera omfattande förändring i detta förhållande torde icke

vara att vänta, så länge anslaget af statsmedel till arbetselever endast

kunde beräknas för ett visst antal år. Så länge nuvarande bestämmelser

i detta afseende vore gällande, kunde man, enligt den erfarenhet Schuldheis

förvärfva^ icke påräkna någon större offervillighet från landsting och

stadskommuner för beredande af ökadt antal platser åt arbetselever eller

för uppförande af nya arbetshem.

Det vore således från alla synpunkter mest önskvärdt, att anslag för

arbetselever finge åtnjutas under obegränsad tid och blott med de inskränkningar

och vilkor, som kunde anses erforderliga för att garantera,

att anslaget ej komine någon elev till godo, som ej vore deraf i behof

eller dertill berättigad. En allmän bestämmelse, att beviljande af anslag

åt arbetselev i hvarje särskild! fall blefve beroende på Eders Ivongl. Maj:ts

pröfning och att inspektören anbefaldes att, hvarje gång anslag söktes,

härutinnan afgifva underdånigt yttrande, torde i detta hänseende vara tillfyllestgörande.

Nu gällande bestämmelse för åtnjutande af statsanslag åt arbetselev,

på grund hvaraf dylikt anslag endast kunde tilldelas sådan sinnesslö, som

genomgått af statsmedel understödd uppfostringsanstalt för sinnesslöa, kunde

i vissa fall leda till oegentligheter. Det funnes för närvarande å vissa

anstalter en del vuxna sinnesslöa, Indika med afseende å godt uppförande

och arbetsskicklighet ingalunda vore underlägsna flertalet af sina kamrater,

men som blott på den grund, att deras uppfostran och undervisning skett

annorstädes än på af statsmedel understödd uppfostringsanstalt, icke vore

berättigade till statsunderstöd, hvaraf de dock skulle vara förtjent*.

Med afseende på storleken af de ökade kraf på statens offervillighet,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

83

som ett medgifvande af anslag under obegränsad tid åt sinnesslöa arbetselever

skulle medföra, kunde Schuldheis för närvarande endast meddela

högst ofullständiga och approximativa beräkningar. Enligt uppgift af forell

ämnda komiterade hade år 1888 beräknats, att vid denna tidpunkt i Danmark

funnes 1,154 bildbara sinnesslöa barn sam 1,355 arbetsföra vuxna

sinnesslöa. Denna beräkning, ehuru säkerligen ofullständig, vore dock,

enligt eu framstående auktoritet (William W. Ireland: The mental affections

of children, London 1900) sannolikt den tillförlitligaste, som hittills blifvit

utförd. Af en redogörelse för de danska statsunderstödda anstalterna för

sinnesslöa, som kommit Schuldheis till banda (Indheretning till ministeriet

för kirke- og undervisningsväsen et om den med hensyn till aandssvageanstalternes

regnskaber for 1900—1901 merksatte kritiske revision) framginge

å andra sidan, att under år 1901 antalet skolelever varit 351 och

antalet arbetsföra utgjort 416. Vare sig man utginge från verkställa beräkningar

eller från faktiska förhållanden, syntes sålunda antalet arbetselever

kunna uppskattas till eu något större siffra än skolelevernas antal.

JBemälde komiterade hade år 1894 med stöd af folkräkningsuppgifterna för

den 31 december 1890 beräknat antalet bildbara sinnesslöa i skolåldern till

1,000. Den genom nådigt bref den 14 juni 1901 anbefalda undersökningen

af antalet sinnessjuka och idioter inom riket, hvars resultat vore under

bearbetning inom medicinalstyrelsen, hade, ehuru definitiva siffror ännu

ej kunnat vinnas, likväl, efter hvad Schuldheis inhemta!, redan bestämdt

gifvit vid handen, att folkräkningsuppgifterna, i hvad de rörde sinnesslöa,

vore i hög grad otillförlitliga och gåfve alltför låga siffror. Antalet sinnesslöa

i skolåldern, hvilket för öfrigt uppenbarligen måste hafva vuxit sedan

år 1890, torde således sannolikt nu kunna uppskattas snarare till 1,500 än

till 1,000. Om plats funnes för alla skolelever, skulle således antagligen

behofvet af platser å arbetslön vara omkring 1,500 eller något mera.

För närvarande funnes emellertid blott omkring 575 skolelever inom de

statsunderstödda anstalterna för sinnesslöa samt omkring 175 arbetselever.

1 båda dessa summor vore inräknade ett par tiotal elever, för hvilka icke

utginge statsanslag. För att tillgodose det nuvarande behofvet af platser

å arbetshem för de från skolorna utgående sinnesslöa borde alltså anslag

beräknas för ytterligare 400 arbetselever. Förutsatt att anslagets nuvarande

belopp, 100 kronor för hvarje elev årligen, bibehöllles — och i betraktande

af de flesta elevers ringa arbetsförmåga, syntes någon nedsättning

af detta belopp ej böra ifrågakomma —• skulle alltså för dessa arbetselever

tillkomma en utgift för statsverket af 40,000 kronor årligen utöfver de

150,000 kronor, hvartill statsbidraget åt sinnesslöa under de senaste åren

torde hafva uppgått. För den närmaste tiden och sannolikt för åtskilliga

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

år framåt torde emellertid en utsträckning af tiden för anslags åtnjutande

i arbetshera icke komma att i afsevärd man blifva betungande för statsverket.

Krafvet på fortsatt anslag åt arbetselever funne nemligen sin naturliga

begränsning i den nu rådande bristen på platser för sa.vä.1 skolelever

som arbetselever, hvarigenom till eu början, om arbetselevernas

antal ökades, en motsvarande minskning i antalet skolelever måste inträda

och sålunda statsbidraget åt de sinnesslöa något minskas. Man torde

visserligen kunna vänta, att ett sådant förhållande, om det skulle inträda,

endast blefve öfvergående, ty om garantier vunnes för åtnjutande under

obegränsad tid af anslag åt arbetselever, vore det väl troligt, att landsting,

kommuner eller enskilda skulle befinnas villiga att i större omfattning än

hittills bereda ökadt antal platser å anstalterna eller att nyanlägga sådana,

afsedda enbart för arbetselever. Det förefölle dock icke sannolikt, att vederbörande

dervid komrne att gå så brådstörtadt till väga, att staten derigenom

blefve nödgad till opåräknadt stora utgifter för bestridande af statsbidrag

åt de sinnesslöa.

Det torde måhända kunna invändas, att den anförda beräkningen vore

alltför opålitlig för att läggas till grund för ett öfvergifvande af hittills

följda principer för meddelande af statsbidrag åt sinnesslöa arbetselever

och att, om dessa erhölle rätt till statsbidrag under obegränsad tid, fara

kunde uppstå för en oberäkneligt stor anhopning af arbetselever inom

anstalterna. Schuldheis vågade tro, att, oberoende af denna beräknings

pålitlighet, en sådan farhåga måste anses ogrundad. Det funnes nemligen

en del omständigheter, egnade att på ett naturligt sätt reglera denna anhopning

och att hålla den inom måttliga gränser. Frånsedt det allmänt

kända förhållande, att de sinnesslöas medellifslängd vore afsevärdt mindre

än vanliga menniskors, komme naturligtvis alltid, hädanefter som hittills,

en del arbetselever efter kortare eller längre tids vistelse på anstalten att

derifrån afgå af olika skäl, såsom förvärfvad förmåga till sjelfverksamhet,

föräldrarnes önskan att återfå sina barn, kommuners eller målsmäns vägran

att vidare erlägga afgift m. in. Slutligen vore det väl troligt, att vederbörande

inspektör, styrelse eller föreståndare skulle finna sig föranlåtna

att stundom utskrifva elever på grund af tilltagande slöhet och oförmåga

till arbete, försämradt sinnestillstånd i annat afseende eller dylikt. Ur

förenämnda redogörelse för de danska anstalterna under åren 1900—1901

kunde Schuldheis i detta hänseende anföra några uppgifter, som torde vara

af intresse. Under redogörelseåret hade från två arbetshem, med en beläggning

af tillsammans 556 elever, utskrifvits 19 såsom döde och 11

såsom utlärde eller af andra orsaker. Omsättningen hade alltså uppgått

till omkring 7,2 procent, hvilket helt visst måste betraktas såsom till
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

85

lyckligt för beredande af plats för utgående skolelever. Antalet af dessa

borde visserligen med eu åttaårig skolkars uppgå till omkring 12 procent

af beläggningssiffran, hvilken torde böra vara ungefär densamma för

skolor och för arbetshem, men måste gifvetvis blifva betydligt lägre och

sannolikt ej mera än 7 — 8 procent i följd af att många elever under skoltiden

afginge på grund af dödsfall, oemottaglighet för uppfostran och

andra, orsaker.

Äfven om det således kunde anses ovisst, i hvad mån en obegränsad

utsträckning af tiden för anslags åtnjutande i arbetshem för sinnesslöa

kunde komma att påkalla ökade utgifter för statsverket, och äfven om det

kunde förutses, att en väsentlig ökning i detta hänseende småningom blefve

nödvändig, torde det dock, på grund af hvad Schuldheis anfört, kunna

anses afgjordt, att den ifrågasatta förändringen icke komme att medföra

några ekonomiska äfven ty rligheter. Skulle emellertid Elders Kongl. Maj:t

icke nu finna tiden vara inne att ifrågasätta medgifvande af anslag åt

sinnesslöa arbetselever under obegränsad tid, syntes likväl föreligga synnerligen

ömmande skäl för åtminstone någon utsträckning af tiden för sådant

anslags åtnjutande utöfver den tidrymd af fem år, som utlöpte den 31

december 1902.

Att åtgärder i detta hänseende just nu vidtoges, ville Schuldheis beteckna

såsom trängande nödvändigt, och i enlighet med hans instruktion

såsom inspektör öfver de statsunderstödda anstalterna för sinnesslöa, hvilken

instruktion ålade honom, bland annat, att med uppmärksamhet följa dessa

anstalters verksamhet, göra sig underrättad om deras tillstånd och behof

och söka främja deras utveckling, skulle han ansett sig ovilkorligen skyldig

att redan förut inför Eders Kongl. Maj:t framhålla detta, såvida han ej

under sina inspektioner hösten 1901 fått kännedom om förevarande underdåniga

ansökning och derigenom visshet, att ärendet utan hans initiativ

skulle komma under Eders Kongl. Maj:ts pröfning.

För senare halfåret 1901 hade sökts anslag af statsmedel åt 144 sinnesslöa

arbetselever. Af dessa hade icke mindre än 100 åtnjutit statsanslag

i arbetshem sedan år 1898 och skulle således, om nu gällande bestämmelser

icke dessförinnan ändrades, under år 1903 icke vidare vara berättigade

till statsanslag. Då anstalternas tillgångar i regeln ej tilläte dem

att behålla elever, som ej åtnjöte statsanslag, skulle således flertalet af

ifrågavarande 100 elever blifva från vederbörlig anstalt utskrifne och nödgas

återvända till sina hemorter, hvarest de helt visst ej annat än undantagsvis

kunde påräkna det skydd och den ledning, utan hvilken de, efter

hvad man hade all anledning befara, snart skulle nedsjunka till slöhet,

arbetsoduglighet och allehanda oarter. Äfven för vissa anstalter skulle

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

denna åtgärd utan tvifvel medföra svåra olägenheter. De större, mer eller

mindre sjelfständiga arbetshemmen skulle nemligen förlora omkring hälften

eller mera af sina alumner, hvarigenom dessa hems organisation och måhända

existens blefve på det allvarligaste hotad.

På grund af hvad Schuldheis sålunda anfört hemstälde han, det täcktes

Eders Kong! Maj:t vidtaga åtgärder för medgifvande af att anslag af allmänna

medel å 100 kronor årligen måtte få åtnjutas, utan annan begränsning

till tiden än den Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt att för enskilda

fall bestämma, af hvarje i arbetshem för sinnesslöa intagen elev, som

efter att hafva genomgått uppfostringsanstalt för sinnesslöa eller annorledes

förvärfvat sådan utbildning, som dylik anstalt afsåge att bibringa, icke

ansåges kunna, utan skydd och ledning i arbetshem, bibehålla de kunskaper,

färdigheter och goda seder, han under sin utbildning förvärfvat, eller’, om

Eders Kongl. Maj:t icke skulle anse ett sådant medgifvande nu böra ifrågakomma,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t vidtaga åtgärder för beredande tills

vidare eller under begränsad tid utöfver de fem år, som nu vore stadgade,

af statsunderstöd till samma belopp som hittills åt ifrågavarande

sinnesslöa.

I)å jag nu går att för egen del yttra mig i den föreliggande frågan,

torde det till eu början tillåtas mig i korthet erinra om tillkomsten af nu

gällande bestämmelser.

Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag, på ordinarie

stat från och med år 1886 uppfört ett förslagsanslag af 25,000 kronor,

att under särskilda vilkor utgå till understöd åt inhemska uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn, samt Eders Kongl. Magt den 5 juni 1885

utfärdat nådig kungörelse, innehållande de vilkor, som skulle gälla för åtnjutande

af sådant understöd, anhöll Riksdagen i skrifvelse den 20 maj

1892, det Eders Kong]. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, i hvad mån

och under hvilka vilkor ökadt statsunderstöd åt uppfostringsanstalter för

sinnesslöa barn kunde böra anvisas. Med föranledande häraf uppdrog

Eders Kongl. Maj:t åt utsedde komiterade att afgifva det underdåniga utlåtande

och förslag i detta afseende, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Uti sitt år 1894 afgifna underdåniga betänkande i ämnet framlade

komiterade de grunder, enligt hvilka efter deras mening vården och undervisningen

af de sinnesslöa i vårt land lämpligen borde ordnas. De bildbara

sinnesslöa borde sålunda utgöra föremål för undervisning och uppfostran,

de icke biklbara endast för vård. Beträffande de bildbara barn, som befunne

sig i skolåldern, ansåge komiterade, att dessas rätt till undervisning

vore fullt ut lika beaktansvärd som de normala eller de öfriga abnorma,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.,

87

d. v. s. de döfstumma eller blinda, barnens. För fullständigt tillgodoseende

af detta kraf borde de andesvagas undervisning lämpligast anordnas

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det sätt, hvarpå undervisningen för

de döfstumma redan blifvit anordnad. Sålunda borde undervisningen vara

obligatorisk, såsom för de döfstumma vore fallet. Undervisningens ändamål

borde vara tvåfaldigt, nemligen dels att i möjligaste mån utveckla de

andesvagas själsförmögenheter dels ock att bibringa dem sådan arbetsskicklighet,

att de måtte kunna förvärfva sitt uppehälle eller åtminstone i någon

mån sjelfva dertill bidraga. Skolåldern borde räknas från och med det

år, under hvilket barnet fylde sju år, och lärotiden i allmänhet omfatta

åtta år.

T fråga om andes vagskolans organisation framhöllo komiterade, att det

med flertalet andesvaga barn icke läte sig på förhand afgöra, om de vore

bildbara eller icke, utan måste detta afgöras genom en särskild pröfning.

Denna pröfning finge ej bestå i eu eller annan timmes examen eller på

annat sätt verkstäld undersökning, ty det åtginge ofta lång tid, innan ett

anlag upptäcktes eller väcktes till lif. Ej heller kunde den ifrågavarande

pröfningen verkställas af hvem som helst, utan endast af fackmannen. Häraf

framginge, att pröfningen, om ett andesvagt barn vore mottagligt för bildning

eller icke, måste ega rum i uppfostringsanstalten och att till denna

fördenskull borde höra en profklass, hvars hufvudsakliga uppgift borde

vara dels att utröna barnens bildbarhet, dels ock att förbereda dem af

barnen, hvilka befunnes bildbara, för undervisningen i den egentliga uppfostringsanstalten.

De barn, som pröfvades vara obildbara, borde utskrifvas

ur skolan och de öfriga uppflyttas i sjelfva läroanstalten. Vanskligt vore

att säga, huru lång tid ett barn behöfde qvarstanna i profklassen, enär de

andesvaga barnen vanligen vore hvarandra mycket olika. Det torde dock

kunna antagas, att en tid af två år i allmänhet vore tillräcklig för att

utröna, om ett barn vore bildbar!, och att göra det skickligt att mottaga

egentlig undervisning.

Kostnaderna för undervisningen i derför särskildt anordnade skolor

borde bestridas af skoldistrikten, hvilka borde omfatta minst ett landstingsområde

eller stad, som ej i landsting deltoge, med bidrag af statsmedel.

För att uppmuntra distrikten att anordna särskilda anstalter eller så kallade

arbetshem för fortsatt utbildning och undervisning af de andesvaga, som

ej kunde omedelbart efter afgången från skolan sjelfva förvärfva sig sitt

uppehälle eller i afsevärd mån dertill bidraga, syntes staten böra deltaga

i kostnaden för deras underhåll i dessa anstalter, om än i mindre man än

till eleverna i de egentliga uppfostringsanstalterna och endast för viss be
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gränsad tid. Dessutom borde staten lemna bidrag till kostnaderna för

anläggning af asyler för obildbara sinnesslöa.

Vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 14- januari

1897 yttrade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, bland annat:

1 princip funne han sig böra godkänna komiterades förslag och ansåge,

att de sinnesslöas undervisning borde ordnas i enlighet dermed, men han

kunde dock icke för det dåvarande tillstyrka fullständigt genomförande af

detsamma. Dels skulle kostnaderna blifva för staten likasom för landstingen

alltför betungande, dels vore det till fördel för denna angelägenhets

slutliga ordnande, att större erfarenhet vunnes, innan mera speciella

föreskrifter påbjödes till efterlefnad. För att emellertid kraftigare befordra

upprättandet af uppfostringsanstalter och utvecklingen af de redan bestående

och sålunda desto förr möjliggöra öfvergången till den af komiterade

föreslagna anordning, ansåge departementschefen, att staten borde i väsentligare

mån, än dittills skett, understödja dessa anstalter och dervid icke

blott lemna ökadt bidrag till andesvagskolorna utan äfven genom ekonomiskt

understöd främja upprättandet af arbetshem för de andesvaga. Såsom

vilkor för statsbidrags utgående till andesvagskolorna ansåge departementschefen

böra bestämmas, bland annat: att anstalt af förevarande beskaffenhet

skulle bestå af två afdelningar, profklassen och den egentliga

skolafdelningen: ätt barns ålder vid intagningen ej finge understiga sex år

och ej öfverstiga tolf år; att, så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget

till vidare utveckling, det skulle skiljas från skolan; att barn finge

qvarstanna i profklassen högst två år och i den egentliga skolan högst sex

år; samt att i sådan anstalt, der till vård mottoges äfven obildbara andesvaga,

dessa ej finge inräknas bland dem, för hvilka statsunderstöd begärdes.

Beträffande arbetshemmen för sinneslöa ansåge departementschefen,

att statsbidrag till dem icke bordo för hvarje elev utgå under längre tid

än fem år, hvilken tid syntes vara för vinnande af det med vistelsen i

arbetshemmen afsedda ändamål tillräcklig. På grund af hvad han sålunda

och i öfrigt anfört, hemstälde departementschefen, att Eders Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till understöd för de andesvagas utbildning

i enlighet med de af departementschefen angifna grunder höja förslagsanslaget

till uppfostringsanstalter för sinneslöa barn — med viss ändring

af anslagets titel — med 135,000 kronor till 160,000 kronor; och sedan

Eders Kongl. Maj:t, på tillstyrkande jemväl af statsrådets öfrige ledamöter,

aflåtit nådig proposition i enlighet med departementschefens hemställan,

blef enligt Riksdagens skrifvelse den 17 maj 1897 den nådiga propositionen

på det sätt af Riksdagen bifallen, att Riksdagen till understöd för sinnesslöas

utbildning i hufvudsaklig öfverenstämmelse med de i statsrådsproto
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

8!)

kollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1897 angifna grunder höjde

försanslaget »uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn» med 1 25,000 kronor

till 150,000 kronor. Vid underdånig anmälan den 28 maj 1897 af Riksdagens

skrifvelse lät Eders Kong! Maj:t utfärda den ännu gällande nådiga

kungörelsen i ämnet, innefattande de närmare bestämmelser och vilkor,

under hvilka understöd af allmänna medel må utgå åt uppfostringsanstalter

för sinneslöa barn och åt arbetshem för sinneslöa.

Om än frågan om de sinneslöas vård och undervisning i vårt land

sålunda icke blifvit i enlighet med komiterades förslag fullständigt löst,

kan dock icke förnekas, att ett stort steg i den rätta rigtningen togs genom

1897 års beslut. Den ökade utbildning och vård, som derigenom kunnat

beredas ett större antal sinneslöa, har otvifvelaktigt varit till välsignelse.

Och synas mig jemväl de år, under hvilka 1897 års kungörelse varit gällande,

hafva skänkt ökad erfarenhet om sättet att ordna denna samhällsangelägenhet

och gifva stöd för ett fortgående i reformer.

I afseende å nu föreslagna förändringar i gällande bestämmelser och

vilkor för statsunderstöd till uppfostringsanstalter och arbetshem för sinneslöa

torde jag först böra yttra mig angående den gjorda framställningen,

att proftiden för abnormt barn, för hvilket statsunderstöd erhålles, måtte

utsträckas till högst fyra år.

Enligt hvad den vid ett flertal af dessa uppfostringsanstalter vunna

erfarenheten gifvit vid handen och jemväl inspektören öfver anstalterna

vitsordat, synes den nu såsom vilkor för erhållande af statsunderstöd

gällande bestämmelse, att barn får qvarstanna i prof klassen högst två år,

verka mindre välgörande. Om också den pröfning af det sinnesslöa barnets

bildbarhet, som denna klass omfattar, bör afse ett utrönande mindre af

barnets anlag för rent teoretisk utbildning än af dess fallenhet för någon

praktisk färdighet, hvars uppöfvande kan göra barnets tillvaro för framtiden

nyttig eller åtminstone dräglig, inser jag väl, att en tid af två år i

många fall icke kan vara för detta ändamål tillräcklig, helst som det

visat sig, att sinneslöa barn, hvilkas sinnen delvis uppvaknat, ofta återfalla

i sin förra slöhet, och arbetet med dem således får börjas på nytt.

I likhet med inspektören anser jag emellertid, att jemväl en proftid af

högst fyra år i sjelfva verket är lika godtyckligt vald och att äfven vid

dess slut man kan stanna i tvekan, huruvida fortsatt arbete å barnets

utbildning kan gifva tillfredsställande resultat. Härtill kommer att, om

redan nu barn, hvilka, såsom oförmögna till vidare utveckling-, rätteligen

borde skiljas från uppfostringsanstalten, men som, derest så skedde, skulle

gå ytterst oblida öden till mötes, stundom få qvarstanna i profklassen de

Bih. till lllksd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 tldft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tillåtna två åren, en utsträckning'' af proftidens längd till högst fyra år

säkerligen skulle i många fall medföra, att sådana barn finge qvarstanna

i profklassen jemväl i fyra år och derigenom ännu mer hindra andra,

kanske i afsevärd grad bildbara, barn tillträde till den undervisning

och vård, anstalten kan lemna, eller åtminstone uppskjuta deras inträde,

till dess de närmade sig den för intagning föreskrifna maximiåldersgränsen

af tolf år. Skulle proftiden kunna utsträckas till fyra år, blefve

jemväl följden, att, enär barnen i regeln ej intagas förr än vid sju till

åtta års ålder och någon minskning af skoltidens längd af sex år icke

kan göras, barnen i många fall skulle komma att qvarstanna vid uppfostringsanstalten

i tio år och således till dess de uppnått sjutton eller

aderton års eller ännu högre ålder. Då våra uppfostringsanstalter för

sinnesslöa äro gemensamma för elever af båda könen, inses väl, hvilka

svårigheter i afseende å vården öfver deras seder en sådan utsträckning

af proftidens längd skulle kunna medföra.

De svårigheter, som uppkommit genom fixerande af viss proftid och

som icke heller skulle förminskas, om proftidens längd utsträcktes, synas

mig bäst lösas genom borttagande, på sätt inspektören föreslagit, af skilnaden

mellan profklassen och den egentliga skolafdelningen, så att barnen

således finge qvarstanna vid anstalten högst åtta år, oberoende af huru

stor del deraf egnats åt profning af deras bildbarhet eller åt deras utbildning

i skolämnen. En god följd af en sådan anordning skulle jemväl

blifva, att de genast vid intagningen bildbara befunna barnen skulle tillförsäkras

en utbildningstid vid anstalten af åtta år och icke såsom nu

endast sex år, hvilken tid i jemförelse med skoltiden för normala barn

måste anses för kort. Den i 1897 års kungörelse redan befintliga bestämmelse

att, så snart barn befunnits obildbart eller oförmöget till vidare

utveckling, det skall skiljas från anstalten, synes mig utgöra ett tillräckligt

korrektiv för att verkligt obildbara barn skulle till följd af upphäfvande

af åtskilnaden mellan profklassen och den egentliga skolafdelningen få

qvarstanna längre tid vid anstalten än som vederbör. I fråga om denna

bestämmelse torde emellertid, på sätt inspektören anmärkt, den uppstälda

fordran, att barnet ovilkorligen skall skiljas från anstalten, vara onödigt

sträng; tillräckligt synes vara att föreskrifva, att understöd af statsmedel

icke vidare beviljas för sådant barn, anstalten obetaget att, om den ändock

det förmår, behålla barnet, något som den i de allra flesta fall icke torde

kunna. Ett annat korrektiv ligger i den kontrollerande verksamhet, som

inspektören utöfvar; och är det jemväl att hoppas, att den föregående

läkareundersökningen af de barn, för hvilka inträde i uppfostringsanstalt

för sinnesslöa sökes, skall alltmer komma att urskilja de bildbara barnen

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

91

från de icke bildbara och således i många fall från början utestänga de

senare från anstalter, hvilka icke äro för dem afsedda. SjelfFallet är, att

om i författningen skilnaden mellan profklass och den egentliga skolafdelningen

upphäfves, dock alltid kommer att vid hvarje anstalt anordnas

en särskild afdelning, der barnens bildbarhet undersökes.

I afseende å den andra af ifrågavarande underdåniga framställningar,

nemligen den, som afser utsträckning af tiden för åtnjutande af statsunderstöd

för elev vid arbetshem för sinnesslöa utöfver nu faststälda fem

år, finner jag på grund af den utredning, som blifvit i ärendet förebragt,

det vara af behofvet påkalladt, att före 1902 års utgång utsträckning af berörda

tid varder medgifven. Erfarenheten visar nemligen, att de sinnesslöa,

som, efter att hafva genomgått uppfostringsanstalt, längre eller kortare

tid fått åtnjuta det skydd och den ytterligare praktiska utbildning och

ledning, ett arbetshem för sinnesslöa kan lemna, dock ingalunda äro så

utvecklade, att de kunna, lemnade åt sig sjelfva, tillgodogöra sig den

bildning och den arbetsskicklighet, de förvärfvat, utan snart återfalla i

sin förra sinnesslöhet eller oarter och blifva till en börda för enskilda eller

kommuner. Orsaken härtill torde hufvudsakligen ligga deri, att de, som

under hela sin uppväxttid vistats inom en sluten anstalt, der lifvet och

alla sysslor förlöpa mycket regelbundet, blifvit vanda vid ett lefnadssätt,

mycket olika mot det, som förekommer derutanför, och derför, då de återvända

till sina hemorter, känna sig främmande för förhållandena der och

i hög grad hjelplösa. Det trägna och särdeles svåra arbete och den stora

kostnad, som offrats på deras utbildning, gå sålunda förlorade, och dessa

sinnesslöa förblifva oftast för hela lifvet onyttiga, ja stundom farliga

individer för samhället.

Skulle emellertid, på sätt föreslagits, tiden för de sinnesslöas vistelse

vid arbetshem utsträckas med visst antal år, torde af skäl, som inspektören

i sitt utlåtande andragit, saken icke blifva hjelpt, utan synes det

mig nödvändigt, att någon begränsning af denna tid icke sättes såsom

vilkor för arbetshemmets rätt till statsunderstöd. Deraf behöfver emellertid

icke blifva en följd, att alla de i arbetshemmet intagna sinnesslöa

skola qvarstanna der under hela sin lifstid. Så snart arhetselev kan öfverlemnas

till enskild vård eller tjenst eller efter vederbörlig inspektion antages

kunna utan arbetshemmets skydd och ledning bibehålla de färdigheter

och goda seder, han under sin föregående utbildning förvärfvat, bör

denna elev naturligtvis också genast skiljas från arbetshemmet för att bereda

plats för annan.

Jag förbiser härvid ingalunda, att de sinnesslöas utsträckta vistelse

vid arbetshemmet komrae att medföra ökad svårighet att der vinna in
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande ÅT:o 9.

träde, åtminstone så länge arbetshemmens utrymme nr så strängt begränsad!

som nu. Men det synes mig emellertid bättre, att ett, om också

mindre, antal sinnesslöa, hvilkas utbildning och uppfostran betingat stora

kostnader, genom eu sådan förlängd vistelse under arbetshemmets hägn

bibehållas såsom något så när nyttiga samhällsmedlemmar, än att sinnesslöa

till större antal få under kortare tid åtnjuta detta hägn för att sedan

återfalla utan att på något sätt kunna löna å deras utbildning nedlagd

möda och kostnad. Deremot finner jag ej skäl att biträda den af inspektören

uttalade åsigt, att statsunderstöd borde få utgå äfven för sådan

i arbetshem intagen elev, som icke genomgått uppfostringsanstalt för sinnesslöa,

men annorledes förvärfvat den utbildning, sådan anstalt afser att

bibringa.

1 likhet med inspektören håller jag före, att en sådan förändring i

vilkoren för understöd af statsmedel för arbetselever i arbetshemmen åtminstone

för den närmaste framtiden icke kommer att påkalla ökade kostnader

för staten för detta ändamål, enär dessa kostnader äro beroende af

det antal platser, hvaröfver arbetshemmen förfoga, och ökning af detta

antal åter betingas af kommuners eller enskildes villighet att åtaga sig

dermed förenade anläggningskostnader. Skulle emellertid medgifvandet

af rätt för arbetshemmen till understöd af statsmedel för der intagen arbetselev

Titan begränsning af tiden för dess vistelse vid anstalten, hvilken rätt

utan tvifvel kommer att i viss mån återverka på intagningen af elever

vid uppfostringsanstalterna för sinnesslöa barn, med tiden medföra ökade

kostnader för statsverket till följd deraf, att de nuvarande arbetshemmen

utvidgas eller nya anläggas, kan jag icke finna denna omständighet böra

betraktas annorledes än som ett glädjande bevis derpå, att för ännu flere

af dessa samhällets olyckliga tillfälle blifvit beredt att åtnjuta den utbildning

och det hägn, som samhället måste anses vara skyldigt att

skänka dem.

På grund af hvad sålunda förekommit, får jag förorda vidtagande af

de af mig nu åsyftade ändringar i nådiga kungörelsen af den 28 maj

1897 angående anslag till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn och

arbetshem för sinnesslöa. Ehuruväl dessa ändringar icke påkalla någon

ökning i det för ifrågavarande ändamål under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslag: uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, bör

likväl någon väsentligare ändring i gällande vilkor och bestämmelser för

erhållande af understöd från ifrågavarande anslag icke vidtagas, utan att

Riksdagen dertill lemnar medgifvande, enär, på sätt jag nyss omförmält,

Riksdagen år 1897 i hufvudsak pröfvat och godkänt nu gällande grunder

för erhållande af understöd från anslaget.»

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande X:o ,9.

93

I anledning häraf hemstälde departementschefen slutligen, att Kong!.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen lemna sådant medgifvande, som, på sätt

ofvan förmäles, blifvit i förevarande proposition äskadt.

Lämpligheten af den förändring i grunderna för beviljande af understöd

från anslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, att understöd

för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt, hädanefter skulle få

åtnjutas under högst åtta år, utan afseende å huruvida barnet är intaget i

försöksafdelning eller egentlig skolafdelning, synes utskottet framgå af den

utredning, som i afseende härå blifvit åvägabragt; och har utskottet följaktligen

ansett sig böra förorda, att denna förändring må af Riksdagen

medgifvas.

Hvad åter angår förslaget derom, att till arbetshem för sinnesslöa

årligt understöd till nu stadgadt belopp skulle få utgå för hvarje i arbetshemmet

intagen sinnesslö elev, som genomgått en med statsbidrag understödd

uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, intill dess sådan elev anses

kunna öfverlemnas till enskild vård eller tjenst eller befinnes kunna utan

det skydd och den ledning, som åtnjutes i arbetshemmet, bibehålla de

färdigheter och goda seder, eleven under sin utbildning förvärfva^ bär

utskottet visserligen funnit beaktansvärda skal vara anförda äfven för den

i detta afseende föreslagna förändringen; men utskottet har med afseende

å förslagets genomgripande betydelse i fråga om arbetshemmens uppgift

och förmåga att bereda utrymme åt inträdessökande elever ansett, att

innan '' denna fråga definitivt afgöres fullständigare utredning angående de

fördelar och olägenheter, som kunna väntas blifva följden af en förändring

i förevarande afseende, hör åvägabringas. Emellertid framgår af.statsrådsprotokollet

i ärendet, att då anslagen till arbetshem för sinnesslöa börjat

utbetalas med ingången af år 1898, den tid af fem år, hvarunder anslag

enligt nu gällande bestämmelser högst får utgå för hvarje i arbetshem

intagen elev. snart är tilländalupen för samtliga de elever, som den 1

januari 1898 vunnit inträde vid sådan anstalt, samt att vederbörande

styrelser för arbetshemmen sakna medel att utan statsunderstöd underhålla

der intagna elever och fördenskull måste, derest utsträckning af tiden för

anslags erhållande ej kan åstadkommas, vara betänkta på att återbörda

eu del af eleverna till deras hem eller till deras respektive kommuner,

emot hvilken åtgärd emellertid starka betänkligheter uttalats med hänsyn

till det behof af vård, som för flertalet af dessa elever fortfarande anses

förefinnas. På grund häraf har utskottet funnit sig böra förorda, att Riksdagen

må i afbidan på den definitiva lösningen af förevarande fråga medgifva,

att understöd till arbetshem för sinnesslöa må tills vidare för hvarje

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlät ande N;o 9.

Ang.

statsbidrag

till uppfostran

åt vanartade

och i sedligt

afseende försummade

barn.

[27.]

der intagen elev utgå under två år utöfver den tid af högst fem år, som

i sådant afseende är föreskrifven i kong], kungörelsen den 28 maj 1897

eller sålunda under högst sju år.

Linder åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att, Riksdagen medgifver, att i afseende

å de för beviljande af understöd från anslaget till uppfostringsanstalter

för sinnesslöa barn gällande grunder

må vidtagas de ändringar,

a) att understöd för barn, intaget i sådan uppfostringsanstalt,

må åtnjutas under högst åtta år utan afseende

å huruvida barnet är intaget i försöksafdelning

eller egentlig skolafdelning, dock att, så snart barn befunnits

obildbart eller oförmöget till vidare utveckling,

understöd för barnet ej vidare må erhållas; samt

b) att till arbetshem för sinnesslöa årligt understöd

till nu stadgadt belopp må tills vidare utgå under högst

sju år för hvarje i arbetshemmet intagen sinnesslö elev,

som genomgått en med statsbidrag understödd uppfostringsanstalt

för sinnesslöa barn, intill dess sådan elev

anses kunna öfverlemnas till enskild vård eller tjenst

eller betinnes kunna utan det skydd och den ledning,

som åtnjutes i arbetshemmet, bibehålla de färdigheter

och goda seder, eleven under sin utbildning förvärfvat.

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende

försummade barn.

30:o) Kongl. Maj:t har i särskild proposition den 29 november 1901

(n:o 30) föreslagit Riksdagen, bland annat, att, för att användas såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för uppfostran åt vanartade och i

sedligt afseende försummade barn, på ordinarie stat under riksstatens åttonde

hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag med titel »uppfostringsanstalter för

vanartade och i sedligt afseende försummade barn» å 70,000 kronor.

Genom af Riksdagen fattadt beslut har denna framställning blifvit

bifallen; hvilket utskottet skolat här

anteckna.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

95

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in.

31:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne- Aug.

varande år finnas under åttonde hnfvudtiteln upptagna, har Kongl. Maj:t :■ n^rif inslag

icke föreslagit annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slut- [281

summa, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för år ^

1902 upptaget till 16,035 kronor, måtte höjas med 4 kronor eller till

16,039 kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkten 4:o) här ofvan

yttrat i anledning af Kongl. Maj:ts framställning om Riksdagens medgifvande,

att konsistorierna finge från förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in. i mån af behof och mot redovisning undfå erforderliga

medel till inköp af skrifmaterialier m. m., hemställer utskottet,

att samtliga ifrågavarande anslag, som här ofvan

icke blifvit omförmälda, må för år 1903 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att

i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.,

hvilket anslag bör i riksstaten uppföras under den förändrade

benämningen: »skrifmaterialier och expenser,

ved in. in. (deraf till domkapitlens expeditioner högst

7,150 kronor), förslagsanslag» må få göras den jemkning,

som till jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Extra anslag*.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga under åttonde

hufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag.

Siks- och landsarkiven.

Ang. ? 32:o) På grund af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning får ut
e.

Uo"°tjenste skottet hemställa,

män i riks- att Riksdagen må till arfvoden åt extra ordinarie

"roa*! tjemternän i riksarkivet på extra stat för år 1903 anvisa

''• d ett belopp af 1,700 kronor.

utgifvande af 33:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och, handlingar,

historiska* som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Kongl. Maj:t för år 1903

handlingar, äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående år

[30.] för berörda ändamålet beviljats; och hemställer utskottet,

att Riksdagen till fortsatt utgifvande i tryck af

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets

historia, må bevilja för år 1903 ett extra

anslag af 3,000 kronor.

Ang. 34:o) På g

»USvénsakadrikasf-ställer utskottet,

dagsakter».

[31.]

rund af Kongl. Maj:t derom gjorda framställning, hem
att

Riksdagen må, till fortsatt utgifvande genom

riksarkivet af »Svenska riksdag sakter jemte andra handlingar,

som höra till statsförfattningens historia under

tidehvarfvet 1521—1718», på extra stat för år 1903 bevilja

ett anslag af 1,500 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

97

35:o) Uti en till Riksdagen afla ten, den 7 mars 1902 dagtecknad Ang.

proposition (n:o 54) har Ivongl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag,^ darfe

af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagitarkivaiier från

Riksdagen att, under medgifvande att den kronans byggnad i Visby, som hit- Gotland9 la“

tills inrymt persedelförråd för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande

tomt finge upplåtas till lokal för förvaring af äldre arkivalier från Gotlands

län, på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 37,650 kronor,

deraf 21,650 kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och dess

förseende med erforderlig inredning och möbler samt 16,000 kronor till

uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för Gotlands

truppers behof.

Enligt åberopade statsrådsprotokollet har chefen för ecklesiastikdepartementet

vid föredragning af detta ärende anfört följande.

»Vid underdånig föredragning inför Eders Ivongl. Maj:t den 14 januari

1897 af den utaf Riksdagen väckta frågan om vidtagande af åtgärder för

ett bättre handhafvande af på spridda håll förvarade offentliga arkiv uttalade

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet med hänsyn till den

i ärendet förebragta utredning såsom sin åsigt, att ett ändamålsenligt handhafvande

af de lokala arkiven, så att dithörande handlingar icke blott

behörigen vårdades, utan äfven gjordes åtkomliga för alla, som ville derur

hemta upplysningar, icke kunde vinnas, med mindre hos oss, såsom i andra

länder, bildades centrala arkivdepoter, der de äldre handlingarna, som ej

vidare, annat än undantagsvis, behöfde rådfrågas för de löpande ärendenas

handläggning, sammanfördes och af insigtsfulla fackmän ordnades, förtecknades

och hölles för allmänheten tillgängliga. Lika med riksarkivarien

förklarade dåvarande departementschefen sig anse, att i vårt land lämpligen

borde inrättas tre dylika depoter eller landsarkiv. Ett af dessa, förlagdt

i Upsala, skulle mottaga handlingar från provinserna norr om Mälaren.

Det andra landsarkivet, som borde få sin plats i Lund, skulle vara afsedt

för Skåne, Halland och Blekinge jemte de tre småländska länen. För de

mellan nämnda två distrikt liggande landsdelarne, eller Södermanlands,

Örebro, Vermlands, Östergötlands, Elfsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs

och Bohus län, borde inrättas ett landsarkiv i Vadstena slott. Hvad Gotland

anginge, kunde dess äldre, till omfånget mindre betydliga arkivalier

qvarstanna på ön och samlas i någon eldsäker lokal i Visby.

I afseende å vården af Gotlands äldre arkivalier hemstälde sedermera

riksarkivarien i underdånig skrifvelse den 10 augusti 1899, det Eders

Kongl. Maj:t täcktes från Sin befallningshafvande i Gotlands län infordra

upplysning derom, huruvida tjenlig, fuktfri och brandsäker lokal för ifrågavarande

ändamål kunde i Visby anskaffas vare sig genom köp eller för
Bih

till liiksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afä. ''■) Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Staimisholiets Utlåtande N:o 9.

hyrning; och anförde härvid rilcsarkivarien, att utrymmet ej behöfde beräknas

större än för omkring 500 meter hyllängd samt att vården af det

gotländska arkivet lämpligen kunde öfverlåtas åt någon tjensteman vid

allmänna läroverket eller landsstaten eller hos domkapitlet, sedan han

vid riksarkivet eller något af landsarkiven inhemtat nödig kännedom om

arkivväsendet.

Sedan Eders Kong! Maj:ts befallningshafvande, på grund af nådig

remiss, den 25 november 1899 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet

och dervid till arkivlokal föreslagit en kronan tillhörig, då till gevärsförråd

använd fastighet, samt öfverintendentsembetet och öfriga vederbörande

yttrat sig i ämnet, fann Eders Kongl. Maj:t, vid ärendets föredragning den

11 maj 1900, med hänsyn till hvad öfverintendentsembetet anfört, detta

förslag icke föranleda vidare åtgärd samt anbefalde Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med nytt förslag

i anledning af riksarkivariens förenämnda framställning.

I underdånig skrifvelse den 30 maj 1900 anmälde Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, att militärbefälhafvaren på Gotland förklarat sig anse

en i Visby belägen, kronan tillhörig byggnad, hvari Gotlands infanteriregementes

persedelförråd då vore inrym dt, kunna såsom för framtiden

obehöflig för detta ändamål upplåtas till lokal för arkivaliers förvarande.

Byggnaden, uppförd af sten, vore fullkomligt fristående, omgifven af gator

och öppen plats samt i storlek tillräcklig för lemnande af hyllutrymme för

vida mer än 500 meter. Med afseende härå och då sådana förändringar,

hvilka kunde finnas nödiga för husets användande till arkivlokal, syntes

kunna utan större kostnader åvägabringas, hemstälde Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande om åtgärders vidtagande för beredande af arkivlokal i

denna byggnad. Vid Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande^ sistberörda

skrifvelse funnos fogade underdåniga yttranden i ämnet af'' domkapitlet

samt stadsfullmägtige och magistraten i Visby, af hvilka yttranden inhemtas,

att domkapitlet ansåge det mindre önskvärdt, att Gotlands kyrkliga

arkivalier sammanfördes till ett för hela ön gemensamt arkiv, samt

stadsfullmägtige •— med hvilka magistraten instämde — anfört, bland

annat, att ett arkivutrymme af 200 meter hyllfack temligen säkert skulle

förslå till förvaring i det ifrågasatta arkivet af de arkivalier, hvilka i enlighet

med sådana bestämmelser, som meddelats i nådiga kungörelsen angående

öfverlemnande af arkivhandlingar till landsarkivet i Vadstena den

22 september 1899, kunde förväntas komma att från stadens rådstufvurätt,

magistrat och kommunala myndigheter dit öfverlemnas, äfvensom att, för

den händelse vården af stadens arkivhandlingar i det nya arkivet blefve

förenad med någon kostnad för staden, stadsfullmägtige ansåge, att ersätt
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o■ 9.

99

ning till landsarkivet borde utgå endast i det fall, att handlingar, som vore

yngre än 100 år, komme att i det nya arkivet förvaras.

Med skrifvelse den 8 september 1900 öfverlemnade chefen för landtförsvarsdepartementet

till mig eu från militärbefälhafvaren på Gotland

inkommen framställning angående upplåtande till landsarkiv af Gotlands

infanteriregementes förrådshyggnad i Visby äfvensom ett af generalintendenten

deröfver afgifvet yttrande och andra till ärendet börande handlingar

för den åtgärd, jag kunde finna nämnda framställning böra föranleda.

1 berörda framställning anför militärbefälhafvaren, att, efter det jag

muntligen till honom framhållit önskvärdheten af att någon af kronans

för militärändamål upplåtna byggnader i Visby måtte, om den vore derför

obehöflig, erhållas för inrymmande af ett landsarkiv, han i sådant afseende

ville gifva anvisning på förenämnda persedelförrådsbyggnad. Sedan Gotlands

infanteriregemente nu erhållit å Visborgs slätt ett fullt tillräckligt

förrådshus för det persedelbehof, som erfordrades för de årliga vapenöfningarna

under fredstid, och alla öfriga persedlar lomme att utflyttas

till utrustningsorten Tingstäde, ansåge militärbefälhafvaren ifrågavarande

byggnad utan olägenhet kunna öfverlåtas till annat statsändamål, då den

inflytande summan för öfverlåtelsen torde kunna betacka kostnaden för

ett af honom föreslaget bostads- och vaktarehus vid Tingstäde, som han

funne vara af största behof påkalladt.

Enligt en vid framställningen fogad situationsplan är omförmälda

byggnad åt alla sidor fritt belägen vid Kalkugnsgatan och Slottsbacken i

Visby.

Vid den 19 juli 1900 af kaptenen E. Fahnehjelm, regementsintendenten

J. N. Söderberg och stadsingeniören i Visby N. Boning verkstäld besigtning

och värdering af ifrågavarande byggnad hade, enligt ett af dessa personer

afgifvet besigtningsinstrument, befunnits, att byggnaden vore uppförd af

tegel i två våningar med grundmur af granit under yttertak af svartplåt

på underlag af bräder, att den innehölle två våningar, bottenvåningen med

en höjd af 2,65 meter och öfre våningen med en höjd af 2,1 meter jemte

en på två höjdafdelningar fördelad vind, samt att hvardera våningen innehölle

två större salar, åtskilda genom en trappa af kalksten med hvalfkupor

af tegel, bottenvåningen dessutom eu större förstuga och öfre våningen

ett expeditionsrum. Besigtningsinännen värderade byggnaden med den tomt,

hvarå den vore uppförd, jemte eu inhägnad förgård åt östra sidan till

16,000 kronor.

I sitt omförmälda yttrande anförde generalintendenten: Om än, sedan

för Gotlands infanteriregemente blifvit vid Tingstäde uppförd förrådsbyggnad

för de vid regementets mobilisering erforderliga persedlar in. in., till
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lyckligt utrymme å Visborgs slätt funnes för det under de årliga vapenöfningarna

erforderliga persedelbehofvet, saknades likväl å denna vapenöfningsplats

utrymme för berörda regementes fordon, hvilka åtminstone

till en del måste för fredsöfningarna kunna inrymmas på vapenöfningsplatsen,

på det att ständiga och dyrbara transporter måtte undvikas. Om

sålunda ifrågavarande byggnad, sedan förrådsbyggnaden vid Tingstäde

blifvit färdig och fordonsskjul uppförts å Visborgs slätt, ej vidare vore

för Gotlands infanteriregemente behöflig, hemstälde generalintendenten, att,

derest försäljning af nämnda byggnad, som af de sakkunnige värderats

till 16,000 kronor, skulle ifrågakomma, de häraf inflytande medlen måtte

få användas till andra för intendenturen å Gotland behöfliga byggnader

m. m. och dervid i första rummet till bostads- och vaktarehus å Tingstäde

samt till fordonsskjul å Visborgs slätt.

Enligt hvad stadsingeniören Börring i ett den 9 mars 1901 afgifvet,

af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnadt utlåtande intygat,

hade ifrågavarande fastighet, som benämndes kronomagasinet, å de i stadsingeniörsexpeditionen

förvarade kartor följande beskrifning, nummer och

jordnatur:

Å en af M. Isr. Lallerius år 1807 öfver »gamla Slottsbacken» upprättad

och af I. G. år 1852 kopierad karta vore förenämnda magasin

upptaget som särskild tomt med n:r 54 ibland kronojordstomterna samt

platsen nordost och sydost om magasinet angifna som torg med n:r 55.

Dessutom angåfve Lallerius karta det deromkring liggande område som

staden tillhörig jord.

Å en af kommissionslandtmätaren L. Fegraeus åren 1856—1860 öfver

Visby stad upprättad karta vore samma tomt angifven som frijord med

n:r 22 och platsen deromkring åt nordost och nordvest angifven som

kronojord, men deremot platsen sydost om magasinet, eller den å Lallerius

karta med n:r 55 betecknade delen, inlagd i Slottsbacken som allmän

gata.

Såvidt Börring af nämnda kartor kunnat utröna, syntes tomten, å

hvilken kronomagasinet vore beläget, oomtvistligt vara kronans egendom,

enär den å ena kartan (Lallerius) vore angifven som krono- och å den

andra (Fegraeus) som frijord, hvilket i detta fall syntes Börring vara detsamma,

då kronans hus vore derå beläget. Deremot syntes Börring den

sydost om magasinet inhägnade platsen vara å de båda kartorna angifven

med olika jordnatur, d. v. s. å Lallerius karta som torg af kronojords

natur, men å Fegraeus karta som gata af stadsjords natur. Då Börring

af för honom tillgängliga handlingar ej kunnat utröna, om något särskildt

aftal träffats mellan kronan och staden under åren 1807—1856, och enär

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

101

Fegraeus i sin beskrifning till 1856—1860 års karta omnämnt, att Lallerius

karta af år 1807 äfven finge ligga till grund för 1856—1860 års karta,

syntes det Börring, som den inhägnade delen borde å 1856—1860 års

karta vara liksom å 1807 års karta utmärkt och betecknad som torg och

ej som gata, hvithet i detta fall gjorde, att eganderätten kunde blifva

tvistig, emedan kronoombudet ej, såvidt Börring kunnat inhemta, gjort

någon anmärkning mot Fegraeus karta. Börring ansåge derför kronomagasinstomten

vara kronans tillhörighet, hvaremot eganderätten till den

inhägnade platsen, sydost om magasinet åt Slottsbacken) berodde på huruvida

en plats, som vore benämnd torg, d. v. s. allmän plats, i detta fall

kunde hänföras till enskild tomt.

Angående nu ifrågavarande tomt och platsen utanför densamma har

i ett inför Eders Kongl. Maj:t förut anmäldt ärende angående stadsplan

för Visby förekommit följande.

I underdånig skrifvelse den 29 maj 1888 anhöllo stadsfullmäktige i

Visby att få tillbyta sig vissa kronan tillhöriga tomter derstädes, deribland

jemväl tomten n:r 55. Dervid upplystes: att tomten, så långt tillbaka som

någon kunde minnas, varit en öppen plats, hvithet bestyrktes af den till

Lallerius karta hörande beskrifning, der tomten betecknades såsom torg

omkring kronomagasinets tre sidor; att norra delen af tomten, sådan den

å samma karta blifvit angifven, utgjort och då ännu utgjorde en gata,

förmedlande) trafiken mellan Slottsbacken och Nya vägen, hvarjemte å den

vester om kronomagasinet belägna del fört dels en väg, förmedlande trafiken

emellan Magasinsgatan, å ena, samt Sfi Hansgatan och Mellangatan,

å andra sidan, dels ock en gångstig från sistnämnda gator till Skepparegatan,

begge ledande till Slottsparken och eu derstädes belägen pump för

vattenupphemtning; att emellertid under sommaren 1887 större delen af

nyssnämnda vester om kronomagasinet belägna område, som genom planteringsgillets

försorg försetts med planteringar och för sin vackra utsigt

varit en omtyckt hviloplats, blifvit genom de militära myndigheternas

försorg inhägnad, så att den deröfver ledande trafiken särskild! för hemtning

af vatten från pumpen i Slottsparken måst taga en afsevärd omväg;

samt att staden för undvikande af denna olägenhet och för gatureglering

önskade komma i besittning af tomten i dess helhet eller så stor del

deraf, som kronan kunde undvara, hvilket enligt stadsfullmägtiges åsigt

vore händelsen med den del öster och norr om kronomagasinet, som då

vore utlagd till gator, äfvensom af den vestligaste delen af det inhägnade

området.

I afseende å tomten n:r 55 upplyste domänstyrelsen i berörda ärende,

att densamma icke funnes i jordeboken öfver kronans tomter i Visby upp
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tagen samt att anledningen härtill vore att söka deri, att, enligt hvad af

kartbeskrifningen inhemtades, hela dess område vid tiden för kartans och

jordebokens upprättande disponerats såsom torg, på tre sidor omgifvande

magasinsbyggnaden; och förklarade sig domänstyrelsen anse, att, då ifrågavarande

område icke funnes'' i jordeboken såsom kronans tillhörighet upptaget

samt staden alltjemt och ända till dess under år 1887 militärmyndigheterna

inhägnat en del af området, an vän dt detsamma till allmän plats,

staden borde lemnas i oförkränkt dispositionsrätt deraf, till dess området

genom laga domstols beslut förklarats vara kronans tillhörighet, samt att

något medgifvande från kronans sida för staden att för uppgifna ändamålet

disponera detta område icke påkallades.

Vid ärendets föredragning inför Eders Kongl. Maj:t den 17 mars 18!).")

erinrade dåvarande chefen för civildepartementet, att någon giltig grund

icke kunde åberopas för att kronan skulle vara egare till tomten n:r 55

å Lallerius karta samt att fördenskull några svårigheter icke borde

uppställas från kronans sida för staden att öfver denna tomt fritt förfoga,

i den mån Eders Kongl. Maj:t funne tomten behöfva tagas i anspråk för

regleringsplanens genomförande; och behagade Eders Kongl. Maj:t i nådig

proposition af samma dag (n:o 48) föreslå Riksdagen att medgifva, att

några andra kronan tillhöriga tomter i Visby finge med full éganderätt

till staden öfverlåtas mot lösen, bestämd i särskild ordning. Sedan Riksdagen

bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i berörda afseende föreslagit, faststälde

Eders Kongl. Maj:t den It) maj 1893 den understälda regleringsplanen

med viss jemkning och under förklarande, att den sålunda faststälda

planen skulle träda i verket, i den mån sådant kunde ske utan

förnärmande af kronans eller enskild rätt, dervid kronan förbehölles att,

i öfverensstämmelse med hvad stadsfullmägtige från stadens sida medgifvit,

för kronans behof af utrymme för förrådsbestyren vid kronomagasinet tills

vidare förfoga öfver den del af tomten n:r 55 å Lallerius karta, som enligt

en af dåvarande kommissionslandtmätaren C. O. Warfvinge upprättad

regleringskarta vore belägen mellan Magasinsgatan, Slottsbacken samt

Kalkugnsgatan och icke vore afsedd för plantering.

I det ärende, som nu utgör föremål för Eders Kongl. Maj:ts pröfning,

afgaf på grund af nådig remiss riksarkiv arien den 18 april 1901 underdånigt

utlåtande och anförde dervid, bland annat, följande: Af den verkstälda

utredningen angående ifrågavarande byggnads beskaffenhet kunde

man sluta, att byggnaden utan svårighet eller större kostnader skulle kunna

inredas till arkivlokal. Förutom hyllors uppsättande torde förnämligast

erfordras de alltför små fönsteröppningarnas utvidgande samt en mot

eldfara mera betryggande anordning af vinden. Äfven torde blifva nöd
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

103

vändigt, att kronan tillförsäkrade sig rätten att icke blott tills vidare, utan

för alltid förfoga öfver den inhägnade platsen sydost om huset åt Slottsbacken,

på det att icke en byggnad måtte kunna i framtiden der uppföras.

Hvad som för öfrig! kunde vara att i tekniskt hänseende erinra,

torde bäst utrönas vid besigtning, som borde komma att genom öfverintendentsembetets

försorg företagas. Då hvar och en af byggnadens båda

våningar innehölle två stora salar, hvardera 12,1 meter lång och 9,6 meter

bred, vore det tydligt, att utrymmet blefve vida större, än för närvarande

vore behöfligt. Enligt riksarkivariens approximativa beräkning skulle, om

man för att undgå fukt från väggarne endast använde golfhyllor, hvar och

en af salarne i bottenvåningen rymma minst 500 meter hyllängd samt

hvar och eu af de öfre salarne minst 400 meter hyllängd. Alltså skulle

öfre våningen ensam erbjuda tillräckligt utrymme, äfven om staden Visbys

samtliga äldre och yngre handlingar, beräknade till 200 meter hyllängd,

komrne att dit öfverflyttas. Hvad bottenvåningen beträffade, skulle den

alltså tills vidare ej behöfva förses med hyllor, såvida icke länsstyrelsen i

Gotlands län, hvars arkivlokal enligt dess underdåniga skrifvelse den 11

oktober 1893 icke vore mot eldfara tryggad, skulle önska att till den blifvande

arkivlokalen öfverflytta ej blott sina äldre, utan äfven en större del

af sina yngre handlingar. I hvarje fall skulle den föreslagna byggnaden

vara för ändamålet tillräcklig för en mycket lång framtid, utan att någon

tillbyggnad erfordrades.

På grund af hvad riksarkivarien sålunda anfört vore han af den mening,

att, så vidt man af den då föreliggande utredningen kunde döma, den af

de militära myndigheterna hembjudna och af Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande

förordade byggnaden borde efter vidtagande af nödiga förändringar

motsvara de anspråk, man kunde ställa på en arkivbyggnad, som ej

vore .särskild! för sådant ändamål uppförd.

Ofverintendentsembetet, som jemväl erhållit nådig befallning att yttra

sig i ämnet, har, efter det embetet genom eu af sina extra ordinarie arkitekter

låtit besigtiga ifrågavarande byggnad, uti den 2 juli 1901 afgifvet

underdånigt utlåtande andragit följande: Omförmälda byggnad, hvars vid

värdering åsätta pris af 16,000 kronor — deri jemväl inginge värdet af

viss del utaf den tomt, hvarå huset vore uppfördt — från embetets sida

icke föranledt någon erinran, syntes embetet, i betraktande af dess såväl

läge som solida beskaffenhet vara för sitt ifrågasatta nya ändamål fullt

lämplig. Vissa åtgärder torde emellertid tarfvas för att i byggnaden bereda

arkivlokaler, som, särskildt med hänsyn till önskvärdheten af betryggande

brandsäkerhet, vore tillfredsställande, och i sådant afseende syntes böra

iakttagas, att bottenvåningens nedre träbjelklag utbyttes mot bjelklag af

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

beton med jernbalkar samt att vinden åtskildes genom ett dylikt brandfritt

bjelklag, hvilket senare utan olägenhet kunde flyttas en half meter högre

upp mot takfoten, hvarigenom den öfre våningen skulle kunna erhålla den

större höjden af något öfver 2,5 meter. Hvad åter anginge fönsteröppningarna,

hvilkas ringa storlek framhållits, vore det embetets mening, att

desamma, med undantag allenast af fönstret i det tillämnade expeditionsrummet,

icke kräfde någon utvidgning, då de vore fullt tillräckliga för att

lemna behöflig dager åt de blifvande arkivrummen och dessutom i sitt

oförändrade skick karakteriserade byggnaden såsom innehållande förvaringsrum

för samlingar. Derjemte torde kunna ifrågasättas dels att bibehålla de

nuvarande jernluckorna vid fönstren — hvilka senare naturligen borde

förses med lämpliga bågar och glas — då embetet för sin del hölle före,

att blott en onödig kostnad skulle orsakas genom att beträffande luckorna

göra någon ändring, dels ock att omändra två å sydöstra sidan af byggnaden

förefintliga större öppningar till fönster, liknande de öfriga och försedda,

såsom dessa, med jernluckor. Förutom nu nämnda åtgärder och

anordnande af erforderlig inredning med hyllor syntes andra arbeten än

innerväggarnes lagning, vattrifning och affärgning icke behöfva vidtagas,

och ansåges kostnaden för utförandet af samtliga omförmälda förändringsmed

flere arbeten, oberäknadt hyllinredningen, komma att uppgå till omkring

9,000 kronor, hvartill torde få läggas nödigt belopp för värmeledning,

om sådan önskades.

Sedan Eders Kongl. Maj-.ts befallningshafvande genom nådig remiss

erhållit befallning att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt

utlåtande med anledning af hvad riksarkivarien i sin förenämnda skrifvelse

af den 18 april 1901 anfört i fråga om beredande af rätt för kronan att

för alltid förfoga öfver den inhägnade platsen sydost om persedelförrådsbyggnaden,

öfverlemnade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande med eget

utlåtande den 23 november 1901 underdåniga yttranden i ärendet af stadsfullmägtige

och magistraten i Visby. Dervid anfördes af stadsfullmägtige,

med instämmande af magistraten: att stadens byggnadsnämnd i afgifvetutlåtande

förklarat, att den ifrågavarande inhägnade platsen icke lämpade

sig för bebyggande; att, då området, såvidt handlingarna utvisade, icke eljest

torde vara för den tillämnade arkivbyggnaden behöflig!, syftemålet med

riksarkivariens framställning, som torde afse förebyggande af eldfara, enligt

stadsfullmägtiges åsigt skulle på ett för landsarkivet fullt betryggande sätt

uppnås, om berörda område utlades till allmän plats, såsom förut varit

fallet, innan såväl detta som närgränsande öppna områden af de militära

myndigheterna år 1887 inhägnades och det förstnämnda området sedermera

af staden uppläts tills vidare till kronans disposition; samt att vid

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsubikolteb* inlåtande Åho 9.

105

sådant förhållande stadsfullmägtige ansåge sig böra förklara, att, för att

det af riksarkivarien framstälda önskemålet om den till arkiv ifrågasatta

byggnadens isolering måtte vinnas, staden vore villig förbinda sig att,

sedan det inhägnade området af kronan afträdts, för framtiden såsom allmän

och öppen plats bibehålla hela området omkring nämnda byggnad.

1 sitt sistberörda utlåtande yttrade Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

bland annat, att, enär stadsfullmägtiges nyssnämnda erbjudande

syntes innebära tillräckligt skydd mot den af riksarkivarien befarade möjligheten,

att området kunde komma att bebyggas, Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge riksarkivariens ifrågavarande framställning icke

böra föranleda annan åtgärd, än att området utlades till allmän och öppen

plats å den för stadsdelen gällande stadsplanen, derom stadsfullmägtige,

i fåll denna åsigt gillades af Eders Kongl. Maj:t, skulle anmodas att i

vanlig ordning göra framställning.

Efter det riksarkivarien uti infordradt, den 2 december 1901 afgifvet

underdånigt utlåtande förklarat sig icke hafva något att erinra mot de

sålunda föreslagna åtgärderna till förhindrande af ifrågavarande områdes

bebyggande, erhöll arméförvaltningen å fortifikations- och intendentsdepartementen

nådig befallning att afgifva utlåtande i ärendet, dervid borde

lemrias utredning å värdet af den för kronans räkning nu begagnade inhägnade

platsen sydost om persedelförrådsbyggnaden.

Till svar härå öfverlemnade nämnda departement med underdånigt

utlåtande den 22 januari 1902 ett efter arméförvaltningens anmodan af

militärbefälhafvaren på Gotland, öfversten G. Björlin, tillförordnade fortifikationsbefälhafvaren

H. Rydén, stadsingeniören Börring och L. Wiman

den 4 januari 1902 afgifvet värderingsinstrument, enligt hvithet de vid

värdering af den inhägnade platsen sydost om persedelförrådsbyggnaden

funnit, att ifrågavarande område, hvilket ej enligt gällande byggnadsordning

finge sjelfständigt bebyggas, icke i och för sig egde något näinnvärdt värde,

utan först erhölle sådant, i fall området sammanlades med den nu bebyggda

tomten, då det hela skulle kunna tjena till lämplig plats för en större

nybyggnad, hvarför de ansåge den obebyggda delen böra upptagas till ett

värde af 3,000 kronor. I likhet med hvad som skedde vid värderingen

den 19 juli 1900, uppskattades nu värdet af sjelfva byggnaden jemte

tomten, hvarå den vore uppförd, till 16,000 kronor och i följd deraf

byggnaden med såväl bebyggda som obebyggda tomterna i ett för allt till

19,000 kronor.

Med anslutning till hvad Eders Kongl. Maj-.ts befallningshafvande i

dess underdåniga utlåtande den 23 november 1901 anfört hemstälde armeförvaltningen,

att, enär kronans lagliga rätt till den inhägnade obebyggda

Bill. till Rilcud. Prat. 1902. 4 Samt.. 1 Afä. 9 Haft, 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

delen af tomten syntes vara mycket tvistig och utgången af en möjlig

rättegång mot staden om bättre rätt till området förefölle synnerligen

oviss samt det af stadsfullmägtige gjorda erbjudandet syntes innebära tillräckligt

skydd mot möjligheten, att området kunde komma att bebyggas,

Eders Kongl. Maj:t, derest nådigt beslut om ifrågavarande förrådsbyggnads

disponerande till landsarkiv å Gotland komme att fattas, täcktes dels, med

antagande af stadsfullmägtiges förenämnda erbjudande, besluta, att den

för kronans räkning nu begagnade inhägnade platsen sydost om förrådsbyggnaden

skulle i den för Visby stad gällande stadsplanen utläggas

till allmän och öppen plats, dels ock i ersättning åt landtförsvaret för

afstående af nämnda, för närvarande af Gotlands infanteriregemente disponerade

förrådsbyggnad med tillhörande tomt anvisa ett belopp af 16,000

kronor.

Efter det jag i anledning af öfverintendentsembetets utlåtande i ärendet

anmodat embetet att inkomma med uppgift å den kostnad, som kunde

antagas åtgå ej mindre för hyllinredning och värmeledning i den tilltänkta

arkivbyggnaden än äfven för lokalernas förseende med erforderliga möbler,

bär embetet med skrifvelse den 21 januari 1902 till ecklesiastikdepartementet

öfverlemnat de önskade uppgifterna äfvensom dels specificering å

den förut beräknade omkostnadssumman, 9,000 kronor, dels ock ritning

öfver de af embetet afsedda förändringarna inom byggnaden i fråga.

Enligt embetets kostnadsförslag skulle byggnadens förändring till dess nya

ändamål betinga en kostnad af 9,000 kronor, hyllinredningen 5,700 kronor,

värmeledningen 4,500 kronor, ritningar och tillsyn samt arbetsledning

1,250 kronor samt möbler 1,200 kronor, eller alltså tillsammans ett belopp

af 21,650 kronor vara erforderligt för byggnadens förändring och inredning

samt förseende med möbler.

Sedan arméförvaltningen å fortifikations- och intendentsdepartementen

erhållit nådig befallning att afgifva utlåtande jemväl i fråga om användandet

af det för afstående! af ifrågavarande förrådsbyggnad jemte tomt

föreslagna ersättningsbelopp, har arméförvaltningen i underdånigt utlåtande

den 7 februari 1902, efter samråd med militärbefälhafvaren på Gotland,

föreslagit, att, vid nådigt bifall till den i ärendet gjorda hemställan, att i

ersättning åt landtförsvaret för afståendet från nämnda byggnad jemte

tillhörande tomtområde måtte anvisas ett belopp motsvarande det vid

besigtning densamma åsätta värde af 16,000 kronor, Eders Kongl.

Maj:t täcktes medgifva, att omförmälda ersättningssumma, 16,000 kronor,

Unge tagas i anspråk till uppförande för Gotlands truppers behof af en

verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde i enlighet med ritning och

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o .9.

107

kostnadsförslag, som upprättats hos arméförvaltningen och fogats vid dess

utlåtande.

Likasom det befunnits nödigt att för Sveriges öfriga län inrätta centrala

arkivdepoter eller landsarkiv, synas erforderliga åtgärder med det

snaraste böra vidtagas för att i en centraldepot samla de äldre arkivalierna

från Gotlands län. Den utredning, som blifvit i detta ärende gjord, synes

mig gifva vid handen, att den till förvaringslokal för ifrågavarande arkivalier

föreslagna, af Gotlands infanteriregemente nu disponerade förrådsbyggnaden

bör med hänsyn till läge, beskaffenhet och utrymme efter

ifrågasatta förändringar kunna lämpa sig till en sådan arkivlokal, och har

jag icke något att erinra mot de af öfverintendentsembetet till 21,650

kronor beräknade kostnaderna för byggnadens anordnande dertill samt

för dess förseende med erforderlig inredning och nödiga möbler. I afseende

å läget anser jag dock, att byggnadens användande till arkivlokal

kan tillstyrkas endast under förutsättning att den nu inhägnade, sydost

om förrådsbyggnaden belägna tomten kommer att för all framtid blifva

eu allmän, öppen plats, som icke får bebyggas. Enligt hvad den verkstälda

utredningen visar, finnes icke någon fara för att så icke skulle

komma att ske. Såsom Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmärkt,

torde emellertid för fullständig säkerhets vinnande i detta afseende på

särskild framställning böra härutinnan vidtagas ändring i den för Visby

stad faststälda stadsplan.

För möjliggörande af ifrågavarande förrådsbyggnads användande till

lokal för förvaring af arkivalier fordras dock icke allenast anvisande af

nyssnämnda belopp, 21,650 kronor, utan jemväl att till landtförsvarets

förfogande ställes en summa af 16,000 kronor, motsvarande värdet af

sjelfva byggnaden med tillhörande tomt.»

Derjemte har chefen för landtförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet

yttrat:

»Då ifrågavarande, Gotlands infanteriregemente tillhöriga förrådsbyggnad

i Visby efter förrådens förflyttande från nämnda stad till Tingstad

e kan för landtförsvarets behof undvaras, har jag icke något att

erinra mot densammas öfverlåtelse för användande till landsarkiv. Vidkommande

det vederlag af 16,000 kronor, som ifrågasatts skola landtförsvaret

tillkomma, får jag erinra derom, att, sedan Eders Kongl. Maj:t

föreslagit 1898 års Riksdag att för flyttning af omförmälda förråd och

uppförande af nya förrådsbyggnader vid Tingstäde anvisa 120,000 kronor,

Riksdagen för ändamålet anvisat allenast 100,000 kronor, af skäl, bland

andra, att tillskott till flyttningskostnadernas bestridande kunde förväntas

genom försäljning af öfverflödiga hus och byggnader i Visby. I följd

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

häraf och då ifrågavarande byggnad är en af dem, som, på sätt Riksdagen

ansett, skulle försäljas, bör det belopp 16,000 kronor, hvartill

byggnaden af särskilda värderingsman värderats, skäligen till landtförsvaret

utgå för att användas till de genom förrådsflyttningen föranledda

byggnadsbehof vid Tingstäde. Arméförvaltningen å fortifikations- och

intendentsdepartementen har i underdånigt utlåtande den 7 februari

1902 föreslagit, att beloppet måtte få användas för uppförande å sistnämnda

plats af en verkstads- och bostadsbyggnad, hvartill ritning och

kostnadsförslag, slutande å samma belopp eller 16,000 kronor, af arméförvaltningen

öfverlemnats. Jemte det jag biträder arméförvaltningens

förslag, får jag, under hänvisning till berörda ritning, upplysa, att nämnda

verkstads- och bostadsbyggnad är afsedd att dels tillgodose det oafvisliga

behofvet af bostadslägenheter för en förrådsförvaltare och en vaktmästare,

livilka skola anställas vid det till Tingstäde förlagda centrala intendenturförrådet

eller hufvudförrådet å Gotland, dels ock inrymma förråd samt

bostadslägenheter för handtverksmästare äfvensom verkstadslägenheter för

desse och för de värnpligtige, som från och med hösten 1902 skola uttagas

till förvaltnings tjenst såsom militärarbetare. För berörda verkstäder, af

livilka skomakeri- och sadelmakeriverkstäder kunna sammanslås, har nemligen

icke någon lägenhet kunnat förhyras, likasom det ej heller är möjligt

att för förvaltare och vaktmästare hyra bostad i närheten af förrådsplatsen».

Slutligen har chefen för ecklesiastikdepartementet, som ansett, att, i

likhet med hvad som skett, då medel anvisats till anskaffande af ny förrådsbyggnad

för Uplands regemente i ersättning för vissa lokaler i Upsala

slott, livilka regementet måste afstå till beredande af plats för ett landsarkiv

derstädes, jemväl det belopp af 16,000 kronor, som nu för landtförsvarets

behof erfordrades vid afstående af ifrågavarande persedelförrådsbyggnad

i Visby till arkivlokal, lämpligen borde anvisas på åttonde hufvudtitelns

extra stat, under åberopande af hvad i ärendet blifvit anförd t,

hemstält, att Kong! Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

Enligt den af departementschefen vid detta ärendes föredragning omförmälda

plan, som legat till grund för de åtgärder, som hittills vidtagits

för ordnande af landsarkivväsendet i riket och för hvilken blifvit närmare

redogjordt i det vid 1897 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden, skulle arkivalierna från Gotland icke förvaras

i något af de tre landsarkiven i Vadstena, Upsala eller Lund, utan

qvarstanna på ön och samlas i någon eldsäker lokal i Visby. Då den

byggnad, som i enlighet med nämnda plan nu skulle för ändamålet tagas

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

109

i besittning, synes utskottet möjligen kunna vara härtill lämplig, anser

utskottet, att det anslagsbelopp af 16,000 kronor, som enligt Kong! Maj:ts

framställning skulle från åttonde hufvudtiteln utgå i ersättning för det att

byggnaden med tomt icke vidare skulle kunna för försvarsändamål disponeras

och som skulle användas för uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad

vid Tingstäde för Gotlands truppers behof, bör af Riksdagen

beviljas.

Hvad deremot angår förslaget om beviljande af 21,650 kronor för

byggnadens anordnande till arkivlokal och dess förseende med erforderlig

inredning och möbler, har utskottet vid granskning af kostnadsberäkningarna

funnit, att med afseende å den jemförelsevis ringa mängden af de

arkivalier, som skulle blifva i byggnaden förvarade och då efter deras

sammanföring anlitande af dem endast undantagsvis torde ifrågakomma,

planen för byggnadens iståndsättande, inredning och möblering är vida

mera omfattande, än behofvet krafvel’. För väsentligen nedsatt kostnad

torde sådana anordningar kunna vidtagas, hvarigenom antingen inom den

ifrågavarande byggnaden eller annorstädes inom Visby nödigt utrymme

kunde beredas för arkivaliernas förvaring; och anser utskottet på grund

häraf, att ny plan för anordning af arkivlokal samt dess inredning och

möblering bör uppgöras och att först då en sådan, efter behofvet afpassad

plan föreligger, nödigt anslag bör för ändamålet af Riksdagen beviljas.

I sammanhang med det förnyade förslag, som sålunda torde vara att

till Riksdagen införvänta, synes jemväl böra lemnas utredning såväl angående

det sätt, hvarpå de delar af ifrågavarande byggnad, som icke äro

för arkivaliers förvarande behöflig^, eller, derest arkivlokal skulle annorstädes

inredas, byggnaden i dess helhet lämpligen må kunna för annat

allmänt ändamål användas, och dels angående de kostnader, som för

arkivaliernas ordnande och vård må vara erforderliga, i hvilket sistnämnda

afseende utskottet vill erinra derom, att riksarkivarien i skrifvelse till

Kongl. Maj:t den 10 augusti 1899 anfört, att vården af det gotländska

arkivet lämpligen kunde öfverlåtas åt någon tjensteman vid allmänna

läroverket eller landsstaten eller hos domkapitlet, sedan han vid riksarkivet

eller något af landsarkiven inhemtat nödig kännedom om arkivväsendet.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

a) att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

i sådant afseende föreslagit, må under medgifvande, att

den kronans byggnad i Visby, som hittills inrymt persedelförråd

för Gotlands infanteriregemente, jemte tillhörande

tomt må upplåtas till lokal för förvaring af

äldre arkivalier från Gotlands län, på extra stat för år

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande, N:u 9.

1903 anvisa ett belopp af 16,000 kronor till uppförande

af en verkstads- och bostadsbyggnad vid Tingstäde för

Gotlands truppers behof; samt

b) att Kong! Maj:ts förslag om anvisande af 21,650

kronor för byggnadens anordnande till arkivlokal och

dess förseende med erforderlig inredning och möbler icke

må af Riksdagen bifallas.

Nationalmuseum.

Ang. 36:o) Med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning,

s''atens konst-hemställer utskottet,

''samlingar? att Riksdagen må jemväl för år 1903 anvisa ett

[32.] extra anslag af 5,100 kronor för vård, underhåll och

tillökning åt statens konstindustriella samlingar.

Ang. 37:o) 1 anledning af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning, hem
bevakning

af galler utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren i 8 9 9 —

1902 egt rum, må för anordnande af nattlig bevakning

vid nationalmuseibyggnaden bevilja på extra stat för år

1903 ett anslag af 2,000 kronor.

national muser

byggnaden.

[33.]

Ang.

biträde vid

handtecknings*

och gravyrsamlingen

in. m.

[34.]

38:o) På grund af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1901

och 1902 egt ruin, för biträde vid värd och tillhandahållande

af handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum

äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets

samlingar på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af

2,000 kronor.

Lifrustkammar eu.

ADg. 39:o) Med anledning af Kongl. Mäj:ts derom gjorda framställning,

båifoci^våra''hemställer utskottet,

3 af sam? att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett för

Ungarna. innevarande år, för tillsyn, underhåll och värd af lifrust
[35.

] *

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

in

kammarens samlingar på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 6,200 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

40:o) Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte för betäckande Ang.

af brister i domkapitlens expeditionskassor samt för oförutsedda, oundgänq- nbfetba^*e"‘,e.

liga behof vid deras expeditioner på extra stat för år 1903 anvisa ett be-domkapitlens

lopp af 2,500 krOllOr. ‘ expeditions
Beträffande

den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet ™''

att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 243 och 244. " L° J

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för betäckande af brister i domkapitlens

expeditionskassor samt för oförutsedda, oundgängliga

behof vid deras expeditioner, på extra stat för

år 1903 bevilja ett belopp af 2,500 kronor.

Universiteten.

4 Ro) Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang.

under hänvisning till hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet, instrument

sid. 102—106, i detta ärende anförts, hemställer utskottet, förVrma
kodynamiskt
att

Riksdagen må för inköp, enligt uppgjord speci- lai°up°X.m

fikation, af instrument och preparat med mera för ett [37 ]

farmakodynamiskt laboratorium vid den farmakologiska

institutionen vid universitetet i Upsala på extra stat för

år 1903 bevilja ett anslag af 3,500 kronor.

42:o) På grund af Kongl. Maj-.ts derom gjorda framställning, hem- Ang

ställer utskottet, en lärare i

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1899 finsSp''ruå|rl[ka

—1902 egt rum, till arfvode åt en lärare vid universi- Upsala.

tetet i Upsala, som kan finnas villig och lämplig att [38.]

derstädes meddela undervisning i finsk-ugriska språk,

särskildt lappska och finska, på extra stat för år 1903

bevilja ett anslag af 2,500 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ang. 48ro) Sedan 1900 års Riksdag på Kongl. Maj :ts .framställning beviljat

universitets- fQr anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Upsala ai lek''unsaia.

1 torer i tyska, franska och engelska språken ett anslag af 36,000 kronor,

[39 1 hvaraf på extra stat för hvardera af åren 1901 och 1902 anvisats° 6,000

L'' kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att af omförmälda anslag matte pa

extra stat för år 1903 anvisas ett belopp af likaledes 6,000 kionor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lektorer i tyska, franska och

engelska språken vid universitetet i Upsala af förut

beviljadt anslag på extra stat för år 1908 anvisa 6,000

kronor.

Ang_ 44;o) I anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hem
universitets-

aföllpy* nfolrottot

hib{;;^ 1 “ " '' ” ’ att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—

r.Q i 1902 egt rum, må på extra stat för ar 1903 anvisa ett

L ''J belopp af 3,500 kronor till arfvoden åt extra ordinarie

amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala.

Ang. 45:o) Sedan 1900 års Riksdag, på framställning af Kongl. Maj:t, till

nybyggnad uppförande och utrustning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda

SÄS ritningar och förslag, af en ny laboratoriebyggnad för institutionen för alli

Upsala. myn oc]% analytisk kemi vid universitetet i Upsala beviljat ett anslag åt

[41.] 294,408 kronor, hvaraf på extra stat för år 1901 anvisats ett belopp åt

150,000 kronor samt för år 1902 ytterligare 100,000 kronor, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag på extra stat lör

år 1903 anvisa återstoden ''eller 44,408 kronor.

I anledning häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må till uppförande och utrustning

af en ny laboratoriebyggnad för institutionen för allmän

och analytisk kemi vid universitetet i Upsala på extra

stat för år 1903 af förut beviljadt anslag anvisa återåterstoden,

44,408 kronor.

, 46-o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

tf under hänvisning till hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet,

anteckningar - t c_248, i ärendet anförts, hemställer utskottet,

efter juridiska0* 4* '' 7

föreläsningar.

[42.]

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

113

att Riksdagen må för utgifvande i tryck af vederbörligen

granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, på extra

stat för år 1903 anvisa ett belopp af 4,000 kronor, att

användas enligt de närmare föreskrifter, Kongl. Maj:t

kan finna godt bestämma.

47:o) Sedan, på framställning af Kongl. Maj:t, 1901 års Riksdag förAng. vivere

anställande under ytterligare sex år vid universitetet i Lund af lektorer i tetsljjkut“drer

tyska, franska och engelska språken beviljat ett anslag af 36,000 kronor,

deraf på extra stat för år 1902 anvisats 6,000 kronor, har Kongl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda anslag på extra stat för år 1903

anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

[43.]

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till lektorer i tyska, franska och

engelska språken vid universitetet i Lund af förut beviljadt

anslag på extra stat för år 1903 anvisa 6,000

kronor.

48:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Angående

under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet,. lärareplats

sid. 248, i detta ärende anfört, får utskottet hemställa,

i entomologi

i Lund.

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1901 och 1902 egt rum, på extra stat för

år 1903 bevilja ett anslag af 3,000 kronor för uppehållande

af undervisning i entomologi och vård af de

entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund, att

utgå under förutsättning att fullt lämplig person för

tjenstgöringens bestridande finnes att tillgå.

49:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem- AnK

ställer utskottet, ^ lönetillägg

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och tia ra [en

ett af åren 1892—1902 egt rum, såsom, personligt löne-o. g. Regneii.

tillägg för år 1903 åt akademikamrer ar en i Lund Oscar [45.]

Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år bevilja

750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

Bill. Ull Rilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

A“.g\ 50:o) I anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hem
extra

biträden

vid nniversi- Ställer llt-SKOttet,

tetsbiblioteket

i Lund.

[46.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett

af åren 1900—1902 egt rum, må till arfvoden åt extra

biträden vid universitetsbiblioteket i Lund för år 1903 på

extra stat anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

Ang. öko) Sedan 1900 års Riksdag dels medgifvit, att det af Riksdagen

nnnfvegrsitets-r^r 1897 beviljade extra anslag af 168,000 kronor till ny- och tillbyggnad

biblioteket för biblioteket vid universitetet i Lund finge i stället användas för upp
-

i Lund.

[47.]

förande — i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1900 omförmälda ritningar och

förslag, ändrade i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i skrifvelse den

14 maj 1900 beträffande detta ämne angifvit — af en till Helgonabacken

förlagd nybyggnad för biblioteket, dels ock för samma nybyggnad beviljat

ett ytterligare extra anslag af 127,000 kronor samt häraf på extra stat

för år 1901 anvisat 75,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1903 anvisa återstoden, 52,000 kronor, af

det för omförmälda nybyggnad beviljade anslaget.

Den af departementschefen lemnade utredning i ämnet återfinnes å

sid. 249—251 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det utaf Riksdagen år 1900

beviljade ytterligare anslag å 127,000 kronor till uppförande

af en nybyggnad för universitetsbiblioteket i

Lund på extra stat för år 1903 anvisa återstående beloppet

52,000 kronor.

Ang. 52:o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till derom af Kongl. Maj:t

och^ändrings- fram stadd proposition, såsom bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten

m. m.arbeten m. ni. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund beviljat ett

läns s^ukvärds-ai^aS af högst 256,000 kronor, att användas i den mån motsvarande

inrättningar belopp af ett utaf Malmöhus läns landsting beviljadt anslag å enahanda

i Lund. summa för ändamålet toges i anspråk och under den kontroll Kongl.

L4ö.J Magt kunde finna lämpligt föreskrifva, hvarjemte Riksdagen utaf det sålunda

beviljade anslaget på extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af

128,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1903 anvisa återstoden af det för omförmälda ändamål beviljade

anslag, eller högst 128,000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

115

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 anvisa

återstoden af det såsom bidrag för vissa nybyggnadsoch

ändringsarbeten in. m. vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund af 1901 års Riksdag beviljade anslag

af högst 256,000 kronor, eller högst 128,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

53:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

ställer utskottet,

hem- Ang.

arfvode åt en

amanuens vid

att Riksdagen må till arfvode åt en amanuens vid medicinska

karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska poli- pol‘1‘Il“1^ei1''

klinik å serajimerlasarettet på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 750 kronor.

54:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, Ang.

hemställer utskottet, amanuens vid

att Riksdagen må till arfvode åt en amanuens vid kirurgiska

karolinska mediko-kirurgiska institutets kirurgiska poli- F° r ll“1^en’

klinik ä ser ajimerlasar ettet på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 750 kronor.

55:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, Ang.

hemställer utskottet, ^ _ amanuens1 vid

att Riksdagen må till arfvode åt en amanuens mUoftaimiatriaka

karolinska mediko-kirurgiska institutets oftalmiatriska poli- i,ol''khnI’''enklinik

å serafimerlasarettet på extra stat för år 1903 an- 1-J

visa ett belopp af 750 kronor.

56:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom

framstapla förslag,

utskottet hemställa,

att

Riksdagen

ma,

får Ang.

arfvode åt en

amanuens vid

i likhet med hvad under en gynekologi

följd af år egt rum, för år 1903 på extra stat anvisa k’‘°^en''

900 kronor till arfvode åt en amanuens vid karolinska 1°^-!

mediko-kirurgiska institutets gynekoiogiska klinik ä Sabbatsbergs

sjukhus.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. 57:0) På grund af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning, hem
tiTsning

ställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för år 1902

egt rum, till städning och uppassning vid karolinska medikokirurgiska

institutets hygieniska institution på extra stat

för år 1903 anvisa ett belopp af 500 kronor.

vid hygieniska

institutionen.

[53.]

Ang.

kliniker för

barnsjukdomar.

[54.]

58:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för de senare

åren egt rum, må på extra stat för år 1903 anvisa:

a) till eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800

kronor; och

b) till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

2,800 kronor, att utgå under vilkor att Stockholms stad

för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1903.

Ang.

materiel för

oftalmiatriska

kliniken.

[55.]

59:o) Med anledning af hvad Kongl. Maj:t derom föreslagit, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för anskaffande och underhåll af

materiel för oftalmiatriska kliniken vid karolinska medikokirurgiska

institutet på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 500 kronor.

. 60:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hem
vÄTalHga

ställer utskottet,

indam&1- att Riksdagen, på sätt för de senare åren egt rum,

[56.] må till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet bevilja ett

extra anslag för år 1903 af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

till fält”8'']" 61:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903

förbättring åt^^dsa till beredande af tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna

iararne vid d^läroverken och pedatjoqierna, att utgå efter samma grunder som för år

1“ och0''!902, ett belopp af 478,S00 kronor. 1

pedagogierna. Vid detta ärendes föredragning har departementschefen till statsråds[57.

] protokollet erinrat, att han vid sin framställning under punkterna 15—17

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

117

i statsrådsprotokollet angående upprättande af nya femklassiga allmänna

läroverk i Stockholm, Göteborg och Malmö fäst uppmärksamheten på att

bifall till dessa framställningar skulle medföra en höjning med 3,025

kronor för hvartdera läroverket eller tillsammans 9,075 kronor af extra

anslaget till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken

och pedagogierna, hvilket för år 1902 utginge med 469,725 kronor.

Utskottet, som under punkterna 15:o)—17:o) här ofvan tillstyrkt bifall

till Kongl. Maj:ts framställningar om upprättande af ofvannämnda

femklassiga allmänna läroverk, hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för år 1903

anvisa till beredande af tillfällig löneförbättring åt

lärarne vid de allmänna läroverken och pedagogierna,

att utgå efter samma grunder som för år 1902, ett belopp

af 478,800 kronor.

62:o) Kongl. Mäj:t har föreslagit Riksdagen att, på det att de nya Ang. tre ny&

femklassiga allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö höstter- fe“Has8''ga

minen 1902 måtte kunna börja sin verksamhet, på extra stat för år 1903 r^i

anvisa ett belopp af 18,000 kronor. ^

Enligt hvad af statsrådsprotokollet, sid. 132, 133, 138 och 142, inhemtas,

erfordras till detta ändamål för hvart och ett af nämnda läroverk,

om hvilkas upprättande Kongl. Maj:t under punkterna 15—17 i statsverkspropositionen

gjort framställning, följande belopp: till arfvoden åt rektor

2,000 kronor, åt tre extralärare omkring 2,400 kronor, åt öfningslärare

och skolläkare omkring 800 kronor samt till anskaffande af undervisningsmateriel,

då någon materielkassa härför icke är att tillgå, omkring 800

kronor eller tillsammans 6,000 kronor.

Med skrifvelse den 5 mars 1902 har departementschefen till utskottet

öfverlemnat åtskilliga handlingar, enligt hvilka stadsfullmäktige i Stockholm,

Göteborg och Malmö förklarat sig villiga och i tillfälle att redan

från och med höstterminen 1902 tillhandahålla lokaler med inredning för

de tre lägsta klasserna af ofvan omförmälda, till inrättande föreslagna

läroverk.

Utskottet, som under punkterna l5:o)—17:o) här ofvan tillstyrkt bifall

till Kongl. Maj:ts framställningar om upprättande af ofvannämnda allmänna

läroverk, hemställer,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att Riksdagen må, på det att de nya femklassiga

allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö

höstterminen 1902 må kunna börja sin verksamhet, på

extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 18,000 kronor.

Ang.

arfvoden åt

extra och

vikarierande

ämneslärare.

[58.]

63:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt extra

och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken på extra stat för

år 1903 bevilja ett belopp af 100,000 kronor.

Den i ärendet lemnade utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet,

sid. 254—256.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till arfvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken på extra

stat för år 1903 bevilja ett belopp af 100,000 kronor.

Högre skolor för qvinlig ungdom.

resestipendier 64:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

åt lärarinnor, under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet, sid.

[59.] 256, anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till resestipendier åt föreståndarinnor

och lärarinnor . vid högre skolor för qvinlig ungdom

och samskolor, under de vilkor och bestämmelser, Kongl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisa på extra stat

för år 1903 ett belopp af 6,000 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

anslag till 65:o) Kongl Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af

uppeW&aåe undervisning en vid högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1903 beaf

undervis- vilja, ett anslag af 8,000 kronor.

TOO 1 Den utredning, som i denna fråga blifvit förebragt, innefattas å sid.

L 256—258 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för uppehållande af undervisningen

vid högre lärarinneseminariet på extra stat för år

1903 bevilja ett anslag af 8,000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

119

66:o) På grund af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning, hem- ,A.n?-..

ställer utskottet, ^ ^ ^förbättring!

att Riksdagen må för beredande åt lärare och lära- j-gjj

rinnor vid högre lärarinneseminariet af tillfällig löneförbättring

jemväl för år 1903, att utgå efter samma grunder

som den för innevarande år beviljade, för år 1903

på extra stat anvisa enahanda belopp som för år 1902,

eller 3,250 kronor.

67:o) Med anledning af hvad Kong! Maj:t i sådant afseende föreslagit, ^”j^Jerde

hemställer Utskottet, vid semina
att

Riksdagen må på extra stat för år 1903 anvisa netm-,n
a)

för fortsatt uppehållande af den valfria fjerde års- [62]

kursen vid högre lärarinneseminariet ett belopp af 3,000

kronor; samt

b) för beredande af fortsatt undervisning i huslig

ekonomi vid seminariet och dermed förenade normalskolan

för flickor ett belopp af 5,000 kronor.

Folkundervisningen.

68:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande dels Ang. ^

under vårterminen 1903 af undervisningen uti de vid folkskoleläraresemi-fflfå™{f

nariet i Göteborg och folkskolelärarinneseminariet i Kalmar anordnade pa-ningen i de vid

rallelklasser, dels ock under år 1903 af undervisningen uti en folkskolans^J,””1^^ *

högre afdelning vid den med seminariet i Kalmar förenade öfning sskolanKaimar anordpå

extra stat för år 1903 bevilja ett belopp af 8,090 kronor. klasserna^!''™!

Beträffande den i ärendet förebragta utredning tillåter sig utskottet rggj

att hänvisa till stadsrådsprotokollet, sid. 259—262.

Uttskottet hemställer,

att Riksdagen må för uppehållande dels under vårterminen

1903 af undervisningen uti de vid folkskolelärareseminariet

i Göteborg och folkskolelärarinneseminariet

i Kalmar anordnade parallelklasser, dels ock under

år 1903 af undervisningen uti en folkskolans högre afdelning

vid den med seminariet i Kalmar förenade öfningsskolan

på extra stat för år 1903 bevilja ett belopp

af 8,090 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gymnastik- . Sedan _ 1901 års Riksdag, med bifall till Kong! Maj:ts derom

byggnad vid gjord a framställning, till uppförande af en gymnastikbyggnad vid folkskoleiSGöteborg.

Lärareseminariet i Göteborg beviljat ett belopp af 40,000 kronor och deraf

r641 anvisat 20,000 kronor på extra stat för 1902, har Kongl. Maj:t nu föreL

,J slagit Riksdagen att på extra stat för år 1903 anvisa återstoden af omförmälda

anslag eller 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till uppförande af en gymnastikbyggnad

vid folkskolelärareseminariet i Göteborg af förut

beviljadt anslag på extra stat för år 1903 anvisa återstoden

eller 20,000 kronor.

byggnader vid . 70:o) Sedan 1900 års Riksdag till uppförande af erforderliga byggnader

seminariet i för ett folkskolelär arinneseminarium i Landskrona beviljat ett extra anslag af

Landskrona. 218,000 kronor, hvaraf för år 1901 anvisats 124,000 kronor samt för” år

LoS.J 1902 65,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1903 anvisa återstoden af omförmälda anslag eller 29,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till uppförande af erforderliga

byggnader för ett folkskolelärarinneseminarium i Landskrona

af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903

anvisa återstoden eller 29,000 kronor.

uppehållande 71;o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af

af undervis- undervisning en vid folkskolelärarinneseminariet i Landskrona på extra stat

seminariet^för år 1908 bevilja ett belopp af 44,000 kronor.

Landskrona. Den i ärendet lemnade utredningen återfinnes å sid. 263—265 i stats[66.

] rådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för uppehållande af undervisningen

vid folkskolelärarinneseminariet i Landskrona på

extra stat för år 1903 bevilja ett belopp af 44,000 kronor.

byggnad» vid . 72:°) Sedan 1901 års Riksdag i anledning af derom af Kong]. Maj:t

seminariet i gjord framställning till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkstrengnäs.

skolelärareseminarium i Strengnäs beviljat ett anslag af 178,500 kronor

Lo''-J och deraf på extra stat för år 1902 anvisat ett belopp af 80,000 kronor,

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1903 af

omförmälda beviljade anslag anvisa ytterligare 50,000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

121

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till uppförande af erforderliga

byggnader för ett folkskolelärareseminarium i Strengnäs

af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 50,000 kronor.

73:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för uppehållande

af undervisningen vid folkskolelärareseminariet i Strengnäs på extra stat

för år 1903 bevilja ett belopp af 22,450 kronor.

Den utredning, som i ärendet blifvit förebragt, återfinnes å sid. 265

—267 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för uppehållande af undervisningen

vid folkskolelärareseminariet i Strengnäs på extra

stat för år 1903 bevilja ett belopp af 22,450 kronor.

74:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1900

—1902 egt rum, till löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden

åt teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier efter samma

grunder, som blifvit för år 1902 bestämda, på extra

stat för år 1903 anvisa ett belopp af 36,300 kronor.

75:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande, i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt före-j

skrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare på extra stat

för år 1903 anvisa ett anslag af 7,000 kronor.

De skäl, som ligga till grund för berörda förslag, innefattas å sid.

267—269 i statsrådsprotokollet.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl hemställer utskottet,

att Riksdagen må till anordnande, i enlighet med

de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för

folkskolelärare på extra stat för år 1903 anvisa ett

anslag af 7,000 kronor.

Bill. till Rilcsd. Prat. 190g. 4 Sand. 1 Afd. ,9 Häft. 16

Ang.

uppehållande

af undervisningen

vid

seminariet i

Strengnäs.

[68.]

Ang.

löneförbättring

m. m.

åt lärare vid

seminarierna.

[69.]

Ang.

repetitionskurser

i gymnastik

för

folkskolelärare.

[70.]

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o !J.

Ang. 76:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för upphjelpande af

möjHghet6 till skolväsendet inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbäcks

skolgång för kapellförsamling på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 5,000

inom8Vilhe™ kronor att användas i enlighet med de bestämmelser Kongl. Maj:t kunde

mina försam- finna godt meddela.

hng in fl. j fråga om de skäl, som anförts för ifrågavarande framställning, tilltal-]

låter sig utskottet att hänvisa till sid. 269—278 i statsrådsprotokollet.

Hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt angående den tillämnade

användningen af ifrågavarande anslag synes gifva vid handen, att detsamma

är afsedt till understöd åt aflägset boende, fattiga nybyggare eller

andra invånare inom Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbäcks

kapellförsamling för möjliggörande af deras barns skolgång. 1 anledning

häraf anser sig utskottet böra erinra om föreskriften i § 49 af

kongl. stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december 1897,

att der föräldrar eller målsmän icke ega tillgång att bekosta barnens

kläder och underhåll vid skolan, de böra genom kommunens fattigvård

härutinnan understödjas.

Ehuru Kongl. Maj:ts förslag enligt utskottets förmenande sålunda

rätteligen är att anse såsom eu framställning om statsbidrag till vederbörande

kommuner för bestridande af dem åliggande fattigvårdsutgifter

och sålunda af beskaffenhet att endast i händelse af sällsynta undantagsförhållanden

böra bifallas, anser utskottet med hänsyn till de nu ifrågavarande

kommunernas ekonomiska ställning och de särskilda svårigheter,

som för de ifrågavarande fjelltrakternas befolkning möta att bereda barnen

underhåll vid skolorna, att anslaget bör af Riksdagen beviljas, dock under

en benämning, som närmare än den af Kongl. Maj:t föreslagna angifver

anslagets verkliga natur och ändamål. Äfven synes det utskottet vara

erforderligt, att särskild kontroll anordnas för öfvervakande dels att understöd

lemnas endast för inackordering af barn till sådana föräldrar, som

äro boende i från skolan aflägset liggande fjelltrakter och som äro genom

fattigdom urståndsätta att sjelfva bekosta barnens underhåll vid skolan,

och dels att barnens underhåll och vård äro af tillfredsställande beskaffenhet

och svarande mot den ersättning, som af statsmedel derför utgår. De

för anordnande af denna kontroll erforderliga närmare bestämmelser torde

böra af Kongl. Maj:t meddelas.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

123

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat för år 1903

anvisar 5,000 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser

Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas

för att åt fattiga, inom Vilhelmina församlings fjelltrakter

och inom Risbäcks kapellförsamling på längre

afstånd från församlingarnas skolor boende skolpligtiga

barn bereda möjlighet till skolgång.

77:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framstälinin

g, hem
-

ställer utskottet,

Ang.

understöd till

mindre be
att

Riksdagen må till understöd åt mindre bemedlade medlade lärmanliga

och qvinliga lärjungar vid sådana folkhögskolor,^högskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel, under vilkor att så- ^ ]

dant understöd endast får tilldelas elev, som är i den

ålder, att före kursens slut komma att uppnås af manlig

elev aderton år och af qvinlig elev sexton år, samt i

öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan

finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 25,000 kronor.

78:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad af departementschefen i detta ärende å sid. 279

i statsrådsprotokollet anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till resestipendier åt rektorer samt

öfriga lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och

folkskolelärarinneseminarierna, under de vilkor och bestämmelser

Kongl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, anvisa

på extra stat för år 1903 ett belopp af 2,000 kronor.

Ang.

resestipendier

åt rektorer

m. fl. vid

seminarierna.

[73.]

Kongl.

79:o) Med anledning af

hemställer utskottet,

att Riksdagen må,

Maj:ts derom gjorda framställning Ang.

resestipendier

åt folkskola
likhet

med hvad för åren 1900 lärare och

folkskola
-

—1902 egt rum, på extra stat för år 1903 anvisa ett anslag i§rarjnnor.

af 4,000 kronor att användas till resestipendier åt folk- jj

skollärare och folkskolelärarinnor enligt de vilkor och

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Stat sul skott ef s Utlåtande N:o 9.

bestämmelser, som Kong! Maj:! kan finna skäligt föreskrifva.

Ang. 80:o) Ivongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till inköp af 2,500

''foHdboifrö” exemplar utaf filosofie doktorn M. A. Lindblads svam,pbok, för utdelning

rande de ätligapå sätt Kongl. Maj:t funne skäligt närmare bestämma, på extra stat för

svamparne. °r jgQg pevpja ett anslag af 10,000 kronor.

Beträffande den af depai*tementschefen lemnade utredning af detta

ärende tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 280—297.

I anslutning till Kongl. Maj:ts berörda förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må till inköp af 2,500 exemplar utaf

filosofie doktorn M. A. Lindblads svampbok, för utdelning

på sätt Kongl. Maj:t finner skäligt närmare bestämma,

på extra stat för år 1903 bevilja ett anslag af

10,000 kronor.

Ang. anslag 81:o) Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 89) hafva

£ngUi torrår Hammarlund och F. Berg i Stockholm hemstält, att Rikdagen

ekonomi vid måtte dels besluta, att folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor,

loJskjot som meddela undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna

tilläggas ett särskild! statsunderstöd efter enahanda grunder som de af

Kongl. Maj:t föreslagna beträffande dylikt statsunderstöd till högre skolor

för qvinlig ungdom och vissa samskolor, dels ock för ifrågavarande ändamål

på extra stat för år 1903 bevilja och till Kongl. Maj:ts förfogande

ställa ett anslag af 50,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande.

»I Kongl. Maj:ts proposition till innevarande års Riksdag angående

statsverkets tillstånd och behof föreslår Kongl. Maj:t i punkten 19 glinder

åttonde hufvudtiteln, att Riksdagen måtte höja anslaget till högre skolor

för qvinlig ungdom med 160,000 kronor. Enligt de af Kongl Maj:t godkända

och i statsverkspropositionen, sid. 193, närmare angifna grunderna

för erhållande af statsbidrag till högre skolor för qvinlig ungdom och sådana

samskolor, som äro upprättade å orter, der allmänt läroverk för

gossar ej finnes, är nämnda förhöjning delvis afsedd att främja ett särdeles

behjertansvärdt ändamål, nemligen undervisningen i huslig ekonomi.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

125

Hvarje i förslaget inbegripen skola, som ineddelar undervisning i huslig

ekonomi, skulle nemligen »för detta ändamål kunna tilläggas ett särskildt

understöd af högst 1,000 kronor, för hvilket särskilda understöd motsvarande

bidrag af kommun eller enskilde donatorer ej erfordras».

Vigten och betydelsen af att det uppväxande qvinliga slägtet redan

under skoltiden bibringas de allmännaste teoretiska och praktiska insigterna

i huslig ekonomi är numera allmänt erkänd. På många ställen

måste skolan härvidlag ingripa, om något skall blifva åtgjordt, ty i hemmet

saknas ej sällan både tid och förutsättningar härför.

Riksdagen har ock erkänt behöfligheten af statens medverkan på detta

område. Så utgår sedan år 1893 ett statsanslag af 5,000 kronor årligen

för beredande af undervisning i huslig ekonomi vid högre lärarinneseminariet,

och från och med år 1897 har Riksdagen årligen anvisat 5,000

kronor till understöd åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneum

för flickor i Stockholm samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade

undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.

Sistnämnda anslag har från och med år 1901 blifvit af Riksdagen höjdt

till 6,300 kronor.

I den mån lärarinnor i detta ämne blifvit utbildade, har vid allt

liera folkundervisningsanstalter, så i stad som på landet, undervisning i

huslig ekonomi blifvit införd. För att bereda intresse för ämnet särskildt

å landsbygden hafva på senaste tiden i skilda delar af riket (Bohuslän,

Vestergötland, Östergötland, Dalarne) inrättats s. k. vandrande skolkök.

Enligt tillgängliga uppgifter funnos år 1901 skolkök inrättade vid ett

60-tal folkskolor, vid 3 högre folkskolor och vid 6 folkhögskolor.

Att ämnet huslig ekonomi tills vidare emellertid blott förekommer

på undervisningsplanen vid ett jemförelsevis litet antal folkskolor, högre

folkskolor och folkhögskolor beror naturligtvis på de ganska betydande

kostnader, som äro förenade med detta ämnes införande. För undervisningens

praktiska ordnande är nemligen nödvändigt att inrätta ett

s. k. skolkök. De årliga utgifterna vid en större skola för ett dylikt skolkök

kunna beräknas till 2,000 å 2,500 kronor. Enligt inhemtade upplysningar

uppgå kostnaderna för ett skolkök, som blifvit inrättadt vid en

industriplats på den svenska landsbygden, till omkring 950 kronor förutom

lokal och bränsle.

Om, i likhet med hvad nu blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget beträffande

de högre flickskolorna och samskolorna, särskildt statsunderstöd

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

bereddes de folkskolor och högre folkskolor samt möjligen äfven folkhögskolor,

hvilka meddela undervisning i huslig ekonomi, skulle detta

i hög grad främja nämnda ämnes införande. Och något skäl för att

härvidlag ställa folkundervisningsanstalterna i en sämre ställning än

öfriga skolor kan näppeligen uppletas. Tvärtom tala kraftiga skäl för att

i främsta rummet de flickor, som erhålla sin uppfostran i folkskolan, der

bibringas sådana insigter, att de i framtiden, då lifvets pligter kalla dem

att sköta om ett hem, kunna göra detta med insigt och med iakttagande

af all möjlig omtanke och sparsamhet.

Säkraste medlet att arbeta för nykterhetens främjande torde ock vara

att gifva qvinnorna en sådan uppfostran, att de väl förstå sig på att

ordna och sköta ett hem, och detta gäller särskildt de qvinnor, som erhålla

sin uppfostran i folkskolan. Tiden torde nu vara inne, att man

icke blott i städerna utan äfven på landet tar itu med att undervisa de

blifvande husmödrarna om näringsmedlens sammansättning, deras anrättning

på billigaste och tjenligaste sätt o. s. v. På grund af ren okunnighet

slösas nu ej sällan högst betydligt. Kosthållningen blir både dyr och

dålig. Bästa sättet att råda bot häremot är inrättandet af skolkök — på

större orter fasta och i verksamhet under större delen af året, på mindre

orter flyttande, så att kurser kunna meddelas på olika platser, allt eftersom

förhållandena det kräfva.

De kostnader, som genom ett bifall till vårt förslag skulle uppstå

för statsverket, torde, ifall statsunderstödet utdelas efter enahanda grunder

som blifvit ifrågasatta för de högre flickskolorna och samskolorna,

kunna för närvarande beräknas till högst 50,000 kronor. Med detta

anslag skulle till de folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor, som

inrättat större och mera fullständiga skolkök, hvilka draga en årlig kostnad

af 2,000 kronor eller deröfver, kunna utdelas ett statsanslag af högst

1,000 kronor, på sätt blifvit af Kong! Maj:t föreslaget för de högre flickskolorna

och samskolorna, och till folkskolor, högre folkskolor och

folkhögskolor, som inrättat enklare skolkök, skulle kunna lernnas ett statsbidrag,

motsvarande ungefär hälften af de verkliga kostnaderna. Statsanslaget

torde till en början och innan större erfarenhet vunnits, böra

uppföras på extra stat.

De närmare bestämmelserna för statsanslagets åtnjutande kunna lämpligen

här, liksom i fråga om de högre flickskolorna och samskolorna, fastställas

af Kongl. Maj:t.»

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

127

Hvad till stöd för förslaget blifvit af motionärerna anfördt, synes utskottet

vara beaktansvärdt. Derest lämpliga anordningar kunde vidtagas

för att i vidare kretsar af befolkningen utbreda färdighet i tillagning af

sund och kraftig föda, i synnerhet af sådan beskaffenhet, att densamma

lämpar sig för den kroppsarbetande befolkningens ekonomiska vilkor,

skulle tvifvelsutan dessa anordningar medföra sådant gagn, att desamma

vore väl förtjenta att af staten uppmuntras.

Deremot anser utskottet anslag för ändamålet icke böra i frågans nuvarande

läge af Riksdagen beviljas, utan synes motionärernas förslag för

närvarande allenast böra föranleda dertill, att Riksdagen hos Kongl. Maj:t

anhåller om utredning i ämnet och om framläggande för Riksdagen af

det förslag, hvartill denna utredning möjligen kan gifva anledning. I

fråga om innehållet i det förslag, som i anledning häraf ma kunna vara

att från Kongl. Maj:t förvänta, anser sig utskottet allenast höra uttala, att

den grundsats, som särskilt inom undervisningsväsendet på åtskilliga områden

antagits, att kommuner eller enskilde böra jemte staten i viss proportion

bidraga till aflöningar och andra omkostnader samt att visst maximibelopp

för statsbidraget fastställes, synes böra tillämpas äfven i fråga om

de kostnader, som införandet vid folkundervisningsanstalterna af undervisning

i huslig ekonomi skulle medföra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herrar Hammarlunds

och Bergs förevarande motion, må hos Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,

om och på hvilka vilkor statsunderstöd må kunna

tilläggas folkskolor, högre folkskolor och folkhögskolor

för beredande af undervisning i huslig ekonomi, samt

till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan

utredning må befinnas gifva anledning.

De tekniska läroverken.

82:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkning af ffii.s^.nr|n.ng

lärarekrafterna vid tekniska högskolan på extra stat lör år 1903 bevilja ett af lärarekrafbelopp

af 14,500 kronor.

Den af departementschefen lemnade utredning af detta ärende åter- “‘skolan?5

finnes å sid. 297—298 i statsrådsprotokollet. [76,]

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets Utlåtande N''-o 9.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till förstärkning af lärarekrafterna

vid tekniska högskolan på extra stat för år 1903 bevilja

ett belopp af 14,500 kronor.

Ang.

ändringsarbeten

uti byggnad

för Chal

mers tekniska

läroanstalt

[77.]

83:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad af departementschefen å sid. 224—226 i statsrådsprotokollet

i detta ärende anförts, får utskottet hemställa,

att ‘Riksdagen må till vidtagande af vissa ändringar

i en af Göteborgs stad till Chalmers tekniska läroanstalt

öfverlemnad byggnad, samt till anskaffande af inredning

och inventarier för densamma, på extra stat för år 1903

anvisa ett belopp af 20,884 kronor.

Ang.

förstärkning

af lärarekrafter

m. ra. vid

tekniska skolan

i Stockholm.

[78.]

84:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 bevilja:

a) till förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska

skolan i Stockholm 2,000 kronor; samt

b) till inköp och underhåll af inventarier och

undervisningsmateriel vid samma skola 150 kronor;

eller tillhopa 2,750 kronor.

Ang.

tekniska elementarskolan

i Norrköping.

[79.]

85:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, på extra stat för år 1903 anvisa för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementar skolan

i Norrköping till betjeningens aflöning 250 kronor, till

lyshållning, uppvärmning in. m. 1,300 kronor, till assistenter

och repetitörer 400 kronor, till undervisningen i

främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt läraren

i frihandsteckning 150 kronor samt till bibliotek

och samlingar 300 kronor eller tillhopa 2,800 kronor.

tekniska ele 86:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

nL7a9rskoeiaen under åberopande af hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet, sid.

i Malmö. 299—302, anfördt, hemställer utskottet,

[80.]

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

129

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 anvisa

för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Malmö till betjeningens aflöning 850 kronor,

till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,700 kronor, till

en parallelafdelning i första årskursen 3,500 kronor,

till en parallelafdelning i andra årskursen 4,000 kronor,

till en parallelfackafdelning i tredje årskursen under

höstterminen 1902 och hela år 1903 2,167 kronor samt

till inköp af två landtmäteriinstrument med tillbehör

500 kronor eller tillhopa 12,717 kronor.

87:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och a »g.

under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet *ek“isk? fe‘

sid. 302—304 anfördt, hemställer utskottet, örebr°.an

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 anvisa [81.]

för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Örebro till betjeningens aflöning 750 kronor,

till lyshållning, uppvärmning in. m. 1,550 kronor, till

en parallelafdelning i första årskursen 3,425 kronor

samt till en parallelafdelning i andra årskursen under

höstterminen 1902 och hela år 1903 6,038 kronor eller

tillhopa 11,763 kronor.

88:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år Ang.

1903 anvisa för uppehållande a f verksamheten vid tekniska elementarskolanteknh''1™ e]e~

i Borås till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till undervisning “T^oras!™

i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning i frihands- [g2 ]

teckning 200 kronor, till betjeningens aflöning 850 kronor, till lyshållning,

uppvärmning in. in. 1,600 kronor, till inredningsmateriel i hufvudbyggnaden

5,000 kronor och i laboratoriebyggnaden 2,900 kronor, till anordningar

för elektrotekniska arbeten 1.100 kronor samt till verkstadsmateriel

8,000 kronor eller tillhopa 20,850 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet

att hänvisa till sid. 304—310 i statsrådsprotokollet.

Kongl. Maj:ts berörda förslag har icke gifvit utskottet anledning till

annan erinran, än att da upplyst blifvit, att på grund af otillräckligheten

i det arfvode, som för undervisningen i frihandsteckning varit i skolans

stat uppfördt, undervisningstiden i detta ämne måst inskränkas, utskottet

förutsätter, att derest den nu föreslagna ökningen i omförmälda arfvode

Bih. till Bilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. !) Käft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

tekniska

elementarskolan

i

Hernösand.

[83.]

skulle af Riksdagen beviljas, erforderlig ökning i undervisningstiden i sammanhang

dermed kommer att vidtagas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för ar 1903

anvisa för uppehållande af verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Borås till undervisning i verkstadsarbete

700 kronor, till undervisning i svenska och främmande

språk 500 kronor, till undervisning i frihandsteckning

200 kronor, till betjeningens aflöning 850 kronor,

till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,600 kronor,

till inredningsmateriel i hufvudbyggnaden 5,000 kronor

och i laboratoriebyggnaden 2,900 kronor, till anordningar

för elektrotekniska arbeten 1,100 kronor samt

till verkstadsmateriel 8,000 kronor eller tillhopa 20,850

kronor.

89:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till inredning och utrustning

af tekniska elementarskolan i Hernösand på extra stat för år 1903

anvisa ett anslag af 34,500 kronor.

Beträffande den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande

förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa till det i ärendet förda statsrådsprotokollet,

sid. 310—315.

Förevarande framställning har utskottet ansett sig böra förorda, allenast

med den inskränkning, att då särskildt arfvode åt arkitekt för uppgörande

af ritningar till möbler och annan inredning icke synes erfordras,

och då det ändamål, hvartill anslaget är afsedt att användas, icke synes

vara af beskaffenhet att påkalla något anslag till oförutsedda utgifter, utskottet

ansett det begärda beloppet böra minskas med hvad till arkitektarfvode

och till oförutsedda utgifter beräknats åtgå, eller 1,490 kronor;

och hemställer alltså utskottet,

att Riksdagen i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning må till inredning och utrustning

af tekniska elementarskolan i Hernösand på extra stat

för år 1903 anvisa ett anslag af 33,010 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

131

9Q:o) Sedan 1900 års Riksdag med bifall till Kong! Maj:t,s framställ- Ang.

ning till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor på vissa i stats-1^^^™1™

rådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1900 angifna, för '' j-g^ j

samma, år bestämda vilkor samt till bestridande af kostnader för inspektion

af dessa skolor beviljat ett anslag af 180,000 kronor, hvaraf på extra

stat för år 1901 anvisats 60,000 kronor samt för år 1902 likaledes 60,000

kronor, har Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen att af förenämnda, redan

beviljade anslag på extra stat för år 1903 anvisa återstående beloppet,

60,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till understöd åt lägre tekniska

yrkesskolor samt till bestridande af kostnader för inspektion

af dessa skolor af förut beviljadt anslag på

extra stat för år 1903 anvisa återstoden, 60,000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

91:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, får ut- Ang.

skottet hemställa, o o o

att Riksdagen må för uppehållande under år 1903 lärokursen,

af undervisningen i den qvinliga lärokursen vid gym- [85.]

nastiska centralinstitutet med ett ökadt antal elever bevilja

på extra stat för år 1903 ett belopp af 4,700

kronor.

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

92:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang.

under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet, ”urser^ör

sid. 316 och 317, anfördt, hemställer utskottet, barnmorskor.

[86-]

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 anvisa

ett anslag af 2,000 kronor till anordnande af repetition,skurser

för äldre barnmorskor och till beredande, så vidt

ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna

deri under den tid, de genomgå dessa kurser.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

V eterinärnndervisningen.

Ang. 93:o) Med anledning af Kong! Maj:ts derom gjorda framställning och

rättningen"1 i um’er hänvisning till hvad i afseende härå hlifvit till statsrådsprotokollet,

skara. sid. 317, anförd t, får utskottet hemställa,

[87.] att Riksdagen må på extra stat för år 1903 anvisa

åt veterinärinrättningen i Skara ett anslag af 900 kronor,

deraf 200 kronor till aflönande af vikarie åt föreståndaren,

100 kronor till löneförbättring åt två drängar samt

återstoden såsom bidrag till bestridande af utgifter för

ved och lyse för elever och undervisningslokaler, undervisningsmateriel

och onera m. m.

Vetenskapsakademien.

Ang. 94:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels af förut beviljadt

kataiogMveranslag för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka delar af en internaturveten-

nationel fortlöpande katalog öfver noAurvetenskaplig literatur på extra stat

8kapl''tar.ltera för år 1903 anvisa 2,000 kronor, dels ock för upprätthållande under samma

pqq n år af den för ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för

- 1Sverige bevilja på extra stat för år 1903 ett belopp af 1,600 kronor.

Den utredning, som i denna fråga blifvit förebragt, innefattas å sid.

318 och 319 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) af förut beviljadt anslag för inlösen af fullständiga

exemplar och enstaka delar af en internationel

fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig literatur på

extra stat för år 1903 anvisa 2,000 kronor; samt

b) för upprätthållande under samma år af den för

ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för

Sverige bevilja på extra stat för år 1903 ett belopp af

1,600 kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

133

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

95o:) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år Ans1903

anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd till företagan deeft°e''r Svensk a

af forskningar efter svenska minnen i främmande länder, under vilkor att f“innen *

den person, hvilken erhåller uppdrag att utföra berörda forskningar, skall länder. *

vara skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien öfver- [89.]

lemna de afbildningar och anteckningar m. m., som blifva frukten af hans

forskningar.

Beträffande den i ärendet leinnade utredningen tillåter sig utskottet

att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 319—321.

Under erinran, att enligt den plan för de ifrågavarande forskningsresorna,

som år 1900, då anslag för ändamålet först beviljades, blifvit Riksdagen

delgifven, desamma beräknats skola omfatta fyra år och att följaktligen,

derest dylika anslag varda vid innevarande och nästkommande riksdagar

beviljade, någon ytterligare framställning i enahanda syfte icke lärer vara

att derefter förvänta, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kong! Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för år 1903

anvisa ett belopp af 3,000 kronor såsom understöd till

företagande af forskningar efter svenska minnen i främmande

länder, under vilkor att den person, hvilken erhåller

uppdrag att utföra berörda forskningar, skall vara

skyldig att till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

öfverlemna de afbildningar och anteckningar m. in.,

som blifva frukten af hans forskningar.

96:o) Sedan Riksdagen, med anledning af en utaf Kongl. Maj:t gjord koQ^rnTger;n

framställning, år 1901 beviljat för utförande af konservering sarbeten å a^Bohu”8

Bohus fästningsruin ett anslag af 32,000 kronor och deraf på extra stat fä9tn!nss™inför

år 1902 anvisat 22,000 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen [90.]

att af det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra stat för år 1903

återstoden, 10,000 konor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för utförande af konserveringsarbeten

å Bohus fästningsruin af förut beviljadt anslag

på extra stat för år 1903 anvisa återstoden, 10,000

kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

museets

etnografiska

afdelning.

[91.]

Ang.

museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

[92.]

Ang.

väderlekstjensten

vid

anstalten

m. m.

[93.]

Naturhistoriska riksmuseum.

97:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må till vård, underhåll och förkofran

af naturhistoriska riksmuseets etnografiska afdelning anvisa

på extra stat för år 1903 ett anslag af 2,800

kronor.

98:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på extra stat jemväl för år 1903

anvisa ett belopp af 2,000 kronor till inköp och insamling

af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

derstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter.

Meteorologiska centralanstalten.

99:o) I anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under åberopande af hvad statsrådsprotokollet i ärendet, sid. 322—324,

innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—

1902 egt rum, må på extra stat för år 1903 anvisa

a) till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst

vid meteorologiska centralanstalten 9,050 kronor,

deraf 500 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet åt

nuvarande amanuensen vid anstalten Hugo Emanuel

Hamberg och 3,000 kronor såsom anslag till vetenskapligt

biträde vid väderlekstjensten; samt

b) till upprätthållande af en meteorologisk station i

Gellivare 300 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

135

100:o) Sedan Riksdagen i skrifvelse den 14 maj 1900 anmält, att Ans- .

Riksdagen, med bifall till en af Kong! Maj:t aflåten proposition, för me- sira telegram

teorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska

från Fceröarne och Island beviljat ett anslag af 144,000 kronor, samt r

Riksdagen deraf på extra stat för hvart och ett af åren 1901 och 1902

anvisat ett belopp af 7,200 kronor, har Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen

att af det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra stat för år 1903 ett

belopp af 7,200 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för meteorologiska centralanstaltens

förseende med dagliga meteorologiska telegram från

Fceröarne och Island af förut beviljadt anslag anvisa

på extra stat för år 1903 ett belopp af 7,200 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstnmma och blinda.

101:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ-... Anfning

och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 324, i detta; Bollnäs för

ärende innehåller, får utskottet hemställa, döfstnmma

att Riksdagen må för uppehållande af undervisnin- _

gen vid läroanstalten i Bollnäs för öfver ånga döfstumma LJo-J

på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 16,400

kronor.

102:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Ang.

po , -i ii. -i ... -i-i kandtverks
iar

utskottet hemställa, 8kolan {

att Riksdagen må till handtverksskolan i Kristine- Kristinehamn

hamn för blinda på extra stat för år 1903 bevilja ett fo!_ blimda‘

anslag till enahanda belopp, som för detta ändamål LJo.J

under närmast föregående år anvisats, eller 10,000

kronor.

103:o) På grund af hvad Kongl. Maj:t derom föreslagit, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 anvisa:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlärareelever samt till reseunderstöd

åt blindlärare 1,200 kronor.

Ang.

tryckning af

blindskrifter

m. m.

[97.]

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

104:o) I anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning, hemåt

föreståndareStälier utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901

och 1902 egt rum, må till resestipendier åt föreståndare,

lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor,

blindskolor och idiotanstalter) på de vilkor och

under de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna

skäligt föreskrifva, på extra stat för år 1903 anvisa ett

belopp af 1,000 kronor.

femtsMiovdiska 105:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

mötet för bestridande af kostnaderna för det femte nordiska mötet för abnormsaken

abnormsaken.p| extra stat för år 1903 uppföra ett anslag af 5,000 kronor.

[99.] Den i ärendet lemnade utredningen återfinnes å sid. 325—327 i

statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts berörda

framställning, må såsom bidrag till bestridande äf kostnaderna

för det femte nordiska mötet för abnormsaken

på extra stat för år 1903 uppföra ett anslag af 5,000

kronor.

m. fl. vid

rikets abnormskolor.

[98.]

Undervisningsanstalter för vanföra och lyfta.

Ang. 106:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

undervisnings-Under hänvisning till hvad i detta ärende af departementschefen till statsanslag

för rådsprotokollet, sid. 327 och 328, anförts, hemställer utskottet,

vanföra och

lyfta.

[100.] att Riksdagen må till understöd åt de i Göteborg,

Karlskrona, Helsingborg och Stockholm af föreningarna

för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalter

för vanföra och lyfta samt till bekostande af dessa anstalters

inspektion på extra stat för år 1903 anvisa ett

belopp af 7,500 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

137

Diverse anslag.

107:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och Ang.

under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet.^^^^sjo
män

m. 11. i

sid. 329 och 330, anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901 och

1902 egt rum, må för beredande af religionsvärd åt

svenske sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes

sig uppehållande landsmän på extra stat för år

1903 bevilja ett belopp af 15,000 kronor.

utländska

hamnar.

[101.]

108:o) Sedan 1901 års Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af tre kon- religionsed

traktsadjunkter inom södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Vester-inom He™flbottens

andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken, 18,QQQ kronor, lappsktaiånde

deraf 6,000 kronor att utgå under år 1902, dels ock till resekostnadsersätt-{Sl''samVlDzarning

åt dessa kontraktsadjunkter 3,300 kronor, deraf 1,100 kronor att utgå [102.]

under år 1902, har Kongl. Maj:t, som den 7 juni 1901 förordnat, att, beträffande

användandet af ifrågavarande anslag, hvad genom kongl. brefvet

den 2 september 1898 i sådant afseende föreskrifvits fortfarande skulle

vinna tillämpning, föreslagit Riksdagen att utaf de beviljade beloppen på

extra stat för år 1903 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna 6,000

kronor samt af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,100 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må af förut beviljade anslag på

extra stat för år 1903 anvisa:

a) till anställande af tre kontraktsadjunkter inom

södra lappmarkens kontrakt samt de delar af Vesterbottens

andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken,

6,000 kronor; samt

b) till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

1,100 kronor.

109:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, Ang.

hemställer utskottet, o religionsed

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 be-inom Hernö
.

sands stifts

VUJd- _ o . finsktalande

a) till anställande af tva kontraktsadjunkter inom församlingar.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 18 [103.]

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor, deraf 4,000

kronor att utgå under år 1903;

b) till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

1,500 kronor, deraf 500 kronor att utgå under

år 1903; samt

c) till två stipendier för utbildande vid universitet

af prester, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor,

deraf 1,500 kronor att utgå under år 1903;

med rätt för Kong!. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

e Aps- 110:o) Med anledning af Kongl. Maj:t derom gjorda framställning och

STÄTunder hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till stats[104.

] rådsprotokollet, sid. 331 och 332, anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till resestipendier åt prestmän,

under de vilkor och bestämmelser Kongl. Maj:t kan

finna godt föreskrifva, anvisa på extra stat för år 1903

ett belopp af 5,000 kronor.

11 l:o) Med

ÄDg.

ningar ni rån tick Öl)) Still ler Utskottet,

presterskapets

löneförhållanden

m. m.

anledning

af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

att

Riksdagen må,

[105.]

likhet med hvad för åren

1898 —1902 egt rum, för bestridande af kostnaderna

för vissa utredningar angående presterskapets aflöningsförhållanden

med mera, på extra stat för år 1903 anvisa

ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

viss utredning 112:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande af

rörande eckie-kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen på extra stat

siastika boställen.

[106.]

för år 1903 anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

Ifrågavarande utredning har föranledts af Riksdagens uti skrifvelse

till Kongl. Maj:t den 3 juni 1901 gjorda framställning, det täcktes Kongl.

Maj:t låta verkställa en fullständig utredning angående de ecklesiastika

boställen, som blifvit af kronan till presterskapets eller församlings understöd

anslagna, och de bidrag, som staten utbetalt till församling för anskaffande

af boställe för dess presterskap, äfvensom framställa förslag till

de förändringar i 1894 års slcogsförordning, som genom denna utredning

och i öfrigt kunde anses vara erforderliga; och hafva grunderna till Kong!.

Maj:ts förevarande

protokollet.

förslag vidare utvecklats å sid. 333—335 i statsråds
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

139

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må till bestridande af kostnaderna

för viss utredning rörande ecklesiastika boställen på

extra stat för år 1903 anvisa ett förslagsanslag af 10,000

kronor.

113:o) Kongl. Magt har vidare föreslagit Riksdagen att såsom bidrag Ang.

till fullbordandet af den yttre restaureringen utaf Dalhems kyrka på Got-3^®

land, i enlighet med de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kunde finnahems kyrka på

godt meddela, bevilja ett anslag af 40,000 kronor och deraf på extra stat ®otlandför

år 1903 anvisa ett belopp af 20,000 kronor, med vilkor att Dalhems [107.]

församling uppfylde vissa af densamma å kyrkostämma den 29 juli 1901

i fråga om restaureringen åtagna förpligtelser.

De skäl, som af departementschefen anförts för det nu väckta förslaget,

återfinnas å sid. 335 — 342 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad till stöd för denna framställning blifvit anfördt,

anser utskottet statsanslag böra beviljas till fullbordandet af den yttre

restaureringen af Dalhems kyrka. I fråga om anslagets belopp vill utskottet

erinra derom att, då Dalhems församlings kyrkostämma den 29

juli 1901, under förutsättning att staten beviljade ett anslag af minst

45.000 kronor, förband sig ansvara för hela den öfriga kostnaden, detta

beslut fattats i sammanhang dermed att ett kostnadsförslag för restaureringen

å 50,000 kronor af församlingen godkändes. Sedan emellertid numera

på grund af de utaf öfverintendentsembetet vidtagna och af vitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien godkända förändringar i den uppgjorda

restaureringsplanen, de beräknade kostnaderna nedbringats med

8.000 kronor eller till 42,000 kronor och då samma belopp hvartill församlingen

vid kyrkostämman den 29 juli 1901 måste antagas hafva beräknat

sina af omförmälda, då fattade beslut föranledda utgifter, fortfarande

torde få anses vara att från församligen påräkna, anser utskottet

högre statsanslag än 37,000 kronor icke böra beviljas.

Med afseende härå hemställer utskottet,

att Riksdagen i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning må såsom bidrag till fullbordandet

af den yttre restaureringen utaf Dalhems kyrka på Gotland

i enlighet med de närmare bestämmelser, Kongl.

Maj:t kan finna godt meddela, bevilja ett anslag af

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

37,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 18,500 kronor, under vilkor att Dalhems

församling jemlikt sitt å kyrkostämma den 29 juli

1901 fattade beslut dels ansvarar för hela den öfriga

kostnaden, dels ock samtidigt låter utföra och bekosta

de i kyrkans inre ännu återstående konstarbeten samt

för öfrigt åtager sig bestyret med och ansvaret för restaureringens

solida och värdiga utförande.

Ang.

Svenska

fornskrift
sällskapet.

[108.]

114:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående

år egt rum, må jemväl för år 1903 på extra

stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska fornskriftsällskapet.

Ang.

nordiska

museet.

[109.]

115:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett

af åren 1901 och 1902 egt rum, må på extra stat för

är 1903 anvisa ett belopp af 50,000 kronor, att ställas

till styrelsens för nordiska museet förfogande för att enligt

dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

kultur H6:o) Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

historiska 1903 anvisa till kulturhistoriska museet i Lund ett belopp af 5,000 kronor,

museet i Lund.att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

[110.] förfogande för att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

De skäl, som ligga till grund för ifrågavarande framställning, innefattas

å sid. 342—345 i statsrådsprotokollet.

Med afseende å hvad i statsrådsprotokollet blifvit upplyst såväl angående

beskaffenheten och omfattningen af kulturhistoriska museets samlingar

och den dermed sammanhängande verksamheten som beträffande

museets ekonomiska ställning och då detsammas vidmakthållande och vidare

utveckling synes vara af betydelse ej allenast för södra Sverige utan för

hela vårt land, anser utskottet giltiga skäl föreligga för beviljande af statsanslag

till museets främjande, och har utskottet i fråga om beloppet icke

funnit anledning till någon erinran emot hvad af Kongl. Maj:t föreslagits.

s. 141 Kontrollera mot PDF

i''Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

141

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kong! Majds förevarande

framställning, må till kulturhistoriska museet i

Lund på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af

5,000 kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska

föreningen för södra /Sverige förfogande för att

enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

117:o) 1 anledning af Kong! Majds derom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet,

sid. 346, anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv» jemväl

för år 1903 på extra stat bevilja ett anslag af 3,000

kronor.

118:o) Med anledning af Kong]. Majds framställning och under hänvisning

till hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet, sid. 346, anfördt,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1896

—1902 egt rum, till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften »Acta mathematica», på extra stat för år

1903 anvisa 3,000 kronor.

119:o) Uti en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 1) har herr

J. F. Nyström föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1903 anslå en summa

af 1,200 kronor till fortsatt utgifvande af tidskriften »Sfinx» med vilkor,

att dess utgifvare till universitetsbiblioteket i Upsala öfverlemnade 40

exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets bytesverksamhet

med utlandet.

Till stöd för sin motion har motionären anfört följande:

»Vid den tionde internationella orientalistkongressen i Geneve 1895

uttalades önskvärdheten af, att ett internationelt periodiskt organ skapades

i syfte att främja egyptologiens utveckling på alla områden.

Denna tanke realiserades redan följande år af professor K. Piehl,

som då började utgifva tidskriften »Sfinx, Revue Critique embrassant le

domaine entier de l’égyptologie», hvilken utgått med omkring 4 häften

årligen och af hvilken nu föreligga 5 band (ä 16 tryckark hvartderaj.

Ad}?.

Nordiskt

medicinskt

arkiv.

[in.]

Ang.

tidskriften

xA.cta mathematica.

[112.]

Aug.

tidskriften

Sfinx.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

Hvilket anseende tidskriften vunnit framgår dels deraf, att den i allt större

grad förvärfvat bidrag af utländska författare, så att numera omkring två

tredjedelar af dess innehåll härflyta från sådana, ehuru intet författarehonorar

betalas, dels äfven deraf, att den berömde egyptologen G. Maspero

i ett prospekt till den af honom nyligen uppsatta »Annales du Service

des Antiquités» jemställer »Sfinx» med egyptologiens båda vida äldre

organ, den tyska (sedan 1863 utkommande) »Zeitschrift fur ägyptischc

Sprache und Alterthumskunde» samt den franska (från år 1872 existerande)

»Recueuil de Travaux relatifs ä la philologie et ä l’archéologie

égyptiennes et assyriennes».

Medel för utgifvande af denna tidskrift har prof. Piehl hittills erhållit

genom understöd från enskilda mecenater. Inalles fem sådana hafva

efter hvarandra bekostat tryckningen af de hittills utkomna årgångarna

(inklusive årgången för det löpande året). Men då antalet personer, som

vilja understöda ett arbete, hvilket för dem sjelfva ej kan ega så stort

omedelbart intresse, väl får antagas vara mycket begränsad!, blir det helt

naturligt för utgifvare!! för hvarje år allt svårare att på denna väg anskaffa

erforderliga penningbidrag, hvadan fara är, att tidskriften maste

nedläggas kanske redan vid detta års slut.

Då emellertid detta af flera skäl vore olämpligt, vågar jag hoppas,

att Riksdagen möjligen skulle vilja träda emellan till publikationens fortsatta

utgifvande. Att den är af gagn för sin vetenskap framgår af hvad

ofvan sagts, och om än denna förtjenst kan anses vara af mer internationel

än rent svensk natur, så har dock Riksdagen redan förut ansett

lämpligt att understödja en annan tidskrift, om hvilken detsamma kan

sägas, och detta med rätta, ty det är dock ett svenskt intresse, att ett

och annat dylikt vetenskapligt centralorgan utgår från Sverige och redigeras

af svenska vetenskapsmän. Men hvad »Sfinx» angår, kan äfven

ett annat skäl andragas, som gör det synnerligen önskvärd!, att den fortfarande

får bestå, i den storartade bytesverksamhet, som Upsala universitetsbibliotek

inrättat med universitet och andra lärda institutioner i andra

länder, är det af den största vigt att uti en sådan på främmande språk

skrifven publikation ega eu högt värderad bytesartikel. Utgifvaren af

»Sfinx» har nemligen årligen lemnat 30 ex. af sin tidskrift till bibliotekets

förfogande, och härigenom har detta utan kostnad kunnat förvärfva

bland annat öfver tolf tidskrifter i orientalisk filologi och arkeologi, såsom

framgår af det denna motion bilagda intyget af bibliotekets chef.

Utgifvaren är beredd att, om Riksdagen iemnar honom medel till tidskriftens

fortsatta utgifvande, till universitetsbiblioteket för detta bytesändamål

lemna 40 exemplar. Härigenom blir detta satt i tillfälle att för
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

143

värfva litteratur till ett bokhandelsvärde, som måhända föga understiger

den summa, som är nödvändig för tidskriftens utgifvande. Denna har

visat sig utgöra 1,200 kr. per år. >

Utskottet har sig bekant, att den ifrågavarande tidskriften inom vetenskapliga

kretsar utom och inom vårt land vunnit stort anseende. Med

afseende härå och da möjligheten af dess fortsatta utgifvande lärer vara

beroende deraf, huruvida det nu ifrågasatta statsanslaget kan blifva för

ändamålet beviljadt, samt universitetsbiblioteket i Upsala af densamma

drager afsevärd fördel i sin bytesverksamhet, anser sig utskottet böra

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till herr Nyströms förevarande

motion, må på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 1,200 kronor till understöd för fortsatt

utgifvande af tidskriften »Stinx» med vilkor, att dess

utgifvare till universitetsbiblioteket i Upsala öfverlemnar

40 exemplar af tidskriften för att användas för bibliotekets

bytesverksamhet med utlandet.

120:o) Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd, under Angde

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 11 januari 1902 ''kurser1ffr"

angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläs- arbetsklassen.

ning skur ser för arbetsklassen, å extra stat för år 1903 bevilja ett anslag af [113.]

100,000 kronor.

För år 1885 stälde Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande under

vissa vilkor ett extra anslag af 15,000 kronor, att användas till understöd

åt sådana anstalter eller föreningar, som anordnade föreläsning skur ser för

arbetsklassen. År efter år hafva sedermera anslag för nämnda ändamål af

Kongl. Maj:t äskats och af Riksdagen beviljats. För hvart och ett af åren

1895 och 1896 har anslagsbeloppet bestämts till 25,000 kronor, för år 1897

till 30,000 kronor, för år 1898 till 35,000 kronor, för år 1899 till 45,000

kronor och för år 1900 till 55,000 kronor. För hvart och ett af åren

1901 och 1902 beviljades ett extra anslag af 65,000 kronor att användas

till understöd åt sådana anstalter eller föreningar under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgåfves till hvarje anstalt eller förening,

endast finge afse föreläsningskurser af nämnda slag och icke finge öfverstiga

3,000 kronor, för år räknadt;

att kommuner eller enskilde för anordnande af sådana föreläsningskurser

tillsköte minst lika mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdades af en styrelse, som antoge

föreståndare och lärare;

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Uttalande N:o 9.

alt föreläsningarna ordnades regelbundet, visst antal timmar i veckan

under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser, dock att, hvad

beträffade anstalt, som hade sin verksamhet å landsbygden eller dels i

stad dels å landet, Kongl. Maj:t egde att härutinnan gorå de eftergifter,

som omständigheterna kunde påkalla;

att anstalten förfogade öfver kunniga och dugliga, för denna undervisning

lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningarna

eller undervisningen blefve förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta sig

de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvades nödiga

och lämpliga.

Med erinran härom har departementschefen till statsrådsprotokollet

meddelat, att ansökningar om understöd från berörda för år 1902 anvisade,

anslag å 65,000 kronor inkommit från 178 särskilda anstalter eller föreningar,

deribland 56, hvilka icke förut åtnjutit understöd för ifrågavarande

ändamål. De af alla dessa anstalter och föreningar begärda understödsbelopp

uppginge till sammanlagdt 96,676 kronor 95 öre, hvadan många af

de begärda beloppen icke kunnat i sin helhet eller ens till någon del beviljas.

Enär det sålunda visat sig, att intresset för anordnande af sådana

föreläsningskurser, hvarom här vore fråga, så ökats, att ej heller det till

65,000 kronor förhöjda anslaget varit för det afsedda ändamålet tillräckligt,

och då anledning icke förekomme till antagande, att detta intresse

skulle under den närmaste framtiden minskas, syntes ett ökadt anslag för

år 1903 vara af behofvet påkalladt. Detta anslag ansåge departementschefen

kunna bestämmas till 100,000 kronor. Hvad anginge de vilkor,

som borde stadgas för erhållande af sådant understöd, hvarom här vore

fråga, syntes enahanda bestämmelser lämpligen kunna meddelas, som af

Riksdagen beslutits, då anslag för nämnda ändamål senast beviljades.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall tilll Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må för år 1903 bevilja ett extra

anslag af 100,000 kronor, att på de i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 11 januari 1902 angifna

vilkor användas till understöd åt sådana anstalter eller

föreningar, som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

145

121:o) Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 145) har frän^“nsje af

herr Ernst Carlson, med hvilken sex andra ledamöter af kammaren in-universitetens

stämt, föreslagit, att Riksdagen måtte till främjande af universitetens /ö''rtgtgnaaf““and‘

allmänheten af sedda föreläsning skurser på extra stat för år 1903 anvisa tsreläsningsett

belopp af 10,000 kronor att fördelas och användas enligt de i motionen kurser,

närmare angifna grunder.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande.

»Folkbildningsrörelsen är ett för vår tid kännetecknande drag. Den

tränger alltjemt fram till djupare lager af samhället och ikläder sig efter

behof nya former. Ej nog dermed, att de för barnaåldern afsedda folkskolorna

förbättras, utvidgas och ökas i antal samt att sålunda förutsättningarna

för fortsatt undervisning hos de flesta samhällsmedlemmar äro att

påräkna. Man söker äfven nå ungdomen och de till mognare ålder komna

genom olika bildningsanstalter: folkhögskolor, arbetareinstitut och särskilda

i städerna eller på landsbygden anordnade föreläsningskurser. Härtill

sluta sig sträfvandena att genom folk- och vandringsbibliotek med värdefull

literatur, äfvensom genom spridande af goda och billiga småskrifter,

i vidare kretsar väcka hågen för bildande läsning.

Dylika sträfvanden att utbreda nyttiga kunskaper och dermed följande

förädling af menniskosinnet äro helt visst förtjenta af att stödjas från det

allmännas sida. Riksdagen har ock på senare tider för sådant ändamål

beviljat ganska afsevärda belopp; så ha de senare åren till folkhögskolorna

anslagits 120,000 kronor, till stipendier åt mindre bemedlade elever vid

dessa skolor 25,000 kronor och till föreläsningskurser för arbetsklassen

65,000 kronor, ett anslag, som Kongl. Maj:t för nästa år föreslår skola

höjas till 100,000 kronor.

Härmed är emellertid ingalunda allt väl bestäldt. Af vigt är äfven,

att folkbildningsrörelsen, sedan den hunnit växa sig stark, och fått understöd

från statens sida, med bibehållande af tillbörlig frihet, ledes i sund

rigtning, på det den ej må förytligas och råka in på afvägar. För att

förebygga sådant och ej minst för att förse rörelsen med ett vederhäftigt

lärarematerial och ett ständigt förnyadt värdefullt stoff, bör man söka skaffa

den en fast medelpunkt. Såsom sådan lärer ej kunna påvisas någon lämpligare

än våra förnämsta nationella bidningsanstalter, universiteten.

Från dessa har nemligen på senare åren i förevarande afseende utgått

ett betydelsefullt initiativ. Vid sidan af sin väsentliga uppgift att tjena

forskningen, och meddela högre vetenskaplig undersvisning ha, som bekant,

högskolorna i Upsala och Lund äfven på ett verksamt sätt börjat främja

det folkliga bildningsarbetet. Efter förebilder, hemtade hufvudsakligen från

England (»University Extension») och från Amerika (»Chautauquarörelsen»),

Bill. till Iliksd. iProl. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

men sjelfständigt utvecklade på svensk botten, lyckades professorerna H.

Hjärne, J. Å. Lundell och A. Moreen att ar 1893, i samråd med åtskilliga

andra universitetslärare, sätta i gång de första s. k. sommarkurserna vid

Upsala universitet. Dessa öppnades den 14 augusti nyssnämnda år och

besöktes af sammanlagdt 329 åhörare från alla delar af landet, mest lärare

och lärarinnor, till stor del tillhörande folkskolans lärarekår. Kurserna

pågingo i fjorton dagar och omfattade 17 olika föreläsningsserier om tre

till tio föreläsningar hvardera, bland hvilka åhörarne fritt kunde välja hvad

de önskade inhemta. Till de flesta af föreläsningsserierna utdelades s. k.

grundlinie!'' eller tryckta hufvudpunkter af det förelästa, afsedda att lätta''

åhörarnes uppfattning och öka behållningen af kurserna. Dessutom förevisades

för kursdeltagarne universitetets vetenskapliga institutioner och samlingar.

Flere föreläsare anordnade äfven s. k. aftonsamtal, för att under

personlig beröring med sina åhörare närmare förklara och utveckla det vid

föreläsningarna genomgångna. Kurserna öppnades och afslutacles högtidligen

i universitetets aula, och om söndagarne hölls särskild predikan för

kursdeltagarne. Dessa blefvo under sin vistelse i universitetsstaden på allt

sätt behandlade såsom högskolans alumner och kunde vid affärden taga med

sig ej blott en kortfattad öfverblick af vetenskapens nyaste resultat på

olika områden, utan hade äfven och framför allt fått väckelse till fortsatta

studier i en eller annan rigtning, hvilken specielt intresserade dem.

Följande år, 1894, upptogs tanken på en dylik bildningskurs vid

Lunds universitet. Under ledning af professor S. Ribbing med flera universitetslärare

samt folkskoleläraren N. Lundahl öppnades kursen den 20

augusti och pågick tio dagar. Den räknade 13 föreläsningsserier med

sammanlagdt 200 åhörare och var anordnad på hufvudsakligen samma sätt

som flen i Upsala hållna.

Efter denna början ha vid universiteten i Upsala och Lund alternerande

hvart annat år anordnats sådana sommarkurser. Dessa ha i allmänhet

fortgått omkring 14 dagar och varit besökta af en talrik åhörarekrets.

Sålunda utgjorde antalet af kursdeltagare och föreläsningar:

i Upsala:

Kursdeltagare

Föreläsningar

år 1895...............................

.............. 467

301 (32 serier)

» 1897 ...............................

.............. 330

149 (27 » )

» 1899...............................

.............. 400

156 (29 » )

» 1901...............................

.............. 474

192 (33 » )

i Lund:

år 1896 ...............................

.............. 204

85

» 1898 ................................

.............. 219

90

» 1900................................

.............. 234

89

» 1902 är sommarkurs

afsedd att hållas

i Lund.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

147

För att gifva en föreställning om rikhaltigheten och omvexlingen i

det vetande, som vid dessa kurser meddelas i regeln af universitetslärare

eller någon gång af annan, utaf vederbörande föreläsningsutskott tillkallad

sakkunnig lärare, bifogas programmet öfver de vid senaste sommarkurser

i Upsala, år 1901 hållna föreläsningarna, utgörande 19 humanistiska och

14 naturvetenskapliga serier af föredrag (Bil. l). Kursdeltagarne kunde

följa så många af dessa serier de behagade, men tillråddes i programmet

att begränsa sig till ett urval af serier med sammanhängande ämnen.

Timplan och grundlinier till de olika serierna tillhandahöllos gratis, och

till kursdeltagarnes beqvämlighet anskaffades genom »sommarkursernas byrå»

för billigt pris bostad och spisning. För deltagande i kurserna har erlagts

en afgift af tio kronor, omfattande rätt att bevista alla föreläsningar och

öfningar. Vidare har åt kursdeltagarne utverkats fri återresa från universitetsstaden

på statens jernvägar till hemorten. Dessutom ha åtskilliga

kommuner eller institutioner gifvit sina lärare stipendier för att deltaga

i kurserna.

Anordningen och ledningen af nämnda kurser har vid hvartdera universitetet

utgått från ett »sommarkursernas föreläsningsutskott», valdt af

samtliga professorer och inom sig upptagande representanter för hvarje

fakultet och sektion. Detta utskott af universitetslärare (Bil. 2) har haft

till uppgift dels att anordna ifrågavarande kurser vid universitetet, dels ock

att lemna önskadt biträde vid anordnande af föreläsningar utom lärosätet,

en uppgift, som på senare tider blifvit af allt större betydelse och derför

öfverlemnats åt en särskild byrå.

Hittills af mera tillfällig art och endast genom stor uppoffring af tid

och möda från ledarnes sida möjliggjorda, böra dessa universitetskurser

för framtiden göras konstanta och stödjas af staten.

Ju mera folkbildningsrörelsen växer i omfång och djup, desto klarare

framträder nemligen behofvet af att för densamma ega en centralhärd,

hvarifrån sunda och kraftiga impulser till förnyelse af det meddelade kunskapsstoffet

kunna utgå. Ej nog med att vid dylika årligen återkommande

korta universitetskurser lärare och lärarinnor från olika slag af skolor

kunna infinna sig för att der uppfriska sin studiehåg med en dryck ur

vetandets källa. Vid dessa kurser kunna äfven föredragshållare vid folkhögskolor

och arbetarinstitut hemta nytt stoff till föredrag och sålunda

förmedla spridningen af den vetenskapliga forskningens nyvunna resultat

till vidare kretsar. I den omständigheten, att föryngringsprocessen af det

genom folkbildningsrörelsen förmedlade vetandet till väsentlig del försigginge

vid årliga universitetskurser, ledda af vetenskapsmän, vunne man eu

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

garanti mot rörelsens förytligande och utlöpande i skadliga tendenser.

Just bristen på en dylik garanti och tviflet på att derför tillräckligt gagn

af föreläsningarna skulle följa var, såsom af utskottsutlåtandet och diskussionen

framgick, den väsentliga anledningen till att en för tre år sedan

inom Andra Kammaren väckt motion om ett anslag af 6,000 kronor för

understödjande af sommarkurser på landet (1899, n:o 166) af Riksdagen

afslogs. Hur helt annorlunda saken i nämnda hänseende ställer sig, då

ledningen af kurserna enligt här framstälda förslag skall utgå från universiteten,

det torde ej särskild! behöfva påvisas.

För universiteten skulle sådana föreläsningskurser för allmänheten, om

de finge en regelbunden, af staten understödd karakter, kunna verka helsosamt

genom att ge vetenskapsmännen en direkt anledning att träda i beröring

med lifvet omkring dem. Det vore utan tvifvel lör yngre universitetslärare

en nyttig öfning att, vid sidan af deras vanliga forskningsarbete

och akademiska undervisning, inträda såsom föreläsare vid dessa

kurser, derigenom få tillfälle att utbilda sin förmåga af populär framställning

och tvingas att öfverblicka sitt ämne från allmännare synpunkter;

dervid torde ock en af isoleringen å studerkammaren ofta alstrad ensidighet

på ett verksamt sätt motarbetas. För de i allmänhet oaflönade docenterna

och andra yngre akademiska lärare kan äfven hållandet af dylika

föreläsningskurser, om de ej allt för lågt honoreras, blifva en lämplig biinkomst,

på samma gång de bidroge att fullgöra ett samhällsnyttigt arbete.

I våra dagar kunna dessutom dylika regelbundna föreläsningskurser

vid universiteten, afsedda att sprida vetande till vidare kretsar, sägas vara

af särskilda skäl påkallade. I sammanhang med utsträckningen af de

värnpligtiges öfningstid beslöt nemligen föregående års Riksdag i anledning

af en inom Andra Kammaren väckt motion (1901, n:o 174), att i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga under

ompröfning, huruvida icke anordningar måtte kunna vidtagas, hvarigenom

utan hinder för de värnpligtiges militära utbildning tillfälle måtte beredas

dem att under den tid, tjenstgöringen för denna utbildning påginge, erhålla

undervisning i andra ämnen, af hvilkas inhemtande de för framtiden kunde

draga nytta, samt i sådant afseende meddela de föreskrifter och vidtaga

de åtgärder, som kunde finnas erforderliga. Med anledning af denna skrifvelse

har Kongl. Maj:t från chefen för generalstaben samt från arméfördelningscheferna

infordrat utlåtanden i frågan, och ha dessa militära myndigheter

i allmänhet förklarat, att någon egentlig undervisning — utöfver

en rent elementär sådan i läsa, skrifva och räkna för värnpligtige, som

deri till äfventyrs befunnes sakna vanliga folkskolekunskaper — alls icke

eller endast i mycket ringa omfång vore möjlig att anordna med den

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

149

nu beslutade utbildningstiden. Deremot ha de flesta arméfördelningscheferna

kraftigt uttalat sig för att föredrag måtte anordnas för de värnpligtige

för att främja deras intellektuella utveckling och bereda dem omvexling

och förströelse vid sidan af det trägna arbetet under fanorna. Så

hemställer t. ex. chefen för tredje arméfördelningen, att den allmänna utbildning,

som i Riksdagens skrifvelse afsetts, tills vidare pa det sätt måtte

tillgodoses, att föredrag för manskapet skola hållas under tiden för rekrytutbildningen

och om möjligt minst två gånger i månaden, såsom redan vid

nämnda fördelning skett. Chefen för femte arméfördelningen finner till

och med, att det under rekrytutbildningstiden torde bli möjligt att anslå

omkring fem timmar i veckan till icke militära arbeten.

Huruvida de sålunda från sakkunnigt håll allmänt förordade föredragen

för manskapet i bildande ämnen böra hållas af militärer eller af civila

föreläsare, derom har i vissa af de nämnda utlåtandena ej gjorts något

bestämdt uttalande. Medan eu af arméfördelningscheferna uttryckligen

förklarat, att man icke borde ställa civila lärare mellan befäl och manskap,

synas emellertid de flesta ha tänkt sig, att föredragens hållande åtminstone

företrädesvis skulle uppdragas åt befälet. Dervid har särskilt framhållits

den välgörande verkan, det skulle utöfva på officers- och underofficerskårerna

att få sysselsättning äfven med allmänt humanistiska ämnen

samt att en dylik verksamhet för befälet borde blifva ett rikt fält för

alstrande af sant fosterländsk anda, lyftning i tänkesättet och utjemning

af stånds- och yrkesfördomar. Vare sig militäre eller civile föredragshållare

användas, är emellertid uppenbart, att det för de yngre officerare,

som kunde få sig uppdrag meddela dt att hålla föredrag för manskapet,

skulle innebära en väsentlig lättnad, om de genom att infinna sig vid här

ifrågavarande kortvariga universitetskurser kunde samla stoff till föredrag

i olika ämnen samt inhemta kännedom om derför erforderlig literatur

och åskådningsmateriel, såsom planscher, kartor, skioptikonbilder m. m.

Slutligen bör ock erinras derom, att det i många trakter af vårt land

framstått såsom ett önskemål att på landsbygden kunna få mera tillfälliga

föreläsningskurser anordnade, hvarför ock vid hvardera universitetet nyligen

upprättats en byrå för att förmedla dylika föreläsningar. För dessa har

enligt hittills gällande bestämmelser i en mängd fall intet anslag kunnat

erhållas; men genom den här tilltänkta anordningen skulle för sådant

ändamål till mycket moderat pris kunna tillhandahållas goda föredragshållare.

Universitetens organisationsutskott för föreläsningskurser borde

nemligen få medel sig anvisade för att kunna gå dylika önskningar till

mötes. Ty att populära föredrag, hållna af forskningens män samt, der

så finnes lämpligt, belysta af skioptikonbilder och annan åskådningsmate
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

idel, skola verka väckade på allmänhetens intresse och medföra en nyttig

beröring mellan den högre bildningens representanter och folket i bygderna,

torde näppeligen någon vilja förneka.

Flera skäl synas- alltså tala för att från statens sida något göres för

att hålla vid lif och stödja det folkbildningsarbete, hvartill under det sista

årtiondet vid våra universitet gjorts en så vacker och lofvande början.

De första åren egde det organisationsutskott af universitetslärare, som haft

arbetets ledning och de derför tillgängliga medlens förvaltning om hand,

endast kursafgifter och enskilda bidrag- för ändamålet till sitt förfogande.

De senaste åren har emellertid på ansökan ett mindre anslag, 1,000 kronor

i Upsala och 750 kronor i Lund, af Kong!. Maj:t beviljats och genom

universitetets rektor till bemälda utskott utbetalats för att mot redovisningsskyldighet

inför kongl. kammarrätten användas till tryckande af

grundlinie!’ och anskaffande af undervisningsmateriel för kursen. Klart

är likväl, att under sådana förhållanden ersättningen för de universitetslärare,

som på föredragsserier för dessa kurser offrat tid och krafter, stält

sig i hög grad anspråkslös (varierande mellan minst 5 och högst 17 kronor

per föreläsningstimme). Om man betänker, hvilket betydande arbete,

som måste nedläggas först på att samla material till en populär föreläsningskurs

af verkligt värde och sedan på att i detalj utarbeta densamma,

måste en sådan ersättning, som vida understiger den för honorerande af

offentliga föredrag vanliga, anses rent af minimal. Och äfven om det

lyckats intresserade och energiska universitetsmän att trots ogynsamina

ekonomiska förutsättningar få ett dylikt bildningsföretag i gång, så kan

man dock med skäl betvifla, att det på längden skulle blifva dem möjligt

att utan kraftigare bidrag från det allmännas sida hålla ifrågavarande

kurser uppe. Derför bör med afseende å denna föreläsningsverksamhet,

som redan visat sig samhällsgagnelig och med förbättrade tillgångar bär

god utsigt att för framtiden i än högre grad bli det, staten tråda stödjande

till, så mycket mer som något större anslag här ej torde bli af

nöden.

Under förutsättning, att hittillsvarande organisation för universitetens

för allmänheten afsedda föreläsningskurser bibehölles, torde e$ belopp af

10.000 kronor för år 1903 visa sig för ändamålet tillräckligt. Häraf

skulle 4,000 kronor afses till understödjande af den föreläsningskurs, hvilken

nämnda år, i likhet med hvad förut skett, under eu tid af omkring

två veckor är ämnad att hållas vid Upsala universitet, medan återstående

6.000 kronor äro afsedda att lika fördelas mellan Upsala och Lunds universitet

för bestridande af kostnaderna för de särskilda föreläsningskurser,

som derifrån kunde anordnas åt kommuner eller institutioner i olika delar

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

151

af landet, Indika sådant begära och ej hafva eller på grund af gällande

bestämmelser kunna få del af statsanslaget till understödjande af föreläsningskurser

för arbetsklassen.

Enligt en plan, som af framstående ledare af nämnda universitetskurser

gillats, böra dessa medel i samma ordning som det hittills åtnjutna

ringa statsunderstödet, hvilket, i händelse det nu ifrågasatta beloppet beviljades,

ej vidare behöfde utgå, genom universitetets rektor utbetalas till

och mot redovisningsskyldighet inför kongl. kammarrätten förvaltas af det

af universitetslärarne för sådant ändamål valda organisationsutskottet

(Bil. 2).

Det för understödjande af de populära föreläsningskurserna vid Upsala

universitet år 1903 afsedda beloppet af 4,000 kronor borde jemte de från

kursdeltagarne inflytande afgifterna, Indika fortfarande till främjande af

god ordning och uppskattande af kursernas värde skulle utgå med det

öfliga beloppet af tio kronor i ett för allt, bilda en kassa, ämnad att användas

efter följande grunder. Hvarje föreläsning i en serie om fem föreläsningar

betalas med SO kronor; hvarje föreläsning derutöfver eller vid

mindre antal med 20 kronor. Sålunda skulle utgifterna för exempelvis

tjugu serier om fem föreläsningar (= 3,000 kronor) och dessutom hundra

på olika sätt sammanstälda föreläsningar (— 2,000 kronor) jemte anskaffandet

af undervisningsmateriel och organisationskostnader kunna täckas

enligt följande tablå för kostnaderna för:

Upsala universitets för allmänheten afsedda föreläsning skur ser av 1303:

Inkomster:

Statsbidrag........................... 4,000 kr.

Afgifter af 350 kursdeltagare

................................. 3,500 »

Summa 7,500 kr.

Utgifter:

Årfvoden åt föreläsare enligt

ofvan angifna grun
-

der ....................................

Undervisningsmateriel

5,000 kr.

(kartor, planscher, skiop- tikonbilder, grundlinie!’

in. m.).................................

O

o

r*H

Byråkostnad, tryck annon-

ser etc...............................

1.500 »

Summa 7,500 kr.

De medel, som äro afsedda till understöd af kortare och mera tillfälliga

föreläsningskurser å annan ort, der kommun eller institution hos

det för sådant ändamål tillsatta utskottet vid ettdera universitetet derom

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gör framställning, skulle användas enligt följande grunder. Utskottet

offentliggör en lista på de ämnen och föreläsare, som för ändamålet äro

tillgängliga. Sedan ansökningar om att erhålla föreläsningar öfver något

af de uppgifna ämnena ingått jemte förklaring, att vederbörande kommun

eller institution är villig att betala föreläsaren halfva arfvodet för hvarje

föreläsning, hvilket belopp helt eller delvis må kunna täckas genom billiga

inträdesafgifter, fördelar utskottet det beviljade anslaget, så långt det räcker,

med iakttagande deraf, att de utsända föreläsarne af statsanslaget få kostnaden

för sin resa fram och åter betald samt halfva arfvodet för hvarje

föreläsning. Dessutom måste ett belopp afses för undervisningsmateriel,

byråkostnad och tryck. Sålunda framställer sig följande öfversigtstablå

öfver kostnaderna för:

De från universiteten på begäran af viss kommun eller institution anordnade

föreläsningarna utom universitetsstaden år 1903:

Upsala:

Undervisningsmateriel,

byråkostnad, tryck......... 1,000 kr.

Arfvoden och resekostnad

åt föreläsare..................... 2j)00_ »

Summa 3,000 kr.

Lund:

Undervisningsmateriel,

byråkostnad, tryck......... 1,000 kr.

Arfvoden och resekostnad

åt föreläsare..................... 2,000 »

Summa 3,000 kr.

Meningen vore, att framdeles som hittills ifrågavarande universitetskurser

skulle hållas alternerande hvart annat år i Upsala och Lund. I

anledning of denna arbetsfördelning och då Upsala nästa år är i tur, föreslås

här, förutom (1,000 kronor till föreläsningar utom universitetsstäderna,

endast ett anslag af 4,000 kronor till den universitetskurs, som år 1903

är afsedd att hållas i Upsala.»

Vid motionen äro såsom bilagor fogade dels program för sommarkurserna

i Upsala den 14—28 augusti 1901 och dels uppgifter å sommarkursernas

föreläsningsutskott i Upsala höstterminen 1901, sommarkursernas

organisationskomité i Lund samma termin och centralbyrån för populära

vetenskapliga föreläsningar i Lund äfvenledes höstterminen 1901.

Utskottet håller före, att de så kallade sommarkurser, som sedan år

1893 årligen varit vid någotdera af rikets universitet anordnade, och de

föreläsningsserier, som under ledning från universiteten på skilda orter

inom landet hållits, äro af sådan betydelse för spridandet af nyttiga kunskaper,

att desamma äro förtjenta att från statens sida uppmuntras med

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

153

penninganslag. Derigenom att universitetslärarne åtaga sig ledningen för

ifrågavarande gren af folkbildningsarbetet, synes det kunna påräknas, att

detta arbete kommer att utveckla sig i sund och fosterländsk rigtning.

Emot förslaget att för Upsala universitets föreläsningskurser år 1903

skulle beräknas ett statsbidrag af 4,000 kronor har utskottet icke funnit

anledning till någon erinran.

Mera vanskligt har det synts utskottet att bedöma, huru stort anslag

skulle erfordras för föreläsningar utom universitetsstäderna och hvilka

vilkor lämpligen borde vid statsbidrag från detta anslag fästas för betryggande

deraf, att det afsedda gagnet verkligen må vinnas. I hvilken

mån kommuner eller institutioner kunna väntas hos vederbörande vid

universiteten bildade utskott göra hemställan om föreläsningars anordnande,

låter sig icke på förhand med någon säkerhet beräkna och lärer

dessutom väsentligen vara beroende på de vilkor, som för statsbidrags

erhållande komma att fastställas. Motionärernas förslag att vederbörande

kommun eller institution skulle betala föreläsaren halfva arfvodet för

hvarje föreläsning och för betäckande häraf kunna upptaga billiga inträdesafgifter

men att deremot staten skulle betala halfva föreläsningsarfvodet

och hela resekostnaden anser sig utskottet icke kunna förorda.

Enligt berörda förslag skulle en kommun genom att tillkalla en på långt

afstånd från kommunen boende föreläsare kunna utan nämnvärd egen

kostnad ådraga staten en afsevärd utgift, utan att någon säkerhet vore

vunnen, att föreläsningen medförde häremot svarande gagn. Utskottet

anser derför nödigt, att den kommun, institution eller enskilda person,

som påkallat hållandet af föreläsning, också ikläder sig skyldighet att

bekosta hälften af föreläsarens reseersättning. Endast härigenom lärer

trygghet i någon mån kunna vinnas, att föreläsningar icke begäras i annat

fall, än då verkligt intresse för dem är att påräkna, och att statsanslagets

belopp kan hållas inom skäliga gränser.

Med det sålunda angifna vilkor anser sig utskottet kunna tillstyrka,

att det för nu ifrågavarande ändamål begärda belopp, 3,000 kronor för

hvartdera universitetet, af Riksdagen beviljas, dervid utskottet likväl vill

uttala, att häraf 2,500 kronor böra afses till arfvode och resekostnad åt

föreläsare, hvaremot utgifterna för undervisningsmaterial, byråkostnad och

tryck icke böra beräknas till högre belopp än 500 kronor för hvartdera

universitetet.

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af herr Carlsons förevarande

motion, må till främjande af de för allinänBili.

till. Rilcsd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afcl. 9 Hcift. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

heten afsedda föreläsningskurserna vid universiteten på

extra stat för år 1903 anvisa

a) till de föreläsningskurser, som äro afsedda att

under år 1903 vid Upsala universitet för allmänheten

anordnas, ett belopp af 4,000 kronor; samt

b) såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för

de från universiteten i Upsala och Lund på begäran af

viss kommun, institution eller enskild person utom

universitetsstäderna anordnade'' föreläsningar under samma

år 6,000 kronor, deraf 3,000 kronor till hvardera universitetet,

att utgå under vilkor att den, som föreläsning

begärt, för betäckande af föreläsarens resekostnad och

arfvode tillskjuter minst lika mycket som staten.

Ang. 122:o) Kong!. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för gäldande

förStena<för- af en utaf lektorn Edvard Jäderin i anledning af den under år 1898 förberedande

tågna förberedande gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen åsamkad skuld

expedition0tiäfflottan, på extra stat för år 1903 bevilja ett anslag af 9,495 kronor.

Spetsbergen. Beträffande den af departementschefen lemnade utredningen af detta

[114.] ärende tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 348

—351.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för gäldande af en utaf lektorn

Edvard Jäderin i anledning af den under år 1898 företagna

förberedande gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen

åsamkad skidd till flottan på extra stat för ar

1903 bevilja ett anslag af 9,495 kronor.

Ang. 123:o) Uti en den 21 nästlidne mars aflåten proposition (n:o 75) bär

gradmätnings-j£0Ijgp Maj;t föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för

Spetsbergen! fortsättning och af slutande af gradmätningen ä Spetsbergen samt utgifvande

i tryck af de under de svenska gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen

gjorda vetenskapliga iakttagelser bevilja på extra stat för ar 1903 ett anslag

af 62,000 kronor.

Enligt derom af Riksdagen förut fattadt beslut har denna framställning

blifvit af Riksdagen bifallen; hvilket utskottet skolat här

anteckna.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

155

124:o) Kona;!. Makt har föreslagit Riksdagen att såsom understöd till Ahsdocenten

Axel Hamberg för fullbordande af hans vetenskapliga undersök- undersökning

flitig'' af en del utaf Lille lappmarks fjellområde på extra stat för år 1903a^a^efJ®PP''

anvisa ett belopp af 6,000 kronor. område.

De skal, som af departementschefen anförts för ifrågavarande förslag, [115.]

återfinnas i statsrådsprotokollet, sid. 351—356.

På grund af hvad till stöd för berörda framställning anförts, anser

sig utskottet böra tillstyrka bifall till densamma; dervid utskottet emellertid

vill uttala, att något ytterligare anslag för ändamålet synes utskottet icke

böra ifrågasättas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kong! Maj:ts förevarande

förslag, må såsom understöd till docenten Axel

Hamberg för fullbordande af hans vetenskapliga undersökning

af en del utaf Lule lappmarks fjellområde på

extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

125:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må för underhåll och tillsyn af de i

riket inrättade vattenhöjdmätning sstationerna m. rn. på extra

stat för år 1903 anvisa ett anslag af 2,800 kronor.

Ang.

vattenhöjdmätningsstationer

m. m. •

[116.]

och . Ans
.

, . utgifning och

allvist 6tt> anslag spridning af

nykterhets
-

12 6:0) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgifning

spridning af nykterhetsskrifter på extra stat för år 1903

af 4,000 kronor att mot redovisningsskyldighet ställas till svenska nykter

hetssällskapets förfogande för ändamålet.

Under hänvisning till hvad i detta ärende blifvit af departementschefen

anfördt till statsrådsprotokollet, sid. 356, vill utskottet meddela, att, enligt

hvad utskottet inhemtat, Kongl. Maj:t den 7 februari 1902 på derom af

styrelsen för svenska nykterhetssällskapet gjord framställning faststält nya

stadgar, enligt hvilka sällskapet, som under de senare åren hufvudsakligen

verkat medelst utgifning och spridning af nykterhetsskrifter, skall hafva

till uppgift — jemte bevakande af nykterhetens intressen med hänsyn både

till lagstiftning och rådande sed — att i mån af tillgångar verksamt deltaga

i arbetet för svenska folkets sedliga fostran och i sådant afseende

genom anordnande af föredrag, genom tillhandahållande af god literatur

för bildnings sökande läsekretsar, genom utgifvande och spridande af skrifter

skrifter.

[117.]

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

i folkuppfostrande ämnen samt genom andra företag i samma syfte söka,

företrädesvis å landsbygden, bland ungdomen och i hemmen bereda framgång

åt sällskapets uppgift, äfvensom att för ytterligare främjande häraf

söka ej mindre väcka till verksamhet liktänkande å andra platser än äfven

med redan bestående föreningar för enahanda ändamål anknyta förbindelser

och åvägabringa samarbete, i sammanhang hvarmed för sällskapet faststälts

benämningen »Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,

det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet».

På grund af hvad i detta ärende förekommit, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen för utgifning och spridning

af nykterhetsskrifter på extra stat för år 1903 anvisar

ett anslag af 4,000 kronor att mot redovisningsskyldighet

ställas till förfogande af svenska sällskapet

för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade

svenska nykterhetssällskapet.

kurant 127:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

Sans" Souci" under hänvisning till hvad i detta ärende af departementschefen till stats[118.

] rådsprotokollet, sid. 357 och 358, anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och

# ett af åren 1901 och 1902 egt rum, på extra stat för

år 1903 bevilja ett anslag af 3,000 kronor, att utgå till

understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Upsala på

vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

Stockholms 128:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

alkoholisthem. 1903 bevilja ett anslag af 7,500 kronor, att utgå till understöd åt Stock[119.

] holms alkoholisthem på vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

Beträffande de skäl, som af departementschefen anförts för ifrågavarande

framställning, tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet,

sid. 358 och 359.

Vid behandling af Kongl. Maj:ts till 1901 års Riksdag gjorda framställning

om anslag för berörda ändamål till samma belopp som nu äskats,

yttrade utskottet: »Då Stockholms alkoholisthem utöfvar sin verksamhet i

hufvudsakligen oförändrad omfattning och någon särskild anledning icke

föreligger att nu bevilja statsanslag till högre belopp, än som enligt nästföregående

Riksdagars beslut ansetts skäligen böra till anstalten utgå, bör

enligt utskottets åsigt anslaget för år 1 902 bestämmas till oförändradt belopp,

4,000 kronor.»

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

157

Utskottet finner så mycket mindre anledning att nu frångå sin sålunda

angifna uppfattning, som utskottets i öfverensstämmelse med anförda

uttalande gjorda hemställan blef af Riksdagen bifallen.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för år 1903

bevilja ett anslag af 4,000 kronor att utgå till understöd

åt Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af Kongl.

Maj:t pröfvas lämpliga.

129:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning hem- Ang.

,, , tidskrift för

ställer Utskottet, landsmål

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898 m. m.

— 1902 egt rum, må för år 1903 anvisa ett belopp af [120.]

3,650 kronor, att på de vilkor, som Kongl. Maj:t kan

finna lämpligt bestämma, användas till understöd för

utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften

»Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen

och svenskt folklif».

130:o) Sedan 1899 års Riksdag för åstadkommande af en utförlig ord- Ang

bok öfver Gotlands folkmål beviljat ett anslag af 5,500 kronor och deraf ordbok

uppförts på extra stat för hvart och ett af åren 1900 —1902 ett belopp af°fVf]]k°tä11amls

1,100 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att enahanda belopp måtte [121]

på extra stat för år 1903 anvisas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må för åstadkommande af en utförlig

ordbok öfver Gotlands folkmål af förut beviljadt

anslag på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af

1,100 kronor.

131 :o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till pedagogiska Ang.

biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af

6,500 kronor. Stockholm.

Den i ärendet lemnade utredningen återfinnes å sid. 360—366 i stats- [122.]

rådsprotokollet.

På grund af utredningen i ärendet anser utskottet, att åt pedagogiska

biblioteket i Stockholm, hvilket från och med år 1900 åtnjutit statsanslag

med 2,500 kronor årligen, nu bör af Riksdagen beviljas ej mindre det

belopp af 2,000 kronor, som beräknats under innevarande år åtgå till

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

hyra af bibliotekslokal och till bestridande af kostnaderna för bibliotekets

flyttning från dess nuvarande lokal, än äfven för fyllande af bibliotekets

behof under nästkommande år det förutvarande anslagsbeloppet med tillägg

af 1,500 kronor eller sålunda tillhopa 4,000 kronor; och anser sig utskottet

härvid böra uttala, dels att bibliotekets omfång synes böra strängt begränsas

till sådan literatur, som med afseende å bibliotekets särskilda ändamål

anses böra der förekomma, och dels att, derest utöfver det belopp af

4,000 kronor, som utskottet ansett böra af statsmedel till biblioteket utgå

för bestridande af dess utgifter under år 1903, ytterligare anslag skulle

befinnas vara behöflig!, sådant bör på annat sätt anskaffas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt bifallas, att Riksdagen till pedagogiska biblioteket

i Stockholm på extra stat för år 1903 anvisar

a) till bestridande af bibliotekets utgifter under år

1902 till hyra för lokal och för flyttning af biblioteket

ett belopp af 2,000 kronor; samt

b) såsom bidrag till uppehållande af bibliotekets

verksamhet under år 1903 ett belopp af 4,000 kronor;

eller sammanlagdt 6,000 kronor.

[123.]

utbildning 132:o) Med anledning af Kongl. Majffs derom gjorda framställning,

af lärarinnor hemställer Utskottet,

ekonomi. att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1901

och 1902 egt rum, på extra stat för år 1903 anvisa

ett belopp af 6,300 kronor att, under de vilkor, Kongl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till understöd

åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneum

för flickor i Stockholm samt af Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser för utbildande

af lärarinnor i huslig ekonomi.

A“i?'' 133:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till Sveriges central
ccnVrai-

förening för idrottens främjande måtte på extra stat för år 1903 anvisas

förening;för ett anslag af 10,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser Kongl. Maj:t

främjande. kan finna godt meddela.

[124.] IK skal, som af departementschefon anförts för ifrågavarande förslag,

innefattas å sid. 366—371 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet anser den af i frågava rande förening utöfva de verksamhet

böra fortfarande upprätthållas genom bidrag, som af föreningens ledamöter

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

159

eller eljest på enskild väg åstadkommas, och att statens medverkan härtill

ej bör påfordras, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må

af Riksdagen bifallas.

134:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet öfver finänsärenden den 4 januari

1902 angifna grunder, af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman

och betjente i ecklesiastikdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt till ecklesiastikdepartementet hörande embetsverk och kårer på

extra stat för år 1903 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 450,000

kronor.

Öfver berörda framställning har utskottet redan afgifvit utlåtande;

hvilket utskottet skolat här

anteckna.

Ang.

dyrtidstillägg

[125.]

135:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att statskontoret till ersättande Ang.

anmält dels ett belopp af 700 kronor, som jemlikt föreskrift i kongl. brefelSiskonf°

den 2 november 1900 af statskontoret under förskottstitel utbetalts till rj =>rj 1

disposition af intendenten vid nationalmuseum till fyllande af brist i

nationalmusei anslag för år 1899 till brännmateriel in. m., dels ock ett

belopp af 1,000 kronor, hvilket statskontoret, på grund af föreskrift i

kongl. bref den 21 december 1900 under förskottstitel anordnat till extra

ordinarie arkitekten hos öfverintendentsembetet B. Almqvist för uppgörande

af ritningar och kostnadsförslag till ett ifrågasatt nytt folkskolelärareseminarium

i Strengnäs.

För återgäldande af berörda förskott, 700 kronor och 1,000 kronor,

har Kongl. Maj:t, i enlighet med departementschefens hemställan, af Riksdagen

äskat ett extra anslag för år 1903 af 1,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till ersättning af förenämnda

förskott, på extra stat för år 1903 bevilja ett belopp af

1,700 kronor.

Stockholm den 2 maj 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Reservationer:

vid punkten 4:o) (angående höjning af anslaget till domkapitlens

expeditioner m. m.):

af herrar P. Pehrson, C. Persson, D. Persson och P. Olsson;

af herr S. G. von Frusen:

»I förenämnda ämne yttrade 1895 års statsutskott följande:

»Utskottet medgifver visserligen, att de nuvarande afiöningsförhållandena

för domkapitlens tjensteman äro olämpliga och otidsenliga, men anser

dock, att en reglering af dessa förhållanden, huru önskvärd den än

må vara, icke bör komma till stånd, så länge frågan om domkapitlens

omorganisation ännu står på dagordningen och väntar sin lösning. Först

efter genomförande af en sådan omorganisation, hvilken torde kunna medföra

en väsentlig förändring i stiftsstyrelsernas verksamhetsområde, kan

man för någon längre framtid beräkna dessa styrelsers behof af tjenstebiträde

samt efter göromålens art och omfång afpassa tjenstemännens aflöningsförmåner.

Det måste sålunda förefalla oegentligt att, innan omförmälda

embetsverks organisation blifvit definitivt faststäld, bestämma dithörande

tjensteman antal och reglera deras löner; och då en sådan åtgärd

utan tvifvel kunde komma att verka hindrande för genomförande af

reformer, som inom ifrågavarande förvaltningsgren synas vara i hög grad

af behofvet påkallade, finner sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:t förevarande framställning. Utskottet hemställer alltså, att

hvad Kongl.Maj:ts under anslagsrubriken »domkapitlens expeditioner» föreslagit

icke må af Riksdagen bifallas.»

På de af statsutskottet sålunda angifna skäl har jag ansett utskottet

böra hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas»;

vid punkten 5:o) (angående ålderstillägg för de ordinarie professorerna

m. fl. vid universiteten i tlpsala och Lund):

af herrar P. Pehrson, S. G. von Frusen, C. Persson, O. Larsson, D.

Persson, J. A. Sjö, G. Odqvist och P. Olsson, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

161

»Såsom grund för Kong!. Maj:ts förevarande framställning har hufvudsakligen

åberopats ett af Riksdagen år 1875 gjordt uttalande af innehåll,

att universitetens professorer, bibliotekarier och räntmästare billigtvis borde

vara i fråga om sin aflöning likstälda med ledamöterna i rikets kollegier.

Utskottet, som funnit, att enligt Kong!. Maj:ts förslag de nämnda båda

grupperna af statstjenare icke skulle i alla afseende!! erhålla samma aliöningar,

anser för öfrigt, att i fråga om aflöningarna för universitetens lärare

och tjensteman fordringarna på deras kompetens och på deras tjenstgöring

böra vara hufvudsakligen afgörande, och att de jemförelser, som härjemte

kunna tillmätas någon väsentligare betydelse, böra i främsta rummet hänföra

sig till andra till universiteten hörande löntagare. I sistberörda afseende

förekommer, att den universitetskomité, som nyligen afslutat sina

arbeten, uttalat sig för upphäfvande af skilnaden mellan ordinarie och

extra ordinarie professorer samt äfven i öfrigt hemstält om åtskilliga på

universitetslärarnes tjensteställning väsentligen inverkande förändringar i

universitetens organisation. Vid sådant förhållande anser utskottet tidpunkten»

icke vara lämplig att nu beträffande en del af universitetens lärare

och tjensteman besluta en lönereglering, som möjligen skulle kunna vålla

svårigheter vid den snart förestående pröfningen af komitéförslaget i dess

helhet och som i allt fall lämpligen synes böra företagas sedan frågan om

universitetens organisation blifvit afgjord eller i sammanhang med denna

frågas '' afgörande.

Någon afsevärd olägenhet synes för öfrigt icke kunna vållas af ett

uppskof med afgörandet af löneregleringsfrågan, då de löneförmåner, som

kontant och in natura för närvarande åtnjutas af de ifrågavarande universitetslärarne

och tjenstemännen, icke äro sådana, att deras förbättring kan

anses vara af något mera trängande behof påkallad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 13:o) (angående ålderstillägg för de ordinarie professorerna

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet):

af herrar P. Pehrson, S. G. von Frusen, C. Persson. O. Larsson, 1).

Persson, J. A. Sjö, G. Odqvist och P. Olsson:

»Då vi icke ansett oss kunna tillstyrka Kongl. Maj:ts i punkten 5:o)

af förevarande utlåtande behandlade framställning om beviljande af ålderstillägg

för de ordinarie professorerna in. fl. vid universiteten i Upsala och

Lund, hafva vi, i öfverensstämmelse med vår vid nämnda punkt afgifna

reservation, ansett utskottet böra hemställa,

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 9 Raft.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 19:o) (angående höjning af anslaget till högre skolor för

qvinlig ungdom):

af herrar H. P. P. Tamm och C. J. G. Swartz, hvilka ansett, att

den i litt. e) i mom. I) af utskottets förslag intagna bestämmelse icke

bort inflyta bland grunderna för åtnjutande af understöd från förenämnda

anslag.

vid punkten 80:o) (angående inköp af en folkbok rörande de ätliga

svamparna):

af herr II. P. P. Tamm;

af herr N. Fosser, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hafva följande lydelse:

»Den af 1901 års Riksdag äskade utredning angående ifrågavarande

arbetes användbarhet såsom underlag för undervisning vid rikets folkskolor

och vissa andra läroanstalter angående svamparnas igenkännande och användning

måste, på sätt departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet

framhållit, anses hafva gifvit vid handen, att arbetet, åtminstone

sådant detsamma i omarbetadt och utvidgadt skick numera föreligger,

icke är för berörda ändamål lämpligt. Då vid nämnda riksdag såsom skäl

för det då framstälda förslaget om beviljande af statsanslag för inköp

af 7,000 exemplar af arbetet jemväl framhölls, att härigenom arbetets

utgifvande skulle betryggas, anser sig utskottet böra erinra derom,

att numera blifvit i ärendet upplyst, att arbetet redan blifvit i sin utvidgade

form från trycket utgifvet och att af detsamma ej mindre än 20,000

exemplar försålts. Med afseende härå och då tillräckliga skäl att, oafsedt

hvad sålunda förekommit, bevilja statsanslag för inlösande af visst antal

exemplar af arbetet enligt utskottets mening icke blifvit anförda, hemställer

utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må

af Riksdagen bifallas.»

vid punkten 119:o) (angående tidskriften Sfinx):

af herr O. Larsson, som yrkat,

att herr Nyströms ifrågavarande motion icke måtte af

Riksdagen bifallas.

vid punkten 128:o) (angående Stockholms alkoholisthem):

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

163

af herrar D. Persson och P. Olsson, hvilka ansett, att utskottet bort

hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning måtte

af Riksdagen bifallas.

vid punkten 133:o) (angående anslag till Sveriges centralförening till

idrottens främjande):

af herrar C hr. Lundeberg, l. Wijk, A. G. L. Billing och F. E. Pettersson,

hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande

lydelse:

»Utskottet anser den verksamhet, som af ifrågavarande förening utöfvas,

vara af så gagnande beskaffenhet, att med afseende härå ett anslag

af statsmedel skulle vara väl befogadt. Emellertid visar statsrådsprotokollet,

att föreningens styrelse hos Kongl. Maj:t gjort ansökning om anordnande

af ett penningelotteri för betryggande af föreningens verksamhet

och att denna ansökning ännu den 11 januari 1902 var på Kongl. Maj:ts

pröfning beroende. Då utskottet anser, att penningelotteri icke bör för

nämnda ändamål anlitas, bör enligt utskottets uppfattning det begärda

anslaget beviljas allenast med det vilkor, att det af föreningen ifrågasatta

lotteriet icke kommer till stånd.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen på det sätt bifallas, att till Sveriges centralförening

för idrottens främjande på extra stat för år

1903 anvisas ett anslag af 10,000 kronor, att enligt de

närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kan finna godt meddela

utgå under vilkor, att något penningelotteri för

betryggande af föreningens verksamhet icke kommer

till stånd.»

Herrar friherre J. T. Gripenstedt, I(. G. Bildt och A. Göransson

hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående hufvudtitels

behandling inom utskottet.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Slak utskottets Vilåtande N:o 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1902 års

riksstat anslår

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

S u m in a.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

17,000

81,800

45,500

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

17,000

81,800

45,500

Ö.

78,700

59,850

30,089

78,700

59,850

369,676

—

2,500

—

337,087

5,841

—

—

28,174

55,000

848,224

34,015

55,000

848,224

t 1,244,337

2,500

—

342,928

1,589,765

Ecklesiastik
Departementschefen.

......................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli ......

Riks- och landsarkiven. Nuvarande belopp..................

Tillkommer: anslag till ett landsarkiv i Upsala ......

anslag till ett landsarkiv i Lund.........

höjning i anslaget till landsarkivet i

Kong! biblioteket............................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservations
Kleresistaten.

''Nuvarande anvisning i kontant............

Minsltas med...............................................................

Domkapitlens expeditioner. Nuvarande belopp............

Ökas å anvisningen i kontant med...........................

Minskas med anslaget till »ersättningar», hvilket

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag..................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Tillkommer: till beredande af lika aflöning för ordi
Lund.

...........................................

» underhåll af ett farmakodynamiskt

giska institutionen vid universi»

städning och uppassning vid samma

» aflöning af en preparator för ana»

aflöning åt en assistent i matematik

för ökning af anslaget till materiel för

» höjning af anslaget till materiel för

i Lund .........................................

» höjning af aflöningen för en kapell
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

165

lAtt. A.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

departementet.

Vadstena.

6,100

6,100

300

45,500: —

12,500: —

anslag å tillhopa 26,800 kronor).

30,089:

437:

utgår ur riksstaten

51,306: —

5,841: —

34,015: - 45,465: -

848,224:

Nuvarande belopp.......................................

narie biblioteksamanuenserna i Upsala och

................................................. 2,000: —

laboratorium vid den farmakolo
tetet

i Upsala ........................... 800;

institution ................................. 500

tomiska institutionen i Lund ... 1,000

vid universitetet i Lund ........ 1,500

botaniska institutionen i Lund 1,500

musikkapellet vid universitetet

.................................................. 700: —

mästare derstädes ..................... 500: — 8,500: —-

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor

17,000

81,800

58,000

78,700

59,850

29,652

79,480

55,000

856,724

Transport | l,316,206j—

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor

2,500

2,500

Ersättningar.

Kronor

337,087 —

337,087

Summa.

Kronor

17,000

81,800

58,000

78,700

59,850

369,239

79.480

'' 55,000

856,724!-

— 1,655,793 ■

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

1902 års riksstat anslår:

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (deraf 14,500

Nuvarande belopp....................................................

Tillkommer: till arfvode åt en klinisk laborator......

» aflöning åt en vaktmästare vid kli
Allmänna

läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

Tillkommer: för upprättande af ett femklassigt realt

Stockholm ....................................

» upprättande af ett sådant läroverk

» upprättande af ett sådant läroverk

Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läro
anslag.

.........................................................................

Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst.

Ökas med.................................................................

Högre skolor för qvinlig ungdom. Nuvarande belopp

Ökas med.................................................................

Högre lärarinneseminariet ............................................

Pedagogier och folkskolor .............................................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

Ökas med..................................................................

Stipendier för seminarieelever ....................................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
Undervisningsmateriel

in. in. för folkskolor..............

Understöd åt högre folkskolor....................................

eller ett gemensamt reservationsanslag.................

Bidrag till aflönande af vikarie under öfningslärares

förslagsanslag .........................................................

Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid

skolelärarinnors bildande, förslagsanslag.............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag .........................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

167

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslog.

S n m m a.

Friheter. Ersättningar.

Transport

kronor till tandläkareinstitutet, förslagsanslag, högst).

........................................................... 206,250: -

................................................ 3,000: —

niska laboratoriet ................. 1,050: —• 4,050: —

belopp.............................

läroverk på Kungsholmen i

i Göteborg.,

i Malmö .....

15,750

15,250

15,250

3.284,361:

46,250:

verken under förfall på grund af sjukdom, förslags
Nuvarande

belopp................................... 35,000

............................................................ 25,000

Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö,

200,000

147,500

belopp .................................. 346,325: —

........................................... ___ 1,100: —

inspektörer..............................................

vid folkskolelärareseminarium . sjukdom,

seminarier för småskolelärares och smårikets

nordligare trakter bosatta finnar,

förslagsanslag..........................................

347,425

75.000

95.000

20.000

25,000

562,425

4,000:

20.000:

45,000:

5,250,000:

1,316,206

210,300

3,330,611

5,000

60,000

347,500

43,500

24,406

Transport 5,881,425:

5,337,523

2,500

337,087

760

1,655,793

210,300

3,330,611

5,000

60,000

347,500

43,500

25,166

2,500|—1337,847|

5,677,870 —

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1902 års

riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

S u in m a

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

11,500,179

503,475

2,500

343,688

—

11,846,367

503,475

1

39.650

34,000

46,858

58,500

8,250

14,460

38.650

65,400

51,200

77,450

39.650

34,000

46,858

58,500

8,250

14,460

38.650

65,400

51,200

77,450

—

—

—

—

—

—

25,050

262,450

120,000

78,000

25,050

262,450

120,000

78,000

—

—

—

—

—

12,923,572

—| 2,500

—

343,688

__

13,269,760

_

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag...............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkFör

anordnande al qvinlig slöjd i folkskola, mindre

slagsanslag..............................................................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare

skola, förslagsanslag................................................

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid små
-

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp..................

Tillkommer: för upprättande af en professur i väg
högskolan.

.........................................

höjning i anslaget till Chalmerska läro
Gymnastiska

centralinstitutet..........................................

Fannaceutiska institutet ...............................................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshuset ............

Veterinärundervisningen ................................................

Svenska akademien ........................................................

Vetenskapsakademien ......................................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reservaMusikaliska

akademien (deraf 6,000 kronor reserva
Naturhistoriska

riksmuseum. Nuvarande belopp ...r.....

Tillkommer: aflöning åt en föreståndare för de etnohöjning

i anslaget till honorarier åt

skapliga bearbetningar af samlingarna

Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstummeundervisningen, för
Institutet

för blinda ..................................................

Förskolan för blinda i Vexiö ...................................

Förskolan för blinda å Tomteboda. (Nytt.) ............

Serafimerlasarettet .........................................................

Stora barnhuset i Stockholm..........................................

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

169

Transport

skolan, förslagsanslag..............................

skolorna, förslagsanslag...........................

folkskola eller särskild slöjdskola, for
-

eller lärarinna vid folkskola eller småskolelärareseminarium,

förslagsanslag ...

5,881,425

120,000

50,000

240,000

90,000: —

75,000: —

2,000: —

och vattenbyggnadskonst vid tekniska

anstalten............................

503,475: —

4,000: —

10,800: —

450 kronor reservationsanslag)............

tionsanslag å tillhopa 24,500 kronor)

tionsanslag) ..........................................

grafiska samlingarne .............. 4,500:

yngre naturforskare för veten
.

................................................. 2,000:

reservationsanslag) ...............................

slagsanslag ............................................

77,450: —

6,500:

200,000

50,150

12,300

10,500

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor

5,337,523

6,458,425

518,275

39.650

34,000

46,858

58,500

8,250

14,460

38.650

65,400

51,200

83,950

25,050

272,950

120,000

78,000

Transport 113,251,141 [■

Bih. till Rilesd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor

2,500

Summa.

Kronor

337,847

Kronor

5,677,870

6,458,425

518,275

39.650

34,000

46,858

58,500

8,250

14,460

38.650

65,400

51,200

83,950

25,050

272,950

120,000

78,000

2,500 — 337,847

-113,591,488,

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1902 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

12,923,572

2,750

28,380

150,000

--

2,500

—

343,688

—

13,269,760

2,750

28,380

150,000

—

1,028

26.500

41,360

798

16,035

169,400

170,428

26,500

41,360

798

16,035

15,000

15,000

13,205,423

—

2,500

—

513,088

—

13,721,011

—

Frimurarebarnliusefc ........................................................

Barnhusen i landsorten...................................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afse
Kyrkors

underhåll.........................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Alderstillägg,

förslagsanslag........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsÖJcas

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med

hvarjemte rubriken ändras till »Skrifmaterialier

domkapitlens expeditioner högst 7,150 kronor)».

Extra utgifter, reservationsanslag .................................

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 9.

171

Förslag till blifvande riksstat:

Transport

ende försummade barn (Nytt)

gifvande, reservationsanslag

anslag. Nuvarande belopp .

och expenser, ved in. m.,

..................... 16,035: —

..................... 4; —

förslagsanslag (deraf till

Summa

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

13,251,141

2,750

28,380

150,000

70,000

1,028

26,500

41,360

798

—

2,500

—

337,847

—

13,591,488

2,750

28,380

150,000

70,000

170,428

26,500

41,360

798

169,400

16,039

16,039

15,000

15,000

13.602,996 —

2,500

—

507,247

—

14,112,743

—

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Idtt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

jRiks- och landsarkiven:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i riksarkivet... 1,700: —

■» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia... 3,000: —

» fortsatt utgifvande af Svenska riksdagsakter m. m. ... 1,500: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Upsala...... 1,800: —

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ...... 1,800: —

För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra

biträden vid landsarkivet i Vadstena........................... 1,300: —

Till uppförande af en verkstads- och bostadsbyggnad vid

Tingstäde för Gotlands truppers behof........................ 16,000: —

Nationalmuseum:

För vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar............................................................ 5,100: —

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei
byggnaden

....................................................................... 2,000: —

» biträde vid vård och tillhandahållande af handteck.

nings- och gravyrsamlingen äfvensom för vetenskaplig

bearbetning af samlingarna.................................... 2,000: —

Lifrustkammaren :

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna ....................................

Domkapitlens expeditioner:

För betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor samt för

oförutsedda oundgängliga behof vid deras expeditioner..................

Transport

Kronor

27,100

9,100

6,200

2,500

44,900

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

173

Universiteten:

Kronor ö.

Transport

44,900

För inköp af instrument och preparat m. in. för ett farmakodynamiskt

laboratorium vid den farmakologiska institutionen

vid universitetet i Upsaia...........................

Till arfvode åt en lärare vid universitet i Upsaia i finsk
ugriska

språk..................................................................

» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Upsaia ...................................................

» arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket

i Upsaia ................................................

För uppförande och utrustning af en ny laboratoriebyggnad

för institutionen för allmän och analytisk kemi

vid universitetet i Upsaia .............................................

» utgifvande i tryck af anteckningar efter föreläsningar,

hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet

Till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Lund ......................................................

För uppehållande af undervisning i entomologi m. m. vid

universitetet i Lund ......................................................

Till personligt lönetillägg åt akademikamereraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell ...............................................

» arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ...........................................................................

» uppförande af en nybyggnad för universitetsbiblioteket

i Lund ...........................................................................

Bidrag för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten in. m.

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, högst

3,500: —

2,500: —

6,000: —

3,500: —

44,408: —

4,000: —

6,000: —

3,000: —

750: —

2,500: —

52,000: —

128,000: —

256,158

Karolinska meäiko-lcirurgisica institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets medicinska

poliklinik å serafimerlasarettet ....................................

» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska

poliklinik å serafimerlasarettet.......................................

» arfvode åt eu amanuens vid institutets oftalmiatriska

poliklinik å serafimerlasarettet ....................................

» arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik..............................................................................

» städning och uppassning vid institutets hygieniska

institution........................................................................

Transport

750: —

750: —

750: —

900: —

500: —

3,650: —

301,058

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 8,650: —

Till en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ................................................... 1,800: —

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............ 2,800: —

» anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska

kliniken vid institutet ................................................... 500: —

» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet ........................................................................ 1,500: —

Kronor ö.

301,058

10.250

Allmänna läroverken och pedagogierna:

Till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de allmänna

läroverken och pedagogierna ..................................... 478,800: —

För påbörjande under höstterminen år 1902 af verksamheten

vid de 113m femklassiga allmänna läroverken i

Stockholm, Göteborg och Malmö ................................. 18,000: —

Till arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken ................................................ 100,000: —

Högre skolor för qvinlig ungdom:

Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid

högre skolor för qvinlig ungdom och samskolor..........

Högre lärarinneseminariet:

För uppehållande af undervisningen vid seminariet .........

» tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

seminariet........................................................................

» uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid seminariet

..............................................................................

» undervisning i huslig ekonomi vid seminariet och normalskolan

för flickor......................................................

8,000: —

3,250: —

3,000: —

5,000: —

596,800

6,000

19,250

Folkundervisningen:

För uppehållande dels under vårterminen 1903 af undervisningen

uti de vid folkskolelärareseminariet i Göteborg

och folkskolelärariuneseminariet i Kalmar anordnade

parallelklasser, dels ock under år 1903 af undervisningen

uti en folkskolans högre afdelning vid den

med seminariet i Kalmar förenade öfningsskolan ......

Transport

8,090:

8,090: —

933,358

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

175

Transport 8,090

Till uppförande af eu gymnastikbyggnad vid folkskolelärareseminariet

i Göteborg .......................................... 20,000

» uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskole
lärarinneseminarium

i Landskrona............................. 29,000

För uppehållande af undervisningen vid folkskolelärarinne
seminariet

i Landskrona................................................ 44,000

Till uppförande af erforderliga byggnader för ett folkskolelärareseminarium

i Strengnäs................................. 50,000

För uppehållande af undervisningen vid folkskolelärareseminariet

i Strengnäs................................................... 22,450

Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna

samt arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare

vid dessa seminarier .......................................... 36,300: —

» anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskolelärare

................ 7,000: —

För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga inom

Vilhelmina församlings fjelltrakter och inom Risbecks

kapellförsamling på längre afstånd från skolorna

boende skolpligtiga barn................................................ 5,000: —

» understöd åt mindre bemedlade manliga och qvinliga

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

af statsmedel......................................................... 25,000: —

» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor

vid folkskolelärare- och folskolelärarinnesemi
narierna.

.......................................................................... 2,000: —

» resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor 4,000: —•

» inköp af 2,500 exemplar utaf filosofie doktor M. A.

Lindblads svampbok ...................................................... 10,000: —

De tekniska läroverken:

Till arfvode åt en extra lärare i konstruktion af enkla

maskindelar vid tekniska högskolan.............................. 1,500:

» förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska högskolan 14,500:

» vidtagande af vissa ändringar i en af Göteborgs stad

till Chalmers tekniska läroanstalt öfverlemnad byggnad

m. m............................................................................... 20,884:

» förstärkning af lärarekrafterna vid tekniska skolan i

Stockholm .................................................................... 2,000

» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriel

vid tekniska skolan i Stockholm .................. 750

Transport 39,634

Kronor

933,358

262,840

1,196,198)

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets Utlåtande No 9.

Transport 39,634

För uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Norrköping......................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Malmö ............................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Örebro ............................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Borås.........................................

2,800

12,717

11,763

20,850

33,010

» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande

af kostnaden för inspektion af dessa skolor 60,000

Till inredning och utrustning af tekniska elementarskolan

i Hernösand ..................................................

Gymnastiska centralinstitutet:

För uppehållande under år 1903 af undervisningen i den qvinliga

lärokursen vid institutet med ett ökadt antal elever .....................

Barnmorskeunder visning en och barnbördshusen:

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor in. m.......

Veterinärundervisningen:

Till veterinärinrättningen i Skara............................................................

Vetenskapsakademien:

För inlösen af en internationel katalog öfver naturvetenskaplig

litteratur............................................................ 2,000: —

» upprätthållande af den för upprättande af eu internationel

katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade

regionalbyrå för Sverige................................. 1,600: —

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Understöd till företagande af forskningar efter svenska

minnen i främmande länder.......................................... 3,000: —

För utförande af konserveringsarbeten å Bohus fästnings
ruin.

................................................................................ 10,000: —

Naturhistoriska riksmuseum:

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning........................................................................ 2,800: —

» inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbets
-

Transport 2,800: —

Ivronor

1,196,198

180,774

4,700

2,000

900

3,600

13,000

1,401,172

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

177

Transport 2,800: —

biträden derstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter.................. 2,000: —

Meteorologiska centralanstalten:

Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderiekstjenst 9,050: —

» upprätthållande af eu meteorologisk station i Gellivare 300: —

För anstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram

från Fasröarne och Island.................................... 7,200: —

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

För uppehållande af undervisningen vid läroanstalten i

Bollnäs för öfveråriga döfstumma................................. 16,400:

Till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda............... 10,000:

» tryckning af blindskrifter ............................................. 2,500:

» understöd åt blindlärareelever och reseunderstöd åt

blindlärare ..................................................................... 1,200:

» resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor

vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor

och idiotanstalter) ......................................................... 1,000:

» bidrag till bestridande af kostnaderna för det femte

nordiska mötet för abnormsaken ................................. 5,000:

Undervisningsanstalter för vanföra och lytta:

Till understöd åt undervisningsanstalter för vanföra och lytta in. in.

Diverse anslag:

För beredande af religionsvård åt svenske sjömän in. fl. i

utländska hamnar .........................................................

Till anställande af tre koutraktsadjunkter inom södra lappmarkens

kontrakt samt de delar af Vesterbottens

andra och tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken...

» reseersättning åt dessa koutraktsadjunkter..................

» anställande af två koutraktsadjunkter inom Vesterbottens

fjerde kontrakt ................................................

» resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter......

» två stipendier för utbildande vid universitetet af prester,

förtrogna med finska språket .......................................

» resestipendier åt prestman.............................................

» bestridande af kostnaderna för vissa utredningar rörande

presterskapets aflöningsförhällanden in. in., förslagsanslag

15,000:

6.000:

1,100:

4,000:

500:

1,500:

5.000:

bestridande af kostnaderna för viss utredning röranda

ecklesiastika boställen, förslagsanslag...........................

bidrag till fullbordandet af den yttre restaureringen

utaf Dalhems kyrka på Gotland....................................

10,000:

10,000:

18,500:

Itih. till Rtksd. Frat. 1902. 4 Sami. t Afd.

Transport 71,600:

9 Häft.

Kronor

1,401,172

4,800

16,550

36,100

7,500

1,466,122

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Till Svenska fornskriftsällskapef..........................................

» Nordiska museet ............................................................

» kulturhistoriska museet i Lund ....................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt

medicinskt arkiv ............................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta

mathematica ..................................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx

» understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen...............

» de för allmänheten afsedda föreläsningskurser under

år 1903 vid universitetet i Upsala ..............................

» bidrag till betäckande af kostnaderna för de från

uuiversiteten i Upsala och Lund utom universitetsstäderna

under år 1903 anordnade föreläsningar.........

För gäldande af eu utaf lektorn E. Jäderin i anledning af

1898 års förberedande gradmätningsexpedition till

Spetsbergen åsamkad skuld till flottan........................

Till bestridande af kostnaderna för fortsättning och af
slutande

af gradmätningen å Spetsbergen m. in.......

Understöd till docenten A. Hamberg för fullbordande af

hans vetenskapliga undersökning af en del af Lule

lappmarks fjellområde .......................................................

För underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatteu
liöjdmätningsstationerna

m. m....................................

» utgifning och spridning af nykterhetsskrifter ............

Till understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Upsala ...

» understöd åt Stockholms alkoholisthem........................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nyare

bidrag till kännedom af de svenska landsmålen och

svenskt folklif ...............................................................

För åstadkommande af en utförlig ordbok öfver Gotlands

folkmål ...........................................................................

Till bestridande af pedagogiska bibliotekets utgifter under

år 1902 för hyra och flyttning ....................................

» bidrag till uppehållande af pedagogiska bibliotekets

verksamhet under år 1903............................................

» understöd för anordnande af vissa undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ............

» ersättning för af statskontoret förskottsvis utbetalda

belopp.............................................................................

71,600:

2,000:

50,000:

5,000:

Kronor

1,466,122

3,000: —

3,000: —

1,200: —

100,000: —

4,000: —

6,000: —

9,495: —

62,000: —

6,000: —

2,800: —

4,000: —

3,000: —

4,000: —

3,650: —

1,100: —

2,000: —

4,000: —

6,300: —

1,700: —

Summa

355,845 —

1,821,967 —

Stockholm, Ivar Hreggvströms Boktryckeri A. B,, 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:117 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna, under riksstatens åttonde hufvudtitel. innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten