Memorial, i anledning af dels kamrar nes skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande n:o 54 angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, dels ock återremiss af viss del af nämnda betänkande.
1903-05-15 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1903:60, Memorial, i anledning af dels kamrar nes skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande n:o 54 angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, dels ock återremiss af viss del af nämnda betänkande.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
1
N:o 60.
Ant. till Riksd. kansli den 15 maj 1903, kl. 12 midd.
Memorial, i anledning af dels kamrar nes skiljaktiga beslut rörande
bevillningsutskottets betänkande n:o 54 angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker, dels ock återremiss
af viss del af nämnda betänkande.
Vid behandlingen af bevillningsutskottets betänkande n:o 54
angående tillverkning och beskattning af maltdrycker hafva, enligt till
utskottet ingångna protokollsutdrag, Riksdagens bägge kamrar till en
början besluta, dels att, för den händelse utskottets förslag till förordning
i ämnet skulle komma att i vissa delar af den ena eller andra
kammaren återförvisas, utskottet skulle lämnas öppen rätt att vid ärendets
förnyade behandling med afseende å de paragrafer, Indika blifvit
med eller utan ändring godkända, föreslå sådana jämkningar, som af
ifrågasatta förändringar i återförvisade delar kunde föranledas, dels ock
att med afseende å paragrafernas nummerbeteckning utskottet skulle
äga vidtaga de förändringar, som kunde föranledas af kamrarnes beslut.
Därefter hafva beträffande utskottets i punkten l:o) af betänkandet
gjorda hemställan kamrarne stannat i olika beslut, i det att Andra
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 48 Höft. (N:o 60). 1
2
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
Kammaren bifallit hvad utskottet hemställt, med undantag däraf att 20
och 28 §§ i den föreslagna förordningen återremmitterats till utskottet,
hvaremot Första Kammaren, med godkännande af 1 § i utskottets förslagtill
förordning i ämnet, rörande öfriga delar af samma förslag godkänt
den formulering, som innehölles i motsvarande delar utaf en af herr
Weinberg m. fl. afgifven, vid betänkandet fogad reservation.
Den hufvudsakliga skillnaden mellan kamrarnes ofvan omförmälda
olika beslut består sålunda däri, att Första Kammaren för sin del antagit
en förordning, byggd på grundsatsen af en skatt, som skulle
träffa all tillverkning af maltdrycker, hvaremot Andra Kammaren, i
likhet med hvad såväl Kungl. Maj:t föreslagit som ock utskottet förordat,
ansett skattefrihet böra åtnjutas af bryggeri, som endast tillverkar
svagdricka.
Jämlikt 63 § riksdagsordningen åligger det nu bevillningsutskottet
att söka samman]’ämka de olika beslut, hvari kamrarne, enligt hvad
ofvan nämnts, stannat.
Eu sådan sammanjämkning torde enligt utskottets mening kunna
åstadkommas genom eu anordning af skattesatserna, som, jämte det
bryggeri, som endast tillverkar svagdricka, bibehölles vid den af Kungl.
Maj:t föreslagna och af utskottet tillstyrkta skattefrihet, gjorde det
möjligt äfven för de bryggerier, som tillverka både Öl och svagdricka,
att fortfara med tillverkningen af sistnämnda maltdryck, utan att för
sådant ändamål vore nödigt att tillgripa den af utskottet såsom ett
endast för vissa år gällande öfvergångsstadgande i dess betänkande
n:o 54 föreslagna utväg att medgifva skattepliktigt bryggeri rätt att
efter tillstånd af Kungl. Maj:t och under viss särskild kontroll tillverka
skattefritt svagdricka. Genom en sådan anordning af skattesatserna
skulle i möjligaste mån beredas likställighet mellan svagdricksbryggerierna
och bryggerier med blandad tillverkning med afseende å möjligheten
att tillverka svagdricka; och den mot Kungl. Maj:ts förslag riktade
anmärkningen, att genom indelningen af bryggerierna i skattepliktiga
och skattefria de förstnämnda skulle blifva försatta i eu synnerligen
ogynnsam ställning, skulle förlora sin betydelse. Ku nämnda syfte har
utskottet ansett kunna vinnas genom en väsentlig nedsättning af skattesatserna
i allmänhet och särskildt för de under tillverkningsåret först
afverkade myckenheterna malt. Utskottet har därför funnit sig böra
föreslå, att för malt, som vid tillverkning af maltdryck användes i
annat bryggeri än sådant, som uteslutande tillverkar svagdricka, skatt
skall erläggas med 12 öre för kilogram, dock att för hvarje bryggeri
3
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
skatten för de första under tillverkningsåret afverkade 30,000 kilogrammen
malt skall utgå med 2 öre för kilogram, för de nästa 30,000
kilogrammen med 5 öre för kilogram, för de nästa 40,000 kilogrammen
med 7 öre för kilogram, för de nästa 50,000 kilogrammen med 9 öre
för kilogram och för de nästa 50,000 kilogrammen med 11 öre för
kilogram. För bryggeri, där endast svagdricka tillverkas, skulle dåre - mot skattefrihet åtnjutas.
De ändringar i utskottets vid betänkandet n:o 54 fogade författnings
förslag, som skulle blifva en följd af utskottets nu framlagda förslag,
inskränka sig till en omarbetning af 2 § 1 mom. i nyss antydd
riktning, borttagandet af 53 § samt två mindre ändringar i 13 § 2
och 5 mom. i afseende å storleken af den säkerhet, som skall ställas
för åtnjutande af anstånd med skattens erläggande, då naturligen säkerheten
bör minskas i samma förhållande som skattesatserna; och har
utskottet vid detta memorial fogat ett förslag till förordning, i hvilket
de sålunda vidtagna ändringarna införts med fetare stil.
Den inkomst, de sålunda föreslagna skattesatserna kan komma att
inbringa statsverket, torde, om man utgår från samma på förhållandena
under år 1897 grundade antaganden som 1902 års kommitterade samt
tillämpar de af samma kommitterade använda beräkningsgrunder, kunna
beräknas ungefär på följande sätt:
4
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
Maltafverkning
j
i Summa
j Skatte-
;
Skatte-
i
I Summa
j Grupp.
j brygge-
vid hvarje
bryggeri.
i afverkadt malt.
sats
pr kg.
inkomst.
inkomst.
|
Kg.
Kg-
Ore.
Kr.
Kr.
I
1
13
högst 30,000
374,000
2
7,480
7,480
“{
42
» 60,000
1,260,000
2
25,200}
46,500
1
426,000
5
21,300j
o
eo
» 100,000
900,000
2
18,000]
45,000
900,000
5
104,930
1
599,000
7
41,930)
25
» 150,000
750,000
2
15,000)
! IV''
750,000
1,000,000
5
7
37,500
70,000
21,330.
143,830
237,000
9
20
» 200,000
600,000
2
12,000]
600,000
5
30,0001
V
800,000
7
56,000
201,420
1,000,000
9
90,000
122,000
11
13,420)
44
öfver 200,000
1,320,000
2
26,400)
1,320,000
5
66,000
VI
1
1.760.000
2.200.000
7 .
9
123,200
198.000
242.000
2,411,680
!
2,200,000i
11
14,634,0001
12
1,756,080)
174 |
1
2,915,840)
Då emellertid införseln af humle, som år 1897 utgjorde 544,891
kilogram, under de senare åren betydligt stigit, så att densamma under
åren 1899 — 1901 uppgått till i årligt medeltal omkring 700,000 kilogram,
torde det, om antagas får, att maltafverkningen ökats i samma
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60. 5
förhållande som humleinförseln, kunna anses sannolikt, att maltafverkningen,
som år 1897 utgjorde omkring 47,000,000 kilogram, numera
uppgår till omkring 60,000,000 kilogram. Skatten torde sålunda under
nämnda förutsättningar möjligen kunna beräknas inbringa i rundt tal
omkring 3,700,000 kronor. Dock bör härvid hänsyn tagas därtill, att
i följd af de nu föreslagna lägre skattesatserna för de första myckenheterna
afverkadt malt den från de minsta bryggerierna inflytande
skatten i vissa fall icke kommer att betäcka den på dessa bryggerier
belöpande kontrollkostnaden.
Hvad slutligen beträffar Andra Kammarens beslut att till utskottet
återremittera 20 och 28 §§ i utskottets författningsförslag, torde anledningen
därtill hafva vant den, att då åtskilliga bryggerier tillverka,
utom maltdrycker, äfven läskedrycker, det i nämnda paragrafer förekommande
stadgandet, att i bryggeri eller tillhörande lägenheter icke
må finnas, bland annat, socker, ansetts hinderligt för tillverkningen af
läskedrycker, hvartill socker måste användas. Någon olägenhet af
borttagandet af ifrågavarande stadgande synes icke vara att befara.
I följd af 4 §:s lydelse är användning af socker för tillverkning af
maltdrycker utesluten; och det torde för öfrigt, med de af utskottet
nu föreslagna lägre skattesatserna, icke vara att befara, att socker
skulle kunna i någon större utsträckning användas såsom surrogat för
malt. Hvad beträffar de skattefria bryggerierna, kan visserligen borttagandet
af stadgandet, att i sådant bryggeri icke må finnas socker,
verka därhän, att socker kommer att användas för tillverkning af
svagdricka; men i dessa bryggerier är malt skattefritt, och i allt fall
torde icke mot användning af socker till svagdricka kunna anföras
några skäl af sådan betydelse, att ifrågavarande stadgande bör bibehållas,
sedan upplysning vunnits, att detsamma i viss mån kunde vara
till skada för industrien. Utskottet har alltså i det härvid fogade
författningsförslaget gjort den ändring, att i 20 och 28 §§ ordet »socker»
borttagits i uppräkningen af de ämnen, som icke må finnas i bryggeri
eller tillhörande lägenheter.
I följd af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen, hvardera kammaren med ändring
af sitt förut fattade beslut i nu ifrågavarande ämne,
6
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
måtte antaga det vid detta memorial fogade förslag
till förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker.
Stockholm den 15 maj 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
J. BROMÉE.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
7
* i i
Förslag
till
Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt
allmänna bestämmelser.
1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,
utöfver livad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för
rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.
2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,
må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en
hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller
tillverkning af sådana drycker till afsalu.
B. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning
af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum antingen å apotek
för medicinskt ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll,
Kung!. Maj:t för särskildt fall föreskrifver.
1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,
skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt med 12 öre
för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första under
tillverkningsåret afverkade trettiotusen kilogrammen malt utgår med två öre
för kilogram, för de nästa trettiotusen kilogrammen med fem öre för kilogram,
för de nästa fyrtiotusen kilogrammen med sju öre för kilogram, för
de nästa femtiotusen kilogrammen med nio öre för kilogram och för de
nästa femtiotusen kilogrammen med elfva öre för kilogram.
2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af
tillståndsbevis, under ti 11 verkningsåret endast svagdricka tillverkas.
1
2 §.
8
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
3 §•
1. I denna förordning förstås med
svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och
en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört,
h vilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;
skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
under tillverkningsåret endast svagdricka må tillverkas;
skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af
tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt
tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande
direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet
öfver bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.
4 §•
1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker
användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och
vatten, där ej för visst bryggeri Kungl. Maj:t medgifver, att under
föreskrifna villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas
såsom tillsats till porter.
2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så
förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning
ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.
3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,
men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å
annan justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken
grund maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören
sist afläste vågen, innan felet märktes.
5 §•
Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal
för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på
grund af tillståndsbevis må äga rum.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60,
9
6 §.
1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet
senast näst sista helgfria dag före hvarje månads
början förskottsvis inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den
i 13 § föreskrifna anmälan kommer att under månaden krossas.
2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt
än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att
inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det
Överskjutande beloppet.
3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör
att gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats,
äger han återbekomma skillnaden.
4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd
med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som
i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje
kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet ; och
skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning
enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad
som kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.
5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts
befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar
rätt till maltkrossning och låta utmäta skatten.
6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla
med den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller
hans ombud.
7 §•
Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan deri
lämnat lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten
ej kan för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga ruin.
Till Kungl. Magt ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till
Kungl. Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.
Bill. till Riksd. Prål. 190,1. 5 Sand. 1 Afä. 48 Höft. 2
10
Bevillningsutskottets. Memorial N:o 60.
8 §•
Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskild! stadgas, för den viktmalt,
som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens
tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats,
som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.
9 §•
1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i £ riket utöfva^ af
chefen för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,
Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas
bryggerikontrollen af öfverkontrollörer samt vid skattepliktiga bryggerier
af kontrollörer och vid skattefria af tillsyningsman.
3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer
dem tillkommande ersättning.
4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas
nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda
öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två
kronor om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör
vid tillsyn å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl.
Maj:ts medgifvande må bestämmas till högre belopp än tjugu kronor i
månaden för hvarje bryggeri.
10 §.
Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne
önskar däraf taga del.
11 §•
Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för
bryggerierna innehåller om tillverkares åliggande, samt de föreskrifter,
chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontroll
-
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60. 11
tjänsteman i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga
meddelar.
12 §•
Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis
skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör
sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande
första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och
justeringsbyrån insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående
vecka utfärdats.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande
stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning
i skattefritt bryggeri utfärdats eller återkallats.
Kap. II. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.
13 §.
1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början
af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kung!.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontroll^ änsteman;
hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot
denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.
2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kung].
Maj:ts befallningshafvande afl ämna ränterikvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
12
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst tvåhundratio kronor.
3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där
sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes
eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning
af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset
krossas.
4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd
med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande
för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom korton dagar efter
månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade
medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,
i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.
5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten
därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst trettiofem
kronor.
6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan
ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,
återkallas.
14 §.
Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen
skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan
anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt,
skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet
minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att
äga rum; och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren
bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande
och öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej
utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma
skolat afslutas.
15 §.
Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då enligt
tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan
13
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
sådan anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom
fem dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren
att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande
kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter
hos honom utmäta.
Kap. III. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.
16 §.
1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören
öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet
och samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande
af hvars och ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning
förvaras vid bryggeriet, och det andra insändes af öfverkontrollören till
kontroll- och justeringsbyrån.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen
för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke
vidare användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och
beskrifning, äfvenledes i två exemplar.
17 §.
1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke
blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där
upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker
användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen
godkända.
2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny
sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.
18 §.
1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i
behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande
våg.
14 Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning
ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.
3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med
mindre den ställes under kronans lås eller försegling.
19 §.
Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas
annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet
uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.
20 §.
Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar
och vörtpanna äro uppställda.
Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som
erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot
krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej
begagnas vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.
Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri eller tillhörande
lägenheter och ej heller därifrån utföras.
I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må med
det i 4 § 1 mom. omförmälda undantag icke finnas stärkelse, sackarin
eller annat, som kan vid tillverkning af maltdryck användas i stället
för malt.
21 §.
I skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med
användande af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla,
i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,
hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman
tillgänglig.
22 §.
Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,
som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60. 15
kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den
själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans
förfogande.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af
köpare afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro
stämplade med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka».
Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller
proppen.
På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.
24 §.
Kontrolltjänsteman skall, när helst lian det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,
vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets
öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,
vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen
och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när arbete
inom bryggeriet pågår.
25 §.
1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode
med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona
för hvarje ytterliggare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant
kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens
hörande, antingen förhöja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor
utöfver det i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller
ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost
samt ett. möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare
fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om
dagen.
3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri
och skattepliktigt bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje sådant bryggeri
blott en krona om dagen.
16
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder
måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet
eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med
två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.
Kap. rv. Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.
26 §.
Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett
tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren
att minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är
beläget,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen
skall bedrifvas, samt
c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänsteman,
hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.
27 §.
1. Den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, må icke
där idka handel med andra maltdrycker än svagdricka.
2. I skattefritt bryggeri eller därtill hörande lägenheter må ej
införas eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.
28 §.
1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,
då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.
2. I skattefritt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke
finnas stärkelse, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning af svagdricka
användas i stället för malt; dock må för färgning af svagdricka
användas sockerkulör.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
17
29 §.
I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande
af blanketter, som kontroll- ock justeringsbyrån låter tillhandahålla,
i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,
som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.
30 §.
Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka
och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe
tillverkaren utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka.»
Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.
32 §.
1. Inom en månad efter utgången af hvarje kvartal skall tillverkaren
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande aflämna ett af vederbörande
kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande
vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt
därmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet
inbetala ett belopp, motsvarande ett hälft öre för hvarje kilogram under
kvartalet afverkadt malt.
2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller
längre tid brygd ej äger rum vid bryggeri, erlägge tillverkaren en
särskild afgift af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen
sålunda varit inställd. Denna afgift inbetalas samtidigt med den i
1 mom. föreskrifna.
3. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörig
tid, skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset
och låta utmäta afgifterna.
Bih. till ItikSd. Prof. 1903. 5 Samt. 1 Afd. 48 Häft.
3
18
Bevillningsutskottets Memorial N.v 60.
33 §.
Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock
å annan tid, när arbete där pågår.
34 §.
Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,
för hvilken tillståndsbevis utfärdats, göre därom skriftligen anmälan
hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör
med uppgift om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter
tillståndsbeviset anses hafva upphört att gälla nämnda dag.
Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
35 §.
1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.
eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen
skett i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio
till och med tvåhundra kronor.
2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning
yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,
straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor
eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde
skatt för det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen etthundra kilogram.
Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än
tvåtusen etthundra kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig
utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek antagas, att
för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått,
verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets
mängd i krossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt
att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.
36 §.
Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget
behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,
skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt
19
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från
och med fem till och med tvåhundra kronor.
37 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket
skatt
använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven
ordning vägdt,
eller gör åverkan å själfregistrerande våg,
eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjänsteman åsatt,
eller eljest svikligen förfar,
straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med eu månad till och med
ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,
dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.
38 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som
ännu icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,
eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves
i 21 §,
eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen
eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 37 §, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 inom., skall krossningsredskapen,
och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,
äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
20
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
39 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,
eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än
sex procent,
eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet
tillverkas,
straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen
kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.
Den sakfållde gälde ock, på sätt i 35 § sägs, den skatt, han undandragit
statsverket.
40 §.
Den, som i skattefritt bryggeri
öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 inom.,
eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,
eller vägrar kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen eller
att taga prof af vört eller maltdryck i bryggeriet,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 31 §,
stralfes med böter från och med tjugufem till och med femhundra
kronor.
Öfverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,
äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
41 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de
föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och
justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej
särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och
med tvåhundra kronor.
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
21
42 §.
Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen
person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar
tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.
43 §.
Tillverkare, som åt kontroll tjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri,
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.
44 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han
om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada, eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad
till och med två år dömas.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
45 §.
Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning.
Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det
skydd, honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart
bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,
uppvisa fullmakt eller förordnande. År förrättningsmannen i orten boende
22 Bevillningsutskottets Memorial N:o SO.
eller eljest känd, vare lian likväl frikallad från skyldigheten att sålunda
styrka sin behörighet.
Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen
från och med fem till och med femtio kronor, där han
ej haft giltig anledning till undersökningen.
46 §.
Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller
olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom
förbrutna, därå verkställa beslag.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
47 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.
Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
48 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
49 §•
Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfållde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.
50 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel kronan
och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han
hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då
angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller
23
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos hvilken han
njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare
mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
Kap. VI. Öfvergångsstadganden.
51 §.
Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
denna förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter
icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning
bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant
bryggeri får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola
på tillverkarens bekostnad vidtagas.
52 §.
På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under
hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren
må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skattepliktig
tillverkning i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår
eller maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal uppgå till
sjuttio kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken
maltkrossning där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet
tillämplig.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1908; dock att
för bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång,
anmälan enligt 13 eller 26 § skall göras minst trettio dagar förr, än i
skattepliktigt bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri vörtkokning
må under nämnda månad taga sin början.
24
Bevillningsutskottets Memorial N:o 60.
Reservationer:
af herr friherre Kling spor, som anfört:
»Enär båda kamrarne fattat sammanstämmande beslut därom, att
en maltskatt skall uttagas, som beräknats lämna cirka 6 millioner kronor
om året, Första Kammaren enligt grunden af ren maltskatt och Andra
Kammaren enligt den grund, att alla svagdricksbryggerier lämnas fria,
har jag icke kunnat biträda förestående sammanjämkningsförslag, som
beräknats lämna endast hälften eller cirka 3 millioner kronor i skatteinkomst,
och hvari Första Kammarens intagna principiella ståndpunkt
totalt öfver gifvits»;
samt af herrar Weinberg, friherre Trolle och Bergendahl.
STOCKHOLM, ISAAC MARCU8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1903:156 Skrifvelse till Konungen, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. s. 1 i texten