Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

1903-05-07 · 145 sidor, varav 138 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 138 av 145 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:54, Betänkande, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

1

N:o 54.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1903, kl. 12 midd.

Betänkande, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

I en till innevarande Riksdag afbiten, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, n:o 52, tiar Kungl. Maj:t, under åberopande af ett

propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 30 januari innevarande år, föreslagit Riksdagen att antaga ett

vid propositionen fogadt förslag till förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker.

Bevillningsutskottet får härmed jämlikt 40 § riksdagsordningen

afgifva utlåtande öfver berörda författningsförslag äfvensom öfver följande,

inom Riksdagens Andra Kammare i anledning af propositionen

väckta motioner, som likaledes hänvisats till utskottet, nämligen: n:o

159 af herr P. P. Waldenström jämte 71 andra af kammarens ledamöter,

n:is 166 och 178 af herr D. JFI. Lyckholm, n:o 168 af herr

H. Andersson i (frimbo samt n:o 192 af herr O. F. Trapp, för indika

motioners innehåll utskottet här nedan kommer att närmare redogöra.

Enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll har vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet anfört

följande:

»Bland nya inkomstkällor, som måste anlitas för att tillföra statsverket

ökade inkomster, är äfven beskattning å tillverkningen af maltBih.

till Riksd. Frat. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. (N:o 54) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

drycker. Frågan om införande af skatt på maltdrycker bar också sedan

ganska lång tid tillbaka varit föremål för utredning. Sålunda uppdrog

Kungl. Maj:t den 11 februari 1881 åt den för öfverseende af gällande

brännvinslagstiftning år 1877 tillsatta kommitté att utarbeta förslag till

beskattning af maltdrycker, hvilket förslag af kommittén afgafs den 30

juni förstnämnda år. År 1891 uppdrog Kungl. Maj:t åt en ny kommitté

att, efter granskning af 1881 års kommittéförslag och med hänsyn

till därefter vunnen erfarenhet vid tillämpningen af maltdrycksbeskattningen

i främmande länder, inkomma med förslag i ämnet. Sedan

kommittén den 11 december 1891 afgifvit sitt betänkande samt finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå den 8 oktober 1892 afgifvit

infordradt utlåtande i fråga om lämpligaste sättet för bestämmandet af

en gräns emellan svagdricka, å ena, samt starkare maltdrycker, å andra

sidan, förordnade Kungl. Maj:t, att 1891 års kommitté, förstärkt med

två ledamöter, skulle dels taga under förnyad ompröfning den i kommitténs

förenämnda den 11 december 1891 afgifna betänkande omhandlade

frågan om drickats undantagande från beskattning, dels och

afgifva förslag till sådana ändringar uti och tillägg till de af kommittén

utarbetade författningsförslag, som kunde erfordras för beredande af

skattefrihet för dricka; och afgaf till följd af detta uppdrag kommittén

den 26 november 1892 nytt förslag till beskattning af maltdrycker.

Därjämte har svenska bryggareföreningen, med anledning af ett inom

finansdepartementet med ledning af 1892 års kommittébetänkande utarbetadt

nytt förslag, år 1894 med underdånig skrifvelse öfverlämnat

förslag till förordning om beskattning af maltdrycker med progressiva

skatteklasser.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 4 april 1902 — sedan dåvarande

chefen för finansdepartementet, med erinran att den dittills föreslagna

beskattningen å tillverkningen af maltdrycker vore en råämnesbeskattning,

vidare anfört, att särskildt ur synpunkten af den betydelse,

skatten vid sidan af dess syfte att bereda staten inkomst ansetts kunna

äga för nykterhetens främjande, företräde förmenats böra tillkomma eu

på den färdiga varan lagd skatt, att en sådan ölskatt införts i Danmark

genom en lag af den 1 april 1891, att om denna lags verkningar förvärfvats

en vid afgifvandet af föregående kommittébetänkanden icke

förefintlig erfarenhet samt att skattens tillämpning i Danmark uppgifvits

hafva utfallit på ett tillfredsställande sätt — uppdragit åt särskilda kommitterade

att taga frågan om lämpligaste sättet för anordnande af eu

maltdrycksbeskattning under förnyadt öfvervägande, med iakttagande

däraf att billiga, alkoholsvaga maltdrycker fritoges från beskattningen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 3

samt att afgifva det förslag till författning i ämnet, hvartill utredningen

kunde föranleda.

Denna kommitté afgaf den 15 oktober 1902 underdånigt, betänkande

jämte förslag i ämnet, I kommitténs betänkande finnes intagen

en kortfattad redogörelse för de förut utarbetade förslagen till beskattning

af maltdrycker, hvarför jag nu ansett mig endast behöfva antyda

dem.

I det år 1891 afgifna kommittébetänkandet angående beskattning af

maltdrycker har frågan om själfva förfaringssättet vid tillverkning af

maltdrycker äfvensom de olika system, som blifvit tillämpade vid beskattning

af samma drycker, utförligt af handlats, hvarför jag tillåter mig

att i denna del af ämnet hänvisa till hvad berörda kommittébetänkande

därom innehåller. Af samma komittébetänkande äfvensom af det betänkande,

som afgifvits af 1902 års kommitté, synes tydligen framgå, att

vid valet af beskattningssystem man endast har att hålla sig till dem,

som afse antingen skatt på den fullt färdiga varan eller ock skatt på

det använda maltet. Förstnämnda skatteform, produktskatten, kan åter

anordnas på olika sätt. Sålunda kan man låta skatten utgå antingen

såsom i Amerika med samma belopp för volymsenheten, det är hektolitern,

af den färdiga drycken utan afseende på dennas olika beskaffenhet

eller värde eller också med belopp per hektoliter, stigande med dryckens

alkoholhalt, vare sig proportinellt med nämnda halt eller i än starkare

progression, hvilken form, maltdryckernas alkoholbeskattning, föreslagits i

Norge, men ännu icke någonstädes tillämpats. Vidare kan skatten

anordnas så, att vissa drycker med låg alkoholhalt fritagas från beskattning

och alla öfriga beskattas med samma belopp per hektoliter — denna

skatteform användes i Danmark — och slutligen kan man anordna skatten

på sistnämnda sätt, men med den modifikation, att de drycker, som

underkastas beskattning, delas i grupper med olika skattesatser per

hektoliter. På sistnämnda system är ett vid 1902 års kommitébetänkande

såsom bilaga fogadt utkast till förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker grundadt.

Till en början torde det då få anses uppenbart, att det amerikanska

systemet, enligt hvilket alla maltdrycker beskattas lika utan afseende

å vare sig deras olika värde eller deras olika alkoholhalt, icke

kan komma till användning i Sverige. Beträffande öfriga produktskattesystem,

hvilka utförligt granskats af de kommittéer, som haft att

syssla med frågan om maltdrycksbeskattningen, har det, som afser

maltdryckernas beskattning efter alkoholhalten, vunnit många anhängare

och förespråkare, särskilt inom speciellt nykterhetsvänliga kretsar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Samtliga bemalda, kommittéer hafva emellertid afstyrkt hvarje försök

att tillämpa detta system, och då de skäl härför, som af 1902 års

kommitté åberopats, synas mig- tydligen ådagalägga, huru svårt att icke

säga omöjligt det skulle blifva att praktiskt tillämpa detsamma, anser

jag mig här böra anföra, hvad i detta ämne yttrats i kommitténs betänkande,

i synnerhet som kommitténs samtliga medlemmar i denna punkt

varit ense. Det heter där:

»Kommitterade hafva också enhälligt funnit sig förhindrade att

söka utarbeta något lagförslag, grundad! på en ren alkoholbeskattning

af maltdryckerna, och få kommitterade här meddela några af de skäl,

hvarför kommitterade funnit nämnda beskattningssätt icke kunna förordas.

Den likhet, det föreslagna förfaringssättet vid maltdryckernas

beskattning- skulle äga med nu gällande sätt för spritbeskattningen,

är i grunden blott skenbar. Mellan sprit- och maltdryckstillverkningen

råder nämligen den väsentliga skillnad, att under det den vid bränuerierna

frambragta spriten är en destillationsprodukt, som från det

ögonblick, den afskiljes från mäsken och sålunda blir eu såsom sprit

användbar vara, kan genom själfva redskapen göras för tillverkaren

helt och hållet oåtkomlig, ända tills den blifvit uppmätt och profvad,

måste däremot maltdrycken under hela tillverkningsproceduren vara

fritt tillgänglig för bryggeripersonalen och således jämväl vara utsatt

lör de möjliga åtgärder, genom hvilka dess sammansättning i afseende

å extrakt- och alkoholhalt må kunna undergå ändring. Lätt inses, i

hvilken grad kontrollen härigenom försvåras. Hur stor vikt man än

vill tillägga de fabriksböcker, tillverkaren ålägges föra, måste dock

bestämmandet af det tal, efter hvilket skatten bör beräknas, ske under

kontroll. Skall beskattningen ske direkt efter alkoholhalten, varder detta

bestämmande af två slag. Äfven om extrakthalten ej medtages såsom

beskattningsgrund utan endast alkoholhalten, måste skattebestämningen

grunda sig på tvänne kontrollundersökningar, bestämmandet af myckenheten

och bestämmandet af alkoholhalten, och dessa två kontrollåtgärder

kunna icke ske vid samma period af ölets utveckling. Alkoholbildningen

fortgår nämligen alltjämt samtidigt med att ölet, innan det tappats,

undergår minskning till volymen. Alkoholhalten bör således bestämmas

vid själfva den slutliga aftappningen, men då svårighet möter att rätt

fastställa rymden af lagerfaten, som undergå förändring i sådant afseende,

måste uppmätningen företagas en eller annan månad tidigare vid öfvertörandet

från jäskaren till lagerfaten. Med anledning häraf torde finnas

nödigt att medgifva en större eller mindre rabatt för den volym
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

förminskning, som kan äga rum i lagerkällaren alltefter olika lagringstid.

Kontrollörens befattning blir således mycket omfattande och besvärlig.

Härtill kommer, att de båda instrument, som i stort kunna

användas för alkohollialtens bestämmande, nämligen ebullioskopet och

Tornöes spetrometer, fordra försiktighet och vana, så att en viss teknisk

utbildning måste förutsättas hos kontrollören, hvilken således såväl på

denna grund som i följd af den tid, han behöfde använda inom bryggeriet,

måste aflönas ej för knappt och sannolikt icke skulle kunna

åtnöjas med mindre än 8 till 10 kronor om dagen. När nu därjämte

erfordras en eller två kontrollörer vid hvarje bryggeri och åtskilliga

biträden med lägre aflöning, kommer kostnaden för denna kontroll att

uppgå till ett så afsevärdt belopp, att kommitterade, oaktadt sina sympatier

för den rena alkokolbeskattningen såsom ur skyttesynpunkt fullt

rättvis samt med afseende å nykterhetens främjande synnerligen fördelaktig,

ej vågat framlägga ett på denna princip grund adt förslag, då

syftet med maltdrycksbeskattningen måste vara att äfven genom en

måttlig skatt bereda statskassan en nämnvärd inkomst.»

För den i Danmark tillämpade formen af produktbeskattning

lämnas i 1902 års kommittébetänkande en utförlig redogörelse, hvarjämte

den i Danmark nu gällande Lov om en 01skat in. m. intagits

såsom bilaga till betänkandet. Lagens hufvudpunkter äro följande:

Allt för afsalu tillverkadt Öl, som, när det utlämnas från bryggeriet,

håller 2 \ 4 viktprocent (motsvarande 2 4/b volymprocent) alkohol eller

därutöfver, är skattepliktigt. Tillverkning af öl, som håller mera än

6 viktprocent alkohol, är förbjuden och intet Öl får föras från bryggeriet,

förr än det kan anses vara fullt färdigt för konsumtion. Skattepliktigt

och skattefritt Öl får samtidigt bryggas vid samma bryggeri. Så snart

tillverkningen börjar, skall tillverkaren i en honom af kontrollmyndigheten

tillhandahållen bok, den s. k. »Driftsbogen», göra vissa föreskrifna

anteckningar angående hvarje bryggd, bland annat beträffande antalet

tunnor tillverkadt Öl. I eu annan bok, »Salgsbogen», har tillverkaren

att dagligen införa de kvantiteter Öl, vare sig skattepliktigt eller skattefritt,

som utlämnas från bryggeriet. Båda de nu nämnda böckerna,

skola å tider, som af kontrollmyndigheten bestämmas, insändas till densamma

och i öfrigt när som hälst vara för kontrolltjänstemännen tillgängliga.

Skattens belopp bestämmes efter Salgsbogens uppgifter och

inbetalas för hvarje månad inom den 10 dagen i därpåföljande månad.

Kontrollen, som består i granskning af tillverkarens nyssnämnda och

öfriga handelsböeker, samt undersökning af de tillverkade maltdryckerna

med afseende å deras alkoholhalt, utöfvas af några hos den centrala

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

kontrollmyndigheten anställde tjänstemän dels å nämnda myndighets

ämbetslokal dels ock vid besök på bryggerierna ett fåtal gånger om

året. 1 öfrigt söker lagen afskräcka från underslef genom stränga

straffbestämmelser.

Mot den danska ölskattelagen har anmärkts hufvudsakligen, dels

att den låter alla skattepliktiga maltdrycker drabbas af samma skatt,

dels ock att kontrollen öfver såväl de skattefria dryckernas alkoholhalt

som riktigheten af tillverkarnes uppgifter om tillverkningsbeloppet är

väl svag. Efter sorgfällig ompröfning, huruvida det vore möjligt att

med den danska ölskattelagen till föredöme åstadkomma en för svenska

förhållanden lämpad ölskattelag, hafva 1902 års kommitterade utarbetat

förenämnda utkast till förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker, därvid kommitterade sökt undvika de anmärkningar, till

hvilka den danska ölskattelagen, såsom förut nämnts, gifvit anledning.

Sedan bemälde kommitterade erinrat, att de inom landet befintliga

nykterhetsföreningarna och sällskapen med stor enhällighet uttalat sig

för att såsom alkoholsvag maltdryck borde anses en sådan, hvars alkoholhalt

ej öfverstiger två volymprocent, samt att kommitterade med anledning

häraf vid utkastets utarbetande enat sig om att såsom högsta gräns

för de alkoholsvaga maltdryckerna i detsamma föreslå nyssnämnda procenttal,

anföra kommitterade, att alla maltdrycker, hvilkas alkoholhalt icke

kunde öfverstiga två volymprocent, således skulle, enligt utkastet, räknas

till de alkoholsvaga och blifva skattefria. Sådana alkoholsvaga drycker

vore emellertid af två, med afseende å sitt förhållande till den antagna

alkoholgränsen skilda slag, nämligen dels sådana, som vore bryggda af

en så maltsvag vört, att deras alkoholhalt, huru långt förjäsningen än

fortginge, aldrig kunde öfverstiga två volymprocent, till hvilken grupp

största delen af det i Sverige bryggda svagdrickat vore att hänföra,

dels ock sådana, som vore bryggda af starkare vört och hvilka således,

om för jäsningen finge ostördt fortgå, kunde få högre alkoholhalt. För

att sistnämnda slags drycker skulle blifva skattefria, måste därför vid

deras tillverkning jäsningen på något sätt afbrytas. Den extrakthalt

hos vörten, som vid vanlig förjäsning gåfve högst två volymprocent

alkohol hos drycken, vore fem procent, hvilken således utgjorde gränsen

mellan de båda slagen af skattefria maltdrycker. Då kommitterade ej

närmare angifvit, på hvilka olika sätt en tillverkare kunde afbryta jäsningen

af en extraktrikare maltdryck för att göra den skattefri, hade

detta berott, icke därpå att kommitterade, som visserligen förutsatt, att

bruket af s. k. antiseptiska medel ej skulle tillåtas, kände annan för

närvarande använd metod än s. k. pasteurisering, utan därpå att kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 7

mitterade velat lämna öppet för maltdryckstillverkarne att, om några

hittills okända metoder för jäsningens afbrytande skulle uppfinnas, begagna

sig däraf för ifrågavarande ändamål.

Beträffande den redan omnämnda anmärkningen mot den danska

ölskattelagen, att den låter alla skattepliktiga maltdrycker drabbas af

samma skatt, yttra kommitterade vidare: Detta innebure emellertid icke

i Danmark någon nämnvärd oegentlighet, emedan, med undantag för

den jämförelsevis obetydliga tillverkningen af porter, samtliga skattepliktiga

ölsorter i Danmark vore bryggda af ungefär lika stark vört.

I Sverige skulle det däremot vara synnerligen olämpligt att belägga

alla skattepliktiga maltdrycker med lika hög skatt, emedan i så fall de

billigare och mindre värdefulla drickssorterna, såsom iskällardricka o. d.,

skulle beskattas och följaktligen fördyras med samma belopp som de

dyrare och värdefullare ölsorterna och portern, samt detta förhållande

skulle bidraga till att minska förbrukningen af nämnda drickssorter.

Den lika beskattningen blefve sålunda i och för sig orättvis och skulle

icke främja nykterhetsarbetet. För att undvika dessa olägenheter med

det danska beskattningssystemet hade kommitterade i utkastet sökt indela

de skattepliktiga maltdryckerna i flera klasser, hvilket med iakttagande

af de nu förefintliga faktiska förhållandena ock kunnat ske. Vissa på

kommitténs föranstaltande verkställda analyser af maltdrycker utvisade

nämligen tre tydligen åtskilda grupper skattepliktiga maltdrycker:

1) de underjästa drickssorterna, buteljdrickorna, som inbryggdes på en

stamvört af mellan sju och nio procents extrakthalt, 2) ölsorterna, lager-,

pilsneröl m. fl., som inbryggdes på en stamvört af mellan tolf och fjorton

procents extrakthalt, samt 3) porter och några få sorter s. k. extra Öl, som

inbryggdes på en stamvört med mera än femton procents extrakthalt.

Kommitterade hade därför ansett sig hafva giltiga skäl att sätta gränserna

för de föreslagna tre skatteklasserna vid tio och femton procents extrakthalt

hos vörten.

Det torde böra uppmärksammas, att, såsom af det anförda framgår,

kommitterade vid bestämmandet i utkastet af gränsen mellan alkoholsvaga

och alkoholstarka maltdrycker öfvergifvit den rena alkoholgränsen

och i stället, sedan de först enat sig om den högsta alkohollialt eu

maltdryck finge hafva för att kunna anses såsom alkoholsvag, öfvergått

till en extraktgräns, så bestämd, att de drycker, som inbryggts af en

vört med högst 5 procents extrakthalt, skulle utan vidare anses såsom

alkoholsvaga, men de, som inbryggts af starkare vört, endast såframt

jäsningen, innan alkoholhalten öfverstigit 2 procent, genom så kallad

pasteurisering afl)rulits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Att fullständigt redogöra för kommitterades berörda utkast torde

icke vara behöflig! Såsom förut nämnts finnes det bilagdt kommitterades

betänkande. Däremot anser jag mig här böra erinra om, huru

kommitterade tänkt sig kontrollen öfver bryggerierna enligt utkastet

böra anordnas. De anföra, att med det system för beskattning af

maltdrycker, som läge till grund för utkastets bestämmelser och som

i hög grad hvilade på ett fullt förtroende till bryggarens egna uppgifter,

syntes icke lämpligen vara förenligt, att staten för att kontrollera,

det skatt i behörig ordning utgjordes, anställde kontrollörer för att

fullständigt öfvervaka bryggerirörelsens alla olika delar, så att därvid

underslef icke kunde begås. Ej heller läte det tänka sig att vid

tillämpning af ett sådant system genom kontrollör utöfva ständigtillsyn

öfver att inga maltdrycker i strid mot lagen utlämnades från

bryggeri. En kontroll, anordnad på något af dessa båda sätt, skulle

föranleda, att vid de flesta bryggerier måste anställas två eller flera

kontrollörer, och därigenom medföra så betydande kostnader, att de

inkomster, som staten af skatten kunde påräkna, i anmärkningsvärd

grad förminskades. Behandlingen af de utaf kommitterade omförmälda

förslag att i Norge införa en alkoholbeskattning visade också, att man

där funnit det betinga alltför stora afbränningar att införa en ständig

kontrolltillsyn öfver maltdryckers utlämnande från bryggerierna.

Den kontroll öfver uppfyllandet af lagens föreskrifter, som föreslagits

i utkastet, har därför af kommitterade funnits, i likhet med

hvad som gäller i Danmark, böra grundas dels på tillverkarnes allmänna

bokföringsskyldighet, dels på en tillverkarne ålagd särskild bokföringsskyldighet,

dels på en såvidt möjligt verksam granskning af bokföringens

riktiga verkställande samt slutligen och företrädesvis på en

vid olika, för tillverkaren på förhand icke kända tillfällen företagen

undersökning af såväl under arbete befintlig vörts extrakthalt före jästens

tillsättande, som de färdiga maltdryckernas alkohol- och extrakthalt.

I skattepliktigt bryggeri skulle den tillverkaren åliggande särskilda

bokföringen utföras sålunda, att på tillverkarens ansvar och med användande

af fastställda blanketter, i enlighet med ordningsstadgans

föreskrifter, skulle dels föras bryggerijournal och försäljningsbok, dels

ock vid tillverkningsårets slut upprättas särskild årsredogörelse.

Själfva kontrollpersonalen skulle enligt utkastet utgöras dels af

kontrollörer, som skulle hafva hufvudsakliga tillsynen å lagens efterlefnad

och af flera skäl ansetts böra vara fast anställde tjänstemän

vid kontroll- och justeringsbyrån, dels ock, hvad särskildt de skattefria

bryggerierna anginge, af tillsyningsmän, som skulle hafva att hvar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottes Betänkande N:o 54. 9

och en vid sitt bryggeri medelst areometer undersöka vörtens extrakthalt

samt att taga och till kontroll- och justeringsbyrån insända prof

af därstädes tillverkade, färdiga maltdrycker.

Kontrollörerna skulle under tjänstgöringen vid kontroll- och

justeringsbyrån biträda vid granskningen af de skattepliktiga bryggeriernas

journaler och årsredogörelser samt vid undersökning af insända prof å

maltdrycker. Deras inspektionsresor skulle anordnas så, att, sedan inkomna

årsredogörelser under hösten granskats, kontrollörerna i två angränsande

distrikt i november och december månader tillsammans företoge resor

till alla skattepliktiga bryggerier inom distrikten och därvid ytterligare

granskade det gångna årets böcker och årsredogörelsen med tillhjälp af

bryggeriernas allmänna handelsböcker. Olika brygder och färdiga maltdrycker

skulle undersökas i afseende å extrakt- och alkoholhalt, om

sådant kunde ske på stället; i annat fall skulle prof tagas, som insändes

till kontroll- och ju ster ingsby råns laboratorium. I den mån

tiden medgåfve, skulle äfven skattefria bryggerier besökas, därvid

bryggarnes åtgärder i afseende å bryggjournalens förande granskades.

Äfven i sådana bryggerier skulle maltdryckerna undersökas eller prof

däraf uttagas för insändande till byrån, allt i enlighet med de bestämmelser,

som därom förekomme i utkastet. Till denna resa, därvid

kontrollörerna ansåges böra fara två och två, för vinnande af lättnad

vid böckers kollationering m. in., antogs komma att åtgå en tid

af minst 6 veckor. Under öfriga delen af tillverkningsåret syntes

kontrollörerna böra åläggas att företaga ytterligare tre rundresor hvar

och en inom sitt distrikt. Vid dessa tre senare resor, hvardera tagande

ungefär en månads tid i anspråk, skulle kontrollörerna hvarje gång

besöka alla skattepliktiga bryggerier inom distriktet och därstädes undersöka,

att bryggjournal och försäljningsbok fördes riktigt i öfverensstämmelse

med verkliga förhållandena inom bryggeriet och de allmänna

handelsböckerna. Af de skattefria bryggerierna skulle en del besökas

vid hvarje resa, så att kontrollören komme att besöka hvarje sådant

bryggeri minst två gånger om året. Vid alla bryggerier, som besöktes,

skulle under alla resorna verkställas undersökning af maltdrycker eller

uttagas prof däraf, på sätt förut vore nämndt. Slutligen kunde äfven

på obestämda tider af året behöfva företagas tillfälliga resor, hvilkas

betydelse för kontrollen naturligen blefve synnerligen afsevärd.

Kommitterade hafva emellertid af åtskilliga skäl, hufvudsakligen

grundade på skatteteknisk hänsyn, funnit sig förhindrade att framlägga

det omförmälda utkastet såsom sitt förslag.

Med anledning däraf att det skattesystem, som läge till grund

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

för såväl den danska skattelagen som utkastet, karakteriserades i främsta

rummet däraf, att själfva skatteberäkningen skulle grunda sig på tillverkarens

egna uppgifter, erinra kommitterade därom, att vid fråga

om införandet af själfdeklaration såsom norm för beräkning af inkomstskatt

däremot framställts åtskilliga, såsom det vill synas, ganska välgrundade

betänkligheter därom, att kontrollen öfver riktigbeten af de

skattskyldiges uppgifter för taxeringen aldrig skulle kunna göras fullt

effektiv. Dessa betänkligbeter blefve i flera afseenden mera påfallande,

om fråga uppkomme att införa omförmälda princip såsom grund för

beräkningen af en skatt sådan som den tilltänkta maltdrycksbeskattningen.

En olikhet läge nämligen redan däri, att, medan en inkomstskatt

utginge i några få procent af den inkomst, som skulle uppgifvas

till beskattning, maltdrycksbeskattningen — åtminstone enligt hvad i

utkastet förutsattes — skulle för den skattskyldige tillverkaren medföra

förpliktelse att erlägga en skatt, motsvarande ända till tjugufem procent

af varornas tillverkningsvärde. Då härtill komme, att i ett flertal

bryggerier tillverkningen hade nått en storartad omfattning, vore det

tydligt, att en bedräglig uppgift ifråga om inkomsttaxeringen aldrig

kunde för den enskilde medföra samma utsikt till ekonomisk fördel,

som ett af en maltdrycks tillverkare begånget svek vid uppgifvande af

hans tillverknings storlek för honom. Det funnes dessutom ytterligare

anledningar, hvarför frestelsen för en tillverkare att lämna falska uppgifter

kunde visa sig öfverväldigande. Under tider af häftig och ihärdig

konkurrens inom en industri finge man nämligen icke förvåna sig, om

mer än en, särskildt bland de mindre näringsidkarne, lockades att stärka

eller rent af rädda sin ekonomiska ställning genom oriktiga uppgifter

till beskattningen. Det betänkliga i saken minskades icke däraf, att

hos allmänheten kunde spåras en betydande skillnad i uppfattningen

af det orätta i att bedraga en enskild man och att undanhålla staten

hvad densamma lagligen tillkomme.

Kommitterade erinra vidare, att i äldre tider, då accis bär i landet

utgick på maltdryckstillverkningen, lillverkarnes uppgifter lades

till grund för skatteberäkningen, men att ständigt klagomål om underslef

uppstodo, äfvensom därom att i Finland, där deklarationssystemet under

åren 1865—1882 tillämpades vid maltdrycksbeskattningen, systemet

sistnämnda år måste öfvergifvas, enär allt för stora underslef begingos.

Beträffande de vitsord rörande systemets framgångsrika tillämpning

i Danmark, som vid flera tillfällen åberopats, förklara kommitterade,

att de icke känt sig däraf öfvertygade om systemets tillämplighet i

Sverige, och det särskildt därför, att kommitterade trott sig finna, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

i vårt land en allmän sträfvan gjorde sig gällande att i skattelagstiftningen

bygga icke allenast på de personers moralitet, som skulle drabbas

af en skatt, eller därpå att lagens kontrollföreskrifter skulle bidraga till

upptäckande af brott, utan fastmer därpå, att lagen vore sådan, att den

förebyggde brott. Att så vore förhållandet syntes framgå där af, att hos

oss väl aldrig kunde ifrågasättas, att tull eller brännvinstillverkningseller

hvitbetssockertillverlmingsskatt skulle utgå endast med ledning af

vederbörande köpmäns eller tillverkares handelsböcker samt deras därå

grundade deklarationsuppgifter.

Kommitterade anföra vidare, att af skäl, som redan förut framhållits,

hade det ej varit tanke på att föreslå anställandet vid biyggerierna

af kontrollörer, som skulle ständigt öfvervaka hela tillverkningen och

försäljningen. Det hade nämligen afsetts, att — med undantag däraf

att särskilda tillsyningsmän skulle tillsättas vid alla skattefria bryggerier

och för vissa ändamål — kontrollen vid bryggerierna skulle utöfvas af

kontrollörer, som endast en eller annan gång skulle besöka desamma.

Antalet dylika besök utgjorde i Danmark i regel tre om året, och skulle

besökens antal i Sverige, om kontrollörernas antal, såsom i utkastet

förutsatts, bestämdes till 16, ej kunna blifva synnerligen större. Genom

att, såsom jämväl ifrågasatts, anställa ett större antal kontrollörer kunde

besökens antal visserligen ökas hur mycket som helst, men kommitterades

flertal hade ansett, att en dylik anordning icke skulle i någon väsentlig

mån stärka kontrollens effektivitet. Beträffande särskilt tillsynen därå,

att tillverkarne vid skattepliktiga bryggerierna lämnade riktiga uppgifter

om sin tillverknings storlek, så skulle denna uteslutande grunda sig

på en granskning af tillverkarnes bokföring. Kännedomen om hvilka

svårigheter, som förelåge vid åstadkommande af en revision af en större

affärs böcker, och huru ofta den noggrannaste granskning kunde vilseledas,

hade föranledt kommitterade att antaga, att den i utkastet förutsatta

granskningen af tillverkarnes böcker aldrig kunde blifva fullt

effektiv. Det torde väl vara sant, att faran för falsk bokföring ställde

sig något olika vid olika bryggerier. Å ena sidan stode nämligen de

stora bryggerierna med sin stora personal för bokföring in. in., hvilken

i viss mån kunde utgöra hinder för bedrägeriers utförande i stor skala.

Å den andra sidan funnes däremot en stor del mindre eller medelstora

bryggerier, där tillverkaren ensam eller med något enda biträde skötte

bokföringen. I dessa senare vore förfalskning af böckerna naturligen

lättare att verkställa. Att sådan förfalskning dock kunde ske äfven i

de stora affärerna, vore dock otvifvelaktigt, hvilket ju framgiuge af i

det, enskilda affärslifvet oj sällan förekommande fall.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Efter att hafva anmärkt, att indelningen af de skattepliktiga

dryckerna i tre skatteklasser ytterligare försvårade kontrollörernas arbete

med granskning af böckerna, yttra kommitterade i fråga om kontrollen

därå, att den fastställda alkoholgränsen mellan skattepliktiga drycker

uppehälles, att de ansett äfven densamma vara otillfredsställande. Visserligen

hade kommitterade till skärpande af denna kontroll i utkastet

utöfver hvad danska lagen innehölle, intagit bestämmelsen, att särskilda

invid bryggerierna bosatta tillsyningsmän skulle tillsättas, som hade att

i bryggerierna undersöka vörtens styrka och uttaga prof å färdiga maltdrycker.

_ Vid sådana skattefria bryggerier, som allenast tillverkade svagdricka,

mnebure ju tillsyningsmannens undersökning af vörten en viss

garanti för. att tillverkaren ej bryggde svagdrickat för starkt. Men

bryggdes vid dessa bryggerier utom svagdricka andra skattefria, maltstarkare

drycker, torde hvarken tillsyningsmännen eller kontrollörerna

da de tillfälligtvis besökte bryggerierna, kunna kontrollera, att tillverkaren

underkastade dryckerna sådan särskild behandling, att de ej öfverskrede

alkoholgränsen. Slutligen hade kommitterade funnit uppenbart

att kontrollen öfver alkoholgränsens iakttagande vid de skattepliktiga

bryggenerna saknade hvarje spår till effektivitet, om den skulle utföras

af kringresande kontrollörer. Om än kontrollörerna gjorde huru täta

besök vid bryggerierna som helst och därvid undersökte de skattefria

maltdryckerna, kunde ju tillverkaren alltid, så snart kontrollören lämnat

bryggeriet och innan maltdryckerna därifrån försålts, genom en tillsats

åt skattepliktig maltdryck »förbättra» sin skattefria vara, så att den

öfversteg alkoholgränsen.

Oen i Sverige önskade och i utkastet föreslagna alkoholgränsen

skulle ock mer än hvad fallet kunde vara i Danmark — i och för

sig stärka denna frestelse. Förhållandet vore nämligen det, att enligt

danska ölskattelagen alkoholgränsen satts så högt som vid 274 viktprocent,

motsvarande 24/s volymprocent, under det nykterhetsvännerna

i Sverige höllo på en gräns af 2 volymprocent, motsvarande 16/10 viktprocent.

Då det vore svårare för tillverkaren att tillverka en god vara

ju lägre gränsen sattes, skulle, om utkastet blefve lag, faran för gränsens

öfverstigande blifva större i Sverige än i Danmark.

Härtill komme ytterligare den skillnaden, att, då alkoholgränsens

uppdragande vid tillverkningen tänkts skola läggas till grund för en

dylik gräns äfven vid handeln med maltdrycker, kontrollen öfver alkoholgransens

upprätthållande i Sverige borde hafva det dubbla syftet att

hindra uppenbar skatteförsnillning och att gifva återförsäljare garanti

for hvilken vara som utlämnades från bryggerierna. I Danmark åter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 13

behöfde alkoholgränsen uppehållas blott för förstnämnda ändamål, men

ej för det senare, enär försäljningen där vore fri från inskränkningar.

För att gifva stöd åt kontrollen hade kommitterade i utkastet, på

sätt äfven skett i den danska lagen, upptagit stränga straffbestämmelser

för bedrägeri eller svek i afseende å skattens utgörande. Emellertid

vore kommitterade öfvertygade därom, att det straffhot, som sålunda

förekomme, icke skulle kunna i tillräckligt hög grad afskräcka från

brott, när det icke vore förbundet med kontrollanordningar, som förhindrade

brotten. Att straffbestämmelserna i sjkifva verket skulle visa

sig mindre lätta att tillämpa i Sverige än i Danmark, framginge däraf

att, om kontrollen någon gång skulle bidraga till upptäckande af underslef,

utredningen därom och straffets åläggande i Sverige måste i öfverensstämmelse

med där gällande rättsuppfattning ske vid domstol och

med iakttagande af strängt juridiska former, under det att danska lagen

medgåfve den administrativa myndigheten att i vissa fall ålägga och

utan appell uttaga böter för brott mot lagen.

Till sist anmärka kommitterade, att utkastet genom att såsom

skattefria upptaga sådana maltstarka drycker, hvilka undergått sådan

särskild behandling, att de ej kunde öfverskrida den uppställda alkoholgränsen,

i detta afseende ej öfverensstämde med det kommitterade lämnade

uppdraget att iakttaga, att billiga, alkoholsvaga drycker fritoges från

beskattningen. Då nämligen sådana drycker, om de började tillverkas

i Sverige, med all säkerhet komme att bryggas på en stamvört med

minst lika hög extrakthalt som de här nu brukliga underjästa drickssorterna,

eller omkring nio procent, vore det tydligt, att den för dessa

dryckers framställande erforderliga stora maltåtgången måste göra dem

jämförelsevis dyra. De särskilda åtgärder, såsom pasteurisering eller

dylikt, som behöfde iakttagas vid dylika dryckers tillverkning, komme

ock alltid att ytterligare förhöja priset på samma drycker, hvilket ju

bestyrktes af erfarenheten i Danmark, där minuthandelspriset för en

halfbutelj s. k. kroneöl ställde sig så högt som 9 öre. Anledningen,

hvarför kommitterade i strid mot uppdraget utsträckt skattefriheten till

äfven dylika, långt ifrån billiga drycker, vore att söka däri, att kommitterade

funnit, att mod det system, som läge till grund för danska

lagen, väl läte förena sig att medgifva skattefrihet för alla alkoholsvaga

drycker, utan att orättvisa inträdde gent emot något slag af tillverkare.

Enligt detta system stode det fritt ej blott för tillverkare i skattefria

bryggerier, utan ock för sådana i skattepliktiga bryggerier att idka

skattefri tillverkning af alla slags alkoholsvaga maltdrycker.

Kommitterade öfvergå därefter till en undersökning, huruvida en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 54.

produktbeskattning kunde i afseende å nykterhetens främjande hafva

något företräde framför en råämnesbeskattning, och komma därvid till

det resultatet, att så ej är förhållandet. Det hade nämligen från nykterhetsvännernas

sida uppgifvits, att endast en produktbeskattning skulle

kunna leda till framställandet af en god, alkoholsvag maltdryck, under

det- att en råämnesbeskattning skulle föranleda tillverkare att uppdrifva

förjäsningsgraden för att framställa en hållbar, alkoholstark och följaktligen

berusande maltdryck. Hvad sålunda yttrats gällde visserligen,

om man med produktbeskattning menade en sådan, anordnad såsom en

ren alkokolbeskattning, och det så, att skatten utginge i proportion till

maltdryckernas volym och alkoholhalt eller, ännu hellre, i stigande

proportion efter alkoholhalten. Med en så anordnad skatt vore det

tydligt, att det blefve öfverensstämmande med bryggarnes intresse att

göra maltdryckerna så alkoholsvaga, som tekniskt vore förenligt med

framställandet af en god produkt. Då ifrågavarande påstående emellertid

icke kunde antagas afse endast en ren alkoholbeskattning, utan äfven

en produktbeskattning enligt danska systemet, återstode att undersöka,

om påståendet hölle streck vid fråga om en sådan beskattning. Toge

man därvid till utgångspunkt, att en gräns uppdroges mellan skattefria

och skattepliktiga drycker att tillämpas vid de båda systemen, måste

man visserligen medgifva, att produktbeskattningen i ett afseende kunde

hafva något företräde i fråga om nykterhetens främjande. Detta berodde

därpå, att vid tillämpning af råämnesbeskattningen någon skattefri

tillverkning af alkoholsvaga drycker knappast torde kunna anordnas

vid skattepliktiga bryggerier, utan allenast vid de skattefria bryggerierna.

Äfven om de förra ägde rätt att tillverka dylika drycker, måste de

likväl erlägga skatt för vid sådan tillverkning användt malt. Vid tilllämpning

af en produktbeskattning förelåge däremot möjligheten att

medgifva skattefri tillverkning af de alkoholsvaga maltdryckerna äfven

vid de skattepliktiga bryggerierna. Då härigenom tillgången på dylika

drycker enligt det senare systemet otvifvelaktigt skulle blifva lättare

än enligt det förra, kunde produktbeskattningen möjligen få en viss

betydelse för nykterhetsarbetet.

Vid fråga om de skattepliktiga dryckerna däremot ställde sig

saken annorlunda och det ville synas, som om beträffande dessa drycker

råämnesbeskattningen skulle ur nykterhetssynpunkt äga företräde.

Hvarje tillverkare af maltdrycker måste nämligen finna med sitt ekonomiska

intresse förenligt att vid sin tillverkning använda så litet malt

som möjligt. Ju mindre malt, som kunde användas vid tillverkningen,

dess billligare ställde sig nämligen produktionskostnaden. Då en rå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 15

ämnesskatt direkt fördyrade maltet, måste skatten verka i samma riktning-

som bryggarnes ekonomiska intresse och således leda till användande

af mindre malt vid tillverkningen. Som mindre maltmängd

gåfve mindre stark vört och alkoholhalten i den färdiga drycken vore

beroende af vörtens styrka, syntes en råämnesbeskattning direkt leda

till framställande af alkoholsvagare drycker.

En produktskatt åter, som antingen icke alls, som den danska

lagen, eller blott inom vissa gränser, såsom utkastet, toge hänsyn till

olika skattepliktiga maltdryckers värde, syntes däremot icke leda till

framställandet af extraktsvaga och därför alkoholfattiga drycker. Eu

dylik skatt syntes tvärtom förr uppmuntra till bryggande utaf starkare

drycker, och det därför att, då skatten vore lika eller i det närmaste lika

för olika slags drycker, det visade sig lättare att uttaga den genom

skatten nödvändiggjorda prisförhöjningen af de dyrare varorna, i synnerhet

som konsumenterna i allmänhet torde föredraga de alkoholstarkare

dryckerna.

Ett bevis för riktigheten af dessa påståenden hade man i erfarenheten

från Tyskland och Danmark, i det att de beskattade maltdryckernas

alkoholhalt vore lägre i det förra landet, där råämnesskatt sedan länge

tillämpades, än i det senare, där skatten vore lagd på den färdiga varan.

Kommit terade ville emellertid medgifva, att det funnes en faktor, som

möjligen kunde hafva ett ännu större inflytande på sättet för de skattepliktiga

dryckernas tillverkning än skattesystemet, och detta vore allmänhetens

smak.

Två af kommitténs ledamöter hafva i en afgifven reservation förklarat,

att de icke kunde dela majoritetens åsikt om de två systemen

i afseende å deras betydelse för nykterhetens främjande och att de ej

heller kunde i allo biträda kommitterades uppfattning af det i »Utkastet»

framlagda systemet ur skatteteknisk sjmpuukt. De medgifva dock, att

det icke kunde förnekas, att de af kommitterade framställda farhågorna

för frestelser till underslef medelst falsk bokföring i ett särskilt^; fall

vore berättigade. Vid de stora bryggerierna med sin talrika personal

vore möjligheten därtill för ringa, vid de små bryggerierna vore risken

för stor gentemot vinsten; men för en de! »mindre eller medelstora

bryggerier, där tillverkaren ensam eller med något enda biträde skötte

bokföringen», syntes frestelsen kunna blifva ganska stor, helst å mera

aflägsna orter, där tillverkaren mindre hade att befara ett plötsligt

kontrollbesök. På grund af denna svaghet i systemets kontroll med

afseende å eu viss kategori af bryggare, ansågo bemälde ledamöter sig

icke kunna tillstyrka det i »Utkastet» framlagda förslaget till maltdrycks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

beskattning, för så vidt det nämligen skulle finnas möjligt att med en

i detta hänseende tryggare kontroll vinna samma fördelar med afseende

å nykterhetens främjande, som i »Utkastet» erbjudes.

En tredje kommittéledamot har i en särskild reservation beträffande

det danska skattesystemet ytterligare anfört, att hans på personlig

erfarenhet af besök eller arbete i främmande länders bryggerier grundade

öfvertygelse vore, att hvarje system för beskattning af maltdryckstillverkningen,

som icke i sig innebure en praktisk och effektiv kontroll,

måste leda till talrika och omfattande lagöfverträdelser samt depravation

af de enskilda yrkesidkarne. Hvarken lagöfverträdelserna eller

deras ofvan antydda påföljd hade uteblifvit där, hvarest skattesystemet

icke själft medfört en verklig kontroll. Äfven en mycket talrik kontrollpersonal

hade därförutan stått maktlös.

I likhet med 1902 års kommitterade och af skäl, som af dem

anförts, finner jag, att hvarken det danska skattesystemet oförändradt

eller samma system med de förändringar, som föreslagits i det ax

kommitterade utarbetade utkastet, lämpar sig såsom grundval för beskattning

af maltdrycker i Sverige. Återstår således endast att välja

bland de system, som lägga skatten på det vid maltdryckstillverkningen

använda råämnet, maltet. Af dessa system hafva samtliga

kommittéer, som hittills haft att behandla frågan om maltdrycksbeskattning,

förordat det, som sedan år 1882 varit användt i Finland.

Det utmärkande för detta system är, att skatten utgår i förhållande till

vikten af det för maltdryckstillverkning använda maltet, hvilket omedelbart

före inmäskningen inom bryggeriet uppväges med en själfregistrerande

väg, hvarefter det krossas på en maltkross, så förbunden med

vågen, att intet malt kan krossas utan att först hafva genomgått våginrättningen.

Enligt detta skattesystem drabbar skatten de värderikare

maltdryckerna, till hvilka mera malt åtgår, hårdare än de mindre

värderika. Men då maltdryckens alkoholhalt beror på vörtens extrakthalt

och jäsningens fortgång, samt exirakthalten beror på myckenheten

af det vid tillverkningen använda maltet, träffar således skatten å maltet

i ganska väsentlig mån alkoholhalten. Detta bestyrkes af de analyser

af olika maltdrycker, som finnas sammanförda i kontroll- och justeringsbvråns

underdåniga utlåtande den 8 oktober 1892 och i 1902 års

kommittébetänkande.

Det åligger vidare enligt detta system tillverkarne att föra en

bryggjournal, upptagande bland annat uppgifter om brygdernas antal,

det använda maltets vikt och den erhållna produktens volym. Kontrollen

utöfvas närmast af kontrollörer, hvilka skola afläsa den själf
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

registrerande vågen, granska brygg]ournalen samt tillse, att de för

krossen och vågen anbragta låsen och förseglingarna äro i ordning

samt att i allmänhet gifna föreskrifter iakttagas, däribland i främsta

rummet, att krössaft malt eller ämnen, som kunna användas i stället

för malt, icke införas i bryggeriet.

På dessa grunder hvilar det af kominitterade utarbetade förslaget

till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Innan jag öfvergår till en närmare redogörelse för detta förslag och

för de förändringar, jag funnit böra i detsamma vidtagas, torde det böra

utredas, huruvida alla maltdrycker böra beläggas med skatt eller om

vissa slag af dessa drycker böra därifrån fritagas, och i så fall, huru

långt skattefriheten bör utsträckas.

De två första kommittéerna hafva föreslagit skatt på alla till afsalu

tillverkade maltdrycker och enligt deras förslag skulle endast hembrygden

undantagas från beskattning. Den senare af dessa båda kommittéer

berörde visserligen i sitt den 11 december 1891 afgifna betänkande

frågan om svagdrickas undantagande från beskattning, men fann förslaget

därom böra förfalla. Sedan Kungl. Maj:t påföljande år uppdragit

åt samma kommitté att taga frågan under förnyad ompröfning,

utarbetade kommittén ett nytt förslag till förordning angående beskattning

af maltdrycker, enligt hvilket från tillverkningsskatt skulle befrias

äfven den, hvilken ej till afsalu tillverkade annan maltdryck än svagdricka,

hvarmed skulle förstås sådan maltdryck, hvars stamvört ej hade

högre extrakthalt än fem procent. Sistbemälde kommitterade, hvilka

ansågo sig icke kunna förorda skattefrihet för svagdricka, anförde

åtskilliga olägenheter, som därmed voro förenade. I första rummet framhölls,

att, då skattefrihet endast kunde medgifvas personer, hvilka blott

tillverkade svagdricka, under det att de, hvilka tillverkade såväl svagdricka

som andra starkare maltdrycker, skulle få erlägga skatt äfven

för det malt, som användes till svagdricka, detta innebure en orättvisa

mot de senare. Eu anuan olägenhet vore den ökade lättheten till

skatteförsnillning genom sammanblandning af svagdricka med någon

starkare maltdryck. Det vore ock svårt att få pålitliga tillsyningsman

vid svagdrieksbryggerierna, emedan arfvodet till följd af nödvändigheten

att begränsa kontrollkostnaderna måste sättas ganska lågt. Den med

skattefrihet för svagdricka afsedda fördelen, att handeln med svagdricka

icke skulle behöfva förknippas med andra villkor än handeln med kokt

kaffe eller läskedrycker, syntes endast i ringa om ens någon man kunna

vinnas, enär återförsäljaren, som ej själ! kunde kontrollera varans

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

beskaffenhet, måste lita på bryggarens uppgift, hvithet kunde vara

betänkligt, isynnerhet om han köpte svagdricka från en bryggare, som

använde beskattadt malt.

I de utlåtanden, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgåfvos

öfver det år 1891 utarbetade kommittébetänkandet, hafva bemälda

myndigheter uttalat ganska skiljaktiga meningar angående frågan om

skattefrihet för svagdricka. I åtskilliga af berörda utlåtanden erinrades

därom, att svagdricka vore en nödvändighetsvara för kroppsarbetaren,

hvarför ock Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands, Göteborgs

och Bohus, Gäfleborgs och Västerbottens län ansågo det önskligt, att

svagdricka undantoges från beskattning, under det att Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Malmöhus och Norrbottens län alldeles bestämdt

tillstyrkte skattefrihet för svagdricka. Å andra sidan ansågo Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Södermanlands och Jämtlands

län, att äfven hembrygd borde beskattas. Äfven i länsstyrelsernas

utlåtande öfver det år 1892 afgifna betänkandet uttalades olika meningar

i ämnet. De flesta ansågo det önskvärdt, att svagdricka kunde fritagas

från beskattning, men några afstyrkte sådan åtgärd. Den år 1902

tillsatta kommittén har icke haft anledning uttala sig i frågan, enär i

dess uppdrag ingick att tillse, att billiga, alkoholsvaga maltdrycker

undantoges från den ifrågasatta beskattningen.

Då jag nu finner mig böra föreslå, att vid införandet af beskattning

af maltdrycker svagdricka därifrån undantages, gör jag det hufvudsakligen

af följande skäl. Såsom åtskilliga af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

yttrat, är svagdricka en nödvändighetsvara för en stor de!

af den mindre bemedlade befolkningen; svagdricka användes i många

delar af landet af en mängd hushåll i stället för mjölk samt af kroppsarbetare,

såväl jordbruks- som fabriksarbetare, under arbetet såsom

törstsläckande dryck, hvartill svagdricka i många fall lämpar sig bättre

än vatten. En dylik vara, som därtill har ett synnerligen lågt penningevärde,

kan icke, äfven om den är föremål för stor konsumtion, blifva

ett lämpligt beska ttningsobjekt. Därtill kommer, att just svagdrickats

egenskap att vara eu nödvändighetsvara för en stor allmänhet gör det

önskligt att fritaga detsamma från de inskränkningar i afseende på

försäljningen, hvilka öfriga starkare maltdrycker kunna behöfva underkastas.

En sådan åtskillnad mellan svagdricka och andra maltdrycker

torde icke kunna vid försäljningen genomföras med mindre, än att

det uppstår eu del bryggerier, som ej tillverka andra maltdrycker än

svagdricka.

1 fråga om hvad med svagdricka skall förstås föreligga flera

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 19

förslag, alla öfverensstämmande med hvarandra däri, att de utgå från

den ursprungliga vörtens extraktstyrka. I 1892 ars kommittebetänkande

föreslås 5 procent extraktstyrka; i en reservation vid samma betänkande

7 procent; i det inom finansdepartementet sedermera utarbetade förslaget

6 procent och nu slutligen i 1902 års kommittébetänkande åter

5 procent. Jag har redan anfört, huru 1902 års kommitterade kommit

till denna siffra för att tillmötesgå nykterbetsvännernas önskan, att

såsom alkoholsvaga maltdrycker endast de skulle anses, Indika icke

innhålla nera än två volymprocent alkohol. Emellertid har nu ett

antal nykterhetsvänner ur olika nykterhetsläger i en till Kungl. Maj:t

ingifven underdånig skrift framhållit, att sistnämnde kommitterade såsom

skäl för sitt förslag endast haft att anföra vissa nykterhetssällskaps

uppfattning i frågan. Det vore emellertid oomtvistligt, att gränsen

måste läggas så, att det blefve möjligt att tillverka ett godt dricka,

utan att tillverkaren riskerade att mot sin vilja blifva lagbrytare och

utsätta sig för svåra böter, kanske fängelsestraff. I Danmark hade

antagits 2 V4 viktprocent och i Norge både föreslagits 2 V2 volymprocent.

Ur sanitär synpunkt vore det naturligtvis förmånligt att få så litet

sprit som möjligt i en måltids- och läskedryck. Men saken hade äfven

en annan sida^ drycken måste blifva smaklig och tilltalande, och detta

vunnes genom jäsningen. Maltstark vört hade jäst tillräckligt, da inemot

2 volymprocent alkohol bildats. Det vore nödvändigt att få äfven

de goda extraktrika drickorna skattefria. De vore goda och sunda och

kunde knappast missbrukas till framkallande af rus eller andra alkoholens

giftverkningar. Petitionärernas tvekan hade således gällt, huruvida

det vore möjligt att enligt reservanternas i 1902 års kommitté

förslag erhålla det''göda drickat skattefritt, därest den straffbara gränsen

sattes så lågt som 2 volymprocent. Svårigheterna vid denna låga

.alkoholgräns antyddes redan i kommitténs betänkande.

För att utreda denna fråga hafva petitionärerna vändt sig till

några personer såväl inom som utom landet och från dem erhållit

yttranden i ämnet, hvilka yttranden återgifvas i den underdåniga skriften.

Alla de tillfrågade hafva förklarat, att gränsen bör sättas vid 2 V2

volymprocent alkohol eller högre, om det skall blifva möjligt att

brygga en god maltdryck. Petitionärerna anse, att det således vore

fara värdt, att, därest den, såsom de uttrycka sig, straffbara gränsen

mellan Öl och svagdricka fastställdes till 2 volymprocent alkohol, fabrikanterna

skulle se sig ur stånd att våga tillverka ett verkligt godt

skattefritt svagdricka, och hemställa därför, bland annat, att ifrågavarande

gräns måtte sättas vid 2 V4 volymprocent alkohol.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Enär det således synes, som om nykterhetsVännerna ej längre

fasthölle vid 2 volymprocent alkohol såsom gräns för de alkoholsvaga

maltdryckerna och då 1902 års kommitterade framställt sitt förslag om

5 procent såsom den högsta medgifna extrakthalten hos det skattefria

svagdrickats stamvört uteslutande af hänsyn till nykterhet svännernas

önskningar, tinnes icke något skäl att nu vidhålla kommitterades nämnda

förslag, utan synes det lämpligare att fastställa stamvörtens högsta

extrakthalt till 6 procent.

Rörande denna fråga torde det tillåtas mig anföra följande: Enligt

de analyser af öfverjäst svagdricka från skilda delar åt'' landet, som

anföras i kontroll- och justeringsbyråns flera gånger omförmälda utlåtande

af år 1892, bryggdes vid sagda tid svagdricka af vört, hvars

extrakthalt höll sig omkring 5 procent — medeltalet af de 52 analyserna

är 4,9 0 procent. Sedermera, och i den män användningen af sackarin

blifvit allmännare, har extrakthalten nedgått, så att, då den år 1895

ännu utgjorde 4,81 procent såsom medeltal af 53 analyser, steg den

år 1901 ej till högre än 3,80 procent såsom medeltal af 94 analyser.

Samtidigt har en förändring i utjäsningsgraden ägt rum, i det att denna

år 1892 var 43 procent, år 1895 46 procent och år 1901 51 procent.

Om, såsom 1902 års kommitterade föreslagit, användning af sackarin

vid svagdricksbrygd förbjudes, kommer svagdrickat sannoligt åter att

bryggas af vört med omkring 5 procents extrakthalt, och då medför

bestämmelsen om 6 procents extrakthalt såsom gräns för de skattefria

dryckerna den fördelen, att bryggarne utan risk att öfverskrida denna

gräns kunna brygga drickat såsom de förr varit vana, d. v. s. af vört

med omkring 5 procents extrakthalt. Om utjäsningen fortfarande

kommer att hållas vid samma höjd som under senaste tiden, eller omkring

50 procent, erhålles af 6 procents vört ett dricka med omkring

1,9 volymprocent alkohol, och om utjäsningen till och med drefves till

60 procent, skulle drickats alkoholhalt ej stiga till mera än 2,2 5 volymprocent.

Inbrygges drickat af 5-procentig vört, blifva alkoholhalterna

respektive 1,6 och 1,9 volymprocent. Däremot kan man icke med fasthållande

af alkoholgränsen 2 V4 volymprocent sätta gränsen högre än

till 6 procents extrakthalt. Det är nämligen att märka, att det svagdricka,

hvarom nu är fråga, alltid säljes på öppna kärl eller ankare,

men aldrig tappadt på buteljer, och att det således icke kan underkastas

pastörisering. Inbrygges ett dylikt dricka på en vört af 7 å 8

procent utan att p aste uriseras, stiger alkoholhalten i de flesta fall öfver

2 V4 procent.

I enlighet med hvad nu anförts, anser jag, att med s vagdricka

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

bör i förordningen förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än

2 1/4 volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkéns

extrakthalt icke öfverstiger 6 procent.

Det har emellertid äfven uttalats önskningar, att skattefriheten

skulle utsträckas till alla maltdrycker, hvilkas alkoholhalt icke öfverstege

den fastställda gränsen, således äfven till sådana, som vore inbryggda

af starkare vört, dock under villkor, att dessa drycker undergått

sådan behandling, att deras alkoholhalt ej kunde stiga öfver sagda

alkoholgräns, eller med andra ord att de blifvit pasteuriserade, innan

alkoholhalten stigit öfver nämnda gräns.

Yrkande härom har också framställts af två ledamöter i 1902 års

kommitté, hvilka i en afgifven reservation, med åberopande af hvad

Svenska nykterhetssällskapet i en af bemälda sällskap till Eders Kungl.

Maj:t ingifven, den 21 juni 1901 dagtecknad skrift yttrat om nödvändigheten

att i sammanhang med införandet af beskattning å de spritstarkare

maltdryckerna göra allt hvad som kunde göras lör att förbättra

beskaffenheten af de alkoholsvaga maltdrycker, som fortfarande skulle

förblifva skattefria, framhållit, att detta vore eu hufvudsak i hela den

närvarande tidens nykterhetssträfvande i vårt land med afseende å

maltdryckerna; en beskattningsform, som underlättade tillverkningen af

en verkligt god, icke-berusande maltdryck, skulle utan tvifvel »vid

sidan af dess syfte att bereda staten inkomst äga en synnerligen stor

betydelse för nykterhetens ‘främjande». Reservanterna anförde vidare,

att den af dem åsyftade maltstarka men alkoholsvaga dryck, som de

benämna ömsevis kronöl och svagdricka, behöfde vara skattefri, i första

hand för att allmänheten därigenom måtte vinna den nödiga garantien,

att en under dylikt namn utbjuden dryck verkligen icke öfverskrede

alkoholgränsen; så länge kronölet likställdes med lagerdricka in. fl. och

således finge framställas endast vid skattepliktigt bryggeri, förefunnfes

ingen annan garanti än bryggarens uppgift.

Äfven de förutnämnda petitionärerna hafva i den af dem afgifna

petitionen hemställt om skattefrihet för maltstarkare drycker, med hvilka

sådana åtgärder vidtagits, att deras alkoholhalt icke under några förhållanden

kunde komma att öfverskrida den fastställda alkoholgränsen.

Denna petition bär gifvit ett antal läkare anledning att i ingifven skrift

såsom sin åsikt uttala, att ett godt, extraktrikt dricka med låg alkoholhalt

skulle vara af särskildt stor och allmän hygienisk betydelse och

att det därför syntes dem vara af vikt, att vid påläggande af maltskatt

allt dricka af låg alkoholhalt, äfven det mer extraktion, fritoges

från beskattning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande N;o 54.

Med anledning af berörda petition har Svenska bryggareföreningens

verkställande utskott inkommit med en skrift, hvarefter några af

petitionärerna, på uppdrag, ingifvit en promemoria i ämnet.

Bryggareföreningen framhåller, att det danska kroneölet, hvilket

lörordats af två reservanter i 1902 års kommitté och af petitionärerna

tydligen åsyftades med deras tal om ett verkligt godt dricka, icke hade

någon betydelse i nykterhetshänseende, såsom ock framginge af ett

yttrande, som afgifvits af en utaf kroneölets ifrigaste förkämpar här i

landet, professorn E. Almquist, och som ginge därpå ut, att i Danmark

man å visst håll tänkt sig, att kroneölet skulle uttränga ölet,

men att detta visat sig vara en illusion och att spritbegäret, den olika

smaken och många andra orsaker verkat i en annan riktning. Kroneölet

vore ej heller att förlikna vid vårt svagdricka. En representant

för arbetarne hade vid en offentlig diskussion framhållit, att det vore

fullkomligt meningslöst att medgifva skattefrihet åt annat än det egentliga

svagdricka^ kroneölet vore i högre grad än lagerölet en lyxdryck,

hvarför också skatt borde för detsamma betalas. Blefve ett dylikt

extraktrikt kroneöl en öfverallt tillgänglig folkdryck, skulle detta med

nödvändighet medföra en stegrad brännvinskonsumtion. Det läge nämligen

i sakens egen natur, att dylika svagt förjästa maltdrycker och

brännvin liksom sökte hvarandra, alldenstund de i verkligketen kompletterade

hvarandra. Ofverjästa maltdrycker med svag förjäsning hade

också varit mycket utbredda här i landet på den tid, då brännvinskonsumtionen

var så ofantlig.

Hvad bryggareföreningen sålunda sökt göra gällande i fråga om

de svagt förjästa maltdryckerna och brännvinet hafva i omförmälda

promemoria petitionärerna, som därvid lämnade åsido sådana personer,

som missbrukade spritdrycker och vore mer eller mindre hemfallna

under superiet, förklarat vara stridande mot all erfarenhet. Att svagt

utjästa drycker eller, såsom petitionärerna uttryckt sig, dricka med högre

extrakthalt skulle vara lyxdrycker, ville petitionärerna medgifva endast

under den förutsättningen, att det bajerska ölet också finge anses vara

en lyxdryck. Slutligen erinra petitionärerna, att svagdricka öfver hela

Sverige förtärdes i stor mängd både i stad och på landet och utgjorde

en nödvändighetsartikel för vårt folk. Att åtskilliga familjer måst

upphöra med förtärandet af denna dryck hade förorsakats af dess under

senaste åren på många ställen dåliga beskaffenhet, hvilket särskildt

tillskrefves sackarinet. Under alla tider hade emellertid i vårt land

funnits godt, extraktrikt och spritsvagt svagdricka, och sådant funnes

ännu i dag att få i handeln. Petitionärerna vore öfvertygade, att förbud

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 2-1

mot sackarinets användande i dricka skulle i förening med skattefrihet

återföra det gamla goda förhållandet. Det vore ej kroneölet med dess

för danskar afsedda smak, som nykterhetsvännerna eftersträfvade för

Sverige. De önskade blott, att förhållandena här måtte få utveckla

sig så, att de erhölle rätt att utan maltbeskattning brygga alla de slagal''

svagdricka, som passade för deras smak.

Då i det uppdrag, som lämnades 1902 års kommitté, uttryckligen

angafs, att de billiga, alkoholsvaga maltdryckerna skulle undantagas

från beskattning, har kommitténs flertal ansett sig icke kunna i sitt

förslag till förordning i ämnet tillstyrka skattefrihet för andra maltdrycker

än svagdricka. Kommitterade erinra, att, om maltstarka

pasteuriserade drycker skulle börja tillverkas i Sverige, de med all

säkerhet komme att bryggas på eu stamvört med minst lika hög extrakthalt

som de här nu brukliga underjästa drickssorterna, eller omkring nio

procent, och vore det tydligt, att den för dessa dryckers framställande

erforderliga stora maltåtgången måste göra dem jämförelsevis dyra;

de särskilda åtgärder, såsom pasteurisering eller dylikt, som behöfde

iakttagas vid dylika dryckers tillverkning, komme ock alltid att ytterligare

förhöja priset på samma drycker, hvilket ju också bestyrktes af

erfarenheten i Danmark, där minuthandelspriset för en halfbutelj så

kalladt kroneöl ställde sig så högt som 9 öre. Kommitterade anföra

vidare såsom skäl mot skattefrihet för de maltstarkare dryckerna, att

det blefve synnerligen svårt att tillse, att dessa drycker vid tillverkningen

underkastades den föreskrift^ pasteuriseringen, i sjmnerhet som

efter all sannolikhet ett stort antal, särskild! mindre bryggerier komme

att tillverka skattefria drycker af båda slagen.

De önskningar, som af nykterhets vänner och läkare i omförmälda

petition uttalats angående skattefrihet för ett godt extraktrikt svagdricka,

synas mig blifva tillräckligt tillgodosedda, därest mitt förslag

om sex procents extrakthalt hos stam vörten vinner godkännande. Däremot

kan jag icke finna, att några giltiga skäl anförts för skattefrihetens

utsträckande till andra maltdrycker. Den nytta, de maltstarka

pasteuriserade dryckerna skulle kunna gifta i nj^kterhetens tjänst, synes

mig för öfrigt vara ganska tvifvelaktig, hvilket ju äfven erkänts från

nykterhetsvänligt håll. Finge dessa drycker någon allmännare spridning,

skulle de säkerligen endast komma att begagnas såsom måltidsdryck

af personer, som antingen nu alls icke förtära Öl eller redan äro

vana att endast med måtta begagna maltdrycker. Det torde väl ock

få antagas såsom tämligen säkert, att dessa maltstarka, alkoholsvaga

drycker icke komme att uttränga de alkoholstarkare ölsorterna såsom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

läske- och njutningsdryck, och likaså att ingen, som nu använder öl

till sådant öfvermått, att han därmed berusar sig, komme att öfvergå

till användningen af de pasteuriserade dryckerna. Huru liten betydelse

dessa drycker hafva för nykterhetssträfvandena, framgår äfven af det

förhållandet, att ett i början af 1890-talet gjordt försök att här i landet

tillverka pasteuriseradt dricka icke under de senare åren vunnit någon

nämnvärd efterföljd, oaktadt liknande drycker sedan flera år tillbaka

tillverkats i Danmark. Då till förmån för ifrågavarande dryckers skattefrihet

åberopas exemplet från sistnämnda land, torde ock böra lhågkommas,

att bryggandet af det s. k. kroneölet där ej föranleddes af

något initiativ från nykterhetsvännernas sida, utan åt andra skål.

Enligt min åsikt skulle således skattefrihet för de pasteuriserade

maltdryckerna, om ock förmånlig för dem som förtära dylika drycker,

icke medföra någon nämnvärd fördel för nykterhetssträfvandena, men

val, såsom 1902 års kommitterade erinrat, i viss mån försvåra kontrollen.

Jag finner mig därför också sakna skäl att äfven för dessa drycker, som

i pris täfla med eller öfvergå lageröl och sannolikt komme att konsumeras

inom de burgnare klasserna, föreslå en skattefrihet, som rätteligen

endast bör tillkomma de billigaste, egentligen af den minst bemedlade

befolkningen konsumerade dryckerna.

1902 års kommitterade hafva i det af dem utarbetade förslaget

till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

föreslagit, att frihet från skatt må åtnjutas vid bryggeri, där under

tillverkningsåret endast tillverkas svagdricka. Detta förslag innebären

delning af bryggerierna i två skarpt skilda grupper, nämligen dels

skattepliktiga bryggerier, vid hvilka skatt skall erläggas för allt malt,

vare sig det användes till Öl och liknande drycker eller till svagdricka,

dels skattefria bryggerier, där endast svagdricka får tillverkas. Beträffande

följderna af en dylik anordning anför en kommittéledamot i

afgifven reservation, att man därigenom ställde en mängd yrkesidkare

inför ett synnerligen brydsamt och, huru det än ntfölle, foi deras ekonomi

föga lyckosamt val. Det gällde för dem att öfvergifva antingen

den tillverkning af starkare, numera skattepliktiga maltdrycker, som

de förut drifvit, eller afstå från en tidigare utöfvad fabrikation af syao''are,

numera skattefria dylika. Kommitterades förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker stadgade visser
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 25

ligen, att skattefritt blefve endast det bryggeri, där uteslutande maltdrycker

af uppgifven låg ursprunglig extrakthalt tillverkades, och

man skulle däraf möjligen kunna draga den slutsats, att antalet af

dem, som skulle komma i valet och kvalet, skulle inskränka sig till de

svagdrieksbryggerier, hvilka tillförene såsom binäring och mera tillfälligt

sysslat med ölbrygd och för hvilka situationen därför skulle blifva relativt

lätt att behärska. Men konsekvenserna af den nya ordningen pekade

faktiskt åt ett helt annat håll. Det vore visserligen icke förbjudet för ett

skattepliktigt bryggeri att brygga svagdricka, men den omständigheten

att endast beskattadt malt därtill finge användas måste göra en sådan

tillverkning ur konkurrenssynpunkt så oförmånlig, att hvarje klok yrkesidkare

helt visst skulle skynda att upphöra därmed, för så vidt han icke

befunne sig i den lyckliga belägenheten att kunna genom nybyggnad

å annan tomt o. s. v. åt sig bevara rätten att för sin svagdrickstillverkning

få använda obeskattadt. malt. Utom i de undantagsfall,

där affärens omfattning och kapitaltillgång tilläte dylika experiment,

ställdes faktiskt äfven tillverkare af starkare maltdrycker inför nödvändigheten

att antingen helt och hållet öfvergå till skattefri tillverkning,

hvilket dock måste förefalla de flesta af dem väl äfventyrligt, eller ock

afstå från en binäring, som, därför att den kunnat drifvas med samma

redskap och folk som hufvudnäringen, kunnat tillföra honom en betydlig,

kanske hufvudsaklig del af årsvinsten. Och antalet af de yrkesidkare,

för hvilka afståendet från den afsedda binäringen på grund af

deras affärers ringa omsättning spelade en rent af vital roll, vore större

än man i allmänhet vore böjd att antaga.

Till stöd för detta påstående anför reservanten efter de af 1898—1900

års försälj ningskommitté insamlade statistiska uppgifterna en förteckning

på ej mindre än 104 bryggerier, hvilka enligt hans förmenande genom

den nya ordningen skulle tvingas till för dem sjkifva ruinerande förändringar

eller inskränkningar i driften. I själfva verket vore enligt

reservantens åsikt de förut på kombinerad Öl- och svagdrickstillverkning

lefvande mindre bryggeriernas öde tämligen gifvet, om den föreslagna

anordningen komme till stånd. De voi-o i de flesta fall dömda att

antingen genast nedläggas eller ock efter en längre eller kortare tids

tynande tillvaro nödgas upphöra.

Bemälde reservant framställer därefter ett annat förslag gående

därpå ut, att skattefrihet skulle medgifvas endast åt de minsta bryggerierna,

som ej afverkade öfver 15,000 kilogram malt om året, oafsedt

huruvida där tillverkades endast svagdricka eller äfven andra maltdrycker,

samt att skatten vid öfriga bryggerier skidle utgå efter en ganska stark

Bill. till Riksd. Brot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

progression. En dylik anordning vore, enligt reservantens mening, i

analogi med flera af bestämmelserna i våra öfriga skatteförordningar;

idén om beskattningens ställande i direkt proportion till skatteförmågan

hade nämligen länge nog haft burskap i bevillningsförordningarna genom

de skattefria afdragen. År 1897 hade funnits 206 bryggerier, hvilkas

afverkning icke öfverstigit 15,000 kilogram, och vore dessa tämligen

likformigt spridda öfver landet, synnerligen dess landsbygd. Då dessa

små bryggerier öfvervägande tillverkade svagdricka, så garanterade deras

relativt stora antal och deras läge i landsortskommunerna bibehållandet

af den bekväma åtkomsten af svagdricka utan att priset behöfde höjas

mera, än som kunde betingas af ett måttligt bidrag till kontrollkostnaderna.

Reservantens nyssnämnda åsikter delas äfven i allo af Svenska

bryggeriföreningen, som i en till Kung!. Maj:t ingifven underdånig

skrift varmt förordar hans förslag samt erinrar, att detsamma föga

afveke från den rena råämnesbeskattningen och samtidigt beredde större

handlingsfrihet åt såväl skattepliktiga som skattefria yrkesidkare utan

att därför utsätta dem för alltför stora frestelser till lagöfverträdelser.

Äfven om åtskilliga fördelar må anses vara förenade med nyssnämnda

förslag, finner jag mig dock icke kunna förorda detsamma, lika

litet som ett liknande i 1902 års kommittébetänkande omnämndt förslag om

skattefrihet endast för de minsta bryggerierna under villkor, att de endast

tillverka svagdricka. Vid båda förslagen möter nämligen svårigheten

att öfvervaka, att den bestämda gränsen för afverkningen icke öfverskrides.

Därtill kommer att, då anordningarna för ett mindre svagdricksbryggeri

äro synnerligen enkla och ganska billiga, bestämmelsen om

denna gräns lätt kan kringgås genom uppsättande af ytterligare ett

bryggeri, hvadan sålunda den föreslagna anordningen skulle omedelbart

uppmuntra till anläggande af små bryggerier, hvilket ej kan anses önskvärd!.

. Med afseende härå och då, enligt kommitténs förslag, hinder icke

möter för en person att samtidigt i olika bryggerier idka dels skattepliktig

och dels skattefri tillverkning, ansluter jag mig till kommitterades åsikt,

att skattefrihet bör åtnjutas af alla bryggerier, som endast tillverka

svagdricka.»

Af omförmälda statsrådsprotokoll inhämtas vidare, att, sedan chefen

för finansdepartementet anmält ett från högsta domstolen inhämtadt

yttrande öfver de bestämmelser, som funnes upptagna i femte kapitlet

af ett inom departementet uppgjordt författningsförslag, samt redogjort

för innehållet af berörda yttrande och därefter uppläst ett inom departe
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 27

mentet utarbetadt nytt förslag till förordning i ämnet, i hvilket förslag

de af högsta domstolen gjorda erinringar i hufvudsak iakttagits samt

i öfrigt vidtagits några nödigbefunna ändidngar, departementschefen

ytterligare anfört följande:

»Det af mig nu upplästa förslaget öfverenstämmer i de flesta

punkter med det af 1902 års kommitterade utarbetade. I likhet med det

senare fritager det från skatt ej mindre hembrygd än äfven under vissa villkor

svagdrika, hvarmed dock förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller

mera än två och en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med

en stamvört med högst sex procents extrakthalt, hvarjämte tillverkningen

af maltextrakt och maltinfusioner för medicinskt behof ej beröres

af förslaget, dock att, när tillverkningen sker annorstädes än på

apotek, den endast må äga rum under den kontroll och de villkor,

Kungl. Maj:t för hvarje fall föreskrifver.

Bryggerierna indelas, enligt förslaget, i två klasser, dels skattefria,

vid Indika endast svagdricka må tillverkas, dels skattepliktig a, vid Indika

alla slag af maltdrycker må tillverkas, men där skatt skall erläggas för

allt användt malt. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter den

själfregistrerande vågens anvisning, hvaraf blir en nödvändig följd att

inga s. k. maltsurrogat må användas.

Beträffande skattesatsen hafva kommitterade föreslagit, att skatten

skulle ^erläggas med 18 öre för hvarje kilogram malt, dock att för

hvarje bryggeri skatten skulle utgå för de första under tillverkningsåret

afverkade 50,000 kilogrammen malt med 14 och för de nästa

50,000 kilogrammen med 16 öre för kilogram. De för de första 100,000

kilogrammen föreslagna nedsatta skattesatserna afsåge att för den mindre

industrien bereda en välbehöflig hjälp i konkurrensen med de allra

största ^bryggerierna. Såsom skäl att till normal skattesats välja just

18 öre anföra kommitterade, att vid påläggandet af en ny beskattning

för det första en viss varsamhet borde iakttagas för att icke öka den

ovilja, med hvilken en sådan sannolikt alltid komme att mötas. Vidare

torde det vara af synnerlig vikt att tillse, att skattesatsen bestämdes

så, att den förhöjning i försäljningspriset å den färdiga varan, som af

beskattningen skäligen kunde böra följa, vid försäljning af minsta

brukliga kvantitet läte så nära som möjligt uttrycka sig i hela oren.

Slutligen syntes skatten böra sättas så, att den för samma kvantitet

icke uppginge till fullt öretal, enär den skeende prisförhöjningen rättvisligen

borde i någon mån komma tillverkaren till godo såsom ersättning

för den minskade omsättning, som genom skattens införande blefve

en följd, samt för de kostnader och olägenheter, den med skatten för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

enade kontrollen beredde tillverkaren. Med beräkning att 25 kilogram

malt lämnade en hektoliter lageröl samt att denna kvantitet lämnade

280 så kallade halfbnteljer, skulle skatten efter 18 öre för kilogram

malt således utgöra för en hektoliter öl 4 kronor 50 öre och för en

s. k. halfbutelj 1,61 öre.

Instämmande med kommitterade däri, att skatten bör afpassas så,

att den ej med fullt öretal drabbar en halfbutelj, finner jag dock deu

föreslagna skattesatsen väl låg och anser densamma kunna höjas till 20 öre

för kilogram malt, då skatten på en halfbutelj lageröl skulle blifva 1,7 8

öre. För kommitterades förslag talar visserligen den omständigheten, att

enligt detsamma skatten på en halfbutelj underjäst dricka (lagerdricka

o. d.) skulle blifva ungefär 1 öre, under det att den efter 20 öre för

kilogram malt skulle komma att uppgå till en å två tiondels öre högre

belopp. Då det emellertid är sannolikt, att priset på nämnda drickssorter

till följd af konkurrensen mellan bryggerierna och dessas eget

intresse att ej genom för stor prishöjning förminska sin omsättning

kommer att höjas med endast ett öre för half buteljen, torde ej heller

afseende! på det underjästa drickat behöfva utgöra ''hinder för skattens

bestämmande till 20 öre för kilogram. Häraf följer åter, att skatten

för de första 50,000 kilogrammen vid hvarje bryggeri bör blifva 16

och för de nästa 50,000 kilogrammen 18 öre för kilogram.

Då staten för hvarje skattepliktigt bryggeri får vidkännas kostnad i

och för utöfvande! af nödig kontroll, följer häraf, att staten måste fordra,

att den skatt, som af bryggeriet erlägges, först och främst till fullo betäcker

kontrollkostnaden och därjämte lämnar ett ej allt för obetydligt öfverskott.

Af denna anledning måste fastställas ett minimum af skatt, som under alla

förhållanden skall utgå, vare sig maltafverkningen uppgår till motsvarande

belopp eller icke. Med det lägsta skattebeloppet bestämdt till 16 öre

lör kilogram malt synes 70 kilogram i medeltal för tillverkningsdygn

vara ett lämpligt minimum, enär då den minsta skatten för ett dygn

blir 11 kronor 20 öre. För ett bryggeri, som är i gång hela året,

skulle minimiafverkningen för helt arbetsår, räknadt till 300 tillverkningsdygn,

sålunda komma att uppgå till 21,000 kilogram malt och den

däremot svarande skatten således till 3,360 kronor. Fall kunna emellertid

inträffa, då några af de nuvarande små bryggerierna, hvilkas medelafverkning

ej uppgår till 70 kilogram i dygnet, ändock skulle vilja fortsätta

med skattepliktig tillverkning, och bör det då bero på Kungl.

Maj:ts pröfning i hvarje särskild! fall, huruvida tillstånd må medgifvas

bryggeriet att under de första åren erlägga skatt för mindre vikt malt

än 70 kilogram; bestämmelse härom har intagits i 52 §.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 29

Angående sättet för skattens erläggande har tillveidtaren att välja

mellan att betala skatten i förskott för en månads afverkning eller

att mot ställande af säkerhet, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godkännes, få anstånd därmed. I det senare fallet skall

skatten för allt det under ett kvartal uppvägda maltet på en gång erläggas

inom två månader efter kvartalets utgång. I fråga om sättet

för säkerhetens beräkning äfvensom om restitution af skatt för maltdrycker,

som skadats eller utförts ur landet, torde det vara tillräckligt

att hänvisa till kommitterades betänkande, enär de båda förslagen i

dessa punkter äro hvarandra lika med blott de modifikationer i den

omnämnda säkerhetens belopp, hvilka följa af skattesatsens förhöjning

med två öre.

Vid beräkning af den inkomst, skatten kan komma att inbringa

statsverket, utgår jag från samma på förhållandena under år 1897

grundade antaganden som kommitterade, nämligen att de skattepliktiga

bryggeriernas antal blir 174 med en sammaulagd maltförbrukning af

33.700.000 kg.; att vidare 39 bryggerier med tillsammans 1,200,000

kg. malt ej afverka hvardera mera än högst 50,000 kg.; att 46 bryggerier

med tillsammans 3,100,000 kg. malt ej afverka hvardera mera än högst

100.000 kg. samt att återstående 89 bryggerier med tillsammans

29.400.000 kg. malt afverka högre belopp. Skatteberäkningen ställer

sig då sålunda:

vid 39 bryggerier för 1,200,000 kg. ä 16 öre ................. 192,000 kr.

»46 » » 46 X 50,000 kg. = 2,300,000 » » 16 » 368,000 kr.

» återstående 800,000 » » 18 » 144,000 » 512,000 »

»89 » » 89 X 50,000 » == 4,450,000 » » 16 » 712,000 »

» 89 x 50,000 » = 4,450,000 » » 18 » 801,000 »

» återstående 20,500,000 » » 20 » 4,100,000 » 5,613,000 »

tillsammans kr. 6,317,000.

Som tillverkningen af maltdrycker, att döma af, bland annat, den

stegrade humleimporten, sedan år 1897 ökats rätt betydligt, bör, äfven

om man tager hänsyn till, att skatten i någon mån kommer att

minska tillverkningens storlek, med säkerhet kunna beräknas, att tillverkningen

vid skattens uttagande fortfarande är så stor, att den under

år 1904 inflytande skatten, hvilken motsvarar den under tillverkningsåret

1 oktober 1903—1 oktober 1904 debiterade skatten, kommer att

uppgå till åtminstone 6,300,000 kronor.

Bland de särskilda föreskrifterna rörande kontrollen vid de skattepliktiga

bryggerierna torde särskildt böra omnämnas de, som äro införda

i 20 §. De där intagna förbuden att förvara okrossadt malt inom

de lägenheter, där mäskkar och vörtpanna äro uppställda, att krossa

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

mera torkadt malt än som erfordras till nästpåföljande brygd eller att

i bryggeriet införa eller därifrån utföra krössaft malt, afse alla att

förekomma inmäskning af malt, som ej undergått krossning på den

med den själfregistrerande vågen förenade krossen. Undantaget för

krossning på en gång af rostadt eller brändt malt för flera brygder

bär föranledts däraf, att dylik malt, som hufvudsakligen användes för

att gifva vissa maltdrycker deras mörkare färg, ej behöfver tillsättas

hvarje brygd annat än i jämförelsevis små mängder, under det att den

minsta vikt malt, som kan passera den själfregistrerande vågen, vanligen

är 50 kg.

I samma § 20 är ock förbjudet att i skattepliktigt bryggeri förvara

stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan användas i stället

för malt, dock med rättighet för Kung!. Maj:t att i visst fall medgifva

användningen af socker. Detta medgifvande föreslogs af 1891

års kommitté, men sedan Svenska bryggareföreningen i sin underdåniga

skrifvelse år 1894 förklarat användningen af socker vid tillverkning af

maltdrycker böra alldeles förbjudas, uteslöt 1902 års kommitté det

ifrågavarande undantaget. Enär emellertid aktiebolaget D. Carnegie

& C:o, i en till Kung!. Maj:t ingifven underdånig skrift af den 22

november 1902, jämte förmälan att vid porterbrygd tillsättning af socker

till portern för åstadkommande af efterjäsning understundom ägde rum,

anhållit, att, Kungl. Maj:t täcktes låta i en blifvande förordning i ämnet

intaga bestämmelse därom, att vid portertillverkning dylik tillsats finge

göras, har nu ifrågavarande bestämmelse formulerats i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med 1891 års kommittéförslag.

Föreskrifterna angående tillverkning af maltdrycker i skattefria

bryggerier äro naturligtvis betydligt enklare än i fråga om tillverkningen

i skattepliktiga bryggerier. Hufvudsakliga vikten ligger på

bestämmelsen, att vörten vid jästens tillsättande ej må äga högre

extrakthalt än sex procent och naturligtvis ej heller därefter genom

någon tillsats beredas högre extrakthalt. För att erhålla säker kontroll

häröfver föreslogo 1891 års kommitterade i sitt följande år afgifna betänkande,

att lämplig del af redskapen i brj^ggeriet skulle genom den

vid bryggeriet anställde tillsyningsmannens försorg sättas under kronans

lås; viss tid före hvarje brygd skulle tillverkaren göra anmälan om

tiden för densamma och om den tid, då vörten antoges vara färdig

till profning, hvarefter tillsyningsmannen skulle i behörig tid borttaga

kronans lås från redskapen, profva vörten och slutligen åter förse redskapen

med kronans lås. Tillverkaren skulle dessutom enligt fastställdt

formulär föra bryggjournal. Såsom ersättning för sitt besvär skulle

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 31

tillsyningsmannen erhålla 3 kronor för hvarje anmäld brygd och dessutom

3 kronor för hvarje kalendervecka, under hvilken brygd icke

anmälts; denna ersättning skulle betalas af tillverkaren men icke omedelbart

till tillsyningsmannen utan genom länsstyrelsen.

Den sålunda föreslagna kontrollen blefve visserligen ganska effektiv

men har å andra sidan den olägenheten, att den genom det besvär

och isynnerhet de kostnader den medför för tillverkaren säkerligen

skulle tvinga en stor del af de mindre svagdricksbryggerierna att upphöra

med sin tillverkning. Vill man verkligen åstadkomma en skattefri

svagdrickstillverkning, torde det blifva nödvändigt att anordna kontrollen

öfver dessa bryggerier på ett enklare och billigare sätt i likhet med

livad 1902 års kommitterade föreslå. Enligt deras förslag skulle den

närmaste kontrollen utöfvas af tillsyningsmän, som hade till åliggande att

vid tillfälliga besök profva vörten med afseende på extrakthalten, äfvensom

att taga prof af de färdiga dryckerna i och för undersökning af deras

alkoholhalt, hvarigenom kontroll kan vinnas, att tillverkarne icke efter

jästens tillsättning beredt vörten högre extrakthalt än sex procent.

Äfven i skattefritt bryggeri bör bryggjournal föras, men de närmare

bestämmelserna rörande denna äfvensom om anmälan af brygder, profs

tagande och dylikt hafva sin rätta plats i en ordningsstadga för

bryggerierna.

Äfven en på nu nämndt sätt förenklad tillsyn öfver de skattefria

bryggerierna medför naturligtvis en viss kostnad, och det synes

icke obilligt, att ifrågavarande bryggerier lämna åtminstone ett bidrag

till kostnadens betäckande. Detta bidrag har föreslagits skola utgå

med ett hälft öre för hvarje kilogram malt, som enligt den vid bryggeriet

förda brygg] ournalen blifvit inmäskadt, och torde, enär afgiften

sålunda satts synnerligen låg, hvarken någon särskild kontroll öfver

bryggjournalens riktiga förande eller ställande af säkerhet för afgiften

erfordras. Sagda afgift skulle enligt kommitterades beräkning inbringa

ungefär 50,000 kronor om året.

Det finnes ingen anledning att förbjuda maltsurrogats användningvid

skattefria bryggerier, eftersom ju vid dessa bryggerier ingen skatt

skall debiteras, men detta oaktadt torde det vara lämpligt att förbjuda

användning af sackarin, enär tillsättning af ett sådant sötämne till en

maltdryck måste anses såsom en förfalskning af den senare.

Föreskriften i 27 §, att den, som utöfvar tillverkning i skattefritt

bryggeri, ej må idka handel med eller i bryggeriet införa eller förvara

andra maltdrycker än svagdricka, afser dels att förekomma blandningar

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

af skattepliktig- och skattefri tillverkning- dels ock att underlätta kontrollen

öfver tillverkningen inom bryggeriet.

Stadgandet i 23 och 31 §§ angående stämpling af de kärl, hvarpå

svagdricka utlämnas, har till ändamål att möjliggöra införandet i försäljningsförordningen

af olika villkor för försäljning af å ena sidan

svagdricka och å den andra öfriga maltdrycker.

Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen bör naturligtvis öfverlämnas

åt samma myndighet, som har öfverinseendet öfver kontrollen öfver

brännvins- och hvitbetssockertillverkningen, nämligen chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå. Den lokala kontrollen bör

utöfvas af öfverkontrollörer och under dem af kontrollörer vid de skattepliktiga

och tillsyningsmän vid de skattefria bryggerierna.

Öfverkontrollörer vid brännvins- och hvitbetssockertillverkningen

förordnas för närvarande af Kungl. Maj:t för ett år i sänder mot

arfvode, som äfven bestämmes af Kungl. Maj:t, och kommitterade

hafva föreslagit liknande bestämmelser angående öfverkontrollörerna

vid. maltdryckstillverkningen. Till befattningar, som på sådant vis tillsättas,

är det naturligtvis svårt att annat än undantagsvis erhålla verkligt

skickliga, tekniskt bildade personer, utan utses till öfverkontrollörer

mestadels pensionerade officerare, som förut tjänstgjort såsom bränn vinskontrollörer.

Vid sockerkontrollen äro förhållandena något annorlunda.

Då det emellertid skulle vara till fördel såväl för kontrollen som för de

industrier, som äro kontroll underkastade, att bland kontrollpersonalen,

särskild! bland öfverkontrollörerna, funnes åtminstone ett flertal personer,

som genom såväl teoretiska studier som praktisk verksamhet förvärfvat

grundligare insikter om de industrier, de hade att kontrollera, kunde

skäl visserligen anses föreligga att nu, då ytterligare en industri skall

ställas under kontroll, och då de från ifrågavarande industrier till

statsverket inflytande skatterna komme att uppgå till mer än 40 millioner

kronor årligen, framlägga förslag om kontrollens ordnande på

sådant sätt, att ett antal öfverkontrollörer med teknisk utbildning blefve

anställda på stat med lön och rättighet till pension, i sammanhang hvarmed

ock borde tagas under ompröfning, huruvida icke åt den öfverordnade

kontrollmyndigheten borde beredas en själfständigare ställning,

än densamma nu innehar. Att jag det oaktadt icke nu framlägger

något förslag i detta syfte, är beroende därpå, att Kungl. Maj.-t åt

särskilda kommitterade gifvit i uppdrag att utreda frågan om ändrad

sockerbeskattning, hvarför det synes vara lämpligast att låta med dessa

organisationsfrågor anstå, till dess sagda kommitterade hunnit afgifva

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande K:o 54. 33

sitt betänkande, samt att tills vidare öfverkontrollörer utses på samma

sätt som hittills.

Inom de län, där brännvinstillverkning förekommer, böra samma

öfverkontrollörer tjänstgöra vid bränneri- och bryggerikontrollen. Då

öfverkontrollörerna måste företaga täta resor inom sina distrikt, kan det

vid de tider på året, då expeditionsgöromålen äro mest omfattande, vara

behötligt för dem att erhålla biträde vid sagda göromål, och skulle till

sådant biträde lämpligen kunna användas någon på den ort, där öfverkontrollören

är boende, tjänstgörande bryggerikontrollör, hvilken till

följd af sin öfriga tjänstgöring borde kunna åtnöja sig med en aflöning

af två kronor om dagen. Förordnande att tjänstgöra såsom

biträde hos öfverkontrollör bör utfärdas af den öfverordnade kontrollmyndigheten,

som i hvarje fall bäst bör kunna bedöma behofvet af

sådant biträde.

Såsom arfvode åt kontrollör vid skattepliktigt bryggeri bär jag i

likhet med kommitterade föreslagit tre kronor för tillsyn å ett bryggeri

och en krona för hvarje ytterligare bryggeri, vid hvilket han har tillsyn,

hvithet förstnämnda arfvode, där å landsbygden särskilda förhållanden

så kräfva, kan höjas till fem kronor, hvarjämte tillverkaren i vissa

fall kan åläggas att mot ersättning tillhandahålla kontrollören kost och

bostad. Dessa förmåner kunna visserligen synas väl obetydliga i synnerhet

vid jämförelse med brännerikontrollörernas arfvode, som utgår med

10 kronor om dagen, men af den redogörelse, jag redan lämnat för

kontrollörernas åligganden, framgår, att dessa icke kräfva kontrollörens

dagliga besök i bryggeriet, än mindre hans ständiga närvaro därstädes,

hvarigenom hans tjänstgöring blir mycket lindrigare än en brännerikontrollörs.

Därtill kommer, såsom också kommitterade framhålla, att

då ölbryggerierna, äfven landsbygdens, alltid äro belägna å mera befolkade

orter, det icke torde möta någon svårighet att till kontrollör

erhålla eu person, boende å den ort, där bryggeriet är beläget.

Kontrollen öfver de skattefria bryggerierna bör kunna utöfvas af

öfverkontrollörerna med tillhjälp i vissa fall af särskilda tillsyningsmäu.

Många af dessa bryggerier äro nämligen så belägna, att öfverkontrollören

vid sina öfriga resor kan få tillfälle att rätt ofta besöka dem. Vid

öfriga bryggerier måste tillsyningsman tillsättas. Med afseende på beskaffenheten

af tillsyningsmannens göromål torde en ersättning af högst

tjugo kronor i månaden i de flesta fall vara tillräcklig, men understundom,

särskilt vid större bryggerier, där brygd förekommer dagligen,

kan större arfvode behöfva lämnas, och har därför föreslagits, att så må

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft r>

opaginerad Kontrollera mot PDF

■''4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ske med Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskildt fall. Tillsyningsmännen

böra efter framställning af öfverkontrollör förordnas af den

öfver ordnade kontrollmyndigheten, som äfven i detta fall bäst lär kunna

bedöma öfverkontrollörens behof af biträde.

A id beräkning af huru stor totalkostnaden för bryggerikontrollen

enligt förslaget kan antagas blifva, hafva kommitterade utgått därifrån,

att det. skulle komma att finnas 174 skattepliktiga och omkring 400

skattefria bryggerier, att, då vissa skattepliktiga bryggerier ej anmäla

sig för tillverkning hela året, de vid dessa bryggerier anställda kontrollörernas

arfvode efter 3 kronor om dagen i medeltal skulle kunna

beräknas till 1,000 kronor, att för bryggerikontrollen skulle behöfva

anställas 10 öfverkontrollörer, hvilka i arfvode samt rese- och traktamentsersättning

borde uppbära 8,000 kronor hvardera, samt att medeltalet

för de ersättningsbelopp, som skulle tillkomma tillsyningsmännen

vid de skattefria brvggerierna, kunde beräknas högst till 240 kronor

för hvarje.

Kontrollkostnaden skulle sålunda enligt kommitténs förslag komma

att uppgå till följande belopp:

Arfvode in. m. till 10 öfverkontrollörer å 8,000 kr. — 80,000 kr.

« 174 kontrollörer å 1,000 „ — 174,000 „

» 400 tillsyningsman å 240 „ — 96,000 „

eller tillhopa 350,000 kr.

Om från sistnämnda summa afdrages det belopp, hvarmed de

skattefria bryggerierna skulle bidraga till kontrollkostnaden för dessa

bryggerier och hvithet belopp beräknats till 50,000 kronor, skulle således

statens utgifter för bryggerikontrollen komma att uppgå till omkring

300,000 kronor.

Vid denna beräkning är emellertid att anmärka, att ersättningen

till öfverkontrollörerna är föreslagen till samma belopp som till de nuvarande

öfverkontrollörerna vid brännvinstillverkningen, nämligen 3,000

kronor såsom arfvode och 5,000 kronor såsom ersättning för rese- och

expeditionskostnader, men att densamma, om, såsom jag föreslagit, samma

öfverkontrollörer fa tillsyn öfver såväl brännerier som bryggerier, torde

böra i någon man ändras. Öfverkontrollörernas tjänstgöring blir nämligen

då mera utsträckt än hittills, därigenom att åtminstone ett flertal

bryggerier äro i verksamhet under sommaren, men å andra sidan komma

deras distrikt att erhålla mindre utsträckning och således kostnaden för

resorna inom distrikten att blifva billigare. Med anledning häraf synes

arft odet hora höjas till 4,000 kronor och i stället ersättningen för rese
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

och expeditionskostnader minskas, så att sammanlagda beloppet icke i

något fall komme att öfverskrida det nuvarande. Det föreslagna antalet

nya öfverkontrollörer, kan, om ock behörigt under de första åren,

sedermera säkerligen minskas i den mån de äldsta af nuvarande öfverkontrollörer

afgå från sina befattningar.

Åberopande hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,

att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga

förenämnda af mig upplästa förslag till förordning'' angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker.»

I ofvan intagna statsrådsprotokoll har af chefen för finansdepartementet

lämnats en redogörelse ej mindre för de olika systemen för

maltdrycksbeskattning och hufvudsakliga innehållet i de tidigare i ämnet

utarbetade förslagen, än äfven för innehållet i och motiven för det

nu för Riksdagen framlagda, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

1902 års kommitterades förslag uppgjorda författningsförslaget. Vid

sådant förhållande och då utskottet funnit sig kunna i hufvudsak förorda

bifall till Kungl. Maj ris förslag, har utskottet icke ansett nödigt

att i vidare mån än som betingas af ofvanberörda i ämnet väckta

motioner eller af de erinringar mot förslaget, hvartill utskottet funnit

anledning, ingå på någon närmare redogörelse för eller granskning af

förslaget, utan tillåter sig i fråga härom hänvisa till hvad chefen för

finansdepartementet anfört.

Det för Riksdagen nu framlagda författningsförslaget är byggd!

på principen af beskattning å det vid maltdryckstillverkningen använda

hufvudsakliga råmaterialet, maltet. Från denna princip är dock så till

vida undantag gjordt, att vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas, frihet från skatt

åtnjutes. Tillverkningen af svagdricka, hvarmed enligt förslaget menas

hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en fjärdedels volymprocent

alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvikens extrakthalt

icke öfverstiger sex procent, är således skattefri, såvida icke i bryggeri,

där svagdricka framställes, tillika bedrifves tillverkning af andra maltdrycker.

Sålunda bär icke i förslaget principen af ren maltskatt blifvit

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

till fullo genomförd. Häremot riktar sig i ofvanberörda motion n:o 178

herr Lyckholm, hvilken yrkat, bland annat,

vatt Riksdagen måtte besluta, att det skattebelopp, som kan anses

böra och skäligen kunna genom beskattning af maltdrycksindustrien

uttagas, skall utgå efter ett på den rena maltbeskattningens princip

grundadt system, i hufvudsak så aflat t ad t som bilagda utkast till förordning

utvisar».

Vid motionen tinnes fogadt ett förslag till förordning, upprättadt

i öfverensstämmelse med motionärens berörda yrkande, hvilket förslag

är af följande lydelse:

Förslag

till

Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Kap. 1. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande

samt allmänna bestämmelser.

1 §■

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,

utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för

rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må utan hinder af föreskrifterna i denna förordning företagas af en

hvar, som icke idkar världshusrörelse eller handel med maltdrycker eller

tillverkning af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning

af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum antingen å apotek för

medicinskt ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskrifver.

2 §

För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall erläggas skatt med 12 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 37

bryggeri skatten för de första tjugotusen kilogrammen malt utgår med

5 "öre för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogram med 7 öre för

kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen med 9 öre för kilogram

och för de nästa hundratusen kilogrammen med 11 öre för kilogram.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och

eu fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört,

hvilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

öfver bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

4 §•

1. I bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas endast

t.orkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande, justerad väg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Maltets vikt beräknas efter vågens anvisning, men märkes å

vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan justerad väg; ägande

öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund maltafverkningen skall

beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist afläste vågen, innan

felet märktes.

5 §.

Skatt skall erläggas för minst sextiofem kilogram malt i medeltal

för hvarje helgfritt dygn af deu tid, under hvilken maltkrossning på

grund af tillståndsbevis må äga rum.

6 §•

1. Tillverkare skall, med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfver
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ståthållareämbetet före hvarje månads början förskottsvis inbetala skatt

för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrift^ anmälan kommer

att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande

beloppet.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger

han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som

i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje

kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och

skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning

enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan

brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kung]. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt

till maltkrossning, och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

7 §•

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerlaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan för

afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till Kung!.

Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande erforderlig

utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:t,s befallningshafvande,

som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl. Maj:t

insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §•

Om maltdryck från bryggeri utföres ur riket, åtnjutes under de

villkor, Indika af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt malt, som

tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens tillverkning,

restitution af skatt, beräknad efter den skattesats, som vid

liden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

39

9 §•

1. Ofverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af

chefen för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,

Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas

bryggerikontrollen af öfverkontrollörer samt af kontrollörer.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kung]. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Majrts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas

nödigt, på statens bekostnad förordna kontrollör att biträda öfverkontrollör

vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två kronor

om dagen.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

11 §•

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,

chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga

meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis

skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och justeringsbyrån

insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående vecka

utfärdats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande

stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning

utfärdats eller återkallats.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kap. IT. Om anmälan för tillverkning af maltdrycker.

13 §•

1. Då bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att

minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

lian önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjemte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna

förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande afkunna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som på grand af tillståndsbeviset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd

med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande

för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter

månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den till
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrasextiosju

kronor.

é. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

återkallas.

14 §.

Har bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen skadats, att

tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan anledning

afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt, skall

han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet minst tre

dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att ä^a rum;

och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis samt

ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören.

När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan nytt

tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat af slutas.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt

tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan sådan

anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem

dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren

att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,

hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter

hos honom utmäta.

Kap. III. Om kontrollen vid bryggerier.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för bryggeri första gången

göres, låta i två exemplar upprätta och till öfver kontrollören öfverlämna

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och samtliga

därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och ens

ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid bryggeriet

och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och

justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritniugen öfver detsamma icke

vidare användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och

beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §•

1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där

upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,

med mindre den ställes under kronans läs eller försegling.

19 §.

Omältad spannmål må icke inom bryggeri finnas annorstädes än

i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet uppgifvas

såsom för sådan spannmål afsedda.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

43

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som

erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas

vid näst påföljande brygd förvaras under lås.

Krossadt malt må ej införas i bryggeri eller tillhörande lägenheter

och ej heller därifrån utföras.

I bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke finnas stärkelse,

socker, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning af maltdryck

användas i stället för malt, där ej för visst bryggeri Kungl. Maj:t medsrifver,

att under föreskrifna villkor socker må i lagerkällaren användas

såsom tillsats till porter.

21 §.

I bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande af

blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla, i

enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal, hvilken

i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas i

öppna kärl, endast utlämnas på kärl, å hvilka såväl bryggeriets namn

som ordet »svagdricka» äro inbrända; och må inga andra maltdrycker

utlämnas på sålunda stämplade kärl.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i bryggeri, där maltkross, mäskkar, vörtpanna och

kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets öfriga lägenheter,

som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, vara

för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen och

klockan sju eftermiddagen så ock å annan tid, när arbete inom bryggeriet

pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona

för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant

kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens

hörande, antingen förhöja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor

utöfver det i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller

ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost

samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare

fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om

dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri

åtnjute för tillsyn å hvarje bryggeri blott en krona om dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga

maltet eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför

med två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

Kap. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

26 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.

eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen

skett i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio

till och med tvåhundra kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 45

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt

gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst ett tusen niohundrafemtio

kilogram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera

malt än ett tusen niohundrafemtio kilogram afverkats, skall i saknad af

erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek

antagas, att för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen

pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade

maltets mängd i krossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden

samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.

27 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget

behof tillverkat maltdryck, sälja, något af hvad han sålunda tillverkat,

skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från fem

till och med tvåhundra kronor.

28 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt,

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

29 §.

Den, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som ännu

icke godkänts,

eller öfverträdt föreskrift i 18 § 3 inom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontroll tjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 28 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Ofverträdes föreskrift i 18 § 3 inom., skall krossningsredskapen,

och ofverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

30 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och

justerings byrån eller vederbörande kontroll tjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugo till och

med tvåhundra kronor.

31 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som medShans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

32 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugo till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 47

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

33 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontroll tjänsteman,

vore förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

34 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom därvid lagligen tillkommer vid förrättningen, på sig synbart

bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmakt eller förordnande. År förrättningsmannen i orten boende

eller eljest känd, vore han likväl frikal]ad från skyldigheten att

sålunda styrka sin behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han

ej haft giltig anledning till undersökningen.

35 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagligen

upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom förbrutna,

därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller något

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

36 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förtrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

37 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

38 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

39 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel

kronan, och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. V. öfvergångsstadganden.

40 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning

bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant

bryggeri får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola

på tillverkarens bekostnad vidtagas.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54

49

41 §.

På Kung]. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under

hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren

må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle tillverkning

i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår eller maltafverkningen

under något tillverkningsår i medeltal uppgå till sextiofem kilogram

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning

där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att

för bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång, •

anmälan enligt 13 § skall göras minst trettio dagar, förrän i bryggeri

maltkrossning må under nämnda månad taga sin början.

Till stöd för ifrågavarande yrkande anför motionären följande:

»Själfklart. är, att, då staten för tillgodoseende af mångahanda

behof ser sig nödsakad att tillgripa beskattandet af en särskild näringsgren,

själfva tillvägagåendet klöfver ett noggrant öfvervägande för att staten

icke genom den i och för sig undantagsmässiga åtgärden skall bryta

mot en eller annan af vissa elementära regler för en sund beskattning.

Det tarfvas vid sådant tillfälle i främsta rummet att tillse, det icke

allas likhet inför lagen kränkes, vidare att kontrollen öfver skattens

utgående blifver af beskaffenhet att icke blott afse upptäckande och

bestraffande af begångna underslef, utan fastmer äfven att förebygga,

att sådant äger rum, och slutligen att skatten icke sättes så hög, att

den leder till ett mer än skäligt fördyrande af maltdryckerna och därmed

följande tillbakagång i dessa dryckers konsumtion.

Om man med hänsyn härtill underkastar det förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, som i kung!,

propositionen n:o 52 framlagts för innevarande riksdag, så skall man

emellertid finna, att vederbörande låtit sig föranledas att bortse från

nämnda hufvudfordringar.

Hvad sålunda först vidkommer den ytterst viktiga och för alla

lika dyrbara principen om allas likhet inför lagen, så torde jag på detta

Bih. till Riksd. Prof.. 1903. 5 Sand. 1 Afd. 44 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ställe kunna fatta mig kort. Jag har förut i min motion, n:o 166, angående

ersättning åt de genom den föreslagna skatteförordningens bestämmelser

direkt lidande bryggerierna utförligt sökt visa, att den föreslagna

tudelningen af bryggerierna i två klasser, skattepliktiga och

skattefria, innebär en icke blott teoretiskt, utan ock praktiskt, i ekonomiskt

hänseende mycket kännbar förseelse mot denna regel.

Att det kungl. förslaget måste af rent fiskaliska skäl stadga eu

dylik tudelning framgår tydligen af hvad 1902 års kungl. kommitté

därom har i sitt betänkande, sid. 66, anfört:

’Då kommitterade på grund häraf sökt tillse, huru svagdrickat

kan beredas den största möjliga skattefrihet, som är förenlig med maltskattesystemets

liufvudprinciper, hafva kommitterade till en början funnit,

att nämnda principer icke tillåta, vare sig att åt bryggerier, där utom

svagdricka äfven andra maltdrycker tillverkas, medgifves skattefrihet

för det malt, som användes till svagdricksbrygd, eller att i dylika

bryggerier anordnas restitution af skatt för malt, som åtgått för svagdrickstillverkning.

I fråga om de skäl, som stödja kommitterades

ifrågavarande mening, tillåta sig kommitterade hänvisa till hvad i hithörande

ämne anförts uti 1892 års omförmälda kommittébetänkande

(sid. 40—41).’

De anförda sidorna hafva följande lydelse:

’Därest det malt, som användes till svagdricka, undantages från

beskattning, kräfva rättvisa och billighet, att den bryggare, hvilken

tillverkar såväl svagdricka som starkare maltdrycker, icke har att erlägga

skatt för det malt, som användes till svagdricka. Härför kan

man tänka sig tre olika former, nämligen

l:o att tillverkaren icke påföres skatt för det malt, som uppväges

för tillverkning af svagdricka,

2:o att han erhåller restitution af skatten för det malt, som antages

vara användt till svagdricka, eller

3:o att tillverkaren tillätes att skattefritt tillverka svagdricka

endast då tillverkningen af andra maltdrycker ligger nere.

I första fallet eller att den, hvilken tillverkar såväl svagdricka

som starkare maltdrycker, icke skulle påföras skatt för det malt, som

afses för tillverkning af svagdricka, erfordras tillsyn därå, ett det sålunda

för svagdrickstillverkning använda maltet verkligen därtill användes

och icke begagnas för tillverkning af skattepliktig vara, äfvensom

därå, att det tillverkade svagdrickat icke genom blandning med

en starkare maltdryck användes till beredande af en skattepliktig vara.

Att det för tillverkaren skulle vara fördelaktigt att med användande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 51

af skattefritt malt bereda en starkare skattepliktig vara och således

undgå hela eller en del af skatten för densamma, torde icke behöfva

vidare utvecklas. Just detsamma sker ock, då en skattefri vara blandas

med en skattepliktig i det förhållande, att den erhållna blandningen

ernår sådan styrka, som betingar skatt. Om t. ex. en tillverkare, som

vill framställa 100 hektoliter af en maltdryck utaf 10 procents extrakthalt

hos stamvörten, härför sammanblandar 50 hektoliter Öl af 15 procents

extrakthalt med 50 hektoliter svagdricka af 5 procents extrakthalt

hos stam vörten, och han för denna senare vara undsluppit till—

verkningsskatt, så undgår han ju tydligen att erlägga sådan skatt för

ungefär fjärdedelen af det malt, som erfordrats för framställande af den

erhållna drycken. Kontrollpersonalens uppgift blir sålunda ganska omfattande

och besvärlig. Kontrollör måste ständigt närvara i bryggeriet,

ja i ett större sådant, där arbete pågår dag och natt, skulle han behöfva

tjänstgöra äfven om natten. För ombyte af kontrollör skulle då

behöfvas tre personer vid hvarje bryggeri, och de därmed förenade

kostnaderna skulle uppgå till betydande belopp; men hur trägen kontrollpersonalens

närvaro än vore, skulle den dock icke bereda samma

trygghet, som enligt kommitténs förslag erbjudes af den själfregistrerande

vågen. Af dessa skäl anser sig kommittén icke kunna förorda,

att den, hvilken samtidigt tillverkar såväl svagdricka som andra maltdrycker,

må få åtnjuta skattefrihet för det malt, som användes till

svagdricka.

Att, såsom i det andra fallet tänkes, medgifva tillverkaren restitution

af skatten för det malt, som antages vara användt till svagdricka,

torde icke låta sig göra. Kontroll- och justeringsbyrån har

redan erinrat, att vid många biyggerier drickat uttages nästan uteslutande

såson bi- eller efterprodukt till ölet och att det härvid blir

omöjligt att med säkerhet bestämma, huru stor del af maltet användes

till dricka; men äfven andra invändningar kunna framställas. Då svagdricka

kan vara af olika styrka, blefve det ej fullt rättvist att medgifva

ett och samma restitutionsbelopp för samma mått svagdricka.

Bestämdes restitutionsbeloppet, under antagande af fem procents extrakthalt

hos stam vörten, komme det nog icke att saknas de, h vilka genom

att tillverka den möjligast svaga produkt, som kunde afyttras, visste

att förtjäna på restitutionsbeloppet. Ville man åter undersöka hvarje

brygd svagdricka, för att utröna extrakthalten hos stamvörten, blefve

detta både ^dyrbart och omständligt, helst någon uppmätning af varans

myckenhet naturligtvis äfven måste ske. Det är visserligen sant, att

restitution föreslås vid export af maltdrycker, men utförsel däraf före
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

kommer mera sällan och kan antagligen ej omfatta andra maltdrycker

än sådana, för hvilkas tillverkning åtgått minst det mått malt, som

tagits i beräkning vid restitutionsbeloppets bestämmande.

Beträffande det tredje fallet, så ifrågasätter visst icke kommittén

annat, än att den bryggare, hvilken upphört att tillverka Öl, må få idka

skattefri tillverkning af svagdricka under den kontroll, som för tillverkame

af Svagdricka kan varda foreskrifven, dock under förutsättning,

att inom bryggeriet icke finnes kvar starkare maltdrycker eller vört

för sådana. Funnes starkare maltdrycker eller vört, både man ju alltid

anledning att befara blandningar. Just till förekommande af sådana

föreslår kommittén i § 28 det stadgande, att i svagdricksbryggeri icke

får finnas starkare maltdrycker än svagdricka. Detta förbud kommer

emellertid att i nästan alla fall hindra dem, hvilka tillverka Öl, att idka

skattefri tillverkning af svagdricka. Att tillverka svagdricka förmenas

dem dock icke, ty af det malt, för hvilket de betalt skatt, få de tillverka

hvilken jäst dryck de vilja.

Hvad vidare angår krafvet på en förbrytelser förebyggande, icke

blott upptäckande och bestraffande kontroll, så träder den partiella bristen

på sådan skarpt i dagen, än ytterligare markerande de två af förordningen

tillskapade bryggeriklassernas olikställigbet inför lagen.

I de skattepliktiga skall allt malt, som användes för maltdrycksberedningen,

passera en själfregistrerande våg, som är förbunden med

bryggeriets maltkross på sådant sätt, att malt icke kan krossas utan

att vikten af detsamma är automatiskt registrerad, och äro såväl vågen

som krossen oåtkomliga för tillverkaren. Dennes åtgöranden öfvervakas

i öfrigt af särskilda kontrollörer, som äga rätt att när som helst infinna

sig i bryggeriet för att tillse, att förordningens föreskrifter åtlydas,

samt vid tid efter annan upprepade inspektioner af vederbörande öfverkontrollör,

som skall äga fri tillgång till bryggeriets bandelsböcker.

Slutligen är det yrkesidkarens skyldighet att föra en på särskildt sätt

uppställd bryggjournal, som ständigt skall finnas för kontrolltjänstemännen

tillgänglig att af dem afskrifvas.

De skattefria behöfva endast föra en bryggjournal, hvilken skall

hållas tillgänglig för den icke tekniskt bildade tillsyningsman, som kan

anskaffas för blott 20 kronor i månaden eller högt 240 kronor om

året, hvarjämte de äro underkastade tillfälliga inspektioner af distriktets

öfverkontrollör.

Olikheten i fråga om kontrollens karaktär och effektivitet är som

sagdt slående. I ena fallet är så godt som hvarje möjlighet till »oegentligheter»

på förhand omintetgjord, men i det andra är fältet lämnadt så godt

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 53

som öppet. Den skattepliktige bryggaren är i görligaste måtto strängt

bevakad, under det att för den skattefri tillverkaren det knappast möter

någon svårighet att brygga annat än som verkligen menas med svagdricka.

Det stadgas visserligen i 2,8 § mom. 1, att vid tillverkning af

svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten, då jästen tillsättes, icke

äga högre extrakthalt än 6 procent, och det är naturligtvis just denna

bestämmelses efterlefnad, som tillsyningsmannen har till uppgift att

kontrollera, men tillverkaren kan efteråt eller vid försäljningen, utan

att tillsyningsmannen erhåller någon aning därom, tillsätta starkare

vört, melass, kulör o. s. v. Upptäckten häraf kan således icke ske förr

än varan lämnat bryggeriet, och då är äfven bevisföringen svår att

åstadkomma. Att statens intressen på så sätt lätt kunna blifva lidande,

är påtagligt, på samma gång som den illojala konkurrensen utmattar

den lojale skattebetalaren och minskar hans omsättning. Noga sedt är

det samma drift, det illojala vinningsbegäret, som skall bekämpas, och

det torde få anses högst tvifvelaktigt, om denna uppgift blifver mindre

vansklig, då det gäller att begagna gynnsamma konkurrensförhållanden

eller då det är fråga om att undandraga sig mindre gynnsamma sådana.

Frånvaron af egentlig kontroll och den däraf betingade friheten

för de skattefria bryggerierna att använda surrogater har äfven sina

stora betänkligheter. Alldeles bortsedt från det önskvärda uti, att en

dryck som svagdricka bör vara af verkligt god beskaffenhet, utgör

denna frihet för den skattefri tillverkaren en ytterlig förmån, som

gör det ännu svårare för den skattepliktige tillverkaren att tillverka

och sälja svagdricka. -lag vill icke underlåta att i detta sammanhang

påminna om den stränga kontroll, som våra margarinfabriker äro underkastade,

dels för att inga dåliga råmaterialier måtte komma till användlig

och dels för att skydda landets mejerihandtering. Kontrollkostnaderna,

som skola af fabrikanten betalas, får icke understiga 100 kronor och

icke öfverstiga 300 kronor i månaden för hvarje fabrik.

Beträffande vikten af att skattesatsen icke sättes för lwg, så bör

man taga hänsyn till, att beskattning af en förut icke beskattad varu

alltid kommer att verka hämmande på denna varas omsättning. Häraf

följer äfven, att skatten till att börja med icke bör uttagas i don utsträckning,

att den ifrågavarande industrien beröfvas möjlighet att med

någorlunda framgång fortsätta sin verksamhet, en sak som ligger lika

mycket i statens som den enskilde industriidkarens intresse.

Sammanlagdt torde man väl kunna säga, att det kungl. förslaget i

ingen af de tre hufvudpunkter, som från början angåfvos, håller måttet.

Det skapar olikhet inför lagen, olikartad och otillfredsställande kontroll,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

och då den föreslagna skattesatsen utgör omkring 20 å 25 procent af

varans saluvärde, får man väl anse denna, åtminstone till att börja med.

för hög.

Som bekant, fick den kungl. kommitté, hvars förslag lagts till grund

för det nu föreliggande förslaget till förordning, sin uppmärksamhet

riktad påTdet system för beskattning af maltdrycksindustrien, som sedan

ett 10-tal år tillämpats i Danmark. Med anledning däraf må i förbigående

anställas en kort undersökning af dess förhållande till de tre

hufvudfordringar, som från början ställts på ett godt skattesystem.

Beträffande likheten inför lagen har detta system ett bestämdt

försteg. Alla bryggerier hafva rätt att tillverka både skattefri och

skattepliktig vara. Vidkommande åter tillfredsställande kontroll visar

det däremot så mycket större svagheter. Kontrollen är som bekant

byggd på yrkesidkarnes egna uppgifter och föreföll 1902 års kommittés

samtliga medlemmar så svag, att de på denna grund öfvergåfvo planen

att på systemet basera ett eget förslag. Öfver den i Danmark rådande

skattesatsens lämplighet tillkommer det icke mig att göra något uttalande,

men anser jag det vara på sin plats att i detta sammanhang anföra

beskattningens resultat därstädes under det senaste skatteåret (1901—

1902). Omsättningen af skattepliktiga maltdrycker minskades med 45,423

tunnor, utgörande en minskning af skatteinkomsterna med 322,019

kronor. Däremot har omsättningen af de skattefria maltdryckerna ökats

med 37,817 tunnor, hvaraf ökningen på kroneöl utgör 10,961 tunnor.

Brännvinsproduktionen har under samma tid stigit med 822,524 potter

absolut alkohol eller i rundt tal 1,800,000 liter 45-procentigt brännvin.

I det föregående äro anförda de skäl, som tala emot användande

vid maltdrycksindustriens beskattning af vare sig det system, som ligger

till grund för det kungl. förslaget, eller det danska systemet. Man kan

beklaga, att dessa äro af den beskaffenhet, att de med logisk följdriktighet

utestänga möjligheten af skattefrihet åt svagdrickat, enär någon

annan utväg för ernåendet häraf icke föreligger. Visst är emellertid,

att det fördyrande af svagdrickat, som måste blifva en gifven följd af

en ren maltskatt — den enda återstående konsekventa utvägen — icke

beliöfver antaga de dimensioner, som man i allmänhet tycktes föreställa

sig. Man får nämligen icke bortse från, att redan den afgift å afverkadt

malt, som det kungl. förslaget förutsätter såsom svagdricksbryggeriernas

bidrag till den för dem anordnade tillsynen, i förening med förbudet

mot användande af sackarin såsom sötämne, måste fördyra varan med

en del af ett öre pr liter, som vid varans försäljning gitvetvis i detalj
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 55

handeln utjämnar sig till en enhet. Här uppstår sålunda en prisförhöjning,

af hvilken emellertid deh större delen skulle komma tillverkaren och

mellanhanden till godo, under det att staten finge åtnöjas med en

obetydlighet.

Under sådana förhållanden bör det ligga nära till hands att äfven

beskatta maltet för svagdricka, och bör då såväl skattesatsen som progressionen

af densamma så afvägas, att skatten icke kommer att blifva

mer än omkring Va å 1 öre pr liter.

I detta sammanhang tillåter jag mig citera ett yttrande af professorn

i nationalekonomi vid Berlins universitet, d:r E. Struve, som

ingående studerat maltdrycksbeskattningen i olika länder och nu särskilt

satt sig in i den svenska beskattningsfrågan. Han uttalar sig

på följande sätt:

''Med hänsyn till det faktum, att här i Sverige tillverkning af

svaga maltdrycker idkas i nästan alla slag af bryggerier, kan jag knappt

föreställa mig, huru man skall kunna helt och hållet befria dessa

alkoholsvaga maltdrycker från skatten utan att å andra sidan kontrollen

samtidigt blir mycket besvärande och kostsam såväl för bryggerierna

som för staten, och därmed gör alla maltbeskattningens fördelar illusoriska.

Kanske lämpar sig äfven här samma utväg som hos oss i

Baden och Wurtemberg, så att man för den lägsta skalan af maltafverkning,

intill c:a 5,000 kg., för alla bryggerier fastställer ett möjligaste

lågt belopp, kanske 2 till 4 öre pr kg. malt, hvarvid jag tillika

förutsätter, att normalskattesatsen sättes betydligt lägre än 18 öre pr

kg. malt, hvilken skattesats enligt min orubbliga öfvertygelse i alla

händelser är alldeles för hög.’

Om alltså svagdrickats fördyrande är oundvikligt, och detta äfven

genom Kungl. Maj:ts förslag, återstår endast att angifva fördelarne med

det system, nämligen ren maltskatt, progressivt anordnad, som jag förut

betecknat som det enda återstående, och äro dessa:

1. Likhet inför lagen. Alla yrkesidkare få i män af sina krafter

och efter en enhetlig, för alla lika, måttstock deltaga i bärande af den

börda, staten anser nödigt ålägga industrien. Ingen kategori af dem

ställes i eu privilegierad undantagsställning. Staten tillvaratager sin

skyldighet att bereda dem, af hvilka den fordrar ett extra skattetillskott,

likställighet och rättvisa.

2. Säker, enkel och preventiv kontroll. Genom användande af själfregistrerande

vågar, på visst sätt förbundna med motsvarande maltkrossar

och oåtkomliga för tillverkaren, men öfvervakade af kontrollörer,

skulle själfva kontrollen blifva verksam icke blott för upptäckande och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

bestraffande af underslef, utan äfven förebyggande sådana, en social

och moralisk förmån, som icke torde kunna nog högt värderas.

3. Handlingsfrihet för yrkesidkaren. Försvinnandet af den konstlade

uppdelningen i skattepliktiga och skattefria bryggerier skulle gifvetvis

åt yrkesidkarne bevara den fulla själfbestämningsrätt i driften, som är

nödvändig för hvarje industriellt företag. Möjligheten att på bästa

sätt efter tidens lägenhet utnyttja materiel och råämnen skulle för den

enskilde yrkesidkaren öka utsikten att uthärda det extra tryck, som

beskattningen medför.

4. Minskad alkoholhalt hos maltdryckerna. Det behöfver knappast

påvisas, att en maltskatt måste af rent ekonomiska skäl sporra fabrikanten

till att med så liten maltåtgång som möjligt framställa eu god

och omtyckt vara. Då emellertid den ursprungliga extrakthalten hos

maltdryckerna i stort sedt står i ett bestämdt förhållande till alkoholhalten

hos den färdiga varan, så måste äfven maltskatten leda till eu

sänkning af alkoholhalten, och detta framhålles äfven af 1902 års

skattekommitté (sid. 63). Då enligt samma kommittés åsikt någon ren

alkoholbeskattning icke kan komma på tal, så följer, alt genom en ren

maltskatt

5. skatten kommer att drabba alkoholen närmare än genom något

annat hittills kändt system. Dessutom bör icke förgätas det stora företräde

den rena maltskatten har framför andra system därigenom, att

den utan svårigheter låter sig progressivt anordnas. Därigenom vinnes

den stora fördelen, att skatten rättvist kan uttagas af större och mindre

yrkesidkare i förhållande till deras större och mindre, på anläggningens

beskaffenhet och rörelsens omfång in. m. beroende utbyte af samma

maltkvantitet. De bestående förhållandena inom industrien rubbas ej

heller på detta sätt.

Det är med hänsyn härtill icke underligt, att den rena maltbeskattningen,

som sedan gammalt tillämpats i de egentliga ölländerna

(i Bajern från 1807) småningom fått fotfäste på alla de ställen, där

man sett sig nödsakad att öfvergifva förut användt skattesystem. Så

har den 1885 i Finland ersatt en produktskatt, 1896 i Baden efterföljt

en pannrymdskatt och 1900 i Ryssland fått träda i stället för eu

mäskkarsskatt, som den 1904 skall ersätta äfven i Belgien. Detta

synes mig utgöra ännu ett talande skäl för, att vi först som sist böra

slå in på denna väg.

Enär emellertid icke något förslag till konsekvent genomförd

progressiv maltbeskattning hittills blifvit framlagdt, tillåter jag mig

bifoga ett utkast till en därpå baserad tillverknings- och skatteförord
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillningsutskottets Betänkande ■ N:o 54.

ning, som till sin uppställning och form, så långt det delvisa olika

innehållet tillåter, ansluter sig till det af Kungl. Maj:t framlagda.

Ett par af dess bestämmelser skall jag ägna några särskilda

kommentarier.

2 §•

Med anledning af hvad jag anfört rörande vikten af att skattesatsen

icke till en början sättes för hög, har jag föreslagit skattesatserna

på sätt som i denna § skett. Uttages skatten i enlighet härmed,

kommer icke priset att uppdrifvas med mer än 1 öre pr flaska

(Vs liter) för ölet och 7*—1 öre per liter för svagdrickat, om än för

de högst beskattade bryggerierna under sådana förhållanden intet

öfverskott till betäckande af minskad omsättning m. m. finnes, utan få

dessa finna sin ersättning däruti, att de få tillgodogöra sig progressionens

lägre skattebelopp för motsvarande delar af sin tillverkning.

Med hänsyn härtill är det äfven jag utsträckt progressionen längre än

Kungl. Maj:t gjort.

5 §■

Det säger sig själft, att, då staten pålägger industrien en extra

beskattning, densamma måste uppställa som fordran, att icke skattebeloppet

för något bryggeri blifver lägre, än att det allra minst betäcker

kontrollkostnaden eller möjligen lämnar något öfverskott, och då man

väl får antaga, att staten af hänsyn till det bekväma tillgodoseendet af

allmänhetens behof, som nödvändiggör en mängd smärre bryggerier,

skall åtnöja sig med endast ersättning för kontrollkostnaderna, så har

jag beräknat minsta mängd afverkadt malt pr dygn till 65 kg. eller

20,000 kg. pr år, hvilket skulle lämna eu ersättning för kontrollkostnaden

med 1,000 kronor.

13 §.

Mom. 2. Af den förändring, som vidtagits i § 5, följer, att säkerhet

icke behofves för mer än 1,000 kronor.

Mom. 5. På samma grund bör äfven denna säkerhet minskas till

167 kronor.

Bill. till liiksd. Prut. I90H. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

23 §.

Då från nykterhets vänlig t håll den fordran framställts, att, i händelse

en maltbeskattning skulle komma till stånd här i landet, tillfället

icke borde eller finge försummas att uppdraga en gräns mellan starkare

maltdrycker och svagdricka, så har Kungl. Maj:t i motsvarande § af

sitt förslag upptagit en bestämmelse af sådant syfte, hvilken jag på

samma grunder, som därvid varit bestämmande, låtit kvarstå.))

Ehuru medgifvas må, att ren maltskatt eller skatt på allt malt,

som användes för tillverkning af maltdrycker, oafsedt dessas större

eller mindre alkoholhalt, är ur kontrollsynpunkt det bästa systemet

för eu maltdrycksbeskattning och i öfrigt skulle medföra, att en del

olägenheter, som vidlåda andra system, kunde undvikas, finner sig dock

utskottet icke kunna tillstyrka herr Lyckholms ifrågavarande förslag,

som i sig innebär, att skatt skulle erläggas äfven för malt, som användes

vid tillverkning af svagdricka. För skattefrihet å svagdricka

tala nämligen skäl, som utskottet finner för frågan afgörande. Chefen

för finansdepartementet har i sådant afseende anfört, att svagdricka är

en nödvändighetsvara för en stor del af den mindre bemedlade befolkningen

i vårt land, samt att en vara, som har ett så lågt penningvärde

som svagdricka, icke kan, äfven om den är föremål för stor

konsumtion, blifva ett lämpligt skatteobjekt. Härtill kommer, att, såsom

från nykterhetsvänligt håll med styrka framhållits, det torde få anses

vara af stor betydelse för nykterhetssträfvandena i vårt land, att priset

å svagdricka kan hållas så lågt som möjligt och således icke stegras

genom skatt å därtill användt malt. Utskottet ansluter sig därför till

Kungl. Maj:ts förslag om skattefrihet för de bryggerier, som endast

tillverka svagdricka.

Såsom ofvan nämnts, förstås i det kungl. förslaget med svagdricka

hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en fjärdedels

volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens

extraktlialt icke öfverstiger sex procent. Enligt hvad utskottet af sakkunnig

person inhämtat torde bestämmelsen om högst sex procents

extrakthalt hos stamvörten innebära tillfyllestgörande säkerhet för att

icke, med utjäsning enligt vanliga metoder, svagdrickats alkoholhalt

skall komma att öfverstiga 274 volymprocent. Det har emellertid varit

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 59

ifrågasatt, huruvida icke skattefriheten skulle kunna utsträckas till alla

maltdrycker af högst 274 volymprocents alkoholhalt, oafsedt styrkan al

den för framställningen af desamma använda vörten. Sådana maltstarka

men alkoholsvaga drycker lära, enligt hvad af sakkunnig person

meddelats utskottet, på bryggeriteknikens nuvarande ståndpunkt såsom

regel icke kunna åstadkommas utan s. k. pastörisering. I ofvan intagna

statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet redogjort

för härmed sammanhängande förhållanden och angifvit de skäl, hvarför

icke utsträckning af skattefriheten äfven till nu ifrågavarande slag af

maltdrycker blifvit i förslaget införd. I otvanberörda motion, n:o 159,

hafva emellertid herr Waldenström och hans medmotionärer upptagit

denna fråga och därvid framställt följande förslag om ändringar i det

af Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget, nämligen:

d1:o) att i §§ 3, 28, 30, 39 de ord och satser, som handla om

vörtstyrkan, utgå, samt att dessa §§ i öfverensstämmelse därmed omredigeras;
2:o)-------------------y

—

3:o) att i § 33 det tillägg göres, att kontrolltjänsteman skall tillse,

att i skattefritt bryggeri, då dricka tillverkas af en vört med högre

extrakthalt än 6 %, betryggande åtgärder äro vidtagna för att förhindra,

det maltdryckernas alkoholhalt efter deras utlämnande kan komma att

öfverstiga 2 V4 volymprocent;

4:o) att i § 39 tillägges såsom eventuell straffbestämmelse, att

svagdricksbryggeri, som gör sig skyldigt till upprepade förseelser genom

att tillverka maltdryck af mer än 2 V4 volymprocent alkoholhalt, skall

dömas till behandling och beskattning såsom ölbryggeri.»

Till stöd härför anföra motionärerna följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition n:o 52 är för första gången i vårt

land ett lagförslag framlagdt, som åsyftar beskattning af maltdrycker.

När man trodde, att maltdryckerna skulle vara ett medel att bekämpa

brännvinet och det däraf vållade superiet, sa var det klart, att man

genom skattefrihet och en stor försäljningsfrihet uppmuntrade förbrukningen

af de förra, medan man genom hög beskattning och jämförelsevis

stränga försäljningsbestämmelser sökte att minska förbrukningen af det

senare.

Eu annan tid bär kommit. Man har fått erfara, att äfven maltdrycker

kunna bli farliga. Man bär därför gång efter annan sett sig

nödsakad att införa inskränkande bestämmelser rörande deras försäljning.

Då emellertid dessa bestämmelser träffat äfven de svagare, fullkomligt

oskadliga, ja nyttiga och för vårt folk oumbärliga maltdryckerna, så

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

har erfarenheten alltmer och mer tydligt visat nödvändigheten att inom

maltdryckernas område gorå skillnad mellan starkare och svagare, och

det för att kunna kraftigare motarbeta det superi, som de förra vålla,

utan att genom onaturliga band hindra förbrukningen af de senare. Ja,

man ser nu i de svagare maltdryckerna ett hjälpmedel i kampen mot

de starkare.

Den kungl. propositionen har försökt lösa de med frågan förenade

svårigheterna genom beskattning af de starkare och skattefrihet för de

svagare, hvarjämte i utsikt ställes ny försäljningslag i öfverensstämmelse

med nyss nämnda princip.

Det är att beklaga, att denna så viktiga fråga blifvit satt i sammanhang

med statens skattebehof. Inom nykterhetskretsar äro meningarna

mycket delade angående riktigheten att ösa så stor del af statens inkomster

ur en så oren källa, som superiet är. Och har man funnit sig

däri, hvad angår brännvinet, hvars höga beskattande nog måste erkännas

hafva verkat till inskränkande af förbrukningen, så står man

dock, om än af olika skäl, tveksam, när det gäller att tillämpa samma

princip på maltdryckerna. Åtminstone hade man önskat — och den

önskan kan sägas vara enhällig bland nykterhetsvännerna — att de inkomster,

som inflöte af ölskatten, skulle uteslutande användas till befrämjande

af nykterhetsverksamheten. Kungl. Maj:t skulle hafva väckt

mycken glädje i landet, om saken tagits från denna sida. Och välsignelsen

för landet hade blifvit ojämförligt större, än den kan blifva

af de millioner kronor, som nu beräknas genom skatten komma att inflyta

i statskassan för att täcka en mängd andra utgifter.

Emellertid stå vi nu inför ett alternativ af högst allvarlig beskaffenhet.

Ingen är, som icke ser, att det här gäller att välja mellan

behållande af status quo med alla dess olägenheter eller antagande af

skatten järnte införande af den så länge eftersträfvade alkoholgränsen

mellan öl och svagdricka. Och vid detta val måste vi foga oss i det

senare alternativet, dock med uttrycklig förklaring, att nykterhetsvännerna

hädanefter säkerligen mycket mer energiskt än någonsin förr

komma att yrka på helt andra anslag till nykterhetens befrämjande än

de få tusen kronor, som nu till detta ändamål utgå. Vi göra denna

förklaring, på det man icke i framtiden må komma att åberopa sig på

vårt af omständigheterna nu framtvungna handlingssätt, såsom om vi

hade utan vidare gillat den skatteprincip, som fått sitt uttryck i Kungl.

Maj:ts nu föreliggande proposition.

Gäller det alltså nu att i hufvudsak antaga Kungl. Maj:ts proposi
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

tion, så anhålla vi dock att vid densamma få göra följande erinringar

och ändringsförslag.

Att Kungl. Maj:t i sin proposition höjt den skattefria extrakthalten

från af kommittén föreslagna 5 % till 6 %, är visserligen en god förbättring.

Men den gör ingalunda till fyllest. På samma gång som

alla nykterhetsvänuer glädjas öfver, att nödvändigheten och möjligheten

af en alkoholgräns ändtligen blifvit erkänd, måste de framhålla, att anspråken

på svagdrickats kvalitet alltjämt stegras, och att svagdricksbryggeritekniken

till följd däraf alltjämt måste arbeta i riktning att

åstadkomma ett så extraktrikt svagdricka som möjligt utan öfverskridande

af en viss alkoholgräns. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet

säger herr finansministern (sid. 64), att »ett i början af 1890-talet gjordt \

försök att här i landet tillverka pasteuriseradt dricka icke under de

senare åren vunnit någon nämnvärd efterföljd». Däraf vill då herr

statsrådet draga den slutsatsen, att sådant dricka har mycket liten betydelse

för nykterhetssträfvandena.

Häremot är följande att invända:

l:o) Om än ett gjordt försök misslyckats, så är därmed icke sagdt,

att ett annat icke kan lyckas. Man är med det gjorda försöket säkerligen

icke kommen till änden på teknikens förmåga i den vägen. Men

så mycket torde med visshet kunna sägas, att den föreslagna skatten

komme att göra hvarje vidare försök omöjligt. Och det vore mycket

beklagligt.

2:o) Att tillverkningen af Lundells pasteuriserade pilsnerdricka i Uppsala

— som väl herr statsrådet åsyftar — nedlades, berodde icke därpå,

att den icke bar sig eller att åtgången var ringa. Tillverkaren har

tvärtom intygat motsatsen i bägge afseendena. Orsakerna voro af helt

annan art.

3:o) Tillverkning af maltstarkt, alkoholsvagt dricka förekommer

äfven på andra ställen, och det i rätt afsevärd omfattning. Vid svagdricksbryggeriet

i Tumba, ägare herr Kvarnström, tillverkas t. ex.

sådant med ända till 12 procent extrakthalt utan att öfverstiga 2 %

alkoholhalt.

En af vårt lands mest erfarne svagdricksbryggare, apotekare Sundberg

i Eskilstuna, har till en tidningsman, medarbetare i EskilstunaKuriren,

lämnat ett meddelande, som af tidningen refereras sålunda:

’Herr S. höll just på att undersöka alkoholhalten i ett dricka med

15-procentig malthalt, hvilket han lagrat för flere månader sedan, lian

har förut konstaterat, att icke-steriliseradt dificka med 15 procent malthalt

— bästa julöl — efter exempelvis tre veckor visar blott 1,2 pro
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

cent alkoholhalt. En viss professors åsikt, att alkoholen står i bestämdt

förhållande till malthalten, är, sade herr S., föråldrad och oriktig. Jästarten

spelar stor roll. De svagdricksbryggare, som kunna bereda ett

bättre dricka, borde på egen risk få göra det. Allmänheten vill vid

högtider, familjefester o. s. v. hafva ett bättre dricka, men svagdricksbryggerierna

stängas genom den nya lagen från att fylla detta behof.

Hvilken dag som helst kunna nya och ändå bättre metoder för

tillverkning af alkoholsvagt, maltstarkt dricka uppstå, men svagdricksbryggarne

skulle då icke få tillämpa sådana metoder. Deras samhällsnyttiga

näring skulle utan något som helst giltigt skäl hämmas i sin utveckling.

Ett skäl linnes — ölbryggarnes fruktan för konkurrensen —;

men inför de opartiskt reflekterande talar detta skäl i stället för

svagdrickstillverkningens fulla frigifvande.’

Vid förfrågan har herr Sundberg förklarat detta referat alldeles

riktigt, hvarjämte han beträffande det däri omnämnda profvet har

lämnat följande skriftliga uppgift:

''Den 26 november 1902 bryggdes vid mitt bryggeri dricka med

en extrakthalt i stamvörten af 15 procent. Det utvecklade sig, som

följer:

efter 8 dagars jäsning på kar 1 procent alkohol

» ytterligare en veckas jäsning på ankare 1, i procent alkohol

» » » )> (= 3 veckors) jäsning på ankare 1,2 proc. alkohol

» » » » (—4 veckors) tappadt på buteljer 1,3 » »

» » » » (= 5 veckors) » » » 1,5 » »

» 3 månaders lagring tappadt på buteljer, 2,2 0 procent alkohol.

Detta såsom experiment, utan sterilisering samt utan annat afbrott

i jäsningen, än som alltid sker vid hvarje jäsning med öfverjäst, där det

ofvanpå drickat sig bildande jäst-täcket efter cirka 24 timmar hindrar

vidare jäsning, hur stark vörten än må vara.’

Och herr Sundberg tillägger:

''Därför borde all bestämning af extrakthalt utelämnas och i alla

händelser ej sättas lägre än 10 %. Andra industrier uppmuntras till

utveckling, hvarför skall arbetet med nya metoder inom denna genom

6 % förordningen förbjudas?

Om man bortser från principfrågan, torde man i praktiken vara

nöjd, om man obehindradt finge röra sig inom 10 % extrakthalt.’

Från ett annat större svagdricksbryggeri har följande meddelande

lämnats:

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

''Med föreslagna 6 % extrakthalt kunna vi visserligen tillverka

det vanliga svagdricka^ men icke s. k. dubbeldricka, hvilket användes

mycket, särskildt till högtider, bröllop, fester o. d. Till detta dricka

erfordras vört med en extrakthalt af 9 procent.’

Att sådant magstarkt, men alkoholsvagt dricka hittills, såsom

herr statsrådet anmärkt, haft liten betydelse för nykterhetssträfvandet, må

delvis erkännas såsom sant. Men det har berott på tillverkningens nyhet

och ringa omfång. Men långt ifrån att detta är något skäl för att kväfva

densamma, bör den tvärtom stödjas, att den må kunna arbeta sig upp

till den stora betydelse, som den utan tvifvel är ägnad att en gång vinna.

Vi sade för resten endast: »delvis sant». Ty är det riktigt, såsom det

nog är, att detta mer maltstarka dricka »användes mycket», och det

»särskildt vid högtider, bröllop, fester o. s. v.», vid hvilka tillfällen

annars — i synnerhet på landet — ett omättligt förtärande af starkare

drycker är vanligt, så är dess betydelse för nykterhetens befrämjande

säkerligen ganska afsevärd.

Särskildt tillåta vi oss att betona vikten af ett sådant dricka på

våra lägerplatser såsom en ersättning för ölet, som vi hoppas få alldeles

bannlyst därifrån. Kan man där i stället få in eu välsmakande, väl

beredd, maltstark, men alkoholsvag maltdryck, så skall den icke allenast

blifva en för vår exercerande ungdom god läskedryck, synnerligen behöflig

under den heta tiden, utan den skall äfven lära samma ungdom,

att man alls icke behöfver de starkare. Och vanan vid den svaga skall

utan tvifvel för många blifva för hela lifvet ett värn mot de starka

dryckernas frestelser. Att detta skulle blifva af största betydelse för

nykterheten, säger sig själft.

Men äfven om man icke skulle lyckas att få bort ölet från lägerplatserna,

så vore dock eu maltdryck af nu nämnda beskaffenhet den

allra bästa motvikt mot ölet, en motvikt, som aldrig det maltsvaga

drickat kunde ersätta.

Äfven den stora allmänheten behöfver en god måltids- och läskedryck

i stället för ölet. Och om det maltstarka, alkoholsvaga drickat

icke kan väntas uttränga ölet, där man är van vid detta, så kan det

utestänga detsamma, där det ännu icke hunnit tränga in. För det uppväxande

släktets nykterhet vore alltså detta af synnerlig betydelse.

Man har ofta framhållit, att det s. k. kronölet i Danmark icke

spelat någon egentlig rol i nykterhetshänseende. Ja, så påstå alla ölvänner.

Men den alltjämt växande nykterhetshären i nämnda land har

helt andra vittnesbörd att aflägga i denna fråga. Och dess vittnesbörd

är nog mer ojäfvigt än de förras.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 54.

Men icke blott ur nykterhetssynpunkt sedt, utan äfven i rent

hygieniskt afseende vore en god, maltstark, men alkoholsvag dryck af

största betydelse. Därom vittnar det af en mängd framstående läkare

undertecknade uttalande, som var vidfogadt nykterhetsvännernas underdåniga

petition till Kungl. Maj:t december 1902, och som hade följande

lydelse:

''Med anledning af omstående hemställan om skattefrihet för ett

godt, extraktrikt dricka, få vi läkare som vår åsikt uttala, att ett dylikt

dricka med låg alkoholhalt skulle vara af särskildt stor och allmän

hygienisk betydelse, och synes det oss därför vara af vikt, att vid påläggande

af maltskatt allt dricka af låg alkoholhalt, äfven det mer

extraktrika, fritages från denna beskattning.’

Vi hafva oss äfven bekant, att många flere läkare i liufvudstaden

velat underteckna detta uttalande, om de vetat om det. Men tiden var

för kort för att samla flera namn.

Nu kan här anmärkas, att sådant magstarkt, alkoliolsvagt dricka

dock icke hör till de egentligen billigare maltdryckerna, och att en

skatt på detsamma därför komme att träffa jämförelsevis burget folk,

som väl kunde betala den. Men däremot tillåta vi oss att erinra om

följande:

l:o) Kungl. Maj:ts proposition förbjuder tillverkning af skattefria

och skattepliktiga maltdrycker i samma bryggerier, något, som äfven

vi anse riktigt. Och skattepliktig blir hvarje maltdryck med mer än

6 procent vörtstyrka. Blefve nu detta lag, skulle alltså svagdricksbryggerierna

vara förhindrade att brygga hvarje, om än så alkoliolsvagt

och godt, svagdricka af större vörtstyrka än 6 procent.

2:o) Då emellertid bland den arbetande befolkningen i otaliga fall

eu maltdryck får ersätta supanmat eller mjölk, så är det ett för samma

befolkning viktigt intresse, att denna maltdryck blir så god och närande

som möjligt utan att förorsaka eller förleda till berusning. Enligt vår

åsikt lider det heller icke tvifvel, att krafvet därpå —liksom på beskaffenheten

af andra födoämnen — skall alltjämt tillväxa bland arbetarne.

Och då det är ett ber ätlig adt kraf, så är det enligt vår mening

icke rätt att i ölbryggeriernas intresse motarbeta dess tillfredsställande

genom att utestänga svagdricksbryggerierna från nämnda tillverkning.

3:o) Skulle det visa sig, att något svagdricksbryggeri missbrukade

sin rätt att brygga alkoliolsvagt, men magstarkt svagdricka, så finnas

högst effektiva straffåtgärder att tillgripa. Om icke böter hjälpte, så

kunde, där man visade trots, t. ex. hela bryggeriet dömas till behandling

och beskattning lika med skattepliktigt ölbryggeri.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 65

Men saken har äfven en annan, icke mindre viktig sida. Om det

maltstarka alkoholsvaga drickat icke finge tillverkas annorstädes än i

skattepliktiga bryggerier, så stode det dessa bryggerier fritt att, när de

så ville eller funne med sin fördel förenligt, öka dess alkoholhalt. Och

det skulle snart konkurrensen tvinga dem till. Då skulle upprepas,

hvad som skett med det s. k. lagerdrickat: början gjordes med rätt låg

alkoholhalt, nu når den ända upp till 4 procent.

Hvad allmänheten behöfver, det är en extraktrik maltdryck, som

icke blott till namnet, utan i verkligheten är ett dricka, och hvars alkoholhalt

är kontrollerad, så att man kan vara säker, att den icke under

några förhållanden öfverskrider den bestämda gränsen.

Den ofta uttalade oron för svårigheten af en effektiv kontroll

synes oss alldeles öfverflödig. Hvarje svagdricksbryggeri skulle utom

den ordinarie polisen hafva följande kontrollanter: den af Kungl. Maj:t

föreslagne, särskilt aflönade tillsyningsmannen, de nykterhetsälskande

konsumenterna samt ölbryggerierna.

Gällde det icke annat än att skaffa statsverket penningar — och

från denna synpunkt allena tyckes den kungl. propositionen betrakta

saken r— så vore det utan tvifvel bäst att bereda svagdricksbryggerierna

så stora svårigheter som möjligt. Men här spelar ett oändligt

viktigare intresse in, nämligen nykterhetsintresset. Och när vi nu

genom den kungl. propositionen äro ställda vid tröskeln till en under

många år lifligt efterlängtad och ommotionerad reform af maltdrycksförsäljningslagen,

så är det nödvändigt att se till, att icke redan vid

ingången läggas några stötestenar, som kunna hindra ett ordentligt

genomförande af reformen.»

De skäl, som af chefen för finansdepartementet anförts mot skattefrihet

för andra maltdrycker än svagdricka, synas utskottet fullgoda.

Det från nykterhetsvänligt håll framställda anspråket, att lagstiftningen

icke skall lägga hinder i vägen för tillverkningen af en god och billig,

alkoholsvag maltdryck, synes, på sätt departementschefen ock framhållit,

vara tillgodosedt genom bestämmelsen, att vörten till svagdricka må

äga en extrakthalt af sex procent. Oafsedt att genom skattefrihet för

annat än svagdricka statens påräknade inkomster af maltdrycksskatten

komme att minskas, skulle, därest skattefria maltdrycker finge inbryggas

med huru stark stamvört som helst men alkoholhalten likväl icke finge

öfverstiga 2lU volymprocent, anordnandet af kontrollen medföra så stora

svårigheter och kostnader, att utskottet icke kan tillstyrka ett sådant

medgifvande. Enligt motionärernas förslag skulle svagdricksbryggerierna

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Åfd. 44 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

få använda huru stark vört som helst, blott utjäsningen icke öfverstege

den fastställda alkoholgränsen. Såsom förut nämnts lärer detta icke

kunna ske utan pasteurisering. Af tre vid detta betänkande såsom bilagor

fogade analyser å drickor från bryggerier, hvilka uppgifvits utan

pasteurisering tillverka maltdrycker med högre extrakthalt i stamvörten

och lägre alkoholhalt än den i Kungl. Maj:ts förslag för svagdricka högst

medgifna, framgår emellertid, att alkoholhalten genom efterjäsning betydligt

öfverstigit medgifna 2 74 volymprocent. Vid godkännande af

motionärernas förslag blefve det en nödvändighet för kontrolltjänstemannen

att, då sådan starkare vört funnes i bryggeriet, öfvervaka, att

den däraf framställda maltdryckens alkoholhalt genom pasteurisering

begränsades till den högst medgifna procenten. Kontrollörens närvaro i

bryggeriet skulle sålunda påfordras vida oftare och under längre tid vid

hvarje besök, än som är nödigt, om endast vörtstyrkan skall kontrolleras.

Härtill kommer ännu en omständighet, som skulle bidraga till kontrollens

försvårande. Att utröna extrakthalten bos vörten är en jämförelsevis enkel

sak, som torde kunna göras af snart sagdt hvem som helst; men att bestämma

alkoholhalten hos den färdiga varan ställer sig helt annorlunda

och erfordrar tekniska kunskaper, som helt visst icke kunna förutsättas

hos de lågt aflönade tillsyningsmän, åt hvilka uppsikten i svagdricksbryggerierna

skulle vara anförtrodd. Het blefve därför nödvändigt att

anställa tekniskt bildade kontrollanter vid svagdricksbryggerierna; och

kostnaden härför skulle säkerligen blifva så hög, att densamma icke

kunde bäras af flertalet af dessa bryggerier. Då härtill slutligen kommer,

att de maltstarka, pasteuriserade maltdryckerna betinga ett jämförelsevis

högt pris och således icke kunna antagas vinna någon allmännare användning

inom den mindre bemedlade delen af befolkningen, anser sig utskottet

böra afstyrka bifall till herr Waldenströms med fleres nu ifrågavarande

förslag och jämväl i detta afseende biträda den kungl. propositionen. I

I likhet med 1902 års kommitterade har Kungl. Maj:t föreslagit,

att frihet från skatt må åtnjutas allenast vid bryggeri, där under tillverkningsåret

endast tillverkas svagdricka. På sätt cbefen för finansdepartementet

framhållit, föranleder detta till en uppdelning af bryggerierna

i två klasser, nämligen dels skattepliktiga, vid hvilka skatt skall

erläggas för allt malt, vare sig det användes till Öl och därmed jämförliga

drycker eller till svagdricka, dels skattefria bryggerier, där endast

svagdricka får tillverkas. Departementschefen har i sitt ofvanintagna

yttrande till statsrådsprotokollet redogjort härför äfvensom för den

reservation, som af en ledamot i 1902 års kommitté i detta hänseende

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

afgifvits, och det af reservanten framställda förslag, livarjämte departementschefen

anfört de skäl, som föranledt honom att biträda hvad

kommitterade föreslagit.

I sin ofvanberörda motion, n:o 166, föreslår nu herr Lyckholm,

)>att, därest den kungl. propositionen med förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker skulle vinna

Riksdagens bifall, detta måtte ske endast under den förutsättning, att

i förordningen inryckes betryggande bestämmelser angående eventuell

ersättning åt de genom förordningens bestämmelser direkt lidande

bryggerierna samt att ett för behofvet lämpligt förslagsanslag beviljas.»

Vidare har herr Trapp i sin motion, n:o 192, hemställt,

»att, därest Kungl. Maj:ts proposition n:o 52 varder af Riksdagen

antagen, sådant tillägg göres i kap. VI öfvergångsstadganden, att Kungl.

Maj:t kan under särskilda omständigheter meddela skattepliktigt bryggeri

rätt att under vissa, förslagsvis 5, öfvergångsår tillverka skattefritt

svagdricka,1 allt under iakttagande af de villkor och kontrollbestämmelser,

som Kungl. Maj:t må äga att föreskrifva till betryggande mot

svekligt förfarande.»

Herr Lyckholm anför till en början, att vid upphäfvandet af rätten

till s. k. husbehofsbränning och vid tillfällen, då ytterligare inskränkning

i brännvinstillverkningsrätten vidtagits, ersättning af statsmedel

lämnats vederbörande för redskap, som användts vid tillverkningen,

men som på grund af nämnda åtgärder förlorat sitt värde, äfvensom

att, då 1855 års brännvinsförsäljningsförordning utfärdades, försäljningsoch

utskänkningsrättigheter, hvarå erhållits burskap eller privilegium,

fått kvarstå eller blifvit inlösta; livarjämte motionären vidare erinrar,

att exempel på att uppfattningen om en dylik ersättningsskyldighet

från statens sida gjort sig gällande kunde hämtas äfven från andra

områden än brännvinslagstiftningens, såsom då fråga varit om förbud

mot in- och utförsel samt tillverkning af margarin. Härefter anför

motionären vidare:

»I betraktande af hvad förut nämnts måste det förefalla synnerligen

anmärkningsvärd!, att det icke i Kungl. Maj:ts nådiga proposition

med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af

maltdrycker finnes ens en antydning beträffande eventuell ersättning

åt de genom nämnda förordning direkt lidande yrkesidkarne, hvilkas

antal dock icke torde blifva litet.

Efter att kraftigt ha framhållit det principiellt oriktiga, regeringsformens

monopolförbud tangerande, i att genom en godtyckligt uppdragen

gräns åtskilja bryggcrinäriugens utöfvare i två olika kategorier,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

af hvilka den ena skulle blifva i fråga om såväl skattefrihet som frihet

i och vid tillverkningen lika gynnad som den andra betungad, skrifver

kommittéreservanten Bergh härom i 1902 års kungl. maltdrycksskattekommittés

betänkande:

''Genom nämnda åtgörande har man nämligen ställt en mängd

yrkesidkare inför ett synnerligen brydsamt och, huru det än utfaller,

för deras ekonomi föga lyckosamt val. Det gäller för dem att öfvergifva

antingen den tillverkning af starkare, numera skattepliktiga

maltdrycker, som de förut drifvit, eller afstå från en tidigare utöfvad

fabrikation af svagare, numera skattefria dylika. Kommitterades förslag

till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

stadgar visserligen, att skattefritt blifver endast det bryggeri,

där uteslutande maltdrycker af uppgifven låg ursprunglig extrakthalt

(5 procent) tillverkas, och man skulle däraf möjligen kunna draga den

slutsats, att antalet af dem, som skulle komma i valet och kvalet,

skulle inskränka sig till de svagdricksbryggerier, hvilka tillförene såsom

binäring och mera tillfälligt sysslat med ölbrygd och för hvilka

situationen därför skulle blifva relativt lätt att behärska. Men konsekvenserna

af den nya ordningen peka faktiskt åt ett helt annat håll.

Det är visserligen icke förbjudet för ett skattepliktigt bryggeri att

brygga svagdricka, men den omständigheten, att endast beskattadt malt

därtill får användas, måste göra en sådan tillverkning ur konkurrenssynpunkt

så oförmånlig, att hvarje klok yrkesidkare helt visst skall

skynda att upphöra därmed, för så vidt han icke befinner sig i den

lyckliga belägenheten att kunna genom nybyggnad å annan tomt o. s. v.

åt sig bevara rätten att för sin svagdrickstillverkning få använda

obeskattadt malt. Utom i de undantagsfall, där affärens omfattning och

kapitaltillgång tillåter dylika experiment, ställes faktiskt äfven tillverkare

af starkare maltdrycker inför nödvändigheten att antingen helt och

hållet öfvergå till skattefri tillverkning, hvilken dock måste förefalla de

flesta af dem väl äfventyrligt, eller ock afstå från en binäring, som,

därför att den kunnat drifvas med samma redskap och folk som hufvudnäringen,

kunnat tillföra honom en betydlig, kanske hufvudsaklig del

af årsvinsten. Och antalet af de yrkesidkare, för hvilka afståndet från

den afsedda binäringen på grund af deras affärers ringa omsättning

spelar en rent af vital roll, är större, än man i allmänhet är böjd att

antaga.’

Jag skall härtill icke foga någon undersökning angående reservantens

påföljande uppgift, att ej mindre än 104 bryggerier skulle

komma i förut skildrade svåra dilemma — i viss mån vägledande torde

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

den dock vara — men jag skall i stället påpeka, hurusom den möjlighet

för vissa ekonomiskt bättre situerade yrkesidkare att i olika etablissement

bedrifva både skattepliktig och skattefri tillverkning, hvilken han

synes ha förutsatt, blifvit alldeles omintetgjord genom stadgandet i

förordningsförslaget § 27 mom. 1, att »den, som i skattefritt bryggeri

utöfvar tillverkning, må icke idka handel med andra maltdrycker än

svagdricka». Tydligt är nämligen, att det icke kan ligga den ringaste

lockelse i tillfället att tillverka en produkt, hvarmed man ej får drifva

handel. Af herr statsrådet och chefens för finansdepartementet yttrande

till statsrådsprotokollet (sid. 72) framgår emellertid nödvändigheten af

bestämmelsen i § 27.

Dessutom skall jag tillåta mig något utförligare än reservanten

framhäfva, huru och på hvad sätt de förluster uppstå, som måste blifva

en naturlig följd af det ofrivilliga valet mellan uteslutande skattefri och

skattepliktig tillverkning. Lättast i ögonen fallande blir saken, då det

gäller bryggerier med blandad tillverkning, som måste afstå från ölbrygden.

För deras innehafvare blifva en mängd dyrbara apparater

och anläggningar, såsom kylapparator, jäskällare med jäskar och lagerkällare

med lagerfat, som varit nödvändiga för öltillverkningen, alldeles

öfverflödiga och det i dem nedlagda kapitalet så godt som bortkastadt.

Mindre påfallande blir saken, då det gäller dem, som på grund af

den genom såväl kontroll- som andra bestämmelser omöjliggjorda

konkurrensen med svagdricksbryggerierna välja att tillverka endast

skattepliktig vara, men att deras förlust lika fullt finnes till, är

säkert. Redan nu äro många bryggerier genom blotta affärskonkurrensen

försatta i det läge, att de af öltillverkningen icke kunna draga

någon verklig behållning, utan äro hänvisade att söka erhålla densamma

genom svagdrickstillverkning, som trots varans låga salupris

blifver verkligt lönande genom användande af delvis samma lokaler

(brygghus), redskap, vagnar, hästar och dylikt samt personal, som de

ändå måste hålla för öltillverkningen. Och för dem måste det tvungna

upphörandet med svagdricksbrygden gifvetvis blifva ett förkrossande

slag, helst vissa lokaler (jäskällare), redskap (jäskar m. m.) och transportkärl,

som anskaffats särskildt för denna tillverkning, blifva oanvändbara.

Statens ovillkorliga plikt att söka skydda allas rätt träder här

manande och bjudande fram, så mycket kraftigare, som den af den

kungl. propositionen skapade uppdelningen af yrkesidkarne i två klasser

göres yttermera odiös genom de extra förmåner i fråga om rätt att

välja råämnen, som den tillägger den redan med skattefrihet och lindrig

kontroll förut mer än skäligt gynnade parten.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Denna sida af saken har ej heller undgått de kommittéer, som

tidigare sysselsatt sig med maltdrycksbeskattningsproblemet.

Den kommitté, som den 11 december 1891 afgaf sitt utlåtande,

säger sålunda på tal om skattefrihet för dricka: »Med det föreslagna

beskattningssystemet är dock oförenligt, att inom samma bryggeri

skulle få tillverkas både en skattepliktig och en skattefri vara, det vill

säga krossas såväl skattepliktigt som skattefritt malt. Ett sådant medgifvande

skulle erfordra kontrollpersonalens ständiga närvaro till förhindrande,

att skattepliktigt malt krossades å den kross, som vore afsedd

för det skattefria, samt att en skattefri dryck blandades med en

skattepliktig. Skulle åter svagdrickat vara skattefritt, då det tillverkades

af den ene, men skattepliktigt, då det tillverkades af den andre,

komme ju detta att innebära en bestämd orättvisa mot den senare.»

Och att kommittén icke tagit steget fullt ut och förordat en ersättning

för den tilltänkta orättvisan bar helt visst berott på, att den af

ofvan anförda och andra skäl bestämdt afrådde från att inslå i angifven

riktning. Kommittén tvekade nämligen icke att för de smärre

bryggerier, som till följd af beskattningen i och för sig måste komma

att förr eller senare upphöra, föreslå en inlösen efter bruksvärdet af

redskap och fat, för hvilken kommittén dock icke ville uppgifva något

visst belopp.

Som bekant, afgaf samma kommitté den 26 november 1892 ett

nytt betänkande, utgörande ett försök att med bibehållande af en

råämnesbeskattning förena tillgodoseendet af förut omnämnda krafvet

på skattefrihet för svagdrickat. Om resultatet af detsamma uttala sig

kommitterade själfva sålunda:

’I det kommittén meddelade uppdrag att taga i förnyadt öfvervägande

frågan om drickats undantagande från beskattning, i händelse

tillverkningen af maltdrycker i allmänhet skulle beskattas, torde äfven

ingå att meddela yttrande angående själfva sakens lämplighet och ändamålsenligheten

af det förslag, som af kommittén blifvit uppgjordt. Härvid

får kommittén, som af anledningar, hvilka förut uppgifvits, skulle

finna det önskvärdt, att svagdricka kunde undantagas från beskattningen,

dock erinra, att lämpligheten häraf måste vara beroende på möjligheten

att med svagdrickats befriande från den ifrågasatta skatten ordna beskattningen

å öfriga maltdrycker utan orättvisa mot tillverkare af de beskattade

dryckerna och utan öfverdrifven kontrollkostnad eller äfventyr

af skatteförsnillning. De med frågans lösning förknippade svårigheter,

hvilka tryckt sin prägel å resultatet af kommitténs arbeten, hafva dock

icke kunnat på ett tillfredsställande sätt öfvervinnas, och då kommittén

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 71

därför icke vågar förvänta, att dess förslag skall anses fullt lämpligt,

finner kommittéen sig ej heller kunna förorda, att, i händelse beskattning

å maltdrycker införes här i landet, undantag därvid göres för

svagdricka^.

Och man kan häraf liksom af den följande skarpa detalj kritiken

af eget förslag lätt förstå, hvarför man äfven nu lät bero vid ersättningsskyldighet

för bryggerier, som på grund af oförmåga att bära

kontrolllkostnaden måste nedläggas.

Det lider under sådana förhållanden och med hänsyn till den föregående

utvecklingen intet tvifvel, att den svenska staten icke kan inslå

på den väg, som af den kungl. propositionen anvisats i fråga om ersättningslöst

ingripande i enskildes äganderätt och handlingsfrihet, utan att

öfvergifva gamla goda traditioner och gifva anledningar till omfattande

civilrättsliga kraf mot staten, om hvilkas kraf och befogenhet bifogade

utlåtande af herr professor A. Winroth gifver en god föreställning.»

Vid motionen finnes fogadt det däri omförmälda utlåtande af

professoren Winroth, till hvilket utlåtande utskottet tillåter sig hänvisa.

Herr Trapp anför till stöd för det af honom väckta förslag följande:

»Kungl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till förordning angående

tillverkning och beskaitning af maltdrycker af den 30 januari

1903 har velat frigöra svagdricka från beskattning och har sökt uppnå

detta genom att indela bryggerierna i skattepliktiga (ölbryggerier) och

skattefria (svagdricksbryggerier).

Nu äro emellertid, efter hvad som uppgifvits, mer än 100 af

landets 178 ölbryggerier inrättade för tillverkning äfven af svagdricka.

Skulle det kungl. förslaget blifva lag, måste vid alla sådana bryggerier

antingen öltillverkningen eller svagdrickstillverkningen nedläggas, enär,

då skatten skall uttagas äfven af det malt, som användes för svagdricksbrygden,

konkurrens med vid skattefritt bryggeri tillverkadt svagdricka

uppenbarligen är omöjlig.

Med afseende å de många fall, där nedläggandet af svagdrickstillverkningen

är liktydigt med affärens ruin, skulle alltså en sådan

lagstiftning vara ägnad att förstöra en hel grupp af de bryggerier,

som uppvuxit och utvecklat sig under hittills gällande förhållanden och

som försökt anpassa sin tillverkning efter allmänhetens fordran på

alkoholsvagaro maltdrycker och som med sina moderna maskiner och

inrättningar och med den större fackinsikt, hvaröfver de i allmänhet

råda, äro bättre kvalificerade att tillgodose allmänhetens behof af en

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

lättare maltdryck af verkligt god beskaffenhet än de helt naturligt mer

primitiva svagdricksbryggerierna.

Nu skulle visserligen genom antagandet af herr M. Lyckholms

förslag i hans motion, n:o 178, hvari på goda grunder den rena maltbeskattningsprincipen

förordas såsom den på samma gång rättvisaste

och i kontrollhänseende förträffligaste som ur skattesynpunkt mest

effektiva, den obillighet, hvarom jag här talat, bortfalla. Men blifver

åter Kungl. Maj:ts förslag af Riksdagen anlaget, så kräfva alla hänsyn,

att åtminstone ett tillägg i kap. VI öfvergångsstadganden göres, sålunda,

att ölbryggeri kan under vissa omständigheter och under vissa öfvergångsår

få tillverka skattefritt svagdricka.))

Slutligen hur herr Lyckholm i förut omförmälda motion, n:o 178,

ytterligare hemställt, att Riksdagen måtte besluta,

»att i förordningen inryckes betryggande bestämmelser angående

ersättning åt de bryggerier, som ej förmå betala det minimibelopp af

skatt, som staten anser sig böra uttaga af hvarje bryggeri.

Till stöd härför anför motionären följande:

»Till sist må ett icke oviktigt tillägg göras. Oaktadt den rena

maltbeskattningens stora både teoretiska och praktiska företräden kan

icke heller detta system afvärja eventuell undergång för vissa små

bryggerier, som icke förmå motstå trycket af äfven en mycket billig

skattesats, en olägenhet, som är beroende på själfva den extra beskattningen,

och denna omständighet kräfver sin bestämda hänsyn.

Hänvisande till hvad jag i min motion, n:o 166, haft äran anföra

angående statens ersättningsplikt gent emot de genom bestämmelserna

i det kungl. förslaget direkt lidande bryggerierna, skall jag inskränka

mig till att återgifva hvad 1891 års kommitterade yttrade i ämnet

(sid. 73, 74):

''Måste en sådan mindre tillverkare upphöra med sin rörelse i

följd af beskattningens införande och därmed förenade föreskrifter,

fordrar dock billigheten, att kronan efter bruksvärdet inlöser hans

redskap och fat. Ett liknande förfaringssätt iakttogs i de förordningar,

hvilka 1855 och 1860 utfärdades belräffande villkoren för tillverkning

af brännvin. De nämnda redskapen och faten lära i allmänhet icke äga

högt värde. Det har till och med uppgifvits, att de i vissa fall endast

skulle äga ett värde af några hundra kronor. Med ledning af sakkunniges

omdöme torde kunna antagas, att de icke i värde öfverstiga

5,000 kronor för något mindre bryggeri. Under antagande, att 200

bryggerier inlösas efter ett värde af 2,500 kronor stycket, skulle därtill

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

erfordras eu half million kronor, hvilket belopp komme att minskas

med det pris, kronan vid redskapens återförsäljning kunde erhålla.

Att uppgifva något belopp, som borde af Riksdagen äskas, vågar dock

icke kommittén. Det enklaste blefve val, att lösesumman förskjötes af

statskontoret och att, sedan försäljningssumman redovisats, skillnaden

hos Riksdagen anmäldes till ersättande.’

Jag skall icke ingå på någon undersökning rörande tillämpligheten

å nuvarande förhållanden af de siffror, kommittén anfört, och ej

heller inlåta mig på något angifvande af tid och sätt för denna ersättning,

enär detta bör helt och hållet öfverlåtas åt Riksdagens rättsoch

billighetskänsla.»

Det lider, enligt utskottets förmenande, intet tvifvel, att många

af de bryggerier, som inrättat sig för tillverkning af såväl Öl som

svagdricka, genom det kungl. förslaget komma i en svår ställning. Att

fortfara med tillverkningen af båda slagen af maltdrycker torde i allmänhet

ej låta sig göra, då någon konkurrens med de skattefria bryggeriernas

tillverkning af svagdricka icke gärna kan tänkas. Det gäller

alltså att vid tillverkningen välja mellan de båda slagen af maltdrycker;

och huru valet än utfaller, torde kunna antagas, att många af

ifrågavarande bryggerier komma att lida genom förändringen. Enligt den

vid 1902 års kommittébetänkande fogade statistik öfver maltdryckstillverkningen

i Sverige under år 1897, tillverkades af allt i landet under

nämnda år framställdt svagdricka ungefär 35 procent af svagdricksbryggerier,

omkring 40 procent af öfvervägande svagdricksbryggerier

och återstående 25 procent af öfvervägande ölbryggerier. Antalet svagdricksbryggerier

var under samma år 220, under det att öfvervägande

svagdricka tillverkades af 140 och öfvervägande Öl af 151 bryggerier.

För de bryggerier, hvilkas tillverkning af det ena slaget maltdrycker

ul gör eu obetydlighet i förhållande till tillverkningen af det andra, torde

det i regel icke möta någon synnerlig svårighet att upphöra med tillverkningen

af förstnämnda slag; men för andra, i hvilka tillverkningen

af det ena slaget är i förhållande till tillverkningen af det andra af någon

mera afsevärd betydelse, blifva nog svårigheterna ganska stora. Såsom

nyss nämnts, tillverkades under år 1897 omkring 25 procent åt allt inom

landet produceradt svagdricka i bryggerier, hvilkas lmfvudsakliga tillverkning

bestått af Öl. Många af dessa bryggerier torde genom upphörandet

af sin svagdrickstillverkning tillskyndas ej obetydliga förluster,

då i allmänhet denna tillverkning lämnat en ganska afsevärd vinst, och

Bih. till Riksd. Prut. 1903. 5 Sami. I Afd. 44 lläft. 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

7i Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

en svagdrickstillverkningen motsvarande ökning af ölproduktionen icke

alltid kan antagas möjlig. Äfven de bryggerier, som öfvervägande tillverka

svagdricka, men äfven Öl, och som, för att erhålla skattefrihet

för svagdricka^ måste upphöra med öltillverkningen, komma helt visst

att tillskyndas förluster, såväl därigenom, att en del endast för ölbrygden

erforderliga redskap blifva öfverflödiga, som genom bortfallandet

af inkomsten af öltillverkningen, hvilken inkomst icke alltid torde kunna

ersättas genom ökad afsättning af svagdricka.

Då det således icke torde kunna förnekas, att den af Kungl.

Maj:t föreslagna indelningen af bryggerierna i skattepliktiga och skattefria

i många fall kan medföra svårigheter och förluster för maltdrycksindustrien,

har utskottet, som emellertid jämväl i nu ifrågavarande afseende

anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag, ansett sig böra tillse, i

hvad mån nämnda svårigheter och förluster kunna förekommas. Herrar

Lyckholm och Trapp hafva i sådant syfte framställt de olika förslag,

för hvilka nyss redogjorts. Utskottet har icke kunnat biträda de af

herr Lyckholm väckta förslagen, angående den ersättningsskyldighet,

som staten skulle ikläda sig. Det synes emellertid billigt, att de

bryggerier, som genom förslaget blifva försatta i en ogynnsam ställning,

såvidt möjligt erhålla någon hjälp. I sådant afseende har

utskottet funnit den af herr Trapp föreslagna utvägen lämplig. Genom

att under en icke allt för kort öfvergångsperiod bevilja skattepliktiga

bryggerier rätt att tillverka skattefritt svagdricka, synes nämligen

större delen af ofvanberörda olägenheter kunna undanröjas. De bryggerier,

som vid lagens trädande i kraft tillverka både svagdricka och

andra maltdrycker, skulle, vid bifall till herr Trappa förslag, erhålla en

längre tids rådrum, hvarunder de kunde öfverväga, huruvida tillverkning

af svagdricka eller af andra maltdrycker vore för dem lämpligast;

och säkerligen kunde under öfvergångstiden de flesta af dessa bryggerier

så anpassa sig efter förhandenvarande förhållanden, att uppgifvandet

vid nämnda tids slut af det ena eller andra slaget af tillverkning

kunde försiggå utan mera kännbara olägenheter. Mot ifrågavarande

anordning har anmärkts, att kontrollen öfver den skattefria

svagdrickstillverkningen vid i öfrigt skattepliktiga bryggerier blefve

svår och i allt fall skulle medföra så betydliga kostnader, att endast

ett fåtal bryggerier skulle kunna tillgodogöra sig det ifrågasatta medgifvandet.

Rörande dessa förhållanden tillåter sig utskottet emellertid

hänvisa till en af chefen för finansdepartementets kontroll-och justeringsbyrå

i detta ämne afgifven, utskottet tillhandakommen promemoria.

Nämnda promemoria är af följande lydelse:

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

»1) Den rättighet, som motionären afser att lämna de skattepliktiga

bryggerierna, nämligen att under vissa villkor brygga skattefritt

svagdricka, synes för kontrollens underlättande böra inskränkas till att

gälla endast öfverjäst svagdricka, ty blandning af underjäst svagdricka

torde icke kunna ske utan att skada förstnämnda dryck, hvartill kommer,

att det ligger i bryggarens eget intresse att tillse, att icke någon öfverjäst

dryck införes i den jäskällare, där det underjästa ölet förjäser. Den

där förvarade underjästa brygden skulle eljest kunna taga skada.

Under den gjorda förutsättningen, att skattefriheten endast skulle

gälla det öfverjästa dricka!, skulle kontrollen i sina hufvuddrag kunna

ordnas på följande sätt:

Kontrollören skall vara närvarande vid krossningen af det till

svagdricka afsedda maltet för att kunna aflösa vågen omedelbart före

och efter krossningen.

Det krossade maltets inmäskning sker i kontrollörens närvaro;

när färgmalt användes, tillsättes detta antingen före krossningen eller

åtminstone vid inmäskningen; eljest tillsättes sockerkulör i bryggpannan.

I bryggeri, där samma kylskepp användes för såväl öfverjäst svagdricka

som underjästa drycker, skola rörledningarna från kylfatet till

den eller de jäskällare, där sistnämnda drycker förjäsas, vara satta under

kontrollörens lås, medan svagdricksvört befinner sig på kylfatet.

Jästens tillsättande bör ske i kontrollörens närvaro, och skall han

då, såvida han ej närvarit i bryggeriet hela föregående tiden och därvid

öfvertygat sig om att ingen del af vörten undantag^, genom ett

åtminstone ungefärligt bestämmande af vörtens volym och extrakthalt

kontrollera, att intet undansnillande af vört ägt rum.

Rörande journalföring, brygdanmälan m. m. skola samma bestämmelser

gälla, som för bryggerier i allmänhet föreskrifvas i förordningen

och ordningsstadgan.

2) Kontrollören måste naturligtvis, då hans arfvode sättes så lågt

som till 3 kronor om dagen, hafva någon särskild ersättning för sin

tillsyn öfver svagdricksbrygden. Denna synes åtminstone på de mindre

bryggerierna kunna bestämmas till 3 kronor per brygd. För större

brygder, som kunde kräfva kontrollörens närvaro i bryggeriet under

längre tid, kunde arfvodet böjas exempelvis till 5 kronor. Ersättningen

bör ej betalas af bryggaren direkt till kontrollören, utan inlevereras till

landtränteri, hvarifrån kontrollören får rekvirera densamma.

Intet bryggeri torde brygga mindre brygder än på en säck malt

å 75 kilogram och i nu ifrågavarande bryggerier blefve så små brygder

säkerligen mycket sällsynta. 3 kronor arfvode komme således att motsvara

högst 4 öre per kilogram malt eller knappt V» öre per liter svagdricka.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

3) Andamålet med det föreslagna medgifvandet för skattepliktiga

bryggerier att brygga skattefritt svagdricka är att bereda de bryggerier,

hvilka för sin existens äro beroende af tillverkning af såväl nnderjästa

drycker som öfverjäst svagdricka, möjlighet att fortsätta sin verksamhet.

Detta medgifvande bör således endast lämnas de bryggerier, för hvilka

den fortsatta svagdricksbrygden så att säga är ett lifsvillkor. Herr

Bergh har i sin reservation vid 1902 års kommiftébetänkande lämnat

en förteckning å 104 bryggerier, som, såvida förhållandet vore detsamma

nu som år 1897, enligt hans åsikt skulle nödgas upphöra med sin verksamhet,

såvida kommitténs förslag till beskattning antoges. Men för

många af dessa bryggerier synes dock skattefri svagdricksbrygd ej vara af

så afgörande betydelse, isynnerhet som vid åtskilliga af dessa bryggerier

säkerligen svagdricka framställes genom efterlakning. Det är nämligen

att märka, att den af Kungl. Maj:t föreslagna skattenedsättningen för

de första 100,000 kg. malt är speciellt afsedd att komma de mindre

bryggerier till godo, hvilka ej kunna till fullo tillgodogöra sig maltet

för tillverkning af öl, utan måste använda återstoden, möjligen med

någon tillsats af nytt malt, för tillverkning af dricka. Exempelvis synas

följande bryggerier, hvilka betecknas på samma sätt som i reservationen

och för hvilka de utsatta talen angifva tillverkningsvärdet af resp.

svagdricka och underjästa maltdrycker, icke vara i behof af skattefrihet

för svagdricka:

Södermanlands län

5 ......

...... 5,508

kr.

60,200

kr.

Östergötlands

11

9 ......

..... 8,650

62,672

ii

n

11

14

...... 840

11

10,781

ii

Kalmar

11

2 .....

...... 1,000

11

11,750

ii

ii

11

3 ......

...... 380

11

3,000

it

Blekinge

11

1

...... 1,200

11

9,000

ii

Kristianstads

11

1 ......

...... 3,930

11

82,000

ii

ii

11

2 ......

...... 8,825

11

135,880

ii

Hallands

11

1 ......

420

11

7,172

ii

Skaraborgs

>1

3

...... 2,500

11

66,500

ii

V

11

5 ......

...... 5,330

11

88,300

ii

V ärmlands

11

5 ......

...... 2,952

44,400

Örebro

11

2 ......

..... 880

11

11

13,400

ii

ii

Västmanlands

11

1

7,569

11

102,000

i /

11

Gäfleborgs

11

1

5,460

11

69,000

11

ii

11

5 ......

4,375

11

38,300

11

V ästern orrl ands

11

1

...... 1,050

11

25,900

11

m. fl.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 77

För att ett bryggeri må komma i åtnjutande åt den ifrågasatta

skattefriheten, synes dess svagdrickstillverkning böra hafva den omfattning,

att under tillverkningsåret 1 oktober 1901 — 1 oktober 1902

(eller om bryggeriet för sina räkenskaper efter kalenderår under år

1902) svagdrickats försäljningsvärde uppgått till åtminstone en sjättedel

af försäljningsvärdet af de under samma tid vid bryggeriet tillverkade

underjästa maltdryckerna.»

Af denna promemoria synes framgå, såväl att en tillfyllestgörande

kontroll kan anordnas, som äfven att kostnaderna för densamma icke

torde uppgå till så höga belopp, att bryggerierna däraf skulle förhindras

att begagna sig af möjligheten att få tillverka skattefritt svagdricka.

Mot de föreslagna kontrollföreskrifterna har utskottet icke funnit något

att erinra; och vill utskottet särskilt framhålla, att enligt utskottets

åsikt bestämmelserna, att ifrågavarande rättighet skulle inskränkas till

allenast öfverjäst svagdricka samt till de bryggerier, hvilkas tillverkning

af sådant svagdricka uppgått till ett värde af åtminstone en sjättedel

af värdet af tillverkningen utaf underjästa maltdrycker, synas utskottet

lämpliga och väsentligen ägnade att förekomma missbruk. Dock synes

sistberörda bestämmelse icke böra alltför strängt tillämpas, enär fall väl

kunna tänkas förekomma, då äfven en mindre svagdrickstillverkning är

för ett bryggeris bestånd af väsentlig vikt, något som vid hvarje särskilt

fall torde komma att af Kungl. Maj:t pröfvas.

I anslutning till hvad nu anförts har utskottet i sitt vid detta

betänkande fogade författningsförslag tillagt en paragraf, nummer 53,

hvari stadgas, att Kungl. Maj:t må i särskilda fall, på de villkor Kungl.

Maj:t må föreskrifva, meddela skattepliktigt bryggeri, som varit i gång

inom tolf månader före förordningens utfärdande, rätt att under högst

fem öfvergångsår tillverka skattefritt öfverjäst svagdricka, hvarvid tillverkaren

själf skall betala den ökade kontrollkostnaden.

Utskottet öfvergår nu till granskning af de särskilda paragrafer

i det af Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget, i hvilka utskottet

funnit sig böra vidtaga ändringar eller rörande hvilka ändringsförslag

blifvit i ofvan omförmälda motioner framställda.

4 §•

T denna paragrafs mom. 1 stadgas, att i skattepliktigt bryggeri

må för tillverkning af maltdrycker användas endast torkadt, rostadt,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

eller brändt malt, humle, jäst och vatten. I sista stycket af 20 § lämnas

föreskrift därom, att i dylikt bryggeri eller tillhörande lägenheter må

icke finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning

af maltdryck användas i stället för malt, där ej för visst bryggeri

Kungl. Maj:t medgifver, att under föreskrifna villkor socker må i lagerkällaren

användas såsom tillsats till porter. Denna sistnämnda föreskrift

om medgifvande att såsom tillsats till porter använda socker har

utskottet ansett lämpligen böra öfverflyttas till 4 §, som innehåller de

allmänna bestämmelserna om hvilka råämnen få användas för tillverkning

af skattepliktiga maltdrycker. Då det inom utskottet upplysts,

att vid vissa porterbryggerier dextros användes såsom sötämne i stället

för socker, har ritskottet ansett lämpligt, att dextros i nu omförmälda

afseende likställes med socker, i följd hvaraf utskottet i paragrafen inskjutit

orden »och dextros».

6 §•

Denna paragraf innehåller bland annat bestämmelser om tiden för

skattens inbetalande, och har i sådant afseende Kungl. Maj:t i mom. 1

föreslagit, att tillverkare skall före hvarje månads början förskottsvis

till vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till

öfverståthållareämbetet inbetala skatt för den vikt malt, som enligt

därom gjord anmälan kommer att under månaden krossas. I följd häraf

är det antagligt, att dessa inbetalningar komma att verkställas sista

dagen i månaden. Med hänsyn till mängden af de göromål, som i allmänhet

förekomma den sista i hvarje månad hos ifrågavarande uppbördsmyndigheter,

har utskottet i stället ansett lämpligt föreslå, att

inbetalningen skall hafva skett senast näst sist a helgfria dag före hvarje

månads början.

20 §.

Den ändring, som vidtagits med afseende å denna paragraf, sammanhäuger

med och är uteslutande föranledd af ändringen i 4 §; och

torde därför någon särskild motivering icke erfordras.

23 och 31 §§.

I 23 § är bland annat stadgadt, att från skattepliktigt bryggeri

må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas i öppna kärl, endast

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 79

utlämnas på kärl, å hvilka såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka))

äro inbrända, och 31 § innehåller enahanda bestämmelse om

utlämnande af svagdricka från skattefritt bryggeri. Dessa stadganden

afse, enligt hvad departementschefen anfört, att möjliggöra införandet

i försäljningsförordningen af olika villkor för försäljning af å ena sidan

svagdricka och å den andra öfriga maltdrycker. I punkten 2:6) af sin

ofvanberörda motion hafva herr Waldenström och hans medmotionärer

föreslagit, »att i §§ 23 och 31 tillägg göres om stämpling af kork eller

propp, när svagdricka från bryggeri utlämnas å buteljer».

Föreskriften att bryggeriets namn och ordet »svagdricka» skola

vara »inbrända» å kärlen kan möjligen anses innebära, att svagdricka

icke må från bryggeri utlämnas å buteljer. Vanligen torde nog svagdricka

tillhandahållas i kaggar eller ankare, men något hinder för att

utlämnandet sker å buteljer synes icke böra förekomma. Utskottet

har därför ansett lämpligt föreslå, dels att bestämmelsen om att bryggeriets

namn och ordet »svagdricka» skola vara å kärlen inbrända utbytes

mot föreskrift, att kärl, hvarå svagdricka utlämnas, skall vara

stämpladt med ofvan angifna beteckningar, dels ock att bestämmelse

inflyter därom, att i fråga om buteljer denna stämpling må ske å korken

eller proppen. Det mål, som, enligt hvad ofvan antydts, med det af

Kungl. Maj:t föreslagna stadgandet afsetts, torde icke heller genom de

nu vidtagna förändringarna komma att äfventyras.

27 §.

I första momentet af denna paragraf stadgas förbud för den, som

i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, att idka handel med andra

maltdrycker än svagdricka. Detta förbud synes utskottet alltför strängt,

enär detsamma i sak innebär, att en bryggare icke skidle kunna, jämte

det han tillverkar svagdricka i ett skattefritt bryggeri, tillverka öl i ett

annat, skattepliktigt; han är nämligen enligt stadgandets ordalydelse

förbjuden att drifva handel med Öl. Afsikten med ifrågavarande stadgande

har af chefen för finansdepartementet angifvits vara att förekomma

blandniugar af skattepliktig och skattefri vara äfvensom att

underlätta kontrollen. För detta måls vinnande synes det vara tillräckligt,

om den, som utöfvar tillverkning i skattefritt bryggeri, förbjudes

att där idka handel med andra maltdrycker än svagdricka; och

har utskottet funnit sig böra föreslå sådan ändring i ifrågavarande

moment. Utskottet har ansett sig äga så mycket större skäl härtill,

som momentets ordalydelse synes hafva tillkommit genom etl förbise
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ende. På tal om villkoren för skattefri tillverkning af maltdrycker

yttrar nämligen departementschefen: »---då, enligt kommitténs för
slag,

hinder icke möter för en person att samtidigt i olika bryggerier

idka dels skattepliktig och dels skattefri tillverkning, ansluter jag mig

till kommitterades åsikt, att skattefrihet bör åtnjutas af alla bryggerier,

som endast tillverka svagdricka.»

28 §.

Andra momentet af denna paragraf lyder enligt Kungl. Maj:ts

förslag sålunda: »I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka

ej användas sackarin, och må sådant ej finnas i dylikt bryggeri.»

I motsats mot hvad i 4 § föreskrifvits beträffande skattepliktiga bryggerier

skulle således i skattefritt bryggeri få användas maltsurrogat,

dock med undantag för sackarin. Departementschefen yttrar härom,

att det funnes ingen anledning förbjuda maltsurrogats användning vid

skattefria bryggerier, eftersom ju vid dessa bryggerier ingen skatt

skulle debiteras, men att detta oaktadt det torde vara lämpligt att förbjuda

användning af sackarin, enär tillsättning af ett sådant sötämne

till en maltdryck måste anses såsom en förfalskning af den senare.

I ofvanberörda motion, n:o 168, föreslår herr Andersson,

»att Riksdagen måtte besluta sådant tillägg i 28 § 2 mom. af

Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker, att alla surrogat för malt blifva förbjudna äfven

vid tillverkning i skattefritt bryggeri.»

Till stöd härför anför motionären — efter att hafva erinrat, att

det i allmänhet vore af synnerlig vikt, att icke vid tillverkning af födoämnen

mindre värdefulla surrogat komme till användning, och att äfven

i vårt land förslag i sådant syfte vid flera tillfällen blifvit väckta —

att de i nu ifrågavarande författningsförslag meddelade förbud mot användande

af maltsurrogat tillkommit i rent flskaliskt syfte, hvilket framginge

af departementschefens nyss omförmälda yttrande, hvilket af

motionären återgifves; hvarefter motionären vidare anför följande:

»Detta torde i och för sig vara ett föga hållbart resonemang.

Svagdrickat är ju en folkdryck och har sin ej oviktiga uppgift att

fylla oafsedt de moderna teorierna om dess stora vikt för nykterhetsrörelsen.

Det. kan sålunda icke vara likgiltigt, om dess beskaffenhet

undan för undan försämras genom användande af än ett, än ett annat

surrogat eller flere i förening. Och en försämring måste inträffa i den

händelse, att majsen genom inträdd tullfrihet blifver ett tillräckligt pris
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

billigt surrogat, enär majsen icke har samma egenskaper som kornet.

Och från fackmässigt håll upplyses det, att man t. ex. af en tredjedel

majs, en tredjedel kornmalt och en tredjedel melass kan åstadkomma ett

icke alltför dåligt svagdricka. Ja, det lär vara tämligen säkert, att, så

länge man icke fått handeln med sackarin ordnad på betryggande sätt,

förordningens bestämmelser om sackarinförbud icke skola erhålla någon

egentlig betydelse. Men än större betänkligheter resa sig på andra områden,

särskiidt det nationalekonomiska. Enligt de för 1897—99 års maltdryckskommitté

tillgängliga siffror utgjorde korn kvantiteten för det till

svagdrickstillverkningen använda maltet icke mindre än 170,000 tunnor

(å 100 kilogram), representerande ett värde af 2,210,000 kronor (13 kronor

per 100 kilogram), hvilka så godt som oafkortade komma det svenska jordbruket

till godo. Tänker man sig emellertid denna kornmängd till %

ersatt med utländsk majs och industriaffallet melass, så finner man, att

det icke är en obetydlighet, såsom en motionär, herr P. Nilsson i

Bonarp, synes förutsätta, utan en rätt afsevärd summa (i rundt tal

1,500,000 "kronor), hvaraf landets modernäring går förlustig. Vill man

icke finna sig häri, finnes intet annat val än det emellan tull å majs

eller förbud mot dess användande vid tillverkning af svagdricka.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att i den skrifvelse, som

Sveriges svagdricksbryggareförening tillställt Riksdagen, framhålles, att

landets svagdricksbryggare icke anse ett surrogatförbud på något sätt

skadligt, endast därifrån undantages s. k. kulör, och som skäl för friheten

att använda kulör anföres, att densamma »hvarken innehåller

alkoholbildande eller extraktämnen». Från fackmässigt håll har jag

emellertid erfarit, att kulören i regel är ett stärkelsesocker, delvis karamelliseradt

och understundom tillsatt med melass. Någon grund för

rättighet att använda det surrogat, som benämnes kulör, vid tillvei’kningen

af skattefria maltdrycker föreligger således icke, utan kan man

härtill likaväl som vid tillverkningen af det skattepliktiga svagdricka!,

använda bräudt malt.

Hit hörer ock en annan betänklighet mot den nu förefintliga friheten

att använda surrogat vid svagdricksbrygden. Den kungl. propositionen

förutsätter, att svagdricksbryggarne skola med ett hälft öre per

kilogram afverkadt malt bidraga till kostnaderna för kontrollen öfver

de skattefria bryggerierna. Det skulle göra en summa af 50,000 kronor.

Men om svagdrickat kan tillverkas med endast en tredjedel kornmalt

och resten surrogat, så skulle också denna summa med tämlig säkerhet

reduceras till endast en tredjedel. Det återstående beloppet Unge tagas

Bill. till Riksd. Blot. 1903. 5 Sand. 1 Afd. 44 Höft. It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bevillningsutskottets Betänkande N.o 54.

af allmänna medel. Både jordbruket och staten blefve sålunda lidande,

medan konsumenterna fingo en sämre vara.

Att hvad ofvan antydts icke skulle komma att inträffa, är dess

sämre för djärft att antaga, då det är dubbla fördelar, som locka, och

intet hejdande förbud står i vägen.»

I likhet med motionären anser utskottet, att icke heller för skattefria

bryggerier användning af maltsurrogat bör vara tillåten, dels

af det skäl, att ett sådant medgifvande utan tvifvel i många fall skulle

medföra, att en sämre vara komme att lillverkas, dels äfven därför, att

alla tillverkare af svagdricka böra vara likställda i hvad angår själfva

tillverkningen, vare sig svagdricka! tillverkas i skattefria eller skattepliktiga

bryggerier. På grund häraf och med hänsyn äfven till hvad

motionären i öfrigt anfört, har utskottet ansett sig böra föreslå, att i

nu förevarande moment af 28 § intages bestämmelse, att i skattefritt

bryggeri eller tillhörande lägenheter icke må finnas stärkelse, socker,

sackarin eller annat, som kan vid tillverkning af svagdricka användas

i stället för malt. Dock har utskottet ansett, att detta förbud icke bör

omfatta sockerkulör, enär, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst,

det är af vikt för svagdrickstillverkningen, att sockerkulör får användas

för färgning af drycken och ett medgifvande härtill icke synes kunna

föranleda till missbruk.

32 §.

.Första momentet af denna paragraf innehåller bestämmelse om

den afgift, som af skattefritt bryggeri skall erläggas såsom bidrag till

kostnaden för kontroll vid bryggeriet. I andra momentet stadgas, att,

om under viss tid brygd ej äger rum vid sådant bryggeri, tillverkaren

skall erlägga en särsldld afgift af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder

tillverkningen varit inställd. Herr Waldenström och hans medmotionärer

hemställa i punkt 5 af sin omförmälda motion, under förmälan

att kontrollkostnaderna för de skattefria bryggerierna böra göras

så lindriga som möjligt, »att § 32 ändras till öfverensstämmelse med

maltdrycksbeskattningskommitténs förslag, och att till följd däraf mom.

2 af samma § i Kungl. Maj:ts förslag må utgå, samt att mom. 3 underkastas

i anledning däraf erforderlig omredigering».

Såsom motionärerna antydt, saknas i det af 1902 års kommittérade

afgifna förslag den i mom. 2 af ifrågavarande paragraf förekommande

bestämmelse. Motionärernas yrkande innebär alltså, att skattefritt

bryggeri skulle under den tid, tillverkningen därstädes ligger nere,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 83

befrias från skyldigheten att bidraga till kontrollkostnaden. Detta timslag

finner utskottet ingen anledning att biträda. Den vid bryggeriet anställde

tillsyningsman erhåller af staten sin aflöning, oafsedt om tillverkning

äger ruin eller icke, och det synes då billigt, att bryggeriet,

äfven om tillverkningen under någon bestämd tid liggernere, ändock

får bidraga till kontrollkostnaden. Liknande stadganden förekomma för

öfrigt såväl i brännvinstillverkningsförordningen som i förordningen om

beskattningen af hvitbetssockertillverkningen. Utskottet har således icke

funnit skäl att i anledning af motionärernas ifrågavarande yrkande

föreslå någon ändring i nu förevarande paragraf af förslaget.

40 §.

Vid angifvandet af de förseelser, som skola bestraffas enligt denna

paragraf, har öfverträdelse af det i 31 § meddelade stadgande om stämpling

af kärl, hvari svagdricka från skattefritt bryggeri utlämnas, icke

upptagits. Enahanda förseelse, begången i skattepliktigt bryggeri, eller

öfverträdelse af föreskriften i 23 §, bestraffas med det i 38 § upptagna

lindrigare straff. Då öfverträdelse af bestämmelsen i 31 § synes höra

efter 40 § bestraffas, har utskottet föreslagit, att till sistnämnda paragraf

göres ett tillägg i sådant syfte.

Utskottet hemställer alltså:

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag till förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker icke kunnat

oförändradt bifallas, måtte antaga samma förslag med

de ändringar och tillägg, utskottets härvid fogade

författningsförslag utvisar;

2:o) att af de i detta betänkande behandlade

motioner

a) n:o 178, af herr Lyckholtn, såvidt denna motion

afser införande af ren maltskatt,

b) n:o 159, af herr Waldenström in. fl.,

c) n:o 168, af herr Andersson och

d) n:o 192, af herr Trapp

måtte anses besvarade genom hvad utskottet här ofvan

under l:o) hemställt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

3:o) att herr Lyckholms motion, n:o 166, icke

måtte af Riksdagen bifallas; samt

4:o) att herr Lyckholms motion, n:o 178, såvidt

denna motion afser införande i förordningen af bestämmelser

angående ersättning åt de bryggerier, som

ej förmå betala det minimibelopp af skatt, som staten

anser sig böra uttaga af hvarje bryggeri, icke heller

måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 7 maj 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

J. BROMÉE.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

85

Förslag

till

Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt

allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,

utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för

rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en

hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller

tillverkning af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning

af maltinfusioner och maltextrakt, som äger ruin antingen å apotek

för medicinskt ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskrifver. 2

2 §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

med 20 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogrammen

malt utgår med 16 öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen

med 18 öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och

en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört,

hvilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;

skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af

tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

öfver bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den BO september.

T §• 4 §.

1. I skattepliktigt bryggeri må

för tillverkning af maltdrycker användas

endast torkadt, rostadt eller

brändt malt, humle, jäst och vatten. 2

2. Maltet skall krossas å en i

bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande,

justerad väg, att maltets krossning

1. I skattepliktigt bryggeri må

för tillverkning af maltdrycker användas

endast torkadt, rostadt eller

brändt malt, humle, jäst och vatten,

där ej för visst bryggeri Kungl. Maj:t

medgifver, att under föreskrifna villkor

socker eller dextros må i lagerkällaren

användas såsom tillsats till

porter.

2. Maltet skall krossas å en i

bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande,

justerad våg, att maltets krossning

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ICungl. Majis förslag.

ej kan äga rum, utan att detsamma

först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets

vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel,

skall kontrollör uppväga maltet å

annan justerad våg; ägande öfverkontrollör

bestämma, efter hvilken

grund maltafverkningen skall beräknas

från den tidpunkt, då kontrollören

sist afläste vågen, innan

felet märktes.

Utskottets förslag.

ej kan äga rum, utan att detsamma

först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets

vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel,

skall kontrollör uppväga maltet å

annan justerad våg; ägande öfverkontrollör

bestämma, efter hvilken

grund maltafverkningen skall -be
O

o

räknas från den tidpunkt, då kontrollören

sist afläste vågen, innan

felet märktes.

5 §•

Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på

grund af tillståndsbevis må äga rum.

6 §•

1. Tillverkare skall med det

undantag, som i 4 mom. sägs,

till vederbörande landtränteri eller,

hvad Stockholms stad angår, till

öfverståthållareämbetet före hvarje

månads början förskottsvis inbetala

skatt för den vikt malt, som enligt

den i 13 § föreskrifna anmälan

kommer att under månaden krossas. 2

2. Har under någon kalendermånad

krossats malt till högre

vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis

erlagts, åligger tillverkaren

att inom åtta dagar efter månadens

utgång inbetala skatten för

det Överskjutande beloppet.

6 §•

1. Tillverkare skall med det

undantag, som i 4 mom. sägs,

till vederbörande landtränteri eller,

hvad Stockholms stad angår, till

öfverståthållareämbetet senast näst

sista helgfria dag före hvarje månads

början förskottsvis inbetala

skatt för den vikt malt, som enligt

den i 13 § föreskrifna anmälan

kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad

krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis

erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens

utgång inbetala skatten för det

Överskjutande beloppet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj.ts förslag.

3. Visar sig, då det i 13 §

omnämnda tillståndsbevis upphör

att gälla, att tillverkare inbetalt

skatt för mera malt än som krossats,

äger han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan

förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för

densamma ställer sådan säkerhet,

som i 13 § 2 mom. sägs, skall

inom två månader efter utgången

af hvarje kvartal inbetala skatten

för det under kvartalet uppvägda

maltet; och skall vid betalningen

för det sista kvartalet, under hvilket

maltkrossning enligt samma tillståndsbevis

ägt rum, jämväl erläggas

hvad som kan brista i den

uti nästföregående § stadgade minsta

skatt.

5. Betalas ej skatten inomföreskrifven

tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar

rätt till maltkrossning, och låta

utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas,

skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet

delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

Utskottets förslag.

3. Visar sig, då det i 13 §

omnämnda tillståndsbevis upphör

att gälla, att tillverkare inbetalt

skatt för mera malt än som krossats,

äger han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan

förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för

densamma ställer sådan säkerhet,

som i 13 § 2 mom. sägs, skall inom

två månader efter utgången af

hvarje kvartal inbetala skatten för

det under kvartalet uppvägda maltet;

och skall vid betalningen för

det sista kvartalet, under hvilket

maltkrossning enligt samma tillståndsbevis

ägt rum, jämväl erläggas

hvad som kan brista i den

uti nästföregående § stadgade minsta

skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven

tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar

rätt till maltkrossning och låta utmäta

skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas,

skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet

delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

7 §•

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den

lämnat lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten

ej kan för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Till Kungl. Maj:t ställd ansökan härom åtföljd af handlingar, innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till

Kungl. Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §•

Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes

under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt

malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats,

som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

9 §•

1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af

chefen för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,

Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas

bryggerikontrollen af öfverkontrollörer samt vid skattepliktiga bryggerier

af kontrollörer och vid skattefria af tillsyningsmän.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas

nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda

öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två

kronor om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör

vid tillsyn å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl.

Maj:ts medgifvande må bestämmas till högre belopp än tjugu kronor i

månaden för hvarje bryggeri.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

Bih. till Riksd. Prot. M03. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag,

11 §.

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åliggande, samt de föreskrifter,

chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga

meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis

skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och

justeringsbyrån insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående

vecka utfärdats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande

stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning

i skattefritt bryggeri utfärdats eller återkallats.

Kap. II. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

13 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början

af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd, ej äfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot

denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen sexhundra åttio

kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som pa grund af tillståndsbeviset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd

med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande

för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter

månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade

medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst tvåhundraåttio

kronor.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

återkallas.

14 §.

Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen

skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan

anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt,

skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet

minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att

äga rum; och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj.is förslag. Utskottets förslag.

bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

och öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej

utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat afslutas.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt

tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan

sådan anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom

fem dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren

att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande

kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter

hos honom utmäta.

Kap. III. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.

16 §•

1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri

första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören

öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet

och samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande

af hvars och ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning

förvaras vid bryggeriet, och det andra insändes af öfverkontrollören till

kontroll- och justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke

vidare användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och

beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §.

1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där

upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af malt
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

drycker användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med

mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

19 §.

Omältadt spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas

annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet

uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas

inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större

mängd torkadt malt, än som erfordras

till näst påföljande brygd;

rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd

under villkor, att hvad däraf ej

begagnas vid näst påföljande brygd

förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i

skattepliktigt bryggeri eller till
-

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas

inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större

mängd torkadt malt, än som erfordras

till näst påföljande brygd;

rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd

under villkor, att hvad däraf ej

begagnas vid näst påföljande brygd

förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i

skattepliktigt bryggeri eller till
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

hörande lägenheter och ej heller

därifrån utföras.

I skattepliktigt bryggeri eller

tillhörande lägenheter må icke

finnas stärkelse, socker, sackarin

eller annat, som kan vid tillverkning

af maltdryck användas i stället

för malt, där ej för visst bryggeri

Kungl. Maj:t medgifver, att under

föreskrifna villkor socker må i

lagerkällaren användas såsom tillsats

till porter.

Utskottets förslag.

hörande lägenheter och ej heller

därifrån utföras.

I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande

lägenheter må med det i 4 §

1 mom. omförmäla undantag icke

finnas stärkelse, socker, sackarin eller

annat, som kan vid tillverkning af

maltdryck användas i stället för malt.

21 §.

I skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med

användande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla,

i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,

hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman

tillgänglig.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregisterande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må

svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas

på kärl, å hvilka såväl

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må

svagdricka, därest det ej af köpare af - hämtas i öppna kärf endast utlämnas

på kärl, som äro stämplade med så
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

bryggeriets namn som ordet »svagdricka»

äro inbrända; och må inga

andra maltdrycker utlämnas på sålunda

stämplade kärl.

Utskottets förslag.

väl bryggeriets namn som ordet »svagdricka».

Beträffande buteljer må denna

stämpling ske å korken eller proppen.

På sålunda stämplade kärl må

inga andra maltdrycker utlämnas.

24 §.

Kontrolltjänsteman skäll, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,

vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets

öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,

vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen

och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när arbete

inom bryggeriet pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona

för hvarje ytterliggare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant

kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens

hörande, antingen förhöja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor

utöfver det i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller

ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost

samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare

fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om

dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri

och skattepliktigt bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje sådant bryggeri

blott en krona om dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet

eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med

två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

Kap. IV. Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.

26

Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett

tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd af tillverkningsåi’et, under hvilken tillverkningen

skall bedrifvas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänsteman,

hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,

meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.

27 §.

1. Den, som i skattefritt bryggeri

utöfvar tillverkning, må icke

idka handel med andra maltdrycker

än svagdricka.

2. I skattefritt bryggeri eller

därtill hörande lägenheter må ej

införas eller förvaras andra maltdrycker

än svagdricka.

27 §.

1. Den, som i skattefritt bryggeri

utöfvar tillverkning, må icke

där idka handel med andra maltdrycker

än svagdricka.

2. I skattefritt bryggeri eller

därtill hörande lägenheter må ej

införas eller förvaras andra maltdrycker

än svagdricka.

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka

i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre

extrakthalt än sex procent.

2. I skattefritt bryggeri må vid

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka

i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre

extrakthalt än sex procent.

2. I skattefritt bryggeri eller till
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 97

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

tillverkning af svagdricka ej an- hörande lägenheter må icke finnas stärvändas

sackarin, och må sådant ej kelse, socker, sackarin eller annat,

finnas i dylikt bryggeri. som kan vid tillverkning af svagdricka

användas i stället för malt; dock må

för färgning af svagdricka användas

sockerkulör.

29 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla,

i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,

som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

30 §.

Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka

och kärl samt för undersökning af vörtens exrakthalt, ställe

tillverkaren utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må

svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas

på kärl, å hvilka såväl bryggeriets

namn som ordet»svagdricka»

äro inbrända.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka,

därest det ej af köpare afhämtas

i öppna kärl, endast utlämnas

på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet

»svagdricka».

Beträffande buteljer må denna

stämpling ske å korken eller proppen.

32 §.

1. Inom eu månad efter utgången af hvarje kvartal skall tillverkaren

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande afkunna ett af vederbörande

kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande

vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt

därmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 5 Sami. 1 Afd. 44 Häft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

inbetala ett belopp, motsvarande ett hälft öre för hvarje kilogram under

kvartalet afverkadt malt.

2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller

längre tid brygd ej äger rum vid bryggeri, erlägge tillverkaren en

särskild afgift af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen

sålunda varit inställd. Denna afgift inbetalas samtidigt med den i 1

mom. föreskrifna.

8. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörig

tid, skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset

och låta utmäta afgifterna.

33 §.

Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri

mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock

å annan tid, när arbete där pågår.

34 §.

Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,

för hvilken tillståndsbevis utfärdats, göre därom skriftligen anmälan

hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör

med uppgift om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter

tillståndsbeviset anses hafva upphört att gälla nämnda dag.

Kap. Y. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

35 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.

eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen

skett i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio

till och med två hundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde

skatt för det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen ett hundra kilogram.

Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

två tusen ett hundra kilogram afverkats, skall i saknad af érforderlig

utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek antagas, att

för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått,

verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets

mängd i krossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt

att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.

36 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget

behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,

skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från

och med fem till och med tvåhundra kronor.

37 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande väg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en manad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfållde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

38 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som

ännu icke godkänts,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag.

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontroll tjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 37 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

39 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,

eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än

sex procent,

eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet

tillverkas,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen

kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Den sakfållde gälde ock, på sätt i 35 § sägs, den skatt, han undandragit

statsverket.

40 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

öfverträder förbud i 27 § eller

28 § 2 mom.,

eller underlåter att ordentligt

föra bryggjournal,

eller vägrar kontrolltjänsteman

tillgång till bryggjournalen eller

att taga prof af vört eller maltdryck

i bryggeriet,

40 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

öfverträder förbud i 27 § eller

28 § 2 mom.,

eller underlåter att ordentligt

föra bryggjournal,

eller vägrar kontrolltjänsteman

tillgång till bryggjournalen eller

att taga prof af vört eller maltdryck

i bryggeriet,

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag.

eller vägrar kontrolltjänsteman

eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot

denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning

må ske,

straffes med böter från och med

tjugufem till och med femhundra

kronor.

Öfverträdes 28 § 2 inom., skall

olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är

ägare däraf.

Utskottets förslag.

eller vägrar kontrolltjänsteman

eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot

denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning

må ske,

eller underlåter att ställa sig till

efterrättelse föreskrift i 31 §,

straffes med böter från och med

tjugufem till och med femhundra

kronor.

Öfverträdes 28 § 2 mom., skall

olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är

ägare däraf.

41 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och

justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och

med tvåhundra kronor.

42 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk ''eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

43 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag..

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

44 §.

Pen, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada, eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

45 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart

bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmakt eller förordnande. År förrättningsmannen i orten boende

eller eljest känd, vare han likväl frikallad från skyldigheten att sålunda

styrka sin behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han

ej haft giltig anledning till undersökningen.

46 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller

olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom

förbrutna, därå verkställa beslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

loa

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag. t

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad.

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

47 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

4S §•

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

49 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

forvandlingsstraff.

50 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel kronan

och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, läge han

hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då

angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller

syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos hvilken han

njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare

mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. VI. Öfvergångsstadgandeti.

51 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, eu eller derå af ofvan stadgade kontroll
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

''Bevillningsutskottets Betänkande fao 54.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

föreskrifter icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning

bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant

bryggeri får äga rum, samt kvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola

på tillverkarens bekostnad vidtagas.

52 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under

hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren

må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skattepliktig

tillverkning i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår

eller maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal uppgå till

sjuttio kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken

maltkrossning där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet

tillämplig.

53 §.

Kungl. Maj:t må i särskilda fall,

på de villkor Kungl. Maptföreskrifver,

meddela skattepliktigt bryggeri, som

varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, rätt

att under högst fem öfvergång sår tillverka

skattefritt öfver jäst svagdricka;

skolande i sådant fall tillverkare själf

betala den ökade kontrollkostnaden.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att

för bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång,

anmälan enligt 13 eller 26 § skall göras minst trettio dagar förr, än i

skattepliktigt bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri vörtkokning

må under nämnda månad taga sin början.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

105

Bil. 1.

Härmed får jag afgifva följande attest öfver analys å nedanstående

maltdrycksprof från C. M.'' Sundbergs bryggeri, Eskilstuna. Profven

hafva genom Svenska Bryggarföreningens försorg af ojäfvig person uttagits

och under försegling till mig insändts.

Dag då

|

—

------

profvet

Eg. vigt

vid

17,5° C.

Alkonoinalt

Extrakt-

halt

%

Stam-

vörtens

styrka

Utjäs-

nings-

grad

Säck a rin

an- ! analy- 1 kom j serades

Vol. | Vikt

% \ %

|

Dubbel-) 19/s ! “/,

1,01613

\

2,16 1,69

4,7 9

8,14

41,1

Närvarande

dricka || 19/3 3%4)

1,014 18

2,451 1,92

4,3 6

8,16

46,6

Svagdricka! 19/s | 24 3

1,00875

0,7 4 0,5 8

2,42

3,61

32,9

Närvarande

'') förvarats i rumstemparatur tills analys företogs.

Stockholm den 1 april 1903.

John Köhler.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Håft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Bil. 2.

Härmed får jag afgifva följande attest öfver analys å nedanstående

maltdrycksprof från Tumba bryggeri.

Profven hafva genom Svenska Bryggarföreningens försorg af

ojäfvig person uttagits och under försegling till mig insändts.

Dag d&

profvet

Eg. vigt

vid

17,s° C

Alkoholtest

Extrakt-

ion

%

Stam-

vörtens

styrka

Utjäs-

nings-

grad

Sackarin

'' |

an-

kom

analy-

serades

Vol.

*

Vikt

%

Svagdricka

Svensköl

13/3

14/

/ 3

u/3

1,00655

1,03259

0,70

3,10

0,56

2,38

1,90

9,1 9

3,03

13,76

37,3

33,2

Närvar.

Närvar.

Stockholm den 1 april 1903.

John Köhler.

assistent vid K. Teka. Högskolan.

Bil. 3.

Vid den 9 april företagen undersökning af prof å »Svea dricka»

från Tumba bryggeri, Kvarnström & Carlsson, hafva följande värden

erhållits.

Eg. vikt vid

17,»° C.

1 1

Alkoholhalt Extrakt-; stam- halt vörtens

To1 vikt 1 % styrka

*1*1

Utjäs-

nings-

grad

Sackarin

Salicylsyra

1,026 13

3,30

1 1

2,55 i 7,66 | 12,59

39,2

Närvarande

Ej närvarande

’ Profvet var klart och ej surt.

Stockholm den 23 april 1903.

John Köhler.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 54.

107

Reservationer:

af herrar Almström, Nisser, Wester, Bergendahl och Törner;

af herrar Weinberg, Petri och Walin, hvilka anfört:

»Det af Kungl. Maj:t framlagda, af utskottet i hufvudsak tillstyrkta

förslaget till maltdrycksbeskattning synes oss af såväl principiella

som praktiska skäl icke böra läggas till grund för en lagstiftning

i detta ämne.

Förslagets stora svaghet ligger i uppdelningen af bryggerierna i

skattepliktiga och skattefria. Härmed hafva de fördelar uppoffrats, som

maltskattesystemet framför andra beskattningsmetoder erbjuder i afseende

på rättvisa samt enkelhet och effektivitet i kontrollen.

Med hänsyn till konkurrensförhållandena skulle de olika klasserna

af bryggeriidkare blifva alltför olika situerade, i det att de skattefria

bryggerierna i fråga om såväl skattefrihet som frihet i utöfvandet åt

sin näring skulle blifva lika gynnade som de skattepliktiga bryggerierna

betungade. Och med denna otillfredsställande ordning hade man ändock

icke undgått svagdrickats fördyrande, ty förbudet att använda sackarin

och maltsurrogat jämte den föreslagna kontrollafgiften af ett hälft öre

för hvarje vid skattefritt bryggeri afverkadt kilogram malt komme

gifvetvis att i någon mån höja priset på svagdrickat.

Med tillämpning af den rena maltskatteprincipen, af herr D. M.

Lyckholm föreslagen i hans motion n:o 178 i Andra Kammaren, skulle

denna skattefråga vinna en ur flera synpunkter lyckligare lösning.

Genom den för alla bryggerier lika effektiva kontrollen skulle statens

intresse, att intet malt undandrages beskattning, vara tillgodosedt. Alla

bryggerier skulle i konkurrenshänseende blifva i möjligaste män likställda,

enär ölbryggerierna icke skulle hafva att kämpa mot konkurrensen

från särskilt gynnade svagdricksbryggerier, och å andra sidan de

mindre bryggerierna genom den första mycket låga skattesatsen och

den lindriga progressionen i skatteskalan erhålla det för dem erforderliga

stödet gentemot de stora kapitalstarka bryggerierna.

Hvad vidare angår de i berörda motion föreslagna skattesatserna,

äro de så lågt satta, att först med utverkning vid ett bryggeri af öfver

50,000 kilogram, d. v. s. med skattesatsen 9 öre för 1 kilogram malt,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

skatten uppgår till 1 öre för hvarje liter svagdricka. Härigenom är

tillbörlig hänsyn tagen till anspråken på ett billigt svagdricka.

Till utredande af frågan, huruvida de af herr Lyckholm föreslagna

skattesatserna komma att i afsevärd män minska statsverkets inkomst

af maltskatten, åberopa vi nedanstående statistiska uppgifter och beräkningar.

Enligt den senaste maltdryckskommitténs betänkande funnos år

1897 inom riket 578 bryggerier med en utverkning af sammanlagdt

47,013,566 kilogram malt, som var fördelad mellan de olika bryggerierna

på följande sätt:

Antal bryggerier.

i

! Maltafverkning vid hvarje

bryggeri

Summa afverkadt malt.

! Utgörande i % af hela j

maltafverkningen.

256

I

intill 20,000 kg.

! 2,363,046 kg.

5,02

141

„ 50,000 „

! 4,495,503 .,

9,56

79

„ 100,000 „

i 5,603,564 „

11,92

54

,. 200,000 „

200,000kg. och där*

öfver

7,755,985 „

16,50

48

26,795,468 „

''

57,00

S:ma 578

47,013,566 kg. !

100,oo

Under år 1897 infördes i riket 544,891 kilogram humle. Maltafverkningen

uppgick samma år till 47,013,566 kilogram, hvadan för

hvarje importera^ kilogram humle afverkades 86,3 kilogram malt.

Humleimporten har emellertid under de sista åren stigit till i

medeltal omkring 700,000 kilogram årligen. Enligt den officiella statistiken

uppgick nämligen nämnda import

år 1899 — 710,946 kilogram.

» 1900 — 699,545 »

» 1901 — 696,827 »

Med antagande af en årlig humleimport af 700,000 kilogram

och af proportionen 1: 86,3 mellan humleinförseln och maltafverkningen

uppgår sålunda den nuvarande årliga maltafverkningen till 60,410,000

kilogram eller i rundt tal 60,000,000 kilogram. Och det är denna siffra,

och icke. de redan sex år gamla uppgifterna från år 1897, som bör

läggas till grund för beräknandet af skattesatsernas storlek och den

antagliga skatteinkomsten.

Vi vilja] genom nedan uppställda tabell visa, att man med de af

herr Lyckholm föreslagna skattesatserna skulle ernå ett inkomstresultat,

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

som visserligen med omkr. 500,000 kronor understiger det af Kungl.

Maj:t beräknade, men som likväl i betraktande af de inskränkningar i

de af Kungl. Majrt äskade anslag, som af Riksdagen redan vidtagits,

torde vara för statsregleringen tillräckligt.

Den ökade maltafverkningen har vid uppgörandet af nedanstående

beräkningar fördelats mellan bryggerierna i förhållande till storleken af

deras afverkning år 1897.

Skatte- i

klass.

Antal

brvgge-

rier.

Maltafverkning

vid hvarje

bryggeri, i kg.

Summa

afverkadt

malt

Kg-

Skatte- sats

pr kg.

öre.

Skatte-

inkomst.

Kr.

Summa inom hvarje klass

afverkadt malt

i kg.

i % af hela

maltafverk- ningen.

I

256

intill 20,000

8,012,000

5

150,600

3,012,000

.....

5,02

1 141

„ 50,000

2,820,000

5

141,000

II

2,916,000

7

224,120

5,736,000

9,56

|

| 79

„ 100,000

1,580,000

5

79,000

III !

1

2,370,000

7

165,900

1

3,202,000

9

288,180

7,152,000

11,92 i

54

„ 200,000

1,080,000

5

54,000

1

1,620,000

7

113,400

i

IV

2,700,000

9

243,000

4,500,000

11

495,000

9,900.000

16.50

48

„ 200,000

960,000

5

48,000

,

i

och däröfver

1,440,000

7

100,800

1

V

2,400,000

9

216,000

''”4,8007)00

11

528,000

24,600,000

12

2,952,000

34,200,000

57,00

S:a

578

60,000,000

_

5,799,000

60,000,000

100,oo

Med stöd af hvad vi sålunda anfört samt under erinran, att man

i utlandet på grund af vunnen erfarenhet så godt som öfverallt lämnat

andra skattesystem och öfvergått till den rena maltskatten, hemställa vi,

att Riksdagen, med afslag å utskottets betänkande,

måtte antaga följande i hufvudsak på herr Lyckholms

motion byggda

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Förslag

till

Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande

samt allmänna bestämmelser.

1 §■

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu,

skall, utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor

för rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af eu

hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller

tillverkning af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning

af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum, antingen å apotek

för medicinskt ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll,

Kungl. Magt för särskildt fall föreskrifver.

2 §•

För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall erläggas skatt med 12 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje

bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret afverkade tjugotusen

. kilogrammen malt utgår med 5 öre för kilogram, för de nästa

trettiotusen kilogrammen med 7 öre för kilogram, för de nästa femtiotusen

kilogrammen med 9 öre för kilogram och för de nästa hundratusen

kilogrammen med 11 öre för kilogram.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mera än två och

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande, N:o 54. 111

en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört,

h vilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

öfver bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

4 §•

1. I bryggeri må för tillverkning af maltdrycker användas endast

torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten, där ej för

visst bryggeri Kungl. Maj:t medgifver, att under föreskrifna villkor

socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom tillsats till porter.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross,

så förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Maltets vikt beräknas efter vågens anvisning, men märkes å

vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan justerad våg;

ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grand maltafverkningen

skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist afläste vågen,

innan felet märktes.

5 §•

Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på

grund af tillståndsbevis må äga rum.

6 §.

1. Tillverkare skall, med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet

senast näst sista helgfria dag före hvarje månads

början förskottsvis inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i

13 § föreskrifna anmälan kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande

beloppet.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger

han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet,

som i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången

af hvarje kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda

maltet; och skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket

maltkrossning enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas

hvad som kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt

till maltkrossning, och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans ombud.

7 §■

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan för

afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till Kungl.

Maj:t, ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande erforderlig

utredning rörande förhållaudet, ingifves till Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl. Maj:t

insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §.

Om maltdryck från bryggeri utföres ur riket, åtnjutes under de

villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt malt, som

tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens tillverkning,

restitution af skatt, beräknad efter den skattesats, som vid

tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

9 §•

1. -Ofverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket ntöfvas af chefen

för kung], finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,

Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas

bryggerikontrollen af öfver kontrollörer samt af kontrollörer.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas

nödigt, på statens bekostnad förordna kontrollör att biträda öfverkontrollör

vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två kronor

om dagen.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

11 §•

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,

chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga

meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis

skall af °Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Maj.ts

befallningshafvande första helgfria dagen i hvarje vecka till kontrolloch

justeringsbyrån insända uppgift a de tillståndsbevis, som under

föregående vecka utfärdats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande

stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning

utfärdats eller återkallats.

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Häft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Kap. II. Om anmälan för tillverkning af maltdrycker.

13 §.

1. Då bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsär

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att

minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungl. Majrts

befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres,

samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot

denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Majrts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståudsbeviset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd

med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande

för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter

månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den till
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrasextiosju

kronor.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

återkallas.

14 §.

Har bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen skadats, att

tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan anledning

afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt, skall

han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet minst tre

dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att äga rum;

och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis samt

ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontroliören.

När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan nytt

tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat afslutas.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt

tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan sådan

anmälan, som i 14 § omformäles, och icke ånyo företages inom fem

dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet, skedde, åligger det tillverkaren

att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,

hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter

hos honom utmäta.

Kap. III. Om kontrollen vid bryggerier.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för bryggeri förslå gången

göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollöreu öfverlämna

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och samtliga

därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och ens

ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid bryggeriet

och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och

justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke

vidare användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och

beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §•

1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där

upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkaren är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,

med mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

19 §.

Omältad spannmål må icke inom bryggeri finnas annorstädes än

i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet uppgifvas

såsom för sådan spannmål afsedda.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

117

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som

erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas

vid näst påföljande brygd förvaras under kronans läs..

Krossadt malt må ej införas i bryggeri eller tillhörande lägenheter

och ej heller därifrån utföras.

I bryggeri eller tillhörande lägenheter må med det i 4 § 1 mom.

om förmälda undantag icke finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat,

som kan vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt; dock

må för färgning af svagdricka användas sockerkulör, ej innehållande

sackarin.

21 §.

I bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande af

blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla, i enlighet

med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal, hvilken

i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare af hämtas i

öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med såväl

bryggeriets namn som ordet »svagdricka».

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i bryggeri, där maltkross, mäskkar, vörtpanna och

kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets öfriga lägenheter,

som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, vara

lör kontrolltj än steman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen och

klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när arbete inom bryggeriet

pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona

för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant

kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens

hörande, antingen förhöja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor

utöfver det i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller

ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost

samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare

fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om

dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri

och bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje bryggeri blott en krona om

dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga

maltet eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför

med två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

Kap. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

26 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.

eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 119

skett i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio

till och med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkningyrkesmässigt

eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt

gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen ett hundra

kilogram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt

än tvåtusenetthundra kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig

utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek antagas, att

för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått,

verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets

mängd i krossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden

samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.

27 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget

behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad "han sålunda tillverkat,

skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från och

med fem till och med tvåhundra kronor.

28 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt,

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

29 §.

Den, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som

ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontroll tjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 28 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

30 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och

justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och

med tvåhundra kronor.

31 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

121

32 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

33 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

34 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom därvid lagligen tillkommer vid förrättningen, på sig synbart

bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmakt eller förordnande. År förrättningsmannen i orten boende

eller eljest känd, vare han likväl frikallad från skyldigheten att

sålunda styrka sin behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han

ej haft giltig anledning till undersökningen.

.35 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagBih.

till It i k std. Prat. MOS. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom förbrutna,

därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller något

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

36 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

37 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

38 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

39 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angivare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. V. Öfvergångsstadganden.

40 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 123

denna förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning

bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant

bryggeri får äga rum samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola

på tillverkarens bekostnad vidtagas.

41 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under

hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren

må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle tillverkning

i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår eller maltafverkningen

under något tillverkningsår i medeltal uppgå till sjuttio kilogram

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning

där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att

för bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång,

anmälan enligt 13 § skall göras minst trettio dagar, förr än i bryggeri

maltkrossning må under nämnda månad taga sin början»;

af herr Östberg, som anfört:

»Det torde vara obestridligt, att det ur beskattningssynpunkt är

riktigare att vid införande af maltdrycksbeskattning låta skatten drabba

alla slag af maltdrycker än att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, medgifva

skattefrihet för en del sådana. Då jag dessutom betviflar, att skattefrihet

för svagdricksbryggerierna har någon betydelse för nykterhetens

befrämjande, skulle jag helst velat yrka bifall till det af herr Lyckholm

föreslagna beskattningssystemet — ren maltskatt. Att jag det oaktadt

icke velat motsätta mig skattefrihet för rena svagdricksbryggerier, i

enlighet med Kungl. Maj:ts proposition, beror därpå, att jag ansett

Riksdagen böra i detta fall taga hänsyn till den i vårt land allmänt

rådande önskan att få svagdrickat så billigt som möjligt, helst statsverket

bör kunna utan olägenhet undvara den skatteinkomst, som skulle

erhållas genom beskattning af ifrågavarande bryggerier. Därtill kommer,

att anskaffande af kontrollapparater och anordnande af fullständig kontroll

skulle blifva så betungande för de små svagdricksbryggerierna,

att man med skäl kan befara, att det blefve nödvändigt att nedlägga

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

en mängd dylika, som nu fylla ett viktigt behof inom sin ort, men på

grund af befolkningens gleshet icke kunna öka sin kundkrets.

Men om de rena svagdricksbryggerierna blifva skattefria, fordrar

rättvisan, att beskattningen för de skattpliktiga bryggerierna anordnas

så, att de icke utestängas från möjligheten att fortsätta svagdrickstillverkning,

hvilken i många fall är för affärens uppehållande nödvändig

och vanligen torde vara behöflig för tillgodoseende af ortens behof af

denna dryck. Detta kraf fordrar enligt min mening, att skatten fölen

del af tillverkningen sättes ganska låg i förhållande till den högsta

skattesatsen.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition och utskottets förslag skulle

erläggas

för de första afverkade 50,000 kg. malt en skatt af 16 öre pr kg.

för afverkadt malt öfver 50,000 „ intill 100,000 kg. „ „ ,, 18 „ ,, „

ii v _ ii a 100,000 ,, ,, ,, ,, 20 ,, ,, ,,

Enligt herr Lyckholms förslag åter skulle erläggas

för de första afverkade 20,000 kg. en skatt af 5 öre pr kg.

„ afverkadt malt öfver 20,000 „ intill 50,000 kg. „ „ „ 7 „ „ ,,

„ „ „ „ 50,000 „ „ 100,000 „ „ „ „ 9 „ „ „

„ „ „ „ 100,000 „ „ 200,000 „ „ „ „ 11

sättet

ii

Det

för

200,000

12

a ii

synes mig uppenbart, att det af herr Lyckholm föreslagna

progressionens anordnande skulle i väsentlig grad för de

medelstora bryggerierna underlätta tillverkningen af svagdricka och

därför långt mer än Kungl. Maj:ts förslag tillgodose fordran på rättvisa

och billighet gent emot de bryggerier, som tillverka både Öl och

svagdricka.

Att skattesatsen i Kungl. Maj:ts förslag satts så högt som 20 öre

pr kg. afverkadt malt, synes hafva berott därpå, att det ansågs för

budgeten nödvändigt att genom maltdryck sbeskattning uppbringa så

stort skattebelopp som ungefär 6 millioner kronor. Sedan Riksdagen

nedsatt statsverkets utgifter för 1904 med belopp, som fullt motsvarar

nämnda belopp, finnes icke längre någon nödvändighet att sätta maltskatten

så hög. Jag vill erinra, att 1891 års kommitté föreslog skatten

till 10 öre pr kg. afverkadt malt och att i utlandet maltskatten i allmänhet

är lägre än Kungl. Maj:t nu föreslagit. Jag anser därför

talande skäl finnas för att bestämma skatten till ungefär hälften af

hvad Kungl. Maj:t föreslagit.

Under sådana förhållanden synes mig den af herr Lyckholm före
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54 125

slagna skatteskala vara ur alla synpunkter antaglig och lämplig, hvarför

jag yrkat

att 2 § måtte erhålla följande lydelse:

1. För malt, som i bryggeri auvändes vid tillverkning af maltdryck,

skall erläggas skatt med 12 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje

bryggeri skatten för de första tjugo tusen kilogrammen malt utgår med

5 öre för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogrammen med 7 öre för

kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen med 9 öre för kilogram

och för de nästa hundratusen kilogrammen med 11 öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas»;

af herr Brodin som anfört:

»Med anledning af statens ökade behof af inkomster särskildt för

försvarets ordnande, har Kungl. Maj:t framlagt förslag till beskattning

å tillverkning af maltdrycker, men har därvid föreslagit skattefrihet för

svagdricka, »som ej innehåller mer än två och en fjerdedels volymprocent

alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt icke

öfverstiger sex procent».

Bryggerihandteringen har hittills varit en loflig industri i Sverige.

Dess tillverkningsvärde utgjorde år 1901, enligt Sveriges officiella statistik

35,063,070 kronor; af arbetare sysselsatte denna industri 6,621 och

dess för bevillning uppskattade inkomst belöpte sig till 4,537,741

kronor.

Då eu särskild skatt måste påläggas en dylik industri är viktigt

och nödvändigt att tillse, att skatten drabbar idkarne af denna industri

så rättvist som möjligt och att den ena idkaren icke gynnas på den

andres bekostnad. Äfvenledes måste iakttagas, att skatteförordningen

icke verkar på det sätt, att en del af industriens idkare blifva urståndsätta

att drifva sin handtering såsom hittills och därigenom få berättigade

ersättningskraf på staten för skada och förlust.

Om man, med ledning af tabeller öfver maltdrycks-tillverkniugen

år 1897 (intagna i senaste maltdrycks-kommittés betänkande) söker utreda,

huru den föreslagna maltdrycksbeskattningen skulle verka, så

inhämtas (se tab. 3) följande:

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Antal

Summa af- verkadt malt

Svagdricka

Underjäst

dricka malt

Öl malt i

Afverkadt

malt i

bryggerier.

i kilogram.

malt i kg.

i kilogram.

kilogram.

procent.

1

Enbart svagdricka.....

220

4,536,969

4,536,969

|

9,fi

Öfvervägande d:o ....

140

6,301,587

5,168,290

169,200

964,097

13

öfvervägande Öl........

151

19,009,044

3,144,614

1,352,568

14,511,862

40,4

Enbart Öl.....................

67

17,165,966

—

1,396,734

15,769,232

37

578

47,013,566;

12,849,873

2,918,502 31,245,191

100

Häraf framgår att. i 291 bryggerier tillverkades både svagdricka

och öl, och användes i samma bryggerier 53,4 procent af allt af verkad

t malt.

Om den uppskattade inkomsten för bevillning antages vara proportionell

emot maltafverkningen, så skulle dessa bryggeriers beräknade

inkomst utgöra 2,405,000 kronor och om inkomsten beräknas till 5 procent

af i rörelsen nedlagdt kapital, så blifver detta kapital för dessa

291 bryggerier 48,000,000 kronor.

Alla dessa bryggerier skulle lida större eller mindre förlust, om

den af Kungl. Maj:t föreslagna beskattningen af maltdrycker antoges;

och många af dessa bryggerier måste sannolikt upphöra med sin rörelse.

Det är ju tämligen tydligt, att dessa bryggerier ej fortfarande skulle

kunna brygga svagdricka och betala skatt för använda malt i konkurrens

med andra svagdricksbryggerier, som ej erlägga skatt. Då många af

desamma, på grund af afsättningsförhållanden, antagligen icke heller

kunde brygga enbart svagdricka eller enbart skattepliktiga maltdrycker,

måste rörelsen nedläggas. Att dessa bryggerier under sådana förhållanden

skulle hafva berättigade anspråk på ersättning af statsverket,

som genom lagstiftning hindrat dem att såsom hittills drifva sin handtering,

synes mig vara rättvist; och är omöjligt beräkna den ersättning

som skulle utgå.

De bryggerier, som brygga Öl, skulle antagligen äfven få olägenheter

genom konkurrens med återförsäljare, s. k. tappare. Dessa kunde

nämligen ''‘genom blandning af starkt Öl med skattefritt svagdricka åstadkomma

ett billigare Öl än de skattepliktiga bryggerierna kunde tillverka.

Då enligt Kungl. Maj:ts förslag svagdricka är skattefritt, har

detta antagligen skett med hänsyn till det stora antal smärre svagdricksbryggerier

och svårigheten att kontrollera dessa, men sistnämnda

svårighet förefinnes fortfarande och torde leda till åtskilliga öfverträ
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54■ 127

delser af lagen ifråga, dels medvetet, dels mången gång af okunnighet.

Den fördel, som sålunda beredts dessa mindre svagdricksbryggare, torde

ock i många fall blifva illusorisk, då de antagligen icke kunna uthärda

konkurrensen med de större bryggerier, som ägna sig åt svagdrickstillverkning.

Om en skatt på maltdrycker nu skall införas, är otvifvelaktigt en

ren maltskatt ur alla synpunkter riktigast och rättvisast, men om särskild

hänsyn skall tagas till de mindre svagdricksbryggerierna, så böra

äfven andra bryggerier blifva lika behandlade, möjligen med undantag

af de största.

Af tabell 2 i maltdryckskommitténs betänkande af den 15 oktober

1902 framgår, att antalet mindre bryggerier, som afverkade 20,000

kilogram malt och därunder var 256 med en maltafverkning af

2,363,046 kilogram, och hela antalet bryggerier, som afverkade 200,000

kilogram malt och därunder, var 530. Om nu maltskatt infördes men

skattefritt undantag gjordes för de första 20,000 kilogram malt för hvarje

nu befintligt bryggeri, som afverkade 200,000 kilogram malt eller därunder,

så blefve dessa 256 bryggerier skattefria och hela kvantiteten

skattefritt malt för alla 530 bryggerier 2,363,046 + (274 x 20,000)

= 7,843,046 kilogram. Då enligt tabell 3 härofvan 12,849,873 kilogram

malt användes till svagdricka, skulle alltså skatt af de större

bryggerierna betalas för 5,006,827 kilogram malt till svagdricka, men

torde detta ej vara någon så stor olägenhet, då hvarje mindre och

medelstort bryggeri finge 20,000 kilogram skattefritt, och de 48 största

bryggerierna, som hufvud sakligast brygga Öl, torde utan olägenhet betala

skatten. Genom en sådan tillämpning af skatten i fråga skulle hvarje

bryggeri fortfarande kunna drifva sin handtering såsom hittills, och

sålunda kunde inga ersättningsanspråk för skada och förlust på grund

af den nya'' skattelagen framställas af något bryggeri. De mindre

bryggerierna finge äfven fortfarande drifva sin handtering, oberörda

af skatten, såsom ansetts önskvärdt.

Vid bestämmande af maltskattens storlek torde böra tagas i beräkning

dels den summa, som skatten anses böra inbringa, dels sättet

för dess utgående för att inbringa sagda belopp. 1 Kungl. Maj:ts förslag

är beräknadt, att maltskatten skulle inbringa 6,300,000 kronor.

För att erhålla detta belopp med härofvan föreslaget skattefritt afdrag

af 20,000 kilogram malt torde det ej vara nödigt att sätta skattesatsen

så hög som Kungl. Maj:t föreslagit, hvarförutan skatten kunde sättas

lägre för de mindre bryggerierna och progressionen bestämmas högre

än i Kungl. Maj:ts förslag.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

Maltskattekommitténs tabeller äro uppgjorda efter 1897 års tillverkning,

då importen af humle utgjorde 544,891 kilogram. Sedermera

har denna import stigit, så att den år 1899 utgjorde 710,916

kilogram, år 1900 699,545 kilogram samt år 1901 696,827 kilogram.

Under dessa trenne år var alltså importen af humle cirka 28 % större

än år 1897 och då import af humle och maltafverkning torde vara

proportionella, så kan antagas, att maltafverkningen dessa år äfven

varit cirka 28 % större än år 1897.

Med hänsyn till hvad här anförts torde maltskatten ej behöfva

sättas högre än 18 öre för hvarje kilogram malt, dock att, sedan de

första 20,000 kilogrammen malt fått skattefritt afverkas i alla bryggerier,

som använda 200,000 kg. malt och därunder, för hvarje bryggeri skatten

för de första 20,000 kilogrammen malt utgår med 9 öre för kg.

för de nästa 30,000 kilogrammen med 12 öre för kg., för de nästa

50,000 kilogrammen med 15 öre för kilogram samt för det öfrig a med

18 öre för kg.

Om beräkning göres hvad maltskatten med dessa skattesitfror

skulle lämna, med ledning af maltskattekommitténs (Bil. 5) tabellerna

1 och 2, så blir resultatet följande:

Antal

bryg
gerier.

Grupp

nummer.

Afverkadt Afdrag Afgiftsmalt.

20,000 Eg. pliktigt

kg. pr bryggeri, malt i Eg.

256

11, o. m.

20

2,363,046

107

21 »

32

2,974,889

76

33 »

38

3,972,759

50

39 »

46

4,563,555

41

47 t

51

6,343,849

2,363,046 0

2.140.000 834,889 å 9 öre =

I 1,520,000 å 9 öre =

1.520.000 2,452,759 ^ 932,759 ä 12 » =

1,000,000 3,563,555

1,000,000 å 9 » =

1,500,000 ä 12 i =

1,063,555 å 15 » =

820,000 5,523,849

820,000 å 9 » =

1.230.000 å 12 » =

2.050.000 å 15 » =

1,423,849 å 18 » =

48 52

59 26,795,438

0

26,795,438

960,000 ä 9 » =

1.440.000 å 12 » =

2.400.000 a 15 » =

21,995,438 å 18 > =

kr.

136.800.00

111.931.08 >

90,000, oo

180,000,oo

159,533,2 5 ^

73,800, oo

147.600.00

307.500.0 o

336.292.8 2 „

75,140,01

248,731,08

429,533,25

865,192,82

86,400, oo

172,800,oo

360,000,oo

3,959,178,84 , 4,578.378.84

578 47,013,536

» 6,196,976,oo

Då nu importen af humle ökats med 28 proc.

samt vid sådant förhållande det med säkerhet torde

kunna antagas, att maltåtgången ökats med åtminstone

15 proc., hvilket motsvarar en höjning af skatten med kr. 929,544,40

skulle i följd häraf maltskatten utgöra............................ kr. 7,126,520,40

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 129

Med de af mig föreslagna skattesiffror skulle sålunda maltskatten

kunna beräknas gifva 7,000,000 kronor.

För att skatten skall drabba bryggeierna så rättvist som möjligt

samt de mindre bryggerierna blifva oberörda af skatten och öfriga

bryggerier fortfarande kunna drifva sin handtering såsom hittills, så att

inga skäliga anspråk på ersättning af staten kunna framställas på grund

af skattelagen samt med hänsyn till att skatten borde beräknas inbringa

cirka 7,000,000 kronor, har jag på grund af här ofvan anförda

motiver ansett,

att utskottet i stället bort framlägga ett förslagtill

författning i ämnet i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det vid herr D. M. Lyckholms motion n:o 178

fogade utkast till förordning, dock att dels 2 § skall

hafva följande förändrade lydelse:

För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall erläggas skatt med 18 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje

bryggeri skatten för de första tjugotusen kilogrammen malt utgår med

9 öre för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogrammen med 12 öre för

kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen med 15 öre för kilogram.

Bryggeri, som under ett tillverkningsår afverkar högst 200,000

kilogram malt, åtnjuter skattefrihet för de första under tillverkningsåret

afverkade 20,000 kilogrammen; och utgår skatten vid ifrågavarande

bryggerier med 9 öre för kilogram af de nästa 20,000 kilogrammen,

med 12 öre för kilogram af de nästa 30,000 kilogrammen, med 15 öre

för kilogram af de nästa 50,000 kilogrammen samt med 18 öre för

kilogram af återstående maltmängd upp till 200,000 kilogram;

dels ock i öfriga paragrafer i författningsförslaget vidtagas de ändringar,

som med hänsyn till den förändrade lydelsen af 2 § och hvad

i ofvanstående motivering anförts må finnas erforderliga»;

af herrar Lindblad och Tillberg, livilka anfört:

»Med hufvudsakligt stöd af de i herr U. M. Lyckholms motion

N:o 178 anförda skäl anse vi, att en ren maltskatt vore att föredraga

framför det af Kungl. Maj:t föreslagna beskattningssystem, hvilket enligt

vårt förmenande icke livilar på fullt rättvis grund och icke heller skänker

nödig kontroll vid de skattefria bryggerierna. Men då man kan frukta,

att äfven den af herr Lyckholm förordade minimiskatt af 5 öre för

hvarje kilogram afverkadt malt skulle för de minsta bryggerierna verka

alltför betungande och eventuellt medföra deras nedläggande, hafva vi

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

13Ö Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ansett, att krafvet på rättvisa och billighet bäst uppfyldes, därest fullständig

skattefrihet gåfves dem bland de nu existerande bryggerierna,

hvilka inskränkte sig till en utverkning af högst 20,000 kilogram årligen

samt endast tillverkade svagdricka af den typ, utskottet velat

lämna skattefri.

Vi hafva icke ansett lämpligt tillåta dessa småbryggerier att tillverka

öl, enär vi ansett oss böra häfda principen, att Öl på inga villkor

må varda skattefritt. Icke heller hafva vi funnit rättvist, att nya skattefria

bryggerier skapades, emedan detta, om det skedde i stor utsträckning,

säkerligen innebure en otillbörlig konkurrens.

Då efter hvad under hand erfarits, antalet af nuvarande bryggerier,

hvilkas årliga tillverkning är baserad på omkring 20,000 kilogram

och därunder, i själfva verket långt öfverstiger det i 1897 års statistik

uppgifna och torde kunna upptagas till omkring 300 (de flesta af dem

svagdricksbryggerier, som endast vid vissa kortare tider af året brygga

Öl), skulle småningom, därest hvarje bryggeri uttoge sitt maximum, en

kvantitet af omkring 6,000,000 kilogram malt, motsvarande 54,000,000

liter svagdricka, blifva skattefri.

Kontrollen öfver dessa skattefria bryggerier skulle utöfvas af

vederbörande öfverkontrollör med biträde af särskild tillsyningsman,

där sådant ansågs nödigt; men till följd af sin ringa omsättning borde

dessa bryggerier naturligtvis åtnjuta lindring i kontrollen i öfrigt, hvilken

lindring lämpligen torde böra öfverlämnas åt Kungl. Maj:ts bestämmande.

Genom bifall till vårt förslag

infördes rättvisa så långt ske kunde,

tillätes samtliga bryggerier att fortsätta sin verksamhet,

inrättades en effektiv kontroll,

bortfölle frågan om skyldighet för staten att ersätta vållad skada,

samt uppfylldes till icke ringa del nykterhetsvännernas anspråk

på billigt svagdricka.

På grund af hvad sålunda anförts få vi föreslå Riksdagen att

antaga följande

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nx 54.

131

Förslag

till

Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande

samt allmänna bestämmelser.

1 §■

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,

utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för

rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en

hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker

eller tillverkning af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning

af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum, antingen å apotek för

medicinskt ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskrifver.

2 §.

För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med undantag, som i § 40 här nedan sägs, erläggas skatt med 12

öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de

första under tillverkningsåret afverkade tjugotusen kilogrammen malt

utgår med 5 öre för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogrammen

med 7 öre för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen med 9 öre

för kilogram och för de nästa hundratusen kilogrammen med 11 öre för

Mlo gr am.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en

fjärdedels volymprocent alkohol och är inhryggd med en stamvört, hvilkens

extrakthalt icke öfverstiger sex procent;

tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehaf vare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet öfver

bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med don 1 oktober till och

med den 30 september.

4 §•

1. I bryggeri må lör tillverkning af maltdrycker användas endast

torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten, där ej för

visst bryggeri Kungl. Maj:t medgifver att under föreskrifna villkor

socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom tillsats till

porter.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande, justerad väg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Maltets vikt beräknas efter vågens anvisning, men märkes å

vagen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan justerad väg;

ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund maltafverkningen

skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist afläste vågen,

innan felet märktes.

5 §.

Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal

för hvarje, helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på

grund af tillståndsbevis må äga rum.

6 §''

1. Tillverkare skall, med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareemhetet

senast näst sista helgfria dag före hvarje månads

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

början förskottsvis inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i

13 § föreskrifna anmälan kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande

beloppet.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger

han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet,

som i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången

af hvarje kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda

maltet; och skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket

maltkrossning enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas

hvad som kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kung]. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt

till maltkrossning, och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

7 §•

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerfaten, så väsöntligen skadats, att maltet eller produkten ej kan

för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till

Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.

Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §•

Om maltdryck från bryggeri utföres ur riket, åtnjutes under de

villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt malt,

som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats, som

vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

9 §•

1. ÖfVerinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af cliefen

för knngl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,

Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas bryggerikontrollen

af öfverkontrollörer samt af kontrollörer.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas

nödigt, på statens bekostnad förordna kontrollör att biträda öfverkontrollör

vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två kronor

om dagen.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

11 §•

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,

chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga

meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis

skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande första helgfria dagen i hvarje vecka till kontrolloch

justeringsbyrån insända uppgift å de tillståndsbevis, som under

föregående vecka utfärdats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande

stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning

utfärdats eller återkallats.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

135

4

Kap. II. Om anmälan för tillverkning af maltdrycker.

13 §.

1. Då bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att

minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungi. Maj:ts

befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres,

samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot

denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd

med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande

för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter

månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den till
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

ökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrasextiosju

kronor.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

återkallas.

14 §.

Har bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen skadats, att

tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan anledning

afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt, skall

han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet minst tre

dagar före den, a hvilken sista maltkrossningen är afsedd att äga rum;

och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis samt

ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören.

När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan nytt

tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat afslutas.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt

tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller af bry tes utan sådan

anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem

dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren

att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,

hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter

hos honom utmäta.

Kap. III. Om kontrollen vid bry g gerier.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för bryggeri första gången

göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och samtliga

därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och ens

ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid bryggeriet

och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och

justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke

vidare användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och

beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §.

1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där

upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att pa egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 4 8 omförmälda maltkross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

längenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,

med mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

19 §.

Omältad spannmål må icke inom bryggeri finnas annorstädes än

i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet uppgifvas

såsom för sådan spannmål afsedda.

Bill. tiirRiksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som

erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas

vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i bryggeri eller tillhörande lägenheter

och ej heller därifrån utföras.

I bryggeri eller tillhörande lägenheter må med det i 4 § 1 mom.

omförmälda undantag icke finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat,

som kan vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt; dock

inå för fåt g ning af svagdricka användas sockerkulör ej innehållande

sackarin.

21 §.

I bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande af

blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla, i

enlighet med oidningsstadgans föreskrifter föras en brygg]ournal, hvilken

i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning

af kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregisterande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare afhämtas i

öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med såväl

bryggeriets namn som ordet »svagdricka». Beträffande buteljer må

denna stämpling ske å korken eller proppen.

Pa sålunda stämplade kärl ma inga andra maltdrycker utlämnas.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

139

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i bryggeri, där maltkross, mäskkar, vörtpanna och

kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets öfriga lägenheter,

som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, vara

för kontroll tjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen och

klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när arbete inom bryggeriet

pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona

för hvarje ytterliggare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant

kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens

hörande, antingen förhöja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor

utöfver det i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller

ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost

samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare

fallet tillverkaren att åt staten erhålla ersättning med två kronor om

dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri

och bryggeri, åtnjuta för tillsyn å hvarje bryggeri blott en krona om dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga

maltet eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför

med två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

Kap. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

26 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.

eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen

skett i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio

till och med tvåhundra kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Bevillningsutskottet Betänkande N:o 54.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt

gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen etthundra

kilogram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt

än tvåtusenetthundra kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig

utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek antagas, att

för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått,

verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets mängd

i krossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt ett

en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.

-27 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget

behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,

skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från och

fem till och med tvåhundra kronor.

28 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt,

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

29 §.

Ben, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

s. 141 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54. 141

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som ännu i

icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,.

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest ban icke är förfallen till ansvar enligt 28 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

30 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och

justeringsbyråu eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och

med tvåhundra kronor.

31 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans aibete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

32 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

J

33 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

34 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom därvid lagligen tillkommer vid förrättningen, på sig synbart

bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmakt eller förordnande. År förrättningsmannen i orten boende

eller eljest känd, vare han likväl frikallad från skyldigheten att

sålunda styrka sin behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han

ej haft giltig anledning till undersökningen.

35 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagligen

upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom förbrutna,

därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller något

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

143

36 §.

Allmän åklagare aligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse beg''ången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

37 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

38 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

39 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. V. Öfvergångsstadganden.

40 §.

1. I bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före denna förordnings

utfärdande, må tillverkaren, under villkor alt i bryggeriet under tillverkningsåret

tillverkas allenast svagdricka och att vid tillverkningen ej användes

mera än 20,000 kilogram malt om året, åtnjuta frihet från erläggandet

af den genom denna förordning påbjudna skatt.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

2. Tillverkare, som vill begagna sig af den i 1 mom. medgifna förmån,

skall samtidigt med ingifvandet af den i § 13 föreskrift anmälan,

såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet, till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande inbetala ett belopp af tio kronor för hvarje kalendermånad

eller del däraf, hvarunder tillverkningen i bryggeriet enligt anmälan

skall äga rum.

3. Tillståndsbevis att utöfva tillverkning i bryggeri, hvarom i 1 mom.

förmäles, skall innehålla förbud för tillverkaren att därstädes tillverka

annan maltdryck än svagdricka äfvensom föreskrift att, så snart maltafverkningen

under tillverkningsåret uppnår 20,000 kilogram, tillverkningen

skall omedelbart upphöra.

4. Skulle, sedan denna förordning trädt i kraft, tillverkningen i

bryggeri, hvarom i 1 mom. sägs, under något tillverkning sår omfatta andra

maltdrycker än svagdricka eller bedrifvas i större omfattning än i nämnda

mom. afses, vare tillverkaren icke berättigad att sedermera komma i åtnjutande

af den i samma mom. medgifna skattefrihet.

Lng samma vare, ■ om tillverkningen i bryggeriet legat nere under helt

tillverkningsår.

5. Tillsynen öfver bryggeri, hvarom i 1 mom. förmäles, utöfvas af

vederbörande öfverkontrollör; och må chefen för kontroll- och justeringsbyrån,

där så prof vas nödigt, på statens bekostnad förordna tillsyningsman

att biträda öfverkontrollör en vid tillsynen å dylikt bryggeri, mot ersättning,

som ej utan Kungl. Maj:ts medgifvande må bestämmas till högre belopp

än tjugu kronor i månaden för hvarje bryggeri.

6. På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero att föreskrifva,

om och i hvad mån undantag från de i denna förordning meddelade kontrollbestämmelser

i öfrigt må medgifvas för bryggeri, däri den i 1 mom.

medgifna skattefrihet åtnjutes.

41 §■

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande och ej afses i 40 §, en eller flera af ofvan

stadgade kontrollföreskrifter icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts

särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck

vid sådant bryggeri får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder för sådant

fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

42 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under

hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 54.

denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren

må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle tillverkning

i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår eller maltafverkningen

under något tillverkningsår i medeltal uppgå till sjuttio kilogram

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning

där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att

för bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång,

anmälan enligt 13 § skall göras minst trettio dagar, förr än i bryggeri

maltkrossning må under nämnda månad taga sin början»;

samt

af herrar G. Jansson, O. A. Ericsson och Beckman, mot vissa delar

af motiveringen.

Härjämte hafva herrar Cavalli, friherre Klingspor och friherre

Trolle begärt få antecknadt, herr Cavalli, att lian i följd af sjukdom

varit förhindrad att inom utskottet deltaga i den slutliga behandlingen

af detta ärende, samt herrar friherre Klingspor och friherre Trolle, att

de icke närvarit vid ärendets slutliga behandling inom utskottet.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

19

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:156 Skrifvelse till Konungen, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. s. 1 i texten